LFV hållbarhetsredovisning 2011

Transkript

1 LFV hållbarhetsredovisning 2011

2 2

3 Innehåll Generaldirektörens förord...4 Strategisk inriktning...5. Gemensamt luftrum...5. Harmonisering av flygledningssystem...5. Affärsverkskoncernen...6. Flygtrafiktjänst...6. Instruktion...7 Ekonomi...8 Investeringar/utvecklingsprojekt...9 Medarbetare...10 Organisationsansvar...10 Värderingsgrund och samverkan...10 Hälsa och säkerhet i arbetet...10 Flygledarkompetens Kompetensutveckling Mångfald och jämställdhet Miljö...13 Mål och resultat...13 Organisatoriskt ansvar...13 Utbildning och kunskap...14 LFVs klimatkompensation...14 LFVs indikatorer

4 Generaldirektörens förord Det är med glädje och tillfredsställelse som jag nu sätter min namnteckning under LFVs första hållbarhetsredovisning. Ordet hållbarhet leder för mig, liksom säkert för de flesta andra, tankarna direkt till miljö- och klimatfrågorna. För LFV och flyget är miljön en överlevnadsfråga och då menar vi inte bara i det kortsiktiga perspektivet för branschen. Vi jobbar efter bästa förmåga som experter på luftrumsfrågor och flygvägar enligt mottot ingen kan göra allt men alla kan göra något. Vi bidrar med rakare flygvägar och smartare inflygningar mot flygplatserna. Det bidrar till att våra kunder, flygplatser och flygbolag, når sina miljömål samtidigt som vi jobbar för att reducera vår egen direkta miljöpåverkan. Allting hänger ihop, inget lever sitt eget liv och det vill vi visa med vår hållbarhetsredovisning. Utan en sund ekonomi och medarbetare som dygnet runt tar sitt ansvar för ett så säkert, effektivt och miljösmart flyg som möjligt går det inte att driva miljöfrågorna. Det är med vår finansiella styrka och våra engagerade medarbetare som vi inom ett brett europeiskt samarbete med vårt kunnande drar vårt strå till stacken för ett bättre utnyttjande av luftrummet till gagn för passagerare och miljö. I fjol avslutades ett årslångt framgångsrikt projekt vid Göteborg Landvetter flygplats som visade att det är möjligt att minska koldioxidutsläppen med drygt ett kvarts ton per flygning med andra flygvägar än de traditionella. I år utvidgas Göteborgsprojektet till att också omfatta Stockholm i den meningen att hela flygningen från gate till gate mellan Landvetter och Arlanda ska göras så grön som möjligt. Vårt arbete för ett hållbart flyg avstannar aldrig. Thomas Allard Generaldirektör LFV 4

5 Strategisk inriktning EPN AB Utbildningsbolag DK/SE FAB NUAC HB En-route produktion Utvecklingen av flygtrafiktjänsten i Europa styrs av EU och lagstiftningen om Single European Sky (SES). Denna utveckling syftar till att konsolidera och väva samman flygtrafiktjänsterna i Europa för att uppnå effektiviseringsvinster och reducera kostnaderna. En hörnpelare i detta är att skapa möjligheter att samarbeta över landsgränserna. Inom Norden finns en tradition av långtgående samarbeten inom många områden. Flygtrafiktjänsten är inget undantag och det intensivaste samarbetet är med Danmark. LFV och danska Naviair har sedan lång tid tillbaka ett nära samarbete bland annat för att få flygtrafiken till och från Köpenhamn att fungera optimalt. Ett annat betydelsefullt inslag i samarbetet är att LFV hanterar flygtrafiken över Bornholm. Samarbetet mellan LFV och Naviair har utvecklats i rask takt under de senaste åren. För närvarande vilar samarbetet på tre pelare nämligen samarbete inom flygledarutbildning - EPN, produktion av flygtrafiktjänst en route NUAC, samt utveckling av tekniska system för flygtrafiktjänsten - Coopans. COOPANS partnerskap Standardisering av program Överenskommelser säkerställer integration och konsolidering Entry Point North, EPN skapades 2005 av de tre skandinaviska flygtrafiktjänsterna i Norden - LFV, Naviair och norska Avinor. Omsättningen under 2011 var 75 miljoner och skolan hade 55 anställda. I september 2011 startade EPN en ny skola i Budapest, Entry Point Central (EPC). Den drivs tillsammans med den ungerska flygtrafiktjänsten och är ytterligare ett steg för att förverkliga EUs mål om att skapa samarbeten över landsgränser. Gemensamt luftrum NUAC HB ägs av LFV och Naviair med 50 % vardera. Verksamheten startade 1 januari 2011 genom att tillhandahålla operativ support till centralerna i Köpenhamn, Stockholm och Malmö. Huvudkontoret är placerat i Stockholm och antalet anställda i bolaget är endast ca 10 personer. Personalen i övrigt liksom den tekniska utrustningen hyrs in från ägarna. Sammanlagt handlar det om ca 750 personer fr o m 1 juli 2012, då NUAC tar över den operativa driften av de tre centralerna. Under 2011 har ett intensivt arbete pågått för att ta fram ett underlag till Transportstyrelsen så att NUAC kan bli en certifierad leverantör av flygtrafiktjänst. Bolaget spelar en betydande roll i skapandet av ett gemensamt funktionellt luftrumsblock över Sverige och Danmark. DK/SE FAB blir det första gränsöverskridande blocket som kommer att ha en integrerad leverantör av flygtrafiktjänst. Harmonisering av flygledningssystem LFV och Naviair är initiativtagare till Coopanssamarbetet, som syftar till att harmonisera uppgraderingar av flygtrafikledningssystemet. På sikt innebär det att LFV kommer att ha samma system som i Danmark, Irland, Österrike och Kroatien. Underhålls- och utvecklingskostnader delas mellan flera parter vilket sparar pengar. Dessutom skapas en gemensam europeisk teknikstandard som förenklar samarbetet över gränserna. 5

