Projektmaterial. Högalids folkhögskola
|
|
- Mattias Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektmaterial INLÄRNINGSSTILAR OCH INTERAKTIVA INLÄRNINGSMATERIAL Högalids folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm
2 1 ITIS RAPPORT HÖGALIDS FHSK 2002 Petter Magnusson Christine Fransen Lazslo Olasz Handledare: Anders Lilja
3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 0.0 Bakgrund Inlärningsstilar Inlärningspsykologi & Interaktivt CD material Resultat av CD testerna Deltagarnas kommentarer Hur går vi vidare Sammanfattning Referenser BAKGRUND Vi arbetar som folkhögskolelärare och IT-Pedagoger på Högalids Folkhögskola i Kalmar. Vi har relativt tidigt använt datorer i undervisning.vi har relativt hög datortäthet på vår skola i förhållande till antal deltagare. Under tiden som vi utvecklats i vårt arbete har vi också utvecklat vårt sätt att använda IT i undervisningen. Som lärare eller handledare måste man också vara beredd på förändringsarbete. Man måste kunna förändra och förnya sitt arbetssätt. Detta sammantaget har motiverat oss för detta arbete.
4 3 1.0 INLÄRNINGSSTILAR Idag talas det mycket i pedagogiska forum om livslångt lärande och inlärningsstilar. Alla har en personlig inlärningsstil och genom att medvetandegöra denna kan inhämtandet av kunskap utvecklas. Dagens kunskaps- och kommunikationssamhälle ställer krav på ett livslångt lärande vilket innebär att det finns all anledning att kartlägga och förstå sin inlärningsstil för att lättare kunna hantera de krav som ställs nu och för lång tid framöver. De olika inlärningsstilarna förklarar varför vissa barn klarar sig bra i skolan medan andra inte gör det. Inlärningsstilen beror till stor del på personens biologiska förutsättningar men också på personens känslomässiga, sociologiska, fysiologiska och psykologiska egenskaper. Inlärningsstilen är alltså beroende av allt som påverkar hur vi koncentrerar oss, hanterar och kommer ihåg ny, svår information. För lättförståelig information behöver inlärningsstilen inte användas, men svår information lärs lättare in med rätt inlärningsstil. Tre femtedelar av inlärningsstilen sägs vara ärftligt betingad. Resterande del, bortsett från uthållighet, utvecklas genom erfarenhet. Att medvetandegöra eleven om sin egen inlärningsstil och lära ut på det sätt eleven bäst lär in är en av nycklarna till en förbättrad undervisning i skolan. ( Olika inlärningsstilar Kenneth och Rita Dunn har forskat kring lärstilar och individuellt lärande. Mycket av det som presenteras här nedan har sitt ursprung i deras tankegångar. Information som skall läras in behandlas på i huvudsak två olika sätt: Analytiska elever har en dominerande vänstra hjärnhalva. Globala, eller holistiska, elever har en dominerande högra hjärnhalva. Denna skillnad brukar förklaras med hjärnans uppbyggnad och funktion. De båda hjärnhalvorna är specialiserade för olika typer av tänkande men ny forskning visar att de samarbetar i de flesta uppgifter. Fördelningen av aktiviteter mellan höger och vänster hjärnhalva ses därför bäst som förenklade metaforer för inlärning, snarare än som tidigare skett, då specifika beteenden stoppats in i vänster-höger fack. Den analytiske eleven använder den del av hjärnan som svarar för det analytiska tänkandet. Detta är den del av hjärnan som svarar för språk, läsning, hörsel, detaljer och fakta. Dessa elever följer gärna ett
