PFOS Tullinge grundvattentäkt - Nulägesanalys Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PFOS Tullinge grundvattentäkt - Nulägesanalys Slutrapport"

Transkript

1 RAPPORT - Slutrapport Upprättad av: Charlotte Defoort, Woldegiorgis Granskad av: Anders Eriksson (endast hydrogeologi)

2 RAPPORT - SlutrapportSlutrapport Kund Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen VA-kontoret Att: John Staberg TUMBA Konsult WSP Environmental Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Environment & Energy Sweden Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Andreas Woldegiorgis Charlotte Defoort (95)

3 Innehåll Innehåll Sammanfattning 6 1. Bakgrund och syfte 9 2. Strategi för provtagning och analyser Konceptuell modell Omfattning Egenskaper typiska för perfluorerade ämnen som t ex PFOS Bioackumulation-Bioelimination Ekotoxicitet och däggdjurstoxicitet Jämförvärden för PFOS och PFOA Bakgrundshalter Riktvärden jord Riktvärden dricksvatten Användningsområden för PFOS och andra perfluorerade ämnen Kort historik Tullingevattentäkten Flygflottiljen F18 (Södertörns Flygflottilj) Områdesbeskrivning Topografi och Geologi Hydrogeologi Ytvatten Historisk användning och spridning av PFOS inom området Sammanställning av intervjuer med anställda vid f.d. flygflottiljen F Misstänkta Hot Spots Spridningsvägar till grundvattnet Huvudbrandövningsplats (fr.o.m ca) Napalmbrandövningsplats ( ) Brandövningsplats (t.o.m ca) Brandövningsplats ( ca) Nedslagsplats för 2 st J34-plan (början på 60-talet) Brand vid parkerat plan (ca 1975) Bergrummet Gamla Brandstationen Genomförda fältundersökningar Grundvatten Inventering av tidigare satta grundvattenrör Installation av nya grundvattenrör Provtagningsmetod grundvatten Grundvattenprovtagning och kvalitetssäkring Genomförd grundvattenprovtagning Ytvatten och dagvatten Provfiske Jordprovtagning Undersökningens syfte Konceptuell modell 54 3 (95)

4 Provtagningsstrategi för jord Undersökningens omfattning Jordprovtagning i handgrävda provgropar Jordprovtagning med borrbandvagn och skruvprovtagare Resultat genomförd provtagning Grundvatten Grundvattenprovtagning från borrningen Bedömning av spridningsrisker via grundvatten Området kring Bysjön Landningsbanans södra del Brandövningsplats 4 ( ca) Brandövningsplats 3 (t.o.m ca) Huvudbrandövningsplats (fr.o.m ca) Napalmbrandövningsplats ( ) Flottiljvägen/Strövarvägen Gamla Brandstationen Norr om flottiljen Hamra grustag Området kring vattentäkten Kring Tullingesjön Masstransport via grundvattnet Riskbedömning för människors hälsa och miljö Ytvatten och dagvatten Bergborrade brunnar Provfiske Provberedning Fiskfångster Fiskfysiologiska index Analysresultat PFOS i fiskfilé Grunden för genomförd riskbedömning Fiskkonsumtion Vuxna Fiskkonsumtion Barn/ammande mödrar Övrigt Fisk ifrån insjöar, allmänna kostråd Jordprovtagning Resultat Riskbedömning m a p människors exponering för PFOS ifrån jord Intag via vatten Intag via jord Totalt intag vatten och jord Sammanfattning jord på förskolor i Tullinge-Riksten Jord vid huvudbrandövningsplats, napalmövningsplats, nedslagsplats och gamla brandstationen Bedömning Vidare undersökningar Författarnas tack Slutsatser Referenser 90 4 (95)

5 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6 Koncept Tullingevattentäkten. Historik utförda under-sökningar. Anders Eriksson Jordartskarta Grundvattenkarta med grundvattenrör Profil med grundvattennivå Karta över sjöar och vattendrag Karta över misstänkta Hot Spots Bilaga 7. Karta över sonderingar utförda 2011 Bilaga 8. Enskilda sonderingar och grundvattenrör utförda 2011 Bilaga 9. Bilaga 10. Bilaga 11. Bilaga 12A Bilaga 12B Bilaga 13A. Analysprotokoll Karta över provtagningsplan för grundvatten Fältprotokoll grundvattenprovtagning Koordinater för genomförd ytvattenprovtagning Fiskfysiologiska indextal samt fångstförteckning höstprovfiske Ritning M101 ytlig jordprovtagning Bilaga 13B. Fältnoteringar och analyser Bilaga 13C. Fotografier jordprovtagning Bilaga 13D. Fältnoteringar och analyser Bilaga 13E. Fotografier jordprovtagning Bilaga 14. Bilaga 15. Karta över PFOS-halter i grundvattnet Profil med PFOS-halter och grundvattennivåer 5 (95)

6 Sammanfattning PFOS (perfluorooktylsulfonat) och ett par andra perfluorerade ämnen detekterades under sensommaren 2011 i form av kraftigt förhöjd halt i dricksvatten ifrån Tullinge grundvattentäkt och i grundvattenprover från kringliggande rörbrunnar. Även ett par andra vanligt förekommande perfluorerade ämnen detekterades i grundvattnet. Efter inledande diskussioner uppdrogs åt WSP Environmental att utreda varifrån de perfluorerade ämnena härrör, vilka mängder som kan förväntats ha spritts i omgivningen, vilka ytterligare lokaler/områden som ämnet spritt sig till, eventuell påverkan på fisk i närliggande sjöar, spridningsförutsättningarna till grund- och ytvatten hurvida utläckaget och spridningen är pågående eller historisk, vilka riskbedömningar och eventuella framtida åtgärder som mätningarna föranleder. Mycket snart stod det klart att ämnet PFOS spridits ifrån användandet av brandsläckningsskummet AFFF, som använts i mycket stor skala på f.d. flygflottiljen F18 i Tullinge-Riksten, både i mycket omfattande övningsverksamhet och i samband med skarpa situationer och vid felande automatiska släcksystem. Med beaktande av de halter som konstaterades i det utgående dricksvattnet ifrån Tullinge vattenverk rekommenderades Botkyrka Kommun av WSP Environmental att Vattenverket tillfälligt stängdes ner, vilket också skedde. Mätningar i ytvatten har sedermera visat att PFOS spridit sig till de nedströmsliggande vattendragen i en smal korridor genom hela Södertörn. Ända ner till Kagghamraåns utlopp i Kaggfjärden kan förhöjda halter (jmf. med bakgrundsnivåerna i regionen) konstateras. Vattenprover (främst dräneringsvatten och spolvatten) ifrån en berghangar på det f.d. flottiljområdet som utpumpas till dagvattennätet uppvisade mycket höga halter PFOS (> 3 µg/l, dvs. > 3000 ng/l), vilket visar att det föreligger ett pågående utläckage direkt till nedströms liggande ytvattenrecipienter, trots att det är mer än 26 år sedan flottiljen lades ner. I fiskprover av abborre ifrån respektive provfiskad sjö kan man påvisa kraftigt förhöjda halter i abborre ifrån de två närmaste sjöarna i avrinningsområdet ifrån f.d flottiljområdet, Bysjön och Getaren. Abborrfilé ifrån dessa sjöar bör inte ätas restriktionsfritt av någon. För att få en uppfattning om var på det f.d. flottiljområdet man övat, hanterat, lagrat och använt släckskummet AFFF företogs en serie telefonintervjuer med f.d. anställda på F18. Utifrån dessa intervjuer och ett besök på plats på flottiljområdet med en f.d. anställd har ett antal s k Hot Spots identifierats. Parallellt med dessa undersökningar har WSP Environmental genomfört en inventering av datamaterial ifrån tidigare genomförda hydrogeologiska undersökningar i området. Detta är av stor vikt för att man i närtid skall kunna gaffla in hur stort problemet med PFOS i grundvattentäkten är, de hydrogeologiska spridningsförutsättningarna lokalt, samt hur åtgärder för rening av grundvattnet och eventuellt också grundvattentäkten (grundvattenmagasinet) bäst genomförs. 6 (95)

7 Den hydrogeologiska bakgrunden kan sammanfattas som följer. Tullingestråket, som är en isälvsavlagring av sand och grus, har ett naturligt nordligt grundvattenflöde. Gradienten är jämnt fallande från söder, Bysjöområdet, till norr fram till en förmodad bergtröskel eller dalförträngning ca m söder om Tullinge vattentäkt, varefter grundvattenytan snabbt faller ner mot Tullingesjöns nivå. Grundvattennivån i åsmaterialet återfinns ca m under markytan vid flottiljområdet. Grundvattenavrinningen från aktuellt område till Tullingesjöns sydspets har i medeltal beräknats uppgå till ca 60 l/s. I områden med lerjord bildas i princip inget grundvatten till de djupare jordlagren, utan nederbörden avrinner via täckdiken etc. mestadels som ett ytvatten. I detta fall avrinner ytvatten till Bysjön. Eftersom Bysjöns vattenyta ligger högre än grundvattenytan sker troligen viss grundvattenbildning genom infiltration vid sjöns norra strand där grus går i dagen. Utifrån den hydrogeologiska bakgrunden samt den informationen om historisk användning av PFOS inom flottiljområdet som framkommit, så har spridningsförutsättningarna till grundvattnet bedömts från varje identifierad s.k. Hot Spot. Ett borrprogram har genomförts i december 2011 med installation av grundvattenrör inom dessa platser på flottiljområdet. Fältinventering av befintliga grundvattenrör har även genomförts längs Tullingestråkets sträckning från söder om Bysjön till norr om Tullingesjön. En grundvattenprovtagning längs Tullingestråket och vid f.d. flygflottiljen har genomförts för att spåra hur PFOS har spritt sig i grundvattenmagasinet. Eftersom magasinet är mycket stort har provtagningarna endast gett en indikation på hur omfattande föroreningen är. De analysresultat som hittills erhållits ifrån provtagning av jord och grundvatten visar på en mycket förorenad lokal ( Huvudbrandövningsplatsen ) med extremt höga halter av PFOS, över ng/l, och ett flertal lokaler med höga till mycket höga halter (> 500 ng/l). Även jorden på platsen är i vissa marklager förorenad av PFOS (> ng/ g ts). Sonderingar på platsen visar inget ytligt täckande lerlager, utan genomsläpplig jord hela vägen ner till vad som antas vara den östra delen av åsens kärna. Spridningsriktningen är ner i åsens kärna och vidare norrut med grundvattenströmmen mot Tullingevattentäkten. Risken för spridning till akviferen är mycket stor och en pågående transport med grundvattnet mot vattentäkten är mycket trolig. Den årliga mängd PFOS som skulle tas ut vid vattentäkten om den skulle vara i bruk är enligt översiktligt beräknad masstransport en dryg tiondel av vad som antas transporteras bort från huvudbrandövningsplatsen vid flygflottiljen varje år. Den teoretiska omsättningstiden i den mättade akviferen för aktuellt avsnitt av Tullingestråket mellan området söder om Bysjön till Tullingesjöns sydspets har schematiskt beräknats till mellan 2 och 4 år. Uppgifterna är behäftade med stora osäkerheter. Den verkliga omsättningstiden av vattnet i Tullingestråket är dock troligen betydligt längre. Vattnets hastighet genom den omättade zonen är mycket lägre än i den mättade zonen, det kan ta många år för nederbörd att perkolera ner till en djupt liggande grundvattenyta även i genomsläppliga jordar. Givet att ingen föroreningskälla finns kvar kommer det ändå att ta mycket lång tid innan föroreningen tvättas ut. På det gamla flottiljområdet sker just nu en snabb omdaning av ett f.d flygfält till en helt ny stadsdel i Tullinge, kallad Rikstens Friluftstad. Friluftstaden är tänkt att 2030 härbärgera ca invånare och i dagsläget är snart 3 av totalt 5 bygg- och exploateringsetapper genomförda. 7 (95)

8 Detta medför att områdets ursprungliga utformning nu snabbt förändras, vägar anläggs, och jordlager och massor rivs upp. Det är således viktigt att dessa föreslagna undersökningar och provtagningsprogram genomförs omgående innan förutsättningarna att koppla användningen av PFOS (förekomsten av Hot Spots ) och de hydrogeologiska spridningsförutsättningarna försvåras då området nu omgestaltas. Vad gäller åtgärder är det ännu för tidigt att komma med en färdig plan. Som första steg bör dock det vatten som utsläpps från bergrummet renas med kolfilter eller annan teknik. Konstaterade hot spots i form av förorenad jord med höga halter av PFOS bör saneras genom närmare kartläggning och trolig borttransport av förorenad jord. Provtagningar i vattentäkten indikerar att en stor del av akviferen är förorenad av PFOS eftersom PFOS-föroreningen kan antas komma från flottiljområdet. Akviferen kan knappast renas på annat sätt än genom att ta bort eventuella PFOS-källor i flottiljområdet, genom sanering av jord och fri fas i grundvattnet, och sedan låta nederbörden tvätta ur magasinet. Genomströmningen av akviferen kan påskyndas genom konstgjord infiltration. Vad gäller vattentäkten kan installation av kolfilter och samtidig kraftig utspädning av grundvattnet med Norsborgsvatten kanske vara ett sätt att kunna utnyttja vattentäkten och distribuera vatten. Detta bl.a. för att kunna hålla vattentäkten i drift eftersom den är en viktig reservvattentäkt. För de människor som redan flyttat till Rikstens Friluftsstad är det av yttersta vikt att information, riskbedömning och fakta om PFOS kontinuerligt tillgängliggörs på ett enkelt sätt. WSP Environmental har sen uppdraget startade, tillsammans med Botkyrka Kommun kontinuerligt kommunicerat ut de senaste resultaten ifrån undersökningarna utan något förbehåll eller några förenklingar. 8 (95)

9 1. Bakgrund och syfte I samband med en undersökning av halterna av perfluorerade ämnen i dricksvatten i Stor- Stockholm (sommarprojekt för studenter, sommaren 2011) upptäckte Urs Berger och Marko Filipovic vid ITM/Stockholms Universitet att ett av de dricksvattenprover som sommarstudenterna analyserat innehöll kraftigt förhöjda halter av perfluorerade ämnen, däribland PFOS (perfluorooktylsulfonat). Dricksvattenprovet kom ifrån Tullinge Vattenverk i Botkyrka. För att undersöka saken vidare insamlades ytterligare några vattenprover ifrån området i närheten av Vattenverket. Flera av dem uppvisade också kraftigt förhöjda halter av PFOS. Botkyrka Kommun uppdrog då åt WSP Environmental att utreda varifrån PFOS spridits, om de halter i grundvatten som ITM uppmätt är representativa för området, göra en riskbedömning m a p framförallt fisk ifrån nedströms liggande sjöar, genomföra någon form av retrospektiv utredning kring användningen av material som innehåller PFOS under F18-perioden, utreda de hydrogeologiska spridningsförutsättningarna i grusåsen under flottiljområdet utifrån tidigare genomförda hydrogeologiska karteringar av området, samt att utifrån resultaten ta fram ett förslag på en utvidgad provtagningsplan m a p grundvatten och jord. I denna rapport redovisas också den provtagning och de resultat som hittills erhållits. 2. Strategi för provtagning och analyser I syfte att påvisa spridningen av PFOS (samt övriga perfluorerade ämnen som förekommit i utredningen) och utreda hur stort område som möjligen påverkats av utläckage av PFOS kring det f.d. flottiljområdet har spridningsförutsättningar för PFOS utretts översiktligt på basis av ämnets fysikaliska egenskaper och hydrogeologin i området. Vidare har syftet med undersökningen varit att utifrån data ifrån föroreningsinventeringen lokalt, kunna ge ett underlag för riskbedömning. Spridning ifrån det f.d. flottiljområdet har uppenbarligen skett till grundvattnet under flottiljen (mätningar av ITM) men provtagningen bör även inriktas på den eventuella spridningen via ytvattenavrinning, spridningen ut ifrån området via grundvattenströmmar, samt spridningen till jord i olika skikt. En strategi för denna provtagning har utarbetats och i de fall resultat föreligger bör dessa även tolkas så att det klart framgår hur fortsatt provtagning kan ge ytterligare kunskap om spridning, men också om hur framtida åtgärder bör inriktas. Den utarbetade strategin har tagit avstamp i en konceptuell modell för planerat markutnyttjande. 9 (95)

10 2.1.1 Konceptuell modell I nedanstående tabell presenteras en översiktlig konceptuell modell för planerad markutnyttjande som också indikerar de viktigaste identifierade spridnings- och exponeringsvägarna att beakta. Tabell 1. Konceptuell modell för planerad markanvändning bostadsmark och rekreation Föroreningskällor Spridningsmekanismer Exponeringsvägar Skyddsobjekt Människor Miljö Naturresurser Markför- Damning Inandning av Heltidsvistelse Markmiljön Grundvatten orening i omättad damm vuxna och barn Ytvatten mark Mättad Utlakning till yt- och grundvatten (Hudkontakt) (Intag av jord) Vid markarbeten, trädgårdsarbeten mark Berggrundsak Spridning via grundvatten och ytlig avrinning Intag fisk Intag grundvatten Intag av lokalt fångad fisk. Ytvattenekosystem viferen (Intag växter) Exponeringsvägar inom parantes har för perfluorerade ämnen bedömts om av mindre vikt i tidigare generiska riskbedömningar m a p PFOS (t ex OECD 2002), exempelvis tas inte PFOS upp dermalt. Vidare används inte området för odling av livsmedelsväxter. WSP Environmental har i tidigare undersökningar av denna typ av föroreningssituationer (t ex vid Malmö Airport) visat vikten av att identifiera s k HotSpots, som de mest rationella punkterna för att sätta in åtgärder kring. 3. Omfattning Uppdraget omfattade inledningsvis att m h a tidigare genomförda markundersökningar och grundvattenkarteringar sammanställa en beskrivning av spridningsförutsättningarna för PFOS i området, med tyngdpunkt på att ta fram ett program för grundvattenprovtagning och jordprovtagning samt att genomföra dessa. I uppdraget ingick också att snarast genomföra en ytvattenprov- 10 (95)

11 tagning och ett provfiske i nedströms liggande recipienter för att säkerställa att matfisk i de sjöar som ligger i den f.d. flottiljens omedelbara avrinningsområde inte utgör en fara att förtära. I takt med att uppdraget genomförts har ytterligare deluppdrag lagts till, t ex den retrospektiva karteringen av användning av AFFF-baserade släckskum på F18 och inom det kommunala brandförsvaret, provtagning och riskbedömning av ytlig jord kring förskolorna i Rikstens Friluftsstad, provtagning och analys av det vatten som utpumpas till dagvattennätet ifrån de f.d. berghangarerna, samt även viss provtagning och analys av borrade brunnar i närområdet. Sammantaget kan detta förefalla som en splittrad strategi men i takt med att nya data samlas in har dessa inkorporerats i avrapporteringen med en sammanhangsbeskrivning. 4. Egenskaper typiska för perfluorerade ämnen (PFC:er) som t ex PFOS Det finns flera typer av PFC:er (Giesy & Kannan, 2002). Alla dessa typer är antropogena d.v.s. de finns inte naturligt i miljön utan är tillverkade av människan. Perfluorerade ämnen är unika på det sättet att alla fluoratomer i föreningen är bundna till kol. Bindningen fluor-kol är energetiskt stabil, d v s det åtgår avsevärde mängder energi för att bryta den. Den kovalenta bindningen C-F är mycket stark, med en bindningsenergi på 488 kj/mol (Woldegiorgis et al., 2006). Det är detta som medför att PFOS-molekylen blir mycket stabil (KEMI, 2006). PFOS visar t ex inga tecken på nedbrytning efter försök med hydrolys vid ph 1,5-11 i 49 dagar vid 50 C. Detta är normalt förhållanden där de flesta organiska molekyler börjar hydrolyseras. En vattenlösning med ph 1,5 motsvarar t e x en vattenlösning med ca 4 viktsprocent saltsyra (Hatfield and 3M, 2001). Inte heller vid försök med direkt fotolys eller biologisk nedbrytning i varken aerob eller anaerob miljö sker nedbrytning av PFOS. I just denna typ av nedbrytningstester i närvaro av bakterier ifrån aktivt slam i aerob/anaerob miljö brukar alla organiska ämnen vara föremål för viss spjälkning eller biotransformation, även svårnedbrytbara ämnen. T ex har svårnedbrytbara ämnen som DDT en typisk halveringstid på timmar i aktivt slam och en av de vanliga PCBblandningarna, Aroclor 1242 har i aktivt slam en halveringstid på ca 28 dagar. För PFOS och PFOA har tester i aktivt slam visat på 0 % nedbrytning på 28 dagar (Kurume Labs, 2002). Av detta kan slutsatsen dras att PFOS inte kommer att brytas ned i miljön under normala miljömässiga förhållanden (KemI, 2004). Ämnet är således i princip inert mot intensiv solstrålning, miljöer med extrema ph-värden, och inte ens de specifika mikroorganismer som återfinns i reningsverk med biologisk rening (som ju under miljontals generationer selekterats fram som optimala för att bryta ner organiska ämnen) klarar av att spjälka PFOS. Den fluorerade kolkedjan i PFOS är hydrofob och den polära sulfonatgruppen har oleofoba egenskaper (Sundelin et al., 2008). Detta innebär att PFOS har både hydro-och oleofoba egenskaper och att fördelningskoefficienten mellan oktanol och vatten (K ow ) därför inte kan bestämmas. K ow används vanligtvis vid bedömning och beräkning av var i miljön (sediment, vattenfas, jord, luft etc) ett ämne kommer att ansamlas (KemI, 2004). Faktorer såsom bioackumulerbarhet, adsorption till sediment etc. kan alltså inte uppskattas och beräknas för PFOS med de vanliga ekvationssamband baserade på log K ow som annars kan användas vid bedömning av organiska kontaminanter (OECD, 2002). 11 (95)

12 Figur 1. Kemiska strukturformler för perfluorosulfonsyrorna (A) PFOS (överst) och PFHxS (underst), samt perfluorokarboxylsyrorna (B) PFOA (överst) och PFHxA (underst). Dessa fyra perfluorerade ämnen som detekterades i vattenprover ifrån Tullinge i ITMs undersökning. 4.1 Bioackumulation-Bioelimination Perfluorerade ämnen, t ex PFOS och PFOA, har visat sig vara bioackumulerande i framförallt fisk och i däggdjur (Hundley et al., 2006). Det innebär att individen ej klarar att utsöndra (bioeliminera) PFOS i samma takt som man tar upp ämnet i samband med exponering. Det problematiska med ämnen som är starkt bioackumulerande är att halterna över tid riskerar att byggas upp till nivåer som till slut kan vara toxiska. Det medför också att det är svårare att riskbedöma ämnet ur exponeringssynpunkt. En annan försvårande omständighet m a p riskbedömning av PFOS och PFOA är att dessa ämnen i däggdjursstudier tycks bioelimineras med mycket varierande kinetik beroende på art och kön. Människan förefaller ha extremt svårt att eliminera PFOS och PFOA. Halveringstiden för t ex PFOS har hos yrkesexponerade arbetare betstämts till i medeltal nio år (5-21 år, 3M 2000 samt Olsen et al., 2007). Vidare är halveringstiden för PFOA i människa 4-5 år medan många arter av apa har halveringstider mätt i månader, hanråttor har halveringstider för PFOA mätt i dagar och honråttor halveringstider mätt i timmar (Seed J, i Focusartikel av Betts K. S, 2007). PFOS och andra PFC:er tycks främst bioackumulera genom att binda till globulära plasmaproteiner snarare än att binda till fettvävnad som klassiska miljögifter (Kerstner-Wood, 2003). I tidigare undersökningar har typiska insjöfiskar som mört, abborre och gädda visat sig bioackumulera PFOS starkt medan PFOA ej tycks bioackumulera i fisk överhuvudtaget (Woldegiorgis och Viktor 2008, Woldegiorgis et al., 2010). 12 (95)

13 4.2 Ekotoxicitet och däggdjurstoxicitet Ekotoxicitet PFOS och PFOA tycks genomgående vara endast måttligt akuttoxiskt för både vattenlevande arter och för däggdjur (oberoende av art eller taxa). Däremot är den kroniska/subkroniska toxiciten mycket skiftande, 3-4 tiopotenser i känslighet kan skilja mellan olika taxa (se Tabell 2, Norström et al., 2011). Noterbart är att det är två insekter som uppvisar den högsta känsligheten mot PFOS i kroniska studier, fjädermyggan Chironomus tentans och sjöflickssländan Enallagma cyathigerum. NOEC (No Observed Effect Concentration) för dessa arter är typiskt mellan 2-10 µg/l. Även typiska testarter i fisktoxikologiska tester har påvisats känsliga för PFOS). De känsligaste arterna i Tabell 2 har rödmarkerats för bättre överskådlighet. Däggdjurstoxicitet PFOS har i en rad studier visat sig vara toxiskt för de flesta däggdjur. Hos exempelvis råtta och mus har både prenatala och postnatala effekter konstateras av PFOS, t ex neurotoxicitet (Wang et al., 2010), vävnadsförändring av levern, störd tillväxt och försenad utveckling av vissa organ (Lau et al., 2003, Thibodeaux et al., 2003). I studier av yrkesexponerade arbetare ifrån företaget 3Ms fabriker i USA har en förhöjd dödlighet noterats hos de som yrkesmässigt exponerats för PFOS (Alexander et al. 2003). De doser av PFOS som den amerikanska befolkningen exponeras för idag (via diffusa källor såsom matförpackningar, textilier och andra konsumentnära produkter och i viss mån ifrån födan), är tillräckliga för att inducera kraftiga störningar hos mössens immunsystem (Peden-Adams et al, 2007 & 2008). Exempelvis försvagas mössens s k Plaque-forming cell response (ett försvarssystem som skall aktiveras när antikroppar attackerar antigener, tex virus) vid exponeringsnivåer så låga som 0,05-0,5 mg PFOS/kg TAD (TAD = total administered dose ). Även den s k T-cellsoberoende antikroppsproduktionen minskade hos de exponerade mössen. De doser av PFOS som räcker för att i hög grad immunosupprimera i övrigt friska möss, är ungefär de doser som den amerikanska befolkningen exponeras för dagligen via exponeringsvägar såsom livsmedel, dricksvatten och damm. 13 (95)

14 Tabell 2. Kroniska och akuttoxiska ekotoxikologiska data för PFOS (fritt ifrån bl a Moermond et al., 2010 och Norström et al., 2011). Kronisk toxicitet per taxonomisk grupp Alger NOEC/EC 10 [µg/l] Akut toxicitet per taxonomisk grupp Alger L(E)C 50 [µg/l] Chlorella vulgaris Chlorella vulgaris Naviculla pelliculosa Naviculla pelliculosa Pseudokirchmeriella Pseudokirchmeriella Subcapitata Subcapitata Cyanobakterier Cyanobakterier Anabaena flos-aqua Anabaena flos-aqua Makrofyter Makrofyter Lemma gibba Lemma gibba Myriophllum sibircum 560 Myriophllum spicatum Kräftdjur Kräftdjur Daphnia magna Daphnia magna Moina macrocop 400 Daphnia puliaria Moina macrocopa Insekter Chironomus tentans < 2,3 Neocaridina denticulate Enallagma cyathigerum <10 Plattmaskar (Platyhelmintes) Dugesia japonica Mollusker Fisk Fisk Phya acuta Unio complamatus Oryzias latipes < 10 Lepomis macrochirus Pimephales promelas 28 Pimephales promelas Oncorhynchus mykiss Amfibier Xenopus laevis (95)

15 För perfluorerade ämnen generellt indikerar ett flertal toxicitetsstudier att olika PFAS (analoger av PFOS och PFOA) påverkar cell-till-cell-kommunikation och orsakar s.k. peroxisomproliferation, vilket kan leda till cancer (Berthiaume och Wallace, 2002; Hu et al., 2002, Yang et al., 2000 & 2001). Vissa PFAS-analoger såsom PFOS tycks också påverka fettmetabolism (Thibodeaux et al., 2003). PFOS och PFOA passerar dessutom placentabarriären hos gravida kvinnor och halterna i navelsträngsblod har visat korrelationer med minskad födelsevikt (Apelberg et al., 2007, Aune et al., 2007), de passerar även över i bröstmjölk hos ammande mödrar (Kärrman et al., 2007). Utifrån det relativt omfattande ekotoxikologiska datamaterialet som nu föreligger skulle en skyddande nivå, ett s k PNEC-värde kunna etableras (PNEC, Predicted No Effect Concentration). Ett PNEC om ca ng/l skulle, enligt rapportförfattarna till denna rapport, kunna tjäna som riktvärde i miljöriskbedömning av ytvatten, utifrån det lägsta NOEC-värdet och applicerandet av en säkerhetsfaktor Andra studier baserade på artkänslighetsfördelningar (Species Sensitivity Distributions) och de specifika toxikologiska verkansmekanismer (Modes of Action) som identifierats för PFOS, har fört fram något högre akvatiska PNEC-värden > 600 ng/l för akvatiska ekosystem (Qi et al., 2011). PFOS och PFOA har bevisats vara reproduktionsstörande i djurförsök och misstänks kunna ge upphov till motsvarande effekter hos människa (sambandet är således ej bevisat för människor även om indicier finns). När det gäller män finns en studie som tyder på en korrelation mellan PFOS och PFOA och försämrad spermakvalitet (Joensen et al., 2009). Halveringstiden i människa för PFOS har uppmätts till 8,5 år (Olsen et al., 2007). En för kvinnor mycket viktig annan viktig observation väl värd att beakta i sammanhanget, har rapporterats av forskare ifrån UCLA (Fei et al., 2009). Perfluorerade ämnen kopplas här mycket tydligt samman med ofrivillig barnlöshet. Hos danska kvinnor (ifrån Danish National Birth Cohort). Plasmakoncentrationerna av PFOS och PFOA mättes hos de gravida kvinnorna under vecka Under vecka 12 fick samtliga kvinnor besvara en omfattande enkät kring omständigheterna kring graviditeten (tid och ansträngning för att lyckas bli gravida mm) Plasmakoncentrationen av PFOS hos kvinnorna varierade mellan 6,4-106,7 ng/ml (PFOA 1-41,5 ng/ml). Forskarna delade in de gravida kvinnorna i fyra grupper (m a p plasmahalten av PFOS/PFOA) och där den gruppen med lägst medelhalter av PFOS/PFOA var de som hade lättast att bli gravida ( time-topregnanacy, justerat för ålder, livsstil och socio-ekonomiska faktorer). I de tre grupperna där plasmahalterna var förhöjda var sannolikheten för infertilitet (d v s att det tar mer än 12 månader att bli gravid) % större när PFOS var förhöjd och % i de fall då PFOA var förhöjd. En enstaka studie är inget bevis för ett samband mellan PFOS-exponering och reproduktionstoxicitet men den Dansk-Amerikanska studien är så pass omfattande och väl utförd att den ej kan negligeras i detta sammanhang. Utifrån en sammanställning av då aktuella toxikologiska data, tog KemI 2004 fram förslag till gränsvärden för PFOS (KemI, 2004, bilaga 3). KemI konstaterade vidare att PFOS och PFOA uppfyller kriterierna för s k PBT-ämnen och därför helt borde fasas ur varuproduktion och annan användning (PBT; persistent-bioackumulerande-toxisk). Dessa förslag till gränsvärden omarbeta- 15 (95)

16 des sedan vidare av Naturvårdsverket för att tjäna som förslag till gränsvärden i implementeringen av EUs vattendirektiv (Naturvårdsverket 2008a). 4.3 Jämförvärden för PFOS och PFOA Bakgrundshalter PFC-ämnen såsom PFOS och PFOA förekommer inte naturligt, men studier har visat att dessa ämnen sprids långväga via atmosfären och att de påträffas i bakgrundslokaler (Woldegiorgis et al., 2006, Woldegiorgis et al., 2010, Norström et al., 2011). I jord uppskattas bakgrundshalterna av PFOS ligga på mellan 1-2 ng/g TS (pers. kom. Andreas Woldegiorgis, april 2012). Mätningar inom projektet RE-PATH i Sverige indikerar att bakgrundshalterna i ytvatten i ickedagvattenbelastade sjöar ligger mellan 1-4 ng/l (Woldegiorgis et al., 2010, Norström et al., 2011). Bakgrundshalter i fiskfilé (abborre) ifrån samma undersökningar indikerar halter om 2-5 ng/g fv. I dricksvatten från Norrvatten har halter av 6 ng/l PFOS uppmätts och Norrvatten bedömer att dessa mycket låga halter inte har några hälsomässiga konsekvenser för konsumenten. Stockholm Vatten ställer sig bakom denna bedömning (Stockholm Vattens hemsida) Riktvärden jord Svenska riktvärden för PFC-ämnen i jord saknas. I USA har deras motsvarighet till Sveriges Naturvårdsverk, US EPA, tagit fram hälsobaserade riktvärden för bostadmark för PFOS och PFOA (US EPA, 2009). Riktvärdena ligger på 6000 ng/g TS för PFOS och ng/g TS för PFOA. Vilka ämnesspecifika indata och exponeringsdata som använts för beräkning av dessa riktvärden är inte klarlagt. Norges motsvarighet till Naturvårdsverket, KLIFF (tidigare SFT), har gjort en riskkaraktärisering av PFOS och PFOA vid 4 brandövningsplatser i Norge och kommit fram till ett förslag till riktvärde för PFOS i jord på 100 ng/g (SFT, 2009). Detta riktvärde baseras på ett PNEC-värde för daggmaskar, se Tabell 3. Ett preliminärt riktvärde för PFOS i jord för exponering via intag dricksvatten har beräknats till 66 ng/g ts enligt Naturvårdsverkets beräkningsmetodik för riktvärden (Naturvårdsverket, 2009). Beräkningen har utgått från samma generella antaganden som görs avseende exponerings- och utspädningsförhållanden för Naturvårdsverkets generella riktvärden för jord för känslig markanvändning (KM). Ämnesspecifika data har använts för fördelningskoefficienten mellan jord och vatten (K d ), Henrys konstant (H) och tolerabla dagliga intaget (TDI). Kd-värdet är ansatt till 20 l/kg modifierat från Brooks et al. (2004) som bestämt adsorption och desorption av PFOS i 3 olika jordarter (molättlera, mellanlera och lerig mo). Henrys konstant och TDI är hämtade från EFSA, Exponering från andra källor har antagits inteckna 90 % av TDI. 16 (95)

17 4.3.3 Riktvärden dricksvatten Svenska riktvärden för PFC-ämnen såsom PFOS och PFOA i dricksvatten saknas. Naturvårdsverket har föreslagit ett gränsvärde för PFOS i dricksvatten på mellan ng/l (NV, 2008). Tyska myndigheter har tagit fram flera olika kvalitetskriterier för summan av PFOS och PFOA i dricksvatten (UBA, 2006). Det hälsobaserade riktvärdet för säker livslång exponering av alla populationsgrupper ligger på 300 ng/l. Dessutom har de även ett hälsobaserat försiktighetsvärde (långsiktigt kvalitetsmål) för icke- eller låg potens genotoxiska ämnen på 100 ng/l. Till skillnad ifrån många andra länder i Västvärlden anser tyska myndigheter att det inte kan uteslutas att PFOS och PFOA är genotoxiska ämnen (UBA-Trinkwasserkommission, 2006). Engelska myndigheter har fastställt maximala acceptabla halter av PFOS och PFOA i dricksvatten på 300 respektive ng/l (HPA, 2007). Preliminära riktvärden för PFOS och PFOA i dricksvatten har beräknats för barn till 225 resp ng/l baserat på EFSA:s TDI, Naturvårdsverkets antagande om genomsnittligt intag av dricksvatten per kroppsvikt och dag (Naturvårdsverket, 2009) samt med antagande om att 90 % av TDI redan är intecknat av andra källor. Frågeställningen om barn verkligen kan anses ha ett lika högt TDI som vuxna berörs vidare i kapitel (95)

18 Tabell 3. Föreslagna gränsvärden för PFOS i olika medium, samt föreslagna gränsvärden för undvikande av sekundärförgiftning i livsmedel Typ av matris gränsvärde Referens WSPs kommentar Inlandsytvatten 30 µg/l = ng/l Andra ytvatten 3 µg/l = Sediment 3000 ng/l 0, ng/g t.s (ger förslagsvis klassificeringen good, no toxic effects ) NV rapport 5799 April 2008 NV rapport 5799 April 2008 SFT 2444:2008 Kommer varken att skydda känsliga arter i vattenmiljön eller förhindra risk för sekundärförgiftning av människor som äter fångad fisk. Kommer varken att skydda känsliga arter i vattenmiljön eller förhindra risk för sekundärförgiftning av människor som äter fångad fisk Avser enbart miljöriskbedömning, ej hälsoriskbedömning. Jord (PFOS) PNEC = 100 ng/g t.s SFT 2444:2008 Avser enbart miljöriskbedömning, kläckning av masken Eisenia fetida. Jord (PFOA) PNEC = 160 ng/g t.s SFT 2444:2008 Avser miljöriskbedömning, baserat på studier av påverkan på kläckning av masken Eisenia fetida. Biota 6 µg/kg färskvikt (=6 ng/g färskvikt) NV rapport 5799 April 2008 Dricksvatten ng/l NV rapport 5799 April 2008 Baseras på ett TDI om 100 ng/kg kroppsvikt och dag. Provisoriskt dricksvattengränsvärde. Baseras på ett TDI-intervall om ng/kg kroppsvikt och dag och 2 liters konsumtion av vatten för vuxna. Tveksamt om gränsvärdet ger ett tillräckligt gott skydd för alla grupper i befolkningen. Som en kommentar till ovanstående tabell har EUs livsmedelmyndighet EFSAs expertkommitté för toxikologi 2008 utvärderat alla dittills genomförda djurstudier för att landa i ett TDI (Tolerabelt Dagligt Intag) om 150 ng/kg kroppsvikt och dag (EFSA, 2008). Man specificerar i sin bedömning att detta värde gäller förutsatt att PFOS ej visar sig vara mutagent eller genotoxiskt, att beräkningen förväntas skydda alla vuxna vid livslång konsumtion (70 år) men att det i en normal- 18 (95)

19 befolkning även finns känsligare grupper för vilka man bör förse det föreslagna TDI-värdet med en säkerhetsmarginal (t ex barn, gravida mm). The National Institute for Public Health (RIVM) i Holland fick efter ett större utläckage av PFOS-innehållande släckskum på Schipols flygplats i Amsterdam ett uppdrag ifrån den Holländska regeringen att ta fram s k Environmental Risk Limits (ERLs) för PFOS. RIVM har i sin rapport använt den metodik som används för att ta fram environmental quality standards (EQS) för EU:s vattendirektiv och utifrån denna beräknat ett riktvärde, MPC (Maximum Permissible Concentration) för PFOS vilket är den nivå där inga skadliga effekter kan förväntas (Moermond et al., 2010). MPC baseras på akut ekotoxicitet, sekundär förgiftning och konsumtion av fisk av människor. Den känsligaste faktorn bestämmer MPC vilket avgör värdet. För PFOS är det konsumtion av fisk som är den mest kritiska faktorn vilket ger ett MPC på 0,65 ng/l sötvatten. Denna halt i vatten 0,65 ng/l baseras på ett fiskintag på 115 g fisk per dag och EFSAs föreslagna TDI-värde om 150 ng PFOS/kg kroppsvikt och dag.(moermond et al., 2010). Den 31/ publicerade EU-Kommissionen ett förslag till nya gränsvärden för PFOS i ytvatten i samband med implementeringen av EUs ramdirektiv för Vatten (EU-kommissionen, Brussels, COM(2011) 876 final 2011/0429 (COD)). I kommissionens förslag tar men helt fast på det MPC-värde som RIVM beräknat om 0,65 ng/l för sötvatten och 0,13 ng/l för kustnära ytvatten. Dessa aktionsgränsvärden är beräkande såsom AA-EQS, d vs annual average environmental quality standards och avser att den summerade halten av alla PFC-ämnen i ett prov ej som årsmedelväre får överstiga 0,65 respektive 0,13 ng/l (beroende på ytvattentypen). 4.4 Användningsområden för PFOS och andra perfluorerade ämnen Det amerikanska företaget 3M började med att i industriell skala framställa perfluorerade ämnen som t ex POSF (perfluorooktylsulfonylfluorid) Perfluorerade ämnen har sedan dess producerats och använts för sina speciella egenskapers skull, t.ex. temperaturtålighet, vatten-, smutsoch fettavvisande egenskaper. Perfluorerade ämnen omnämns ibland som nya miljögifter och anledningen till detta är troligen att det är först under de senaste åren man har kunnat mäta upp dem i miljön och i människor. Tidigare fanns det inte tillräckligt bra analysmetoder. Perfluoroktansulfonat (PFOS) och PFOS-relaterade ämnen har ägnats stor uppmärksamhet sen år 2000 då företaget 3M meddelade att de beslutat sig för att sluta producera dessa. Riskerna har bedömts på flera håll och PFOS har visat sig vara både persistent, bioackumulerande och toxiskt. Riskreducerande åtgärder är på väg i olika länder, i EU och globalt. Produktionen och användningen av PFOS har följaktligen minskat drastiskt de senaste åren. För att ersätta PFOS har flera tillverkare gått över till andra fluorföreningar, som har samma eftertraktade tekniska egenskaper. Tyvärr har flera även av ersättningsämnena visat sig ha, eller misstänks på goda grunder ha, liknande negativa effekter för hälsa och miljö. Perfluorerade kemikalier (PFC) är mycket stabila ämnen som är vanliga i många olika slags produkter (Jensen & Leffers, 2008). De har kvaliteter som extremt låg ytspänning och de repellerar både smuts, vatten och oljor. Dessa egenskaper har gjort dem användbara för behandling av ytskikt. De finns bl.a. i produkter som färg, smörjmedel och bilvax. Framför allt användningen som impregneringsmedel till kläder, skor, textiler, möbler och mattor är utbredd (t ex ScotchGuard och Stainmaster ). 19 (95)

20 Många handelsföretag använder PFC:er i sina produkter, t.ex. i materialet Gore-Tex. PFC:er används dessutom ofta i teflon, t.ex. som ytlager i bl.a. stekpannor, samt i påsarna till mikrovågspopcorn (Sinclair et al., 2007). PFOS har däremot varit föremål för en utfasning i varor i enlighet med ratificeringen av Stockholmskonventionen. I släckskum av typen AFFF (Aqueous Film Forming Foam) har PFOS förmodligen använts sedan (den tidigaste noteringen som identifierats). AFFF-släckskummet utvecklades som koncept av det amerikanska flygvapnet i slutet på 1950-talet men innehållet i den typen av AFFF är ej känd (Darwin et al., 2005, samt material ifrån Tyco Fire & Security; Ansul ). Exakt när perfluorerade ämnen började dyka upp i kommersiellt tillgängliga släckskum i Sverige har ej gått att få klarhet i, således bör man betrakta släckövningsverksamhet ifrån början av 1960-talet som potentiellt PFOS-spridande verksamhet. På flottiljområdet vid Tullinge-Riksten skulle PFOShaltigt AFFF skum således kunna ha använts sedan mitten på 1960-talet fram till att berghangarerna överfördes till civil verksamhet (1996). För släckskum generellt kan PFOS-innehållande skum använts fram till 27/ då all lagring, hantering och användning I Sverige skall ha varit utfasad. Det Norska Naturvårdsverket, SFT 1 konstaterar i sin rapport Screening of polyfluorinated organic compounds at four fire training facilities in Norway (SFT, 2444:2008) att AFFFsläcksskum minst funnits på norska flygplatser sedan tidigt 1970-tal. Paul et al.(2009), har i en översiktlig global materialbalans över de viktigaste flödena av perfluorerade ämnen (däribland PFOS och PFOA) konstaterat att; globalt räknar man med att man under perioden producerat ca ton av POSF (perfluorooktylsulfonylfluorod, en s k precursor för en mängd fluoropolymerer). POSF bryts ner till bl a PFOS. elektrofluorineringen som används för att tillverka POSF har gett upphov till ca ton perfluorerade rest- och biprodukter som också används industriellt, och vars öde ej går att följa i detalj. emission av PFOS ifrån POSF-relaterade produkter beräknas till ton. dedikerad produktion av PFOS under perioden beräknas globalt vara ca 500 ton. ca ton av allt POSF som producerats beräknas ha hamna i luft och ytvatten (där det långsamt omvandlas till bl a PFOS). 1 SFT, numera Klif, Klima- og forurensningsdirektoratet, 20 (95)

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

PFOS i den svenska miljön

PFOS i den svenska miljön i den svenska miljön Karin Norström IVL Svenska miljöinstitutet Vad är? Bakgrundshalter av och PFOA i miljön Punktkällans påverkan RE-PATH ett forskningsprojekt mellan IVL och Swedavia Hur exponeras vi

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Utläckage av PFOS ifrån f.d. F18 Nuläge och möjliga åtgärder

Utläckage av PFOS ifrån f.d. F18 Nuläge och möjliga åtgärder Kontaktuppgifter; andreas.woldegiorgis@wspgroup.se Utläckage av POS ifrån f.d. 18 Nuläge och möjliga åtgärder Informationsmöte 23/2 2012 Andreas Woldegiorgis, Tekn. Dr./Civ. Ing. Agenda Bakgrund till frågeställningen

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström PAS och POS - problem i vatten Karin Norström Terminologi PAS C n 2n+1 R PAAs PASs -SO 2 ASAs -SO 2 NH 2 PAs -CO Ytterligare fluorämnen (toh etc)... PCAs -COOH/-COO - PSAs SO 3 H/-SO 3 -.. POS C 8 17 SO

Läs mer

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Utbildning Länsstyrelsen Örebro 2011-05-25 1 Innehåll Vad är en risk? Olika typer av riskbedömningar Konceptuell

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11

Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Föreläsare: Pär-Erik Back, SGI Deltagare: 7 st handläggare från Region Gotland samhällsbyggnadsförvaltning, enhet miljö och hälsa och Länsstyrelsen. Upplägg Kursen

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Lövberga (6) 0-0-0 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts

Läs mer

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se 0706-937440 Klorerade lösningsmedel Omfattande användning som lösningsmedel, kemtvättmedel,

Läs mer

Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24

Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Upprättad av: Anita Turesson / Sara Joirld Granskad av: Ulrika Isacsson Uppdrags nr: 10190149 MARKTEKNISK

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Nätverket Renare Mark 24 mars 2015 Malin Fridlund Swedavia AB Innehåll Om Swedavia Erfarenheter Vårt arbete med PFAS Framåtblick Tillståndsansökan

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun

UPPDRAGSLEDARE. Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV. Petra Almqvist. Inventering av förorenad mark av Björnemossen, Hova, Gullspångs kommun -14 UPPDRAG MKB detaljplan Hova, Gullspångs kommun UPPDRAGSNUMMER 1321526 UPPDRAGSLEDARE Anna Thyrén UPPRÄTTAD AV Petra Almqvist DATUM GRANSKAD AV Ann Christine Lember Inventering av förorenad mark av

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

K 478. Grundvattenmagasinet. Borgstena. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Borgstena

K 478. Grundvattenmagasinet. Borgstena. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Borgstena K 478 Grundvattenmagasinet Borgstena Lars-Ove Lång & Åsa Lindh Borgstena ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-276-5 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN. Teknisk PM, Geoteknik. Slottet, Nybyggnation av bostadshus. Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan

DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN. Teknisk PM, Geoteknik. Slottet, Nybyggnation av bostadshus. Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan DEL AV TORREBY 3:154 MUNKEDALS KOMMUN Slottet, Nybyggnation av bostadshus Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan Teknisk PM, Geoteknik Skanska Sverige AB Post 405 18 GÖTEBORG Besök Kilsgatan 4

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder

Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder Miljötekniska undersökningar Strategi, metoder, åtgärder Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se Isabelle Larsson isabelle.larsson@structor.se Innehåll Miljötekniska undersökningar Skillnad på förorening

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15

Läs mer

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK FÖRBINDELSE MELLAN KLIPPANVÄGEN OCH HAVSBADSVÄGEN 2013-09-18 Uppdrag: 251035 Projektnummer: 91945 Titel på rapport: PM Rekommendationer Detaljplanearbete

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning

Översiktlig geoteknisk undersökning Översiktlig geoteknisk undersökning PM För del av Sundet 5:1 i Mariestads kommun Detaljplan för Nolgården Mariestad 2012-02-22 Tomas Karlsson Sakkunnig markfrågor, Grundläggning Jan Bertilsson Naturgeograf

Läs mer

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön www.treehugger.com Yvonne Ohlsson yvonne.ohlsson@swedgeo.se Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se Flyktiga Föroreningar Lst Sthlm 24 mars 2014 1 Innehåll

Läs mer

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga GRANSKNINGSHANDLING Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga Ängelholms kommun, Skåne län Tekniskt PM Geoteknik 2014-12-19 Dokument nr 1G07TP01 Projektnummer: V8850565 Yta för bild Trafikverket

Läs mer

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik Author Marcus Johansson Phone +46 10 505 47 79 Mobile +46 76 789 94 44 marcus.p.johansson@afconsult.com Date 2014-11-14 Project ID 700447 Recipient Varbergs kommun Katrin Larsson 432 80 Varberg Norra Kusten

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

INFORMATION OM PFAS I VÅRT VATTEN

INFORMATION OM PFAS I VÅRT VATTEN INFORMATION OM PFAS I VÅRT VATTEN INFORMATION OM PFAS I VÅRT VATTEN 1 VAD ÄR DET SOM HAR HÄNT? Den 16 december 2013 upptäckte Miljöteknik höga halter av ämnet PFAS i vattnet som kom från Brantafors vattenverk

Läs mer

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden , Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411

Läs mer

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Råd inför undersökning enligt MIFO fas 2 (uppdaterad version)

Råd inför undersökning enligt MIFO fas 2 (uppdaterad version) Sida 1/9 Rev. 2014-03-13 Upprättad 2004-05-06 Tidigare reviderad 2008-06-19, 2011-01-05, 2013-02-13 Råd inför undersökning enligt MIFO fas 2 (uppdaterad version) Naturvårdsverket har utarbetat en Metodik

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun inom Huddinge Kommun PM - Geoteknisk inventering Stockholm 2006-05-31 Uppdragsnummer: 211900 Karin Wenander 2 (6) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Uppdrag, syfte och omfattning... 3 2 GEOTEKNISKA

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05 repo002.docx 2013-06-14 PROVAB AB NYBYGGNAD Uppdragsnummer: 2454544000 PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) SWECO CIVIL AB ROBERT JONASSON Sweco repo002.docx 2013-06-14 Innehållsförteckning 1 Objekt 2 2

Läs mer

NORRA ROSENDAL FÖRUTSÄTTNINGAR GEO- ENERGI. Rapport. 2015-01-15 Upprättad av: Kristoffer Rönnback och Malva Ahlkrona

NORRA ROSENDAL FÖRUTSÄTTNINGAR GEO- ENERGI. Rapport. 2015-01-15 Upprättad av: Kristoffer Rönnback och Malva Ahlkrona NORRA ROSENDAL FÖRUTSÄTTNINGAR GEO- ENERGI Rapport 2015-01-15 Upprättad av: Kristoffer Rönnback och Malva Ahlkrona NORRA ROSENDAL FÖRSTUDIE FÖRUTSÄTTNINGAR GEOENERGI KUND Uppsala kommun UPK 5100 Ansvar

Läs mer

Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM

Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM 1 Linköpings Kommun Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik 2007-05-30 D nr 1094-2007-01 2 Innehållsförteckning

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Gamla Mejeriet i Klippan Miljöteknisk markundersökning

Gamla Mejeriet i Klippan Miljöteknisk markundersökning Golder Associates AB Mårtenstorget 7 223 51 Lund Tel: [+46] 46 400 49 00 Fax: [+46] 46 400 49 01 http://www.golder.se PM Gamla Mejeriet i Klippan Miljöteknisk markundersökning Bryggeriet 5, Klippans kommun

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet ÄR DET ARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM orskningscentrum Örebro universitet Allt började med ett telefonsamtal.. VAD HAR SKIDLANDSLAGET MED LUORKEMIKALIER ATT GÖRA? VAD ÄR ETT MILJÖGIT? Persistent

Läs mer

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B

STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik STENHÖGA 1 HUS 1A OCH 1B 2013-10-04 Uppdrag: 246422, Processledning kv Stenhöga, Ny detaljplan Titel på rapport: MUR (Markteknisk undersökningsrapport)/geoteknik

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet ur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? elen åkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet Upplägg PFAS Exponering och kinetik Effekter och bedömning Experimentella data

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Förorenade områden Riskbedömning av förorenad mark baseras på kemisk analys av ett fåtal

Läs mer