Polhemsgymnasiet Uttag tryckt press artiklar. Nyhetsklipp

Transkript

1 Polhemsgymnasiet Uttag tryckt press artiklar Nyhetsklipp Kritik mot hård attityd i hamnen Göteborgs-Posten Hamnarbetare hotar med blockad Göteborgs-Posten Ett skepp kommer lastat med... bananer Göteborgs-Posten Nazistoffrets minne hedras i Örebro Nerikes Allehanda Begärde övertid- fick sparken Helsingborgs Dagblad Hamnjobbarna utmanar "Nisse" Göteborgs-Posten RUBRIKERNA DEN HÄR DAGEN Östersunds-Posten Kajkontraktet hölls hemligt Än i dag har få politiker kunskap om hur avtalet med Stena ser ut Göteborgs-Posten

2 Kritik mot hård attityd i hamnen Göteborgs-Posten. Publicerat i print Sida: 36. I förra veckan lade Hamnarbetarförbundet ett varsel mot övertid och nyanställningar i Älvsborgshamnen. Det träder i kraft första januari om inte parterna kommer överens. Enligt facket har arbetsgivaren skriftligt kritiserat de anställda för onormalt lågt arbetstempo, i stället för att prata med dem på de avtalsreglerade arbetsmötena. - Den här konflikten beror på att vi vill bromsa en hårdnande attityd som drabbat nattpersonalen i Älvsborgshamnen. Personalen är missnöjd med bemanningen men har fått svaret att det är arbetsledningen som beslutar om den. Det har de ju rätt till, men vi tycker att de kunde prata med oss, säger Hans Kindgren, ordförande för Hamnarbetarförbundets avdelning 4. Hans Kindgren anser att konflikten har trappats upp under de senaste två åren, då den nya ledningen tillträdde. Nils Birgander, chef i Älvsborgshamnen, har inte gått att nå för en kommentar och vice vd i Göteborgs Hamn, Werner Stoppenbach, säger sig inte känna till detaljerna. - Personalen har hållit möte när det inte var avtalat. De har inte återgått till arbetet efter uppmaning från arbetsledarna och har därför fått en skriftlig erinran om arbetsvägran. Arbetstagarparten har valt att varsla och det måste vi sätta oss ned och diskutera. Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Sida 2 av 14

3 Hamnarbetare hotar med blockad Göteborgs-Posten. Publicerat i print Sida: 25. Hamnarbetarförbundet i Göteborg (avdelning 4) varslar om övertids- och nyanställningsblockad i Älvsborgshamnen första veckan år Anledningen, enligt Västnytt, är att arbetsgivaren ska ha försökt skrämma medlemmarna till tystnad, samt uppträtt arrogant och provokativt. Enligt förbundet ska arbetsgivaren ha skickat skriftliga varningar till 35 medlemmar i Göteborgs hamn, i stället för att samtala om problemen. Vice vd för Göteborgs hamn, Werner Stoppenbach, sade till Västnytt i går att problemen bottnar i ordningsfrågor där vissa hamnarbetare inte följer regler för arbetstider och raster. Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Sida 3 av 14

4 Ett skepp kommer lastat med... bananer Göteborgs-Posten. Publicerat i print Valestrand Morten Sida: 1. Ju äldre de blir desto sötare är de. I alla fall bananerna. Hamnarbetarna finns det däremot delade meningar om, men utan dem hade den gula frukten inte kommit i land. Jan Olof Pettersson och hans likar lossar alla Nordens bananer i Göteborgs frihamn. av MORTEN VALESTRAND politik@gp.se Frukt och frukt, förresten. Botaniskt sett är bananen ett bär och bananträdet är världens största ört, men det tänker inte Jan Olof Pettersson så mycket på. På jobbet handlar det mest om att flytta fyrkantiga lådor, eller rättare sagt; att sköta maskinerna som flyttar dem. Han har jobbat i hamnen sedan 1974 men när vi frågar efter Pettersson nere på 105:an skakar en man med hjälm och gul väst på huvudet. Har inte hört talas om honom. Bagarn då? - Jaså, Bagarn! Ja han finns där borta bakom reestacken, säger han och kliar sig i nacken så den vita hjälmen åker ner i pannan. Ris? - Den stora trucken med käftarna. Hamnen är full av kranar och traktorer, tugmasters, movers och gaffeltruckar. Reestacken tillhör dinosauriesläktet och lyfter containrarna som om de vore tändsticksaskar, staplar dem på varandra till över elva meters höjd. - Men det är bara fem containrar på varandra. I Japan finns det truckar som staplar åtta containrar i höjden, säger Jan Olof Pettersson när vi väl hittar "bagarn" bland pallarna inne i skjulet. För länge sedan arbetade han som konditor och sedan dess har namnet hängt kvar. Numera kör han allt vad hamnen bjuder av märkliga fordon, från den största gigant till Taxen, handtrucken. Det enda han inte rör är kranarna men annars är jobbet att vara lite överallt. Här gäller rotationsprincipen och arbetsuppgifterna växlar. - För att spara kroppen men också för att ingen skall fjäska in sig någonstans, säger han. Vi får order från förmannen om vart vi skall gå. Pallarna pumpas ut ur fartyget och in i skjulet i rask takt. Det piper och skriker i rullarna på banan när staplarna av lådor glider förbi operatörsrummet. I ändan av kajskjulet finns olika avlastningsramper för lastbilar och järnvägsvagnar som fraktar bananerna ut över hela Norden. Till Norge går det containrar direkt med tåg medan stockholmarna och finländarna får sitt levererat pallvis med långtradare. På Island odlar de sina egna bananer, i växthus. - Panama 26 till järnvägsvagn, läser Jan Olof på en stor display medan Tjipåt klistrar på lappar med streckkoder. Att han är döpt till Roger Hansson har aldrig arbetskamraterna fått med sig. Pallarna packas i Sydamerika och lastas ombord på en av tiotalet bananbåtar som går i kontinuerlig skytteltrafik mellan plantagen och Hisingen. Efter tio dagar på sjön är det dags att lyftas ut i den kalla och våta vintern. Just därför har man försökt väderskydda det mesta av arbetet med hjälp av enorma jättekassetter på hjul som fylls vid båtsidan och sedan dras de trettio metrarna bort till skjulet. Ett sätt att jobba inomhus fast utomhus. I operatörsrummet hänger kartan över båten. Bananerna är packade i olika lastrum och en hamnarbetare måste ha översikt. Panama eller Costa Rica, Amigo eller Consul, det är frågan. - Det är egentligen ingen större skillnad på bananerna, Sida 4 av 14

5 säger Jan Olof Pettersson. Det beror nog mest på varifrån de kommer. För fyra år sedan la Göteborgs Hamn om bananhanteringen i samarbete med utskeppningshamnarna. I dag har maskinerna tagit över det tunga arbetet och det finns inte ett kroppslyft i sikte så långt bandet når. - Det tog tjugo år. Redan 1975 pratades det om att lägga bananerna på pallar. Även om förändringen har inneburit rationaliseringar och en mera opersonlig kontakt med godset så vill inte Jan Olof Pettersson ha tillbaka det gamla jobbet. Förut hade man riktigt nog mera tid till att prata med sjömännen och höra skvaller från haven, men samtidigt bröt folk sönder ryggarna på det ständiga lådlämpandet. Det är inte få hamnarbetare som har fått sluta i förtid på grund av arbetsskador, även om pensionsåldern har sänkts till 63 år. Nu har banankroken bytts ut mot kommunikationsradion och samtalen sipprar ut ur vänsternäven varthän Bagarn går. Någon ropar efter Benny, andra vill ha en truck. - Vi måste ha kontakt med varandra. Det är både praktiskt i jobbet och en bra säkerhetsgrej, och så kan det ju vara skoj att höra vad de andra tjôtar om, säger han. I bakgrunden passerar spårvagnarna på Götaälvbron. Under en kort stund kan morgontrafikanterna följa arbetet i frihamnen innan de släpps ner i kontorsstaden. De avundsjuka blickarna från kajen är få då många hamnarbetare skulle känna sig som burhöns om de blev tvungna att jobba bakom fönster. Kamratskapet och rörligheten väger tyngre än centralvärme och många i hamnen är före detta sjöman som måste ha gung under fötterna, truckgung. Möjligheten att få lyfta lådor för hand har dock inte försvunnit helt. Söndriga pallar styrs in på ett eget spår där gubbarna bygger nytt och tar bort skadade bananer. Att stoppa munnen full av bananmos är det däremot inte frågan om då allt som anländer är grönt, surt och omoget. Bananlådorna är dessutom fulla av myter om ödlor, giftiga spindlar och ringlande ormar. - Förut kom bananerna i hela stockar som arbetarna slängde på ryggen och bar i land. Jag minns en som fick en orm på sig, men ormen hade blivit så slö av kylan i lastrummet så den hann inte bita innan kompisen kastade den av sig, säger Jan Olof Pettersson. Själv har han bara sett en och annan spindel. Fyra av veckans fem arbetsdagar går åt till lossning av båten medan den femte består av utlastning och uppstädning. Utöver de 65 fast anställda kräver bananhanteringen en extrainkallad blixtstyrka med 220 man som får hugga i på deltid. Ett trettiotal arbetare tillhör ett särskild banankommando med extra kunskap och erfarenhet. - Förr i tiden var varenda läkarstudent inom hamnen och jobbade extra när bananbåten kom, säger Tjipåt. För det har alltid funnits ett slags romantisk bild av "hamnbusarna". Redan 1698 beskrev Olof Rudbeck hamnarbetarna som "Dhe som achta skieppen i hamnarna, hamnbusar", men på den tiden betydde buse enbart "stark karl". I början av sjuttiotalet gick en del hamnarbetare ur Transportarbetareförbundet och bildade Svenska Hamnarbetarförbundet, en från LO fristående fackförening. I dag organiserar förbundet de flesta hamnarbetarna i frihamnens bananterminal och en tredjedel av Sveriges hamnarbetare. Sedan några år har hamnarbetarna i Göteborg ett stort kontaktnät över hela världen och känslan av solidaritet med arbetskamraterna i andra hamnar är mycket stark. Sida 5 av 14

6 Parallellt med att antalet containrar har ökat har oron för framtiden blivit större och en och annan missnöjesyttring följer med snuset ut. Ett systemskifte hägrar och trenden är att allt större containerfartyg enbart anlöper de största hamnarna. Sedan förväntas tillfälliga anställningar och privata arbetsförmedlingar bilda bemanningspooler, enligt Hamnarbetarförbundet. Å andra sidan förväntas det rådande anställningsstoppet lätta när generationsskiftet närmar sig. Dagens hamnarbetarkår har hög medelålder samtidigt som Nordens största hamn vill expandera, ett räknestycke som inte går ihop. Jan Olof Pettersson visar och pekar medan vi nervöst försöker hålla ögonen på de snurrande truckarna. Man kan fråga sig varför inte Göteborgs Hamn samlade bananhanteringen på ett ställe när man först byggde om bananterminalen, "men det handlar givetvis om pengar", säger Jan Olof. - I dagsläget skulle det kräva för stora investeringar att förlägga allt till ytterhamnarna, som dessutom har stor brist på plats. Faktum kvarstår dock att bananbåten är så tungt lastad när den anländer till Göteborg att den måste lyfta av sextio containrar i Skandiahamnen. Först efteråt kan fartyget flyta in i älven utan att plöja fåror i bottenslammet. - Bananer är politik på alla plan, säger Bagarn. Även international storpolitik. Sedan flera år tar EU ut strafftull på bananer från Sydamerika enbart för att slå vakt om bananerna från Frankrikes och Englands forna kolonier. Världshandelsorganisationen WTO påpekar att EU därmed bryter mot sina egna regler och USA hotar med handelskrig. Nordbor och tyskar äter å sin sida hellre dyrt än franskt. - Den politiska temperaturen runt bananerna är hög, säger Jan Olof Pettersson och kikar på termometern i kajskjul ,1 grader är lagom. n Bildtext: Bild: MAGNUS SUNDBERG Banankontakt. Jan Olof Pettersson är hamnarbetare i frihamnens bananterminal och lossar lådor från Sydamerika. I dag har maskinerna tagit över arbetet och kontakten med bananerna har minskat. Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Sida 6 av 14

7 Nazistoffrets minne hedras i Örebro Nerikes Allehanda. Publicerat i print Sida: 6. ÖREBRO SAC-syndikalisterna planerar för en manifestation på S tortorget i Örebro på lördag, för att hedra minnet av Björn Söderberg, som mördades i Stockholmsförorten Sätra förra veckan. Tre nynazister har häktats för dådet, som misstänks vara ett politisk hämndaktion sedan Söderberg reagerat på att en aktiv nynazist fått ett förtroendeuppdrag inom Handels. - Björn råkade vara medlem i vår organisation. Han hade lika gärna kunnat vara medlem i vilken fackförening som helst på vilken arbetsplats som helst i Sverige, säger Katarina Larpe i syndikalisternas Örebroavdelning. Den 41-årige Björn Söderberg sköts med flera skott i huvudet i tisdags kväll när han öppnade sin lägenhetsdörr i centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation uppmanat till manifestation till stöd för alla arbetares civilkurage på sina arbetsplatser, och mot nazivåld och förföljelse. - Men alla är förstås välkomna att delta i manifestationen, säger Larpe, och tillägger: Vi hoppas på stor uppslutning. Samhället måste reagera när våldet kommer så nära inpå som det gjort den här gången. Syndikalisterna har inbjudit Handeln till talarpodiet på lördag. Manifestationen genomförs med start klockan tolv. Är ni rädda för motdemonstrationer i samband med hedrandet av Björn Söderberg? - Att det finns nynazistiska grupperingar i länet är ett faktum och vi är beredda på att det kan inträffa. Nerikes Allehanda eller artikelförfattaren Sätra i Stockholm. Alla är välkomna Syndikalisterna har i en skrivelse till Handels, LO, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Hamnarbetarförbundet, Akademikernas Sida 7 av 14

8 Begärde övertid- fick sparken Helsingborgs Dagblad. Publicerat i print Sida: 27. SUNDSVALL (TT) I påskas blev det övertidsarbete. Den 51-årige stuveriarbetaren frågade då skepparen och mäklaren om han skulle få ersättning. Nu har han blivit avskedad, efter 30 år i yrket. Hamnarbetarförbundet har förhandlat med Sundsvalls Hamn, där mannen var fast anställd, men inte kommit till något resultat. Därför har en stämningsansökan lämnats in till Arbetsdomstolen med krav på att uppsägningen ska ogiltigförklaras eftersom det saknas en giltig orsak till att stuveriarbetaren fick gå. Dessutom kräver facket kronor i ersättning till mannen. Helsingborgs Dagblad eller artikelförfattaren Sida 8 av 14

9 Hamnjobbarna utmanar "Nisse" Göteborgs-Posten. Publicerat i print Andersson Håkan Sida: 36. Nu kallar de in Nisse. Bemanningsfirmor är på väg in i hamnar världen över. Hamnarbetarna möter hotet med gränslöst samarbete för trygga jobb och anständiga villkor. I helgen smids planer i Göteborg. av HÅKAN ANDERSSON hakan.andersson@gp.se - Vi ser en klar tendens i hamnarna mot tillfälliga anställningar, sämre villkor och bemanningsföretag, säger Björn A Borg, Svenska hamnarbetarförbundets internationella utskott. Våra japanska kamrater kunde inte komma för att de förhandlar just om dessa frågor. I helgen står Svenska hamnarbetarförbundet värd för en internationell konferens med deltagare från Kanada, USA, Danmark, Frankrike, Spanien, Italien, Grekland, Cypern och England (Liverpool). 30 delegater samlas på Arken i Göteborg för att utveckla det internationella nätverk som startade Då var det strejken i Liverpools hamn som förenade. En konflikt som stärkte och utvecklade de globala banden med bland annat ekonomiskt stöd till drabbade familjer och 24-timmarsblockader. Många personliga kontakter mellan Sverige och England knöts under det halvtannat år konflikten pågick. Hamnarbetarna har en starkt tradition av facklig kamp för bättre villkor. Ofta i form av en internationell solidaritet med kamrater världen över. Bemanningsföretagens frammarsch även i hamnarna ställer samarbetet på nya prov. Hamnarbetarna tänker inte stillatigande låta Nisse ta över hamnarbetet. - Arbetsgivarna vill bryta upp ordningen i hamnen och få bort hamnarbetarna som yrkesgrupp, menar Björn A Borg, Hamnarbetarförbundet. Man försöker mer och mer sätta in bemanningsföretag, världen över. Tillfälligt anställda utan de anställningsvillkor och löner vi kämpat oss till. Ett systemskifte i hamnarna som hamnarbetarna tänker möta med en internationell strategi över nationsgränserna. En strategi för att behålla säkra jobb och anständig arbetsvillkor i hamnarna. Även utvecklingen av den internationella sjöfarten ställer hamnarbetarna inför nya villkor. Förändringen går mot allt större containerfartyg i slingor över Oceanerna eller jorden runt. De lossar och lastar i de riktigt stora hamnarna, sen tar feederfartyg (matarfartyg) över för vidare transport till mindre hamnar. - Denna globala utveckling skapar radikalt nya förhållanden för hamnarbetarna världen över, säger Björn A Borg. En fråga vi måste lösa tillsammans över gränserna. Konferensen fyller gott och väl tre hela dagar i helgen. Någon tid för underhållning med gamla sjåar- eller sjömansvisor finns inte. Däremot en rundtur i hamnarna och Göteborg från sjösidan. - Göteborg har ju fortfarande en stark ställning som Nordens största hamn och en position för att klara framtida konkurrens, säger Björn A Borg. Men då gäller det också att värna hamnarbetarnas yrkeskunskaper och erfarenhet. Frågan är vad som händer om Nisse&Co vågar sig ner i hamnen för att konkurrera om jobben. Kal&Co:s kommentarer kommer sannolikt inte att lämpa sig för tryck i en anständig familjetidning. ************************* Tudelat i hamnen Det finns i dag drygt hamnarbetare i 20 hamnar Sida 9 av 14

10 runt om i landet. Svenska hamnarbetarförbundet organiserar 1 600, resten är med i Transportarbetareförbundet. Hamnarbete är en mansdominerad bransch. Det finns endast en procent eller 50 kvinnor bland hamnarbetarna. Björn A Borg och Hamnarbetarförbundet rustar för en global strid mot bemanningsföretagen. Internationell solidaritet är absolut nödvändigt, säger han. Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Bildtext: Bild: LISA THANNER Globalt samarbete. Sida 10 av 14

11 RUBRIKERNA DEN HÄR DAGEN Östersunds-Posten. Publicerat i print Paul Valéry Sida: 4. Storstrejk. Den 12 maj 1980 kom arbetet i gång efter den största strejk som Sverige upplevt. Med nära en miljon i strejk eller lockoutade hade nästan hela industrin stannat. teckna egna avtal. Strejken pågick till den 10 juni. Östersunds-Posten eller artikelförfattaren Samma dag lamslogs arbetet i hamnarna sedan Svenska hamnarbetarförbundet utlöst en strejk med krav på tio kronor mer i timmen och rätt att Sida 11 av 14

12 Kajkontraktet hölls hemligt Än i dag har få politiker kunskap om hur avtalet med Stena ser ut Göteborgs-Posten. Publicerat i print Kristiansson Thomas Sida: 7. Fyra rader i en bok på flera hundra sidor väcker min nyfikenhet. Stenas dåvarande fackordförande Dan Öjerhag säger plötsligt på sidan 52 i boken om Sjöfolkets fackliga historia: "Stena var duktiga på att informera facket om alla planerade affärer. En sak fick jag dock aldrig reda på. Det var hur Stenas kontrakt med Göteborgs stad angående kajerna såg ut." Dan Öjerhag har sedan flera år lämnat den fackliga verksamheten på Stena. Han är först lite försiktig i telefon men efter en stund berättar han. - Jo, jag minns att jag tog upp frågan om kajerna och kontrakten med Göteborgs stad minst vid ett tillfälle. Men det var en fråga som både Sten Allan och Dan Sten Olsson skydde som pesten. Du kan få veta allt men inte det, var deras budskap. Hela deras kroppsspråk sa nej, säger han i dag. Tillgången till vattnet och möjligheterna att komma ner till vattnet har under minst ett decennium varit en av de mest centrala frågorna när det gällt stadens rum och utseende. Lika ofta har frågan stupat på att en stor del av kajutrymmet genom Stena Lines inhägnader, framförallt vid Masthugget, omöjliggör en sådan kontakt med vattnet för den vanlige medborgaren. Frågan är alltså inte oviktig eller bara ett affärsmässigt kontrakt vilket som helst. Det styr framtiden för en av Göteborgs centrala delar. Men det är ett avtal som i dag ytterst få känner till eller vet bakgrunden till. Eller vet vad som står i det. Johan Lönnroth, i dag vänsterpartiets vice ordförande, men då nyvald ledamot i kommunstyrelsen, fick vetskap om det hemliga avtalet via Hamnarbetarförbundets dåvarande ordförande Kalle Hallgren. - Det måste ha varit alldeles i början av 80-talet och hamnarbetarna var förbannade över hemligstämpeln. Jag försökte i kommunstyrelsen att få avtalen offentliga men det var blankt nej. Jag fick gå ända upp till regeringsrätten för att försöka få rätt men förlorade med domarsiffrorna 3-2, berättar Lönnroth. Ett sätt att hålla vänstern borta? Om vi går tillbaka till början av 80-talet är tidsbilden en annan. Det hade varit starka kommunistiska krafter på varven men även på Volvo. Vilda strejker hade avlöst varandra. Det kommunistiska hotet upplevdes som stort. Hamnarbetarförbundet som stod klart till vänster upplevde därför avtalet som en möjlig konspiration mellan makten och kapitalet. - Som jag minns det trodde hamnarbetarna att hemligstämpeln innebar att Stena skulle få tillgång till stora kajutrymmen under lång tid mot att de höll hamnarbetarna och därmed vänstern undan från en stor och viktig arbetsplats. De var ju också rädda för konkurrens eftersom flera rederier hade signalerat planer på en konkurrerande Danmarkslinje. Kalle Hallgren, dåvarande ordförande i Hamnarbetarförbundet, är i dag pensionär och ägnar sig åt att dreja krukor och göra keramik i en liten verkstad ute i Frihamnen. Men han minns avtalet. - Stena fick ju något av en monopolsituation i hamnen på det här sättet. Och eftersom det blev Transport som slöt avtal med Stena tyckte vi att det var djävligt. Hasse Lennartsson på Transport tror dock inte ett dyft på konspirationsteorin Sida 12 av 14

13 och han får stöd av både politiker och Stenafolk jag pratat med. - Det skulle aldrig ha fungerat, det vore ett löjligt avtal. Stena skulle aldrig ha kunnat hindra Hamnarbetarförbundet från jobb hos Stena, säger Lennartsson. "Det fanns en stark motvilja mot Hamnarbetarförbundet" Lennart Ludvigsson var facklig ordförande för SKTF och sedermera en av de högsta tjänstemännen i dåvarande Göteborgs Hamn. Han fick heller aldrig som facklig förtroendeman se avtalet, trots att han begärde det vid flera tillfällen. - De angav affärssekretess men jag kan mycket väl tänka mig att de helt enkelt var rädda att vi skulle vara kritiska till att Stena fick monopol i innerhamnen genom det här avtalet. Och i hamnens ledning fanns det en stark motvilja mot Hamnarbetarförbundet på den tiden, säger han. Avtalet har hittills funnits hos Göteborgs Hamn och för några veckor sedan begärde jag ut de handlingar som Johan Lönnroth fick nej på av regeringsrätten för 18 år sedan. Handlingarna säger inget om kajavtalens längd, inte heller om några villkor mellan Stena och Göteborgs stad som skulle kunna röra känsliga fackliga frågor på kajerna. - Nej, det kan jag förstå. Om det fanns så känsliga frågor var de väl inte så dumma att de skrev ner det på ett papper, det hade räckt med ett handslag, säger Johan Lönnroth i dag. I de papper som jag nu fått ut handlar det mest om ett kajskjul som dåvarande Sessan-linjen ville disponera och vilka rabatter färjeföretaget ska ha på hamnens passageraravgifter. Ansvariga politiker vet inte hur länge avtalet gäller Men hur länge har då Stena avtal med Göteborgs Hamn och indirekt kommunen om att få disponera kajytorna? Svar: Ingen eller ytterst få vet. Jag frågade byggnadsnämndens ordförande Leif Blomqvist (s) om han kände till avtalet mellan Stena och Göteborgs stad om kajerna. - Jag har hört talas om det. Men vet du hur det ser ut? - Nej, det vet jag inte. Borde du inte göra det? - Jo, i och för sig. Vet du avtalets längd? - Jag har hört några olika årtal in på 2000-talet. Men ett sådant avtal vore väl väsentligt att du som ordförande i byggnadsnämnden kände till? - Jo, i och för sig. Men rent personligen hävdar jag att hamnen inom vissa begränsningar ska ha fartygs- och färjetrafik, det får inte bli en museihamn. Personligen har jag ingen ambition att få bort Stena eller Seacat från innerhamnen. Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) är byggnadsnämndens vice ordförande men var ordförande Hon slogs för att Seacat skulle få etablera sig i innerhamnen. Och mötte hårt motstånd. Vad för motstånd? - Från Stena förstås, men också från olika politiska läger. Hur upplevde du det? - Ett massivt motstånd mot Seacat, ett förhalande i olika instanser. Vilka politiska ansikten ser du framför dig när du ska beskriva motståndet? (tystnad) - Det är för känsligt fortfarande men så mycket kan jag säga att socialdemokraterna var starkt emot. Men hur avtalet mellan staden och Stena ser ut vet jag inte heller, bara att det ska räcka en bit in på 2000-talet. En av de chefstjänstemän på Stena som var med och förhandlade om kontrakten i slutet av 80-talet säger dock att han minns att de gäller fram till Så när Götatunneln är klar har man fortfarande cirka tio år på sig att diskutera fortsättningen efter Järntorget. Sida 13 av 14

14 Bildtext: Bild: MARIA GRANDELIUS Långvarigt stopp. Stena Lines inhägnade kaj styr effektivt framtiden för Göteborgs centrala delar. Kanske ända fram till Visste inte. Lisbeth Grönfeldt Bergman (m). Borde veta. Leif Blomqvist (s). Ville veta. Johan Lönnroth (v). Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren Sida 14 av 14