Utsläppshandeln får vingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsläppshandeln får vingar"

Transkript

1 Utsläppshandeln får vingar Vad händer när flyget införlivas i EU ETS? Christofer Sköld FORES Policy Paper 2013:1

2 Om författaren Christofer Sköld har en pol. kand i nationalekonomi och arbetar som tf. chef på FORES miljöprogram. Han har även studerat vid Moskvas Statliga Universitet och läser för närvarande på mastersprogrammet i bank och finansiell ekonomi vid Stockholms Universitet.

3 Innehåll 1. Flygets introduktion i EU ETS... 4 Flyget Inkluderas Internationell kritik och förslag om att stanna klockan Flygets utsläpp Implementering Interaktion med övriga ETS Genomgång av konsekvensanalyser Kostnad för flygbranschen Efterfrågeeffekt och biljettpriser Ny teknik: energieffektiviseringar Internationell konkurrens Korssubventionering Volymeffekt Knutpunktseffekt Koldioxidläckage Utsläppseffekt Slutsats Källor

4 1. Flygets introduktion i EU ETS I januari 2005 initierades EU:s handelssystem med utsläppsrätter (EU ETS), som omfattar koldioxidutsläppen från cirka europeiska anläggningar inom industri- och energiproduktion. Handeln omfattar alla EU:s 27 medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein. EU ETS är idag världens största marknad för utsläppshandel och omfattar cirka 50 procent av EU- ländernas koldioxidutsläpp, vilket motsvarar cirka 40 procent av ländernas totala utsläpp av växthusgaser. 1 Handelssystemet har hittills varit indelat i tre faser, där varje fas förändrat marknadsförutsättningarna. Den första sträckte sig mellan , den andra mellan Från och med 2013 går systemet in i sin tredje fas, som sträcker sig till och med år Utsläppstaket, det vill säga antalet utsläppsrätter på marknaden, krymper för varje år fram till år 2020, då industri- och energiproduktionssektorerna ska ha minskat sina utsläpp med 21 procent i jämförelse med utsläppen år Flyget Inkluderas I mars 2007 beslutade EU:s miljöråd att införliva koldioxid- utsläppen för flygningar till, från och inom EU i det befintliga handelssystemet för utsläppsrätter. 4 Genom att inkludera flyg- trafiken inom europeiskt luftrum skulle ungefär en tredjedel av 1 Förutom koldioxid även metan, dikväveoxid, flourkolväten, perflourkolväten, svavelhexafluorid. 2 Damsgaard (2009) 3 Europeiska kommissionen (2010) 4 Europeiska kommissionen (2006) 4

5 den globala flygindustrins koldioxidutsläpp regleras. 5 Utvidgningen realiserades den första januari 2012, med tilltänkt första redovisning i april Skarp kritik från länder utanför EU riktades dock mot beslutet, av vilka ett flertal hotade med motreaktioner såsom att vägra betala för sina utsläpp. EU kommissionen föreslog därför att flygets introduktion skulle skjutas fram ett år. Detta för att invänta eventuella beslut om ett globalt marknadsbaserat styrmedel från den Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO), som verkar inom FN. 6 Förslaget fick stöd både av Europaparlamentet och Ministerrådet, och godkändes formellt 16 april Beslutet gäller dock bara internationellt flyg, så europeiska flygoperatörer är fortfarande införlivade i systemet. 7 Det här är ett policy paper som syftar till att redogöra huvudlinjerna i det flertal konsekvensanalyser som gjorts kring vilka effekter som kan väntas av flygets införlivande i EU ETS. Fokus ligger på vilka effekter utvidgningen kommer att ha på flygbranschen i form av kostnader och eventuella ändrade konkurrensvillkor, hur det kommer att påverka utsläppen av koldioxid och efterfrågan på flygresor liksom hur det kan komma att påverka handelssystemet i stort. 5 Schaefer med flera (2010) 6 Europeiska kommissionen (2012) 7. Europaparlamentet (2013) 5

6 2. Internationell kritik och förslaget om att stanna klockan Diskussioner kring ett cap- and- trade- system för att minska flygens utsläpp har förts på global nivå i över ett decennium. 7 Dessa har framförallt hållits i ICAO. De globala diskussionerna har framförallt lyfts fram av EU- medlemmar. Under sitt EU- ordförandeskap 2005 uttryckte exempelvis Storbritanniens regering sitt stöd för att inkludera flyget i det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter i väntan på att en global lösning förhandlats fram i ICAO. 8 EU har dock konsekvent vidhållit att en global lösning för att få ner flygets utsläpp av koldioxid är att föredra, med motiveringen att en internationell industri kräver en internationell lösning. Flygets del i det europeiska utsläppssystemet kan således komma att ändras vid en större, global överenskommelse, som EU nu hoppas ska ske genom beslutet att skjuta upp införlivandet av internationella flygoperatörer i ETS. 9 ICAO har tidigare godkänt en resolution om att dess 190 medlemsländer gemensamt ska utforma en marknadsbaserad lösning för att minska flygets utsläpp, dock utan någon tidsram för när en sådan lösning ska förhandlas fram. 10 I ett försök att stoppa utökningen av EU ETS till att inkludera även internationell operatörer överklagade flygbolagen American Airlines, Continental Airlines och United Airlines i slutet av år 2009 till den brittiska domstolen High Court of Justice Queen s Rench Division för inkluderingen av den internationella 7 Ett marknadsbaserat handelssystem med ett tak för maxantalet handelsrätter. EU:s ETS är ett sådant system. 8 Ares (2012) 9 New York Times (2011) 10 Ibid. 6

