Hans Robertsson och Caroline Tovatt fick i uppdrag att genomföra studien (se presentation av författarna i slutet av rapporten).

Transkript

1

2 På initiativ och finansiering av Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) genomfördes under våren 2007 en intervjustudie om hur homo - och bisexuella kvinnor och män använder eller utvecklar olika strategier för att hantera diskriminering och konsekvenserna av detta. Hans Robertsson och Caroline Tovatt fick i uppdrag att genomföra studien (se presentation av författarna i slutet av rapporten). Ett stort tack till alla intervjupersoner som delade med sig av sin tid och sina erfarenheter. Tack även Christine Gilljam, Marie Lindberg, Fredrik Lindencrona och Margareta Lindholm för konstruktiv kritik och kloka kommentarer på manus. Stockholm i juli 2007 Hans Robertsson Caroline Tovatt

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Några teoretiska utgångspunkter... 4 Utgångspunkter för studien... 6 Upplever sig homo- och bisexuella diskriminerade i arbetslivet?... 7 Hur ser diskrimineringen ut i förhållande till ålder, utbildningsnivå, bostadsort, etnicitet och klass?... 8 Heteronormen innebär att man alltid måste förhålla sig till att vara öppen... 9 Vad är diskriminering? Syfte och frågeställning Metod Resultat och analys Strategier bland homo- och bisexuella Öppen och konfronterande som strategi Kompensera genom att vara duktig och att anpassa sig som strategi Förutse och undvika diskriminering som strategi Kontroll över det sociala samspelet som strategi Dölja som strategi Kapitulera som strategi Hävda sina lagliga rättigheter som strategi Strategier i relationer till diskriminering på olika arenor i samhället Familjen och uppväxt Yrkes - och studieval Fritid Boende Institutioner Resor Offentliga rummet Arbete Avslutande reflektioner Referenser Bilagor Presentation av författarna

4 Inledning Denna rapport bygger på en intervjustudie med homo- och bisexuella personer. Fokus ligger vid de strategier som homo- och bisexuella utvecklar för att undvika att bli diskriminerade och de konsekvenser dessa strategier skapar. Resultatet från studien visar att homo- och bisexuella använder sig av en mängd olika strategier för att undvika att riskera att bli diskriminerade och vi har, i denna rapport, renodlat dessa till sju strategier. En strategi är att vara öppen och konfronterande så att man på så sätt slipper lägga ner energi på att dölja sin homosexualitet. När man är öppen slipper man ofta även den indirekta diskrimineringen som sker när fördomar och homofoba uttryck ventileras i sociala sammanhang. En annan strategi är att kompensera de svårigheter som förknippas med att tillhöra en minoritet genom att vara duktigare än de heterosexuella. En tredje strategi är att förutse att diskriminering kan komma och äga rum och därmed undvika den innan den sker. Ett annat sätt är att ta kontroll över det sociala samspelet så att samtal inte kommer in på områden där den sexuella läggningen och den privata sfären synliggörs. En femte variant är att dölja sin läggning genom att mörka, ljuga eller leva dubbelliv. Eller så kan man bemöta diskriminering genom att hävda sina lagliga rättigheter. En sista strategi är att kapitulera, dvs. ge upp för fördomar och homofobi och dra sig tillbaka från den offentliga och sociala arenan. I de berättelser som växte fram under intervjuerna synliggjordes att de flesta använde sig om inte alla så flera av dessa strategier beroende på kontext och situation. Det visar sig också att de flesta strategier skapar konsekvenser och priset av detta får ofta den enskilde själv betala. Några teoretiska utgångspunkter I teorier om genus och sexualitet har det socialkonstruktivistiska perspektivet blivit det alltmer dominerande. Det är i det vardagliga livet, i sociala möten, relationer och handlingar som våra föreställningar om kvinnligt och manligt skapas (eller utmanas). Dessutom kan tilläggas att generellt sker skapandet utifrån en heterosexuell förståelsematris, dvs. att kvinnor och män är heterosexuella. Vi producerar och reproducerar oss själva som kön och som sexuella varelser genom våra handlingar och genom hur vi förstår och talar om världen. Arbetslivet och dess organisationer är en viktig arena där dessa sociala möten och handlingar 4

5 utspelas. 1 Andra arenor är familj, bostadsort, samhälleliga institutioner och sociala och politiska organisationer (t.ex. idrotts- och intresseföreningar). Den teoretiska ramen för studien har sitt ursprung i socialkonstruktivistisk teori och ett doing gender perspektiv 2, som vi anser vara förenliga. Vi anser även att dessa huvudinriktningar om socialt konstruerade kategorier går att överföra på hur kön och sexualitet görs simultant i samhället, i organisationer, på arbetsplatser och i mötet mellan människor. Vi anser i likhet med doing gender perspektivet att det processuella innebär att skapande och återskapande av hur vi kategoriserar och definierar oss själva och varandra aldrig blir fullständigt. En viss förändring av definitionerna sker hela tiden, dvs. föreställningar om manligt och kvinnligt och homosexuella och heterosexuella förändras över tid och rum. Men det sker oftast utifrån en heteronormativ och dikotomisk utgångspunkt. Heteronormativitet innebär bland annat att vi utgår från att alla är heterosexuella vilket i sin tur innebär för många homo- och bisexuella att utanförskap och diskriminering är en del av vardagen. Heteronormativitet och hotet om diskriminering är något homo- och bisexuella måste förhålla sig till oavsett om man är öppen eller dold med sin sexuella läggning. Heteronormativiteten genomsyrar det dagliga livet i alla dess former, i arbetet, i boendet och i möte med institutioner och andra människor. Den förmedlas även genom massmedia och det allmänna pratet och utesluter och osynliggör dem som inte passar in. Det är denna världsbild som homo- och bisexuella måste anpassa sig till eller revoltera emot. Heteronormativitet är för många en blind fläck eftersom den är förgivet tagen och utgör ofta en oomtvistad, oreflekterad och omedveten utgångspunkt när det gäller att organisera samhället och dess institutioner. Det innebär att de som omfattas av normen inte uppfattar den på samma sätt som de som utesluts genom den (jmf kvinnors och mäns skilda uppfattningar om jämställdhet där män ofta inte upplever att jämställdheten brister mellan könen medan många kvinnor gör det eftersom ojämställdheten drabbar dem 3 ). 1 Kvande, Elin (2002) Doing masculinities in organizational restructuring. I Nordic journal of women s studies 10(1): Finns beskrivet utförligt i Robertsson, Hans. (2003). Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet. Akademisk avhandling. Arbetsliv i Omvandling 2003:13. Arbetslivsinstitutet. Stockholm Korvajärvi, Päivi. (1998). Gendering Dynamics in White-Collar Work Organizations. University of Tampere. 3 Cockburn Cynthia (1991) In the way of women. Men s resistence to sex equality in organizations. London: MacMillian Education Ltd 5

6 Att vi hela tiden konstruerar olikheter och kategoriseringar t.ex. kvinna - man, heterosexuell - homosexuell, är något vi ofta är omedvetna om. 4 I görandet av kön reproducerar vi samtidigt heterosexualitet men det är inte alltid tydligt eller uppenbart för alla människor beroende på skilda positioner i köns - och sexualitetsordningarna. 5 När vi bryter mönster och avviker från det förgivet tagna avtäcks ofta maktordningar. När män träder in på kvinnodominerade områden störs föreställningar om maskulinitet och sexualitet eftersom män i kvinnodominerade yrken ofta väcker tankar om femininitet eller homosexualitet, vilket antyder att kategoriseringar av kön och sexualitet är nära sammanflätat. 6 När homosexuella män uppträder maskulint eller homosexuella kvinnor uppträder feminint så ställer de också föreställningar om kön och sexualitet på ända och hotar den heteronormativa ordningen som sammankopplar homosexuella män med femininitet och homosexuella kvinnor med maskulinitet. Lena Martinsson menar att vi hela tiden måste bråka med heteronormen för att utmana och förändra den. 7 Utgångspunkter för studien Vi har valt att som utgångspunkt för studien se på den diskriminering av homo- och bisexuella som sker i arbetslivet och de olika strategier som används för att bemöta den. Vi tror att de strategier som kan upptäckas där återfinns på andra arenor i (samhälls) livet. En så omfattande och grundläggande kartläggning som gjorts inom arbetslivet återfinns inte på andra arenor. Kartläggningen av homo - och bisexuellas arbetsvillkor som genomfördes vid Arbetslivsinstitutet 2003 visade att upplevelser av diskriminering på grund av sexuell läggning var relativt vanliga bland homo- och bisexuella men även att trakasserier förekom. 8 Kartläggningen utfördes med enkätmetod och kunde därför inte ge någon djupare förståelse av diskrimineringsprocesserna. 9 Det var inte heller syftet med kartläggningen utan den skulle utgöra en grund för vidare fördjupade studier för förståelsen av hur homo- och bisexuella förhåller sig till situationer där de riskerar att bli diskriminerade eller har blivit 4 Jagose, Annamari (1996) Queer Theory an Introduction. New York: New York. University Press 5 Se tex Rosenberg, Tiina (2002) Queerfeministisk agenda. Atlas, & Ambjörnssson, Fanny (2004) En klass för sig. Ordfront. 6 Robertsson, Hans. (2003). Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet. Akademisk avhandling. Arbetsliv i Omvandling 2003:13. Arbetslivsinstitutet. Stockholm 7 Martinsson, Lena (2005) Är klass en kategori bland andra? I Olikhetens paradigm. Red P de los Reyes, L Martinsson 8 Bildt Carina. (2004). Redovisning av regeringsuppdraget att beforska homo- och bisexuellas arbetsvillkor. Arbetslivsrapport 2004: Problematiken finns beskriven i Som man ropar får man svar Robertsson & Bildt i I den akademiska garderoben (red) Anna-Klara Olsson och Caroline Olsson. Atlas

7 diskriminerade. I viss utsträckning analyserades de öppna svaren i enkäten om diskriminering som finns publicerad i artikeln Hetero - metero- och andra normativiteter. 10 Forskning om homo- och bisexuellas arbetsvillkor visar att föreställningar om homo- och bisexuellas situation på arbetet skiljer sig åt mellan å ena sidan heterosexuella och å andra sidan homo- och bisexuella, vilket bland annat är en konsekvens av att vi vanligen tolkar samhället med hjälp av en heterosexuell förståelsematris. 11 Heterosexuella uppfattar inte förekomsten av diskriminering av homo- och bisexuella i samma utsträckning som de homooch bisexuella gör. En fråga som kan ställas är huruvida det är möjligt att uppfatta eller se konsekvenserna av en maktordning när man befinner sig i en normal och överordnad position? I jämställdhetsdiskurser framställs heterosexualiteten ibland som problematisk t.ex. vad gäller förekomsten av kvinnoförtryck och mäns våld m.m., men sällan själva heteronormativiteten. 12 Lite tillspetsat skulle vi kunna påstå att jämställdhetsdiskursen ofta utgår från ett outtalat antagande som bygger på ett svenskt, heterosexuellt och kvinnligt medelklassideal och därför problematiseras sällan klass, kön, sexualitet eller etnicitet. 13 Upplever sig homo- och bisexuella diskriminerade i arbetslivet? Arbetslivsinstitutets enkätstudie visar att nästan häften av alla homo- och bisexuella upplever att kollegorna har fördomar mot homo- och bisexuella men endast en fjärdedel av de heterosexuella upplever att kollegerna på arbetsplatsen har fördomar mot homo- och bisexuella. I en annan studie som bygger på intervjuer anger nästan samtliga intervjupersoner att de hade arbetslivsrelaterade erfarenheter av att det talades om homosexuella i negativa ordalag. 14 Resultaten antyder att de som innefattas i heteronormativiteten inte lika lätt uppfattade normsystemets signaler som de som exkluderas och underordnas av dessa signaler. 10 Artikeln återfinns i antologin Kors & Tvärs: intersektionalitet och makt i storstades arbetsliv (red. Ewa Gunnarsson, Anders Neergaard och Arne Nilsson) Normal Förlag. 11 Då annat inte anges bygger exemplifieringen på empiri av enkätdata om homo- och bisexuellas arbetsvillkor som utfördes på Arbetslivsinstitutet 2004 och beskriven i Arbetslivsrapport 2004:16 Redovisning av regeringsuppdraget att beforska homo- och bisexuellas arbetsvillkor (Bildt 2004). Sammantaget har enkätsvar från personer analyserats. Resultat finns också presenterade i Storstaden - en särskilt attraktiv homomiljö (Nilsson 2006) samt Hetero-, metro- och andra normativiteter (Bildt, Martinsson & Robertsson 2006) som både ingår i antologin Kors och tvärs: intersektionalitet och makt i storstadens arbetsliv. (Red. Gunnarsson, Neergaard och Nilsson) Normal Heteronormativitet är ett centralt begrepp i Queerteori se Kulick, Don (2005) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur. 13 Se vidare de los Reyes P & Mulinari D (2005). Intersektionalitet. Liber.Stockholm 14 Forsberg, Gunnel, Jakobsen, Liselott och Goldina Smirthwaite (2003) Homosexuellas villkor i arbetslivet. Erlanders Graphic Systems ab.angered. 7

8 Men också att fler svarar i en intervju att fördomar mot homosexuella förekommer på arbetet än om man bara kryssar i en enkät. Inte mer än två procent av de heterosexuella som besvarade enkäten anser att det förekommer nedsättande och förlöjligande omdömen på arbetsplatsen om homo- och bisexuella arbetskamrater däremot anser tio procent av de homo- och bisexuella att sådant förekommer. Även detta resultat stöder ovan anförda hypotes att normsystemets signaler uppfattas olika beroende på position. Enbart nio procent av de heterosexuella anser att det förekommer nedsättande och förlöjligande omdömen på arbetsplatsen om homo- och bisexuella i allmänhet medan 27 % av de homo- och bisexuella anser att detta förekommer. Dessa relativt stora skillnader som påvisas tyder på en omedvetenhet och/eller bristande kunskap om hur homo - och bisexuella upplever sin arbetssituation med avseende på sexuell läggning. I detta sammanhang bör också nämnas att homo- och bisexuella män i större omfattning än homo- och bisexuella kvinnor upplever att diskriminering förekommer på arbetsplatsen, både i form av trakasserier och av fördomar hos kollegor, vilket stöder hypotesen om ett heteronormativt könsmaktsystem och en hegemonisk eller idealiserad maskulinitet kan få större negativa effekter för homo- och bisexuella män som bryter den manliga hegemonin. 15 Hur ser diskrimineringen ut i förhållande till ålder, utbildningsnivå, bostadsort, etnicitet och klass? En vanlig föreställning är att utbildningsgrad är knuten till attityder mot homosexuella. I Folkhälsoinstitutets rapport 16 visas att av dem som har en akademisk examen uppger 16 procent en negativ attityd gentemot homosexuella, jämfört med 30 % av dem vars högsta utbildning var grundskola. Det finns forskningsresultat som antyder samband mellan social klass och synen på homosexuella men en möjlig förklaring till denna skillnad kan ju vara att normen i medelklassen om hur man uttrycker sig är annorlunda än i arbetarklassen. 17 Medelklassnormen innefattar mer diskretion i hur man uttrycker sig. 18 I Folkhälsoinstitutets 15 Carrigan T, Connell R & Lee J (1985) Towards a new Sociology of Masculinity. Theory and society 14: Connell RW (1995) Masculinities. Berkeley: University of California Press. 16 Folkhälsoinstitutets rapport Föreställningar och vanföreställningar Allmänhetens attityder till homosexuella (2001). 17 Ambjörnsson, Fanny (2004) En klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront. 18 Sahlström, Jenny & Bildt, Carina (2006). Vet ej - en studie av heteronormativitet i arbetslivet.stockholm: Arbetslivsinstitutet. 8

9 rapport visas också att ålder har betydelse så tillvida att yngre har en mer positiv attityd till homosexuella än äldre. Vidare påpekas att tätortsgrad har ett samband med attityder mot homosexuella på så sätt att boende i glesbygd visar en mer negativ attityd än de i större städer. Liknande mönster påvisas i Arne Nilssons artikel Storstaden - en särskilt attraktiv homomiljö och i den finska studien Straight people don t tell, do they---? 19 Utifrån Arbetslivsinstitutets enkät gjordes jämförande analyser med arbetsplatser där diskriminering förekommer på grund av kön, etnisk bakgrund och funktionshinder. Det framkom tydligt att på arbetsplatser där det förekommer diskriminering på grund av sexuell läggning förekommer också ofta andra former av diskriminering. De arbetsplatser som utmärkte sig särskilt i detta avseende var i huvudsak mansdominerade. Det här resultatet kan tolkas som att på arbetsplatser där den manliga normen är stark är också heteronormativiteten påtaglig. Paulina de los Reyes och Diana Mulinari hör till dem som poängterat att om man definieras eller identifierar sig själv som invandrare och icke-heterosexuell så kan det innebära att man kan komma att ställas utanför de två normerande gemenskaperna vi svenskar och vi heterosexuella. 20 Det dubbla utanförskapet blir påtagligt. Heteronormen innebär att man alltid måste förhålla sig till att vara öppen Naturligtvis varierar möjligheten att vara öppen med sin sexuella läggning beroende på vilket sammanhang det rör sig om och vilka situationer man möter. De homosexuellas familjer, deras vänner och arbetskamrater samt människor i största allmänhet har helt olika grader av närhet och personliga band till den homosexuella, vilket påverkar graden av öppenhet och förtrolighet. Homosexualitet är ju inte synligt på samma sätt som kön, etnicitet, funktionshinder, ålder och i viss mån klass och kan därför döljas i situationer som känns obekväma. 19 Nilsson, Arne (2006). Storstaden - en särskilt attraktiv homomiljö i Kors&Tvärs: intersektionalitet och makt i storstades arbetsliv (red. Ewa Gunnarsson, Anders Neergaard och Arne Nilsson) Normal Förlag. Lehtonen, Jukka & Mustola, Kati (eds., 2004) Straight people don t tell, do they? Negotiating the boundaries of sexuality and gender at work. Helsinki: Ministry of labour. 20 de los Reyes P & Mulinari D (2005). Intersektionalitet. Liber.Stockholm 9

10 Arbetslivsinstitutets enkätmaterial visar att det bland homo- och bisexuella är en stor skillnad i graden av öppenhet beroende på om den riktar sig mot föräldrar och syskon, vänner eller arbetskamrater. Kvinnor och män skiljer sig åt på så sätt att en större andel kvinnor än män är helt öppna såväl mot sin ursprungsfamilj som mot vänner och arbetskamrater. Skälen för att hålla tyst om sin sexuella läggning motiverades utifrån en önskan att skilja arbete och fritid på grund av rädslan för att öppenhet skulle kunna påverka framtiden negativt och för risken att bli sämre behandlad. En större andel homo- och bisexuella män än homo- och bisexuella kvinnor hyste sådana farhågor, 59 % respektive 39 % vilket återigen tyder på att det är mer hotfullt för män än för kvinnor att bryta heteronormen eftersom de samtidigt bryter mot den hegemoniska maskuliniteten. I enkäten ställdes också frågan om det fanns en önskan om att vara mera öppen med sin sexuella läggning och det var en betydligt större andel kvinnor än män som skulle vilja vara mera öppna. Intressant är att det är kvinnorna som i större utsträckning upplever sig kunna vara helt öppna med sin sexuella läggning. Det är ett resultat som antyder att den manliga heteronormen eller att den hegemoniska maskuliniteten påverkar graden av öppenhet i större utsträckning bland homosexuella män än bland homosexuella kvinnor eftersom det upplevs mer hotfullt bland män att bryta mot denna normbildning. I Folkhälsoinstitutets rapport redovisas att av de män som upplevde sig själva som mycket maskulina var 44 % negativa till homosexuella män. Men bland dem som upplevde sig som mindre maskulina var endast 24 % negativa till homosexuella män. Forskningsresultat från Finland visar också att homosexualitet kan accepteras om man inte skyltar med eller demonstrerar sin läggning. 21 Det vill säga om du inte bryter heteronormen och om du inte pratar om din partner eller på annat sätt avslöjar att du är homoeller bisexuell och tar upp detta spörsmål på agendan så accepteras du. I samma studie visade det sig att bland öppna homosexuella ansåg 70 % att ingen diskriminering på grund av sexuell läggning förekom på deras arbetsplatser medan motsvarande siffra för dolda var 45 %. Men resultaten, som kan tyckas motstridiga, kan ju bero på att öppna homosexuella återfinns på arbetsplatser som är homovänliga och de dolda återfinns på arbetsplatser som är mer 21 Lehtonen, Jukka & Mustola, Kati (eds., 2004): Straight people don t tell, do they? Negotiating the boundaries of sexuality and gender at work. Helsinki: Ministry of labour. & Ambjörnsson, Fanny (2004) En klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront. 10

11 homofientliga. Men hur det än förhåller sig med den saken så kan man dra slutsatsen att den ständigt närvarande heteronormen alltid innebär att den aldrig avslutade komma ut processen kan bli påfrestande för dem som är öppna med sin sexuella läggning. 22 Vad är diskriminering? Diskriminering innebär en form av särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar eller kränker homo- och bisexuella och begränsar deras handlingsutrymme och förmodligen upplevda valmöjligheter. Vi har i studien tagit fasta på att det är den diskriminerade som måste ha tolkningsföreträde på samma sätt som att det är den som känner sig kränkt på grund av sexuella trakasserier som har tolkningsföreträde. 23 Men i lagens mening spelar det ingen roll hur du känner eller upplever det utan det krävs mer påtagliga grunder för att man ska anse att diskriminering förekommer. Det finns en rad olika sätt att definiera diskriminering, den kan vara aktiv eller passiv, medveten eller omedveten. Vi har valt att inte gå in i den diskussionen utan hänvisar den intresserade läsaren till andra skrifter som fokuserar detta spörsmål. 24 Vi nöjer oss således med våra informanters uppfattningar huruvida de har blivit diskriminerade eller inte. För det är deras verklighetsbild som är intressant för våra syften. Vi kan dock slå fast att uppfattningar om diskriminering sammanhänger med hur pass medveten man är om heteronormen. Tar man den för given och aldrig problematiserar den så kanske företeelser som andra - som är mycket medvetna om heteronormen skulle betrakta som diskriminerande - får passera utan notis. Syfte och frågeställning Studien syftar till att genom en kvalitativ undersökning öka kunskapen om vilka strategier som homo- och bisexuella personer använder sig av för att undvika eller hantera diskriminering i olika situationer och på olika samhällsarenor. Övergripande frågeställning: 22 Lindholm, Margareta (2003) Dubbelliv reflektioner om döljande. Ystad: Kabusa böcker. 23 de los Reyes (2007) Att segla i motvind. en kvalitativ undersökning om strukturell diskriminering och vardagsrasism inom universitetsvärlden. Arbetsliv i omvandling 2007:5. Arbetslivsinstitutet: Stockholm 24 Forsberg, Gunnel, Jakobsen, Liselott och Goldina Smirthwaite (2003) Homosexuellas villkor i arbetslivet. Erlanders Graphic Systems ab.angered, & SCB-rapporten (2003) Arbetsvillkor och utsatthet. 11

12 - Vilka strategier använder homo- och bisexuella för att undvika diskriminering i arbetslivet eller i samhället i övrigt (boende, institutioner, uteliv och i allmänhet)? Metod Inför genomförandet av denna studie valde vi att gå tillbaka och titta på de öppna svaren i den enkät som Arbetslivsinstitutet genomförde 2003 för att få uppfattning hur homo- och bisexuella beskriver och hanterar diskriminering och vilka strategier som utvecklas. På en abstrakt nivå bidrar detta tillvägagångssätt till den förförståelse vi hade när vi formulerade frågeområdena inför intervjuerna. På en mer konkret nivå möjliggör detta tillvägagångssätt att vi kan jämföra de resultat vi får fram under intervjuerna med resultatet som utkristalliserade sig i den nationella enkätundersökningen. Detta ger oss möjlighet att i större utsträckning kunna beskriva mönster och tendenser på en generell nivå även då vi bygger studien på ett relativt begränsat antal intervjuer. Dessutom har denna metod visat på vilket sätt det finns en snedrekrytering av intervjupersoner till denna studie. I jämförande av enkätresultatet och intervjuundersökningen visar det sig att vi inte fått tag i dem som drabbats hårdast av diskriminering (se kapitulation) och dem som är mest dolda om sin sexuella läggning. Frågan i enkäten löd: Om du har råkat ut för svårigheter i arbetslivet på grund av att du är homoeller bisexuell, hur har du hanterat dem? Jag hanterar svårigheterna genom att: (och så möjlighet att fylla i ett antal rader). Efter en genomläsning av ca 250 av dessa svar - där fokus låg vid strategier - kunde vi kategorisera och renodlad sju olika strategier för att undvika eller hantera diskriminering (se avsnitt Strategier bland homo- och bisexuella). Intervjuarbetet inleddes med att vi utifrån vår förförståelse, enkätresultatet och tidigare forskning formulerade en intervjuguide (se bilaga 1). De frågeområden som ingick utvecklades lite efterhand genom den kunskap som genererades genom informanternas 25 berättelser. Centralt i kvalitativa studier är att låta den intervjuades perspektiv och subjektiva uppfattningar styra snarare än en i förväg uppställd kodning av svar. Vi varvade intervjuperioder med mellanliggande perioder av analys, reflexion och tolkning. För att undvika blindskär och bredda tolkningsramarna så var vi oftast två som intervjuade, en homosexuell man och en heterosexuell kvinna. Utöver att det finns en styrka i att två personer genomför intervjuerna så har vi upplevt det värdefullt att även genomföra analysen av 25 Vi kallar informanter omväxlande för informanter och intervjupersoner. 12

13 materialet tillsammans. Genom det kollektiva arbetet har vi kunnat föra kontinuerliga dialoger kring resultaten och hur de rimmar med den tidigare forskning som finns inom området. Intervjuerna bandades och transkriberades. Citaten i texten är något bearbetade rent språkligt. Analysen utgår från de teman som utkristalliserats genom intervjuerna och är därmed indirekt även ett resultat från enkätundersökningen. Under den gemensamma skrivprocessen skiftade vi stycken med varandra, läste och kommenterade varandras bidrag för att få fram en tydligare och mer sammanhängande struktur. Urvalet Vi har strävat efter att få intervjupersoner som skiljer sig åt när det gäller kön, klass, ålder, etnicitet och huruvida man definierar sig som homo- eller bisexuell. Transpersoner ingick inte i vårt uppdrag och ingår därmed inte i urvalet. Vi har också sökt efter personer som kommer från landsbygd och småstäder för att få en mer heterogen empiri än om vi bara sökt personer som är födda och uppväxta i en storstad. Vi har kommit i kontakt med intervjupersoner på olika sätt bl. a genom att för oss kända homo- och bisexuella gett oss förslag på intervjupersoner som i sin tur gett förslag på andra. Vi har också fått kontakt med intervjupersoner genom andra forskarkollegor. Sammanlagt har 18 personer intervjuats, nio män och nio kvinnor. Kvinnorna definierade sig som bisexuella i större utsträckning än männen. Sex av kvinnorna definierade sig som bisexuella men har idag relationer med kvinnor. Två av männen definierade sig som bisexuella, men några av dem som definierade sig som homosexuella hade under sina tonår under kortare eller längre perioder - haft relationer med det motsatta könet. Intervjupersonerna varierade i ålder från 22 till 80 med tyngdpunkt på yrkesverksamma i medelåldern. Intervjupersonerna kommer från arbetarklass, medelklass och övre medelklass och har mycket varierande yrken eller yrkeserfarenheter. Klass i denna studie handlar om familjebakgrund och socioekonomisk tillhörighet snarare än om språk och handlingsmönster. 26 De flesta hade svensk bakgrund men fyra kvinnor och en man hade annan etnisk eller nationell bakgrund än svensk. Tre av männen levde ensamma utan fasta relationer och de övriga levde tillsammans 26 Jmf med Fanny Ambjörnssons (2004) studie om klass, kön och heteronormativit i en gymnasieskola där klass bland annat synliggörs genom språk, utseende och preferenser. 13

14 med sin partner. Fyra kvinnor var sambor, två hade en fast relation men var särbor, en var änka och två var singlar. Med tanke på det relativt känsliga område som intervjun kretsar kring fick intervjupersonerna möjlighet att välja om intervjun skulle genomföras av oss bägge eller bara en av oss. Ingen valde bort att bli intervjuad av två personer men här kan det vara på sin plats att framhålla att vi använde oss av snöbollsmetoden, vilket i praktiken betyder att någon hade gått i god för oss som intervjuare. Som vi även lyfte i metodavsnittet finns det nästan alltid en snedrekrytering till kvalitativa studier genom att bara de som är beredda att berätta om ett fenomen väljer att medverka. De andra de som inte vill eller vågar får därmed inte sin röst hörd och sina erfarenheter synliggjorda. Intervjuerna ägde rum hemma hos dem, hos oss eller på en arbetsplats. Intervjupersonerna fick själva välja var de ville genomföra intervjun. Intervjuerna tog mellan en och en halv och två timmar. Alla försäkrades anonymitet och informerades om hur materialet skulle behandlas och förvaras. De fick även skriva under en ömsesidig överenskommelse (se bilaga 2). 14

15 Resultat och analys Strategier bland homo- och bisexuella Syftet med studien är bland annat att få ökad kunskap om olika strategier som homo- och bisexuella använder eller utvecklar för att hantera diskriminering eller upplevt hot om diskriminering och konsekvenser av detta. Tidigare undersökningar har identifierat vanliga strategier bland homo- och bisexuella. 27 De strategier som utkristalliserade sig i en genomgång av Arbetslivsinstitutets enkätundersökning uttrycktes som att: vara öppen och konfronterande kompensera genom att vara duktig och att anpassa sig förutse och undvika diskriminering ta kontroll över det sociala samspelet dölja kapitulera hävda sina lagliga rättigheter Detta avsnitt är disponerat så att varje strategi inleds med resultat hämtat från enkäten och därefter beskrivs strategin utifrån resultatet från intervjuerna. Öppen och konfronterande som strategi Att vara öppen eller leva helt eller delvis dold är ett återkommande tema i forskning som rör homo- och bisexualitet. 28 I enkätstudien skrev många ord som att vara öppen och ta tjuren vid hornen på frågan om hur de hanterar svårigheter i arbetslivet. Det handlar om att stå för sin sexuella identitet, att våga vara öppen med vem man är, vem man är tillsammans med och att välja att inte undvika situationer där ens privatliv och sexuella läggning synliggörs. Vi inkluderar i denna kategori även de som blir arga och aktivt konfronterar dem som handlar 27 Hedendahl, Åsa & Jalakas, Eva (2005) Spelar roll? Könsrollsuppfyllande och diskriminering bland homo- och bisexuella i svenskt arbetsliv. Institutionen för individ och samhälle: Högskolan Trollhättan Uddevalla. 28 Jmf med Lindholm, Margareta (2003) Dubbelliv reflektioner om döljande. Ystad: Kabusa böcker, och Forsberg, Gunnel, Jakobsen, Liselott och Goldina Smirthwaite (2003) Homosexuellas villkor i arbetslivet. Erlanders Graphic Systems ab.angered. 15

16 eller uttrycker sig nedvärderande mot homosexuella. Dessa personer säger ifrån och ställer personer mot väggen när fördomar uttrycks eller rykten florerar. Flera av intervjupersonerna anser att vara öppen är en strategi för att må bra och för att kunna hantera det dagliga livet på ett konstruktivt sätt. När man är öppen så slipper man höra folks fördomar om homo- och bisexuella och framförallt slipper man ha kontroll över den sociala samvaron. Det betyder att man inte behöver vara på sin vakt och vara medveten om vad man kan berätta eller när samtalen leder in på personliga områden. Det blir inte heller viktigt att hålla reda på vem som känner till att man är homo- eller bisexuell, vem som är homofob eller har fördomar. När man är öppen slipper man dölja delar av sitt privata liv, vem man lever med eller vad man gör på fritiden. Ett återkommande tema är att när man är öppen så slipper man lägga ner all den energi som krävs för att ljuga, undvika, manövrera eller kontrollera de sociala samtalen. Trots detta är det få av intervjupersonerna som är helt öppna på livets alla arenor, något som även tidigare forskning visat. 29 En av dem som tar tjuren vid hornen och idag alltid är öppen är en kvinna som har två barn. När hon bildade familj bestämde hon och hennes partner att de därefter alltid skulle vara öppna i de miljöer de själva och barnen rör sig i. Hon syftar på grannar, daghem, skola och fritids. Vi insåg att vi måste vara öppna för våra barns skull. Att de inte måste bära det [dvs. att komma ut som barn till homosexuella]. Vi berättar för dagis och överallt. Men idag när de är äldre så är vi inte lika involverade i alla institutioner. Så idag kan det hända att de får gliringar. De övriga intervjupersonerna pendlade mellan mer eller mindre öppenhet, beroende på situation och socialt sammanhang. I likhet med de öppna svaren i enkäten som handlar om att bli arg och konfrontera återfinns liknande teman i intervjuerna. Det kan handla om blygsammare protester som att man inte skrattar med när någon berättar homoskämt till att man säger ifrån och konfronterar personer som uttrycker fördomar eller att man gör någon form av anmälan (se avsnitt Hävda de lagliga rättigheterna som strategi). I berättelserna finns inslag av en individualistisk syn på diskrimineringsproblematiken, dvs. att man själv bär ansvar för att skapa en hållbar situation på arbetsplatsen och på andra arenor i livet. En man som arbetade på dagis fick jobba hårt i flera år på att få föräldrarna att lita på att han inte var pedofil och skulle antasta deras barn. Han tog inte hjälp av fack eller arbetsgivare utan såg det som sin personliga uppgift att bevisa 29 Lindholm, Margareta (2003) Dubbelliv reflektioner om döljande. Ystad: Kabusa böcker. 16

17 att homosexuella kan arbeta med barn. Efter några år lyckades han vända misstänksamheten till förtroende och han blev en av den mest omtyckta av personalen på daghemmet. 30 I berättelserna visar det sig att en del av informanterna kommer ut arbetsplatsen genom att de blir arga på bemötandet och konfronterar personer med homofoba föreställningar. En man berättade att hans elever hade kallat honom för bögjävel när han gick förbi på skolgården. Han konfronterade dem och sa att: visst bög är jag men ingen jävel. Därefter tog han upp sin homosexualitet med sina kollegor och var efter det öppen på sin arbetsplats. En kvinna hade en manlig chef som alltid spred homoskämt omkring sig och valde inledningsvis att inte vara öppen på arbetsplatsen. När chefen sedan fick reda på att hon levde med en kvinna valde hon att konfronterade honom. Min chef var extremt homofob. Alltid skämt under fikarasterna, typ att Mark Levengood var sån. Han drev med kunder som han visste var homo, bakom ryggen på dem. Ingen sa ifrån. Inte ens jag. Men en dag hade han hört att jag var ihop med en kvinna. Då sa jag att jag valt att inte säga nått för att han var så homofobisk. Sen dess har han varit spak och varit väldigt trevlig mot mig. Att vara öppen handlar med andra ord om att skydda sig mot att bli öppet diskriminerad eftersom öppenhet gör det svårare för personer i omgivningen att öppet tala nedsättande eller fördömande om homosexuella. Öppenheten kan också tolkas som en form av förändringsarbete, där man genom att hävda sina rättigheter försöker förändra synen på homooch bisexualitet och jämställa den med heterosexualitet. Men öppenheten är också ett sätt att undvika att all energi går åt till att dölja sin sexualitet och istället använda den konstruktivt i arbetslivet så väl som livet i övrigt. Kompensera genom att vara duktig och att anpassa sig som strategi I likhet med andra utsatta eller underordnade grupper i samhället kan homosexuella utveckla strategier för att undvika stigma och upplevelse av utsatthet, nämligen att kompensera underordningen genom att vara duktig. I enkäten skrev flera att de satsade på att vara duktig på jobbet eller duktigare än andra eller att bli framgångsrik. Andra beskriver sin öppenhet som att de vill vara ett föredöme dvs. genom sin öppenhet kan de utifrån sin 30 Forsberg mfl (2003) studie visar att pedofilimisstankar inom barnomsorgen drabbar framförallt män som grupp. 17

18 position i samhället eller i arbetslivet skapa förändring när det gäller synen på homo- och bisexualitet. Genus- och etnicitetsforskningen 31 har påvisat liknande mönster. När kvinnor eller personer med invandrarbakgrund upplever att samhället nedvärderar dem så kompenserar man underordningen genom att vara duktiga och vidareutbilda sig eller jobba hårdare. Arne Nilssons forskning 32 visar att homosexuella tenderar att vara duktiga i arbetslivet för att undgå diskriminering och stigmatisering. De återfinns oftare än heterosexuella i karriäryrken eller som högre tjänstemän. Duktighetstemat återkommer i de flesta intervjuerna. Flera lesbiska kvinnor berättade att de var de första i släkten som hade utbildat sig på universitet och att de hade gjort en klassresa. Andra varvade perioder av arbete med fortsatta studier. Flera berättade att de under tonåren valt att fokusera på studier och sätta upp mål för framtiden istället för att ägna sig åt att konfrontera sig själv med frågor om sin sexualitet. Så jag sköt allt på framtiden och ägnade tiden till att läsa. Intellektuellt utvecklades jag men inte känslomässigt. En bisexuell kvinna berättade att hon var väldigt duktig under tonåren. Var väldigt skötsam som tonåring. Sökte sen in till juristlinjen för att få någon form av identitet. Jag har varit en vilsen själ och hade behov av att få en yrkesidentitet. En man berättade att eftersom han inte kunde leva upp till den klassiska bilden av manlighet som att vara duktig i sport, att kunna bygga hus och vara heterosexuell satsade han på sin intellektuella förmåga. Jag har kämpat mycket för att hävda mig i den sfären. Däremot var det ingen som explicit uttryckte att det var viktigt att vara ett föredöme men det går att tolka att flera av dem som var öppna på arbetsplatser som dagis, skola eller inom icke-traditionellt homovänliga miljöer ändå i sin egen roll vägde in att skapa förändring som en viktig del. Många lyfte även fram den positiva verkan som kända homosexuella personer inom media, sport och kultur har haft för allmänhetens syn på homooch bisexuella men också för deras personliga identitetsutveckling och komma ut processen. 33 Att kompensera och vara duktig, visade sig i intervjuerna, handla om flera saker. På ett sätt handlar det om att kompensera utsattheten som homo- eller bisexuell genom att vara duktig på arbetet oavsett om man är öppen eller dold. Men det kan också handla om att när man känner 31 Tex de los Reyes, Paulina (2007) Att segla i motvind. En kvalitativ undersökning om strukturell diskriminering och vardagsrasism inom universitetsvärlden. Arbetsliv i omvandling 2007:5. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 32 Nilsson, Arne (2006). Storstaden - en särskilt attraktiv homomiljö i Kors & Tvärs: intersektionalitet och makt i storstades arbetsliv (red) Gunnarsson, Neergaard och Nilsson. Stockholm:Normal Förlag. 33 Jmf Lindholm, Margareta (2003) Dubbelliv reflektioner om döljande. Ystad: Kabusa böcker. 18

19 sig osäker på sin egen identitet kan studier och yrkesidentitet vara ett sätt att kompensera den osäkerheten. Utsattheten som uppstår genom att välja bort en heterosexuell livsstil och traditionella könsrollsmönster kompenseras genom att man satsar på utbildning och karriär. Men det kan också handla om att anpassa sig och efterlikna den heterosexuella livsstilen. En informant påpekar att det är mycket lättare att bli accepterad om man lever i en fast relation. Jag har märkt att det är mycket lättare om man lever i en fast relation. Vi har varit tillsammans i över 20 år och det inger en viss respekt. Det förefaller som om man lättare blir accepterad ju mer likt man lever efter det heteronormativa idealet med tvåsamhet och livslång kärlek och trohet. 34 Förutse och undvika diskriminering som strategi Arne Nilsson har visat i sin forskning att homo- och bisexuella tenderar att söka sig till yrken där de tror sig undvika diskriminering. Det innebär att risken för att utsättas för diskriminering ger konsekvenser för hur man upplever sig kunna välja yrke och arbetsplats. I Arbetslivsinstitutets enkät svarade flera att de var viktigt att välja rätt arbetsplats för att undvika diskriminering. Andra skrev att de valde bort jobb. Intervjupersonerna bedömde själva att det inte fanns en direkt koppling mellan deras val av yrke eller utbildning och risken att bli diskriminerad för sin sexualitet. Även om vår utgångspunkt är att låta intervjupersonerna ha tolkningsföreträde så kan det vara en poäng att lyfta fram att tidigare forskning har visat att människor generellt inte vill se sig som offer för diskriminering utan hellre ser sig som ett fritt handlande subjekt. 35 De flesta ansåg att de framförallt valt yrke och utbildning utifrån intresse och begåvning. Ett undantag var en ung man som valde en gymnasieinriktning för att slippa hamna med personer som han trodde var homofoba. Samtidigt påstod han att de val han gjorde låg i linje med hans kompetens och intresse. Däremot var flera medvetna om vilka arbetsplatser de kan välja för att kunna vara öppen eller åtminstone inte bli diskriminerad. En välutbildad kvinna, som vid tillfället för intervjun sökte nytt arbete, menade att stämningen på arbetsplatsen är av stor betydelse för att hon ska söka tjänsten. Det är viktigt att det är ett gay-friendly ställe. Viktigt är hur 34 Se Lissa Nordins (2007) avhandling om heteronormativa ideal om tvåsamhet och riktig kärlek: Man ska ju vara två Män och kärlekslängtan i norrländsk glesbygd. Stockholm:Natur och Kultur. 35 Se tex Goffman, E. (1963) Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Prisma. 19

20 kollegorna är, det är dem man jobbar med. Men visste jag att chefen var gay så skulle det nog locka. Flera av informanterna har bytt arbete för att det fanns homofoba stämningar på arbetsplatsen. Ett annat tema är den region arbetsplatsen är belägen, dvs. skillnaderna i att jobba inom ett företag beläget i glesbygd, tätort eller i närheten av en storstad. Att söka sig till utbildningar och arbete i storstäderna var ett genomgående tema hos dem som ursprungligen kom från andra delar av landet. En kvinna berättade att hon hade försökt att studera vid en mindre högskola men snabbt återvänt till Stockholm och slutfört sina studier där. Situationen som lesbisk i en liten stad upplevde hon som påfrestande. Stockholm är tillräckligt stort för att man ska kunna vara anonym. Man kan vara känd lokalt men man kan ändå vara anonym. Tidigare forskning har visat att storstaden möjliggör en partiell öppenhet till skillnad mot lands- eller glesbygd där alla tenderar att känna varandra. 36 Att undvika arbeten, regioner och utbildningar för att dessa inte var homovänliga var ett återkommande mönster i intervjuerna. Ett annat var att de som hittat en arbetsplats som de trivdes på och upplevde att de kom till sin rätt, valde att stanna. En man - som inte var öppen på sin arbetsplats - hade valt att stanna på samma ställe i över 20 år utan att reflektera över varför. Under intervjun insåg han att han faktiskt valt att inte röra på sig trots att han förmodligen skulle ha tjänat karriärmässigt på att söka andra arbeten. Men tryggheten där han befann sig vägde tyngre. En annan man kom ut på sin arbetsplats under krävande omständigheter och valde sedan att stanna där fram till pensionen. Att stanna på en arbetsplats under många år behöver givetvis inte tolkas som en konsekvens av diskriminering men kan tyda på att där man känner sig trygg där stannar man, speciellt om man tillhör en utsatt grupp i samhället. Forskning har t.ex. visat att personer med utländsk bakgrund tenderar att byta jobb i mindre utsträckning är svenskfödda 37 och generellt innebär arbetsbyten ofta en bättre löneutveckling och bättre karriärmöjligheter. 38 För att undvika diskriminering kan man också välja korta tillfälliga arbeten eller att arbeta som timanställd istället för som fast anställd. En kvinna berättade: Jag har valt att vara timanställd de sista tre åren. Det gör att jag inte behöver bry mig så. Genom att vara timanställd kan jag skita i vad alla tycker och tänker. 36 Röndahl, Gerd Homosexuell vårdpersonal i heteronormativ vårdmiljö. HomO. 37 Neergaard, Anders (2002) Arbetsmarknadens mönster - om rasifierad segmentering" i Det slutna folkhemmet: om etniska klyftor och blågul självbild. Stockholm: Agora, & Paulson, Sven (1994) Personalrekrytering en nyckelfråga, Schierup, Carl-Ulrik och Paulsson, Sven (red) Arbetets etniska delning. Stockholm: Carlsson. 38 Granovetter, Mark (1995): Getting a Job: A Study of Contracts and Careers. Chicago: TheUniversity of Chicago Press. 20

21 Att förutse diskriminering och därefter undvika arbeten, utbildningar, arbetsplatser och regioner för att slippa drabbas av diskriminering skapar begränsningar för individens val- och karriärmöjligheter. Intervjustudien i enlighet med annan forskning visar att detta är en realitet för många homo- och bisexuella personer. Kontroll över det sociala samspelet som strategi Som tidigare framhållits av flera intervjupersoner så kan en strategi för att slippa bli diskriminerad vara att vara öppen med den sexuella läggningen men, som berättelserna också visar, kan öppenheten också innebära en utsatthet och diskriminering. Möjligheten för den enskilde att kunna välja att vara öppen eller dold måste kopplas till situationen. För dem som inte vågar eller tror sig kunna vara öppen på arbetsplatsen återstår att finna andra strategier för att undvika diskriminering. I enkäten beskrevs detta som att man kontrollerar så att samtalen vid lunch och fika eller andra sociala sammanhang inte blir för personliga. Det gäller att undvika allt socialt på jobbet, så som fikarummet, luncher och personalfester. Queerforskningen visar hur heteronormativiteten i vardagens tal och handlande manifesteras och görs till det självklara. 39 Explicit betyder det att som icke-heterosexuell måste man hela tiden förhålla sig till att alla ständigt utgår ifrån ett heterosexuellt perspektiv och att det generellt finns en förförståelse av att alla lever i heterosexuella relationer. En formulerade det på följande vis: I början är det ju alltid jobbigt. Folk utgår ifrån att man är hetero. Det händer ju varje dag, överallt. Bland dem som inte var öppna eller bara delvis öppna på sin arbetsplats hade flera utvecklat strategier för att undvika situationer som skulle innebära att de måste avslöja de delar av livet som är kopplat till kärlek, relationer, familj, barn och sex. 40 Svårigheten med den strategin är att för att kunna dölja dessa delar av livet måste de även dölja angränsande delar, dvs. alla de situationer och aktiviteter som de gör tillsammans med sin partner eller i homovärlden. Intervjupersonerna berättade hur de hela tiden förde en inre dialog över vad de kunde berätta och vad som skulle kunna leda fram till ämnen som rör vem man är ihop med eller vilken sexuell läggning man har. Det är inte så att man ljuger medvetet utan man rättar inte folk 39 Kulick, Don (2005) Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur. 40 Jmf med Gerd Röndahls rapport Homosexuell vårdpersonal i heteronormativ vårdmiljö. HomO. 21

22 när de utgår ifrån att man är hetero och man undanhåller information. Man utelämnar bitar av information men inte hela sanningen. Man kan inte berätta om sitt liv utan ligger lite lågt om saker. Om jag sett Brokeback Mountain skulle inte jag berätta att jag gått på bio. För då skulle det komma följdfrågor om vilken film jag sett. Och så misstankar kring det eller fördomar kring homotemat i filmen. Liknande resonemang fördes när det gäller vad man hade gjort på semestern, helgerna eller kvällarna. Vi blir till ett jag och då det kan verka konstigt att man gjort något på egen hand väljer man istället att inte berätta något alls. Denna strategi kan också innebära att man undviker de sociala aktiviteter där fritid och privatliv diskuteras. En kvinna som arbetar på en arbetsplats som hon upplever vara väldigt heteronormativ berättar: Jag känner att jag inte har haft så mycket gemensamt med väldigt många på jobbet. Undviker fikarum och lunchrum och firmafester. De är otroligt heterosexuella. Andra väljer att delta i de sociala aktiviteterna men lämnar rummet när samtalsämnena börjar tangera homosexualitet. Det snackas [om homosexualitet] en del, och det är inte så att jag faller in i skrattsalvorna. Snarare då att man går på toaletten. I likhet med det som enkäten visar väljer många att kontrollera samtalen så att de inte glider in på privata områden. Man har koll på vilka som är närvarande och vilka som har koll på vem jag lever med och om det är någon som inte vet. Och då styr jag nog upp samtalet. Man tar hänsyn till andra människor. Man vill inte pådyvla folk en obehaglig situation. Det finns med i alla situationer, alla sociala sammanhang. Det är som om du har en osynlig sjukdom som kan påverka andra på något sätt. Så det lever med en hela tiden. En annan kvinna berättar att hon antingen anpassar sig till samtalen genom att berätta om sin relation till sina syskonbarn eller så styr hon in samtalen på andra områden. Flera hävdar dock att deras manövrar med att leda bort samtalen från den privata sfären handlar om vanlig integritet. Jag värnar om min integritet. Medan andra understryker att det handlar om att skydda sig. Det är nog min osäkerhet och för att skydda mig själv. Jag är väldigt beroende av deras hjälp i mitt arbete och om jag då blir avsnäst när jag ber om hjälp skulle jag börja undra om det har att göra med min homosexualitet. Det hade förmodligen börjat växa spöken i mitt huvud och jag ville inte utsätta mig för det scenariot. Det handlar om att skydda sig själv. Vanligtvis bryr jag mitt inte om folks fördomar men när jag blir beroende av andra människor så tänker jag till. 22