RAPPORT 2015:11 REGERINGSUPPDRAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2015:11 REGERINGSUPPDRAG"

Transkript

1 RAPPORT 215:11 REGERINGSUPPDRAG De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214

2

3 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Boverket mars 215

4 Titel: De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Utgivare: Boverket mars 215 Upplaga: 1 Antal ex: 5 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: allmännyttiga bostadsföretag, kommunala bostadsbolag, försäljning, lägenheter, underhåll, moderniseringar, affärsmässiga principer, avkastningskrav, ägardirektiv, lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, statistik Dnr: 43/215 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 215

5 3 Förord Enligt förordning (211:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska Boverket bland annat följa de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden. Det avser de förändrade förutsättningarna som bolagen ställts inför i samband med att lagen (21:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag infördes den 1 januari 211. I ett annat uppdrag, som följer av regeringens regleringsbrev för Boverket avseende 215 1, behandlas hur dessa förändringar samt förändringar i hyreslagen (12 Kap. jordabalken) tillämpas av de olika aktörerna på bostadshyresmarknaden, men också rättstillämpningen. Denna uppföljning gäller segregation och bolagens förssäljningar inom ramen för förvaltningen. Rapporten bygger dels på Boverkets Bostadsmarknadsenkät från 214 avseende 213 och utvecklingstendenser under 214, dels på statistik tillhandahållet av Statistikska Centralbyrån. Rapporten är skriven av Assar Lindén och Alexander Forslund. Karlskrona mars 215 Janna Valik generaldirektör 1 Socialdepartementet S214/8774/SAM (delvis); uppdrag 1

6 Innehåll Inledning... 6 Sammanfattning... 7 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen... 9 Sveriges bostadsbestånd...9 Kommunala bostadsföretag...9 En socioekonomisk undersökning på bolagsnivå med avseende på ursprung Något om statistiken Befolkningens utveckling i allmännyttan för tre olika kategorier av bakgrund Kategori Svensk bakgrund Allmänt Antal och andel individer i allmännyttiga beståndet Utbildningsnivå Sysselsättning Sammanräknad förvärvsinkomst Sammantaget om hyresgäster med svensk bakgrund Kategori Födda i Sverige med utländsk bakgrund Allmänt Antal och andel individer i allmännyttiga beståndet Utbildningsnivå Med gymnasial utbildning... 3 Med eftergymnasiala utbildningar Sysselsättning Sammanräknad förvärvsinkomst Sammantaget om hyresgäster som är födda i Sverige med utländsk bakgrund Kategori Utländsk bakgrund Allmänt Antal och andel individer i allmännyttiga beståndet Utbildningsnivå... 4 Sysselsättning Sammanräknad förvärvsinkomst Sammantaget om hyresgäster som är födda i Sverige med utländsk bakgrund Reflektion över resultaten Del 2. Försäljningar, förvärv, nybyggnation och rivningar i det allmännyttiga beståndet Allmännyttans utveckling sålda lägenheter under Förhållandevis få sålda lägenheter i s stad De flesta såldes till privata bostadsbolag för fortsatt uthyrning Försäljning till privata hyresvärdar i och utanför Storstockholm Försäljning till bostadsrätt ett sfenomen Ovanligt med försäljning till fritidshus, egnahem eller kooperativ Inga försäljningar i s stad eller stad Skälen för försäljning Försäljningar i de olika kommuntyperna Storstadsregionerna... 57

7 Stor ökning av andelen sålda lägenheter i större högskoleorter Planerade försäljningar Färre planerade försäljningar Omsättning av lägenheter inom allmännyttan... 6 Förväntat byggande 214 och Vakanta och rivna bostäder under Rivningar inom allmännyttan 214 och

8 6 Inledning Den 1 januari 211 trädde lagen (21:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft förkortad AKBL. Jämfört med den tidigare regleringen är avsikten med den nyare lagen att förtydliga definitionen av bolagen, men också att ställa nya krav på att bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Mot bakgrund av den nyare lagstiftningen följer Boverket årligen hur de allmännyttiga bostadsföretagen utvecklas på marknaden. I denna rapport följer Boverket upp hur det allmännyttiga beståndet utvecklas genom försäljningar, förvärv, ny- och ombyggnation samt rivningar. Med längre intervaller följs även någon av punkterna segregation i allmännyttan, bostadsbolagens konkurrenssituation, samt moderniseringar och underhåll av beståndet. I denna rapport har frågan om segregation belysts. Den första delen i rapporten undersöker om segregationen ökat eller minskat bland allmännyttans hyresgäster i samband med att lagen infördes 211. Den grundar sig framförallt i ett empiriskt material som tillhandahållits av Statistiska Centralbyrån. Den andra delen, förvärv och försäljningar i allmännyttan grundar sig i Boverkets bostadsmarkandsenkät. Enkäten skickas varje år ut till samtliga kommunala bostadsföretag med frågor om beståndets utveckling och här redovisas utvecklingen under det näst senaste året.

9 7 Sammanfattning Del 1: Sammanfattning socioekonomiska utvecklingen hos allmännyttans hyresgäster Boverket har beställt ett statistikmaterial från SCB som visar ursprung och socioekonomisk utveckling bland de som bott i de kommunala allmännyttiga bolagen under åren 28 till 213. Materialet tar inte hänsyn till om det finns större eller mindre s.k. utsatta områden utan det är bolaget som helhet som mäts. Hela syftet med materialet har varit att försöka se om det finns tydliga tendenser som går att knyta till införandet av AKBL. Det har även varit viktigt att få med följderna av de internationella ekonomiska kriser som även drabbade Sverige om än i mindre utsträckning under åren före införandet av AKBL. Tar man inte hänsyn till dessa kan tolkningarna av materialet t.o.m. bli felaktiga. De data som sammanställts per kommun innehåller tre kategorier; personer med svensk bakgrund, personer födda i Sverige med utländsk bakgrund samt personer med utländsk bakgrund. Resultaten visar inte på några tydliga förändringar som kan knytas till införandet av AKBL. Det som däremot blir tydligt är den förändring av sammansättningen som de kommunala bostadsbolagen i genomgått under hela den aktuella perioden. De med svensk bakgrund minskar påtagligt samtidigt som de övriga två grupperna ligger still respektive minskar i mindre mån. Det har troligen sin orsak i att så många lägenheter sålts i och ofta för ombildning till bostadsrätt. Det stöds även av att nämnda utveckling mattats av under de senaste åren då färre lägenheter ombildats. Del 2: Försäljningar av allmännyttans lägenheter Under 213 såldes drygt 1 allmännyttiga lägenheter i ca 81 kommuner och 57 kommunägda lägenheter revs. Samtidigt köptes drygt 4 1 lägenheter, 5 3 lägenheter nyproducerades och 54 tillkom som nettotillskott genom ombyggnad. Totalt sett minskade det allmännyttiga beståndet med 63 lägenheter under 213. Dessa siffror bygger på kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten, BME. Av de sålda bostäderna ombildades 2 3 lägenheter till bostadsrätter i tolv kommuner. I 5 kommuner såldes drygt 7 6 lägenheter till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Till skillnad från de senare åren då Stockolms stad oftast dominerat statistiken och ombildningar till bostadsrätter varit vanligast var 213 ett av de år då det förkom större försäljningar utanför och flertalet var försäljningar för fortsatt uthyrning. I de fall det ändå rört sig om försäljningar för ombildning till bostadsrätter så dominerar Storstockholm och särskilt stad.

10 8 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 I några mindre städer säljs betydande delar av allmännyttans bestånd vilket kan påverka konkurrensen på bostadsmarknaden då det allmännyttiga syftet riskerar att försvagas på orten.

11 9 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen Sveriges bostadsbestånd I statistiska centralbyråns senaste beräkning av bostadsbeståndet enligt det nationella lägenhetsregistret fanns det den 31 december 213 totalt 4,63 miljoner bostadslägenheter i Sverige. Äganderätten är den vanligaste upplåtelseformen i Sverige och motsvarar ungefär 39 procent (1,83 miljoner) av bostäderna i det totala beståndet. Nästan alla äganderätter är småhus. Det finns ett fåtal äganderätter i flerbostadshus. Bostadsrätter och hyresrätter finns framför allt i flerbostadshus. 22 procent (1 miljon) av bostadsbeståndet är bostadsrätter medan 34 procent (1,55 miljoner) av bostäder är hyresrätter. Av hyresrätterna återfinns knappt hälften i kommunala bostadsföretag. Sammanlagt fanns det den 31 december 213 knappt 72 2 bostäder i kommunala bostadsföretag 3. Fem procent (,22 miljoner) av Sveriges bostadsbestånd utgörs av specialbostäder 4. Av specialbostäderna ägs cirka 88 av allmännyttan. Kommunala bostadsföretag De flesta av landets 29 kommuner har ett eller flera allmännyttiga bostadsbolag. Sammanlagt finns det 34 bostadsföretag med kommunen 2 Siffran inkluderar inte specialbostäder som ägs av kommunala bostadsföretag. 3 Tack vara det nya nationella lägenhetsregistret finns idag korrekta siffror på det svenska bostadsbeståndet. Detta gör att siffror om bostadsbeståndet i tidigare års rapporter om allmännyttan kan avvika från årets siffror. 4 Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.

12 1 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 som huvudägare. I 244 av kommunerna är bostadsföretagen aktiebolag och i 21 av kommunerna är bostadsföretagen stiftelser. I sex av kommunerna där det finns fler än ett bostadsföretag finns det både aktiebolag och stiftelser. I sex kommuner finns det kommunala bostäder som förvaltas och ägs direkt av kommunen. I 13 kommuner saknas det däremot ett kommunalt bostadsföretag. Dessa är Danderyd, Borgholm, Grästorp, Hjo, Lomma, Markaryd, Nacka, Salem, Täby, Vaxholm, Valdemarsvik, Åtvidaberg och Staffanstorp. Den i sammanhanget viktiga skillnaden mellan en stiftelse och ett aktiebolag är att stiftelser inte omfattas av AKBL.

13 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 11 En socioekonomisk undersökning på bolagsnivå med avseende på ursprung Boverket ska följa de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden inklusive de förändrade förutsättningarna för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens, valfrihet, segregation samt modernisering och underhåll av beståndet. 5 I föregående årsrapporter har bl.a. renoverings- och underhållsfrågan tagits upp. I denna rapport beskrivs på ett övergripande plan vad som hänt under åren före och efter 211 då i bolagen när det gäller hyresgästernas sammansättning. Det handlar om att på kommun och bolagsnivå undersöka vilka tendenser som eventuellt kan skönjas genom införandet av AKBL. Det är givetvis värt att komma ihåg att det ofta kan vara de mer utsatta områdena som är i fokus när de allmännyttiga bostadsföretaget diskuteras. Den undersökning som gjorts är emellertid medvetet utformad så att den ser till ett allmännyttigt bolags hela bestånd, dvs. oavsett var lägenheterna ligger eller vilken ålder de har. Som en nödvändig följd av detta är resultaten att betrakta som ett slags genomsnitt som inte tar hänsyn till ifall det t.ex. är så att det alldeles övervägande flertalet av det allmännyttiga bolagets bostäder ligger i områden som är mer utsatta. I sådana fall kan statistiken t.ex. dölja att det i andra små områden ser helt annorlunda ut. Något om statistiken Det statistikmaterial som Boverket fått levererat från SCB innehåller tabeller för samtliga allmännyttiga bostadsföretag på kommunnivå i landet. I de kommuner där det finns flera allmännyttiga bostadsföretag har dessa summerats. Redovisade år är Vid genomgången av materialet har det visa sig att några kommuner inte finns representerade för samtliga år i alla delar av materialet. Dessa har sorterats ut i den aktuella variabeltabellen. 6 Det innebär å andra sidan att dessa kan finnas med i en annan variabeltabell. Anledningen är att vi önskat att ha så stort underlag som det går för varje enskild variabel. Redovisningen avser tabeller för de boende i allmännyttiga företag enligt nedanstående variabler. Antal individer i beståndet Utbildningsnivå Sysselsättning Sammanräknad förvärvsinkomst Totalt omfattar statistiken närmare 1,4 miljoner personer st. förordning (211:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag 6 De kommuner som vid minst ett tillfälle sorterats bort är Bjurholm, Fagersta, Hagfors, Lomma, Nacka, Norberg, Ragunda, Åtvidaberg, Gotland och Olofström. Dessutom finns naturligtvis inte de kommuner med som sedan tidigare saknat kommunala allmännyttiga bostadsföretag.

14 12 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Bakgrundsvariabler är tre olika kategorier av svensk och utländsk bakgrund enligt nedan: 1. Svensk bakgrund: Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar eller inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 2. Född i Sverige med utländsk bakgrund: Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 3. Utländsk bakgrund: Utrikes födda med två utrikes födda föräldrar samt utrikes födda med minst en inrikes född förälder. 7 På grund av statistiksekretessen har materialet röjandegranskats av SCB för att enskilda individer inte ska kunna identifieras i redovisningen. Röjandegranskningen innebär att små värden i enskilda tabellceller har justerats och nya totaler beräknats. De allmännyttiga bostadsföretagens bestånd av lägenheter har hämtats från fastighetstaxeringsregistren respektive år. Därefter har ovanstående variabler matchats varefter tabellframställning gjorts. Fastighetstaxeringsregistret är ett administrativt register som SCB erhåller från skattemyndigheten och som bearbetas vidare vid SCB. De centrala objekten i fastighetstaxeringarna är taxeringsenhet och värderingsenhet. Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje byggnad med ett värde om minst 5 kronor utgör en värderingsenhet. SCB har gjort viss granskning av registret, men det kan finnas kvarvarande fel som inte rättats. Någon möjlighet för Boverket att se dessa troligen väldigt marginella fel finns inte eftersom vi fått materialet på agregerad nivå d.v.s. sammanslaget. Vad gäller inkomstnivåerna har SCB gjort följande indelning av sammanräknad förvärvsinkomst per år. Låg inkomst Medellåg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst kronor kronor kronor > kronor Skillnaden mellan medellåg och medelhög inkomst är medianvärdet. 7 I de två första grupperna hamnar individer som är födda i Sverige. Sedan beror det på föräldrarna om man får svensk eller utländsk bakgrund. I den tredje gruppen hamnar individer som är utrikes födda och de med minst en inrikes född förälder hanteras enligt följande. a.) Den nyfödde får utländsk bakgrund om modern, alternativt modern och fadern, är födda i Sverige men utvandrat, d.v.s. haft för avsikt att vara borta från Sverige i minst ett år. Då avregistreras man och de folkbokför sig där de vistas. b.) Svensk bakgrund om barn föds utomlands och modern endast befinner sig utomlands tillfälligt (mindre än ett år), d.v.s. inte anmält att man utvandrat och fortfarande är folkbokför i Sverige.

15 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 13 Befolkningens utveckling i allmännyttan för tre olika kategorier av bakgrund De övergripande kategorierna för bakgrund är som ovan nämnts svensk bakgrund född i Sverige med utländsk bakgrund (född i Sverige med två utrikes födda föräldrar) utländsk bakgrund (född utomlands med två utrikes födda föräldrar samt utrikes födda med minst en inrikes född förälder). För att göra redovisningen så tydligt som möjligt tas varje bakgrundskategori för sig med de olika variablerna för de som bor i allmännyttan. För att i någon mån göra resultatet mera överblickbart har resultatet grupperats på de kommuntyper som Boverket använder sig av i t.ex. bostadsmarknadsenkäten. En modifiering har dock gjorts i det att centralkommunen har brutits ut i storstadsregionerna så att s, s och kommun kan urskiljas. Kategori Svensk bakgrund Allmänt Den övergripande bilden av befolkningsutvecklingen för gruppen med svensk bakgrund är att den är tämligen stabil i de flesta kommuntyperna, se nedan i diagram 1.1. De flesta behåller sin befolkning medan några ökar den. De påtagliga undantagen är de små och medelstora kommunerna utanför storstadsområdena och de mindre högskoleorterna där befolkningen minskat under mätperioden. Mest tappar gruppen kommuner med mindre än 25 invånare. Dessa kommuner har tappat knappt 5 invånare med svensk barkgrund. Man bör notera att linjen för Storgöteborg skuggar. Vad gäller andelen av befolkningen som har svensk bakgrund så minskar den för samtliga kommuntyper, se diagram 1.2. De flesta ligger mellan 9 och 8 procent medan, Storstockholm och ligger mellan 8 och 7 procent. slutligen har lägst andel av de redovisade kommuntyperna med 58 procent. Det finns endast tre kommuner sett över hela riket som har lägre andel än och det är Botkyrka (44 procent), Haparanda (5 procent) och Södertälje (52 procent).

16 14 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Antal personer Diagram 1.1 Befolkningsförändring svensk bakgrund Storgöteborg 6 Stormalmö 4 Storstockholm 2 1% Diagram 1.2 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Befolkningsförändring - andel med svensk bakgrund Storgöteborg Stormalmö Storstockholm

17 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 15 Då man på detta vis har skaffat sig en bakgrund som i någon mån speglar samhället i stort för denna grupp kan granskning göras av hur befolkningen i allmännyttan och dess socioekonomiska bakgrund utvecklats under samma period. Antal och andel individer i allmännyttiga beståndet I grund och botten skulle det vara troligt att då befolkningen i gruppen med svensk bakgrund i stor utsträckning är stabil under den aktuella perioden så skulle även fördelningen i allmännyttans bestånd var det. Men, som framgår av diagram 1.3 och 1.4 finns det avvikelser. Diagram % 2% 15% 1% 5% Andelen av befolkningen med svensk bakgrund som bor i allmännyttan % Vad gäller andelen av befolkningen med svensk bakgrund som bor i allmännyttan finns ett nedre skikt kring och strax under 1 procent som är stabilt. Här återfinns alla kommuntyper utom, och Storstockholm samt både större och mindre högskoleorter. Bortsett från ligger de nyssnämnda kommunerna i ett skikt mellan 1 och 15 procent av dem med svensk bakgrund bor. I är andelen väsentligt högre med ca 2 procent.

18 16 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och Diagram1.4 Hyresgäster i allmännyttan med svensk bakgrund Antal personer Diagram 1.5 3,% 25,% 2,% 15,% 1,% 5,%,% I vilka allmännyttor bor de med svensk bakgrund?

19 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 17 Skillnaderna syns framförallt i, Storstockholm och högskoleorter. Små högskoleorter ökar i början av perioden medan större ökar mot slutet. Det mest påtagliga är emellertid s utveckling som innebär en minskning med ca 31 5 personer i allmännyttan. Storstockholms minskning är också påtaglig med ca 13 3 personer. Statistikmaterialet visar inte vilka åldersgrupper som flyttar eller flyttar in men när det gäller des större högskoleorterna så kan det antas vara ungdomspuckeln som gör sig gällande. Däremot måste man beakta att försäljningar av bostäder i de fall de inte kompenseras av nybyggnad slår igenom i statistiken. Under den aktuella perioden har det också sålts många hyresrätter i framförallt de centralare delarna av, se nedan i tabell 1.1. De lägenheter som inte blivit bostadsrätter har i allt väsentligt sålts till privata fastighetsägare. Tabell 1.1 Sålda allmännyttiga lägenheter i Försäljningar Totalt Totalt Därav Bostadsrätter Källa: Boverket, BME Av tabellen kan man sluta sig till att antalet sålda lägenheter är så pass stort att det är rimligt att anta att en betydande del av minskningen av personer med svensk bakgrund kan förklaras med att de köpt lägenheter som ombildats till bostadsrätter. Det har nämligen varit vanligast med ombildningar i centralare lägen i. Alternativt kan det mycket väl tänkas att en stor del bor kvar i lägenheter som sålts till privat hyresvärd. Det är dock fler lägenheter som sålts än antal personer som lämnat allmännyttan. Det talar för att det i många fall är flera per lägenhet och att det finns andra skäl. Ett av dem är att Boverkets BME inte är synkroniserad med den SCB-statistik som är huvudkällan i detta avsnitt och att det därför kan finnas periodiseringsfel mellan olika år. Utbildningsnivå Enbart förgymnasial utbildning Utvecklingen bland hyresgästerna i de allmännyttiga företagen är när det gäller utbildningsnivån bland dem med svensk bakgrund att nivån ökar. I varje fall i den meningen att personer med endast förgymnasial utbildning minskar bland hyresgästerna, se diagram 1.7. Det finns dock en brantare minskning för s kommun under de första åren under den aktuella perioden men den följer därefter i stort utvecklingen av antalet personer som bor i allmännyttan för att sedan öka

20 18 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram Svensk bakgrund i allmännyttan med förgymnasial utbildning Antal personer Enbart gymnasial utbildning Antalet boende i allmännyttan som har gymnasial utbildningen är den största gruppen, se diagram 1.8. Den liknar delvis den för de som endast har förgymnasial utbildning på så sätt att i denna grupp minskar de med svensk bakgrund i de flesta kommuntyper. Men det är inte lika påtagligt jämfört med dem med enbart förgymnasial utbildning. Dessutom finns det kommuntyper i vilka minskningen är marginell eller obefintlig. Den tendens som möjligen kan utläsas är att sedan 211 planar kurvorna ut. Det sammanfaller med den AKBL ikraftträdande vilket onekligen är intressant men behöver för den skull inte ha något samband eftersom förändringar i utbildningsnivåer tar sin tid.

21 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 19 Diagram 1.8 Antal personer Svensk bakgrund i allmännyttan med gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Vad gäller de eftergymnasiala utbildningarna så är gruppen med kortare högskoleutbildning, kortare än 3 år och som bor i allmännyttan, mindre än den som har längre utbildning, se diagram 1.9 och 1.1. Att de större högskoleorterna har en positiv utveckling hänger sannolikt samman med den ålderspuckel som nu nått högskoleåldern. Att de större högskoleorterna har en hög andel är i sig naturligt. Det är dessutom så att personer med längre och högre utbildning ökar svagt i allmännyttan i. I har denna grupp minskat men minskningen har stannat av.

22 2 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Antal personer Diagram Svensk bakgrund i allmännyttan med eftergymnasial utbildning - mindre än 3 år

23 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 21 Diagram Svensk bakgrund i allmännyttan med eftergymnasial utbildning - mer än 3 år Antal personer Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande bland boende i allmännyttan med svensk bakgrund under de senaste åren syns i diagram Det finns ett tydligt mönster över hela linjen mellan åren 28 och 211 då effekterna av de ekonomiska kriserna Lehman Brothers konkurs och efterföljande ekonomiska kris samt Eurokrisen men också återhämtningen sätter olika avtryck. Från 21 stiger samtliga kurvor igen och denna positiva utveckling håller i de flesta fall i sig till och med 211. För de två sista åren, 212 och 213, är utvecklingen mera osammanhängande. Storstadsområdenas centralkommuner fortsätter uppåt medan storstadsområdena i övrigt stagnerar. Att de större högskoleorterna minskar på marginalen kan sannolikt tillskrivas att det stora antalet studenter påverkar andelarna. Det som däremot sticker ut är att före den aktuella periodens början klarat sig sämre än Stormalmö och påtagligt sämre än och. Å andra sidan har storstäderna under 213 i princip kommit tillbaka på de nivåer de hade 28. Övriga kommuntyper har en bit kvar.

24 22 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 8% 75% Diagram 1.11 Andel förvärvsarbetande i allmännyttan med svensk bakgrund 7% 65% 6% 55% 5% Sammanräknad förvärvsinkomst För personer med svensk bakgrund som bor i allmännyttan visar det sig att i de flesta kommuntyperna så ändrar sig grupperna med olika inkomsterna långsamt även om det finns undantag. Vad gäller de större grupperna med låginkomsttagare, se diagram 1.12 och 1.13, så dyker de mera påtagliga förändringarna upp i och i större högskoleorter. I minskar dessa båda grupper med ca 13 8 personer under den aktuella perioden. För större högskolerorter finns en påtaglig ökning mellan 212 och 213. Minst förändringar är det i gruppen av personer i allmännyttan som har medelhög inkomst. Tydligaste förändringen är minskningen under periodens första år för personer i, se diagaram Desto större är förändringen bland dem som har hög inkomst, se diagram Återigen är det som uppvisar ett brant fall om nästan en tredjedel. Fallet bromsas dock upp samtidigt med att det ombildas färre lägenheter till bostadsrätter. Även usive har en tydlig minskning. Det ska sägas i sammanhanget att i samtliga kommuntyper minskar antalet med hög inkomst, men i en del av dem marginellt.

25 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 23 Diagram 1.12 Svensk bakgrund i allmännyttan med låg inkomst 7 Antal personer

26 24 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och Diagram 1.13 Svensk bakgrund i allmännyttan med medellåg inkomst Antal personer Antal personer Diagram Svensk bakgrund i allmännyttan med medelhög inkomst

27 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 25 Diagram1.15 Antal personer Svensk bakgrund i allmännyttan med hög inkomst Sammantaget om hyresgäster med svensk bakgrund Efter genomgången ovan är det dags att påminna om vad som är syftet med undersökningen, nämligen att se om utvecklingen i någon mån ser ut att bero av att reglerna för de allmännyttiga bolagen ändrades den 1 januari 211. Det gäller då att hålla fram andra faktorer som kan påverkat utvecklingen. De tydligaste förändringarna såvitt avser hyresgäster med svensk bakgrund handlar främst om utvecklingen i som i stora delar sannolikt handlar om ombildningar till bostadsrätter av allmännyttiga lägenheter. Det som i någon mån allmänt kan sägas är att en hel del av kurvorna är stabila men att de kurvor som pekat nedåt stabiliserats under de senaste åren. Den grupp som stadigt verkar minska är gruppen med endast förgymnasial utbildning. I övrigt kan man möjligen fundera över om allmännyttans hyresgäster med svensk bakgrund i allt högre grad ser fördelar med boendet sedan AKBL kom 211 och stannar kvar. Kategori Födda i Sverige med utländsk bakgrund Allmänt Den övergripande bilden av befolkningsutvecklingen för gruppen som är född med utländsk bakgrund är annorlunda än för dem med svensk bakgrund. Gruppen består 213 av knappt 454 personer och har ökat med 86 personer under perioden 28 till 213. Flest personer bor i de större högskoleorterna och Storstockholm, se diagram Gruppen är dock den minsta av de undersökta grupperna.

28 26 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Antal Personer Diagram Befolkningsförändring - födda i Sverige med utländsk bakgrund Storgöteborg Stormalmö Storstockholm Andelsmässigt ser det annorlunda ut. har tydligt högre andel än övriga följt av, och Storstockholm, se diagram 1.17.

29 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 27 Diagram % 1% 8% 6% 4% 2% % Befolkningsförändring - andel födda i Sverige med utländsk bakgrund Storgöteborg Stormalmö Storstockholm Antal och andel individer i allmännyttiga beståndet Denna grupp är den minsta av de som definierats i statistiken över antalet boende i allmännyttan. Gruppen uppgår totalt sett till knappt 142 personer vilket innebära att relativt små förändringar slår igenom på ett sätt som kanske inte ska övertolkas. Men det är ändå anmärkningsvärt att vid periodens inledning var andelen störst i (44 procent) men har sjunkit med hela 13 procent under den aktuella perioden. Ingen annan kommuntyp uppvisar samma storleksordning på förändring, se diagram Samtidigt som gruppen ökar med över 23 personer i minskar den med 3 personer i allmännyttan. Den andel som bor i allmännyttan varierar mellan ca 2 procent och ca 43 procent. Den största andelen återfinns numera i.

30 28 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Diagram 1.18 Andel av befolkningen födda i Sverige med utländsk bakgrund som bor i allmännyttan I en de flesta kommuntyper utvecklas gruppen ganska proportionerligt i förhållande till sin andel av befolkningen (se ovan diagram 1.18). Men i större högskoleorter, Storstockholm, och finns avvikelser sett i absoluta tal, se diagram Största ökningen sker i allmännyttorna i de större högskoleorterna och. Men i minskar gruppen och i Storstockholm är utvecklingen relativt sett svagare än hur befolkningsutvecklingen i allmänhet ser ut för gruppen. Minskningen i är jämförbar för gruppen med svensk bakgrund. Jämförelsen mellan diagram 1.18 och 1.19 ska utläsas så att gruppens andel av den del av Sveriges befolkning som bor i allmännyttan är någorlunda stabil utom i. Att det är så beror på den växande gruppen med utländsk bakgrund. Däremot ökar de nominellt som framgår av 1.19.

31 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 29 Diagram Hyresgäster i allmännyttan - födda i Sverige med utlänsk bakgrund Antal personer Utbildningsnivå Enbart förgymnasial utbildning Utvecklingen i de allmännyttiga företagen när det gäller utbildningsnivån för de som är födda i Sverige med utländsk bakgrund visar på en annan utveckling än för dem med svensk bakgrund. Utvecklingen ser ut att vara att antalet personer som stannar vid en förgymnasial utbildning är någorlunda konstant eller att det ökar. Tydligast är detta i Storstockholm utanför och i de större högskoleorterna, se diagram 1.2.

32 3 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram 1.2 Antal personer Födda i Sverige med utländsk bakgrund med förgymnasial utbildning i allmännyttan Diagram 1.21 Med gymnasial utbildning Utvecklingen är likartad för dem med gymnasial utbildning. Det är dock en positiv utveckling för Storstockholms och större högskoleorterna de senaste åren, se diagram Födda i Sverige med utländsk bakgrund med gymnasial utbildning i allmännyttan Antal personer

33 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 31 Diagram 1.22 Med eftergymnasiala utbildningar Det finns ett tydligt mönster vad gäller eftergymnasiala utbildningar. På större högskoleorter,, Storstockholm samt ökar antalet personer i allmännyttan tydligt inom denna grupp. I övrigt verkar det vara ett jämnt om än litet antal, se diagram 1.22 och Födda i Sverige med utländsk bakgrund med eftergymnasial utbildning mindre än 3 år Antal personer

34 32 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram 1.23 Antalet personer Födda i Sverige med utländsk bakgrund med eftergymnasial utbildning mer än 3 år Sysselsättning Utvecklingen av andelen förvärvsarbetande bland boende i allmännyttan som är födda i Sverige med utländsk bakgrund under de senaste åren syns i diagram Den uppvisar ett annorlunda mönster än för dem med svensk bakgrund. I storstäderna är man fortfarande inte tillbaka på de nivåer som rådde före krisen även om utvecklingen i och går på rätt håll. I är utvecklingen svag och t.o.m. nedåtgående efter viss återhämtning. Kommuntyperna i storstadsområdena utanför centralkommunerna återhämtar sig men på helt olika sätt. Slutligen kan konstateras att sysselsättningsgraden för övriga kommuntyper fått sig en tydlig knäck som förhoppningsvis bättrar sig framöver. Ett varningens ord kan vara på sin plats när det gäller tolkningar av siffrorna. Det är en relativt liten grupp och kan ha tillfälligheter som grund för svängningarna.

35 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 33 Diagram % 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% 4% Andel förvärsarbetande i allmännyttan som är födda i Sverige med utländsk bakgrund Sammanräknad förvärvsinkomst Som framgått finns de flesta personer som är födda i Sverige med utländsk bakgrund och som dessutom bor i allmännyttan i regel i Storstockholm, större högskoleorter och s stad. I de andra kommuntyperna bor det väsentligt färre. Detta bildar även mönster för inkomstfördelningen inom inkomstgrupperna. De med lägst inkomst ökar mer eller mindre i hela riket, se diagram De som hör till gruppen med medellåg inkomst är mera stabil i de kommunertyper där de är få. I Storstockholm, större högskoleorter och s stad ökar gruppen. Det är också anmärkningsvärt att denna grupp bor kvar i s allmännyttor i en utsträckning som vi inte ser i de andra två grupperna.

36 34 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Antal personer Diagram Födda i Sverige med utländsk bakgrund som bor i allmännyttan med låg inkomst Diagram 1.26 Födda i Sverige med utländsk bakgrund som bor i allmännyttan med medellåg inkomst Antal personer

37 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 35 I de högre inkomstgrupperna är läget än mer statiskt utanför Storstockholm, större högskoleorter och s stad. Medan gruppen med mellanhög inkomst växer märkbart i usive och i de större högskoleorterna. I gruppen med högst inkomst verkar det mer handla om att återta det som gick förlorat under de finansiella kriserna. Diagram 1.27 Anal personer Födda i Sverige med utländsk bakgrund som bor i allmännyttan medelhög inkomst

38 36 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Antal personer Diagram Födda i Sverige med utländsk bakgrund som bor i allmännyttan med hög inkomst Sammantaget om hyresgäster som är födda i Sverige med utländsk bakgrund De tydligaste förändringarna såvitt avser hyresgäster som är födda i Sverige med utländsk bakgrund och som bott i allmännyttan under perioden handlar i mindre utsträckning om utvecklingen i, såsom var fallet med de som har svensk bakgrund. Men relativt gruppens tillväxt i, se diagram 1.17, blir minskningen i det allmännyttiga beståndet större än vad den ser ut att vara. Det som skiljer sig mest från dem med svensk bakgrund är utvecklingen avseende sysselsättningen. Det är svårt att hävda att införandet av AKBL 211 skulle ha haft någon större betydelse för gruppen. Kategori Utländsk bakgrund Allmänt Denna grupp har ökat i jämn takt under den aktuella perioden med ca 244 och gruppen uppgår totalt sett till knappt 1,5 miljoner, se diagram Det gör den till den näst största i vår uppdelning. Vi har anledning att tro att den har växt under 214 och kommer att växa betydligt under kommande år. Flest personer i gruppen återfinns på större högskoleorter, i sområdet men även i småkommunerna d.v.s. kommuner med

39 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 37 Diagram 1.28 Antal personer mindre än 25 invånare. Sett till vilken andel de med utländsk bakgrund utgör av befolkningen som finns i de olika kommuntyperna så finns den största i, se diagram Där är numera 8 31 procent av befolkningen av utrikes bakgrund. och har nästan identiska värden och ligger båda på 23 procent (kurvorna i diagram 1.29 sammanfaller). Storstockholm når också över 2 procent medan övriga kommuntyper ligger mellan 1 och 15 procent. Befolkningsförändring - personer med utrikes bakgrund Storgöteborg Stormalmö Storstockholm 8 213

40 38 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram % 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Befolkningsförändring - andel med utländsk bakgrund Storgöteborg Stormalmö Storstockholm Antal och andel individer i allmännyttiga beståndet Det allra flesta personer i denna grupp som dessutom bor i allmännyttan återfinns i de större högskoleorterna, se diagram 1.3. Därefter följer Storstockholm, s kommun och. Noterbart är återigen fallande kurvan för. Ingen annan kommuntyp bland de valda uppvisar en sådan utveckling d.v.s. samtidigt som gruppen i sig ökar väsentligt.

41 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 39 Diagram 1.3 Antal personer Hyresgäster i allmännyttan med utländsk bakgrund Diagram ,% 25,% 2,% 15,% 1,% 5,%,% Betydelsen av detta ska även ses mot bakgrund av den andel som gruppen står för sett över hela riket, se nedan diagram Förändringen motsvarar en minskning med fem procent eller närmare 12 3 personer. I vilka allmännyttor bor de med utländsk bakgrund?

42 4 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Som framgår av ovanstående diagram, 1.31, så bor denna grupp oftast i de större högskoleorterna i hela Storstockholmsområdet (inklusive ) och i. Denna struktur gäller för övrigt även för gruppen som är födda i Sverige med utländsk bakgrund. Utbildningsnivå Enbart förgymnasial utbildning I gruppen med utländsk bakgrund är de som bor i allmännyttan med endast förgymnasial utbildning jämförbart stor med utbildningsnivån för gymnasial utbildning se diagram 1:32 jämfört med I de andra två studerade grupperna är denna utbildningsnivå tydligt mindre än den med gymnasial utbildning sett till som andel av totalen. Vid denna lägsta utbildningsnivå är det kanske mest iögonfallande att Stormalmö och Storgöteborg utan sina centralkommuner har en väldigt låg andel av gruppen.

43 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 41 Diagram Utländsk bakgrund med förgymnasial utbildning i allmännyttan Antal personer Med gymnasial utbildning Denna grupp fördelar sig något annorlunda och utvecklingen är endast svagt stigande i flertalet kommuntyper. Undantagen är de större högskoleorterna, Storstockholm och.

44 42 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram 1.33 Utländsk bakgrund med gymnasial utbildning i allmännyttan Antal personer Eftergymnasial utbildning Vad gäller de eftergymnasiala utbildningarna är det tydligt att denna grupp koncentrerar sig till allmännyttorna i, Storstockholm, och de större högskoleorterna, se nedan i 1.34 och 1.35.

45 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 43 Diagram Utländsk bakgrund med eftergymansial utbildning mindre än 3 år i allmännyttan Antal personer 1 5 Diagram 1.35 Antal personer Utländsk bakgrund med eftergymnasial utbildning mer än 3 år i allmännyttan

46 44 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram % 55% 5% 45% 4% 35% 3% Sysselsättning Utvecklingen av sysselsättningen visar vilken effekt som de senaste årens ekonomiska kriser även fått för denna grupp, se nedan i diagram Generellt finns en återhämtning men den är påtagligt svagare i än i de andra storstäderna och är rent av mest problematisk bland de valda kommuntyperna möjligen i viss konkurrens med de allra minsta kommunerna. Gruppen med utländsk bakgrund är rör sig mycket mer likartat än den föregående som är född i Sverige med utländsk bakgrund. Man måste emellertid hålla i minnet att den senare gruppen är relativt liten och i vissa kommuntyper ganska liten vilket innebär att enstaka orter som drabbats kan ge procentuella förändringar som inte ska övertolkas. Andel förvärvsarbetnade i allmännyttan med utländsk bakgrund Sammanräknad förvärvsinkomst När det gäller inkomster fördelar sig personer med utländsk bakgrund mera ojämnt i den meningen att det är en mindre andel som når upp till de högsta inkomsterna. Bortsett från koncentrationen av de med låg inkomst till de större högskoleorternas allmännyttor, se diagram1.37, fördelar sig denna grupp likartat över kommuntyperna. Däremot är de högsta inkomsterna mera koncentrerade, se nedan diagram 1.4.

47 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 45 Diagram 1.37 Antal personer Diagram Utländsk bakgrund med låg inkomst i allmännyttan Utländsk bakgrund med medellåg inkomst i allmännyttan Antal personer

48 46 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram Utländsk bakgrund med medelhög inkomst i allmännyttan Antal personer I de högre inkomstgrupperna minskar antalet boende i s allmännyttor inte lika tydligt som i de lägre. Det kan noteras att denna grupp, liksom de med svensk bakgrund, minskar i medan den jämförelsevis lilla gruppen födda i Sverige med utländsk bakgrund håller sig kvar i s allmännyttor.

49 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 47 Diagram 1.4 Antal personer 1 5 Utländsk bakgrund med hög inkomst i allmännyttan Sammantaget om hyresgäster som är födda i Sverige med utländsk bakgrund Denna grupp fördelar sig relativt jämnt över de valda kommuntyperna. Huvudfrågan d.v.s. om det finns tydliga tecken på förändringa som kan realateras till införandet av AKBL måste däremot besvaras med nej. Det finns små tendenser kring 212 och 213 i olika hänseenden men det är svårt att se att dessa får tydligt genomslag specifikt för utrikes födda. Reflektion över resultaten Av genomgången i detta avsnitt framgår att det finns vissa mindre tendenser. T.ex. att de stora högskoleorterna växer i de flesta avseenden mellan 212 och 213 troligen mycket tack vare en ungdomspuckel. det är också här som man oftast ser en knäck i digrammen. Men den allt överskuggande förändringen rör utvecklingen i stad. Där har befolkningen ökat med nästan 87 6 personer under perioden , se nedan diagram Under samma period har antalet boende i allmännyttan minskat med nästan 46 8 personer, se nedan diagram Inledningsvis kopplade vi det till försäljningarna i s allmännyttor som kan beräknas till nästan 35 9 lägenheter. Det är emellertid en process som pågått innan AKBL trädde ikraft och är högst sannolikt skälet till att en stor andel med svensk bakgrund försvunnit ur s allmännyttor särskilt vid ombildningar till bostadsrätter. Samtidigt är detta ett tydligt tecken på en form av segregation i vart fall inom hyresrätten som upplåtelseform i

50 48 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214. Men, återigen, detta beror inte på AKBL. Om s allmännyttor producerat eller köpt - lägenheter i en någorlunda jämförbar omfattning som man sålt så hade bilden sett annorlunda ut även om det inte utan vidare kan sägas exakt hur. Utifrån att det finns ett allmännyttigt uppdrag för s allmännyttiga bolag och att detta bl.a. antas manifestera sig i att bostäder byggs 9 så måste man ställa sig frågan om s allmännyttiga bolag helt och fullt levt upp till detta uppdrag under perioden. Om nej, så är följdfrågan om inte detta i sin tur har bidragit till den allt sämre bostadssituationen i. De allmännyttiga bolagens ansvar för utvecklingen ska däremot inte överdrivas. Det är till syvende och sist en fråga om kommunal bostadspolitik och kommunala ägardirektiv som sätter agendan för dessa bolag. Ytterst är det därför s stads väljare som avgör detta. För fullständighetens skull bör man även nämna att det finns kommuner som har en större procentuell minskning än. Dessa är Berg, Lidingö, Vallentuna, Staffanstorp, Tranås Simrishamn, Gnosjö, Trosa, Arboga samt Laxå. Som synes är det bara Lidingö och Vallentuna som kan anses dela samma förutsättningar som s stad. Här har Lidingö kommun minskat sitt allmännyttiga bestånd drastiskt och antalet boende i allmännyttan minskat från drygt 2 år 28 till knappt 6 år 213. Vallentuna kommun minskar på motsvarande sätt från drygt 28 till drygt 12 under samma period. Även om utvecklingen kan ha delvis samma orsaker så ligger volymerna inte i samma härad som i s. Vidare ska även Upplands Väsby men även i viss mån Sundbyberg lyftas fram som kommuner som ligger i Storstockholm. Dessa kommuner har större bestånd av allmännyttiga bostäder (ca 5 1 respektive 7 6 lägenheter) och har haft en utveckling liknande den i stad. Det vill säga att påtagligt många med svensk bakgrund har försvunnit ur det allmännyttiga bostadsbeståndet under perioden samtidigt som samtliga grupper i befolkningen ökar i dessa kommuner. Slutligen kan Staffanstorps kommun kommenteras. Den ligger i och för sig i Stormalmö men har sålt så gott som hela sitt allmännyttiga bostadsbestånd i enlighet med ett kommunalt beslut under perioden. I andra änden av skalan, det vill säga där befolkningarna ökar i allmännyttan, återfinns Uppsala, Sundsvall och Linköping. Detta är kommuner med större allmännyttigt bostadsbestånd och där det sker en tillväxt på mer än 2 procent. Då dessa kommuner tillhör de större högskoleorterna stämmer det väl överens med de redovisade diagrammen. 9 Prop. 29/1:185 sid. 83

51 Del 1. Övergripande om etnisk och socioekonomisk utveckling i de allmännyttiga bolagen 49 Diagram 1.41 Antal personer Befolkningsökningen i Svensk bakgrund Född i Sv. Med utl. bakgr. Utländsk bakgrund

52 5 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram Total minskning i s allmännytta Antal personer Svensk bakgrund Född i Sv. Med utl. bakgr. Utländsk bakgrund

53 51 Del 2. Försäljningar, förvärv, nybyggnation och rivningar i det allmännyttiga beståndet Allmännyttans utveckling 213 Under 213 såldes drygt 1 allmännyttiga lägenheter i 81 kommuner och 57 kommunägda lägenheter revs. Samtidigt köptes drygt 4 1 lägenheter, 5 3 lägenheter nyproducerades och 54 tillkom som nettotillskott genom ombyggnad. Totalt sett minskade det allmännyttiga beståndet med 63 lägenheter under 213. Dessa siffror bygger på kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten, BME 1. Det är viktigt att notera att förvärv och försäljningar hos privata hyresvärdar inte redovisas i enkäten. 1 sålda lägenheter under 213 Under 213 är det utanför s län som de flesta försäljningarna skett där framför allt de större högskoleorterna ökat sin försäljning. Sammanlagt såldes knappt 6 1 lägenheter utanför s län i 72 kommuner där Norrköping och Uppsala sticker ut med omkring 1 sålda lägenheter vardera. Försäljningar i stads kranskommuner ökade också under 213 jämfört med 212, från knappt 5 sålda lägenheter till knappt 2 7 sålda lägenheter. Sammanlagt såldes lägenheter i nio kranskommuner under 213, där Botkyrka skiljer ut sig med 1 3 sålda lägenheter. I s stad är minskningen av antalet sålda lägenheter jämfört med tidigare år betydande. Endast 1 25 lägenheter såldes, vilket är en knapp fjärdedel av vad som såldes under Boverkets Bostadsmarknadsenkät (214)

54 52 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Diagram 2.1 Antal sålda lägenheter , s stad, övriga kommuner i s län samt övriga landet Stad s län exkl. s stad Hela Landet exkl. s län

55 Del 2. Försäljningar, förvärv, nybyggnation och rivningar i det allmännyttiga beståndet 53 Förhållandevis få sålda lägenheter i s stad Mellan 28 och 21 har försäljningsnivåerna i s stad varit betydande i förhållande till övriga kommuner, för att kraftigt minska 211. En orsak till att antalet sålda lägenheter i s stad minskade under 211 jämfört med åren är att de allmännyttiga företag som lyder under s stad fått direktiv som begränsar försäljningarna för ombildning till bostadsrätt så att dessa endast ska få ske i områden där det ännu inte råder en jämn fördelning av upplåtelseformer 11. Det innebär att ombildning till bostadsrätter till störst del kan äga rum i ytterstaden, och där har efterfrågan varit svagare än i innerstaden. 213 såldes 1 25 lägenheter, samtliga för ombildning till bostadsrätt, vilket är den lägsta nivån sedan 27 då det fortfarande krävdes tillstånd för att sälja allmännyttiga bostäder. Tabell 2.1 De 1 kommuner som sålde flest lägenheter under 213. Kommun Antal Kommun Antal Botkyrka 1 3 Järfälla Falun 434 Norrköping 1 4 Södertälje 4 Uppsala 99 Eslöv 35 Helsingborg 755 Linköping 3 De flesta såldes till privata bostadsbolag för fortsatt uthyrning Drygt tre fjärdedelar av lägenheterna, 7 6 lägenheter, såldes till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning. En knapp fjärdedel, 2 3 lägenheter, såldes för ombildning till bostadsrätter. Därutöver såldes drygt 12 lägenheter till annan köpare 12. Diagram 2.2 Försäljningar per köparkategori, Bostadsrättsförening Annan köpare Privat hyresvärd 11 s stadshus budget för 214 s Annan köpare innebär att lägenheterna sålts för omvandling till egnahem, till andra allmännyttiga bolag, för omvandling till fritidsbostäder eller för att användas som annat än bostäder.

56 54 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Försäljning till privata hyresvärdar i och utanför Storstockholm Under 213 sålde allmännyttiga bostadsföretag drygt 7 6 lägenheter till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning i 5 kommuner. Dessa kommuner är spridda över hela landet och varierar i storlek. I kommuntypen med kommuner med färre än 25 invånare återfinns 22 av 5 kommuner som sålde lägenheter under 213, men står endast för 11 procent av de sålda lägenheterna. Försäljning av lägenheter till privata fastighetsägare för vidare uthyrning har senaste åren övertagit den roll ombildningarna till bostadsrätt hade under åren Vi har dock inte någon kunskap om vad som händer med dessa bostäder i ett senare skede, om de förblir privatägda hyresrätter eller om de säljs vidare till exempelvis bostadsrättsföreningar. Tabell 2.2 Kommuner som sålt flest lägenheter till privata fastighetsägare. Kommun Försäljning till privat fastighetsägare Kommun Botkyrka 1 3 Södertälje 4 Norrköping 1 4 Eslöv 35 Uppsala 99 Linköping 3 Helsingborg 755 Luleå 258 Falun 434 Katrineholm 223 Försäljning till bostadsrätt ett sfenomen I förhållande till åren fortsätter antalet ombildningar till bostadsrätter att vara lågt. Under 213 såldes och ombildades ca 2 3 lägenheter till bostadsrätter i tolv kommuner, att jämföra med 21 då drygt 7 5 lägenheter ombildades. De flesta lägenheterna som ombildas återfinns i s län. Tabell 2.3 Kommuner som sålt lägenheter för ombildning till bostadsrättsförening. Försäljning till privat fastighetsägare Kommun Ombildning till BRF Kommun Ombildning till BRF 1 25 Växjö 34 Järfälla 61 Nykvarn 18 Huddinge 16 Hedemora 14 Upplands Väsby 136 Båstad 12 Partille 6 Mark 6 13 Mellan åren krävdes tillstånd från länsstyrelsen för att sälja allmännyttiga lägenheter. Efter att tillståndsplikten upphävts ökade antalet sålda lägenheter kraftigt, i synnerhet i stad där de flesta sålda lägenheterna omvandlades till bostadsrätter.

57 Del 2. Försäljningar, förvärv, nybyggnation och rivningar i det allmännyttiga beståndet 55 Ovanligt med försäljning till fritidshus, egnahem eller kooperativ Enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten är det ovanligt att allmännyttiga bostadsföretag säljer bostäder för andra ändamål än för ombildning till bostadsrätter eller överlåtelse till privat fastighetsägare, så som omvandling till egnahem, fritidsboenden eller kooperativa hyresrätter. Dessa andra ändamål förekommer i totalt 23 kommuner och omfattar sammanlagt drygt 12 lägenheter. Inga försäljningar i s stad eller stad I s stad eller stad görs en annan bedömning jämfört med Stad. De försnämnda kommunerna har inte sålt någon allmännyttig lägenhet mellan åren 29 och 213. Det finns heller inte beslut om försäljningar framöver för dessa kommuners allmännyttiga lägenheter för 214 och 215. Skälen för försäljning Flest lägenheter såldes för att ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning samt effektivisera förvaltningen. Vanligt är även försäljning för att möjliggöra nyproduktion. 22 kommuner sålde bostäderna av bostadspolitiska orsaker. Orsaken till många försäljningar i mindre kommuner uppges vara ett behov av ökad soliditet i bolaget. Detta gäller ofta i samband med nyproduktion av bostäder eller för att ge ökat ekonomiskt utrymme för underhåll.

58 56 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och Försäljningar i de olika kommuntyperna Av de redovisade kommuntyperna är det Storstockholm som sålde mest, både i absoluta tal och som andel av beståndet. Minst antal och andel av försäljningarna stod Storgöteborg för. Där emellan finns övriga fem kommuntyper. De större högskoleorternas försäljningssiffror sticker ut för 213 då de ökade kraftigt jämfört med 212. Efter att tillståndsplikten 14 för försäljning av allmännyttiga lägenheter upphävts ökade försäljningen av allmännyttiga lägenheter kraftigt, framför allt i Storstockholm. 211 antog stadshus nya riktlinjer 15 kring försäljning av allmännyttiga lägenheter i innerstan, vilket kraftigt reducerade antalet sålda lägenheter i stad. I de större högskoleorterna har antalet sålda lägenheter ökat kraftigt och det är ett fåtal kommuner som sålt många lägenheter och den kommuntypen ligger nu på rekordhöga nivåer. I övriga kommuntyper liknade 213 års försäljningssiffror tidigare år. Diagram 2.3 Antal sålda allmännyttiga lägenheter per kommuntyp Mellan åren krävdes tillstånd från länsstyrelsen för att sälja allmännyttiga lägenheter. Efter att tillståndsplikten upphävts ökade antalet sålda lägenheter kraftigt, i synnerhet i stad där de flesta sålda lägenheterna omvandlades till bostadsrätter. 15 s stadshus budget för 214 s. 219.

59 Del 2. Försäljningar, förvärv, nybyggnation och rivningar i det allmännyttiga beståndet 57 Storstadsregionerna Om man endast ser till storstadsregionerna så blir kontrasten skarp mellan Storstockholm å ena sidan och Storgöteborg och Stormalmö å andra sidan när det gäller försäljningar av allmännyttiga lägenheter. I Storstockholm såldes drygt 3 9 allmännyttiga lägenheter under 213, höga nivåer jämfört med de andra två storstadsområdena. Under 213 såldes 64 lägenheter i Storgöteborg, vilket inte avviker från tidigare års låga försäljningssiffror. I Stormalmö stod Eslövs kommun för samtliga sålda lägenheter. Antalet sålda lägenheter bör även sättas i relation till det totala beståndet för att vara rättvisande. Storstockholm har länge sålt flest lägenheter, men även störst andel av sitt bestånd. 213 såldes 2,7 procent av beståndet i Storstockholm, följt av 2, procent i större högskoleorter och 1,4 procent i mindre högskoleorter. Tabell 2.4 Antal sålda lägenheter 213 i förhållande till totalt bestånd. Totalt Kommunkategori Antal sålda antal 16 Andel Storstockholm ,7 % Storgöteborg ,1 % Stormalmö ,8 % Större högskoleorter , % Mindre högskoleorter ,4 % Övriga kommuner, större ,8 % Övriga kommuner, mindre ,7 % Summa ,4 % Stor ökning av andelen sålda lägenheter i större högskoleorter Som framgår i tabellen nedan svarar nio kommuner i Storstockholm för knappt 4 procent av försäljningarna under 213. Drygt hälften såldes med syftet att ombilda hyreslägenheterna till bostadsrätter. Tio av de större högskoleorterna svarar för drygt 3 procent av försäljningarna, en stor ökning jämfört med tidigare år. Nästan alla såldes till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning. De mindre högskoleorterna och övriga kommuner med mindre än 25 invånare står för omkring 1 procent var av försäljningen. Kommuner med fler än 25 invånare, Stormalmö och Storgöteborg står för övrig försäljning. 16 SCB, bostadsbeståndet enligt det nationella lägenhetsregistret exklusive specialbostäder.

60 58 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Tabell 2.5 Andelen sålda allmännyttiga lägenheter per kommuntyp 213. Kommunkategori Ombildning till BRF Till privat hyresvärd Komm uner Andel Storstockholm % Storgöteborg % Stormalmö % Högskoleorter % Högskoleorter < % Övriga orter % Övriga orter < % Summa % Planerade försäljningar 214 Den 31 december 213 fanns det beslut om att sälja allmännyttiga lägenheter under 214 i 57 kommuner. Sammanlagt fanns beslut om att sälja närmare 4 5 lägenheter, en siffra som med stor sannolikhet kommer att öka under året då till exempel stad inte finns med i nedan presenterade siffror. Tabell 2.6 Planerade försäljningar av allmännyttiga lägenheter 214 Köpare Antal kommuner Antal lägenheter Privat hyresvärd Bostadsrättsförening Annan köpare Total 4681 Färre planerade försäljningar Antalet planerade lägenhetsförsäljningar var vid årsskiftet nästan hälften så stor som motsvarande siffror förra året. Det tyder på att antalet försäljningar inom allmännyttan under 214 kommer att ligga på lägre nivåer än 213, trots avsaknaden av uppgifter från framför allt stad. Ett fåtal kommuner skiljer dock ut sig, Gävle som planerar att sälja 1 5 lägenheter och Nynäshamn 61 lägenheter. Av allt att döma kommer privata fastighetsägare att, liksom under 213, köpa flest lägenheter medan nästföljande grupp, bostadsrättsföreningar, kommer att utgöra en betydligt mindre del. En fördelning som liknar senaste årens försäljningar. 17 Lägenheterna som såldes till annan köpare, 123 stycken, finns inte representerade i tabellen.

61 Del 2. Försäljningar, förvärv, nybyggnation och rivningar i det allmännyttiga beståndet 59 Tabell 2.7 Kommuner med 1 eller fler planerade försäljningar under 214. Kommun Totalt antal Till privat hyresvärd Gävle Nynäshamn Helsingborg Ale Ronneby Partille Tyresö Alvesta Upplands-Bro Nybro 1 1 Höganäs 1 1 Luleå 1 1 Ombildning till bostadsrättsförening stad säljer även under 214 bara i ytterstaden I den budget som antogs i november 213, för 214, gav s stad i uppdrag till moderbolaget för de allmännyttiga bostadsbolagen, s Stadshus AB, att bostadsbolagen skulle bereda möjlighet för att erbjuda boende i ytterstaden att genom friköp förvärva sina lägenheter. Det får anses ligga i linje med det beslut som fattades den 26 januari 211 där man inskränkte möjligheterna för ombildningar i vissa stadsdelar lägenheter i Partille säljs till annan köpare lägenheter i Alvesta säljs till annan köpare.

62 6 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Omsättning av lägenheter inom allmännyttan Under 213 har allmännyttiga bolag förutom att sälja delar av sina bestånd även köpt eller byggt lägenheter. Sammanlagt byggdes och köptes nästan 1 lägenheter i 14 kommuner. Dessa lägenheter fördelar sig på drygt 4 1 köpta lägenheter, 5 3 nyproducerade lägenheter samt 54 lägenheter som nettotillskott genom ombyggnad. Även dessa uppgifter baseras på BME 214. I 21 kommuner köptes det lägenheter där Uppsala köpte flest med 3 36 stycken. Majoriteten av de köpta lägenheterna i Uppsala bestod av studentbostäder som ägts av ett bolag som det allmännyttiga bolaget tidigare varit delägare i. Under 213 köptes resterande del av bolaget upp. Tibro kommun köpte 261 och Hässleholm och Skara kommun köpte 72 vardera. Flest nyproducerade lägenheter återfinns i s stad där knappt 1 2 lägenheter färdigställdes under 213. Näst flest byggdes i Uppsala, drygt 35 stycken. Tabell kommuner som köpt eller nyproducerat flest lägenheter under 213. Antal Antal Tillskott köpta Nyproducerade genom Totalt Kommun lägenheter lägenheter ombyggnad tillskott Uppsala Tibro Gävle Borås Sundbyberg Helsingborg Trollhättan Linköping Västerås Örebro Lund Sigtuna Skövde Borlänge Ängelholm Södertälje Sollentuna 1 1 Kumla

63 Del 2. Försäljningar, förvärv, nybyggnation och rivningar i det allmännyttiga beståndet 61

Behov av bostadsbyggande

Behov av bostadsbyggande RAPPORT 2015:18 Behov av bostadsbyggande Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025 Behov av bostadsbyggande Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025 Titel:

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER I STOCKHOLMSREGIONEN FRAM TILL 2030 Stockholms läns landsting 2012 LS 1206-0914 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet

Läs mer

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1

Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2011 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Unga vuxnas boende del 3 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 211 GÖTEBORG RAPPORT 3 1 Innehåll sammanfattning 3 Undersökningsmetod 4 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 4 Mindre än

Läs mer

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet RAPPORT 2005:17 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag innehåll sammanfattning 3 inledning 6 affärsmässighet i allmänhet 7 Bostadsbolagen arbetar

Läs mer

EN FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD

EN FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD Bokriskommitténs rapport EN FUNGERANDE BOSTADSMARKNAD EN REFORMAGENDA Juni 2014 En fungerande bostadsmarknad en reformagenda Klas Eklund Bokriskommittén 2014 Original: Eiserman Design Tryckeri: E-print

Läs mer

RAPPORT NR 3:2004 Bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen framtida behov och förväntat byggande

RAPPORT NR 3:2004 Bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen framtida behov och förväntat byggande RAPPORT NR 3:2004 Bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen framtida behov och förväntat byggande»bostadsmarknaden I STOCKHOLM-MÄLARREGIONEN«1 2 RAPPORT NR 3:2004 Förord Föreliggande rapport är en del

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Rapport 2008:33 R Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

Analys. Mäklarsamfundet. Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 2013 2013:2

Analys. Mäklarsamfundet. Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 2013 2013:2 Analys Mäklarsamfundet Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 213 213:2 Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 213 Förord Bostadsfrågor är ett område som väcker intresse, engagemang och känslor hos de allra

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 HÖGSKOLAN I GÄVLE MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 Ansvariga: Orlando Mella, professor Fereshteh Ahmadi, professor Irving Palm, docent Oktober 2013 PRESENTATION AV MÅNGFALDSBAROMETERN Mångfaldsbarometern skapades

Läs mer

Vad är på kommunchefens agenda?

Vad är på kommunchefens agenda? Vad är på kommunchefens agenda? Praktikantprojektet våren 2013 Jonas Lannering & Joel Wetterberg Maj 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 1.1 Slutsatser...

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

Välj välfärden vi har råd!

Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden - vi har råd! Rapport av Torbjörn Dalin och Thomas Berglund Kommunal 2014 Innehållsförteckning Inledning... 4 Den framtida befolkningsutvecklingen... 6 Tidigare

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser

6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser 6 Tryggare kan ingen vara? Vräkning av barnfamiljer: Förekomst, orsaker och konsekvenser Anders Nilsson & Janne Flyghed Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet 1 6.1 Inledning Att vräkas från

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

Att ta plats i politiken

Att ta plats i politiken Att ta plats i politiken OM ENGAGEMANG, AKTIVISM OCH VILLKOR I KOMMUNPOLITIKEN Att ta plats i politiken 1 Att ta plats i politiken 2 Förord Hur väl lyckas partierna rekrytera och behålla förtroendevalda

Läs mer

Sveriges Nya Geografi

Sveriges Nya Geografi Sveriges Nya Geografi 2014 Sveriges Nya Geografi 2014 I år ges Sveriges Nya Geografi ut för sjuttonde året i rad. Bakom publikationen står Arena för Tillväxt och konsultföretaget Sweco. Arena för Tillväxt

Läs mer

Det som inte mäts finns inte

Det som inte mäts finns inte Det som inte mäts finns inte En studie av kommunala svenska grundskolors stödinsats till elever som inte klarar eller inte förväntas klara minst godkänt eller nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen

Läs mer

Närmar sig och fjärmar sig

Närmar sig och fjärmar sig Närmar sig och fjärmar sig Uppföljning av indikatorerna för utrikes föddas sysselsättning Lena Schröder, Integrationsverket Gün Sahin, Arbetsmarknadsstyrelsen Närmar sig och fjärmar sig Integrationsverkets

Läs mer

Antalet sysselsatta per kommun år 2010

Antalet sysselsatta per kommun år 2010 Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Den demografiska krisen Den demografiska krisen ur ett regionalt arbetsmarknadsperspektiv Tor Bengtsson 4 Bakgrund Man brukar ange den demografiska krisen som det

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys. Rapport 2011:3

Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys. Rapport 2011:3 Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys Rapport 2011:3 Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys Rapport 2011:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414

Läs mer

Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson

Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Mars 2012 2 Utvärderarens uppdrag Jag har åtagit mig att utvärdera Projekt

Läs mer

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet Rapportering av regeringsuppdrag 2 (50) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn,

Läs mer

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen Rapport 2012:1 R Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 www.hsv.se Rapport 2012:1 R Orsaker till

Läs mer