7 flygtrafiken i EU ETS. Överklagan gavs till Storbritannien då det inte finns någon möjlighet att anmäla EU, och då Storbritannien är det land som administrerar de överklagande flygbolagens deltagande i ETS. 11 Enligt de anklagande bröt Storbritanniens unilaterala implemen- tering av EU ETS för flygindustrin mot artikel 15 och 24 i Chicagokonventionen, då beslutet ansågs ha karaktären av en importtull, avgift eller skatt på flygresor och bränsle. Beslutet ansågs även bryta emot artikel 11 i Open Skies Agreement som slutits mellan EU och USA, då systemet kan ses som en skatt på flygens bränsle. 12 EU- domstolens utfall blev dock att handelssystemet inte kan anses vara en importtull, avgift eller skatt i strid mot vare sig Chicagokonventionen eller Open Skies Agreement då priset på utsläppsrätter inte är fastslaget av staterna på förhand utan beror på marknadskrafterna på en fri marknad. 13 Domslutet ledde ändå till diverse efterspel, där exempelvis USA:s representanthus föreslog The EU ETS Prohibition Act, ett lagförslag som förbjuder amerikanska operatörer av civilflyg att delta i något utsläppshandelssystem som etablerats av EU. Hot om liknande åtgärder har luftats även av Kina, Indien och Ryssland, vilka tillsammans med USA och 19 andra länder gått samman i en protestgrupp kallad The coalition of the unwilling. 14 Trots den internationella kritiken mot införlivandet av flyget i EU ETS har alla flygbolag som omfattas av systemet redovisat sina data för deras tonkilometer före tidsfristen. I och med det har de 11 IETA (2012) 12 Ibid. 13 Green Air (2012) 14 Russian aviation (2012) 7

8 rätt till den gratistilldelning av utsläppsrätter som ägt rum under Den tolfte november 2012 meddelade dock kommissionens klimatkommissionär, Connie Hedegaard, att omvärldens hårda kritik mot flygets inkludering i EU ETS skapat en möjlighet att gå vidare i diskussionerna i ICAO för att komma framåt i utvecklingen av en global marknadsbaserad mekanism. Därför föreslog kommissionen att EU borde stanna klockan för flygets inkludering i EU ETS, som en morot för att fatta beslut i ICAO. Pausen skulle innebära att man skjuter upp det internationella flygets inkludering med ett år, och således att inga utsläppsrätter för utsläpp under 2012 behöver redovisas under Men om ICAO misslyckas med att komma fram till någon konkret åtgärd kring styrmedel, kommer lagstiftningen om EU ETS och flyget träda i full kraft från och med Flygningar inom EU kommer dock inte beröras vid bordläggning. 17 För att stoppa klockan för det internationella flygets införlivande i EU ETS krävdes att både Ministerrådet och Europaparlamentet enades om förslaget, vilket de också gjorde. Den 15 april godkände Europaparlamentet formellt kommissionens förslag, efter att både ministerrådet och parlamentets miljöutskott i praktiken godkänt förslaget (Europaparlamentet 2013). 15 IETA (2012) 16 Europeiska kommissionen (2012) 17 Miljödepartementet (2012) 8

9 3. Flygets utsläpp Koldioxidutsläppen från luftfarten har sedan talet ökat snabbare än i någon annan industri. I takt med att flygindustrin växt under perioden uppskattas utsläppen ha ökat med 98 procent, och släpper idag ut cirka 700 miljoner ton koldioxid årligen; en summa större än hela Storbritanniens och Sveriges sammanlagda koldioxidutsläpp. Klimatkonventionen (UNFCCC) estimerar att flygets utsläpp av koldioxid globalt kommer fortsätta att öka med cirka 63 procent till 2020, och med cirka 88 procent till 2050, medan andra prognoser visar på åtminstone en 100 procents ökning av flygbranschens utsläpp under samma period. 18 Detta motsvarar en sådan volym att det enligt EU riskerar att motverka utsläppsminskningarna inom andra industrier. 19 Ökningen anses bero på en större volym flygresor, då flygplanen sedan talet har blivit energieffektivare och således släpper ut mindre. Ändå resulterar idag en genomsnittlig flygresa mellan Stockholm Arlanda och New York John F Kennedy International Airport i totalt 113 ton utsläppt koldioxid, vilket motsvarar nästan ett halvt ton koldioxidutsläpp per person ombord För att jämföra släpper en genomsnittlig svensk ut 4,7 ton koldioxid per år. 22 En transatlantisk flygresa motsvarar alltså ungefär 11 procent av dennes årliga utsläpp. Liksom för många andra transportslag är flygets klimatpåverkan större än enbart genom dess utsläpp av koldioxid. Hos flygplan 18 Boon med flera (2007) i Anger och Köhler (2010), Clemens med flera (2011) 19 Knight med flera (2008) 20 Utsläpp för en 90 procent beläggningsgrad på Airbus A Clemens med flera (2011) och Transportstyrelsen (2010) 22 Världsbanken (2013) 9

10 anses dock proportionen mellan koldioxidutsläppens påverkan och övrig klimatpåverkan vara betydligt större än för andra transportslag. Exakt hur mycket påverkan skiljer sig åt har ännu inte säkert kunnat kvantifieras, men hittills har beräkningar kunnat visa att den totala klimatpåverkan är cirka 2-5 gånger större än påverkan bara genom koldioxidutsläpp. Bland osäkerheterna som kvarstår finns exempelvis hur kondensstrimmor, som flygplanens jetmotorer bildar, påverkar bildandet av moln. 23 Således betalar flyget bara för en bråkdel av sin egentliga klimatpåverkan. 24 I detta är dock även påverkan för kortsiktig klimatpåverkan inräknat. Andra studier hävdar att den enkom långsiktiga påverkan som flyget har på klimatet snarare är 1,2-2 gånger större än genom koldioxidutsläppen Lee med flera (2010) 24 Faber och Brinke (2011) 25 Liam med flera (2007), Shine (2010), Lund med flera (2011) 10

11 4. Implementering De europeiska flygbolagen inkluderades i EU ETS från och med 1:a januari Detta innebär att flygbolagen måste redovisa sina utsläppsrätter i förhållande till utsläppen år 2013, då betalningen kommer att ske retroaktivt. Under det inledande året är taket för flygsektorn satt till 97 procent av medelutsläppen år för de flygbolag som är inkluderade. Medelutsläppen för de åren uppgick till drygt 221 miljoner ton koldioxid, vilket utgör den så kallade baslinjen. 26 Taket blir därför 214 miljoner ton koldioxid under år Året därefter sänks taket för flygsektorn till 95 procent av baslinjen, 210 miljoner ton koldioxid, vilket gäller till och med år Under år 2012 kommer 85 procent av utsläppsrätterna tilldelas gratis, vilket minskar till 82 procent under Av detta följer att 15 procent av utsläppsrätterna kommer att auktioneras ut under Till detta tillkommer en reserv för nyetablerade- eller kraftigt växande företag på 3 procent, som tas från den fria tilldelningen. För att få del av tilldelningen från reserven krävs att det är en helt ny aktör som startat verksamheten efter 2010, eller att det är en befintlig flygoperatör som har en tillväxt om 18 procent årligen. 28 Intäkterna från auktioneringen får medlemsstaterna använda som de vill, men EU- direktivet rekommenderar att intäkterna används till klimatåtgärder IETA (2012) 27 Faber och Brinke (2011), IETA (2012) 28 IETA (2012), Faber och Brinke (2011) 29 Miljödepartementet (2008), Faber och Brinke (2011) 11

12 Fördelningen av gratis utsläppsrätter sker genom att det totala antalet utsläppsrätter divideras med det totala antalet tonkilometer som flögs under år Kvoten av detta utgör sedan benchmark för koldioxid per tonkilometer. Varje operatör tilldelas sedan under år 2012 gratis 85 procent av det antal utsläppsrätter som motsvarar deras antal tonkilometer multiplicerat med benchmark. De efterföljande åren är det istället 82 procent av respektive operatörs tonkilometer multiplicerat med benchmark som utgör gratistilldelningen. 30 Tanken är att ETS omfattar nästan all flygtrafik som landar i EU- länderna. De som undantas från utsläppshandeln är bland annat så kallade PSO- flygningar (Public Service Obligations) som sker inom ultraperifera områden och på flyglinjer där färre än platser per år kan erbjudas. Likaså undantas flygplan med en startvikt under 5600 kg, vilka i praktiken innefattar alla sportplan och andra mindre plan. Detsamma gäller för de flygningar som sker under exempelvis visuella flygregler liksom räddnings- flygningar. 31 Även kommersiella operatörer som bara flyger ett fåtal flygningar (i genomsnitt färre än 2 resor per dag), kommersiella operatörer från några mindre utvecklingsländer eller kommersiella operatörer som släpper ut mindre än ton CO2 per år undantas också från handelssystemet. 32 Internationella flygoperatörer är som sagt tillfälligt undantagna ur systemet. 30 Schaefer med flera (2010), Faber och Brinke (2011) 31 Schaefer med flera (2010), Faber och Brinke (2011) 32 Faber och Brinke (2011) 12

13 5. Interaktion med övriga ETS Med flygsektorns inträde i handeln med utsläppsrätter följer ett antal nya innovationer, men även restriktioner. Med flyget införs en ny typ av utsläppsrätter: Aviation European Union Allowances, (aeua), som läggs till det befintliga antalet European Union Allowances (EUA). 33 Båda typer av utsläppsrätter kan köpas och säljas på den internationella marknaden för utsläppsrätter, och vardera utsläppsrätt eller utsläppskredit motsvarar ett ton koldioxid. Flygbranschen tillåts köpa utsläppsrätterna direkt från företag eller via någon av de många mäklare, börser eller andra förmedlare som etablerat sig på marknaden. Flyget kan överlämna utsläppsrätter och utsläppskrediter som används i det generella handelssystemet, alltså köpa EUA- rätter, oavsett mängd. Däremot tillåts inte övriga handlande sektorer använda sig av aeua- rätter, vilka således är villkorade enbart för flyg- branschen. 34 Flygbranschen tillåts även köpa utsläppsrätter genom Kyoto- instrumenten Joint Implementation (JI) eller Clean Develop- ment Mechanism (CDM), enligt samma regler som för övriga handlande sektorer. Utsläppsrätter från JI och CDM får under 2012 utgöra upp till 15 procent av varje aktörs totala antal utsläppsrätter, men sedan i genomsnitt minst 1.5 procent per år under perioden Priset på aeua- rätter väntas ligga nära priset på EUA- rätter, då flygbolag är så gott som indifferenta mellan att köpa aeua eller EUA. Därför väntas de köpa antingen den ena eller andra till dess att priset jämnar ut sig. Men då aeua- rätterna bara kan köpas och 33 Ibid. 34 Transportstyrelsen (2010), Schaefer med flera (2010) 35 Schaefer med flera (2010), IETA (2012) 13