5 4 stegvis resonemang av efterhand förklarade detaljer som så småningom mynnar ut i en helhetsbild. Den globale eleven tråkas ut av analytiska resonemang och vill först bilda sig en översiktsbild för att se vad det är som skall läras in och varför. Först därefter tar han eller hon itu med detaljerna. Intressant är att sättet vi behandlar information på tenderar att ändras under skoltiden. De flesta grundskolebarn är globala. Ju äldre eleven blir och ju längre tid den går i skolan, desto mer analytisk blir den. De flesta lågpresterande elever är globala, men så är även de flesta mycket intelligenta barnen. Skillnaden kan bero på olikheter i motivation och hur informationen tas in. Analytiska elever föredrar ofta en tyst, ljus, och formell omgivning. Medan de koncentrerar sig utför de sällan bisysslor som att äta, dricka och tugga eller bita på föremål. Ofta har de ett stort behov av att slutföra de uppgifter de håller på med. Globala elever tycks istället må bra av distraktion. Bakgrundsmusik, dämpat ljus och informell sittplats verkar stimulerande. De tar ofta paus och jobbar med flera uppgifter åt gången, vilka de växlar mellan. De föredrar att lära in saker tillsammans med andra elever och strukturerar hellre uppgiften på sitt eget sätt än följer andras anvisningar. Eleverna kan sedan ytterligare delas in i de fyra undergrupperna: Visuella inlärare: Auditiva inlärare: Visuella människor lär sig bäst genom iakttagelser. Textvisuella personer kommer bäst ihåg det som de läst, medan bildvisuella personer föredrar bilder i form av kartor, diagram, filmer o. dyl. Att ha en inre visuell förmåga betyder att man kan göra sig egna inre bilder av det man vill minnas. De lär sig snabbt och passar bra in i skolans traditionella undervisning. Auditiva personer lär sig bäst genom att lyssna och prata. De minns vad andra sagt till dem och pratar gärna, både själva och i grupp. Auditiva människor har ofta "lätt för sig" i skolan eftersom de kan ta till sig muntlig information och svara på lärarnas frågor. De passar därmed ganska bra in i den traditionella undervisningen.
6 5 Kinestetiska inlärare: Kinestetiska personer har oftast lättare för att tänka klart när de är fysiskt aktiva och behöver därför ett stort behov av rörelse. Många är också starkt känslomässiga i sitt sätt att ta till sig information och kan ibland fatta beslut som inte grundar sig på rationella tankar. Dessa lär sig bäst genom att delta i aktiviteter, känna, röra sig och experimentera och anses passa dåligt in i traditionell undervisning. Taktila inlärare: Taktila personer lär sig bäst genom att använda känseln och har därför lättast för att lära sig när de får arbeta praktiskt med händerna. Den som är taktilt lagd försöker rita, klottra, anteckna och pilla på materialet så mycket som möjligt medan den lyssnar. Att t ex använda dator är ett utmärkt sätt att lära sig på. Skolans hantering av elevernas lärstilar Skolans undervisningstradition passar bäst för de visuella och auditiva inlärarna. Detta beror på att skolans verksamhet bygger på logiska och analytiska arbetssätt med muntlig kommunikation. Elever med högerdominant hjärna passar dåligt in i traditionell undervisning, det vill säga de taktila och kinestetiska eleverna. Detta betyder i sin tur att det är de mest rörliga eleverna som förfördelas i skolan. Dessa elever är inte på något sätt mindre intelligenta än andra, de lär sig bara på ett annat sätt! En flexibel lärare kan nå även dessa elever genom att träna sig i att undervisa på alla kanalerna. Detta kan spara läraren både tid och energi. En förbättrad undervisning kan handla om att undervisa på fler än de två kanaler skolan traditionellt använder sig av. Forskning kring inlärningsstilar visar att när en person får arbeta efter sina preferenser, d.v.s. lära sig ny svår information via sina starkaste sinnen och ta hänsyn till känslor och attityder, miljöfaktorer, fysiska behov och sociala faktorer, förbättras inlärningsförmågan väsentligt. ( På en del platser menar man att insikten i sin egen lärstil är elevens ensak. På andra anser man att det borde vara ett gemensamt ansvar för att eleven skall uppnå bästa möjliga inlärningssituation.
