Uppföljningsrapport 2010:1- Psykiatrin i Halland

Transkript

1 Datum Diarienr SPsH Anette Falkenroth Uppföljningsrapport 2010:1- Psykiatrin i Halland Sammanfattning År 2010 har för Psykiatrins räkning startat med att nu försöka förankra, slutföra och utvärdera de stora förändringsarbeten och utvecklingsuppdrag vi arbetat med sedan Arbetet med att göra vår verksamhet mer transparant, standardiserad och behovsstyrd fortsätter. BUP har en egen kraftfull utmaning, att hantera den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar - med bibehållen kvalitet! Detta arbete är slitsamt och kräver förutom förändringar i vårt eget arbetssätt också en annan syn på ansvarstagandet för första linjens psykiatri, såväl i skolhälsovård som i vår egen primärvård. Implementeringsarbetet för VAS fortsätter trots att det nu var ett år sedan vi gick in i det men vår upplevelse är att vi har ett fortsatt behov av utveckling för att göra journalen till det stöd det ska vara i vardagen. Arbetet med att förbättra/byta lokaler för flera av verksamhetens delar har också tagit energi under årets första månader. Förutom planering inför renovering och ombyggnationer har vi också planerat för flera flyttar pga arbetsmiljöproblem eller lokalbrist. Ekonomin är fortsatt under kontroll och vi räknar med en prognos på mkr under förutsättning att regionvårdskostnaderna ligger på samma nivå som under senaste månaderna. Huvudsakliga överskottet hittar vi idag inom regionvården men även den egna driften beräknas ha ett smärre överskott, trots uppdraget med den förstärkta vårdgarantin för BUP. Produktivitetsmässigt ser vi en fortsatt ökning av produktiviteten främst hos våra duktiga medarbetare inom Barn- och ungdomspsykiatrin och på våra vårdavdelningar. Ledning och styrning Psykiatriförvaltningens styrkort och medföljande handlingsplan utvecklas alltmer till att bli det styrande/målorienterade dokument det ska vara. Implementeringsarbetet med detta arbetssätt fortsätter och vid senaste chefsinternat var det en spännande och livaktig debatt kring vad, när och hur - ett tydligt exempel på att arbetet med styrkortet nått ut i vår verksamhet.

2 Psykiatristyrelsen har fastslagit att styrkortet och dess uppföljning ska betraktas som förvaltningens internkontrollplan och följas upp på ett strukturerat sätt. Patientperspektivet Mål: Nöjda och engagerade medborgare Framgångsfaktor 1: Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling I det balanserade styrkortet har psykiatrin som mål att alla besök skall vara diagnostiserade. Ifall diagnosen inte är fastställd så används en observationsdiagnos (Z kod, ICD -10). Under första kvartalet är andelen besök med diagnoskod fastställd, varierande från procent. Det är en marginell skillnad mellan verksamhetsområdena. För att nå målet behöver registreringen förbättras. Ett utvecklings- och förbättringsområde är att använda DRG koder inom heldygnsvård specifikt för psykiatriområdet. En jämförelse av vårdtiderna inom heldygnsvården kommer att genomföras till nästa delårsuppföljning med syfte att hitta orsaker till skillnader samt med syfte att utveckla ett mått för upprepade jämförelser där bla diagnoskoder är ett mått. Ett annat målområde är att alla aktiva patienter har en vårdplan. Vårdplaner finns för ca 700 patienter som i journal återfunnits genom sökning via journaltyp vårdplan och/eller utvärdering vårdplan. Antalet tillfällen där något av dessa journaltyper använts är 900 tillfällen, total andel av alla patienter i psykiatrin som har en vårdplan har inte beräknats. Fördelningen är jämn över alla verksamhetsområden. Ett utvecklingsområde i arbetet med vårdplaner är att tydligare specificera gruppen aktiva patienter - ett förslag är alla som fått ett besök under mätperioden, samt att strukturerat, granska innehållet i vårdplanerna. Utvecklingsarbetet för bedömning, utredning och behandling kopplas till följsamhet med de nationella riktlinjerna som är relevanta för psykiatrin. Framgångsfaktor 2: God tillgänglighet Alla remisser skall resultera i en personlig bedömning. Även returnerade remisser skall inkluderas i detta mått. Totalt inkom under årets första månader 2118 remisser till psykiatrin. Av dessa returnerades sammanlagt 23 remisser. Det finns en returfunktion i VAS och denna bör användas istället för att exempelvis skriva remissvar. Orsaken till retur kan vara komplettering eller remiss som är avsedd för annan vårdgivare. Antalet nybesök under samma tidsperiod är 950. De övriga remisserna, utöver de som returnerats väntar på bedömning. Den personliga bedömningen genomförs vid nybesöket och inom BUP genomförs före nybesöket en strukturerad telefonintervju. Bedömningen genomförs av flera olika yrkeskategorier beroende på vilken problematik som beskrivs i remisstexten. Om bedömaren behöver ytterligare stöd av annan profession så får han/hon det stödet genom det team som bedömaren ingår i. 2 (28)

3 Den personliga bedömningen för samtliga remitterade patienter sker inom ramen för vårdgarantin. Iden nationella väntetidsdatabasen Signe mäts tillgänglighet och redovisas öppet. De mottagningarnas väntetider följs också upp i en landstingsövergripande arbetsgrupp och genom inrapportering i samband med landstingets uppföljning. Dessa mottagningar hade under årets första fyra månader tagit emot 1034 remisser. De 1084 remisser som inte omfattas av väntetidsmätning är remisser till heldygnsvård och till subspecialiserade team. Remissflödet intern och externt behöver förtydligas, en sådan process är påbörjad i psykiatrin i södra Halland genom strukturförändringsprojektet. Psykiatrins styrkort omfattar höjda krav på tillgänglighet för BUP samt att även väntetiden till neuropsykiatrisk utredning skall mätas och följas upp. Väntetiderna till neuropsykiatrisk utredning sjunker och tydliga bedömningskriterier är framtagna. BUP arbetar målinriktat med tillgängligheten. Ett utvecklingsområde är att analysera personalförsörjning, produktivitet och tillgänglighet i förhållande till varandra samt att också regelbundet och strukturerat följa upp kvalitén, speciellt i samband med förändrade krav och arbetssätt. Framfångsfaktor 3: Vänligt, varmt och respektfullt bemötande Psykiatrin har valt att följa upp bemötande genom att systematiskt ta tillvara synpunkter - samt att ha fokus på patientsäkerhet. Bemötandet följs upp genom patientnämndsärenden, klagomål och avvikelser samt genom den nationella patientenkäten för vuxenpsykiatrin och genom uppföljning av den strukturerade telefonintervjun (BCFPI) för BUP. I uppföljningsarbetet ingår också att metodiskt analysera och ta fram åtgärdsplaner/alternativt åtgärda direkt. En metod som används vid allvarliga händelser eller vid ofta förekommande händelser är händelse- och risk analys. Patientsäkerhetsgruppen bildades i slutet av år Gruppen bildades med syfte att: Psykiatrin i Halland intensifierar nu sitt patientsäkerhetsarbete och som ett led i det skapas en förvaltningsgemensam arbetsgrupp. Syftet är att samordna arbetet med patientsäkerhetsfrågor inom förvaltningen så att det sker på ett strukturerat, sammanhållet och kontinuerligt sätt. Uppdraget omfattar bl a att arbeta förvaltningsövergripande med patientsäkerhetsfrågor och analyser, tex händelseanalyser. Gruppen skall också utgöra ett pedagogiskt stöd för informations- och förbättringsarbetet inom patientsäkerhetsområdet. Chefläkaren för psykiatrin är gruppens ordförande och övriga som ingår är objektspecialister i Platina, vårdutvecklare, utredare, verksamhetschef och cheföverläkare. Flera professioner samt alla verksamhetsområden är representerade. Förvaltningen har upphandlat risk och säkerhetsutbildning på 7,5 högskolepoäng och kommer till hösten att utbilda personer i risk- och händelseanalys, överskjutande platser erbjuds övriga förvaltningar. Psykiatristyrelsen har under första kvartalet också fördjupat samarbetet med patientnämnden i syfte att förbättra analysarbetet. Det har förekommit en medial debatt bla angående självmord, missbruk samt 3 (28)

4 bemötande på vårdavdelning. Det är flera olika perspektiv som tagits upp. Förutom att psykiatristyrelsens ordförande och eller psykiatrichefen bemöter och svarar på alla insändare och tar del av/använder dessa i förbättringsåtgärder så erbjuds de berörda alltid att träffa verksamhetschef för området. Medarbetarperspektivet Mål: Stolta och engagerade medarbetare Tillgången på kvalificerad personal har under året varierat. Specialistutbildade läkare är en bristgrupp, vilket innebär att när vakanssituationer uppstått går det inte omedelbart att ersätta. Detta gäller både inom vuxenpsykiatrin och barnoch ungdomspsykiatrin. Erfarna psykologer och specialistutbildade sjuksköterskor är andra grupper som uppvisar en viss brist. En kartläggning av läkarsekreterarnas arbetssituation pågår och efter analys kommer ett ställningstagande att ske till vilka åtgärder som behöver vidtas. Det arbete som startade 2009 med att gå igenom och analysera bemanningen inom psykiatrin fortsätter och resultat märks genom att antalet anställda minskar. Användandet av bemanningsföretag har minskat under årets fyra första månader. De vakanser som täckts upp är numera enbart på läkarsidan. Framgångsfaktor 1: Delaktigt (medvetet) medarbetarskap Arbetet med att nå målet att alla medarbetare skall ha medarbetarsamtal med utvecklingsplaner pågår. Under hösten kommer detta att följas upp i medarbetarenkäten som skall genomföras i hela landstinget. Målet är även att det dynamiska fokustalet 70 skall uppnås efter genomförandet av åtgärderna inom de identifierade områdena i förra mätningen. Framgångsfaktor 2: Rätt kompetens som används på ett ändamålsenligt sätt Vi är med i det landstingsgemensamma arbetet med att skapa den nya FoUUverksamheten. Psykiatrins HR medarbetare är med i införandet av kompetensutvecklingsstöd Olivia och ett pilotprojekt genomförs inom ätstörningsvården. 4 (28)

5 Forskningsaktiva personer inom PsH, delårsbokslut Verksamhet Läkare Psykolog Kurator Sj.gymn Sjuksköterska Skötare Summa VuPS VuPN BUP Summa Utförligare beskrivning finns i personalbilagan. Framgångsfaktor 3: God arbetsmiljö Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka inom psykiatrin, vilket vi har sett under hela 2009, och tendensen ser ut att hålla i sig. En av anledningarna till detta tror vi har att gör med att våra chefer är mycket mer uppmärksamma på när medarbetarna går in i sjukdom och ser till att skapa förutsättningar för medarbetaren att komma tillbaka. Process-/utvecklingsperspektivet Mål: God vård och hälsa Framgångsfaktor 1: Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och vårdprogram Psykiatrin har målsättningen att producera 2 vårdprogram i år. I denna uppföljningsrapport är nedanstående beskrivning av implementering ett exempel på det första området: för personer med psykossjukdomar. Kommande vårdprogram är för ätstörningsvård och för neuropsykiatri. I mars fastställde Psykiatristyrelsen förvaltningens andra egna vårdprogram, denna gång för psykossjukdomar. Vårdprogrammet bygger på såväl internationell som nationell evidens. Som komplement till detta vårdprogram har förvaltningen även låtit genomföra en utredning om hur de olika psykosverksamheterna i länet klarar av att leva upp till detta vårdprogram. Rapporten pekar på behov av framför allt bättre rutiner och en del kompletterande kompetenshöjande åtgärder för att kunna följa vårdprogrammet. Därför kommer samtliga psykosmedarbetare i höst till att börja med få utbildningar i den så kallade Kvalitetsstjärnan, som är den bäst beprövade metoden att följa upp psykosarbete. Arbetet med att ta fram nästa förvaltningsövergripande vårdprogram, denna gång för ätstörningar, fortgår. Det landstingsövergripande uppdraget kring neuropsykiatri har nu kommit igång. En arbetsgrupp har bildats, de har börjat träffas och också fördelat arbetsuppgifterna inom gruppen. I samband med landstingets uppföljning av God vård i mäts andel patienter med diagnos schizofreni där livsstil tagits upp vid årlig läkarkontroll. Vid denna mätning visade sig att det ur journalernas sökord med KVÅ kod, fanns 11 patienter som under årets första fyra månader fått ett samtal om 5 (28)

6 livsstilsfaktorer. Siffran 11 är troligen en underrapportering pga medarbetare har registrerat sina hälsosamtal på annat sätt. Andelen är inte beräknad vid detta tillfälle - mätningen skall förbättras med tydligare instruktioner för datainsamling. Hälsofrämjande insatser är en del i vårdprogrammet där det tydligt beskrivs hur och vad som skall genomföras, bla viktkontroll och motiverande samtal om alkohol, narkotika och tobak. Framgångsfaktor 2: Information och utbildning till patienter och närstående I bland annat utredningen om våra psykosverksamheter, pekas på nödvändigheten av ett större fokus på närstående till våra psykiatriska kärngrupper av patienter. Utbildning till dessa grupper, till exempel psykos och bipolära patienter, pågår redan idag i form av individuella och gruppmöten med psykopedagogiska inslag som ESL (Ett Självständigt Liv), Kompetenz och RFS (Resursgrupps- och FamiljeStöd), men förvaltning kommer att strukturera och tydliggöra denna information och utbildning ännu bättre än vad fallet är idag.under hösten 2010 kommer samtliga inom psykosverksamheterna dessutom att utbildas i Kvalitetsstjärnan, som är en metod att tillsammans med patient och närstående följa upp innehållet i behandlingen på ett strukturerat sätt. Genom denna uppföljning fångas även eventuella informations- och utbildningsbehov upp. Framgångsfaktor 3: Minimal miljöpåverkan PsH har en grupp mycket aktiva miljöombud, som under ledning av en gemensam miljösamordnare, anordnar möten, informationer och utvecklingsdagar. Miljörutinerna styr verksamheternas miljöarbete. Bland annat har förvaltningen arbetat mycket för att minimera åkandet med privata bilar i tjänsten, att använda miljöbränsle, och inte vanlig bensin, i våra leasingmiljöbilar samt en gemensam, enhetlig körjournal, så att allt åkande i tjänsten blir lättare att följa upp. Ekonomiperspektivet Mål: Stark ekonomi Framgångsfaktor 1: Ekonomin ska styras och följas upp En ytterligare ekonomicontroller anställs, rekryteringen pågår nu. Syftet är att utveckla stödet till avdelningscheferna och i den verksamhetsnära uppföljningen. Uppföljningen skall bl a kunna kopplas tydligare till kostnad per patient (KPP) i framtiden. Arbetet pågår under året och följs upp för redovisning i samband med årsbokslut. 6 (28)

7 Framgångsfaktor 2: Väl fungerande ekonomistyrning/stöd En ersättningsmodell skall arbetas fram för psykiatrin. Ett led i det arbetet är att under året prova viktning av besök. Avsikten med viktning är att tydligt kunna återkoppla insatsen i tid till patienten - d v s arbetsinsats och tid för faktiskt möte med patienten. Ett besök inom psykiatrin kan vara alltifrån en kort rådgivning, medicindelning eller provtagning till en utredning och testning på flera timmar - viktningen är ett försök att mer rättvist beskriva insatserna. Resultatet och utvecklingen följs upp och redovisas i samband med årsbokslut. Framgångsfaktor 3: Kostnadskontroll Ökad produktivitet Läkarbesöken har ökat jämfört med samma period Vuxenpsykiatri har ökat med nästan15 % och Bup med nästan 25 %. Inom Bup har läkarbemanningen ökat och inom Vuxenpsykiatrin finns det färre vakanser jämfört med 2009.Sjukvårdande behandlingar har totalt ökat med 4 %. Ökningen har skett vid Bup +22 % och en minskning vid Vuxenpsykiatrin med knappt 2 %. Denna minskning består utav färre gruppbehandlingar och några vakanser. Ökning inom Bup förklaras delvis av ökad bemanning i Kungsbacka och att trenden med fler besök från i höstas för att klara vårdgarantin har fortsatt.dagsjukvårsbesöken (ect-behandling) har minskat inom Vuxenpsykiatrin med drygt 50 %.Diagrammet nedan visar antalet besök per månad sedan starten av VAS maj Totalt antal besök Bup Vux norr Vux söder Totalt maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 7 (28)

8 Antalet redovisade vårddagar har ökat med 22 %. Båda klinikerna redovisar högre medelbeläggning inom heldygnsvården jämfört med Kliniken i Varberg redovisade en medelbeläggning under perioden jan - apr med 96 % (2009, 82 %) och kliniken i Halmstad 85% ( 2009,64%). Inom Bup redovisas en fördubbling av antalet vårddagar jämfört med 2009 Kostnadsutvecklingen för personal är kontrollerad. Kostnadsutvecklingen jämfört med samma period 2009 är på drygt 2,7 %. Fördelning per område, se tabell nedan. Personalkostnadsutveckling per vc-område utfall utfall Enhet jan-apr jan-apr Förändring Bup ,2% Vux norr ,5% Vux söder ,4% Gem' ,5% ,7% Under gemensamma kostnader redovisas 2010 avgångsvederlag på 1,7 mkr. Kommentarer till resultat 4 månader och årsprognos Psykiatristyrelsen redovisar ett resultat för årets tre första månader på -0,5 mkr och avvikelse mot budget med +3,2 mkr. Nettokostnad mot budget ger ett överskott på egen drift med 0,5 mkr och regionvård vuxenpsykiatri med 2,8 mkr. Helårsprognosen för Psykiatrinämnden är positivt resultat med +6,1 mkr utfall utfall utfall budget bu-diff prognos budget avvikelse jan-dec jan-apr jan-apr jan-apr jan-apr jan-dec jan-dec Nettokostnad egen drift 410,9 137,2 144,7 145,2 0,5 423,2 424,3 1,1 Nettokostnad regionvård 39,6 14,6 12,0 14,8 2,8 39,5 44,5 5,0 Totalt 450,5 151,8 156,7 160,0 3,3 462,7 468,8 6,1 8 (28)

9 Egen drift och valfrihetsvård Beräknad prognos för egen drift är ett budgetöverskott på 1,1 mkr. Högre intäkter än budgeterat på alla tre verksamhetschefsområdena, dock förväntas intäkterna sjunka jämfört med 2009, främst pga färre utomläns och asylpatienter. Redovisade intäkter för dessa grupper tom april har minskat med 40 % jämfört med Patientavgifterna har ökat jämfört med 2009 beroende ökat antal besök och fler redovisade vårddagar.. Tre poster som förväntas ge budgetunderskott är, hyrläkare inom Vuxenpsyk Norr, högre personalkostnader än budgeterat inom Bup och kostnader för behandlingshem inom Bup. Detta kompenseras med överskott inom Vuxenpsykiatrin i söder och gemensamma kostnader (valfrihetsvård och utvecklingsmedel). Regionvård Den remitterade regionvården för Psykiatrin i Halland kommer att ge ett förväntat budget-överskott på 5 mkr. Prognosen bygger på att externt placerade som i nuläget är 14 st patienter ligger kvar och att det tillkommer kostnader motsvarande 2 mkr för nya dömda. Blir det inga fler dömda i år förbättras prognosen. Till detta kommer kostnader för ätstörningsvård, behandlingshem och missbruksvård. Bengt Eliasson Ordf i Styrelsen Anette Falkenroth Psykiatrichef Bilagor 1. Ekonomi 2. Personal 3. Tillgänglighet 4. God vård 9 (28)

10 Bilaga1. Ekonomibilaga Psykiatri i Halland Resultat 4 månader och årsprognos Resultat (mnkr) Psykiatrin i Halland Resultat Resultat Period.budget Avvikelse månad apr apr apr apr ,6 0,0-1,8 1,8 Resultat Resultat Period.budget Avvikelse ack. jan-apr jan-apr jan-apr jan-apr ,1-0,5-3,8 3,3 Resultat Rullande Årsprognos Årsprognos helår bokslut 12 mån apr budg avvik 2009 resultat ,1-11,4 6,1 6,1 Jämförelse med motsvarande period föregående år (%) (mnkr) Kostnadsökning Lönekostnad Lönekostnad Läkemedel Vårdgaranti jan-apr apr jan-apr jan-apr jan-apr (4-7) (40-43) (40-43) (50) 1,3% 1,6% 3,9% 0,0% Köpt vård Kostnader för remitterad vård främst Lrv-vård och valfrihetsvård redovisas i tabell under tabell Utfall Utfall Utfall Budget Budget jan-dec jan-apr jan-apr jan-apr diff jan-dec Regionvård Vux Bup köpt vård Valfrihetsvård Köpt vård totalt (28)

11 Investeringsredovisning inklusive prognos De största investeringar har skett vid renoveringen av kliniken i Varberg och VPM Falkenberg. Prognosen förväntas bli enligt budget. Delaktighet i den ekonomiska planeringen och uppföljning på alla nivåer i organisationen Efter varje månadsbryt sker det en genomgång av ekonomi och produktion på verksamhetschefsnivå och förvaltningsnivå. Jämförelser med andra motsvarande verksamheter Sker ingen kontinuerlig uppföljning jämfört med andra landsting. I Öppna Jämförelser finns det ett fåtal jämförelse inom Psykiatrin. Redovisade kostnader per invånare i den senaste Nysam-rapporten ligger Psykiatrin i Halland bland de lägsta i jämförelsen.. Genomförande av den ekonomiska styrmodellen med produktionsersättning ner på lägsta nivå i organisationen Psykiatrin är anslagsfinansierad, därför ej relevant i nuläget. Förvaltningen provar internt en modell med viktade besök som eventuellt kan användas i kommande ekonomisk styrmodell. Kvalitetssäkring av ekonomiinformation Hur säkerställs att försystemen lämnar korrekta uppgifter? Psykiatrin har inte några egna försystem typ lab, röntgen till vår redovisning. De system (från lönesysstem, Vas och andra förvaltningar) som levererar data till vårt ekonomisystem kvalitetssäkras vid varje enskild import till ekonomisystemet. Periodiseras samtliga kostnader för att få ett korrekt månadsresultat enligt landstingets anvisningar? Det sker periodiseringar varje månad av betydande belopp för att få en så rättvisande redovisning som möjligt. SAMMANFATTNING Psykiatrin i Halland redovisar ett negativt resultat för perioden med 0,5 mkr och en positiv budgetavvikelse med 3,3 mkr. Resultatförbättringen jämfört med samma period 2009 beror på högre Hsuersättning för köpt Lrv-vård och lägre kostnader för köpt vård. Förvaltningen totala kostnadsökning är på 1,3 % under perioden, den relativt låga kostnadsökningen beror främst på lägre kostnader för köpt vård och relativt låg ökningstakt för personalkostnaderna. Personalkostnaderna står för knappt 70 % av förvaltningens totala kostnader. 11 (28)

12 Vidare har kostnader för bemanningsföretag under årets fyra första minskat med 1,3 mkr jämfört med Prognosen för helåret förväntas att bli ett överskott med 6,1 mkr, egen drift beräknas ha ett budgetöverskott på 1,1 mkr. Köpt regionvård Vuxenpsykiatri beräknas ge ett överskott med 5,0 mkr. Prognosen bygger på att externt placerade som i nuläget är 14 st patienter ligger kvar och att det tillkommer kostnader motsvarande 2 mkr för nya dömda. Blir det inga fler dömda i år förbättras prognosen. Personalkostnadsprognosen bygger på att årets löneavta ryms inom årets budgetuppräkning. Ekonomirapporter Prognos Resultaträkning Balansräkning 12 (28)

13 RESULTATRÄKNING 2010 exkl förvaltningsinterna poster 4MÅN Psykiatrin i Halland Utfall Utfall Budget * Avvikelse (tkr) månader månader månader månader Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Resultat * Periodiserad budget, januari-april. 13 (28)

14 RESULTATPROGNOS: MÅN exkl förvaltningsinterna poster Psykiatrin i Halland Prognos Årsbudget Avvikelse Avvikelse (tkr) Patientavgifter Intäkter såld vård Övriga intäkter Verksamhetens intäkter därav externt därav internt LT Personalkostnad Material, varor Tjänster, material Ers/avg f köpta tjänster, bidrag Avskrivningar Verksamhetens kostnader därav externt därav internt LT Verksamhetens nettokostnad Finansiering intäkter Finansiering kostnader Summa finansiering därav externt därav internt LT Årets resultat (28)

15 BALANSRÄKNING (TKR) Utfall Utfall TILLGÅNGAR Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier , , ,6 Summa , , ,6 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton , , ,4 Kundfordringar , , ,9 Övriga kortfristiga fordringar , , ,7 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , , ,1 Kassa och bank , , ,0 Summa , , ,7 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,3 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital , ,0 0,0 Årets förändring av eget kapital , , ,3 Summa , , ,3 Långfristiga skulder Långfristiga skulder , , ,6 Summa , , ,6 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,5 Genomgångs- och avräkningskonton , , ,5 Moms och särskilda punktskatter 0, , ,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,0 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder , , ,3 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,8 Summa , , ,6 SUMMA EGET KAPITAL , , ,3 OCH SKULDER 15 (28)

16 Verksamhetsstatistik Utfall -09 Utfall - 10 Budget - 10 Läkarbesök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Övriga besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Dagsjukvård besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårddagar varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårdtillfällen varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk (28)

17 Bilaga 2. Personal Antal anställda Den minskning som skedde under 2009 av tillsvidareanställda visar vid första kvartalet en liten ökning från 600 personer till 603. Visstidsanställda har fortsatt att minska under första kvartalet med 9 personer. Under första kvartalet har antalet timanställda minskat från 167 till 134. Timanställda har arbetat under perioden arbetat timmar som motsvarar 33 tjänster. Detta är en ökning från årsbokslutet för 2009 med arbetstid motsvarande 3 tjänster Fördelningen är : Sjuksköterskor 7 tjänster Skötare 24 tjänster Övrigt 2 tjänster De resursgenomgång som påbörjades under 2009 fortsätter och inom heldygnsvården i Varberg planeras för att inrätta en bemanningsenhet för att förbättra kontinuiteten och minska antalet timanställda Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Tillsvidare Administration-Ledning 43 HoS sjuksköterskor mfl 180 HoS undersköterskor mfl 151 Läkare 53 Läkarsekreterare 50 Rehab/Paramed 111 Teknisk personal 1 Övrig personal 14 Tillsvidare Sum: 603 Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Visstid HoS sjuksköterskor mfl 14 HoS undersköterskor mfl 1 Läkare 8 Rehab/Paramed 3 Övrig personal 2 Visstid Sum: 28 Diagrammet nedan visar tydligt hur antalet anställda har minskat. 17 (28)

18 Antal anställningar under beräkningspreioden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Åldersstruktur Åldersfördelning är inom psykiatrin som i övriga landstinget ett problem. Vi kommer att ha stora rekryteringar när stora grupper går i pension under en tioårsperiod Tillsvidare Administration-Ledning HoS sjuksköterskor mfl HoS undersköterskor mfl Läkare Läkarsekreterare Rehab/Paramed Teknisk personal 1 1 Övrig personal Tillsvidare Sum: Visstid HoS sjuksköterskor mfl HoS undersköterskor mfl 1 1 Läkare Rehab/Paramed Övrig personal Visstid Sum: (28)

19 Antal anställda fördelat på kvinnor/män samt heltid/deltid Fördelningen är densamma som redovisades i årsbokslutet. Av samtliga tillsvidareanställda är de största grupperna sjuksköterskor (30 procent), skötare (25 procent) och paramedicin 18 procent. Männens andel uppgår till 26 procent. Inom de grupper där män finns representerade är andel män högst inom läkargruppen (47 procent) medan sjuksköterskegruppen har lägst andel (22 procent). En jämförelse stor andel av medarbetarna arbetar heltid (84 procent). Av kvinnor arbetar 89 procent heltid och av männen 94 procent. Heltid Heltid Deltid Deltid M K M K Tot Tillsvidare Administration Ekonomi- och transportpersonal Hälso- och sjukvård ssk mfl Hälso- och sjukvård usk mfl Läkare Läkarsekreterare Paramedicin Tandvårdspersonal Teknisk personal 1 1 Utbildnings- och fritidspersonal Tillsvidare Sum: Heltid Heltid Deltid Deltid K M K M Tot Visstid HoS sjuksköterskor mfl HoS undersköterskor mfl 1 1 Läkare Rehab/Paramed Övrig personal Visstid Sum: (28)

20 Medelålder Medelåldern för tillsvidareanställda inom psykiatrin sjunker något sedan årsskiftet (48,06). Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder Administration-Ledning 43 49,28 HoS sjuksköterskor mfl ,75 HoS undersköterskor mfl ,32 Läkare 53 50,13 Läkarsekreterare 51 49,32 Rehab/Paramed ,68 Teknisk personal 1 44,00 Övrig personal 14 48,00 Tillsvidare ,58 Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder HoS sjuksköterskor mfl 14 37,71 HoS undersköterskor mfl 1 27,00 Läkare 8 40,88 Rehab/Paramed 3 38,33 Övrig personal 2 43,00 Visstid 28 38,68 20 (28)

21 Snittanställda Under första kvartalet har snittanställda fortsatt att minska. I bilden nedan redovisas förändringen per månad under de senaste åren.. Minskningen är en följd av den genomgång och förändring som sker i att anpassa verksamheten inom psykiatrin Snittanställda Snittanställdax Ssgr Psykiatrin i Halland 630,10 596,66 Antal anställningar under beräkningspreioden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Tidsanvändning Den arbetade tiden i procent har ökat under första kvartalet i jämförelse med föregående år. I jämförelse med första kvartalet 2009 är en obetydlig skillnad. Det innebär att mindre tid redovisas under frånvarotid där semesteruttaget är av förklarliga skäl inte stort under detta kvartal. Den minskade sjukfrånvaron påverkar också frånvarotiden. Tidsanvändning Timmar Procent Närvarotid ,2 % Arbetad tid Mertid/Övertid Kompetensutveckling Timlön Frånvarotid ,8 % Lagstadgad ledighet Semester Sjukfrånvaro Förtidspension/Sjukers tv 526 Övrigt Totalt % Diagrammet nedan visar den arbetade tiden per månad. 21 (28)

22 Arbetad tid i procent av totala tiden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat från föregående månad men minskat från 2009 samma månad. En fortsatt noggrann uppföljning sker och mer analys får ske i delårsbokslutet. Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid jan feb mars april maj juni juli aug ,3% 7,1% 7,2% 7,2% 6,4% 5,7% 4,6% 4,9% ,6% 6,5% 5,7% 5,4% 5,8% 5,3% 4,7% 5,6% ,19% 5,5% 4,5% sept okt nov dec 5,5% 6,3% 6,2% 6,3% 5,9% 6,1% 5,7% 5,3% sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Inhyrd personal 22 (28)

23 Under första kvartalet har kostanden för inhyrd personal har minskat från tkr till tkr i jämförelse med motsvarande period Den inhyrda personalen är enbart läkare. Fördelningen är följande: BUP läkare 0 Norr läkare tkr Söder läkare 322 tkr Forsknings- och utvecklingsarbeten inom psykiatrin 2010, delårsbokslut 1 VuP Södra Halland: Aktiviteter Antal personer/yrkeskategori Efficacy of educational intervention for persons with bipolar disorder A prospective and comparative study Patrik Dahlqvist Jönsson 1,2,3 RN PhDcandidate Helle Wijk 1,4 RN RNT PhD Associate Professor Ella Danielson 1,5 RN PhD Professor Ingela Skärsäter 1,2, 6 RN PhD Associate Professor 1 sjuksköterska 1 The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Institute of Heath and Care Sciences, Gothenburg 2 Vårdalinstitutet, The Swedish Institute for Health Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg 3 Department of Psychiatry in Halmstad, Psychiatric Services in Halland, Sweden 4 Sahlgrenska University Hospital, Department of Patientsafety and Quality Improvement, Gothenburg 5 Department of Health Sciences, Mid Sweden University, Östersund 6 Sahlgrenska University Hospital, Psychiatry East, Gothenburg, Sweden Sömnproblem bland patienter vid en vuxen psykiatrisk mottagning - Förekomst, svårighetsgrad och behandlingsmetoder Projektledare: Gunilla Sjösten & Katalin Stefanescu Leg Sjukgymnast Leg Sjukgymnast VPM Halmstad 2 sjukgymnaster Projekthandledare: Patrik Dahlqvist Jönsson Leg. Sjuksköterska, FoU-strateg & doktorand 23 (28)

24 i Vårdvetenskap En beskrivning, utvärdering och utveckling av den Dialektiska Beteendeterapi (DBT) verksamheten vid vuxenpsykiatrin i Halmstad Av Susanne Dahl, psykolog, Margareta Andersson, skötare och Daniela Pero, sjuksköterska Handledare: Patrik Dahlqvist Jönsson 1 psykolog 1 skötare 1 sjuksköterska Psykoterapeutiskt utfall och självvalseffekter för paniksyndrom - Projekt POSE Flera psykologer från psykiatrin i södra halland deltar i ovanstående studie. 6-7 psykologer Én nationell studie om ljusterapirummens eventuella effekter. Projektledare: Professor Jerker Hetta vid Karolinska Universitetssjukhuset, m fl. Förbereds nu. 1 läkare 2 sjuksköterskor 1 skötare Rehab-projektet vid psykiatrin i halland - en vetenskaplig utvärdering. AV: Henrika Jormfeldt & Petra Svedberg tillsammans med Lunds universitet. Leg. ssk, med.dr, lektor Psykiatrin i halland Halmstad högskola Forskningsprojekt om Beardslees familjeintervention Flera medarbetare från psykiatrin i södra halland som går utbildning om ovanstående intervention deltar i ovanstående studie (Margareta Weinstock, kurator m fl.) 2 sjuksköterskor 1 kurator 2 sjuksköterskor Forskningshuvudman: Psykiatriska kliniken i Skellefteå Forskningsprojekt i VuP Norra Halland BA och MI grupper med Anna Ehnvall, läkare och Andreas Gremyr, psykolog (VPM Vbg) Niclas Kullgaard(psykolog) har ansökt om pengar för ett forskningsprojekt som han deltar i redan på Linköpings universitet där han går en steg 2 utbildning. (VPM Fbg) Avd 23 är med i en Läkemedelsstudie som heter e-star. Och som är en två-årsuppföljning 1 läkare 1 psykolog 1 psykolog 1 läkare 2 sjuksköterskor 24 (28)

25 av Risperdal Consta, där man bl.a. Tittar på om slutenvårdskonsumtionen förändras vid insättandet av Consta. Man tittar i journalen två år tillbaks och ser antalet inläggningsdgar och följer pat i två år framåt och jämför. Det är läkemdelsfärmånsnämnden som kräver denna studie för att ev kunna rabatera preparatet. Psykolog Camilla O Keeffe och Diana Fabian, kurator, gör en studie om uppföljning av anhöriga som deltar i "Familjeband". Studien sker inom ramen för deras utbildning. (VPM Kba) (avslutat nu) 1 psykolog 1 kurator Forskningsprojekt inom BUP Kvalitetssäkring av BCFPI (Brief Child and Family Phone Interview), Håkan Jarbin disputerad överläkare, Markus Andersson psykolog BUP har två disputerade vårdutvecklare som samarbetar med FoU i Study Design Board och handleder forskningsprojekt inom och utanför PsH 5 läkare 1 psykolog 1 sjuksköterska 2 psykologer 25 (28)

26 Bilaga 3. God Vård 26 (28)

27 27 (28)

28 28 (28)