14 säljas av flygbolag är de mindre likvida än EUA- rätter, vilket innebär att de är svårare och tar längre tid att sälja på marknaden, väntas priset på aeua ligga något under priset på EUA Faber och Brinke (2011) 14

15 6. Genomgång av konsekvensanalyser Kostnad för flygbranschen Vid sidan av de gratis utdelade utsläppsrätterna beräknas så gott som samtliga flygbolag år 2012 behöva köpa handelsrätter för cirka en tredjedel av sina utsläpp. 37 Med samma uträkningsmetod som använts av Clemens med flera (2011) och Schaefer med flera (2010) skulle detta innebära en kostnad på 1,1 3,0 miljarder euro för flygindustrin, förutsatt att priset på utsläppsrätter ligger inom spannet euro/styck. 38 Vid ett koldioxidpris på 15 euro per utsläppsrätt motsvarar det en kostnad på 3.8 cent per liter flygbränsle. 39 Men då priset på utsläppsrätter bara legat kring åtta Euro under 2012 borde därför kostnaden bli lägre än 1,1 miljarder euro för flygindustrin. 40 Enligt Clemens med flera (2011) kommer de flygbolag med en större andel premium- passagerare (business class eller förstaklass) ha lättare att hantera kostnadsökningen i och med EU ETS än de som inte har det. Dessa är framförallt flygbolag som ingår i globala nätverk med många lång- distansflygningar. Orsaken är att premiumpassagerare är mindre priskänsliga än passagerare som reser economy class (se nästa stycke för vidare förklaring) vilket ger flygbolagen möjlighet att lasta över en större del av de ökade kostnaderna på sina kunder i form av höjda biljettpriser. Omvänt kommer lågprisbolag och bolag som flyger kort- distans få svårare att hantera de ökade kostnaderna, då deras 37 Schaefer med flera (2010) 38 Clemens med flera (2011), Schaefer med flera (2010) 39 European Federation for Transport and Environment (2008) 40 Thomson Reuters Point Carbon (2013) 15

16 kunder har svårare att hantera höjningar på biljettpriserna. Clemens med flera (2011) beräkningar, baserade på ett förväntat pris på utsläppsrätter på 15 euro, visar att effekten på flygbolagens vinster, innan man tar hänsyn till överlastningen av kostnaden till sina kunder, kan uppgå till - 1,2 procent år Denna procentsats kommer troligtvis öka i takt med att utsläppstaket sänks och priset höjs. 41 Återigen ligger dock priset på utsläppsrätter vid den här sammanställningens publicering under 10 euro, vilket gör att vinstpåverkan är betydligt lägre om man använder sig av samma modell som Clemens med flera. 42 Intressant att notera vad gäller de amerikanska flygbolagen, väntas flygets inkludering i EU ETS enligt forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), ha en liten påverkan på bolagens kostnader. Om flygbolagen överlastar de ökade kostnaderna på sina kunder (se nedan) beräknas de rent av öka sin vinst till följd av systemet. 43 Efterfrågeeffekt och biljettpriser Hur efterfrågans elasticitet (priskänslighet) är för flygresor kommer att vara avgörande för hur biljettpriserna påverkas av flygets introduktion i EU ETS. Enligt Anger och Köhler (2010) beräknas efterfrågans priselasticitet för flygresor vara relativt inelastisk för passagerare som flyger business class eller förstaklass, vilket innebär att dessa inte minskar eller ökar sin efterfrågan på flygresor beroende av priset på biljetter. Business class- och förstaklasspassagerare (så kallade premium- passagerare) betalar redan nu en extra kostnad utöver för själva resan och är därför inte lika känsliga för en prishöjning som 41 Clemens med flera (2011) 42 Thomson Reuters Point Carbon (2013) 43 Malina med flera (2011) 16

17 economy class- passagerare. 44 Relativt business- och förstaklasspassagerare beräknar Anger och Köhler (2010) att economy class- passagerare har en desto mer elastisk efterfrågan på flygresor. När elasticiteten, eller pris- känsligheten, slås ut över både premiumpassagerare och economy class- passagerare beräknas dock effekten på efterfrågan vara liten. 45 Även IETA (2012) når samma uppskattning och menar att effekten på efterfrågan därför inte blir betydande. 46 Angett i siffror beräknar både Faber och Brinke (2011) och andra studier att om biljettpriserna ökar med 10 procent så kommer efterfrågan på flygresor minska med 6-14 procent, beroende på konsumenternas efterfrågeelasticitet. Vid ett pris på 30 euro skulle efterfrågan istället minska med 2,4 procent, medan det vid ett pris på 50 euro skulle minska efterfrågan med 2,6 procent. 47 Som en följd av detta ges flygbolagen möjlighet att lasta över en stor del av kostnaden för de köpta utsläppsrätterna, och alternativkostnaden 48 för de gratis tilldelade utsläppsrätterna, på konsumenterna utan att riskera tappa alltför många kunder. Enligt Anger och Köhler (2010), som jämför ett flertal kvantitativa studier, pekar majoriteten av studierna på att konsumenterna kan komma att få betala upp till hela kostnaden för EU ETS, genom dyrare flygbiljetter. 49 Skulle flygbranschen inte lasta över en stor del av sina kostnader på sina kunder, menar Clemens med flera (2011) att kostnaden är så betydande att den skulle riskera påverka operatörers kreditvärdighet, vilket skulle göra det 44 Anger och Köhler (2010) 45 Ibid. 46 IETA (2012) 47 Faber och Brinke (2011) i Kossoy med flera (2012) 48 Det vill säga vad de skulle ha kostat om de inte vore gratis tilldelade. 49 Anger och Köhler (2010), Knight med flera (2008), Schaefer med flera (2010), Faber och Brinke (2011) 17

18 svårare för operatörerna att finansiera sin verksamhet. 50 Således är flygoperatörerna prissättare på marknaden för flygresor, och att branschens införlivande i EU ETS väntas genom de ökade priserna resultera i en omfördelning av resurser från konsumenter till staten. Beräkningar av systemets påverkan på biljettpriserna varierar mellan +1-6,60 euro för kortdistansflygningar (<3 timmar), +1,80-9 euro för medeldistansflygningar (3-6 timmar) och 8-40 euro för långdistansflygningar (>6 timmar). 51 I grövre estimeringar baserade på bränslepriserna uppgår prisökningen till 1,3-6,5 procent av bränslepriset, beroende på priset på utsläpps- rätterna. 52 Andra beräkningar estimerar en genomsnittlig biljett- prisökning, utslaget över alla distanser, på 2-12 euro. 53 Ny teknik: energieffektiviseringar Förutom koldioxidprisets effekt på efterfrågan av flygresor kan det ge incitament för flygoperatörer att öka sin energieffektivitet. Detta så länge den marginella kostnaden för energi- effektiviseringar är lägre än summan av koldioxidkostnaden och kostnaden för bränslet. Då bränslekostnaderna redan är en av de största driftskostnaderna för flygoperatörer (upp till 40 procent) är energieffektiviserande åtgärder vanliga då aktörerna redan har starka incitament att genomföra sådana. 54 Åtgärderna har hittills bestått i att exempelvis montera winglets på vingarna, minska flygplansvikten, förnya flygflottorna och att optimera flygrutterna. Det finns utrymme för utsläppsminskningar men några av dessa är bara lönsamma om koldioxidpriset blir högt och kan i vissa fall ta lång tid innan de drivs igenom (exempelvis förnyelse av 50 Clemens med flera (2011) 51 EC (2006), Faber och Brinke (2011) 52 CE Delft (2007) i IETA 53 Thomson Reuters Point Carbon i Kossoy med flera (2012) 54 Clemens med flera (2011) 18

19 flottorna). 55 Den teknikförbättring som sker idag beräknas bara kunna minska utsläppen från flyget sett till antalet tonkilometer (revenue tonne kilometre) med 1-2 procent per år. Denna tekniska förbättring anses vara endogen, och drivs således inte till följd av rådande incitament, exempelvis genom att flygbranschen inkluderas i EU ETS, utan är en konstant pågående teknikförbättring. Denna teknikförbättring uppväger dock inte den 4,5 procent årliga tillväxten av efterfrågan på flygtransporter och kommer inte hindra flygbranschens utsläpp från att växa. 56 Den senaste tekniken för flygplan som finns på marknaden skulle kunna sänka de konventionella passagerarflygplanens energi- användning med procent. Då flygplan används i år antas det dock att dröja innan den senaste tekniken kan få effekt på utsläppen totalt. 57 Knight med flera (2008) menar att EU ETS kommer att ge incitament för flygbolagen att tidigarelägga ersättandet av gamla flygplan med nyare, då vinsten av nya flygplans bränsleeffektivitet kan väga över kostnaden av den nya utrustningen i förhållande till kostnaderna för bränsle och underhåll av de äldsta modellerna i bruk. 58 Exempel ges på att köpet av en flygplansmodell av typen B ER, för 120 miljoner dollar, kan räknas hem om den ersätter en B , andrahandspris miljoner dollar, då det leder till en 20 procents effektivitetsvinst (både vad gäller bränsle och underhållskostnader). Dock beräknar Knight med flera (2008) att lönsamheten vid ett utsläppsrättspris på 30 euro, vilket är långt över dagens prisnivå Faber och Brinke (2011) 56 Anger med flera (2010), Kossoy med flera (2012) 57 Naturskyddsföreningen (2010) 58 Knight med flera (2008) 59 Knight med flera (2008) 19

20 Det finns dock ett antal lönsamma miljöinvesteringar som inte genomförts - redan före EU ETS - inom flygbranschen; exempelvis optimering av mängden bränsle och vatten för varje resa, samt jämn nedstigning vid landning. Detta kan bero på informationsbrist eller frånvaro av tillräckliga incitament att spendera managementresurser på att driva igenom en förändringsprocess. EU ETS kan öka incitamenten till att öka sådana resurser. Detta är något som skett genom styrmedel såsom exempelvis den svenska kväveoxidsavgiften för energisektorn. 60 Något som kan verka försvagande på dessa incitament är dock flygbranschens möjlighet att lasta över kostnaden på sina kunder och den höga kostnaden för utsläppminskande åtgärder som branschen har relativt de andra handlande sektorerna (se Efterfrågeeffekt och biljettpriser ). Anger och Köhler (2010) menar att detta gör det troligt att EU ETS inte kommer att bidra till att det utvecklas ny teknologi, ens på lång sikt. 61 Internationell konkurrens Enligt Faber och Brinke (2011) finns det i huvudsak tre argument för en potentiell snedvridning av konkurrensen mellan flygbolag baserade i länder inom EU och flygbolag baserade i länder utanför EU: 1. Korssubventionering 2. Volymeffekt 3. Knutpunktseffekt 60 Agnolucci och Ekins (2004) i Anger och Köhler (2010) 61 Anger och Köhler (2010) 20

21 1. Korssubventionering Korssubventionering innebär att flygbolag från icke- EU- länder kan låta vinsten från sina flygsträckor som inte påverkas av EU ETS subventionera de sträckor som påverkas. På så sätt skulle priset på flygbiljetterna kunna hållas lägre, och flygbolag från icke- EU- länder skulle ges en konkurrensfördel gentemot sina europeiska konkurrenter, som av naturliga skäl har en betydligt större andel av sina flygresor inom europeiskt område. Medan europeiska flygbolag åtminstone har 80 procent av sina flygresor inom europeiskt luftrum är samma antal resor för exempelvis amerikanska flygbolag högst 10 procent. I en rapport av CE Delft & MVA (2007) argumenteras det varför korssubventionering i teorin inte borde vara ekonomiskt rationellt. 62 För det första är det naturligt att anta att flygbolag vinstmaximerar, vare sig det gäller flygbolag baserade inom EU eller inte. Vid ett sådan antagande är priserna satta på en nivå där varje prisförändring skulle innebära lägre vinst. Om ett flygbolag skulle höja sitt biljettpris skulle förlusten till följd av en lägre efterfrågan bli större än inkomsten från det högre priset. För det andra leder en subventionering av flygsträckor inom EU till att kostnaden av EU ETS transfereras till rutter utanför EU. Detta försämrar i så fall de subventionerande flygbolagens konkurrens gentemot de flygbolag som inte har några flygningar inom EU ETS- området. 63 Om det däremot i praktiken finns flygbolag som åtnjuter fördelar på vissa marknader, till exempel genom marknadsdominans, behöver dessa inte vinstmaximera dessa sträckor och får således ett överskott som kan användas till att korssubventionera andra marknader. Å andra sidan kvarstår problemet med att kostnaden 62 CE Delft & MVA (2007) 63 Faber och Brinke (2011) 21

22 av EU ETS förflyttas till en annan rutt, något som kan förhindra korssubventionering förutsatt att flygbolaget inte ser ett ökande av marknadsandelar som ett självändamål. 2. Volymeffekt Med volymeffekt menas den snedvridning av konkurrensen som antas ske genom att flygbolagens inkomstkällor påverkas olika mycket av EU ETS. Ju större del (volym) av ett flygbolags inkomstkälla som påverkas av EU ETS, desto sämre konkurrensförhållande får bolaget gentemot flygbolag som i mindre utsträckning är påverkade. Såsom redan nämnts vid argumentationen för korssubventionering skulle detta på ett systematiskt vis kunna snedvrida konkurrensen mellan europeiska och amerikanska flygbolag. Europeiska flygbolag kommer därför få sin inkomst minskad betydligt mer än amerikanska flygbolag, och vissa hävdar att de därför kommer att utsättas för orättvis konkurrens. Schaefer med flera (2010) påpekar exempelvis att europeiska flygbolag har en större andel av sina flygningar inom EU medan icke- europeiska flygbolag endast exponeras för EU ETS genom sina långdistans- flygningar. 64 Enligt föregående resonemang om passagerarnas priskänslighet borde således icke- europeiska flygbolag dessutom även kunna lasta över kostnaden för EU ETS på sina passagerare, då det på lång- distansflygningar är större andel business class- och förstaklasspassagerare. Faber och Brinke (2011) menar dock att marknaderna inom flygbranschen består av destinationspar, det vill säga resor mellan två flygplatser, och att det är för destinationsparen konkurrensvillkoren gäller. Alla flygningar mellan destinations- paren behandlas på samma sätt. Därför riskerar inte 64 Schaefer med flera (2010) 22

23 volymeffekten resultera i en snedvridning av konkurrensen. 65 Amerikanska och Europeiska flygbolag kommer kanske inte totalt sett ha lika stor andel av sin inkomst inom EU ETS systemet, men för varje destinationspar kommer så vara fallet, varpå konkurrensen på dessa marknader förblir lika. 3. Knutpunktseffekt Den opåverkade konkurrensen mellan flygbolag som flyger mellan samma destinationspar förutsätter att dessa flyger direkt mellan de två destinationerna. Det är dock mycket vanligt att flygbolag erbjuder resor med mellanlandning, via deras egna knutpunkter. Resor med mellanlandning säljs vanligtvis till en lägre kostnad som kompensation för den extra tiden bytet vid en knutpunkt tar. Av detta följer att passagerare ges möjlighet att välja mellan att flyga direkt, mellanlanda vid en knutpunkt inom EU eller att mellanlanda vid en knutpunkt utanför EU. För passagerare som både flyger och mellanlandar inom EU kommer båda flygningarna att gälla inom EU ETS. För passagerare som flyger från icke- EU- länder kommer däremot ingen, eller bara en av flygningarna registreras inom EU ETS- område. Om flygbolagen väljer att vältra över kostnaden av EU ETS på sina kunder (utan att vara prissättare på marknaden) förväntas en generell reduktion av antalet passagerare som reser mellan destinationspar där den ena destinationen ligger inom EU, och den andra utanför. Till följd av det tidigare resonemanget förväntas då mellanlandningar vid knutpunkter inom EU att minska mer än proportionellt, medan antalet passagerare vid direktflyg kommer att minska mindre än proportionerligt. Troligtvis kommer mellanlandningar vid vissa knutpunkter utanför EU minska mindre än proportionerligt, eller till och med öka. Detta är troligt om exponeringen gentemot EU ETS, jämfört 65 CE Delft & MVA (2007) 23

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM76. Förordning om luftfart i handelssystemet för utsläppsrätter. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM76. Förordning om luftfart i handelssystemet för utsläppsrätter. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om luftfart i handelssystemet för utsläppsrätter Miljödepartementet 2017-03-16 Dokumentbeteckning KOM (2017) 54 slutlig Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Flyget i EU:s utsläppshandel. Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 1

Flyget i EU:s utsläppshandel. Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 1 Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 1 Flyget krävs på utsläppsrätter för 2012 års utsläpp och framåt Rapportering redan 2010 Kalle Keldusild Information Piperska Muren 2008-12-09 2 Omfattning:

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.12.2006 SEK(2006) 1685 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN Bilaga till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Bilaga 3 Rådspromemoria 2007-02-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om

Läs mer

Hanteringen av flygets klimatpåverkan

Hanteringen av flygets klimatpåverkan Hanteringen av flygets klimatpåverkan Arbetet med ICAO:s globala klimatstyrmedel (GMBM) Informationsdag för flygoperatörer inom EU:s utsläppshandelssystem, 1 december 2015 Therése Sjöberg, Transportstyrelsen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 05.09.2005 KOM(2005) 408 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om utveckling av en gemenskapspolitik för civil luftfart i förhållande till Australien 1.

Läs mer

Aktuellt - flyget i EU ETS

Aktuellt - flyget i EU ETS Aktuellt - flyget i EU ETS Louise Bednarz Naturvårdsverket 2012-12-13 Innehåll Om flyget i EU ETS Utsläppsstatistik Lagstiftning och vägledningar Tilldelning Kroatiens inträde Länkning med andra ETS Stop

Läs mer

4. Miljöregler och styrinstrument

4. Miljöregler och styrinstrument 4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 416 final 2012/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller att förtydliga bestämmelserna

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Nya direktiv för utsläppshandeln

Nya direktiv för utsläppshandeln Nya direktiv för utsläppshandeln Rätt riktning på guppig väg Daniel Engström Stenson FORES Policy Paper 2015 Om författaren Daniel Engström Stenson är sedan 2010 chef för Fores klimat- och miljöprogram.

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som åtföljer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som åtföljer EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.10.2013 SWD(2013) 431 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som åtföljer FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 103 33 Stockholm Dnr M2015/03246/Kl Malmö den 28 december 2015 REMISSVAR: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Avfall Sverige är

Läs mer

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-12-17 Ärendenr: NV-06207-15 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@jegeringskansliet.se Yttrande över förslag till översyn

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM63. Kommissionens initiativ för att stärka EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM63. Kommissionens initiativ för att stärka EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) Regeringskansliet Faktapromemoria Kommissionens initiativ för att stärka EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) Miljödepartementet 2013-02-27 Dokumentbeteckning KOM (2012) 416 Förslag till

Läs mer

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83] Ert d.nr: Fi2016/04305/S2 Stockholm 2017-03-01 Avs: Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Att: Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar på flygskatteutredningens

Läs mer

Nya utmaningar inom flygjuridiken. 24 oktober 2011

Nya utmaningar inom flygjuridiken. 24 oktober 2011 1 Nya utmaningar inom flygjuridiken 24 oktober 2011 2 Setterwalls Advokatbyrå AB Grundades i Stockholm 1878 Kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö Rådgivning inom affärsjuridikens samtliga discipliner

Läs mer

Grönare resor för privatresan

Grönare resor för privatresan Grönare resor för privatresan Travellink AB Box 1108 Prästgårdsgatan 1 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-562 06 050 travellink@travellink.se www.travellink.se Vi finns representerade i Sverige, Norge, Danmark

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Utsläppsmarknader. ...det viktigaste styrmedlet som världens ledare kommer att använda för att bekämpa det globala klimathotet.

Utsläppsmarknader. ...det viktigaste styrmedlet som världens ledare kommer att använda för att bekämpa det globala klimathotet. Utsläppsmarknader Niclas Damsgaard...det viktigaste styrmedlet som världens ledare kommer att använda för att bekämpa det globala klimathotet. FORES Studie 2009:1 Utsläppsmarknader Niclas Damsgaard 1:a

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen. 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Juridik och Upphandling Landstingsstyrelsen Utredning om köp och låsning av utsläppsrätter i syfte att klimatneutralisera tjänsteresor är förenligt med kommunallagen.

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 21.12.2012 2012/0328(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om tillfälliga

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet. Framtidens flyg

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet. Framtidens flyg Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet Framtidens flyg Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 3 Förord Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har låtit ta fram en studie om

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport:

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Dina rättigheter som flygpassagerare i EU

Dina rättigheter som flygpassagerare i EU Flygresenär inom EU Dina rättigheter som flygpassagerare i EU I dag flyger vi mer än någonsin. Skillnaden är stor om man jämför med hur det såg ut för bara tjugo år sedan. Den stora ökningen medför ibland

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria En flygstrategi för Europa Näringsdepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM (2015) 598 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.1.2008 KOM(2008) 16 slutlig 2008/0013 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra

Läs mer

Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper. Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)

Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper. Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremiss Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 29 januari 2015 Åsa Romson Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)

Läs mer

- så funkar det i praktiken

- så funkar det i praktiken Klimatkompensation - så funkar det i praktiken 1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor 2. Klimatläget idag Top10 varmaste

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Förslag till RÅDETS FÖRORDNING Bryssel den 24.02.2003 KOM(2003) 91 slutlig 2003/0038 (CNS) om upphävande av förordning (EEG) nr 3975/87 samt om ändring av förordning

Läs mer

Handel med utsläppsrätter för Flygindustrin

Handel med utsläppsrätter för Flygindustrin RAPPORT Handel med utsläppsrätter för Flygindustrin - Hur kan flygindustrin inkluderas i den europeiska utsläppshandeln? Karin Hanses B1662 Januari 2006 2006-01-24 Lars-Gunnar Lindfors Forskningsdirektör

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Informationsdag om flyget in i handelssystemet

Informationsdag om flyget in i handelssystemet Informationsdag om flyget in i handelssystemet Ulla Jennische Naturvårdsverket Ulla.jennische@naturvardsverket.se 08/698 1473 2008-12-19 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Handel

Läs mer

Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden

Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden Det europeiska utsläppshandelssystemet en biljettprisprognos för den svenska flygmarknaden Kandidatuppsats oktober 2010 Nationalekonomiska institutionen Författare: Tiina Puurula Handledare: Olof Ejermo

Läs mer

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 1(8) SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA FLYGBULLRET ÖVER UPPLANDS VÄSBY BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 2(8) Flygbuller är en prioriterad miljöfråga Tystare flygplan har på senare år minskat

Läs mer

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för transport och turism 26.5.2005

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för transport och turism 26.5.2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för transport och turism 2009 26.5.2005 ARBETSDOKUMENT om lufttransport: information till passagerare om vilket trafikföretag som utför en flygning och medlemsstaternas

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Svenska Naturskyddsföreningen 2005-07-08. Ert dnr M2005/2419/E Vårt dnr 94/2005 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-07-08

Läs mer

Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft

Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft PM - Budskap Flygskatteutredningen 30 november 2016 Ineffektiv flygskatt hotar jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft Bakgrund - skatt på flygresor Regeringen tillsatte den 5 november 2015 en utredning

Läs mer

Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm. Ert dnr M2005/1155/E Vårt dnr 25/2005

Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm. Ert dnr M2005/1155/E Vårt dnr 25/2005 Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se Ert

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

Införlivandet av flygtrafiken i EU: s handel med utsläppsrätter

Införlivandet av flygtrafiken i EU: s handel med utsläppsrätter Nationalekonomiska institutionen VT 2012 Handledare: Jerker Holm Införlivandet av flygtrafiken i EU: s handel med utsläppsrätter En konsekvensanalys Författare: Maria Svantemark Sammanfattning Med en ökad

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden

Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2012 En beskrivning och analys av den globala utsläppshandeln ER 2012:25 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020

EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020 EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020 Avfall Sverige 2011-04-06 Sara Berggren, Naturvårdsverket Innehåll: - Introduktion till handelssystemet - Utvecklingen av handelsystemet - Tilldelningsprocessen

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia Stockholmsregionens tillgänglighet Swedavia 13 10 januari februari 2015 Copenhagen Economics uppdrag Copenhagen Economics har av Swedavia ombetts analysera Stockholmsregionens tillgänglighet. Beräkningarna

Läs mer

Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER. DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön.

Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER. DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön. Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön. 2 DHL GoGreen-tjänster GOGREEN MED DHL EXPRESS Som en viktig del i vårt GoGreen-program erbjuder DHL

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Positiva och problematiska beslut om regleringen av det internationella flygets klimatpåverkan Therése Sjöberg, therese.sjoberg@transportstyrelsen.se, 2013-11-06

Läs mer

1 (8) Stockholm Arlanda Finansdepartementet Remiss Fi2016/04305/S2. Remissvar - SOU 2016:83 "En svensk flygskatt"

1 (8) Stockholm Arlanda Finansdepartementet Remiss Fi2016/04305/S2. Remissvar - SOU 2016:83 En svensk flygskatt 1 (8) Stockholm Arlanda 2017-02-27 Finansdepartementet Remiss Fi2016/04305/S2 Remissvar - SOU 2016:83 "En svensk flygskatt" Swedavia har tagit del av SOU 2016:83 avseende utformningen av en eventuell svensk

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr. NN 139/2001 Sverige Försäkringsgarantier avseende luftfartssektorn

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr. NN 139/2001 Sverige Försäkringsgarantier avseende luftfartssektorn EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.12.2001 C (2001)3976fin Ärende: Statligt stöd nr. NN 139/2001 Sverige Försäkringsgarantier avseende luftfartssektorn Fru minister, FÖRFARANDE 1. I en skrivelse daterad

Läs mer

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia 1 Förutsättningar Flera flygbolag har visat lyckade testflygningar med olika varianter av biobaserade bränslen. Fischer-Tropsch-baserad

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.6.2016 COM(2016) 384 final 2016/0181 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer