Lusten att lära är livslång

Transkript

1 Lusten att lära är livslång men hur hanterar vi statens krav på vuxenutbildningen? En kartläggning av vuxnas lärande i Norrbotten presenteras under en konferens torsdagen den 16 februari på Nordkalotten konferens i Luleå. Konferensen inleds med gemensamt fika och avslutas Du har möjlighet att tala med de båda utredarna Anna Carlenius och Berndt Ericsson i samband med lunchpausen Den offentliga vuxenutbildningen får en allt större betydelse för att den enskilde på eget initiativ ska kunna ställa om för ett föränderligt arbets- och samhällsliv. En ny skollag och en ny förordning om kommunernas vuxenutbildning (komvux, särvux och sfi) lyfter mycket tydligt fram kommunernas ansvar för att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling för den enskilde medborgaren inom ramen för vuxenutbildningen. Det utbildningspolitiska målet för kommunernas vuxenutbildning i lagen är att utbildningen ska ge den enskilde möjlighet till utbildning för att bland annat stärka sin ställning i arbetslivet. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. För att ge underlag för en fortsatt diskussion om vuxenutbildningen i vårt län och en fortsatt utveckling av denna med utgångspunkt ibland annat ny lagstiftning, har Kommunförbundet genomfört en kartläggning av vuxenutbildningens organisering, ledning och styrning i länets kommuner. Kartläggningen ska också kunna tjäna som beslutsunderlag för vidare diskussion om på vilket sätt kommunernas eftergymnasiala utbildningsplanering kan bidra till kompetensförsörjningen i länet. Bifogat hittar du kartläggningen. Läs om konferensen: Mer information lämnas av Kommunförbundet Norrbottens handläggare för Barn- och utbildningsfrågor, Marita Björkman, tfn

2 Lusten att lära är livslång men hur hanterar vi statens krav på vuxenutbildningen? En kartläggning av vuxnas lärande i Norrbotten Anna Carlénius Berndt Ericsson Februari

3 SAMMANFATTNING Den genomförda kartläggningen ger en begränsad men en viss information om vilka förutsättningar kommunerna i Norrbottens län har då det gäller att möta de krav som staten ställer avseende kommunernas vuxenutbildning, d.v.s. kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Kartläggningen och analysen utgör förhoppningsvis en plattform för det fortsatta utvecklingsarbetet inom vuxenutbildningsområdet både på lokal kommunal nivå och på regional nivå och som sedan kan kopplas ihop med en regional infrastruktur och strategier då det gäller eftergymnasial yrkesutbildning inom t.ex. Yrkeshögskolan. Detta är inte minst viktigt utifrån ett kompetensförsörjnings- och tillväxtperspektiv. Det övergripande intrycket är att en likvärdig tillgång till vuxenutbildning inte kännetecknar länet. Tillgängligheten är starkt beroende av i vilken kommun man råkar vara bosatt. Det är speciellt svårt att göra en bedömning av tillgänglighet då det gäller särskild utbildning för vuxna. I några fall, t.ex. Lapplands kommunalförbund och en del enskilda kommuner, finns dock goda förutsättningar för en utvecklad infrastruktur för vuxnas lärande vilken ger den enskilde medborgaren en relativt god tillgång till kompetensutveckling oavsett hemkommun även om det är oklart hur t.ex. utbildningens innehåll tas fram. I många kommuner saknas lokala mål och strategier avseende vuxenutbildningsområdet liksom strategier för ett systematiskt kvalitetsarbete. Det förekommer också att beslutade mål står i konflikt med nationella mål och syften. Samverkan mellan verksamheter tillhörande olika politikområden enligt nationella strategier är svåra att bedöma. En sådan samverkan skulle kunna effektivisera kommunens resursanvändning, skapa synergieffekter och eliminera stuprörsförhållanden. Ett annat utvecklingsområde är arbetet med behovsanalyser och hur man i kommunerna arbetar med att verksamhetens innehåll och utformning enligt gällande bestämmelser ska utgå från ett individperspektiv. Det finns tendenser till sammanblandning mellan offentligt finansierad vuxenutbildning och arbetsmarknads- eller uppdragsutbildning. Kommunernas vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning har helt olika samhällsuppdrag och förutsättningar. I de fall en utvecklad samverkan finns med gymnasieskolan föreligger en tendens att detta sker på bekostnad av vuxenutbildningen vars utgångspunkter och uppdrag samt särart skiljer sig betydligt från gymnasieskolans. Samverkan avseende lokaler, lärarkompetenser etc. behöver inte och ska inte innebära att vuxenutbildningen blir en spegelbild av ungdomsskolan. I de flesta fall finns det brister i eller saknas helt system för kvalitetsarbete. Lokal uppföljning och utvärdering av hela vuxenutbildningen insatt i ett kommunalt helhetsperspektiv är ett stort utvecklingsområde. Då det gäller finansieringen kan kanske urskiljas att några kommuner helt lutar sig mot statens tillfälliga riktade statsbidrag. Kommunal finansiering med utgångspunkt i tillförda medel för vuxenutbildning i det generella statsbidraget saknas i dessa fall. Andra behåller däremot en relativt konstant kommunal finansiering. I de senare fallen betraktas nog vuxenutbildningen som en viktig verksamhet för såväl den enskildes som samhällets tillväxt. Att enbart förlita sig på tillfälliga statsbidrag torde innebära stora svårigheter att leva upp till de uppdrag riksdagen ålagt kommunerna avseende vuxenutbildningen. Detta innebär troligen också enbart kortsiktiga lösningar för den vuxenutbildning kommunerna enligt lag ansvarar för. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING KAPITEL 1. 5 INLEDNING 1.1 Bakgrund Kartläggningens syfte Genomförande Metod Syfte Mål Kartläggningens utgångspunkter Vuxenutbildningens breddade uppdrag Övergripande syfte och mål enligt skollagen..9 KAPITEL RESULTAT 2.1 Arjeplog Arvidsjaur Boden Haparanda Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala Kalix Luleå Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Några nyckeltal för Norrbottens län KAPITEL 3 27 ANALYS/SLUTSATSER 3.1 En infrastruktur för vuxnas lärande Styrning och ledning Något om systematiskt kvalitetsarbete Några specifika identifierade utvecklingsområden med utgångspunkt i kartläggningen i Norrbottens län Kommunala mål och strategier Behovsanalys, underlag för verksamheten Verksamheten Finansiering..34 BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV DEN KOMMUNALA SKYLDIGHETEN BILAGA 2 FRÅGOR TILL KOMMUNERNA BILAGA 3 NYCKELTAL VUXNAS LÄRANDE I NORRBOTTENS LÄN 3

5 TABELL & DIAGRAM FÖRTECKNING Tabell 2.1 Kommunalbudget, antal inv år, kr/inv., utrikes födda, arbetslösa och andel sysselsatta.. 25 Tabell 2.2 Befolkningens (25-64 år) utbildningsnivå i procent (%).. 26 Tabell 2.3 Nyckeltal vuxnas lärande i Norrbottens län, år

6 Kapitel 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Den offentliga vuxenutbildningen har fått och får en allt större betydelse för att den enskilde på eget initiativ ska kunna ställa omför ett föränderligt arbets- och samhällsliv och på detta sätt även bidra till samhällets utveckling och tillväxt. Det sista inte minst för att arbetslivet ska kunna få tillgång till den kompetens de behöver. Målet för den samhällstödda vuxenutbildningen, beslutat av riksdagen, är brett och handlar både om den enskildes personliga utveckling och hans eller hennes möjlighet att ställa om för en ökad sysselsättning och därmed bidra till ekonomisk tillväxt. Även ett antal strategier som ska känneteckna vuxenutbildningen har riksdagen ställt sig bakom. Detta handlar inte minst om samverkan mellan vuxenutbildning och verksamheter tillhörande andra politikområden. Kommunernas ansvar och skyldigheter då det gäller att erbjuda och informera om vuxenutbildning samt aktivt verka för att vuxna deltar, förtydligas i den nya skollagen. En ny skollag och en ny förordning om kommunernas vuxenutbildning (komvux, särvux och Sfi) lyfter som nämnts mycket tydligt fram kommunernas tydliga ansvar för att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling för den enskilde medborgaren inom ramen för vuxenutbildningen. Kommunernas vuxenutbildning är en lagstadgad verksamhet och det utbildningspolitiska målet för kommunernas vuxenutbildning i lagen är att utbildningen ska ge den enskilde möjlighet till utbildning för att bl. a. stärka sin ställning i arbetslivet. Utgångspunkten ska enligt lagen vara den enskildes behov och förutsättningar. Det senare ställer bl.a. krav på god tillgänglighet till utbildning, t.ex. oberoende av tid och rum, att den bedrivs i flexibla former samt att det som genomförs verkligen bygger på behovsanalyser hos medborgarna. Det kräver också en god tillgång till vägledning för att den enskilde ska kunna göra väl underbyggda val. Information om arbetslivets behov av kompetens är också ett viktigt inslag i vägledningen. Något som enligt statens intentioner också ska känneteckna verksamheten är ett valideringsperspektiv, dvs. att den vuxne ges kredit för alla de kunskaper och kompetenser han eller hon har med sig in i utbildningen. De kunskaper som förvärvats i t.ex. arbetslivet ska tillgodoräknas den enskilde vilket får effekter för såväl genomförandet som för organisering av utbildningen. 1.2 Kartläggningens syfte I syfte att få underlag för en fortsatt diskussion om vuxenutbildningens status och behov av utveckling i vårt län och förutsättningar för detta, med utgångspunkt i bl.a. ny lagstiftning, gör Kommunförbundet en kartläggning av vuxenutbildningens resurser, organisering, ledning och styrning i länets kommuner. Kartläggningen ska också kunna tjäna som beslutsunderlag för vidare diskussion om på vilket sätt planeringen av yrkesutbildning kan bidra till kompetensförsörjningen i länet. Kartläggningen ska ge svar på hur ledning och styrning, kommunala måldokument och strategier, verksamhetsplaner och nyckeltal, uppföljnings- och utvärderingsresultat ter sig i länets kommuner. Därutöver ska en bild ges av intra- och interkommunal samverkan, t.ex. mellan verksamheter tillhörande olika politikområden, samt annan myndighetssamverkan m.m. 5

7 1.3 Genomförande Kartläggningen görs på olika nivåer i styrkedjan i kommunerna och kommer att presenteras vid ett seminarium för förtroendevalda och tjänstemän den 16 februari Utgångspunkten är statens uppdrag. Kartläggningen omfattar organisation med ledning och styrning, resurser, kommunala måldokument och strategier, verksamhetsplaner med nyckeltal och uppföljning/kvalitetsarbete. Dessutom tar kartläggningen upp samverkansformer inom infrastrukturen för vuxnas lärande, såväl inom kommunen som mellan kommuner och andra myndigheter. 1.4 Metod Kartläggning bygger på utskickade frågor 1 till kommunalråd, nämndsordföranden och verksamhetschefer, frågorna har skickats ut till alla 14 kommuner i Norrbotten. Alla 14 Norrbottens kommuner har svarat. Under arbetets gång har vi haft hjälp av verksamhetschefer från några Norrbottenskommuner. Därutöver har data och faktauppgifter inhämtats från kommunerna. Data och faktainsamling har även skett med hjälp av officiell statistik hos Statens skolverk och SCB, rapporter och faktalitteratur. 1.5 Syfte Förutsättningar att utveckla vuxenutbildningen med utgångspunkt i nationella mål, syften och intentioner: Detta kan t.ex. gälla kompetensförsörjningsfrågor. 1.6 Mål Nulägesanalys av kommunernas vuxenutbildning i Norrbottens län i syfte att medvetandegöra vuxenutbildningens breda samhällsuppdrag utifrån lag och förordning samt ge beslutsfattare underlag för kommunala målsättningar och insatser för att uppnå de av regering och riksdag uppsatta målen. Kartläggningen ska också ge en bild av yrkesutbildningen vid sidan av högskolan, förhoppningsvis även av yrkeshögskoleutbildningar och därmed även ge en bild av den samlade vuxenutbildningen ur ett regionalt perspektiv. 1.7 Kartläggningens utgångspunkter Den nya skollagen ska för den vuxenutbildning kommunerna ansvarar för, d.v.s. kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi), tillämpas från och med den 1 juli En ny förordning för motsvarande verksamhet ska tillämpas från samma tidpunkt 3. Statens skolverk ska enligt uppdrag till regeringen lämna ett förslag till läroplan gällande kommunernas vuxenutbildning i maj I skollagen regleras kommunernas ansvar och skyldigheter och den enskildes rättigheter vad gäller vuxenutbildning som kommunerna ansvarar för. (Se bilaga 1) Kommunerna ska enligt lagen tillhandahålla kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna 1 Frågeställningar se bilaga 2 2 Skollagen 2010:800 3 Förordning om vuxenutbildning 2011:1108 6

8 erbjuda vuxenutbildning, informera om denna samt aktivt verka för att vuxna deltar. 4 Detta gäller både utbildning på grundläggande nivå och på gymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt för utbildning i svenska för invandrare. Lagstiftningen betonar med andra ord mycket tydligt att den vuxenutbildning kommunerna ansvarar för är en lagstadgad verksamhet i likhet med många andra kommunala verksamheter där kommunerna är huvudmän. Aktiva insatser samt information och vägledning ska vara viktiga inslag i verksamheten. Information om bl.a. studiestödssystemet och arbetslivets behov av kompetens är viktiga underlag för den enskildes val av vilka kurser man ansöker till och på vilken nivå. 5 De nationella styrdokumenten, skollagen och förordningen om kommunernas vuxenutbildning lyfter mycket tydligt fram att individens behov och önskemål i långt högre grad än tidigare ska prägla vuxenutbildningen och att det är viktigt att denna utveckling sker i samspel med arbetslivets behov av kompetens. Det senare innebär inte att individens behov, förutsättningar och önskemål inte ska vara utgångspunkt för vilka utbildningar som ska genomföras samt i vilka former. Just detta skiljer den formella vuxenutbildningen som kommunerna ansvarar för från t.ex. arbetsmarknadsutbildningar. Dessutom ska verksamheten erbjudas och genomföras i form av kurser, delkurser samt i förekommande fall i form av orienteringskurser och individuella kurser. Program förekommer inte och ska inte förekomma i kommunernas vuxenutbildning. Det är den enskildes individuella studieplan som är den enskildes program. Vuxenutbildningen ska omfatta och rikta sig till alla vuxna, oavsett livssituation, även om det alltid kommer att finnas grupper som är prioriterade framför andra vilket avspeglas i behörighetsbestämmelser och urvalsregler vid antagning. De personer som har den kortaste utbildningen ska i första hand ges möjlighet till kompetensutveckling inom den kommunala vuxenutbildningen och särskild utbildning för vuxna. Verksamhetens innehåll och utformning ska kunna möta såväl den enskildes livssituation som dennes behov av kunskaper och färdigheter samt personlig utveckling i övrigt. Verksamheten ska även kunna planeras och genomföras i samverkan med arbetslivets företrädare. I detta sammanhang blir information, vägledning, upprättande av individuella studieplaner samt en strategisk och varaktig samverkan med arbetslivets företrädare nödvändiga utgångspunkter. Om den formella vuxenutbildningen ska ha utgångspunkten att allt lärande är lika mycket värt i de fall formella mål uppnåtts så måste verksamheterna också i mycket hög grad kännetecknas av ett valideringsperspektiv vilket får konsekvenser för tids- och rumsstyrningen. Riksdag och regering har i olika sammanhang slagit fast att vuxna har behov av utbildningar som är flexibla då det gäller såväl innehåll, tillgång och form. Utgångspunkten har varit att en persons möjligheter att få den utbildning som han eller hon efterfrågar borde öka om flera utbildningsanordnare kan erbjuda och genomföra likvärdiga utbildningar på udda tider, över hela året samt i övrigt utifrån personens övriga åtaganden, och att formella dokument kan utfärdas oavsett utförare så snart målen för utbildningen uppnåtts. Den s.k. utökade betygsrätten är en insats i det sammanhanget. Bestämmelserna i såväl skollag sam förordning 4 Skollagen 2010:800; 20 kap 10, 16, 17, 21 kap. 10, 13, 14, 22 kap 12 5 Förordning om vuxenutbildning 2011:1108; 2 kap. 16 7

9 om kommunernas vuxenutbildning möjliggör också att omfattningen av lärandet kan anpassas till den enskildes behov, förutsättningar och önskemål. Det s.k. frirummet är mycket stort då det gäller genomförandet av utbildning. Samverkan mellan kommunerna som huvudmän för utbildning och det omgivande samhällets företrädare är central bl.a. för att den enskilde ska få underlag, som förmedlas av huvudmannen genom information, vägledning och aktiv rekrytering, för sina ställningstaganden och val då det gäller utbildning. Då det gäller den vuxenutbildning som ryms inom yrkeshögskoleutbildning är utgångspunkten för vilka utbildningar som ska erbjudas och bedrivas däremot arbetslivets kompetensbehov. De av riksdagen uppsatta målet och strategierna för området vuxnas lärande gäller dock även denna del av den offentligt finansierade vuxenutbildningen. 1.8 Vuxenutbildningens breddade uppdrag Som tidigare beskrivits beslutade riksdagen i maj 2001 om mål för och strategier för utvecklingen av den samhällsstödda vuxenutbildningen vid sidan av högskolan 6. Vuxenutbildningens och därmed bl.a. kommunernas uppdrag vidgades betydligt. Målet är att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Det är de olika utbildningsformerna som ingår i begreppet vuxenutbildning som tillsammans bidrar till en samlad måluppfyllelse. De utvecklingsstrategier 7 som riksdagen beslutade om, och som ska känneteckna den samhällstödda vuxenutbildningen, handlar om att - Pedagogik och arbetsformer ska utvecklas för att motsvara individernas föränderliga och ökande behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. - Individens lärande och kunskapssökande ska stödjas genom rådgivning och vägledning, baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper. - Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning, handledning och nätbaserad utbildning ska tillhandahållas i en omfattning som så långt möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. - Samhället, arbetsgivarna och de enskilda ansvarar gemensamt för att olika individers och olika gruppers behov av såväl allmän som specialinriktad utbildning tillgodoses. - Allt formellt och icke formellt lärande, som åtnjuter samhällets stöd, genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde. - En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individernas lärande och kompetensutveckling. 6 Proposition 2000/01:72, bet. 2000/01: UbU15, rskr. 2000/01:229 7 Proposition 2000/01:72, bet. 2000/01: UbU15, rskr. 2000/01:229 8

10 - Ekonomiskt stöd erbjuds vuxna för att stimulera till deltagande i utbildning och kompetensutveckling. Det uppsatta riksdagsmålet får den konsekvensen att vuxenutbildningen berör flera politikområden och är ofta en förutsättning för måluppfyllelse även i tillväxt-, närings-, social-, integrations- och arbetsmarknadspolitik. Denna delvis förändrade roll för vuxenutbildningen är framför allt synlig på det lokala och regionala planet. Inte minst har detta visat sig i samband med den ekonomiska krisen med bl.a. stora strukturomvandlingar och hög arbetslöshet vilket ställt höga krav på ett system för den enskildes möjlighet att byta eller utveckla sin yrkeskompetens. Statens ståndpunkt är att vuxenutbildningen på såväl lokal som regional nivå bör utvecklas och stärkas ytterligare. Arbetet bör främst vara inriktat på att skapa en vuxenutbildningsverksamhet som kan spela en varaktig roll för den enskildes kompetensutveckling parat med lokal och regional hållbar utveckling och tillväxt. Bestämmelserna i skollagen och förordningen om vuxenutbildning har sin utgångspunkt i detta. En etablerad samverkan mellan verksamheter tillhörande olika politikområden är ett viktigt verktyg för att åstadkomma en god måluppfyllelse och undanröjer mycket av stuprörstänkande. Dessutom skapas synergieffekter vilket ofta ger en bättre resursanvändning. Ett övergripande kommunalt perspektiv i dessa frågor skulle också medföra att den enskilde medborgaren får en bättre överblick över de kommunala verksamheterna. Kommunernas vuxenutbildning ska, vilket beskrivits ovan, utgå från ett individperspektiv, dvs. att det är den enskildes behov och förutsättningar som ska vara utgångspunkt när det gäller vilka utbildningar som ges och hur de genomförs. Detta kräver en strategisk och kontinuerlig av kommunerna genomförd behovsanalys då det gäller medborgarnas utbildningsbehov. Yrkeshögskolan har en annan övergripande utgångspunkt, nämligen arbetslivets behov av kompetens. Därför är målet för den samhällsstödda vuxenutbildningen mångfasetterat och kräver i sig en bred samverkan mellan verksamheter tillhörande flera olika politikområden. 1.9 Övergripande syfte och mål enligt skollagen För hela skolväsendet, dvs. både den del som vänder sig till barn och unga och till vuxna, gäller att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 8 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 9 Då det gäller den vuxenutbildning som tillhör skolväsendet så finns särskilda mål i de tre skolformskapitel som gäller kommunernas vuxenutbildning. Gemensamt mål för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare är att 8 9 Skollagen 2010:800 1 kap 4 Skollagen 2010:800 1 kap 4 9

11 vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. 10 Dessa syften och mål bygger på det övergripande mål som riksdagen beslutade om i maj 2001 avseende den samhällsstödda vuxenutbildningen och som kommenterats ovan. Då det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna så är en annan utgångspunkt att de som fått minst utbildning ska prioriteras Skollagen 2010: kap 2, 21 kap 2, 22 kap 2 11 Skollagen 2010: kap 2, 21 kap 2 10

12 Kapitel 2 RESULTAT Kartläggning av vuxnas lärande i kommunerna i Norrbottens län år Arjeplog I Arjeplog har de nationella målen, syftena och intentionerna med kommunal vuxenutbildning kunnat omsättas genom att de vuxenstuderande bl.a. fått stöd och hjälp via studievägledning i sina val av och funderingar kring studier. En individuell studieplan upprättas för eleverna med kortsiktiga och långsiktiga mål. Om det behöver göras ett urval prioriteras de som fått minst utbildning. Viss utbildning kan genomföras på Hornavanskolan tillsammans med ungdomseleverna där man i stor utsträckning följer ungdomselevernas upplägg. Om man väljer att läsa på distans via ett utbildningsföretag finns ett större utbud av kurser och eleven kan oftast välja studietakt och plats för sina studier. Vuxna på grundläggande nivå har i dagsläget största fokus på Svenska som andra språk tillsammans med gymnasieungdomar med samma språkbehov. Även andra ämnen finns med i studieplanen som förutom att de ger betyg även förstärker utvecklingen av det svenska språket. När det gäller utbildning i svenska för invandrare inleds studierna med att läraren har ett studiesamtal med eleven med hjälp av tolk. Möjligheten till validering finns och används oftast när det gäller utbildning inom vården för personer med tidigare erfarenhet inom området. I Arjeplog möter man arbetsmarknadens behov genom samtal med Arbetsförmedlingen och företrädare för olika verksamheter i kommunen. I samtalen får Arjeplog uppgifter om vilken arbetskraft som efterfrågas och har därmed kunnat söka pengar från Skolverket till Yrkesvux. Samarbetet med Arbetsförmedlingen tycker kommunen kan utvecklas. Organisationen är flexibel när det gäller att studera på distans, eleven kan välja kurs, studietakt och plats för sina studier. När det gäller samläsningen med gymnasieskolan blir studierna mer styrda eftersom de i huvudsak följer gymnasieelevernas upplägg. För att minska ett eventuellt utanförskap och öka kompetensförsörjningen i kommunen, bidrar Arjeplogs kommun genom att vuxna som vill studera väljer en utbildning där det troligtvis kommer att finnas jobb inom, t.ex. vården eller som elektriker. Vissa behöver längre framförhållning genom att först skaffa sig högskolebehörighet innan de kan utbilda sig till t.ex. sjuksköterska, veterinär, lärare eller annan eftergymnasial utbildning. Utbildningen är viktig för att minska utanförskap, det ger större möjligheter till ett fast jobb, större frihet och ökat självförtroende. När det gäller samverkan har Arjeplog i dagsläget inget samarbete med närliggande kommuner när det gäller vuxenutbildning. Resurserna för vuxnas lärande är i Arjeplog kronor. 2.2 Arvidsjaur Förutsättningarna att bedriva vuxenutbildning i Arvidsjaur ligger på en låg nivå om man ser till antalet deltagare. Omfattningen är till största del den utbildning som sker inom Omvårdnadsprogrammet där Arvidsjaur gör ett intag ungefär var 3:e termin med elever 11

13 per gång. I övrigt är det endast ett fåtal elever som fortlöpande anmäler sig för att komplettera enstaka ämnen inför högre utbildningar eller för att färdigställa kurser som inte blev klara under gymnasietiden. För dessa elever erbjuds distansstudier mot annan anordnare, halvdistans mot skolan där möjlighet till stöd finns vid behov eller att läsa heltid och då i samband med att kursen ges inom den gymnasiala ramen. Arjeplog har idag en kommunal riktlinje som säger att studier mot gymnasiebehörighet, högskolebehörighet eller utbildning inom vård och omsorg ska prioriteras. Med den befintliga ekonomin löser Arvidsjaur detta idag men har väldigt små möjligheter att stödja utbildningar utanför de tre givna målen. Sett till nationella mål, kommunala mål och behov fyller omvårdnadsutbildningen en mycket viktig funktion och Arvidsjaur har goda förutsättningar för verksamheten. Förutsättningarna är även goda då det gäller elever med behov av att läsa in grundläggande högskolebehörighet beroende på deras totala numerär och att det enbart gäller fåtalet kurser per individ. Arvidsjaur har idag inte resurser för att anordna en fullständig grundläggande vuxenutbildning om behovet skulle uppstå. Ser man till det kommunala syftet är bedömningen att vuxenutbildningar inom handel, restaurang, hotell samt fordon skulle innebära fler anställningsbara personer inom sektorer där det finns utrymme/behov. Resurser för detta finns dock inte. Organisationen i Arvidsjaur är en rektor med många ansvarsområden däribland kommunens vuxenutbildning. Vidare har organisationen en resurs för studie- och yrkesvägledning motsvarande 25 procent av en heltidstjänst för att stödja elever då det gäller planering av studier. Vad avser pedagogiska resurser har Arvidsjaur ett "Lärtorg" som är öppet mån-tors eftermiddag och bemannas av kärnämneslärare fördelat på språk, naturkunskap samt samhällsorienterade ämnen. Hit har alla vuxenstuderande möjlighet att gå om man kör fast i sina studier. Elever som är i behov av att läsa in yrkeskurser hänvisas till pedagog inom aktuellt område och stöd ges utanför ramen för pedagogens ordinarie undervisning och där ersättningsfrågan löses mellan pedagog och skolledning utifrån aktuellt behov/resursåtgång. I Arvidsjaur tycker man att organisationen ger goda förutsättningar för måluppfyllelse sett till dagens verksamhet och omfång. Vill kommunen nå en bredare grupp eller då de flyktingar som tas emot kommer till en nivå där grundläggande vuxenutbildning blir aktuellt kan inte detta genomföras inom ramen för dagens organisation. Lärcentra genom AkademiNorr är en resurs när det gäller högre kompetensutveckling. Resurserna ändrades drastiskt då det statliga stödet med riktade medel avvecklades. Då detta skedde riktades inga medel mot vuxenutbildning lokalt utan det blev en besparing och resurser fick tas från ramen som tidigare avsåg gymnasium och gymnasiesärskola. När det gäller de statliga satsningarna har yrkesvux hjälpt till att hålla upp verksamhetsomfånget, men riktat mot omvårdnadsutbildningar där Arvidsjaur erhållit en del resurser. Inom övriga yrkesområden där kommunen sökt bidrag har inga erhållits. Lärlingsvux har hittills inte genomförts inom kommunen. För Arvidsjaurs del är i dagsläget riktade statliga satsningar en förutsättning för utökning/utveckling inom området. Arvidsjaur har ingen bra fungerande uppföljning av verksamheten. Det som fungerar bra är samverkan med arbetsförmedlingen, näringslivet, skolan och landstinget när det gäller omvårdnadsutbildningen. Här sker regelbundna träffar då elevernas förmågor, utbildningens omfång och upplägg belyses. Tillsammans diskuteras vad som är på gång och hur utbildningen ska möta detta, diskussionerna gäller gymnasieskolan såväl som vuxenutbildningen. Motsvarande dialoger har påbörjats eller är på gång inom övriga yrkesområden där skolan har utbildningar. Arvidsjaur arbetar även med att styra 12

14 praktikplatser för att väcka intresse för den offentliga sektorn utifrån kommunens pensionsprognoser. När det gäller samverkan i regionen tycker Arvidsjaur att det är bra för att uppnå samordningsvinster. 2.3 Boden I Boden ligger organisationen kring vuxnas lärande under Näringslivsstyrelsen som är ansvarig politisk styrelse. Det är en förvaltningschef med två avdelningar, lärcentrum och avdelningen för näringsliv och integration. Under lärcentrum finns det en verksamhetschef med det övergripande ansvaret för all vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor i Boden. Under verksamhetschef finns administration, studie- och yrkesvägledning, eftergymnasiala utbildningar, uppdragsutbildningar samt arbetsmarknadsfrågor. Rektor är ansvarig för grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särvux. Under 2004 genomfördes en grundlig utredning av all vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor i Bodens kommun. Utredningen utgick från propositionen Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen. Samtidigt hade en ny utvecklingsplan och ett handlingsprogram för näringslivsarbetet för kommunen beslutats om. Kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige beslutade i enighet i juni 2004 att föra över all vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor till näringslivsstyrelsens ansvarsområde. All verksamhet skulle vara organiserad inom ramen för verksamhetsidén Lärcentrum där begreppet EN dörr in skulle vara vägledande. Lärcentrum skulle: sätta individen i centrum och göra det attraktivt att leva och bo i Boden samordna utvecklingsmöjligheterna både för individen och för näringslivet såväl det privata som det offentliga vara vägvisare till ett rikt och flexibelt utbud satsa på ett individcentrerat livslångt lärande satsa på en för kommunen hållbar kompetensförsörjningsbas ge förutsättningar för utveckling av kommunens handläggning av arbetsmarknadsfrågorna. Det beslut som fattades av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år 2004 utifrån den grundläggande utredningen om vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågor gav mycket goda förutsättningar att utveckla vuxnas lärande inte minst utifrån de intentioner som presenterades i propositionen om vuxnas lärande. Den politiska ledningen har poängterat vikten av en väl fungerande vuxenutbildning inklusive yrkesutbildning som en för Boden viktig tillväxtfaktor. Välutbildad arbetskraft behövs för att säkra tillväxten och den regionala balansen i regionen. Men kunskap är en färskvara så det är viktigt med goda möjligheter till kontinuerligt lärande i flexibla former. I målformuleringen för Lärcentrum i Boden har dessutom den politiska ledningen poängterat vikten av att utbildningarna är efterfrågestyrda och inte utbudsstyrda, att utbildningsdimensioneringen överensstämmer med individens och arbetsmarknadens behov och att utbildningar genomförs utifrån vuxnas behov och förutsättningar. I Boden tycker man att deras nuvarande organisation ger dem goda förutsättningar att optimera kommunens resurser vad gäller vuxenutbildning och stöd till medborgare som står långt från arbetsmarknaden. I den utredning som politikerna grundade sina beslut på vad gällde Lärcentrums roll i samhället beskrevs att Bodens arbete ska präglas av: 13

15 En gemensam ingång till vuxenlärande och de kommunala insatserna inom det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsområdet EN dörr in. Det ska vara lätt för bodensaren att hitta rätt i utbildningssystemet med hjälp av adekvat information och vägledning. Man ska samtidigt kunna studera på olika nivåer. Detta är särskilt viktigt för studieovana och andra grupper med mindre kännedom om hur samhällsstrukturen ser ut på utbildningsområdet, som t e x invandrare. Oberoende vägledning. Den som vill diskutera sin framtid ska vara säker på att vägledningen sker på hennes/hans villkor. Därför ska inte vägledningen vara knuten till någon speciell utbildningsanordnare eller arbetsgivare utan utgå ifrån individens behov och mål. Livslångt/flexibelt lärande. Vuxenutbildningen ska präglas av att den ska vara möjlig att delta i, oavsett livssituation. Vuxenutbildning ska vara möjlig dagtid, kvällstid, på heltid och deltid. Man ska kunna studera vid sidan av arbete, mellan arbeten och under arbetstid beroende på behov. Bodensarna ska ha tillgång till lärarledd utbildning i grupp, handledda självstudier, olika distansstudieformer m.m. Broar mellan alla. Det finns många aktörer förutom vuxenutbildningen som ska hjälpa individen till självförsörjning som t e x studieförbund, universitet, andra utbildningsanordnare, coachingföretag, arbetsförmedlingen, försäkringskassan etc. Många gånger arbetar man med samma målgrupp. Samverkansmöjligheter mellan aktörerna ska samnyttjas i görligaste mån så att bodensaren både som individ och medborgare får ut så mycket som möjligt av insatserna men framförallt ges optimal möjlighet att delta i verksamheterna. Kvalitet. Hög måluppfyllelse och långsiktighet i verksamheten. Validering. Validering ska alltid ingå som en naturlig del av att påbörja en utbildningsinsats. Samverkan. Samverkan mellan olika aktörer både inom kommunen men också ute i samhället är viktig för att medborgaren ska få det optimala stödet för att bl. a nå självförsörjning. Under de år Boden har arbetat med ovan beskrivna förutsättningar bedömer Boden att de har utvecklat Lärcentrum till den mötesplats, motor och mäklare, som sagt den arena för vuxnas lärande som var deras mål. I Boden finns det just nu ett uppdragsdirektiv där vuxenutbildningen ska föras tillbaka till utbildningsnämndens ansvarsområde, vilket i så fall förändrar förutsättningarna för vuxenutbildningen. Resurserna i Boden har inte förändrats avsevärt under de senaste 10 åren. Efter kunskapslyftet och det riktade statsbidraget, har statsbidraget ingått i det generella statsbidraget till kommunerna. Nivån på resurserna är i stort sett densamma som under det riktade statsbidragets tid. För år 2011 hade vuxenutbildningen en kommunal budget på kr exklusive externa bidrag och övergripande overheadkostnader. Bodens totala budget är kronor. Externa bidrag består av bland annat yrkesvux, anordnarbidrag för integrationsarbetet för invandrare, bidrag för att anordna yrkeshögskoleutbildning. För att möta arbetsmarknadens långsiktiga och kortsiktiga behov är Boden med i olika nätverk med lokala och regionala arbetsmarknads- och näringslivsorganisationer, dialogen har varit mycket god, mycket beroende av samorganisationen av vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågorna tillsammans med kommunens näringslivsarbete. 14

16 Boden bidrar till kompetensförsörjningen genom Lärcentrums breda verksamhet och möjlighet att snabbt ställa om utbildningsinsatser. Samarbete och samverkan är också positivt och mycket viktigt både lokalt och i regionen som består av förhållandevis små kommuner. Boden har ett utvecklat samarbete med arbetsförmedlingen, andra kommunala förvaltningar så som socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt Migrationsverket och utbildningsföretag som arbetar med samma målgrupp. Samverkan med andra kommuner sker främst via det s.k. 5- kantssamarbetet. I Boden följer man upp arbetet genom kontinuerliga chefsrapporter, uppföljningar av verksamhets- och strategiplanen, verksamhetsberättelser och vissa nyckeltal samt en kontinuerlig muntlig dialog. 2.4 Haparanda I Haparanda är vuxenutbildningen och svenska för invandare i huvudsak integrerad med gymnasieskolan. Vuxenutbildningen leds av rektor som även är rektor för gymnasieskolan. I Haparanda tycker man inte att man har goda förutsättningar för måluppfyllelse. Med nuvarande organisation finns svårigheter att ytterligare utveckla vuxnas lärande. Personalmässiga, lokalmässiga samt budgetmässiga förhållanden utgör hinder för en fortsatt utveckling av vuxenutbildningen. Vidare tycker man att vuxenutbildningen måste organiseras och budgeteras annorlunda för att möjliggöra en fortsatt utveckling. Formerna för grundläggande vuxenutbildning behöver ses över, en ökad efterfråga kan förväntas i och med en ökning av studerande inom sfi. Verksamheten måste organisera undervisning och handledning som svarar upp till den enskilda individens behov och förutsättningar för lärande. Lokalmässiga lösningar som möjliggör ett samordnat lärcentrum för vuxenutbildning och högskoleverksamhet behöver tillskapas. Vuxenutbildningen behöver en större resurstilldelning. Haparanda har ett lågt deltagande i vuxenutbildningen, andelen deltagande medborgare i åldern år är 0,9 %, detta kan jämföras med riket 3,4 %. Årsbudgeten för vuxnas lärande inklusive svenska för invandrare är kronor. Därtill tillkommer den statliga satsningen på Yrkesvux. Det senare medför att nivån på vuxnas lärande har kunnat hållas på en rimlig nivå trots den begränsade budgeten. Genom denna satsning har yrkesvuxutbildning inom omvårdnadssektorn kunnat erbjudas. Sedan det s.k. kunskapslyftet upphörde har resurserna för att utveckla vuxnas lärande drastiskt minskat. Detta gör att kommunen inte når upp till målsättningen. Målsättningen för verksamheten i Haparanda är: Målet är att vuxenutbildningen ska tillgodose de vuxnas behov av utbildning. Utbildningen ska vara flexibel och anpassas till arbetsmarknadens behov av utbildad personal. Tillgången på utbildade inom strategiska yrkesområden måste öka. Det är av vikt att den grundläggande nivån på vuxenutbildningen upprätthålls för att öka tillgången på arbetskraft inom olika yrkesområden. De kommunala målen för utveckling av vuxenutbildningen är att: Genom samverkan med gymnasieskolans program erbjuda vuxna ett brett utbildningsutbud Erbjuda flexibel vuxenutbildning, tillgänglig för alla Utveckla distansutbildningen för att öka utbudet och tillgängligheten Fortsatt utveckling av samverkan med andra utbildningsanordnare 15

17 Utveckla det lokala högskolecentrumet till ett studiecentrum för all vuxenutbildning När det gäller samverkan i Haparanda har diskussioner förts i Östra Norrbotten, det har dock stannat upp vid diskussioner. På tjänstemannaplanet var en träff inbokad i slutet av Med erfarenhet från gymnasiesamverkan, krävs det en tydlig politisk vilja i alla berörda kommuner för att få igång en verklig samverkan kring vuxnas lärande. Utvärdering av verksamheten i Haparanda sker genom årlig kvalitetsredovisning. 2.5 Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala Kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala har genom avtal bildat Lapplands kommunalförbund. Lapplands kommunalförbund samverkar bland annat inom vuxenutbildningsområdet, d.v.s. den utbildning som kommunerna ansvarar för, kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Lapplands kommunalförbund bildades 1990 med syfte att tillgängliggöra högskoleutbildningar i regionen. Samverkan inom högskolesektorn visade sig vara lyckosam och från 1999 samverkar man även inom andra områden bildades Lapplands gymnasium, där de fyra kommunernas gymnasieskolor gick samman bildades också Lapplands lärcentra där de fyra kommunernas organisation för vuxenutbildning och högskoleenheter gick samman. Lapplands lärcentra är organiserat under Lapplands kommunalförbund. Lapplands lärcentra anordnar utbildningar för vuxna inom komvux, särvux, sfi och yrkeshögskola. Kommunerna tycker att de har fått förutsättningar att utveckla verksamheter inom området vuxnas lärande genom Lapplands kommunalförbund. I Jokkmokk är man även delägare i samernas utbildningscenter. För att möta enskilda individers behov samt arbetsmarknadens lång- och kortsiktiga behov inventeras årligen näringslivets framtida behov av kompetens inom de områden som bedöms aktuella. Detta innebär att direktkontakt tas med berörda företag inom de aktuella branscherna för att precisera både volym och det specifika kompetensbehovet vilka båda kommuniceras till berörda utbildningsanordnare på gymnasial-, högskole- och universitetsnivå efter beslut av Lapplands kommunalförbunds direktion. Ansvaret för vuxnas lärande ligger främst inom ramen för Lapplands kommunalförbunds uppdrag. Enskilda individers behov inventeras vid kontakter med SYV samt genom "önskelista" på hemsidan mm. Metoden är systematisk och har tillämpats sedan drygt 5 år. I de prognoser som företagen och Lapplans kommunalförbund gör finns dock ett visst mått av oförutsägbarhet då tillexempel en konjunktursvängning kan få stora konsekvenser inom en bransch vilket kan skapa överskott eller stor efterfråga av specifika yrkesgrupper. Beredskap för dessa snabba och oförutsägbara förändringar finns i princip inte idag, speciellt när det handlar om yrkeskategorier som behöver genomgå längre utbildningar eller utbildningsplatser för omställning av arbetskraft som friställs. Förutsättningarna för kommunerna att stödja kompetensutveckling med den statliga satsningen yrkesvux minskar vid årsskiftet (2011/2012) då statens medfinansiering reduceras till en fjärdedel. En majoritet, ca 90 procent av de personer som deltagit i denna utbildningsform, går direkt till arbete efter avslutad utbildning. Inom Lapplands 16

18 kommunalförbund planerar man för att starta en ny utbildningsform kallad lärlingsvux bland annat inom områdena omvårdnad, handel och industri. Även till detta anslår staten öronmärkta medel under en begränsad tid. För att förbättra samspelet mellan vuxnas lärande och arbetsmarknadens behov spelar samarbetet inom Lapplands kommunalförbund en viktig roll. Detta på grund av att det lokala näringslivet i kommunerna ibland har behov av nyckelfunktioner/yrkesgrupper i små volymer. För vissa yrkesgrupper kan dock inte utbildningsanordnarna anordna lokal kompetensutveckling på grund av den lilla volymen eller utbildningens praktiska karaktär. Denna problematik kan dock samarbetet inom Lapplands kommunalförbund till viss del kompensera för. Samverkan ger även ökad möjlighet för enskilda individer, en kurs kan bestå av deltagare från alla fyra kommuner och blir då möjlig att genomföra även om antalet deltagare i varje kommun är få. På detta sätt får även de enskilda individerna ökad valfrihet. En utökad samverkan med arbetsförmedlingen genom arbetsmarknadsråden skulle kunna förbättra arbetet med utbildningsplanering. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning skulle kunna komplettera den utbildning som bedrivs inom det offentliga utbildningssystemet. Lapplands kommunalförbund har en organisation som är flexibel framförallt när det gäller inventering av arbetsmarknadens kompetensbehov eftersom inventeringen genomförs i kombination med en kontinuerlig omvärldsbevakning. Inventeringen ger också ett bra beslutsunderlag för planering av utbildningsinsatser. Inom vissa branscher såsom gruvnäringen arbetar Lapplands kommunalförbund även i utvecklingsgrupper där näringslivet deltar för att se över hela branschens kompetensbehov och säkerställa att de utbildningsinsatser som planeras formas efter behoven. Kommunerna bidrar till kompetensförsörjningen genom behovsinventering, utbildningsplanering och genomförande av utbildningar. Detta innebär att det sker en påfyllning av kompetens inom de branscher och yrkeskategorier där behov finns. För att minska eventuellt utanförskap ger sfi-verksamheten möjlighet att kombinera sfi med studier eller arbete. Vanligast när det gäller studier är att kombinera sfi med utbildningar inom omvårdnadssektorn och det pågår ständigt ett systematiskt integrationsarbete för nya svenskar. Genom kommunernas arbetsmarknadsenhet coachas de som behöver komma in på arbetsmarknaden. Det utbildningsutbud som finns i kommunerna skapar också goda möjligheter för de kommuninvånare som av olika anledningar vill kompetensväxla under sitt yrkesverksamma liv. Kommunerna inom Lapplands kommunalförbund tycker att samverkan inom närområdet fungerar bra. Kommunerna har utökat sin samverkan inom Lapplands kommunalförbund till att överlämna genomförandet av kommunens uppdrag för vuxnas lärande i sin helhet till kommunalförbundet. Vad gäller samverkan i länet som helhet finns behov av förbättringar för att Norrbotten som län tillsammans ska kunna möta framtida kompetensbehov utan att i allt för stor omfattning konkurrera om arbetskraft med varandra inom länet. 17

19 Den kommunala budgeten för år 2011 inom Lapplands kommunalförbund Kiruna kr Gällivare kr Jokkmokk kr Pajala kr Organisationen inom Lapplands lärcentra prövar i nuläget en ny ledningstjänst som vuxenutbildningschef, personen ska ansvara för verksamheten vid Lapplands lärcentra. I Lapplands lärcentra finns fyra lärcentrum med en Lärcentra chef/rektor i varje kommun som ansvarar för verksamheten. Lapplands lärcentra tycker att organisationen ger dem möjlighet att genomföra sitt uppdrag. Lapplands lärcentra håller i nuläget på att utarbeta en gemensam kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen ingår bland annat nyckeltal från samtliga verksamheter på Lärcentra. Tidigare har varje enhet haft egna kvalitetsredovisningar. I Gällivare har resurserna halverats under en 10 års period, i Pajala har resurserna också minskat från ca 11 miljoner som mest under kunskapslyftet till ca 3,6 miljoner som minst. Även i Jokkmokk har resurserna minskat sedan kunskapslyftets tid. I Kiruna har man de senaste åren sökt riktade medel från Skolverket avseende Yrkesvux enligt nationella mål och lokala behov. Detta har genomförts i nära samverkan med branschföretag och arbetsförmedlingen. Kiruna konstaterar också att resurserna har minskat efter kunskapslyftet, budgeten har minskat med cirka 25 procent. Under år 2007 genomfördes en stor verksamhetsanpassning där antalet lärare i organisationen minskades med cirka 40 %. I samtliga kommuner har man de senaste åren sökt riktade medel från Skolverket avseende Yrkesvux enligt nationella mål och lokala behov. Detta har genomförts i nära samverkan med branschföretag och arbetsförmedlingen. 2.6 Kalix Organisationen av verksamheten inom området vuxnas lärande i Kalix har sedan den 1 januari 2010 namnet Kalix UniverCity det är en enhet som ligger under kommunstyrelsen. Kalix UniverCity har ansvaret för vuxenutbildningen samt arbetsmarknads- och integrationsfrågorna. Kalix UniverCity fungerar också som ett lärcentrum och företräder Kalix kommun i Högskoleförbundet Östra Norrbotten. Genom den organisation som Kalix har idag så finns det en mycket nära koppling mellan områdena utbildning, arbetsmarknad och integration vilket gör att det är lätt att nå målgrupper som finns i eller riskerar att hamna i ett utanförskap. Kalix UniverCity har också ett utvecklat samarbete med socialförvaltningen framförallt angående ungdomsfrågorna. Sedan finns det i Kalix en tradition av ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och de fackliga organisationerna vilket är en viktig del i arbetet med att förhindra ett utanförskap. Organisationen Kalix UniverCity har också uppdraget att samordna arbetet i den så kallade Kompetensförsörjningsgruppen, vilket utgör en plattform för samverkan inom kompetensområdet i Kalix kommun. 18

20 I dagarna har ett beslut fattats i kommunstyrelsen om att vuxenutbildningen ska brytas ut ur kommunstyrelsen och i framtiden politiskt tillhöra Utbildningsnämnden. Vilka konsekvenser detta kommer att få för vuxenutbildningen är svårt att förutspå. Kalix tycker sig ha goda förutsättningar för att utveckla vuxnas lärande i den nuvarande organisationen, uppdraget, fysisk placering har gett Kalix mycket goda förutsättningar att leva upp till ambitionen i lag och förordning. De ekonomiska resurserna har dock varit begränsade vilket gjort att det utbud som Kalix önskat inte gått att erbjuda, framför allt inom den yrkesinriktade delen. De lokalt utformade politiska målen och ambitionen anser man måste bli tydligare. I nuläget pågår ett nytt målsättningsarbete inom den kommunala organisationen, vilket förhoppningsvis ska tydliggöra den lokala målbilden för vuxenutbildningen. I Kalix är det viktigt att få fram en bra bild av arbetsmarknadens behov på kort och lång sikt. Kalix och övriga kommuner önskar här att Länsstyrelsen via sin Kompetensplattform skulle kunna bidra med ett bra underlag för att kommunala organisationer ska kunna rigga bra utbildningar. Kalix haretablerat ett samarbete inom femkanten,(luleå, Piteå, Älvsbyn, Boden och Kalix),som varit mycket värdefullt för deras medborgare, inte minst utifrån att Kalix via denna samverkan har kunnat erbjuda ett bredare utbud av utbildningar. Kalix ser positivt på en fortsatt samverkan med andra kommuner både i femkanten men också via det nätverk "Vuxnas lärande" som Sveriges kommuner och landsting samordnar. Lokalt finns även där ett utvecklat samarbete med andra utbildningsanordnare i kommunen t.ex. företagarna, arbetsförmedlingen och de fackliga organisationerna. En fortsatt utveckling av gemensamma aktiviteter för kunskapsutbyte och kompetensutveckling är viktiga inslag i en fortsatt samverkan. Kalix har ett pågående målarbete som kommer att tydliggöra uppdrag och mål för vuxenutbildningen. Skolinspektionen har vid sin inspektion visat på att Kalix har ett utvecklingsarbete att göra där. Kalix anser att nuvarande organisation har förutsättningar för en måluppfyllelse. Kalix har en organisation och lokaler som är flexibla, vilket gör att Kalix på ett tydligt sätt kan svara upp mot den enskildes förutsättningar och behov. En särskild styrka är att finnas i samma organisation som Integration och Arbetsmarknad, då de områdena arbetar med de målgrupper som ska prioriteras till vuxenutbildningen. Tillgängligheten till studievägledning och Kalix uppdrag att samverka med andra utbildningsaktörer gör att Kalix på ett effektivt sätt kan matcha behoven gentemot medborgarna. Enheten har uppdraget att arbeta fram YHutbildningar och kopplingen med komvux i denna del är skärskilt viktig. Kalix har en budget år 2012 på kronor. När det gäller uppföljning och utvärdering svarar Kalix upp mot de krav som verksamheten har att leverera uppgifter till bland annat statistiska centralbyrån som sedan sammanställer statistik där bland annat ekonomiska jämförelser med andra kommuner kan göras. I verksamhetsplanen fastställs också målsättningar så som; Öka antalet elever med 10 procent 19