6 Affärsverkskoncernen Koncernen LFV består av affärsverket och det helägda holdingbolaget LFV Holding AB som bedriver verksamhet genom hel- och delägda dotter- och intressebolag. Det äldsta är helägda LFV Aviation Consulting, som sedan 1982 arbetar med tjänsteexport inom civil luftfart. Bolaget har en lång och bred erfarenhet av projekt både inom flygtrafiktjänst och flygplatsverksamhet i 75 länder. Koncernfunktionerna är uppdelade på Affärsutveckling och strategi, Ekonomi, Personal, Kommunikation, Civil/militär produktion och Teknik, samt Juridik. Tillsammans med enheterna Koncernrevision samt Kvalitet, säkerhet och miljö, QSM sysselsätter dessa funktioner 42 årsarbetare. LFV bedriver verksamhet på 34 platser runt om i landet. Verksamheten är organiserad i fyra koncernenheter; Produktion En Route, Produktion Terminal, Produkter och tjänster samt Affärsstöd. Från och med 1 januari 2012 är Affärsstöd sammanslaget med Sjöfartsverkets servicefunktioner och heter GSF, Gemensamma servicefunktioner. Koncernfunktionerna är lokaliserade till Norrköping och fick en ny organisation 1 juli Flygtrafiktjänst Produktion En Route bedriver operativ flygtrafikledningstjänst för det övre luftrummet. Kontrollcentralerna, som ligger på Malmö Airport och Stockholm- Arlanda Airport, ägs av LFV. Koncernenheten har drygt 500 medarbetare varav omkring 450 är flygledare och flight data operators, FDO. Med hjälp av datorer, radar, radio- och telekommunikationssystem ansvarar flygledarna för att separera flygplan i svenskt luftrum. Enheten inrymmer också Flight Planning Centre, FPC som arbetar med flygbriefing och är lokaliserad till Arlanda. Totalt var det 445 årsarbetare under fjärde kvartalet. Produktion Terminal bedriver lokal flygtrafiktjänst på 34 platser runt om i landet, inklusive två civila och tre militära terminalkontroller. Styrelse Generaldirektör Koncernrevision Koncernfunktioner QSM Kvalitet, Säkerhet & Miljö LFV Holding AB LFV Aviation Consulting AB NUAC HB Entry Point North AB GSF Produktion Terminal Produktion En Route Produkter & Tjänster 6

7 LFVs kunder är privata, kommunala, militära och statliga flygplatser som äger sina respektive tornbyggnader. Koncernenheten har ca 430 medarbetare och hade under fjärde kvartalet 377 årsarbetare. Produkter & Tjänster med ca 240 medarbetare har ett brett arbetsfält inom tekniska och operativa stödfunktioner och finns på flera orter. Drift och underhåll av infrastruktur för kommunikations-, navigations- och övervakningstjänst, konsulttjänster, flygmätning, produktion av flyginformation, IT- och utbildningsverksamhet är exempel på arbetsområden. Här bedrivs också LFVs operativa och tekniska utvecklingsarbete inom ramen för det europeiska projektet SESAR. Instruktion Av regeringens instruktion för LFV (SFS 2010:184) framgår att LFV och de bolag, där staten genom affärsverket direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande, tillsammans bildar en affärsverkskoncern. Luftfartsverket (LFV) leds av en styrelse. Bestämmelser om styrelsens ansvar, sammansättning och uppgifter med mera finns i förordningen (2010:184) med instruktion för Luftfartsverket (instruktionen) samt i 3-4 och myndighetsförordningen. Generaldirektören är myndighetens chef. Bestämmelser om generaldirektörens uppgifter och ansvar gentemot styrelsen finns i instruktionen och i 13 myndighetsförordningen. Generaldirektören utser en koncernledningsgrupp som biträder denne i ledningen av LFVkoncernens verksamhet. Styrelsen meddelar närmare föreskrifter om arbetsfördelningen mellan styrelsen och generaldirektören i en arbetsordning för styrelsen. Som stöd för generaldirektörens ledning av LFV-koncernen finns koncernfunktionerna samt en enhet för kvalitet, säkerhet och miljö (QSM). Vid LFV ska det finnas en funktion för internrevision som är administrativt placerad direkt under generaldirektören och som rapporterar till Koncernstyrelsen enligt riktlinjer som fastställs av styrelsen som också beslutar en revisionsplan. Ändring i den grundläggande organisationsstrukturen inom LFV beslutas av Koncernstyrelsen. I organisationsfrågor som rör den grundläggande strukturen inom enheter närmast under generaldirektören (koncernenheter) beslutar generaldirektören. Styrelsen beslutar om styrning, rapportering och samordning mellan verket och affärsverkskoncernens företag i en särskild föreskrift. 7

8 Ekonomi LFV är ett affärsverk där ägaren (staten) sätter mål för verksamheten. Långsiktig lönsamhet och effektivitet är några av kriterierna för att skapa ett hållbart ekonomiskt värde. LFVs långsiktiga ekonomiska mål avseende räntabiliteten är att resultatet efter skattemotsvarighet ska uppgå till 4 procent av eget kapital. Utfallet 2011 blev 14 procent. Det positiva resultatet är en konsekvens av den goda trafiktillväxten tillsammans med ett fortsatt framgångsrikt effektiviseringsarbete. Målet för soliditeten är att denna ska uppgå till minst 15 procent. Utfallet uppgick den 31 december 2011 till 15 %. Soliditeten ökade i samband med att en del av pensionsskulden löstes in under våren Vi är till för våra kunder. Det är kunderna i första hand i form av flygbolag, flygplatser, Försvarsmakten och flygresenärer som finansierar vår verksamhet. Medarbetarna är den helt dominerade förutsättningen för att utföra våra tjänster. Två tredjedelar av LFVs kostnader utgörs av personalkostnader. Goda relationer med externa leverantörer och samarbetspartners är en förutsättning för hållbarhet och kvalitet i de tjänster och leveranser vi inte skapar med egen personal. Detta gäller såväl löpande service och underhåll av infrastruktur, köp av resor och förbrukningsmaterial med mera som nationella och internationella samarbeten i form av utveckling av framtidens effektiva och miljöanpassade flygledning. Banker är en samarbetspartner när det gäller att på bästa sätt förvalta våra finansiella tillgångar. Tillgångar som i första hand tryggar medarbetarnas framtida pensioner. Ägarna fastställer våra mål och beslutar om vår inriktning. LFV säljer inte bara flygtrafikledningstjänster utan också tjänster som flygmätning både i Sverige och utomlands. EC 1 Strategiska indikatorer, ekonomi Alla LFVs intressenter påverkar förutsättningarna i en hållbar och långsiktig ekonomi på olika sätt. Olika intressentkategoriers påverkan på LFVs ekonomi skulle grovt kunna illustreras enligt följande. EC 1 Ekonomi (mkr) Huvudintressent 2010*) 2011 Nettoomsättning Kunder Personalkostnader (inkl totala pensionskostnader) Medarbetare Externa driftkostnader Leverantörer Avskrivningar Leverantörer Finansiellt netto (exkl räntedelen i årets pensionskostnader) Banker Resultat Ägare Skatt och utdelning Ägare 0 0 Investeringar Ägarens mål Räntabilitet på eget kapital efter skatt 4 % 1 % 14 % Soliditet 15 % 10 % 15 % Kunder Leverantörer *) Omräknat pro forma med hänsyn till LFVs delning

9 Bland de flygmetoder som finns i dag är den som använts i Vinga en av de mest effektiva för att minska utsläppen. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd besökte Arlandatornet den 8 februari. Här tillsammans med flygledaren Helena Johansson. Investeringar/utvecklingsprojekt Som en viktig del i arbetet med hållbar utveckling har LFV under året deltagit i ett flertal investerings- och utvecklingssamarbeten. Den största enskilda investeringen under 2011, med ett utfall på 37 mkr, avser fortsatt utveckling av flygtrafikledningssystemet COOPANS. Syftet är att tillsammans med andra leverantörer av flygtrafiktjänst, med samma typ av utrustning och systemleverantör, utveckla nästa generation av flygtrafikledningssystem samt en gemensam teknisk plattform för möjlighet att dela framtida kostnader för underhåll, utveckling, utbildning och kompetenser. LFV (Sverige), Naviair (Danmark), IAA (Irland), Austrocontrol (Österrike) och Croatia Control Ltd (Kroatien) är medlemmar. Projektet går nu in i en implementeringsfas med driftsättningar där Irland var först. Sedan kom Sverige med Malmö ATCC där implementeringen skedde 4 januari Vår samarbetspartner danska Naviair uppgraderade sitt system 31 mars och för Stockholm ATCC sker uppgraderingen i början av Miljöprojektet Vinga vid Göteborg Landvetter Airport avslutades under året. Vinga är ett av många projekt inom ramen för SESAR som kortat inflygningsvägarna och minskat bullerstörningarna. Bland de flygmetoder som finns idag är den som använts i Vinga en av de mest effektiva för att minska utsläppen från flyget. Läs mer om VINGA i miljöavsnittet. Utveckling av fjärrstyrda torn är ett annat projekt som pågår. Utvecklingen sker i samarbete med SAAB som utvecklar tekniken medan LFV svarar för den operativa metodiken. Med hjälp av fjärrstyrda torn kan flygtrafiken ledas och övervakas på distans utan att flygledare är placerade i flygplatsernas tornbyggnader. En flygledare kan då med hjälp av kameror, sensorer och displayer leda flygtrafiken vid flera flygplatser från en central. Därigenom effektiviseras driften vid regionflygplatser och flygtrafikledning kan säkerställas även till områden med liten befolkning. LFV tilldelades vid flygbranschmässan ATC Global i Amsterdam i mars 2011 ett innovationspris för arbetet med fjärrstyrda torn inom ramen för det europeiska utvecklingsprojektet SESAR. LFV investerar nu i att skapa ett första RTC (Remote Tower Center) i Sundsvall med drift för flygplatserna Sundsvall Härnösand och Örnsköldsvik. Anläggningen i Sundsvall är under uppbyggnad och förväntas vara klar under

10 Medarbetare LFVs medarbetare och deras kompetens är en förutsättning för verksamhetens framgång. LFV skapar en arbetsmiljö och organisation som attraherar, motiverar, utvecklar och behåller medarbetare. Genom att kontinuerligt utveckla vårt arbete är vi en attraktiv arbetsgivare. Detta arbete bidrar dessutom till att göra LFVs affärsverksamhet framgångsrik och ökar vår konkurrenskraft. Alla frågor hanteras utifrån verksamhetens förutsättningar och vi agerar alltid ansvarsfullt. Organisationsansvar LFVs koncernfunktion HR stödjer och utvecklar ledningsgrupper på koncern- och koncernenhetsnivå, i enlighet med den personalstrategiska inriktningen, enligt uppsatta affärsmål. Enheten har det funktionella ansvaret för HR-frågorna inom LFV och kan ge experthjälp inom olika frågor som är viktiga för verksamheten. Personaldirektören är chef för funktionen och ingår även i koncernledningen. LFVs koncernfunktion HR fokuserar på kontinuerlig förbättring och kontinuerligt värdeskapande genom att utveckla och tillhandahålla program och verktyg för kompetensförsörjning, förändringsledarskap samt verksamhetsanpassade anställningsvillkor. Värderingsgrund och samverkan LFVs förhållningssätt och identitet (Code of Conduct) togs fram under 2011 och kommer att introduceras och implementeras i hela organisationen under Den tillsammans med policy för kompetensförsörjning, lönebildning, samt arbetsmiljö och hälsa utgör en del av värderingsgrunden för LFV. beslut samt främja utveckling och effektivisering i verksamheten. Hälsa och säkerhet i arbetet Samtliga medarbetare har tillgång till företagshälsovård och får tillsammans med LFVs personalfunktion stöd vid behov. Chefer blir utbildade och diplomerade i arbetsmiljöfrågor och följer därefter LFVs arbetsmiljödelegering. Vi bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete, och genomför kontinuerliga skyddsronder och riskbedömningar. Varje kvartal sker en uppföljning av sjukfrånvaro, rehabilitering och arbetsskador. Sjukfrånvaron är låg och vi arbetar aktivt med att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering när arbetsförmågan hos medarbetare är nedsatt. Under 2011 LA 1 Totalt antal medarbetare fördelat på anställningsform för 2011 (genomsnitt). LFV Antal anställda 2011 Totalt Totalt tillsvidare Totalt tidsbegränsat 59 Totalt intermittent 21 Totalt antal personer LA 2 Totalt antal tillsvidareanställda som slutat 2011 per åldersgrupp och kön Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt Omsättning/ åldersgrupp % % % % % % % % % % Totalt antal % Fördelning anställningsvillkor Elev/elevavtal Operativa flygledare, flygledarassistenter, briefing officers/tariffavtal LFV som arbetsgivare och personalorganisationerna har ett gemensamt synsätt om samverkan som syftar till att ge medarbetarna möjlighet att påverka Övrig personal/individuella avtal 10

11 Medarbetares kompetens är grunden för att uppnå ett gott resultat i verksamheten. har 16 rehabiliteringsärenden avslutats och 10 pågår. Antalet arbetsskadeanmälningar var totalt 15. I syfte att upprätthålla en drogfri arbetsplats genomförs slumpvisa drogtester motsvarande 25 % av alla anställda inom LFV. Drogtester genomförs även inför extern rekrytering. Flygledarkompetens LFV har slutit ett avtal med Linköpings Universitet som innebär ett samarbete kring kandidatprogrammet Flygtrafik och Logistik, som påbörjades under Programmet i Flygtrafik och logistik kombinerar akademiska och flygledarcertifierande studier som bedrivs på flygledarskolan Entry Point North (EPN). EPN som ägs av LFV, danska Naviair och norska Avinor, uppfyller de villkor på licensiering som respektive myndighet i våra länder kräver samt som godkänts inom EU. LFV kommer enligt avtal att i framtiden anställa huvuddelen av sina flygledare via den här utbildningen. LA 7 Omfattning av sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i % av total ordinarie arbetstid Total LFV 2,16. % 2,6.4 % Varav 6.0 dagar eller mer 48,5.9% 40,78 % Män 1,16 % 2,18 % Kvinnor 3,49 % 3,37 % Åldersfördelat <29 1,87 % 1,94 % ,00 % 2,45 % >50 2,53 % 3,13 % LA 12 Andel anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning av prestation och karriärutveckling. Enhet Mål 2011 Utfall 2011 Koncernledning/QSM 100 % 90 % Produktion En Route 80 % 90 % Produktion Terminal 100 % 89 % Produkter o Tjänster 80 % 90 % Affärsstöd 100 % 95 % LA 13 Sammansättning av LFVs ledning, samt uppdelning av övriga anställda efter kön och ålder. Ledningsgrupper LFV 2011 Kvinnor Män Koncernledning 22 % 78 % Produktion En Route 33 % 67 % Produktion Terminal 38 % 63 % Produkter och Tjänster 27 % 72 % Affärsstöd 67 % 33 % Totalt 36 % 63 % Till höstterminen 2011 påbörjade 60 studenter sin utbildning vid Linköpings Universitet Campus Norrköping, varav ca 30 innehar elevgodkännande och därmed möjlighet att söka profil flygledare inför fjärde terminen (vt 2012). Kompetensutveckling Rätt kompetens i LFVs verksamhet ska bidra till att utveckla en effektiv, kundorienterad och målinriktad organisation. LFV ska säkerställa och ge förutsättningar för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens. LFV menar att organisationens förmåga att ta tillvara och utveckla den samlade kompetensen är nyckeln till verksamhetens framgång. Medarbetares kompetens är därför grunden för att uppnå ett gott resultat i verksamheten. Chefer inom LFV genomför regelbundet mål- och utvecklingssamtal med medarbetare. Mångfald och jämställdhet LFV deltog i programmet Staten leder jämt som Näringsdepartementet startade För att uppnå en framgångsrik organisation måste makt och beslutsfattande på alla nivåer fördelas jämnt mellan könen. Programmets syfte är att få fler kvinnor på ledande befattningar och experttjänster. Jämställdhetsperspektivet måste integreras i allt beslutsfattande på alla nivåer. Arbetsgruppen har tagit fram aktivitetsplan för hur information om genusperspektivet ska spridas samt integreras inom LFV. 11

12 Antal chefer 2011 Q4 Antal arbetsledare 2011 Q4 Kv % Män % Kv % Män % Koncernfunkt/ Ledningssystem/ Revision En Route Terminal P & T Affärsstöd LFV total LFV total Ålder och kön struktur LFV 2011 totalt antal medarbetare 12

13 Miljö LFV blev som första svenska storföretag klimatneutralt år Det sätt som LFV arbetar med operativ flygledning kan påverka hur många som exponeras för flygbuller och hur stora utsläppen blir. LFV bedriver ett aktivt miljöarbete, både direkt i den egna verksamheten och indirekt genom att skapa bra förutsättningar för kunderna att minska sin negativa miljöpåverkan. Att arbeta för en minskad energiförbrukning, minskade koldioxidutsläpp och en ökad användning av förnybara energikällor är idag närmast en nödvändighet, både ur ekonomisk synvinkel och för att vara en attraktiv samarbetspartner och leverantör. Ett sätt att bedriva ett strukturerat och systematiskt miljöarbete är att införa ett miljöledningssystem, där miljöfrågorna konkretiseras och tydliggörs för hela organisationen. Det finns även en förordning som ställer krav på att LFV ska ha ett miljöledningssystem. LFV har idag ett integrerat kvalitets- och miljöledningssystem och är certifierade enligt ISO 9001 och ISO Miljöledningssystemet omfattar hela LFV, det vill säga från styrelse och koncernledning till verksamheten ute i affärsområdena. LFV blev som första svenska storföretag klimatneutralt år LFV arbetar systematiskt med att beräkna sina utsläpp samt att successivt genomföra åtgärder för att minimera utsläppen som härrör från den egna verksamheten. Kvarstående utsläpp kompenseras genom internationella klimatprojekt, där motsvarande mängd koldioxid minskas. På så sätt kommer vår verksamhet att bedrivas utan negativ påverkan på klimatet. Mål och resultat De betydande miljöaspekterna/aktiviteterna för LFV kan sammanfattas i en indirekt och en direkt miljöaspekt, Operativ flygledningstjänst och Tjänsteresor. Utövandet av operativ flygtrafiktjänst utgör en indirekt betydande miljöaspekt. Den exakta påverkan på miljön som denna generar är svårbedömd, men påverkan existerar och är inte obetydlig. Det sätt som LFV arbetar med operativ flygledning kan påverka hur många som exponeras för flygbuller och hur stor förbrukningen av fossilt bränsle med utsläpp av växthusgaser till atmosfären blir. LFV arbetar med att erbjuda så kallade Gröna inflygningar till de flygplatser där LFV bedriver flygtrafikledning. En Grön inflygning innebär förenklat att flygplanet glidflyger i en jämn sjunkprofil från hög höjd ner till flygplatsen med motorerna på lågvarv. Detta brukar benämnas CDA (Continuous Descent Approach). Målet har varit att erbjuda 8 av 10 flighter gröna inflygningar. Det finns flera sätt att utföra och mäta gröna inflygningar, och idag finns flera olika definitioner av vad som räknas som en grön inflygning. Inom LFV pågår arbete med att försöka ta fram en tydligare och mer enhetlig definition. Bland annat kan det skilja på vilken höjd som man ska utgå från då man beräknar om det rör sig om en grön inflygning eller inte. Under 2011 var 58 % av inflygningarna till Arlanda CDA från ft (ca m), och 47 % från ft (ca m). Vid 11 andra torn som LFV bedriver verksamhet vid utfördes 66 % av inflygningarna med CDA från ft, och 54 % från ft. För LFVs direkta miljöaspekt tjänsteresor har LFV haft som mål sedan 2010 att minska utsläppen med 4 % jämfört med Detta fungerar inte att mäta mot idag då LFV inte ser ut som Luftfartsinspektionen övergick 2005 från LFV till Luftfartsstyrelsen. Den 1 april 2010 delades LFV igen, och de statliga flygplatserna blev ett bolag, Swedavia AB. LFV fortsatte dock som ett affärsverk men nu helt inriktat på flygtrafiktjänst. Organisatoriskt ansvar Generaldirektören är myndighetens chef och har det yttersta ansvaret för LFVs miljöarbete. Som stöd för generaldirektörens ledning finns koncernfunktionerna samt enheten för kvalitet, säkerhet och miljö QSM. 13

14 Civil/militär produktion och teknik är en koncernfunktion vilken handlägger frågor om de prestandamål (miljö, säkerhet, kapacitet/effektivitet) som ankommer på LFV med anledning av EU-lagstiftningen om det gemensamma luftrummet samt krav från ägare och kunder. Denna funktion är ansvarig med avseende för de relationer LFV har med den svenska tillsynsmyndigheten med anledning av lagstiftningen om det gemensamma luftrummet (miljö, säkerhet, kapacitet/ effektivitet) Kvalitet, säkerhet och miljö (QSM) ansvarar för utformningen av koncernens ledningssystem avseende bl.a. flygsäkerhet, miljö, luftfartsskydd och kvalitet samt myndighetsinterna kvalitetsrevisioner. Enheten ansvarar för certifieringen av LFVs ledningssystem mot ISO-standarder och EU:s regelverk samt kontakter med certifieringsorgan och myndigheter. Utbildning och kunskap LFVs verksamhet består av att utföra flygtrafikledningstjänster och det är i besluten och tankeverksamheten hos individerna i verksamheten som framstegen i miljöfrågorna sker. Därför är utbildning i, och kommunikation av miljöfrågor viktigt. LFV har därför fyra steg av miljöutbildning för sin personal. 1. LFV Introduktion Ledningssystem Grundläggande information om LFVs ledningssystem gällande kvalitet och miljö. Målgruppen är all personal inom LFV och de som jobbar på uppdrag av LFV. Genomförs när personen anställs. 2. LFV MLS Bas Något fördjupad information om flygets miljöpåverkan och LFVs interna miljöarbete. Är avsedd som repetitions- och/eller fortbildningskurs. Målgrupp är all personal inom LFV. Kursen är interaktiv och består av två delar. Tillsammans tar de ungefär 1 lektionstimme att genomföra. 3. LFV MLS Påbyggnad Ger information/kunskap om relevanta miljölagar, flygets miljöpåverkan, betydande miljöaspekter och vad begreppet miljöledningssystem innebär för dem i deras roll som (operativ) chef. Målgrupp är i första hand COATS (chef i flygtrafikledningstorn) och ingår i COATS-utbildningen samt finns för övriga i Chefsposition. 4. Kompletterande miljöutbildning Fördjupad utbildning inom miljö för personer som i sin tjänst behöver ha särskild kompetens inom området. Olika yrkesgrupper kan behöva olika kunskaper t.ex. fördjupad kunskap om ISO 14001, miljöbalken eller kompletterande utbildning i akustik/flygbuller. Tidsåtgången varierar med utbildningens omfattning. LFVs klimatkompensation När de åtgärder som genomförts för att minimera LFVs utsläpp från den egna verksamheten inte räcker för att uppnå klimatneutralitet köper LFV in certifikat från projekt som syftar till utsläppsreduktioner i utvecklingsländerna. Projekten bidrar även till social och ekonomisk utveckling. Certifikat motsvarande samma mängd utsläpp som LFVs verksamheter genererar köps in. Detta sker genom ett samarbete med Tricorona Climate Partner. Reduktionsenheterna är av typen CER Certified Emissions Reduktions dvs. certifierade utsläppsminskningar från CDM-projekt. För klimatkompensation av utsläpp har LFV LFVs generaldirektör Thomas Allard till vänster i samband med en JAS-flygning. LFV köper in certifikat från projekt som syftar till utsläppsreduktioner i utvecklingsländerna. 14

15 Free Route Airspace Sweden innebär att piloten kan välja den kortaste vägen genom svenskt luftrum. tecknat avtal inom tre projekt, och dessa tre projekt är: Indien, Sri Balaji biobränsle. Kina, Yinyi vindkraft. Kina, Yangjiayao vindkraft. EN 5. Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar. Se tabell utsläppsfakta. Andel utförda CDA 2011 (jan-dec) Flygplats Andel CDA från ft LFV har under året minskat sin totala energianvändning (el och fjärrvärme) motsvarande -36 % CO 2 -utsläpp jämfört med förra året. Utslaget på hela året har energiåtgången på ATCC Stockholm minskat med 10,2 %, i Malmö i de båda byggnaderna Skolhuset med 15,5% (kan förklaras med minskad simulering) och i Glashuset med 9,7 %. Samtidigt har energiåtgången på ATCC Malmö ökat med 2,94 %. Det är förvisso ingen orimlig ökning och kan bero på att det bedrivits omfattande utbildning inför en uppgradering av flygtrafikledningssystemet. Andel CDA från ft Stockholm-Arlanda 47 % 58 % Göteborg Landvetter 52 % 58 % Stockholm-Bromma 21 % 27 % Malmö 43 % 58 % Umeå 52 % 62 % Visby 55 % 96 % Sundsvall Härnösand 64 % 71 % Jönköping 44 % 51 % Ängelholm Helsingborg 53 % 94 % Åre Östersund 50 % 57 % Kalmar 75 % 96 % Skellefteå 66 % 74 % Karlstad 39 % 43 % Örnsköldsvik 61 % 67 % Alla % 5.7 % Terminal (11) 5.4 % 6.6. % En Route (3) 42 % 5.3 % Bland de förbättringar i energieffektiviteten som LFV genomfört kan nämnas reglering av belysning och införande av mindre energikrävande datorer. LFV har genomfört en analys/utredning kring energisparande åtgärder på ATCC Stockholm. Resultatet ska användas för kommande års arbete med energieffektiviseringar. LFV kommer även att genomföra en översyn kring vad som är möjligt att göra för att återvinna värme från de tekniska systemen. EN 6. Initiativ för att tillhandahålla tjänster som är energieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som resultat av dessa initiativ. När det gäller LFVs direkta miljöaspekter är LFVS videokommunikationssystem uppdaterat och LFV använder också bild/ljud-kommunikation via datorn (OCS) och telefonkonferenser. EN 18 initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. Se tabell utsläppsfakta. SESAR Vinga: Målet för projektet var att med bästa tillgängliga teknik minska utsläpp och buller i flygplatsen Landvetters närhet. Vingaprojektet var finansierat av SESAR, det europeiska projekt som syftar till att öka kapaciteten i luftrummet och minska miljöpåverkan och flygtrafiktjänstens kostnader. Miljöchef Alain Siebert representerade SESAR när projektet avslutades i december 2011 och har bland annat inneburit 178 kurvade inflygningar (RNP AR) till bana 21 och bana 03 Landvetter. Den genomsnittliga minskningen av koldioxidutsläpp har varit 283 kilo, flygningen har kortats med 2,2 mil och inflygningarna har lagts över områden där få bor. Projektet har också funnit att de fartrestriktioner som finns kostar upp emot 60 kg bränsle per start för ett luftfartyg av typen Airbus 321. Utöver projektet ordinarie partners LFV, Swedavia, Novair, Airbus och Quovadis, så har Chalmers i Göteborg 15

16 bistått med analyser av startsegmentet av Vinga. Stockholm Arlanda: Under hösten/ vintern bistår LFV Arlanda flygplats med kompletteringar till ansökan om nytt miljötillstånd. LFV utreder nya dragningar av utflygningar från bana 01R som en konsekvens av innehåll i ansökan om nytt miljötillstånd. LFV utreder också hantering av lågfartstrafik från bana 19R i syfte att eventuellt hitta alternativa utflygningsförfaranden västerut. Göteborg Landvetter: LFV bistår flygplatsen i ansökansprocessen för nytt miljötillstånd. Under januari sker samråd med länsstyrelsen, Transportstyrelsen och berörda kommuner. Inom ramen för ansökan utreder LFV villkor för att kunna: Avvika tidigare från standardutflygningarna (SID) Utföra kurvade inflygningar (RNP-AR) Korta distansen på inflygningarna (P- RNAV STAR) Alternativ dragning av utflygningsvägar (SID) söderut från bana 21. Visby miljö: LFV bistår flygplatsen i ansökansprocessen för nytt miljötillstånd. I inledningen av processen kommer LFV ta fram beslutsunderlag för eventuell modernisering av flygvägssystemet, vilket i så fall troligen skulle innebära implementering av P-RNAV, CDA-procedurer samt APV till båda banorna. LFV samverkar även med Försvarsmakten om framtida hantering av militär trafik. FRAS: Under 2011 genomfördes det sista steget i FRAS Free Routes Airspace Sweden. FRAS innebär att piloten kan välja att flyga den kortaste vägen genom svenskt luftrum. Vid simuleringar har beräkningar gjorts som visar att med en B737/600 och 65 % kabinfaktor (andel av maximalt antal passagerare) kan 1,86 ton flygbränsle sparas per flygtimme. Det motsvarar 5,88 ton koldioxid. Beräknat per år motsvarar detta ton flygbränsle och ton koldioxid som sparas i svenskt luftrum. NUAC HB är ett nybildat bolag som ägs gemensamt av LFV och den danska motsvarigheten Naviair. En gemensam trafikledning innebär att det blir en rationellare och effektivare flygledning med kortare flygvägar. I ett europeiskt perspektiv är samarbete över nationsgränserna nyckeln till en effektivare och billigare flygtrafiktjänst som gynnar flygpassagerarna i form av kortare flygtider, flygbolagen får lägre bränsleförbrukning och mindre utsläpp och därmed minskar också flygets miljöpåverkan. Enligt NUAC Programme Socio- Economic Analysis (2007) är de beräknade årliga besparingarna ton CO² per år. EN 26. Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster. Som ett led i att minska sin miljöpåverkan arbetar LFV med att ställa miljökrav vid upphandlingar och inköp. Andel registrerade anskaffningar, d.v.s. upphandlingar och inköp motsvarar ett värde av nästan 180 mkr vilket är 63 % av värdet på LFVs anskaffningar. Andra exempel på åtgärder för att minska miljöpåverkan från LFVs tjänster är att ta miljöhänsyn i alla beslut LFV fattar. Vid exempelvis luftrums- och flygvägskonstruktion ingår alltid miljöpåverkan/ miljöhänsyn som en parameter. EN 29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/tjänsteresor LFVs största direkta miljöpåverkan är egna tjänsteresor och utövande av flygmätning. Statistik om LFVs tjänsteresor har tillhandahållits av LFVs Travel Management. Uppgifterna omfattar hela LFV. Till viss del ingår även sådana resor som utförs av konsulter anlitade av LFV och vars resor bokas via LFVs egna resebyrå för att kunna utnyttja LFVs avtal och förenkla administrationen samt minska kostnaderna för LFV. I ett europeiskt perspektiv är samarbete över nationsgränserna nyckeln till en effektivare och billigare flygtrafiktjänst. SESAR NORACON LFV av LFVS samarbeten för att minimera flygets miljöpåverkan är SESAR där LFV arbetar aktivt genom konsortiet NORACON som består av flygtrafikledningarna i åtta länder samt det svenska flygplatsbolaget Swedavia. Ett av de övergripande målen för SESAR till år 2020 är att minska miljöpåverkan med tio procent per flygning. 16

17 LFV använder 91 % miljöbilar vid bilhyror och detta vore 100 % om det funnits stora miljöfordon (typ minibussar) att hyra hos leverantörerna. Jämfört med förra året minskade LFV utsläppen av koldioxid från sina hyrbilar med nästan 8 %. LFV har minskat sitt resande med tjänstefordon, hyrbil och egen bil medan en ökning har skett via flyg och taxi. Detta beror på vårt ökande internationella samarbete (t.ex. SESAR, COOPANS). Flygmätningens årsförbrukning av flygbränsle var totalt 250 m 3, varav nationellt 140 m 3. Detta är en reducering med 2 % men med bibehållen mängd uppdrag jämfört med ATCC Stockholm är LFVs enskilt största arbetsplats. Tabell A. Utsläppsfakta angivet i ton. Aktivitet Utsläpp 2010 Utsläpp 2011 Jämfört 2010 Reservkraft ,8% Förmånsbilar ,0% Tjänstefordon ,3% Flygmätning ,3 % El ,2% Fjärrvärme ,5% Flyg ,0% Tåg 0,004 0,003-25,0% Hyrbil ,7 % Taxi ,0% Egen bil ,0 % Avfall ,7% 17

18 LFVs indikatorer EC1 EC8 LA1 LA2 LA7 LA9 LA12 LA13 EN5 EN6 EN18 EN26 EN29 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, anställningsvillkor och region Antal anställda som slutat och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar, frånvaro samt totala antalet registrerade dödsolyckor per region Frågor om hälsa och säkerhet som omfattas av formella överenskommelser med fackföreningar Andel anställda (i procent) som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetstillhörighet och andra mångfaldsindikatorer Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster, samt resultat härav Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/tjänsteresor 18

19 19

20 Norrköping Telefon: , Fax: , mail: Organisationsnummer LFV Tryck Norrköping T12-212