Utsläppshandeln får vingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsläppshandeln får vingar"

Transkript

1 Utsläppshandeln får vingar Vad händer när flyget införlivas i EU ETS? Christofer Sköld FORES Policy Paper 2013:1

2 Om författaren Christofer Sköld har en pol. kand i nationalekonomi och arbetar som tf. chef på FORES miljöprogram. Han har även studerat vid Moskvas Statliga Universitet och läser för närvarande på mastersprogrammet i bank och finansiell ekonomi vid Stockholms Universitet.

3 Innehåll 1. Flygets introduktion i EU ETS... 4 Flyget Inkluderas Internationell kritik och förslag om att stanna klockan Flygets utsläpp Implementering Interaktion med övriga ETS Genomgång av konsekvensanalyser Kostnad för flygbranschen Efterfrågeeffekt och biljettpriser Ny teknik: energieffektiviseringar Internationell konkurrens Korssubventionering Volymeffekt Knutpunktseffekt Koldioxidläckage Utsläppseffekt Slutsats Källor

4 1. Flygets introduktion i EU ETS I januari 2005 initierades EU:s handelssystem med utsläppsrätter (EU ETS), som omfattar koldioxidutsläppen från cirka europeiska anläggningar inom industri- och energiproduktion. Handeln omfattar alla EU:s 27 medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein. EU ETS är idag världens största marknad för utsläppshandel och omfattar cirka 50 procent av EU- ländernas koldioxidutsläpp, vilket motsvarar cirka 40 procent av ländernas totala utsläpp av växthusgaser. 1 Handelssystemet har hittills varit indelat i tre faser, där varje fas förändrat marknadsförutsättningarna. Den första sträckte sig mellan , den andra mellan Från och med 2013 går systemet in i sin tredje fas, som sträcker sig till och med år Utsläppstaket, det vill säga antalet utsläppsrätter på marknaden, krymper för varje år fram till år 2020, då industri- och energiproduktionssektorerna ska ha minskat sina utsläpp med 21 procent i jämförelse med utsläppen år Flyget Inkluderas I mars 2007 beslutade EU:s miljöråd att införliva koldioxid- utsläppen för flygningar till, från och inom EU i det befintliga handelssystemet för utsläppsrätter. 4 Genom att inkludera flyg- trafiken inom europeiskt luftrum skulle ungefär en tredjedel av 1 Förutom koldioxid även metan, dikväveoxid, flourkolväten, perflourkolväten, svavelhexafluorid. 2 Damsgaard (2009) 3 Europeiska kommissionen (2010) 4 Europeiska kommissionen (2006) 4

5 den globala flygindustrins koldioxidutsläpp regleras. 5 Utvidgningen realiserades den första januari 2012, med tilltänkt första redovisning i april Skarp kritik från länder utanför EU riktades dock mot beslutet, av vilka ett flertal hotade med motreaktioner såsom att vägra betala för sina utsläpp. EU kommissionen föreslog därför att flygets introduktion skulle skjutas fram ett år. Detta för att invänta eventuella beslut om ett globalt marknadsbaserat styrmedel från den Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO), som verkar inom FN. 6 Förslaget fick stöd både av Europaparlamentet och Ministerrådet, och godkändes formellt 16 april Beslutet gäller dock bara internationellt flyg, så europeiska flygoperatörer är fortfarande införlivade i systemet. 7 Det här är ett policy paper som syftar till att redogöra huvudlinjerna i det flertal konsekvensanalyser som gjorts kring vilka effekter som kan väntas av flygets införlivande i EU ETS. Fokus ligger på vilka effekter utvidgningen kommer att ha på flygbranschen i form av kostnader och eventuella ändrade konkurrensvillkor, hur det kommer att påverka utsläppen av koldioxid och efterfrågan på flygresor liksom hur det kan komma att påverka handelssystemet i stort. 5 Schaefer med flera (2010) 6 Europeiska kommissionen (2012) 7. Europaparlamentet (2013) 5

6 2. Internationell kritik och förslaget om att stanna klockan Diskussioner kring ett cap- and- trade- system för att minska flygens utsläpp har förts på global nivå i över ett decennium. 7 Dessa har framförallt hållits i ICAO. De globala diskussionerna har framförallt lyfts fram av EU- medlemmar. Under sitt EU- ordförandeskap 2005 uttryckte exempelvis Storbritanniens regering sitt stöd för att inkludera flyget i det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter i väntan på att en global lösning förhandlats fram i ICAO. 8 EU har dock konsekvent vidhållit att en global lösning för att få ner flygets utsläpp av koldioxid är att föredra, med motiveringen att en internationell industri kräver en internationell lösning. Flygets del i det europeiska utsläppssystemet kan således komma att ändras vid en större, global överenskommelse, som EU nu hoppas ska ske genom beslutet att skjuta upp införlivandet av internationella flygoperatörer i ETS. 9 ICAO har tidigare godkänt en resolution om att dess 190 medlemsländer gemensamt ska utforma en marknadsbaserad lösning för att minska flygets utsläpp, dock utan någon tidsram för när en sådan lösning ska förhandlas fram. 10 I ett försök att stoppa utökningen av EU ETS till att inkludera även internationell operatörer överklagade flygbolagen American Airlines, Continental Airlines och United Airlines i slutet av år 2009 till den brittiska domstolen High Court of Justice Queen s Rench Division för inkluderingen av den internationella 7 Ett marknadsbaserat handelssystem med ett tak för maxantalet handelsrätter. EU:s ETS är ett sådant system. 8 Ares (2012) 9 New York Times (2011) 10 Ibid. 6

7 flygtrafiken i EU ETS. Överklagan gavs till Storbritannien då det inte finns någon möjlighet att anmäla EU, och då Storbritannien är det land som administrerar de överklagande flygbolagens deltagande i ETS. 11 Enligt de anklagande bröt Storbritanniens unilaterala implemen- tering av EU ETS för flygindustrin mot artikel 15 och 24 i Chicagokonventionen, då beslutet ansågs ha karaktären av en importtull, avgift eller skatt på flygresor och bränsle. Beslutet ansågs även bryta emot artikel 11 i Open Skies Agreement som slutits mellan EU och USA, då systemet kan ses som en skatt på flygens bränsle. 12 EU- domstolens utfall blev dock att handelssystemet inte kan anses vara en importtull, avgift eller skatt i strid mot vare sig Chicagokonventionen eller Open Skies Agreement då priset på utsläppsrätter inte är fastslaget av staterna på förhand utan beror på marknadskrafterna på en fri marknad. 13 Domslutet ledde ändå till diverse efterspel, där exempelvis USA:s representanthus föreslog The EU ETS Prohibition Act, ett lagförslag som förbjuder amerikanska operatörer av civilflyg att delta i något utsläppshandelssystem som etablerats av EU. Hot om liknande åtgärder har luftats även av Kina, Indien och Ryssland, vilka tillsammans med USA och 19 andra länder gått samman i en protestgrupp kallad The coalition of the unwilling. 14 Trots den internationella kritiken mot införlivandet av flyget i EU ETS har alla flygbolag som omfattas av systemet redovisat sina data för deras tonkilometer före tidsfristen. I och med det har de 11 IETA (2012) 12 Ibid. 13 Green Air (2012) 14 Russian aviation (2012) 7

8 rätt till den gratistilldelning av utsläppsrätter som ägt rum under Den tolfte november 2012 meddelade dock kommissionens klimatkommissionär, Connie Hedegaard, att omvärldens hårda kritik mot flygets inkludering i EU ETS skapat en möjlighet att gå vidare i diskussionerna i ICAO för att komma framåt i utvecklingen av en global marknadsbaserad mekanism. Därför föreslog kommissionen att EU borde stanna klockan för flygets inkludering i EU ETS, som en morot för att fatta beslut i ICAO. Pausen skulle innebära att man skjuter upp det internationella flygets inkludering med ett år, och således att inga utsläppsrätter för utsläpp under 2012 behöver redovisas under Men om ICAO misslyckas med att komma fram till någon konkret åtgärd kring styrmedel, kommer lagstiftningen om EU ETS och flyget träda i full kraft från och med Flygningar inom EU kommer dock inte beröras vid bordläggning. 17 För att stoppa klockan för det internationella flygets införlivande i EU ETS krävdes att både Ministerrådet och Europaparlamentet enades om förslaget, vilket de också gjorde. Den 15 april godkände Europaparlamentet formellt kommissionens förslag, efter att både ministerrådet och parlamentets miljöutskott i praktiken godkänt förslaget (Europaparlamentet 2013). 15 IETA (2012) 16 Europeiska kommissionen (2012) 17 Miljödepartementet (2012) 8

9 3. Flygets utsläpp Koldioxidutsläppen från luftfarten har sedan talet ökat snabbare än i någon annan industri. I takt med att flygindustrin växt under perioden uppskattas utsläppen ha ökat med 98 procent, och släpper idag ut cirka 700 miljoner ton koldioxid årligen; en summa större än hela Storbritanniens och Sveriges sammanlagda koldioxidutsläpp. Klimatkonventionen (UNFCCC) estimerar att flygets utsläpp av koldioxid globalt kommer fortsätta att öka med cirka 63 procent till 2020, och med cirka 88 procent till 2050, medan andra prognoser visar på åtminstone en 100 procents ökning av flygbranschens utsläpp under samma period. 18 Detta motsvarar en sådan volym att det enligt EU riskerar att motverka utsläppsminskningarna inom andra industrier. 19 Ökningen anses bero på en större volym flygresor, då flygplanen sedan talet har blivit energieffektivare och således släpper ut mindre. Ändå resulterar idag en genomsnittlig flygresa mellan Stockholm Arlanda och New York John F Kennedy International Airport i totalt 113 ton utsläppt koldioxid, vilket motsvarar nästan ett halvt ton koldioxidutsläpp per person ombord För att jämföra släpper en genomsnittlig svensk ut 4,7 ton koldioxid per år. 22 En transatlantisk flygresa motsvarar alltså ungefär 11 procent av dennes årliga utsläpp. Liksom för många andra transportslag är flygets klimatpåverkan större än enbart genom dess utsläpp av koldioxid. Hos flygplan 18 Boon med flera (2007) i Anger och Köhler (2010), Clemens med flera (2011) 19 Knight med flera (2008) 20 Utsläpp för en 90 procent beläggningsgrad på Airbus A Clemens med flera (2011) och Transportstyrelsen (2010) 22 Världsbanken (2013) 9

10 anses dock proportionen mellan koldioxidutsläppens påverkan och övrig klimatpåverkan vara betydligt större än för andra transportslag. Exakt hur mycket påverkan skiljer sig åt har ännu inte säkert kunnat kvantifieras, men hittills har beräkningar kunnat visa att den totala klimatpåverkan är cirka 2-5 gånger större än påverkan bara genom koldioxidutsläpp. Bland osäkerheterna som kvarstår finns exempelvis hur kondensstrimmor, som flygplanens jetmotorer bildar, påverkar bildandet av moln. 23 Således betalar flyget bara för en bråkdel av sin egentliga klimatpåverkan. 24 I detta är dock även påverkan för kortsiktig klimatpåverkan inräknat. Andra studier hävdar att den enkom långsiktiga påverkan som flyget har på klimatet snarare är 1,2-2 gånger större än genom koldioxidutsläppen Lee med flera (2010) 24 Faber och Brinke (2011) 25 Liam med flera (2007), Shine (2010), Lund med flera (2011) 10

11 4. Implementering De europeiska flygbolagen inkluderades i EU ETS från och med 1:a januari Detta innebär att flygbolagen måste redovisa sina utsläppsrätter i förhållande till utsläppen år 2013, då betalningen kommer att ske retroaktivt. Under det inledande året är taket för flygsektorn satt till 97 procent av medelutsläppen år för de flygbolag som är inkluderade. Medelutsläppen för de åren uppgick till drygt 221 miljoner ton koldioxid, vilket utgör den så kallade baslinjen. 26 Taket blir därför 214 miljoner ton koldioxid under år Året därefter sänks taket för flygsektorn till 95 procent av baslinjen, 210 miljoner ton koldioxid, vilket gäller till och med år Under år 2012 kommer 85 procent av utsläppsrätterna tilldelas gratis, vilket minskar till 82 procent under Av detta följer att 15 procent av utsläppsrätterna kommer att auktioneras ut under Till detta tillkommer en reserv för nyetablerade- eller kraftigt växande företag på 3 procent, som tas från den fria tilldelningen. För att få del av tilldelningen från reserven krävs att det är en helt ny aktör som startat verksamheten efter 2010, eller att det är en befintlig flygoperatör som har en tillväxt om 18 procent årligen. 28 Intäkterna från auktioneringen får medlemsstaterna använda som de vill, men EU- direktivet rekommenderar att intäkterna används till klimatåtgärder IETA (2012) 27 Faber och Brinke (2011), IETA (2012) 28 IETA (2012), Faber och Brinke (2011) 29 Miljödepartementet (2008), Faber och Brinke (2011) 11

12 Fördelningen av gratis utsläppsrätter sker genom att det totala antalet utsläppsrätter divideras med det totala antalet tonkilometer som flögs under år Kvoten av detta utgör sedan benchmark för koldioxid per tonkilometer. Varje operatör tilldelas sedan under år 2012 gratis 85 procent av det antal utsläppsrätter som motsvarar deras antal tonkilometer multiplicerat med benchmark. De efterföljande åren är det istället 82 procent av respektive operatörs tonkilometer multiplicerat med benchmark som utgör gratistilldelningen. 30 Tanken är att ETS omfattar nästan all flygtrafik som landar i EU- länderna. De som undantas från utsläppshandeln är bland annat så kallade PSO- flygningar (Public Service Obligations) som sker inom ultraperifera områden och på flyglinjer där färre än platser per år kan erbjudas. Likaså undantas flygplan med en startvikt under 5600 kg, vilka i praktiken innefattar alla sportplan och andra mindre plan. Detsamma gäller för de flygningar som sker under exempelvis visuella flygregler liksom räddnings- flygningar. 31 Även kommersiella operatörer som bara flyger ett fåtal flygningar (i genomsnitt färre än 2 resor per dag), kommersiella operatörer från några mindre utvecklingsländer eller kommersiella operatörer som släpper ut mindre än ton CO2 per år undantas också från handelssystemet. 32 Internationella flygoperatörer är som sagt tillfälligt undantagna ur systemet. 30 Schaefer med flera (2010), Faber och Brinke (2011) 31 Schaefer med flera (2010), Faber och Brinke (2011) 32 Faber och Brinke (2011) 12

13 5. Interaktion med övriga ETS Med flygsektorns inträde i handeln med utsläppsrätter följer ett antal nya innovationer, men även restriktioner. Med flyget införs en ny typ av utsläppsrätter: Aviation European Union Allowances, (aeua), som läggs till det befintliga antalet European Union Allowances (EUA). 33 Båda typer av utsläppsrätter kan köpas och säljas på den internationella marknaden för utsläppsrätter, och vardera utsläppsrätt eller utsläppskredit motsvarar ett ton koldioxid. Flygbranschen tillåts köpa utsläppsrätterna direkt från företag eller via någon av de många mäklare, börser eller andra förmedlare som etablerat sig på marknaden. Flyget kan överlämna utsläppsrätter och utsläppskrediter som används i det generella handelssystemet, alltså köpa EUA- rätter, oavsett mängd. Däremot tillåts inte övriga handlande sektorer använda sig av aeua- rätter, vilka således är villkorade enbart för flyg- branschen. 34 Flygbranschen tillåts även köpa utsläppsrätter genom Kyoto- instrumenten Joint Implementation (JI) eller Clean Develop- ment Mechanism (CDM), enligt samma regler som för övriga handlande sektorer. Utsläppsrätter från JI och CDM får under 2012 utgöra upp till 15 procent av varje aktörs totala antal utsläppsrätter, men sedan i genomsnitt minst 1.5 procent per år under perioden Priset på aeua- rätter väntas ligga nära priset på EUA- rätter, då flygbolag är så gott som indifferenta mellan att köpa aeua eller EUA. Därför väntas de köpa antingen den ena eller andra till dess att priset jämnar ut sig. Men då aeua- rätterna bara kan köpas och 33 Ibid. 34 Transportstyrelsen (2010), Schaefer med flera (2010) 35 Schaefer med flera (2010), IETA (2012) 13

14 säljas av flygbolag är de mindre likvida än EUA- rätter, vilket innebär att de är svårare och tar längre tid att sälja på marknaden, väntas priset på aeua ligga något under priset på EUA Faber och Brinke (2011) 14

15 6. Genomgång av konsekvensanalyser Kostnad för flygbranschen Vid sidan av de gratis utdelade utsläppsrätterna beräknas så gott som samtliga flygbolag år 2012 behöva köpa handelsrätter för cirka en tredjedel av sina utsläpp. 37 Med samma uträkningsmetod som använts av Clemens med flera (2011) och Schaefer med flera (2010) skulle detta innebära en kostnad på 1,1 3,0 miljarder euro för flygindustrin, förutsatt att priset på utsläppsrätter ligger inom spannet euro/styck. 38 Vid ett koldioxidpris på 15 euro per utsläppsrätt motsvarar det en kostnad på 3.8 cent per liter flygbränsle. 39 Men då priset på utsläppsrätter bara legat kring åtta Euro under 2012 borde därför kostnaden bli lägre än 1,1 miljarder euro för flygindustrin. 40 Enligt Clemens med flera (2011) kommer de flygbolag med en större andel premium- passagerare (business class eller förstaklass) ha lättare att hantera kostnadsökningen i och med EU ETS än de som inte har det. Dessa är framförallt flygbolag som ingår i globala nätverk med många lång- distansflygningar. Orsaken är att premiumpassagerare är mindre priskänsliga än passagerare som reser economy class (se nästa stycke för vidare förklaring) vilket ger flygbolagen möjlighet att lasta över en större del av de ökade kostnaderna på sina kunder i form av höjda biljettpriser. Omvänt kommer lågprisbolag och bolag som flyger kort- distans få svårare att hantera de ökade kostnaderna, då deras 37 Schaefer med flera (2010) 38 Clemens med flera (2011), Schaefer med flera (2010) 39 European Federation for Transport and Environment (2008) 40 Thomson Reuters Point Carbon (2013) 15

16 kunder har svårare att hantera höjningar på biljettpriserna. Clemens med flera (2011) beräkningar, baserade på ett förväntat pris på utsläppsrätter på 15 euro, visar att effekten på flygbolagens vinster, innan man tar hänsyn till överlastningen av kostnaden till sina kunder, kan uppgå till - 1,2 procent år Denna procentsats kommer troligtvis öka i takt med att utsläppstaket sänks och priset höjs. 41 Återigen ligger dock priset på utsläppsrätter vid den här sammanställningens publicering under 10 euro, vilket gör att vinstpåverkan är betydligt lägre om man använder sig av samma modell som Clemens med flera. 42 Intressant att notera vad gäller de amerikanska flygbolagen, väntas flygets inkludering i EU ETS enligt forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), ha en liten påverkan på bolagens kostnader. Om flygbolagen överlastar de ökade kostnaderna på sina kunder (se nedan) beräknas de rent av öka sin vinst till följd av systemet. 43 Efterfrågeeffekt och biljettpriser Hur efterfrågans elasticitet (priskänslighet) är för flygresor kommer att vara avgörande för hur biljettpriserna påverkas av flygets introduktion i EU ETS. Enligt Anger och Köhler (2010) beräknas efterfrågans priselasticitet för flygresor vara relativt inelastisk för passagerare som flyger business class eller förstaklass, vilket innebär att dessa inte minskar eller ökar sin efterfrågan på flygresor beroende av priset på biljetter. Business class- och förstaklasspassagerare (så kallade premium- passagerare) betalar redan nu en extra kostnad utöver för själva resan och är därför inte lika känsliga för en prishöjning som 41 Clemens med flera (2011) 42 Thomson Reuters Point Carbon (2013) 43 Malina med flera (2011) 16

17 economy class- passagerare. 44 Relativt business- och förstaklasspassagerare beräknar Anger och Köhler (2010) att economy class- passagerare har en desto mer elastisk efterfrågan på flygresor. När elasticiteten, eller pris- känsligheten, slås ut över både premiumpassagerare och economy class- passagerare beräknas dock effekten på efterfrågan vara liten. 45 Även IETA (2012) når samma uppskattning och menar att effekten på efterfrågan därför inte blir betydande. 46 Angett i siffror beräknar både Faber och Brinke (2011) och andra studier att om biljettpriserna ökar med 10 procent så kommer efterfrågan på flygresor minska med 6-14 procent, beroende på konsumenternas efterfrågeelasticitet. Vid ett pris på 30 euro skulle efterfrågan istället minska med 2,4 procent, medan det vid ett pris på 50 euro skulle minska efterfrågan med 2,6 procent. 47 Som en följd av detta ges flygbolagen möjlighet att lasta över en stor del av kostnaden för de köpta utsläppsrätterna, och alternativkostnaden 48 för de gratis tilldelade utsläppsrätterna, på konsumenterna utan att riskera tappa alltför många kunder. Enligt Anger och Köhler (2010), som jämför ett flertal kvantitativa studier, pekar majoriteten av studierna på att konsumenterna kan komma att få betala upp till hela kostnaden för EU ETS, genom dyrare flygbiljetter. 49 Skulle flygbranschen inte lasta över en stor del av sina kostnader på sina kunder, menar Clemens med flera (2011) att kostnaden är så betydande att den skulle riskera påverka operatörers kreditvärdighet, vilket skulle göra det 44 Anger och Köhler (2010) 45 Ibid. 46 IETA (2012) 47 Faber och Brinke (2011) i Kossoy med flera (2012) 48 Det vill säga vad de skulle ha kostat om de inte vore gratis tilldelade. 49 Anger och Köhler (2010), Knight med flera (2008), Schaefer med flera (2010), Faber och Brinke (2011) 17

18 svårare för operatörerna att finansiera sin verksamhet. 50 Således är flygoperatörerna prissättare på marknaden för flygresor, och att branschens införlivande i EU ETS väntas genom de ökade priserna resultera i en omfördelning av resurser från konsumenter till staten. Beräkningar av systemets påverkan på biljettpriserna varierar mellan +1-6,60 euro för kortdistansflygningar (<3 timmar), +1,80-9 euro för medeldistansflygningar (3-6 timmar) och 8-40 euro för långdistansflygningar (>6 timmar). 51 I grövre estimeringar baserade på bränslepriserna uppgår prisökningen till 1,3-6,5 procent av bränslepriset, beroende på priset på utsläpps- rätterna. 52 Andra beräkningar estimerar en genomsnittlig biljett- prisökning, utslaget över alla distanser, på 2-12 euro. 53 Ny teknik: energieffektiviseringar Förutom koldioxidprisets effekt på efterfrågan av flygresor kan det ge incitament för flygoperatörer att öka sin energieffektivitet. Detta så länge den marginella kostnaden för energi- effektiviseringar är lägre än summan av koldioxidkostnaden och kostnaden för bränslet. Då bränslekostnaderna redan är en av de största driftskostnaderna för flygoperatörer (upp till 40 procent) är energieffektiviserande åtgärder vanliga då aktörerna redan har starka incitament att genomföra sådana. 54 Åtgärderna har hittills bestått i att exempelvis montera winglets på vingarna, minska flygplansvikten, förnya flygflottorna och att optimera flygrutterna. Det finns utrymme för utsläppsminskningar men några av dessa är bara lönsamma om koldioxidpriset blir högt och kan i vissa fall ta lång tid innan de drivs igenom (exempelvis förnyelse av 50 Clemens med flera (2011) 51 EC (2006), Faber och Brinke (2011) 52 CE Delft (2007) i IETA 53 Thomson Reuters Point Carbon i Kossoy med flera (2012) 54 Clemens med flera (2011) 18

19 flottorna). 55 Den teknikförbättring som sker idag beräknas bara kunna minska utsläppen från flyget sett till antalet tonkilometer (revenue tonne kilometre) med 1-2 procent per år. Denna tekniska förbättring anses vara endogen, och drivs således inte till följd av rådande incitament, exempelvis genom att flygbranschen inkluderas i EU ETS, utan är en konstant pågående teknikförbättring. Denna teknikförbättring uppväger dock inte den 4,5 procent årliga tillväxten av efterfrågan på flygtransporter och kommer inte hindra flygbranschens utsläpp från att växa. 56 Den senaste tekniken för flygplan som finns på marknaden skulle kunna sänka de konventionella passagerarflygplanens energi- användning med procent. Då flygplan används i år antas det dock att dröja innan den senaste tekniken kan få effekt på utsläppen totalt. 57 Knight med flera (2008) menar att EU ETS kommer att ge incitament för flygbolagen att tidigarelägga ersättandet av gamla flygplan med nyare, då vinsten av nya flygplans bränsleeffektivitet kan väga över kostnaden av den nya utrustningen i förhållande till kostnaderna för bränsle och underhåll av de äldsta modellerna i bruk. 58 Exempel ges på att köpet av en flygplansmodell av typen B ER, för 120 miljoner dollar, kan räknas hem om den ersätter en B , andrahandspris miljoner dollar, då det leder till en 20 procents effektivitetsvinst (både vad gäller bränsle och underhållskostnader). Dock beräknar Knight med flera (2008) att lönsamheten vid ett utsläppsrättspris på 30 euro, vilket är långt över dagens prisnivå Faber och Brinke (2011) 56 Anger med flera (2010), Kossoy med flera (2012) 57 Naturskyddsföreningen (2010) 58 Knight med flera (2008) 59 Knight med flera (2008) 19

20 Det finns dock ett antal lönsamma miljöinvesteringar som inte genomförts - redan före EU ETS - inom flygbranschen; exempelvis optimering av mängden bränsle och vatten för varje resa, samt jämn nedstigning vid landning. Detta kan bero på informationsbrist eller frånvaro av tillräckliga incitament att spendera managementresurser på att driva igenom en förändringsprocess. EU ETS kan öka incitamenten till att öka sådana resurser. Detta är något som skett genom styrmedel såsom exempelvis den svenska kväveoxidsavgiften för energisektorn. 60 Något som kan verka försvagande på dessa incitament är dock flygbranschens möjlighet att lasta över kostnaden på sina kunder och den höga kostnaden för utsläppminskande åtgärder som branschen har relativt de andra handlande sektorerna (se Efterfrågeeffekt och biljettpriser ). Anger och Köhler (2010) menar att detta gör det troligt att EU ETS inte kommer att bidra till att det utvecklas ny teknologi, ens på lång sikt. 61 Internationell konkurrens Enligt Faber och Brinke (2011) finns det i huvudsak tre argument för en potentiell snedvridning av konkurrensen mellan flygbolag baserade i länder inom EU och flygbolag baserade i länder utanför EU: 1. Korssubventionering 2. Volymeffekt 3. Knutpunktseffekt 60 Agnolucci och Ekins (2004) i Anger och Köhler (2010) 61 Anger och Köhler (2010) 20

21 1. Korssubventionering Korssubventionering innebär att flygbolag från icke- EU- länder kan låta vinsten från sina flygsträckor som inte påverkas av EU ETS subventionera de sträckor som påverkas. På så sätt skulle priset på flygbiljetterna kunna hållas lägre, och flygbolag från icke- EU- länder skulle ges en konkurrensfördel gentemot sina europeiska konkurrenter, som av naturliga skäl har en betydligt större andel av sina flygresor inom europeiskt område. Medan europeiska flygbolag åtminstone har 80 procent av sina flygresor inom europeiskt luftrum är samma antal resor för exempelvis amerikanska flygbolag högst 10 procent. I en rapport av CE Delft & MVA (2007) argumenteras det varför korssubventionering i teorin inte borde vara ekonomiskt rationellt. 62 För det första är det naturligt att anta att flygbolag vinstmaximerar, vare sig det gäller flygbolag baserade inom EU eller inte. Vid ett sådan antagande är priserna satta på en nivå där varje prisförändring skulle innebära lägre vinst. Om ett flygbolag skulle höja sitt biljettpris skulle förlusten till följd av en lägre efterfrågan bli större än inkomsten från det högre priset. För det andra leder en subventionering av flygsträckor inom EU till att kostnaden av EU ETS transfereras till rutter utanför EU. Detta försämrar i så fall de subventionerande flygbolagens konkurrens gentemot de flygbolag som inte har några flygningar inom EU ETS- området. 63 Om det däremot i praktiken finns flygbolag som åtnjuter fördelar på vissa marknader, till exempel genom marknadsdominans, behöver dessa inte vinstmaximera dessa sträckor och får således ett överskott som kan användas till att korssubventionera andra marknader. Å andra sidan kvarstår problemet med att kostnaden 62 CE Delft & MVA (2007) 63 Faber och Brinke (2011) 21

22 av EU ETS förflyttas till en annan rutt, något som kan förhindra korssubventionering förutsatt att flygbolaget inte ser ett ökande av marknadsandelar som ett självändamål. 2. Volymeffekt Med volymeffekt menas den snedvridning av konkurrensen som antas ske genom att flygbolagens inkomstkällor påverkas olika mycket av EU ETS. Ju större del (volym) av ett flygbolags inkomstkälla som påverkas av EU ETS, desto sämre konkurrensförhållande får bolaget gentemot flygbolag som i mindre utsträckning är påverkade. Såsom redan nämnts vid argumentationen för korssubventionering skulle detta på ett systematiskt vis kunna snedvrida konkurrensen mellan europeiska och amerikanska flygbolag. Europeiska flygbolag kommer därför få sin inkomst minskad betydligt mer än amerikanska flygbolag, och vissa hävdar att de därför kommer att utsättas för orättvis konkurrens. Schaefer med flera (2010) påpekar exempelvis att europeiska flygbolag har en större andel av sina flygningar inom EU medan icke- europeiska flygbolag endast exponeras för EU ETS genom sina långdistans- flygningar. 64 Enligt föregående resonemang om passagerarnas priskänslighet borde således icke- europeiska flygbolag dessutom även kunna lasta över kostnaden för EU ETS på sina passagerare, då det på lång- distansflygningar är större andel business class- och förstaklasspassagerare. Faber och Brinke (2011) menar dock att marknaderna inom flygbranschen består av destinationspar, det vill säga resor mellan två flygplatser, och att det är för destinationsparen konkurrensvillkoren gäller. Alla flygningar mellan destinations- paren behandlas på samma sätt. Därför riskerar inte 64 Schaefer med flera (2010) 22

23 volymeffekten resultera i en snedvridning av konkurrensen. 65 Amerikanska och Europeiska flygbolag kommer kanske inte totalt sett ha lika stor andel av sin inkomst inom EU ETS systemet, men för varje destinationspar kommer så vara fallet, varpå konkurrensen på dessa marknader förblir lika. 3. Knutpunktseffekt Den opåverkade konkurrensen mellan flygbolag som flyger mellan samma destinationspar förutsätter att dessa flyger direkt mellan de två destinationerna. Det är dock mycket vanligt att flygbolag erbjuder resor med mellanlandning, via deras egna knutpunkter. Resor med mellanlandning säljs vanligtvis till en lägre kostnad som kompensation för den extra tiden bytet vid en knutpunkt tar. Av detta följer att passagerare ges möjlighet att välja mellan att flyga direkt, mellanlanda vid en knutpunkt inom EU eller att mellanlanda vid en knutpunkt utanför EU. För passagerare som både flyger och mellanlandar inom EU kommer båda flygningarna att gälla inom EU ETS. För passagerare som flyger från icke- EU- länder kommer däremot ingen, eller bara en av flygningarna registreras inom EU ETS- område. Om flygbolagen väljer att vältra över kostnaden av EU ETS på sina kunder (utan att vara prissättare på marknaden) förväntas en generell reduktion av antalet passagerare som reser mellan destinationspar där den ena destinationen ligger inom EU, och den andra utanför. Till följd av det tidigare resonemanget förväntas då mellanlandningar vid knutpunkter inom EU att minska mer än proportionellt, medan antalet passagerare vid direktflyg kommer att minska mindre än proportionerligt. Troligtvis kommer mellanlandningar vid vissa knutpunkter utanför EU minska mindre än proportionerligt, eller till och med öka. Detta är troligt om exponeringen gentemot EU ETS, jämfört 65 CE Delft & MVA (2007) 23

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Nya direktiv för utsläppshandeln

Nya direktiv för utsläppshandeln Nya direktiv för utsläppshandeln Rätt riktning på guppig väg Daniel Engström Stenson FORES Policy Paper 2015 Om författaren Daniel Engström Stenson är sedan 2010 chef för Fores klimat- och miljöprogram.

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport:

Läs mer

Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden

Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden Kandidatuppsats oktober 2010 Nationalekonomiska institutionen Författare: Tiina Puurula Handledare: Olof Ejermo

Läs mer

Införlivandet av flygtrafiken i EU: s handel med utsläppsrätter

Införlivandet av flygtrafiken i EU: s handel med utsläppsrätter Nationalekonomiska institutionen VT 2012 Handledare: Jerker Holm Införlivandet av flygtrafiken i EU: s handel med utsläppsrätter En konsekvensanalys Författare: Maria Svantemark Sammanfattning Med en ökad

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Dina rättigheter som flygpassagerare i EU

Dina rättigheter som flygpassagerare i EU Flygresenär inom EU Dina rättigheter som flygpassagerare i EU I dag flyger vi mer än någonsin. Skillnaden är stor om man jämför med hur det såg ut för bara tjugo år sedan. Den stora ökningen medför ibland

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL

SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL SVERIGE INOM RÄCKHÅLL 1 Vi tror inte på en värld utan flyg Antalet flygresenärer kommer att öka med en miljard mellan 2012 och 2017. När jag hör denna häpnadsväckande siffra tänker

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Box 5747, 114 87 Stockholm

Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Box 5747, 114 87 Stockholm KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-05-24 Dnr 320/2011 1 (5) Anmälande företag Braganza II AB, u.ä.t. Braathens Aviation AB, org.nr 556747-6592, Box 37, 201 20 Malmö Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.12.2006 KOM(2006) 818 slutlig 2006/0304 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Positiva och problematiska beslut om regleringen av det internationella flygets klimatpåverkan Therése Sjöberg, therese.sjoberg@transportstyrelsen.se, 2013-11-06

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag.

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Europeiska dokument Själva resandet är den första och oftast viktigaste frågan för att kunna delta

Läs mer

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia Stockholmsregionens tillgänglighet Swedavia 13 10 januari februari 2015 Copenhagen Economics uppdrag Copenhagen Economics har av Swedavia ombetts analysera Stockholmsregionens tillgänglighet. Beräkningarna

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Planering av flygtrafik

Planering av flygtrafik Planering av flygtrafik Fö 6: Flygbolag Ekonomiska strategier och styrning Tobias Andersson Granberg Källa: Abdelghany & Abdelghany (2010) 2014-09-16 Tobias Andersson Granberg 2 Produkten Vad säljer flygbolaget?

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia 1 Förutsättningar Flera flygbolag har visat lyckade testflygningar med olika varianter av biobaserade bränslen. Fischer-Tropsch-baserad

Läs mer

Prisbildningen för EU:s utsläppsrätter

Prisbildningen för EU:s utsläppsrätter Prisbildningen för EU:s utsläppsrätter Skillnader mellan de olika faserna Kim Nikander < Institutionen för finansiell ekonomi och statistik Svenska handelshögskolan Helsingfors 2014 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN

Läs mer

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk)

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk) Stockholm 11 april 2008 registrator@environment.ministry.se david.mjureke@environment.ministry.se Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people EU Emissions Trading Scheme - EU ETS Utsläppsrätter EU s Svar på Klimatförändringar For the benefit of business and people EU ETS > Kort beskrivning av Bureau Veritas > Historik > EU s Svar på Klimatförändringar

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013

Varje kilo räknas. LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg. Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Varje kilo räknas LFVs arbete för ett miljöanpassat flyg Niclas Wiklander LFV LiU 7 februari 2013 Flyget och miljön Grundskollärare LFV sedan 1997 Flygledare Arlanda och Landvetter Ansvarig för miljöfrågor

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Det finns butiker, restauranger och service både före och efter. I SkyCity finns även banker, apotek, hotell och konferensanläggningar.

Det finns butiker, restauranger och service både före och efter. I SkyCity finns även banker, apotek, hotell och konferensanläggningar. Lektion 20 SCIC 21/02/2014 TEMA: TRANSPORT OCH RESOR: flyget A. Ordförråd: flyget SAS och Malmö Aviation plockar fler poäng än Norwegian i säkerhetskategorin. Men ingen av dem finns med på Airline Ratings

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Analytiker: Jakob Lillieroth Martin Nordqvist

Analytiker: Jakob Lillieroth Martin Nordqvist Ingress: Norwegian är ett flygbolag i lågprissegmentet som de senaste åren haft en konstant hög tillväxt men med uteblivna resultat. Företaget gör enorma investeringar i en bransch med ökad konkurrens

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Planering av Flygtrafik. Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar

Planering av Flygtrafik. Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar Planering av Flygtrafik Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar Varför växer flygtrafiken? Ökad levnadsstandard Fler har råd att flyga, och att betala för flygfrakt Ökad säkerhet Fler vågar använda

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Stockholm Connectivity Study

Stockholm Connectivity Study Stockholm Connectivity Study Analys av utvalda företag och myndigheters långväga internationella resande Satsa ll Stockholms Länsstyrelse september Bakgrund Razormind tog under fram ett av de underlag

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Sedan Swedavia bildades 2010 har antalet passagerare ökat med 6,5 miljoner eller 21 procent. Tillväxten vid

Läs mer

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013. Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013. Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014 Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013 Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014 Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013 Vårt uppdrag Copenhagen Economics har av Länsstyrelsen

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Sju åsikter och en insikt om flyget

Sju åsikter och en insikt om flyget Sju åsikter och en insikt om flyget FÖRORD Sju åsikter och en insikt om flyget Människans klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid är en av våra främsta miljöutmaningar, och det är ett globalt problem.

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater Uppdrag 3 Tur & Retur Det kan vara skönt att resa iväg och lämna hemmet och vardagslivet. Resandet ger mycket i form av nya intryck, kontakter och kunskaper. Det kan vara bra avkoppling. Att sluta resa

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Dina reserättigheter

Dina reserättigheter Dina reserättigheter - när du reser med flyg, tåg, buss eller båt Dina rättigheter EU har regler för alla olika resor. När du reser med flyg, tåg, buss eller båt har du alltid vissa rättigheter när det

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2013 En beskrivning och analys av den globala utsläppshandeln ER 2013:29 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Konsumentskydd: Flygbolagen städar upp sina webbplatser

Konsumentskydd: Flygbolagen städar upp sina webbplatser IP/09/783 Bryssel den 14 maj 2009 Konsumentskydd: Flygbolagen städar upp sina webbplatser Idag lägger EU-kommissionen fram resultat som visar att webbplatser som säljer flygbiljetter i EU följer konsumentskyddsreglerna

Läs mer

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen

BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen Mål för Sveriges klimatpolitik 1) Mål för flera årtal Svensk klimatpolitik ska agera föredöme för resten av världen med hjälp ambitiösa

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Att integrera flyget i EU:s handelssystem för utsläppsrätter

Att integrera flyget i EU:s handelssystem för utsläppsrätter Att integrera flyget i EU:s handelssystem för utsläppsrätter RAPPORT 5655 DECEMBER 2006 Att integrera flyget i EU:s handelssystem för utsläppsrätter NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer