ETT SAMARBETE MELLAN JÖNKÖPING ENERGI OCH UPPTECH FÖR ÅRSKURS /2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT SAMARBETE MELLAN JÖNKÖPING ENERGI OCH UPPTECH FÖR ÅRSKURS 5 2015/2016"

Transkript

1 ETT SAMARBETE MELLAN JÖNKÖPING ENERGI OCH UPPTECH FÖR ÅRSKURS /2016

2 Energijakten Vi använder energi hela tiden i vår vardag - men varifrån kommer den, och hur kan vi som användare bidra till mer hållbar användning? Jönköping Energi erbjuder i samarbete med Upptech alla elever i år 5 i Jönköpings kommun att kostnadsfritt delta i Energijakten. Genom Energijakten vill vi få eleverna att fundera kring energins ursprung, hur vi använder den och hur den kan användas i framtiden. Energijakten består av två delar: 1 2 Energijakten på skolan Ni arbetar med Energijakten på skolan. Vi har tagit fram ett unikt arbetsmaterial för både lärare och elever, med särskilt fokus på energi i Jönköping. I det finns spännande diskussionsfrågor, experiment och teori kring temat energi, allt uppdaterat utifrån Lgr11. Energijakten på Upptech Ni som kan och vill, gör ett temabesök på Upptech. Besöket bygger på det arbete ni gjort i skolan. Det blir stationer med olika experiment och diskussioner som varvas under 1,5 timme. Om ni har möjlighet kan ni sedan stanna kvar och upptäcka vidare på experimenttorget. BRA ATT VETA Under veckorna 5, 6, 8 och 9 år 2016 genomförs Energijakten på Upptech. Antalet tillfällen på Upptech är begränsat, så anmäl ert deltagande så fort som möjligt. Det är viktigt att ni har arbetat med Energijakten i skolan innan ni kommer till Upptech, samt att den pedagog som är med har varit delaktig i temat. Energijakten bekostas av Jönköping Energi - ingen kostnad tas ut för varken material eller temabesök. För privata skolor tillkommer en avgift om de vill ta del av experimenttorget efter temabesöket. Mer information och anmälan till temabesök: Kontakta Lovisa Bjelkvik på Upptech:

3 Energijakten och Lgr11 Arbetet med Energijakten kan direkt kopplas till det centrala innehållet i Lgr11 för flera av grundskolans olika ämnen. Här följer exempel på några av ämnena: Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Fysikens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 Kemin i vardagen och samhället Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Undervisningen i teknik ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 Tekniska lösningar Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4-6 Livsmiljöer Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Språkdetektiver! Det blir många nya ord att läsa, lära sig och prata kring. Använd gärna dem som Veckans ord. Lek eller gör frågesporter för att underlätta inlärningen. generera=göra transformera= omvandla o.s.v.

4 Arbetssätt Energijaktenhäftet är tänkt att användas på flera sätt. Det är ett fortbildningsmaterial för dig som pedagog och ett material som du kan ha stöd av i din undervisning. Det finns praktiska experiment samt tips på frågeställningar och diskussionsämnen. Du kan kopiera hela häftet eller delar av det för att använda i undervisningen. Om du har tillgång till projektor i klassrummet kan du använda delar av materialet och visa direkt. Flera av experimenten kan du titta på länk från YouTube, dessutom finns det länkar till några undervisningsfilmer. Energi är ett omfattande begrepp som kan vara ett tema under en lång period och återkommande under grundskolan. Det berör många av skolans olika ämnen. Vi uppskattar att ni behöver 8-9 arbetspass för att befästa elevernas grundläggande förståelse för energi utifrån detta material. Blir eleverna intresserade och vill arbeta mer kan arbetsområdet Energi och energiomvandlingar utvecklas till grupparbeten kring olika energikällor o s v. Vi hänvisar till de länkar som vi samlat sist i häftet. Vi förutsätter att ni arbetat med större delen av materialet innan ert temabesök på Upptech, så att besöket blir en sammanfattning av arbetet samt en fördjupning av vissa moment. Bedömningstöd På skolverkets sida Bedömningsportalen finns hjälp att få ang. bedömning av ämnesområdet Energi. Där hittar du både DiNO och Concept cartoons. https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrfys01_4-6/information DiNO DiNO (Diagnoser i NO) är ett bedömningsstöd för formativ bedömning i årskurs 1-6. Materialet består av olika uppgifter med tillhörande bedömningsanvisningar. Du hittar uppgifter under fliken Enskilda uppgifter. Passande uppgifter är Spara el och Cykla eller åka bil. Concept cartoon Concept cartoons är ett inspirationsmaterial och ett bedömningsstöd i de naturorienterande ämnena i årskurs 1-9. Materialet är uppbyggt kring teckningar där elever uttrycker sina tankar om olika fenomen eller sammanhang i vardagen. För att få tillgång till programmet Concept Cartoons krävs inloggning till bedömningsportalen. Materialet erbjuds till lärare som undervisar i de naturorienterande ämnena årskurs 1-9.

5 Källor Som källor för denna handledning har vi använt de webbsidor som finns under avsnittet Läs mer och bra länkar. Vi har också använt litteratur som: Energi - möjligheter och dilemman, Kungliga Vetenskapsakademin (IVA 2011) Energins mysterier, Håkan Borgström, (Borgströms förlag 2011) Hur funkar det? Din guide till vardagstekniken Försök med fysik, Hans Persson (Liber förlag 2011). Beställa material Vill du beställa material till de experiment som finns i denna handledning? Vi rekommenderar följande företag: Heraco, se Sagitta, se Materialet i Energijakten Lärarhandledningen till Energijakten togs fram av Maria Sparf 2008 i samarbete mellan Jönköping Energi och Upptech. Revidering och uppdatering genomförs varje år. Senaste version är reviderad i sept-okt 2015.

6 Innehåll Vad är energi?... 3 Olika energiformer... 3 Solen - den stora energikällan... 3 Att utvinna energi... 3 Att använda energi... 4 Frågeställningar kring energi... 4 Gör en energiraket... 5 Fler tips på experiment med kemisk energi... 6 Strålningsenergi... 7 Gör en egen solugn!... 8 Rörelseenergi... 9 Vindkraft... 9 Vattenkraft Visste du att Så här utvinns rörelseenergi Vem blir snurrigast? Den trasiga vattenflaskan Kärnenergi Så här utvinns el i kärnkraftverk Energi från förbränning Olja ett fossilt bränsle Biobränsle Avfall Mer om avfall och energi i Jönköping Rätt sak på rätt plats Matavfall blir energi och gödning Så här värmer vi våra bostäder Elektrisk energi Elnätet tar elen hem till dig Belysning Batterier

7 Elektrisk trolldeg PET-flaska som termos, funkar det? Räkna med energi! Energi och effekt hänger ihop Energijakten hemuppgift Var energismart i din vardag Att arbeta vidare med Läs mer och bra länkar