7 6 Fler teorier Det ovan beskrivna synsättet beträffande lärstilar är inte på något sätt allenarådande. Psykologen Kolb utformade under 70-talet en teori som bygger på att det finns två sätt att ta åt sig kunskapen och två sätt att bearbeta den. De två sätten att ta åt sig kunskap är aktivt eller reflekterande. Personer som tar åt sig kunskap aktivt trivs där det händer mycket och vill gärna vara i strålkastarskenet. De som tar åt sig kunskap reflekterande uppskattar forum där man tillåts att observera och reflektera utanför händelsernas centrum. Den som sedan vill få tänka innan den handlar och utföra väl genomtänkta analyser, ifrågasätta och uppskattar en strukturerad situation med klara mål har ett abstrakt sätt att bearbeta kunskap. Personer som i stället vill ha ett samband mellan ämnesinnehållet och en konkret problemställning, vill se tekniker och metoder med praktiska användningsområden och vill öva under instruktion och feedback har ett konkret sätt att bearbeta kunskap. Även om Kolbs teorier är annorlunda så finns det i slutänden likheter med Dunns beskrivning av lärstilar. Kritik mot idéer bakom inlärningsstilar Det ska förstås sägas att det finns kritik riktad mot idéerna bakom olika lärstilar. Följande, med mera, står att läsa på Inlärningsstilar representerar en helt annorlunda grundsyn på undervisning än den syn skolan traditionellt bygger på. Därför passar inlärningsstilar inte in i nuvarande skolorganisation. Det är lätt att avfärda idéerna bakom inlärningsstilar eftersom det var mycket länge sedan en del av dess förespråkare stod bakom katedern och därför ingenting vet om verkligheten. Detta gör inlärningsstilar till en akademisk produkt utan verklighetsförankring. Dessutom är många av förgrundsgestalterna bakom inlärningsstilar inte erkända som vetenskapsmän. Vidare anses förespråkarna av inlärningsstilar representera en utgångspunkt för lärande, vilken bottnar i en skolform där möjligheterna för eleverna att själva påverka undervisningens innehåll är begränsad. Förespråkarna av inlärningsstilar anses fästa stor vikt vid undervisningens form och betydligt mindre vikt vid dess innehåll. Detta är ett synsätt på lärande vilket talar emot läroplanens intentioner att stor vikt skall fästas vid att eleverna självständigt kan söka, granska och bygga sin kunskap.
8 7 Lärstilar i arbetsmaterialgruppen I vår deltagargrupp bestämde vi oss tidigt för att introducera tankar om individuell lärstil i samband med att IT-baserat arbetsmaterial skulle utvärderas. Samtidigt som deltagarna utvärderade själva materialet så reflekterade de över sin lärstil och gjorde intressanta kopplingar däremellan. Vid vårt första möte pratade vi om lärstilar, i nästa skede fick var och en svara på en enkät med frågor som skulle utröna vilken kanal som var starkast hos var och en, därefter gjordes kopplingar till det presenterade utbildningsmaterialet som var och en skulle utvärdera enligt en särskild mall. Resultatet av utvärderingen är en sak men viktigast ändå var alla ahaupplevelser som följde med gruppens diskussioner kring egen lärstil. Det var viktigt för flera att få komma till insikt med den individuella lärstilens betydelse i förhållande till lärarnas undervisningssätt. Plötsligt insåg en och annan att det kanske inte var så att de varit tröga i förhållande till andra elever som upplevdes ha klarat grundskolan bättre och på ett lättare sätt. Det hade kanske något att göra med de egna kanalerna Lärarens sätt att undervisa hade kanske helt enkelt passat andra elevers inlärningspreferenser bättre vilket egentligen gjorde läraren till den större boven i grundskoledramat än den förfördelade individen själv. En omvälvande insikt så klart. Plötsligt förstod någon varför vissa ämnen och lärare hade varit roligare och passat bättre än andra! Egentligen finns det förstås en viss tragik i dessa insikter. Även om diskussionen om lärstilar är omtalad och i viss mån också kritiserad, så ligger det förstås en styrka i att veta att skälet till att vissa undervisningssituationer inte fungerar ligger i samspelet mellan de kommunicerande individerna, dvs läraren och eleven, och inte nödvändigen är ett problem som endast eleven har. Men eftersom ingen har upplyst eleven om detta så blir det förstås så att den egna kapaciteten upplevs som bristande. Andra kan ju andra förstår ju så det är klart att det är mitt fel att jag inte gör det! Vad var och en i gruppen har kommit fram till finns presenterat som bilaga i form av korta sammanfattningar gjorda av individerna själva.
9 8 2.0 KORT DISKUSSION OM INLÄRNINGSPSYKOLOGI & INTERAKTIVT CD-MATERIAL Vår arbetssituation rent allmänt kan enligt vår uppfattning beskrivas som både och. Vi har delvis mycket stimulerande arbetsuppgifter samtidigt som vi har deltagare ( Vilket är Högalids folkhögskolas terminologi för elev ) som har en besvärlig bakgrund. Det är uppenbart att vi delvis har deltagare som på många sätt har studiesvårigheter. Inför detta arbete började vi fundera över detta med inlärning och inlärningspsykologi Vår erfarenhet är att deltagare med studiesvårigheter ibland har svårt för eget kunskapssökande och att PBI är ett koncept för som kräver mycket av en student. I litteraturen kan man finna stöd för att egen forskning bl.a kräver att studenten måste ha en begreppsvärld för att kunna orientera sig i ett nytt material. 1 Detta är något som enligt vår uppfattning studiesvaga studenter kan ha problem med. Motivation och självuppfattning betyder mycket vet vi. En person med inlärningssvårigheter bör inte konfronteras med nya misslyckanden när han möter en ny studiemiljö. Betingad inlärning ( SR teroi) förknippar många med 50 och 60 talets inlärningspsykologi vilken idag har så som vi uppfattar det en negativ klang. Vi har dock funnit både i litteraturen 2 och genom våra erfarenheter att drill och små stegvisa framsteg genom betingad inlärning och uttalad återkoppling kan ge ett bra studieresultat, speciellt hos studenter med studiesvårigheter. Att använda datorn i undervisningen har många fördelar. Bland de fördelar som vi vill nämna är den ökade motivation som deltagarna känner i och med användningen av datorer i undervisningen. Det område som vi här studerade är datorstödd undervisning ( DU). På engelska finns många motsvarande förkortningar CBT (ComputerBasedTraining ) CBL ( ComputerBasedLearning ) osv. På Högalids folkhögskola bedriver vi undervisning till ECDL körkortet. Vi använder oss av både tryckt studiematerial och DU i form av CD- material. Vi intresserade oss tidigt för positiva effekter som DU kan föra med sig. Detta gäller framför allt enligt vår uppfattning resurssvaga elever. 1 Yvonne och karl Gustaf Waern - Tankepsykologi för ADB folk Liber Inlärningspsykologiska metoder för att hjälpa elever med låg studiemotivation Ola Nordlund - Pedagogiska ints - Stockholms Universitet 1990
10 9 2.1 RESULTAT AV CD-TESTERNA Resultatet av de studier vi genomförde med det Interaktiva CD materialet var relativt entydiga. Två huvudprinciper kan man slå fast. 1) För övningar av drill karaktär t.ex de som vi använt för ECDL körkortet har det interaktiva CD materialet stora fördelar. 2) För mera komplexa arbetsuppgifter t.ex söka, sovra sammanställa information. Har förprogrammerat Interaktivt CD material mindre fördelar. Här har istället handledaren en central funktion. Vi genomförde en kort enkät till de deltagare som använt ECDL materialet. Antalet enkäter var enligt vår uppfattning för litet för att få valida data. Men resultatet av kvalitativ natur var entydigt. Deltagarna uppfattar dess CD skivor som mycket bra. Samma resultat stod att finna när vi testade CD skivor i andra ämnen ( Samhällskunskap, Matematik ). Deltagarna uppfattar dessa mycket positivt. Spontan kommentar var ofta att CD skivorna ger högre motivation att jobba med ämnet ( Kul-faktorn ). 2.2 DELTAGARNAS KOMMENTARER Elevernas syn på datorbaserat inlärningsmaterial varierade något, vilket illustreras av kommentarerna återgivna här nedan. Elev 1 (om Web-baserat material i Matematik och Fysik 3 ): Text läsbarhet bra, glada färger, innehållet ökar förståelsen av fysikaliska fenomen, bra kompletteringsmaterial till läroböcker. Elev 2 (om Web-baserat material i Matematik och Fysik 1 ): Produkten enkelt skriven, fungerar snabbt och utan felmeddelanden, lite klen i grafik, färgerna är enformiga, utföranden är inte helt bra, det förklaras för dåligt i texterna. Produkten kan användas som ett komplement till annat läromedel och då kanske det fungerar bättre, men som ett rent utbildningsmaterial utan att ha några förkunskaper funkar den nog inte så bra. Elev 3 (om CD i samhällskunskap 4 ): Jag tycker att skivan är väldigt bra men att den ibland är lite svår att förstå, jag kan tänka mig att en nybörjare kan bli lite virrig i början. Mannen som talar på skivan har en väldigt sövande röst och det gör att det blir jobbigt att sitta länge.
11 10 Elev 4 (om Web-baserat material i Matematik och Fysik): Jag har testat ett fysik dataprogram och jag tyckte det var bra och omfattande. Att sitta och klicka framför en dator kan aldrig ersätta ett riktigt experiment. Vissa teorier kan ändå vara svåra att förstå så att en lärares hjälp kan i vissa fall vara ovärderligt. Elev 5 (om MerIT 5 ): Jag lär mig lättast svåra, eller nya saker genom ett multisensoriskt lärande. De ultimata för mig är att en lärare förklarar vad det handlar om. Därefter vill jag ha gärna läsa om det och göra egna anteckningar. Slutligen ha en diskussion med ca fem personer, där jag kan få feedback över mina egna funderingar och tankar och få en förståelse över hur andra tänker. Att ha CD-skivor som läromedel passar inte mig så bra. Jag vill se den personen som pratar, alla rörelser och miner. Jag vill ha det verkligt med alla bitar runtomkring. Ett levande lärosätt. Att sitta och titta på en skärm ger mig inte så mycket. 3.0 HUR GÅR VI VIDARE Hur kan informationsteknik på ett enkelt sätt förändra undervisningen i matematik, fysik, samhällskunskap och IT? Hur uppfattar eleverna möjligheterna att kritiskt granska och använda datormaterialet? Efter utvärderingar gjorda av våra elever om olika datorbaserat material och om inlärningsstilar, började vi lärare att sammanfatta, sammanställa och diskutera med våra elever deras iakttagelser. Hur går vi vidare? Kan vi egentligen förverkliga alla våra elevers olika förväntningar? Svaret är både ja och nej! För att möta elevernas önskemål och behov måste undervisningen individualiseras mera. Det är viktigt att inlärningen ska involvera stimulering av så många sinnen som möjligt hos eleverna. Detta klaras bäst av genom att förena olika redskap och metoder i undervisningen. Datorbaserat material har större eller mindre användbarhet beroende på elevernas inlärningsstil. Vi skulle kunna anpassa datormaterial för olika individer. Frågan är i vilken utsträckning är detta möjligt att genomföra. Sammanfattningsvis kan sägas att alla är överens om att en förändrad undervisningsmetodik kräver i allt större utsträckning att läroboken kompletteras eller ersätts av datorbaserat material. Eleverna kan själva söka, bearbeta och
12 11 analysera information i sitt inlärningsarbete. Vi måste vara mer flexibla när vi väljer våra undervisningsmetoder, eleverna kräver större variation i arbetssättet. Samtidigt är det viktigt att beakta elevernas individuella krav vid val av olika former av läromedel. 1. Interaktiva övningar från internet: i matematik och fysik. 2 CD i samhällskunskap 3 MerIT Matematik A, Per Andersson, Stefan Njord,..
13 SAMMANFATTNING: Vi arbetar som Folkhögskolelärare och IT-Pedagoger på Högalids Folkhögskola i Kalmar. Vi har deltagit i detta ITIS projekt med motivet att som lärare eller handledare måste man också vara beredd på förändringsarbete. Dagens kunskaps- och kommunikationssamhälle ställer krav på ett livslångt lärande vilket innebär att det finns all anledning att kartlägga och förstå sin inlärningsstil för att lättare kunna hantera de krav som ställs nu och för lång tid framöver. Kenneth och Rita Dunn har forskat kring lärstilar och individuellt lärande. Mycket av det som presenteras här nedan har sitt ursprung i deras tankegångar. Information som skall läras in behandlas på i huvudsak två olika sätt: Analytiska elever har en dominerande vänstra hjärnhalva. Globala, eller holistiska, elever har en dominerande högra hjärnhalva. Vi gjorde en självutvärdering tillsammans med deltagarna. Resultatet av utvärderingen var bl.a aha-upplevelser som följde med gruppens diskussioner kring egen lärstil. Det var viktigt för flera att få komma till insikt med den individuella lärstilens betydelse i förhållande till lärarnas undervisningssätt. Plötsligt insåg en och annan att det kanske inte var så att de varit tröga i förhållande till andra elever som upplevdes ha klarat grundskolan bättre och på ett lättare sätt. Det hade kanske något att göra med de egna kanalerna Efter utvärderingar gjorda av våra elever om olika datorbaserat material och om inlärningsstilar, började vi lärare att sammanfatta, sammanställa och diskutera med våra elever deras iakttagelser. Vi har i vår studie också funderat på hur man kan gå vidare. Vi tror att undervisningen måste individualiseras mera. Det är viktigt att inlärningen ska involvera stimulering av så många sinnen som möjligt hos eleverna. Detta klaras bäst av genom att förena olika redskap och metoder i undervisningen. Datorbaserat material har större eller mindre användbarhet beroende på elevernas inlärningsstil. Vi skulle kunna anpassa datormaterial för olika individer.
14 13 Slutligen kan resultatet av de studier vi genomförde med det Interaktiva CD materialet sammanfattas i två huvudpunkter: 1. För övningar av drill karaktär t.ex de som vi använt för ECDL körkortet har det interaktiva CD materialet stora fördelar. 2. För mera komplexa arbetsuppgifter t.ex söka, sovra sammanställa information. Har förprogrammerat Interaktivt CD material mindre fördelar. Här har istället handledaren en central funktion.
15 REFERENSER: Honey, P., Mumford, A. Lärstilshandboken. Lund: Studentlitteratur, 1985 ( ( Inlärningspsykologiska metoder för att hjälpa elever med låg studiemotivation Ola Nordlund - Pedagogiska inst - Stockholms Universitet 1990 Pedagogiska grunder Försvarsmakten 2000 Studieintresse och motivation - lennart Sjöberg SAF 1997 Inlärning och Människosyn - Carl Ivar sandström - Liber 1981 Inlärningsprocesens psykologi - KB Madsen W & W 1973 ( Inlärningsmaskiner ) Undervisningspsykologi - red: Erland Hjelmqvist - lennart Sjöberg - Henry Montgomery AWE / GEBERS 1978 Vygotskij och skolan Studentlitt 1999 Modern inlärningspsykologi - Robert Borger och AEM Seaborne - PRISMA 1968 Läroplanen i mötet mellan Piaget och. Moderna inlärningspsykoloiska teorier - KB Madsen W & W 1967 Kvale Den kvalitativa forskningsintervjun Interaktiva övningar från internet: i matematik och fysik. CD i samhällskunskap MerIT Matematik A, Per Andersson, Stefan Njord,..
Studiestrategier för dig som är visuell
Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merLärar/vägledarinformation
Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.
Läs merSvenska som andraspråk
Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt
Läs merKAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN
KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att
Läs merKunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan
Firma Margareta ivarsson Kunskap Lärstilar och kommunikation Nätverksträff för Unionen, Region SjuHall Borås den 10 september 2008 Är en färskvara vars bäst-före-datum alltid har gått ut. Bengt Wahlström
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merJag vill forma goda läsare
Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merUndersökning om transportelevers inlärningsstilar
Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap VAL-projektet Examensarbete 15 Högskolepoäng Undersökning om transportelevers inlärningsstilar A Study on Learning Styles
Läs merElevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.
Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till
Läs merOm stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan
Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan AGENDA Första tiden på högskolan Stress och tekniker att möta stressen Studieplanering Lästeknik
Läs merReflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning
Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...
Läs merEventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merskolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Lärstilar Om praktiskt arbete med olika lärstilar Artikel nummer 8/2008
skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Lärstilar Om praktiskt arbete med olika lärstilar Författare: Maria Carlsson Artikel nummer 8/2008 Denna artikel har i november 2008 accepterats
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merRedo att lära bokmärke
AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?
Läs merKroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet
Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merStudieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg
Studieteknik Språkhandledningen Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i C362 3/10 Akademiskt skrivande 1 10/10 Oral Presentation 17/10 Akademiskt skrivande
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merMontessori i Lövestad
Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)
Läs merStudieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida
Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida http://www.utbildning.gu.se/student/ sprakhandledning/handelshogskolan/ 1 Öppna föreläsningar
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merAktivt lärande Senast uppdaterad :03
Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter
Läs merVad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSluta skjuta upp - om uppskjutandebeteende och studieteknik. Carina Bäckström & Olof Samuelsson Studentcentrum
Sluta skjuta upp - om uppskjutandebeteende och studieteknik Carina Bäckström & Olof Samuelsson Studentcentrum Plugga, slappa, leva - om studieteknik och stresshantering Carina Bäckström & Olof Samuelsson
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merSluta skjuta upp - om uppskjutandebeteende och studieteknik. Carina Bäckström & Olof Samuelsson Studentcentrum
Sluta skjuta upp - om uppskjutandebeteende och studieteknik Carina Bäckström & Olof Samuelsson Studentcentrum Agenda Att vara ny Hur gör du? Om stress Uppskjutaren/ Perfektionisten Studieplanering/ studieteknik
Läs merHur kan du studera effektivt? Studieteknik
Hur kan du studera effektivt? Studieteknik En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter Språkverkstaden Lokaler och tidsbokning Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merEtt modernt läromedel där bok och webb hänger ihop
Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Bok-och-webb är ett ord som vi har hittat på själva. Men det är förstås inte bara ett ord. En bok-och-webb är ett nytt och modernt läromedel som drar
Läs merIndividanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds
Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen
Läs merVISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.
Läs merInlärningsstilar hos elever
Rapport IBG-LP 08-004 Inlärningsstilar hos elever - betydelsen av varierad biologiundervisning Anna Thomasdotter Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Lärarprogrammet 210-330
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala
Läs merStudieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida.
Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida http://www.ufn.gu.se/ask eller googla språkhandledning GU Välj Humanistiska fakulteten 1 Öppna föreläsningar
Läs merProvloggar och föreläsningar
Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Ahmed, Dewa och jag ska spela match idag. Matchen börjar bra och vi gör det första målet. Sedan får vi problem och det andra laget gör mål. Efter förlängningen
Läs merVad händer med barn i olika undervisnings situationer?
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,
Läs merUS152U - Engelska för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp
1 (5) US152U - ngelska för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp elkurs 1: Muntlig språkfärdighet, 1,5 hp Provkod: UTT elkursen utgörs av ett diagnostiskt uttalsprov med individuell
Läs merSatsningarna på IT används inte i skolornas undervisning
Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merAtt använda svenska 1
Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merBetyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merPia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013. Pia Vataja 2013
Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Är en skola för alla Tar hänsyn till att alla är olika och har olika behov och förutsättningar Erbjuder eleverna möjligheter att påverka sitt
Läs merPeriod 3-4, VT2006 Distans, nät
SAMMANSTÄLLNING 1 (10) DESIGN OCH KONSTRUKTION AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT 5P Period 3-4, VT2006 Distans, nät Sammanfattning: Engagerade och engagerande lärare. föreläsningar och bra med projekt för att tillämpa
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merEnkät till folkhögskola
Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merLyssningsstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig
1 Lyssningsstrategier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs mer2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet
Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer
Läs merLyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap
Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker
Läs merStudieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merHISTORIEN OM STUDIETEKNIK
HISTORIEN OM STUDIETEKNIK 1970 (höstterminen augusti) RESTENÄS INTERNATSKOLA mitt (Anders MacGregor-Thunell) första år på gymnasiet. Första kursen vi fick på gymnasiet var en kurs i Studieteknik som Hermods
Läs merInternationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie
Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merEn resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter. Språkverkstaden
En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter Språkverkstaden Lokaler och tidsbokning Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska Boka tid sprakverkstaden@kvk.uu.se
Läs merDagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/
Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning kommer att finnas på http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Redan nu ligger förra terminens föreläsning
Läs merKVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Läs merProjektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merSeminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell
Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens
Läs merStödjande observationer
Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs mer