8 Vad är energi? Detta avsnitt ger en bakgrund till begreppet energi och beskriver kortfattat olika former av energi som vi använder till en mängd olika saker. Vad menas med energiprincipen? 3 snabba Sant eller falskt vad tror du? Ordet energi kommer från det grekiska ordet ergon som betyder arbete. När du cyklar nedför en backe omvandlas lägesenergi till rörelseenergi. Energi försvinner hela tiden i olika sammanhang. Rätt svar: sant, sant, falskt Olika energiformer Vårt moderna samhälle använder mycket energi. Det krävs energi för att värma upp våra hem, förvara och laga mat, köra bil, duscha, tända lampor, surfa på datorn och titta på tv. Det krävs också energi för att tillverka de saker vi använder till vardags. Vår kropp behöver energi, för att orka hålla igång och växa! Det finns flera olika former av energi, inom fysiken talar man om att det går åt energi för att utföra ett arbete. Solen den stora energikällan Nästan all energi på jorden har sitt ursprung ur solen. Det skulle inte finnas något liv på jorden och det skulle vara helt mörkt och kallt utan den. Vår mat är ett exempel där energin från början kommer från solen. Genom fotosyntesen i växterna bildas proteiner och kolhydrater som vi behöver. Både vi och djuren äter av växterna. När vi äter kött så kommer även den energin från växterna som ju från början fick sin energi från solen! Energin i maten är kemisk energi som i vår kropp omvandlas till bland annat rörelseenergi och värmeenergi. Energin som binds i träd som växer kan också omvandlas till värme. Detta händer när vi förbränner ved. Det är solen som är källan bakom (nästan) all energi men vi brukar ju ändå säga att vi har olika energikällor. Att utvinna energi Det går egentligen inte att tillverka energi utan bara omvandla energin mellan olika former. Energi kan heller inte försvinna, bara omvandlas till former som ibland är svårare att utnyttja. Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas till andra former! I kommande avsnitt beskrivs de energikällor som används mest i Sverige. Man brukar skilja på förnybara energikällor, de kommer inte att ta slut, och icke förnybara energikällor, sådana som förr eller senare kommer att ta slut. 3

9 Sol, vind, vatten och biobränsle är förnybara energikällor. Kol, olja och naturgas är exempel på fossila och icke förnybara energikällor, när man eldar dem så bildas alltid koldioxid och vattenånga. Ofta bildas även giftiga gaser som svavel- och kväveoxider. Uran används som bränsle i kärnkraftverk och är också en icke förnybar energikälla. Några olika former av energi är: Strålningsenergi är t.ex. ljuset från solen Kemisk energi finns i t.ex. mat, olja, bensin Rörelseenergi när saker (eller du) rör sig Elektrisk energi använder vi oss av dagligen för att få alla apparater att fungera Kärnenergi är energi som finns i atomkärnor Att använda energi Eftersom många sätt att producera energi påverkar miljön har vi alla ett stort ansvar att försöka minska utsläpp och miljöförstöring och använda energin på ett effektivt sätt. Genom elektricitet kan energi flyttas. Vi måste alltså inte använda den där den tillverkas, så som man behövde göra i t.ex. en väderkvarn. Elektricitet kan utvinnas ur till exempel kärnkraft eller vindkraft och sedan flyttas via ledningar genom hela landet. Sedan kan elektriciteten omvandlas igen, till exempel värmeenergi på en spis. Även värmeenergi kan flyttas, men inte lika långt. Om du exempelvis har en panna i källaren så värmer den upp vatten som sedan pumpas runt till husets alla element. Det finns också stora pannor som kan pumpa ut varmt vatten i ledningar till hela städer. Det är det som kallas för fjärrvärme. I Jönköping tillverkar bland annat kraftvärmeverket Torsvik fjärrvärme som levereras ut i ett ledningsnät som täcker både Jönköping, Huskvarna och Bankeryd. Frågeställningar kring energi Exempel på frågeställningar som kan användas både som inledning och avslutning på arbetsområdet energi och energiomvandlingar: Vilka energiformer var vanliga att använda förr i tiden? Vilka energiformer är vanliga att använda idag? Vilka energiformer tror du kommer att bli vanliga i framtiden? Hur skall vi lösa framtidens energibehov? Hur skall vi göra energianvändningen hållbar? På vilka sätt har användningen av energi påverkat samhällsutvecklingen? 4

10 ! TESTA ETT EXPERIMENT Gör en energiraket Du behöver: Tom filmburk eller annan liten burk med tättslutande lock Bakpulver alt. brustablett, t.ex. c-vitamin Ljummet vatten Högt, smalt dricksglas el. liknande Gör så här: 1. Häll lite ljummet vatten i burken. (Fyll till ca ¼.) 2. Lägg i ca 1 tsk bakpulver eller ¼ brustablett och sätt snabbt på locket. 3. Placera "raketen" med locket nedåt, gärna i ett högt smalt glas. 4. Vänta och se. OBS! Tänk på att inte hålla ansiktet över! Variation Det går att variera "raketens" flygförmåga genom att pröva olika kombinationer av mängden vatten och mängden bakpulver/brustablett. Det är även möjligt att pröva olika sorters "raketbränslen", olika burkar samt vid vilken uppskjutningsvinkel "raketen" flyger bäst. Det kan vara så att vissa burkars lock sitter åt så hårt att flygturen uteblir. Förklaring: När bakpulvret eller brustabletten reagerar med vattnet så sker en kemisk reaktion och gasen koldioxid (CO 2 ) bildas. Gasen tar mycket större plats än de ursprungliga ingredienserna. Detta leder till att det blir "trångt" inne i burken och det bildas ett övertryck. När övertrycket blir större än kraften som håller fast locket, så lossnar locket och trycket mot burkens botten får burken (raketen) att flyga iväg. Den kemiska energin som från början var lagrad i tabletten och vattnet har övergått till rörelseenergi. 5

11 Fler tips på experiment med kemisk energi På bland annat YouTube hittar du många roliga exempel på kemisk energi. Vissa av experimenten kan ni säkert göra på skolan. Vad händer när man lägger vanliga mentostabletter i cola light? Kolla här! Förklaring: När man tillverkar läsk tillsätter man under stort tryck koldioxid till drycken. På grund av övertrycket borde koldioxiden avgå som gasbubblor, men detta har svårt att ske av sig självt då koldioxiden binds till vattenmolekylerna, det krävs extra energi för att det ska gå fort. Mentos-tabletterna katalyserar (underlättar en reaktion) bildningen av mikroskopiskt små bubblor. När dessa väl bildats växer de snabbt vidare av egen kraft. Den kraftiga gasbildningen får läsken att spruta som en fontän. Kan man använda en citron som batteri? Jajamensan! Följ länken för att se hur det funkar. Förklaring finns med i klippet. 6

12 Strålningsenergi Med strålningsenergi menar vi oftast att man utnyttjar den direkta strålningen från solen, dvs solenergi. Solenergi kan omvandlas till el med hjälp av solceller eller till värme i solfångare. I länder där solstrålningen är större än hos oss kan det snart vara möjligt att i större skala använda solceller för att producera el. I länder som Sverige med en lång och mörk vinter kan man ändå använda solen som energikälla. Med solfångare på taket kan solstrålningen ge varmvatten från tidig vår till långt in på hösten. 3 snabba Sant eller falskt vad tror du? Det fungerar att steka ägg på en het motorhuv på en bil. Solen ger ifrån sig mer energi på 1 sekund än vad alla människor på jorden tillsammans har förbrukat på hela den tid som vi människor har funnits på jordklotet. Värmen i ökenområden kan omvandlas till el som går att använda långt, långt därifrån om det finns långa ledningar. Rätt svar: sant, sant, sant En solfångare omvandlar solens strålar till värme som kan användas för att värma upp hus. Solfångaren placeras oftast på ett hustak som är riktat mot söder. Genom svarta rör som monteras på taket pumpas en vätska som värms upp av solen. Den varma vätskan leds sedan till en värmeväxlare där värmen används till att värma huset och det varmvatten som behövs. När solen inte skiner behövs det en annan värmekälla som hjälper till att värma upp bostaden. I solceller omvandlas solljusets energi till elektrisk energi. De är tillverkade av materialet kisel som är ett halvledande material. När solen skiner frigörs elektroner som alstrar likström. Elen kan användas direkt eller kopplas in på elnätet. Solceller har tidigare varit väldigt dyra att tillverka. Forskning och ny teknik de senaste åren har gjort att priserna sjunkit så att det idag är ett bra sätt att kunna utnyttja solens energi på ett effektivt sätt. Bäst nytta gör solceller i ökenområden och andra U-länder där solen skiner mycket och elnätet inte är utbyggt. Solceller används även på andra otillgängliga ställen såsom på fyrar, båtar, satelliter och rymdstationen ISS. Solceller används även till miniräknare och i trädgårdsbelysning. Kanske har ni solceller hemma på taket? Tips! Titta gärna på Evas funkarprogram om Energi! Solceller används för att omvandla solstrålning till elektrisk energi. 7

13 ! TESTA ETT EXPERIMENT Gör en egen solugn! Du behöver: låda av kartong t.ex. pizzakartong aluminiumfolie plastfolie svart papper tejp penna sax eller brytbladskniv Gör så här: 1. Öppna kartongen och klä hela nederdelen med aluminiumfolie, både insidan och utsidan av botten och alla kanterna. Släta ut eventuella veck. Gör inget med locket ännu. 2. Lägg svart papper på kartongbottens insida och tejpa fast pappret ovanpå folien. 3. Stäng locket på kartongen. 4. Rita en kvadrat tre centimeter in runt hela locket. 5. Klipp längs tre av linjerna, men inte längs linjen längst bak. På så sätt bildas en reflektorlucka som kan vikas upp längs den bakre linjen. 6. Klä hela överdelen och reflektorluckan med folien, se till att luckorna går lätt att öppna! 7. Öppna kartongen och täck från insidan över det utskurna hålet med plastfolie. Spänn plastfolien genom att tejpa fast den på kanterna av kartonglocket. 8. Nu är solugnen färdig att användas! Stäng locket och rikta solugnen så att solen skiner ner på innehållet. Justera reflektorluckan så att reflexen täcker det som ställts i ugnen. Dags att pröva din solugn! Här är några förslag på vad du kan pröva att tillaga i din solugn: äppelbitar, banan, tomathalvor, prinskorv, marshmallows med choklad Undersök och diskutera: Hur lång tid tar det? Hur skall du placera ugnen? Hur skall det speglande locket ställas upp? Mät temperaturen i ugnen med en termometer. Vem kan ha nytta av en solugn? 8

14 Rörelseenergi I detta avsnitt beskriver vi hur energin hos strömmande luft och vatten tas tillvara. Hur fungerar ett vind- eller vattenkraftverk? Vilka är de viktiga delarna inuti? Var någonstans i vår omgivning finns vatten- och vindkraftverk? 4 Sant eller falskt vad tror du? Ett vindkraftverk snurrar snabbare om det har fler rotorblad. En stor del av all energi som används i Sverige kommer från vindkraftverk. snabba I Sverige kommer nästan hälften av all elenergi från vattenkraft. Den svenske uppfinnaren Christopher Polhem kom på smarta sätt att använda vattenkraft på. Vindkraft Vind uppstår på grund av skillnader i temperatur och lufttryck på olika platser. Detta får luften att röra sig från ett ställe till ett annat. I alla tider har detta använts av människan för att driva olika typer av utrustning som kvarnar, pumpar och båtar. Rätt svar: falskt, falskt. sant, sant I ett vindkraftverk tar man vara på vindens energi en helt förnybar energikälla, för vinden tar ju inte slut. Det byggs många vindkraftverk både i Sverige och i övriga världen. Här i trakten har det byggts 13 vindkraftverk utanför Gränna. Jönköping Energi äger och driver två av dem. Det tredje vindkraftverket är andelsägt. Vindkraftverken ställer själva in sig efter vinden för att göra så mycket el som möjligt. De kan ta vara Ett av de vindkraftverk som finns på Grännaberget. Det är 150 m från marken till högsta vingspetsen. på energin även vid svaga vindar men är mest effektiva när det blåser ca 10 m/s. Om det blåser alltför mycket så stänger de av sig genom att vrida vingarna ur vind. Den el som produceras i ett sådant verk under ett år räcker till ungefär hushåll. Vindkraft är ett av de renaste sätten att producera elektriskenergi och är tillgänglig i alla världsdelar. Eftersom det inte alltid blåser lika mycket behöver den ibland kompletteras med andra energikällor. Ett vindkraftverk ger inga utsläpp men de stora rotorbladen kan ställa till problem lokalt. Fåglar kan skadas när de kommer i närheten och störande ljud uppstår när de stora rotorbladen snurrar i vinden. När man bestämmer var ett vindkraftverk ska ligga tittar man på allt som kan bli påverkat, eller påverka, innan man bestämmer sig. 9

15 Vattenkraft På sätt och vis är det solen som driver även vattenkraften. Solens strålar värmer ytvattnet i hav och sjöar så att det avdunstar som vattenånga. När vattenångan stiger kyls den av och bildar moln som ger snö och regn. Vattenmassorna som forsar fram i älvar och åar på sin väg tillbaka mot hav och sjöar kan användas till att driva vattenkraftverk. Vattenkraften är förnybar och ger inga utsläpp till miljön. Däremot blir den lokala miljön, djur och växter påverkad när det byggs kraftverk, dammar och regleringsmagasin. I Sverige finns det ungefär vattenkraftverk, både stora och små. Vattenkraft har använts för elproduktion i mer än 100 år och är fortfarande den viktigaste källan för förnyelsebar elproduktion. Tillsammans producerar vattenkraftverken ungefär 45 procent av elen vi använder i landet. I ett vattenmagasin lagras lägesenergi. En sjö kan ha energi lagrat genom att ligga högre beläget än sin omgivning. Denna energi omvandlas till rörelseenergi när man låter det strömma ner genom Huskvarnafallen, ett av de vattendrag som används för produktion av el genom vattenkraft. Foto: Christina Lindqvist. en vattenkraftsturbin. Turbinen kopplas till en generator och då kan rörelseenergin omvandlas till elektricitet. I norra Sverige finns gott om älvar där vattnets rörelseenergi kommer till användning. Direkt när det behövs mer elektricitet någonstans i Sverige släpps mer vatten ut från dammarna. Då tillverkas mer elektrisk energi i vattenkraftverken. Visste du att världens största vattenkraftverk finns i Kina? I Sverige finns det största vattenkraftverket i Harsprånget i Luleälven. Vattenkraftverket i Kina har en installerad effekt som är cirka 22 gånger större än det i Harsprånget. vattenkraften brukar ibland kallas det vita kolet, eftersom det betraktas som en ren energikälla jämfört med när elektricitet framställs genom att använda olja, kol och naturgas. svensken Christopher Polhem utvecklade ett sätt att ta vara på vattnets kraft med hjälp av ett slags vattenhjul, även kallat Polhemshjul, och en pistong som rör sig fram och tillbaka. (Se en film om hur det fungerar på https://sv.wikipedia.org/wiki/s%c3%b6rdalens_konsthjul) 10

16 Så här utvinns rörelseenergi I vatten och vindkraft omvandlar man rörelseenergi till elektricitet. Då man utvinner vattenkraft är det vatten som får driva en turbin. Vatten samlas i dammar och förs ner via en turbin som snurrar av vattnets kraft. Rörelseenergin blir el i en generator, som är kopplad till turbinen. Vattnets rörelse får turbinen (1) att snurra. Från turbinen leds rörelsen vidare till generatorn (2). I generatorn finns en kopparspole och magneter. I generatorn omvandlas vattnets rörelseenergi till elektrisk energi, el. I transformatorn (3) höjs spänningen och elen transporteras ut i ledningsnätet. I ett vindkraftverk snurrar vinden en propeller med stora rotorblad, som är kopplad till en generator. Vindens rörelseenergi blir el. Vinden får rotorbladen (1) att snurra. Rörelseenergin från vinden omvandlas i generatorn (2) till elektricitet. Genom transformatorn som höjer spänningen transporteras elektriciteten ut till kunderna. 1 Titta gärna på filmen Elektrisk ström som på ett enkelt sätt förklarar vad elektrisk ström är och hur man på olika sätt får fram elektrisk ström. I del 4 förklaras orden turbin och generator

17 Detta är en bild på Huskvarnafallen i Huskvarna. Sjöarna som Huskvarnaån rinner mellan fungerar som magasin. Vid sjöarnas utlopp finns dammluckor som gör att vi kan välja om man vill släppa ut mycket eller lite vatten ur sjöarna. På så sätt kan vi spara energi under en tid, och släppa ut det senare, när det behövs mera el. Det är också viktigt att planera så att det ryms vatten i sjöarna när det regnar mycket. Annars kan det bli översvämning runt ån och sjöarna. Från Ebbesdammen leder en ståltub ner till kraftstationen, där vattnets rörelse alstrar el. I vanliga fall ser man därför ganska lite vatten i själva Huskvarnafallen. När det är Fallens dag i augusti varje år, så släpps lite mer vatten i fallet istället för att leda det genom tuben. Det vatten som kommer i vattenfallet blir det inte någon el av. Turbin och generator På bilden här nedanför ser du hur det ser ut inuti den vita lådan, själva turbinhuset, på de vindkraftverk som finns i Gränna. Där finns en turbin med en rotoraxel. När den snurrar drivs generatorn, precis som i vattenkraftstationen. Det är i generatorn elektrisk ström alstras. 12

18 Frågor att diskutera i skolan På vilket sätt förändrar vindkraft eller dammbyggen/ vattenkraft människors möjligheter till naturupplevelser? Finns det skillnader i hur ett energiföretag, en lärobok och en miljöorganisation beskriver för- och nackdelar med vindkraft? Använd olika webbsidor och jämför information. Hur blir det elektrisk ström när rotorbladen på ett vindkraftverk snurrar? Hur skulle du reagera om man ville bygga ett vindkraftverk i närheten av där du bor? Kan man utnyttja vågorna på Vättern för att få fram elektrisk ström? 13

19 ! TESTA ETT EXPERIMENT Vem blir snurrigast? Uppgift: Ni ska göra tre vindsnurror. Diskutera fram hur ni vill forma de olika vingarna. Vilket sätt ni tror fungerar bäst och varför? Arbeta i grupp. Material: Papper, olika tjocklekar Penna Linjal Sax Blompinne Nål eller syl Ev. lim, tejp eller liknande. Fläkt Gör så här: 1. Börja med att klippa ut en kvadrat ur ett papper. Hitta mitten på pappret och gör ett litet hål. 2. Klipp, vik och forma sedan pappret på det sätt ni tror blir bäst för att fånga vinden. 3. Efter att ni format pappret enligt de sätt ni tror är bäst så sätter ni fast snurran längst ut på en blompinne med en nål. 4. Gör två vindsnurror till. Tänk på att vindsnurrorna ska se olika ut! 5. Håll snurran en bit ifrån fläkten, eller gå ut i vinden. Räkna hur många varv den snurrar per minut. 6. Vilken fungerar bäst? Varför? 14

20 ! TESTA ETT EXPERIMENT Den trasiga vattenflaskan Du behöver: En petflaska Syl Vatten Tänk på att det kan bli blött, arbeta vid en diskbänk. Gör så här: 1. Gör fyra hål flaskan. Hålen ska vara på rad ovanför varandra. Var försiktigt med sylen, den är vass. 2. Fundera vad du tror händer när du fyller flaskan med vatten. 3. Fyll flaskan och se om det du trodde stämmer. testa att hålla flaskan lodrätt, vågrätt och lite snett. Förklaring: Det sprutar mest från hålet längst ner. Det hålet har mest vatten ovanför sig och eftersom vatten väger så trycker det på uppifrån. Det är därför människor förr satte vattenhjul vid vattenfall för att kunna utnyttja den naturliga fallhöjden, och få ut mer kraft. Idag samlar vi ofta vattnet i stora dammar för att kunna välja när energin ska produceras. 15

21 Kärnenergi I Sverige använder vi en del kärnkraft för att få tillräckligt mycket elektrisk energi till industrin och hushållen. I Sverige finns tre kärnkraftverk i drift som tillsammans har tio reaktorer; Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Titta på en karta var dessa ligger! Sant eller falskt vad tror du? 3 snabba Solen slår ihop atomkärnor medan kärnkraft delar atomkärnor skadades ett japanskt kärnkraftverk allvarligt efter en tsunami som orsakades av en jordbävning. Att lagra resterna av bränslet Uran som använts i ett kärnkraftverk är riskfritt. Rätt svar: sant, sant, falskt. Så här utvinns el i kärnkraftverk Grundämnet uran bildades samtidigt som jorden bildades och har alltså inte fått sin energi från solen. På 1930-talet upptäcktes att massor av energi frigörs när urankärnor klyvs. Det kallas fission och är den teknik som används för att producera el i ett kärnkraftverk. När neutronen träffar atomkärnan med hög hastighet klyvs atomkärnan och värme bildas. Uran är mycket energirikt ett kilo uran ger kwh el. Det räcker till att värma upp två villor i ett helt år! Innan bränslet används i en reaktor avger det mycket låg strålning och kan hanteras utan särskild skyddsutrustning. Efter att det har använts i reaktorn är det mycket radioaktivt och behöver lagras på ett säkert ställe i flera tusen år. 16

22 I reaktorn (1) Klyvs atomkärnorna, den kemiska energin omvandlas till värme. Värmen värmer vattnet (2) som omger reaktorn. Ånga bildas. Ångan som bildas får en turbin (3) att snurra, värmeenergi blir till rörelseenergi. I generatorn (4) omvandlas rörelsen till elektricitet. Det varma vattnet från reaktorn kyls (5) med hjälp av havsvatten. Vattnet i ett kärnkraftverk cirkulerar i ett slutet system. Frågor att diskutera i skolan. Varför är det bra/dåligt med kärnkraft? Varför tar man inte vara på värmen som bildas vid kylning? I Tyskland har man beslutat att lägga ner flera kärnkraftverk. Hur tror ni det påverkar andra länder? Blir det några koldioxidutsläpp? 17

23 Energi från förbränning 4 Sant eller falskt vad tror du? Hugger vi ner skog för att elda upp veden bör vi också plantera ny skog, eftersom det tar lång tid för träden att växa upp. Det går att köra bil från Jönköping till Gränna med hjälp av bananskal. snabba Biogas kallas de pruttar som besökare på bio släpper ut under tiden de ser en film. Biogas kan skapas av matrester med hjälp av mikroorganismer Olja ett fossilt bränsle Genom att elda olja eller fasta bränslen av olika slag t.ex kol, kan man utvinna energi. Kemisk energi som finns lagrad i bensin, diesel eller fordonsgas omvandlas exempelvis till rörelseenergi i motorn. Man kan också göra om bränslets energi till värme och el. Olja är ett fossilt bränsle. Under högt tryck och temperatur har växter och andra organismer, som innehåller kol, omvandlats till olja. Det är en process som tagit många miljontals år. Oljan finns djupt under markytan under både hav och land. I Sverige förädlas oljan till bensin, dieselolja och flygbränsle för transportsektorn. En del används för uppvärmning i t.ex. villapannor eller för att producera el och fjärrvärme till många samtidigt. Ett kilo olja innehåller ca 10 kwh energi. Olja innehåller många ämnen som är skadliga för miljön. När man förbränner den bildas koldioxid, svavel- och kväveföreningar som kommer ut i luften. Det är därför man försöker hitta alternativ till olja både som fordonsbränsle och för energiproduktion. Ett viktigt sådant alternativ är biobränsle. Rätt svar: sant, sant, falskt, sant Biobränsle Ordet bio kommer från grekiskans bi os som betyder liv. Biobränsle betyder således levande bränsle. Det kan till exempel vara ved, bark, sågspån eller pellets. Biobränsle är förnybart, och därför ett bättre alternativ än olja. Eftersom växterna lagrar solens energi när de växer, kan vi utvinna den energin genom att elda biobränslen. Det bildas koldioxid då också, men den koldioxiden har ju tagits upp ur luften när växten levde. Det blir alltså inte mer koldioxid i luften. Det går att värma sitt eget hus med biobränslen i en vedkamin eller pelletspanna, men ofta används biobränslen även i stora anläggningar. Då kan man göra både fjärrvärme och el i ett kraftvärmeverk. På Torsvik utanför Jönköping finns det ett kraftvärmeverk som använder biobränsle för att göra el och värme. Det finns två värmeverk på Torsvik, ett som eldas med avfall och ett som eldas med biobränsle. 18

24 Avfall Ett vanligt bränsle för kraftvärmeverk är avfall, det vill säga sopor från hushåll och industrin. En stor del av det är förnybart biobränsle eftersom avfallet innehåller papper, trä med mera. En del är fossilt bränsle i form av exempelvis plast. Du som bor i Jönköping har säkert åkt förbi Torsvik, där våra sopor omvandlas till el och värme. Det finns även ett kraftvärmeverk som eldas med biobränsle. Ungefär hälften av fjärrvärmen i Jönköping kommer från eldning av avfall. En fördel med att elda i stora gemensamma anläggningar är att man kan göra kraftvärme, det vill säga värme och el samtidigt. Det gör man på Torsvik genom att använda en ångpanna: När avfallet eldas i pannan (1) bildas varm rök. Värmen tas upp av vatten som finns i rör inne i pannan och vattnet i rören kokar till ånga. Ångan driver runt en turbin (2) och i generatorn (3) omvandlas rörelsen till elektricitet. I nästa steg, kondensorn (4), kyls ångan med fjärrvärmevatten. Ångan återgår till vatten och går tillbaka in i pannan. Fjärrvärmevattnet värms upp och kan pumpas ut till kunderna. 19

25 Mer om avfall och energi i Jönköping Som tur är förknippas sopor inte längre bara med att vår miljö skräpas ner. Vi kan använda soporna för att få fram värme och el. Matavfall blir till biogas och biogödsel. Biogasen driver bilar och biogödseln används i jordbruk. Rätt sak på rätt plats Avfallssortering har en hel del med energi att göra, det innebär också att saker hamnar där de gör minst skada och mest nytta Allra viktigast är att inte lägga farligt avfall i soporna. Farligt avfall kan till exempel vara batterier och elektriska apparater som kan ställa till det ordentligt både vid förbränning och vid biologisk behandling. Allt farligt avfall ska lämnas på sortergården! Nästa steg är att sortera bort metall, den kan ju varken brinna eller behandlas biologiskt. En metall som aluminium ställer till stora problem i kraftvärmeverket eftersom det smälter och kladdar fast. Det är mycket bättre att återvinna värmeljusbehållare, folie med mera genom att sortera det som metallförpackningar. Även tidningar och pappers-, plast- och glasförpackningar har egna insamlingssystem för återvinning, där de blir till nya förpackningar. Vi är duktiga på återvinning i Sverige. Till sist har du bara det kvar som kan delas på brännbart avfall och matavfall. Här i Jönköping lägger vi matavfallet i bruna papperspåsar. Nu pågår införandet av sorteringssystemet Fastighetsnära insamling av förpackningar (FNI) i Jönköpings kommun. Systemet innebär att du hemma källsorterar ditt hushållsavfall direkt i avfallskärlen på den egna tomten eller i soprummet. Du kan på ett enkelt sätt sortera förpackningar, tidningar och matavfall direkt i soptunnan. Även batterier och lampor sorteras i en egen box. Sopbilarna som hämtar vårt avfall ser till att de olika sopsorterna hålls isär. Matavfallet och det brännbara avfallet körs till Torsvik. Där bränns det brännbara avfallet för att skapa värme och el och matavfallet blir biogas. Det andra sorterade materialet återvinns och blir till nya produkter. Titta gärna på filmerna om Kjell Sortering! De nya avfallstunnorna är uppdelade i olika fack där du lätt sorterar ditt skräp. Matavfall blir energi och gödning Avfall och energi hänger alltså nära ihop numera, eftersom man på olika sätt ofta utnyttjar energin i avfallet. Så här får man fram biogas och biogödsel ur matavfall: 20

26 Förbehandling Biogas Rötning Biogödsel Flödesschema för den biologiska matavfallsbehandlingen i Jönköping. Första steget, förbehandlingen, innebär att avfallet mals ner och hettas upp, för att bli lätt att behandla biologiskt. Dessutom försvinner oönskade bakterier. Sedan körs materialet, som nu är en tjock gröt, med tankbil till en rötkammare vid avloppsreningsverket på Simsholmen. I rötkammaren sker själva rötningen när matavfallet bryts ner av bakterier. Det kan jämföras med vad som sker i din egen mage Vid nedbrytningen bildas gasen metan (CH 4 ) som är detsamma som biogas. Det kan användas istället för bensin. I Jönköping finns en hel del biogasbilar och många bussar, sopbilar och andra transportbilar som körs på biogas. Det som sedan är kvar av matavfallet kallas biogödsel. Det innehåller en hel del näringsämnen och annat nyttigt. Genom att använda lokalt utvunnet biogödsel i jordbruket så slipper vi använda konstgödsel som ofta framställs långt bort och faktiskt är en ändlig resurs. 21

27 Så här värmer vi våra bostäder De vanligaste sätten att värma upp hus i Sverige är med värmepump (berg-, jord- eller luftvärme), med en egen el-, olje- eller biobränslepanna eller med fjärrvärme. Vilka alternativ som finns beror en del på hur och var du bor. Exempelvis finns fjärrvärme bara i tätorter, eftersom den kräver ett ledningsnät. En värmepump tar tillvara energi från luften (luftvärmepump) eller marken (jord- eller bergvärme). En värmepump behöver el för att fungera. Ungefär en tredjedel av den energi du behöver för att värma huset, tillför du som el, resten av energin utvinns ur luften eller marken. Fjärrvärme finns på många håll i landet och går ut på att många hushåll värms av varmvatten från en eller flera stora värmeverk. Värmen kan göras av till exempel biobränsle, avfall eller så kan den vara överskottsvärme från exempelvis ett pappersbruk. Man kan alltså ta vara på många värmeflöden som annars skulle gå till spillo. Fjärrvärme är därför ett resurssnålt uppvärmningsalternativ. Fjärrvärmevattnet pumpas ut i ett ledningsnät, och lämnar av sin värme i en fjärrvärmeväxlare i varje hus. Sedan går det tillbaka till värmeverket för att värmas upp igen. Hos kunden värmer fjärrvärmen upp både vatten till elementen och varmvattnet i kranen. Röd färg betyder varmvatten. Blå färg betyder kallare, använt vatten. Vattnet går runt i ett slutet system. Att diskutera i skolan, är det här smart? Det är för varmt inne, vi öppnar frysen och låter dörren stå öppen en timme. Jag tinar de frusna bullarna till fikat i kylskåpet. Hitta på egna smarta diskussionsämnen! Ta reda på! Fråga hemma! Vilket bränsle använder ni till er bil, om ni har någon? Hur värms er bostad upp? 22

28 Elektrisk energi I detta avsnitt tar vi upp en del om hur den elektriska energin kommer till dig. Vi berättar också hur vi använder elenergi i vår vardag, t.ex. el och batterier till belysning, hushållsmaskiner, apparater etc. 4 snabba Sant eller falskt vad tror du? Det är sättet att framställa el på som påverkar miljön, inte elektriciteten i sig. El kan flyttas många mil från där den tillverkas tills det att vi använder den. Elektricitet är egentligen plusladdningar som rör sig. Världens största batteri är större än en fotbollsplan och har tillverkats av ett svenskägt företag. Rätt svar: sant, sant, falskt, sant Elnätet tar elen hem till dig Elektrisk energi kan tillverkas på en plats och användas senare på en helt annan plats. Elen transporteras i ledningar runt om i Sverige. Numera går de allra flesta elledningar i marken, så man ser dem inte. På så sätt är de mindre känsliga för till exempel stormar. Sådana oväder drabbar inte elnätet lika hårt numera. Sverige är indelat i ett antal elnätområden. I Jönköping är det Jönköping Energi som har hand om elnätet. I till exempel Bankeryd är det energibolaget Vattenfall. Man kan inte välja vilket elnät man vill tillhöra - det beror helt på var man bor. Däremot kan man välja från vilket företag man köper sin el. De olika elhandelsföretagen får nämligen sälja el i varandras elnät. Därför kan du köpa el från Jönköping Energi även om du inte bor i Jönköping! Man handlar med el på en marknad, där elproducenter och elhandlare agerar. Om det är ont om el för att till exempel flera kärnkraftverk har driftproblem, blir elen på den här marknaden dyrare. Om det snöar eller regnar mindre än vanligt, blir det ont om vatten i vattenmagasinen, vilket också får priset att stiga. Det blir mer konkurrens om elen. 23

29 Belysning Thomas Edisons uppfinning glödlampan var i cirka hundra år det vanligaste sättet att lysa upp i hemmen. Den har nu spelat ut sin roll och är inte längre tillåten att sälja i Sverige på grund av sin höga energiförbrukning. I Sverige beräknas förbudet mot glödlampor att spara tio procent av den el som används i hushållen. Lågenergilampan heter egentligen lysrörslampa och kan beskrivas som ett tunt lysrör som vikts ihop flera gånger. Lågenergilampor kan ersätta matta glödlampor, men inte glödlampor där det verkligen krävs en klar lampa. Lågenergilamporna behöver inte bytas lika ofta som glödlamporna. Alla lågenergilampor innehåller en liten mängd kvicksilver. Tänk på att slänga lågenergilampor på sortergården som elavfall. Om en lågenergilampa går sönder hemma behöver rummet vädras ut ordentligt. Du bör använda handskar när du samlar upp materialet och lägga alltsammans i en burk med lock. Använd inte dammsugare utan torka upp med en trasa och släng trasan i samma burk som den trasiga lampan. Märk burken med: innehåller kvicksilver och lämna till miljöåtervinningen. LED-belysning, lysdioder, ger ungefär samma energibesparingar som lågenergilampor men utan miljöfarliga ämnen. LED är en förkortning av Light Emitting Diode. De har tio gånger längre livslängd än lågenergilamporna, vilket är en anledning till att de används i bland annat trafiksignaler. LED-lampor är ofta dyrare i inköp än lågenergilampor. LED-ljuset är riktat och passar bra som punktbelysning. Halogenlampor drar ström även när de är släckta. Eftersom halogenlampor kräver lägre spänning behöver de transformatorer. Transformatorn, den lilla lådan som sitter på sladden eller stickproppen, drar ström även om lampan är släckt. Dra ut kontakten när du släcker lampan eller koppla en timer eller ett grenuttag med strömbrytare till vägguttaget. 24

30 Batterier Ett batteri lagrar energi i form av kemisk energi. De kan se ut på många olika sätt. Det första batteriet uppfanns av italienaren Alessandro Volta år Mängder av föremål hemma hos dig kräver batterier för att fungera. Har du tänkt på att de ser olika ut i storlek och form? Världens största batteri finns i Alaska, USA. Det är större än en fotbollsplan och tillverkades av ett svenskt/schweiziskt företag som heter ABB. Hur fungerar ett batteri? Alla batterier har två olika ändar, eller poler som de kallas. Det finns en minuspol och en pluspol. Om du tittar på ett batteri hittar du ofta dessa tecken utanpå. Mellan de båda polerna finns en spänningsskillnad, eftersom de har olika många elektroner. Spänning mäts i Volt (V). Om batteriet kopplas in i en krets kan elektroner vid minuspolen ta sig genom kretsen till pluspolen för att utjämna skillnaden i spänning. När spänningsskillnaden är för låg kan vi inte använda batteriet. Vissa batterier, t.ex i mobiltelefoner och datorer, är uppladdningsbara. Ett uppladdningsbart batteri kallas för ackumulator. Bränsleceller fungerar ungefär som ett batteri som inte behöver laddas med el. Det drivs av vätgas samt av syre från luften. Elektricitet från bränsleceller kan användas till att driva fordons elmotorer. Utveckling av bilar med bränsleceller pågår och har bilar har redan börjat säljas. På bilden ser du en Toyota Mirai som tankas med vätgas. Väte är vårt minsta grundämne men också universums vanligaste och det kan ge lösningen på ett av mänsklighetens stora problem, nämligen utsläppen från den ständigt ökande trafiken. För när väte och syre reagerar med varandra utvecklas stora mängder energi och slutprodukten är bara vanligt rent vatten! Lite kemi! vätgas + syrgas vatten + energi 2 H 2 + O 2 2 H 2 O + energi 25

31 ! TESTA ETT EXPERIMENT Elektrisk trolldeg Sladdar och glödlampor i all ära här kan ni pröva att undersöka elektriska kretsar med hjälp av trolldeg, modellera och lysdioder För instruktioner och förklaringar följ länken: Elektrisk trolldeg Material: Trolldeg Modellera Lydioder (5 eller 10 mm i storlek) AA-batterier med batterihållare, minst två per grupp Recept på elektrisk trolldeg: 1. Seriekoppling och sluten krets Om du sätter fler lysdioder i serie kommer de att lysa svagare eftersom resistansen dvs motståndet i kretsen har blivit större då går det mindre ström. Lamporna i en julljusstake eller en julgransslinga är 3 msk vinsyra (finns i kryddhyllan) 1 msk matolja ev. karamellfärg seriekopplade - skruvar man ur en slocknar Värm på medeltemperatur så att smeten tjocknar till en klump. alla. Ström kan inte passera om man inte har en sluten krets - alltså från batteriet, genom något, och tillbaka till batteriet. Om du tar loss en av dioderna Förvara den i en påse om du vill spara den till en annan dag. så slocknar de andra eftersom kretsen inte är sluten längre, dvs ingen ström passerar. 2. Parallellkoppling Dioderna lyser lika starkt även om du sätter i fler det tyder på att strömmen genom en viss diod inte ändras även om vi sätter i fler dioder. Strömmen kan gå från batteriet, genom en diod, och tillbaka till batteriet utan att behöva passera mer än en diod. Detta skiljer sig från seriekopplingen där vi tvingade strömmen att passera flera dioder, alla med sitt elektriska motstånd. Lampor och andra elektriska apparater i hemmet är parallellkopplade - skruvar man ur en lampa eller stänger av en apparat så fungerar de andra fortfarande. 3. Kortslutning/Ström tar lättaste vägen Ström tar lättaste vägen, vilket betyder att mer ström går den väg där det elektriska motståndet (resistansen) är minst. Om du för ihop trolldegskorvarna/klumparna eller lägger en tredje klump i kontakt med de två andra (antingen i en parallellkoppling eller seriekoppling), så ger du strömmen en alternativ väg att gå, som innebär att den inte behöver passera lysdioden. 1 dl vatten 1,5 dl vetemjöl 0,25 dl salt Blanda allt i en kastrull - vill du färga degen häll i lite karamellfärg. Låt klumpen svalna något innan ni knådar den tills den blir sval. 26

32 ! TESTA ETT EXPERIMENT PET flaska som termos, funkar det? Uppgift: Ni ska isolera PET-flaskor på olika sätt för att ta reda på vilket isoleringsmaterial som håller värmen bäst. Arbeta i grupp (3-4st). Ni behöver: 4 små PET-flaskor 1 termometer Vattenkokare Vatten Klocka eller tidtagarur Tejp eller gummiband Olikfärgade tyger, papper, aluminiumfolie, plast, skumplast eller något annat isoleringsmaterial. Gör så här: 1. Sätt nummer 1-4 på PET-flaskorna. 2. Bestäm i gruppen hur ni ska isolera PET-flaskorna. Isolera dem på olika sätt! 3. Klä PET-flaskorna efter era idéer. Anteckna isoleringsmaterial i tabellen. 4. Koka vatten i vattenkokaren och fyll era termosar. OBS! Varmt - arbeta med försiktighet! 5. Mät temperaturen i alla termosar. Skriv upp resultatet i tabellen. 6. Vänta i 30 min, ta tiden med klocka eller tidtagarur. 7. Efter 30 min avläser ni temperaturen och noterar i tabellen. 8. Räkna ut temperaturskillnaden (Temp från början Temp efter 30 min= tempskillnad i C) 9. Vad fungerade bäst? Diskutera i gruppen. 10. Jämför ert resultat med andra grupper. Flaska Isoleringsmaterial Temperatur från början Temperatur efter 30 min. Temperaturskillnad C

33 Förklaring: Isolering med mycket luft i bevarar värmen bäst, luften leder värmen dåligt och värmen stannar därför kvar i termosflaskan. Tänk efter hur dina vinterkläder ser ut! Vit eller blank isolering håller också värmen bra. Värmen reflekteras (studsar tillbaka) in i flaskan av det vita eller blanka. Om du tittar i en termos får du se hur blank den är inuti. Mörka isolering absorberar (suger åt sig) värmen från vattnet och kyler vattnet ganska snabbt. Snabbast kyls vattnet om man använder blöt isolering på flaskan. Vatten leder värme bättre än luft och dessutom tar det energi från det varma i flaskan när vattnet i den blöta isoleringen avdunstar. Tänk på hur det känns att ha på sig en blöt tröja! Att arbeta vidare med! Titta gärna på hur isoleringen i ett hus ser ut, fluffigt material som håller värmen inne. Utveckla genom att diskutera hur vi behåller kyla, använd till exempel en snöboll och låt den smälta inomhus. Snö kan också isolera. En del djur lever under snötäcket på vintern. Hur vi klär oss en varm sommardag? 28

34 Räkna med energi! I detta avsnitt får du lära dig mer om vad det kostar att använda elektrisk energi. Testa gärna att räkna ut några kluriga uppgifter tillsammans. Vilken information finns på en elräkning? Du kan börja med en hemuppgift hemma hos dig och din familj. Fråga gärna någon vuxen om personen kan visa dig var säkringsskåpet finns hemma hos er. 3 snabba Sant eller falskt vad tror du? 200 g chips innehåller samma mängd energi som krävs för att värma upp 10 liter nollgradigt vatten till kokpunkten, +100grader Celsius. I Europa används ca 6 ggr mer energi per invånare än i Afrika. Det behövs minst 4 jordklot till att försörja hela jordens befolkning om alla skulle leva som vi svenskar gör idag. Rätt svar: sant, sant, sant Energi och effekt hänger ihop Grundenheten för energi är Joule och förkortas J. 1 Joule motsvarar en ganska liten energimängd, en sockerbit innehåller ca 50 J. När det gäller mat mäter man ibland energiinnehållet i kalorier (cal). Elektrisk energi mäts oftast i kilowattimmar (kwh), som är en betydligt större energimängd. Effekt är den energi som går åt under en viss tid. Effekten mäts i Joule per sekund (J/s) men en vanligare enhet är Watt (W). 1 W = 1 J/s. Eftersom Joule/s är en så liten enhet så mäter man oftast effekten i kilowatt (kw = 1000W). Multiplicerar du effekten i kilowatt (kw) med hur länge till exempel en lampa är tänd i timmar (h) får du fram förbrukningen av energi i kilowattimmar (kwh). 1 kilowattimme motsvarar den kemiska energin i en deciliter olja eller ett halvt kilo färsk björkved. 10 kwh Energimängd = effekt * tid 10 kwh motsvaras av 1 liter olja eller 5 kg ved. 29

35 Hur energirik är maten du äter? I mat mäts energi fortfarande i kalorier (cal). 1 kalori är detsamma som 4,19 Joule. 1 kalori är den energimängd som behövs för att värma 1 gram vatten 1 grad. Energiförbrukningen för ett barn är ungefär kj (tusen joule) eller kcal (tusen kalorier) per dag. Det är viktigt att vi får i oss energi från olika sorters mat. Socker och fett ger mycket energi men inte så mycket näring som kroppen behöver. Får vi i oss för mycket energi omvandlas det till fett som lagras i kroppen. Läs gärna på förpackningar och jämför hur många kalorier du får i dig av en påse chips och en läsk istället för en tallrik flingor med mjölk. Vad kostar det att använda en dator? På all elutrustning anges effekten i watt eller kilowatt (1 000 watt). Multiplicerar du effekten (i kilowatt) med hur länge datorn används (i timmar) får du fram förbrukningen av energi i kilowattimmar. För enkelhetens skull räknar vi med att 1kWh kostar 1 kr. Exempel: Din laptop drar ca 80 watt. En kilowattimme kostar 1 kr. Vad kostar det att använda datorn i en timme? 80/1 000 x 1kr = 0,08kr = 8 öre Svar: 8 öre Hur länge räcker en krona? Vill du veta hur länge du kan använda datorn för en krona dividerar du en kilowattimme (1 000 Wh) med 80 W. Exempel: 1000/80 = 12,5 timmar. Svar: För en krona kan du använda datorn i 12,5 timmar. Tips! Det går att spara pengar genom att sänka sin elförbrukning. Duscha några minuter kortare eller lite svalare, undvik standby-läge på elektriska apparater, stäng av det som inte används för tillfället som TV eller dator, dra ur laddaren till mobilen eller eltandborsten osv. Kom på fler sätt ni kan spara el på! Vill du kanske få lite högre månadspeng? Se till att ni sänker temperaturen hemma lite grand. Om ni sänker från 22 C till 21 C så kan din familj spara 500 kronor på ett år om ni värmer huset med el. En grad svalare märks inte och det går ju att ha en extra tröja på sig när man till exempel sitter still och gör läxorna. 30

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

En propp i proppskåpet har en ledande tråd inne i sladden som är gjord av koppar, men isoleringen utanför är plast. Porslin finner man i proppen.

En propp i proppskåpet har en ledande tråd inne i sladden som är gjord av koppar, men isoleringen utanför är plast. Porslin finner man i proppen. Vad är energi? På stenåldern fanns inga glödlampor och ingen elektricitet. Människorna använde elden för att få ljus och värme och för att laga mat. Maten ger energi så att vi får kraft och orkar röra

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson Teknik med el sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta (Teknik åk 4-6) Olika sätt att hushålla med

Läs mer

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan.

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan. Bilals Energibok HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan. Vad är energi? Energi kan beskrivas som något som medför förändring

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. SOLUGN Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt.

Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning yngre barn 7-11 år Aktivitetskortens färg: blå VATTEN & ENERGI Syfte Att öka elevernas förståelse för vattenkraft och el-energi i utställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning Den kursiva

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. 1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön. Vet du att du gör en insats för miljön, bara genom att leva ditt vanliga vardagsliv?

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare bra att veta om el så blir du en säker elanvändare Så här produceras elen Öresundskraft producerar både el och värme. Elen förs i elledningar ut till användarna i industrier, hyreshus och villor. Värmen

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

Solen är grunden för livet på jorden

Solen är grunden för livet på jorden Situationen är kritisk! För att vi ska kunna bo kvar på jorden måste vi minska vår energianvändning. Ledningen för Agents Against Power Waste, A.A.P.W. har därför handplockat dig och ett fåtal andra agenter

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Vill du bli ett EnergiGeni? Bra att veta och kul att kunna om energi. Ett utbildningsmaterial om energi för dig i årskurs 4-9.

Vill du bli ett EnergiGeni? Bra att veta och kul att kunna om energi. Ett utbildningsmaterial om energi för dig i årskurs 4-9. Vill du bli ett EnergiGeni? Bra att veta och kul att kunna om energi. Ett utbildningsmaterial om energi för dig i årskurs 4-9. Välkommen till en värld full av energi Vad är energi egentligen? Vilka fördelar

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

tack för du tittat den här boken!

tack för du tittat den här boken! tack för du tittat den här boken! vi gjorde ett experiment.vi gjordet balong bilar vi andvende. leksaks bilar,tejp,sugror.och,balonger. vi gjordet så att vi tejpadet sugröret i leksaks bilen. sen tejpadet

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016 LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

SOPSORTERINGS SKOLAN

SOPSORTERINGS SKOLAN SOPSORTERINGS SKOLAN Spara gärna denna sorteringsguide för ökad trevnad i våra miljöhus. REGLER OM SOPSORTERING Kostnadseffektivt Sopsortering är inte bara bra för miljön utan också för plånboken. Genom

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer