RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om tillämpningen av direktivet om flygplatsavgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om tillämpningen av direktivet om flygplatsavgifter"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2014) 278 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av direktivet om flygplatsavgifter SV SV

2 1. Inledning Flygplatsavgifter betalas av flygplatsanvändarna (flygbolagen) för utnyttjandet av flygplatsernas faciliteter. Avgifterna avser landning, start, belysning och parkering av luftfartyg samt hantering av passagerare och gods och finansierar helt eller delvis tillhandahållandet av banor och närstående områden samt passagerar- och godsterminaler. Även om flygplatsavgifterna tas ut av flygbolagen är det i slutändan passagerarna eller godskunderna som får stå för kostnaderna eftersom avgifterna utgör en del av det slutpris dessa betalar. I EU varierar flygplatsavgifters andel av flygbolagens totala kostnader efter typ av flygbolag och vilka flygplatser de betjänar 1. De uppgår till cirka hälften av en genomsnittlig flygplats intäkter, 2 och med tanke på flygbolagens svåra kostnadsläge är dessa avgifter föremål för grundligare granskning än någonsin. Flygplatsavgifterna är även knutna till den servicenivå som passagerarna erbjuds. För lågprisbolag och vid korta godstransporter kan storleken på flygplatsavgiften vara en av de aspekter som avgör ett flygbolags beslut om vilka rutter det ska flyga på. Tillgången på konkurrensmässigt prissatt flygplatsinfrastruktur av god kvalitet för alla typer av flygbolag är utan tvekan av central betydelse för en framgångsrik luftfartssektor i EU. Direktivet om flygplatsavgifter 3, som medlemsstaterna skulle ha införlivat med nationell lagstiftning senast den 15 mars 2011, utgör ett särskilt EU-regelverk för flygplatsavgifter på alla flygplatser i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz med mer än 5 miljoner passagerare om året och åtminstone den största flygplatsen i varje medlemsstat. Omkring 70 av EU:s flygplatser omfattas av direktivets räckvidd, vilket motsvarar knappt 80 % av EU:s passagerartrafik. Denna grupp består av en mängd olika typer av flygplatser, allt från medelstora flygplatser som ger ett viktigt ekonomiskt och socialt bidrag till sina respektive regioner, till de största navflygplatserna i EU med förbindelser till destinationer i hela världen. I direktivet fastställs gemensamma principer för uttag av flygplatsavgifter och syftet med direktivet är att öka insynen i hur flygplatsavgifter beräknas, se till att flygplatser inte diskriminerar vissa flygbolag vid tillämpningen av flygplatsavgifterna (såvida detta inte är motiverat av väl definierade överväganden som rör offentlig politik), inrätta regelbundna samråd mellan flygplatser och flygbolag och i varje medlemsstat inrätta en oberoende tillsynsmyndighet med uppgift att lösa konflikter mellan flygplatser och flygbolag om storleken på flygplatsavgifterna och övervaka att de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att följa direktivet tillämpas korrekt. 1 Enligt Airports Council International Europe (2007) uppgick flygplatsavgifterna till cirka 4 8 % av de största europeiska flygbolagens driftskostnader. I sin Economic Briefing i mars 2013 angav IATA (International Air Transport Association) att alla avgifter för användare av infrastruktur tillsammans uppgick till 14,4 % av kostnaderna för flygtransporter (2011 års siffror). Enligt IATA utgör flygplatsernas luftfartsbaserade avgifter cirka två tredjedelar av dessa infrastrukturkostnader. 2 Steer Davies Gleave, Evaluation of Directive 2009/12/EC on airport charges, september Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter, EGT L 70, , s

3 I denna rapport ger kommissionen en översikt över tillämpningen av direktivet i medlemsstaterna och anger specifika slutsatser i fråga om de problem som kan tänkas finnas i medlemsstaternas genomförande av direktivet med en tänkbar uppföljning av framtida analyser. Rapporten bygger på en studie som kommissionen nyligen lät genomföra i detta syfte 4. I studien undersöktes om praxisen vid uttag av flygplatsavgifter har förändrats på något sätt som kan tillskrivas direktivet och studien innehåller även ett omfattande samråd med intressenter för att ta del av deras syn på genomförandet av direktivet, de resultat som har uppnåtts och vilka områden som bör fortsätta granskas. Bland intressenterna ingår de oberoende tillsynsmyndigheter som inrättats genom direktivet, andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna, enskilda flygplatsledningsenheter och flygbolag samt deras branschorganisationer. 2. Marknadsutvecklingen De senaste årtiondena har EU:s flygplatser genomgått en betydande förvandling som även har påverkat uttaget av flygplatsavgifter. De offentliga myndigheterna brukade tidigare främst betrakta stora nav och mindre flygplatser som infrastruktur för att möta förbindelsebehov, men dessa flygplatser håller nu på att utvecklas till affärsverksamheter som förväntas göra vinster och locka till sig privata investerare. Denna process har bland annat inneburit att offentligt ägda flygplatser har bolagiserats och i vissa fall privatiseras. Detta beror på olika förändringar. För det första ändras statens roll i tillhandahållandet av transportinfrastruktur från att vara tillhandahållare till att bli möjliggörare. För det andra betraktas flygplatser, som i många fall är lönsamma, som bolag som bedriver kommersiell verksamhet. Slutligen har offentliga myndigheter varit ivriga att locka till sig privata investerare för att både bygga ut infrastrukturen och ge staten inkomster. Även om de flesta flygplatser är offentligt ägda 5 upplever man på flygplatserna i EU för närvarande att privata investerare ökat sitt deltagande allt mer. Med tanke på flygplatsinfrastrukturens strategiska karaktär har medlemsstaterna vanligtvis behållit en grad av direkt intresse eller kontroll, antingen i form av direkt ägande/koncession av flygplatsverksamheten och/eller genom ett system av (nationella) ekonomiska bestämmelser. Det sistnämnda är fallet i vissa medlemsstater där stora flygplatsnav är placerade på grund av dessa flygplatsers prisskapande kapacitet. 6 I och med lågprisbolagens tillväxt har flygbolagen på vissa ofta mindre flygplatser samtidigt fått en allt starkare förhandlingsposition gentemot flygplatserna. Eftersom dessa bolag är mycket flexibla kan de inte bara byta ut de rutter de trafikerar utan även de 4 Steer Davies Gleave, Evaluation of Directive 2009/12/EC on airport charges, september Under 2010 var 77 % av flygplatserna helt offentligt ägda, medan 9 % var helt privat ägda, se Airport Council International Europe, The Ownership of Europe s Airports De största flygplatsnaven i EU är belägna i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. 3

4 flygplatser där deras flygplan är baserade. Flygbolagen ser kontinuerligt över sitt resultat på de befintliga rutterna för att hitta nya destinationer och göra sin trafik mer lockande och lönsammare. Detta har lett till att flygplatser på olika geografiska platser har börjat konkurrera med varandra och ökat trycket på flygplatsledningarna att erbjuda gynnsammare villkor, inklusive lägre flygplatsavgifter. Dessutom har en överkapacitet på flygplatsområdet lett till konkurrens mellan flygplatser, vilket i vissa fall ytterligare har stärkt flygbolagens förhandlingsposition. Flygbolagen hävdar att de möter ökad konkurrens, 7 och inte bara på grund av hur lågprisbolagen påverkar regionala flygplatser. Graden av konkurrens mellan flygplatser verkar dock variera och beror i hög grad på lokala faktorer. Flygbolagen hävdar att passagerarna tenderar att byta flygbolag snarare än flygplatser, på grund av konkurrerande flygreseprodukter. 3. Vad direktivet har uppnått I början av 2013 hade samtliga medlemsstater anmält att de till fullo hade införlivat direktivet. Formellt införlivande är emellertid bara första steget. Korrekt tillämpning av direktivet i praktiken och direktivets inverkan på flygplatsaktörer, flygbolag och luftfartssektorn i vidare mening är också mycket viktigt. I detta tidiga skede konstaterar kommissionen att flera av direktivets huvudmål redan har uppnåtts. I ett antal medlemsstater finns det emellertid specifika problem med införlivandet och tillämpningen och dessa ska lösas genom att man fäster medlemsstaternas uppmärksamhet på de problem som har identifierats och vid behov genom överträdelseförfarandet. De viktigaste inslagen i direktivet som kommer att analyseras i detta kapitel är följande: Regelbundna samråd mellan flygplatsledningar och flygplatsanvändare om driften av systemet för flygplatsavgifter, flygplatsavgifternas nivå och kvaliteten på de tillhandahållna tjänsterna samt samråd med flygplatsanvändarna om planer på ny infrastruktur (artikel 6 i direktivet). Insyn i flygplatsledningens grunder för fastställandet av avgifter inklusive krav på informationsflödet från och till flygplatsanvändarna (artikel 7 i direktivet). Icke-diskriminering mellan flygplatsanvändare (artikel 3 i direktivet). Inrättandet av en oberoende tillsynsmyndighet i varje medlemsstat för att garantera en korrekt tillämpning av direktivets åtgärder och för att kunna ingripa vid tvister om flygplatsavgifter (artiklarna 6 och 11 i direktivet). Flexibilitet för att göra det möjligt för flygplatsledningarna att erbjuda differentierade tjänster (artikel 10 i direktivet). 7 Airport Council International Europe, Airport Competition in Europe, juni

5 Direktivet bygger på de politiska riktlinjer om flygplatsavgifter som internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) 8 har utvecklat sedan Direktivet ska ses mot bakgrund av de relevanta bilaterala avtalen om flygtjänster, som utarbetats i enlighet med Icaos standardklausuler, enligt vilka EU och dess medlemsstater i regel är skyldiga att ge flygbolag från tredjeland en rättvis och likvärdig rätt att konkurrera om tillhandahållandet av internationell luftfartstransport. I detta sammanhang innehåller de omfattande lufttransportavtal som ingåtts med Förenta staterna och Kanada exempelvis även särskilda bestämmelser om användaravgifter, inklusive flygplatsavgifter, bland annat för att se till att sådana avgifter är rimliga och speglar kostnaderna för att tillhandahålla de tjänster som tillhandahålls. 3.1 Samråd Intressenternas syn på bestämmelserna om samråd varierar. Även om ganska många flygplatser redan hade en samrådsmekanism har direktivet inneburit ökad tydlighet när det gäller samrådets tidslinje och format. På flygplatser i vissa medlemsstater, t.ex. Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Slovenien, Spanien och Sverige, infördes samråd först som ett resultat av införlivandet av direktivet. Dessutom införde direktivet för första gången obligatoriskt samråd på de flygplatser i Storbritannien som omfattas av direktivets räckvidd men som dittills inte hade omfattats av de ekonomiska bestämmelser som tillämpades på de största brittiska flygplatserna. Flygbolagen ifrågasätter tillämpningen av samrådsarrangemangen och hävdar att flygplatserna borde göra mer för att involvera flygbolagen och inte bara informera. Flygbolagen vill att deras åsikter inte bara hörs utan även iakttas. Ett annat problem rör tidslinjen och de snäva tidsfristerna som flygplatsanvändare i vissa medlemsstater får för att lämna sina svar inom samrådsprocessen. Hur nöjda flygbolagen är med samrådet beror på i vilken medlemsstat flygplatsen är belägen. Medan flygbolag på större flygplatser i Storbritannien och Nederländerna i regel är nöjda med samrådsförfarandet var flygbolagen i Spanien, Italien, Grekland och Ungern kritiska till hur processen fungerar, framför allt när det gäller den tid som ges för svar och det faktum att samrådet ofta blir till ett informationsmöte. Bland flygplatserna är de med en bred bas av flygplatsanvändare (Amsterdam Schiphol, Heathrow, Aéroports de Paris och Frankfurt) i regel nöjda med samrådsprocessen och anser att det är bra att det finns kodifierade riktlinjer på EU-nivå. Å andra sidan anger vissa av de små flygplatserna som omfattas av direktivet att de är oroliga för processens formella karaktär och den administrativa bördan vid organiserandet av ett formellt samrådsförfarande. Flera flygplatser har kritiserat den osäkerhet som har skapats på grund av den begränsade graden av 8 Se skälen 9 och 10 i direktivet. Jfr Icaos policyriktlinjer om flygplatsavgifter och flygledningsavgifter (nionde utgåvan, 2012). 5

6 delaktighet från flygbolagens sida och förfarandet för att överklaga flygplatsavgifter, utan några tidsfrister för flygbolagen. Genom direktivet införs dessutom en skyldighet för flygplatser att samråda med flygplatsanvändare innan planer på nya infrastrukturprojekt slutförs, även om det förfarande som ska tillämpas och minimikraven inte specificeras. Kommissionen anser att det är oerhört viktigt att flygplatsanvändarna känner förtroende för samrådsprocessen. Därför är det viktigt att de har en rimlig förväntan på att deras åsikter kommer att höras och att åtgärder kommer att vidtas i enlighet med relevanta bestämmelser i direktivet. För att se till att dessa bestämmelser omsätts i praktiken kan detta, i förekommande fall, innebära att samrådet bör organiseras på ett sätt som ger en lämplig grad av interaktivitet (inklusive t.ex. förhandsanmälan av möten och tidsfrister för att lämna bidrag). Kommissionen anser även att det är viktigt att flygbolagen deltar på ett konstruktivt sätt i samrådsprocessen. Klagomål som kommissionen mottagit när det gäller finansieringen av större infrastrukturutbyggnader i Dublin och Rom visar hur viktigt det är med ett fungerande samrådssystem, med tanke på hur detta påverkar framtida flygplatsavgifter. En fråga som är besläktad med frågan om ny infrastruktur är frågan om förfinansiering av infrastruktur, det system genom vilket höga avgifter tas ut av dagens flygplatsanvändare för att finansiera morgondagens infrastruktur (till skillnad från att man t.ex. fått in finansiering genom att emittera nya aktier eller låna pengar). Forskning som kommissionen har låtit genomföra visar att förfinansiering är möjlig i de flesta medlemsstaterna, även om villkoren oftast är oklara i medlemsstaterna. Kommissionen har identifierat två medlemsstater (Portugal och Nederländerna) där lagen är tydlig om att flygplatserna inte får finansiera sin infrastruktur på detta sätt. Bland övriga medlemsstater, som antas tillåta förfinansiering, har kommissionen konstaterat att nio använder specifika bestämmelser. Det är inte klart i vilken utsträckning Icaos riktlinjer, som innehåller en rad skyddsåtgärder som bör tillämpas om förfinansiering används, tillämpas enhetligt i praktiken. Införandet av ytterligare och mer specifika sätt att säkerställa tillräckligt samråd och större öppenhet inom ramen för direktivet när det gäller förfinansiering kan behöva övervägas ytterligare. 3.2 Öppenhet För att ett samråd om flygplatsavgifter ska fungera ordentligt är det nödvändigt att flygplatsanvändarna har tillgång till tillräckligt med information så att de kan lämna ett bidrag till samrådet. Flygplatsanvändare, flygplatser och medlemsstaterna värdesätter den tydlighet i fråga om insyn som artikel 7 i direktivet innebär, men flygbolagen tenderar att anse att bestämmelserna i direktivet är för allmänna. Flygbolagen kritiserar framför allt den oprecisa kostnadsinformation som ska tillhandahållas och det faktum att direktivet inte innehåller någon skyldighet att tillhandahålla information om flygplatsers kommersiella verksamheter. Flygbolagen anser även att den information som tillhandahålls eventuellt inte är tillräckligt detaljerad för att de ska kunna avgöra huruvida avgifterna är kostnadsrelaterade eller inte. 6

7 Hur nöjda flygbolagen är med hur tydlig informationen är varierar mellan flygplatser och mellan medlemsstater. Flygplatsanvändarna var i allmänhet nöjda med situationen på de brittiska flygplatserna och på Amsterdam Schiphol där de anser att informationen tillhandahålls på ett tydligt sätt och med regelbundna intervaller. Bland de flygplatser där flygbolagen är inte nöjda med tillämpningen av kraven på insyn nämns flygplatser i Italien, Ungern, Belgien, Tyskland, Grekland, Cypern, Lettland, Spanien, Sverige och Finland. Flygplatsanvändarna uppgav avsaknad av detaljerade kostnadsuppgifter som det vanligaste problemet i dessa fall. Direktivet gör det i princip möjligt för medlemsstaterna att välja om de vill ta ut avgifterna med hjälp av ett s.k. single till-system eller ett s.k. dual till-system. I ett singel till-system beaktas alla intäkter, inklusive intäkter från icke luftfartsbaserade verksamheter som detaljhandel och parkering, när flygplatsavgifterna fastställs. I ett dual till-system skiljer man mellan luftfartsbaserade och icke-luftfartsbaserade intäkter och beaktar bara de luftfartsbaserade intäkterna när flygplatsavgifterna fastställs. Detta system är det som flygplatserna helst tillämpar av det skälet att icke-luftfartsbaserade verksamheter inte omfattas av monopol. Hybridsystem tillämpas också. Flygbolagen argumenterar vanligtvis för single till-systemet av det skälet att det sänker flygplatskostnaderna för flygbolagen, som ansvarar för att få passagerarna till flygplatsen och som därför driver på de icke-luftfartsbaserade intäkterna. Även om kommissionen i detta skede inte vill ta ställning för eller emot ett visst system anser den att de oberoende tillsynsmyndigheterna i vissa fall måste utöva en högre grad av tillsyn för att se till att direktivets grundläggande principer iakttas av flygplatser som tillämpar dual till-systemet, med hänsyn till den ekonomiska kontext inom vilken flygplatserna är verksamma och flygplatsernas möjlighet att fastställa sina taxor i ett konkurrensutsatt klimat. Det kan exempelvis vara lämpligt att säkerställa att kostnaden för incitament för att öka ett flygbolags trafik på en flygplats tillämpas på ett sätt som inte påverkar de avgifter som betalas av flygbolag som inte gynnas av programmet. Dessutom anser kommissionen att varje ändring från single till-systemet till dual till-systemet, och vice versa, i regel ska betraktas som en grundläggande förändring av avgiftssystemet eftersom det kraftigt kan påverka vilken avgiftsnivå som tillämpas. En sådan ändring bör åtföljas av ett samråd tillsammans med möjligheten att överklaga beslutet till den oberoende tillsynsmyndigheten i enlighet med de relevanta bestämmelserna i direktivet, där det anges att samråd ska genomföras när det föreslås en ändring av avgifternas nivå eller av avgiftssystemet. 3.3 Icke-diskriminering av flygplatsavgifter och incitamentsystem Att flygplatsavgifter inte får medföra diskriminering av flygplatsanvändare är av central betydelse. Detta hindrar dock inte att en differentiering av flygplatsavgifterna tillämpas, så länge som detta sker i enlighet med de villkor som anges i artikel 3 i direktivet, dvs. differentieringen bör avse frågor av allmänt och generellt intresse, inbegripet miljöfrågor. De 7

8 kriterier som används för en sådan differentiering ska vara relevanta, objektiva och redovisas på ett öppet sätt. Även om flygplatserna hävdar att det inte existerar någon diskriminering vid tillämpningen av en sådan differentiering klagar flygbolagen på den stora variationen i fråga om differentierade avgifter, som enligt deras uppfattning resulterar i diskriminering av flygplatsanvändare. Differentierade avgifter av miljöskäl, såsom avgifter kopplade till utsläpp och buller, är en utbredd företeelse som förefaller okontroversiell. Samma sak gäller differentiering kopplad till trafik i rusningstid/utanför rusningstid, som ett begränsat antal flygplatser tillämpar. Differentieringen av flygplatsavgifter av miljöskäl kan komma att bli allt viktigare med tanke på att luftfartssektorn har press på sig att förbättra sitt resultat på detta område. Differentiering av avgifter utifrån om flygningarna går till inrikes destinationer eller till EU-institutioner omfattas av EU-domstolens rättspraxis. 9 I sina domar har domstolen funnit att diskriminerande skatter eller avgifter strider mot den frihet att tillhandahålla tjänster som anges i förordning (EG) nr 1008/ I den mån differentierade avgifter inte kan motiveras på grundval av artikel 3 (frågor av allmänt och generellt intresse, inbegripet miljöfrågor) kan de anses göra tillhandahållandet av tjänster mellan medlemsstaterna svårare än tillhandahållandet av tjänster inom en medlemsstat. Kommissionen har medgett att passagerare som är föremål för gränskontroller kan ge upphov till högre kostnader än andra passagerare, och därmed motivera högre passageraravgifter 11. Med förbehåll för att kraven i artikel 3 är uppfyllda, och behovet att säkerställa proportionaliteten, kan differentiering därför tillämpas mellan Schengendestinationer och destinationer utanför Schengenområdet. Differentiering av flygplatsavgifter i syfte att öka trafiken, grundat på nya rutter, ökad turtäthet och/eller fler passagerare ( incitamentprogram ) är å andra sidan kontroversiell bland intressenterna. Flygplatsnät och regionala flygbolag anser att volymrabatter och tillväxtrabatter för nya och befintliga rutter gynnar lågprisbolag och nya aktörer. Å andra sidan är rabatter för transferpassagerare på navflygplatser impopulära hos lågprisbolag, som i allmänhet inte erbjuder sådana förbindelser. Det kan röra sig om stora rabatter, exempelvis rabatter på mer än 50 % på Amsterdam Schiphol. Det är inte alltid tydligt i vilken utsträckning sådana transferrabatter beviljas på rent ekonomiska grunder. Kommissionen uppmuntrar utbyte av erfarenheter bland medlemsstaterna, för att främja bästa praxis och ta hänsyn till möjligheten för flygplatser att fastställa sina taxor grundat på ekonomiska kriterier och i enlighet med bestämmelserna i direktivet. En balans måste nås mellan att ge flygplatser en lämplig grad av kommersiell frihet, som gynnar såväl flygplatserna som flygbolagen och passagerarna, och att skydda de flygbolags ställning som 9 Dom av den 26 juni 2001 i mål C-70/99, kommissionen mot Portugal (REG 2001, s. I-4845), punkt 20, och dom av den 6 februari 2003 i mål C-92/01, Stylianakis (REG 2003, s. I-1291), punkt 23 och följande punkter. 10 EUT L 293, , s Statligt stödärende E4/

9 kanske inte har kraft att dämpa flygplatsernas prissättning. Att öka insynen i incitamentprogram skulle kunna vara ett första viktigt steg. 3.4 Rättsmedel och oberoende tillsynsmyndigheter Genom direktivet har tydlighet uppnåtts via skyldigheten att inrätta en oberoende tillsynsmyndighet i varje medlemsstat, men inrättandet har i vissa fall gått långsamt. I och med inrättandet av Autorità di Regolazione dei Trasporti i slutet av 2013 inrättades i Italien, den sista medlemsstaten att utse sin oberoende tillsynsmyndighet, har dock alla medlemsstater slutfört detta steg. Den vanligaste modellen, som de allra flesta medlemsstaterna har valt, är att tilldela den oberoende tillsynsmyndighetens uppgifter till befintliga luftfartsmyndigheter. Vissa medlemsstater har tilldelat den oberoende tillsynsmyndighetens uppgifter till befintliga tillsynsorgan (t.ex. Irland, Storbritannien, Sverige och Finland) och två medlemsstater har tilldelat den oberoende tillsynsmyndighetens uppgifter till konkurrensmyndigheter (Nederländerna och Spanien). Särskilt flygbolagen är nöjda med att direktivet innehåller tydliga rättsmedel vid tvister om fastställandet av flygplatsavgifterna, men det återstår att se hur de oberoende tillsynsmyndigheternas roll utvecklas. Från flygplatsernas sida uttrycktes oro över att det ökade antalet överklaganden från flygbolagen till den oberoende tillsynsmyndigheten och överklagandenas suspensiva verkan. De viktigaste frågorna i samband med överklagandena förefaller vara att direktivet inte uttryckligen anger en lagstadgad frist innan ett flygbolag måste inge ett överklagande och överklagandenas suspensiva verkan, vilket kan försena investeringar i infrastrukturer. Ett av de grundläggande problem som har tagits upp, särskilt av flygbolagen, är att de oberoende tillsynsmyndigheterna upplevs sakna oberoende. Framför allt ansågs den upplevda oprecisa definitionen av vilken grad av oberoende som den oberoende tillsynsmyndigheten måste ha utgöra ett problem i medlemsstater med offentligt ägande i flygplatser, där en avdelning inom ett ministerium utgör den oberoende tillsynsmyndigheten eller där avdelningen utövar en grad av politisk eller administrativ kontroll över den oberoende tillsynsmyndigheten. Den oberoende tillsynsmyndighetens faktiska oberoende i enlighet med kraven i artikel 11 i direktivet är avgörande, bland annat för att samråds- och rättsmedelsprocessen ska fungera ordentligt och bristen på oberoende gör det svårare att uppfylla målen i direktivet. När medlemsstater har införlivat artikel 6.5 a, som föreskriver att flygplatsavgifterna ska fastställas eller godkännas av den oberoende tillsynsmyndigheten och inte av flygplatsledningen, gäller inte bestämmelserna om överklagande i punkterna 3 och 4 i samma artikel. Detta innebär vanligtvis att det enda tillgängliga rättsmedlet vid en tvist är att väcka talan vid behörig nationell domstol i enlighet med de relevanta bestämmelserna i den nationella lagstiftningen. Flygbolagen anser att detta är problematiskt eftersom kostnaden för en sådan talan kan verka avskräckande. Ett stort antal medlemsstater, t.ex. Österrike, Belgien, Cypern, Danmark, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Nederländerna och Storbritannien har 9

10 valt att använda den valmöjlighet som ges i artikel 6.5 a i direktivet för alla eller vissa av de flygplatser som är belägna på deras territorium och som omfattas av direktivet. Flygbolag har även uttryckt oro över vissa oberoende tillsynsmyndigheters passiva roll till följd av bristande expertis eller bristande personalresurser. I genomsnitt arbetar endast en heltidsekvivalent på varje myndighet med att handlägga ärenden kopplade till direktivet, främst förfaranden för samråd, översyn och tvistlösning. Detta innebär att de extra administrativa kostnader som medlemsstaterna åläggs genom direktivet betraktas som minimala i samtliga medlemsstater, även om omfattningen av den verksamhet som varje oberoende tillsynsmyndighet bedriver skiljer sig åt. Det finns tecken som tyder på att en begränsad grad av synlighet för de nyinrättade oberoende tillsynsmyndigheterna har lett till att dessa organ har mottagit färre klagomål jämfört med de myndigheter som hanterade ärenden om flygplatsavgifter redan innan direktivet trädde i kraft. Kommissionen kommer att fortsätta övervaka genomförandet av direktivet när det gäller oberoendet hos de oberoende tillsynsmyndigheter som har inrättats i medlemsstaterna. Beträffande en närbesläktad fråga noterar kommissionen den utveckling som har skett av ägar- och ledningsmodeller på flygplatser som omfattas av direktivet. Det finns i vissa fall en risk för att långvariga koncessionsavtal, enligt vilka flygplatsavgifter fastställs för en lång period på ett bindande sätt genom avtal mellan koncessionshavaren och den ansvariga offentliga myndigheten, utan samråd med användarna av flygplatser, kan göra att direktivets bestämmelser om samråd och de oberoende tillsynsmyndigheternas ingripande förlorar sin verkan. Man måste vara vaksam och se till att koncessioner, eller offentlig-privata partnerskap, på flygplatsavgiftsområdet inte ingås på ett sådant sätt att flygbolagen inte kan utöva alla sina rättigheter enligt direktivet eller att direktivet överträds på något annat sätt. 3.5 Differentierad service De tjänster som är tillgängliga på en flygplats kan skräddarsys av flygplatsens ledningsenhet så att de passar flygplatsanvändarnas behov och kan variera i fråga om kvalitet, och därför kostnader. I direktivet anges att varje flygplatsanvändare som önskar utnyttja de skräddarsydda tjänsterna eller få en terminal (eller del av en terminal) avsatt för särskilt ändamål, ska få tillgång till denna terminal eller del av denna terminal. Vid begränsad kapacitet när det gäller den differentierade tjänsten ska tillgången fastställas på grundval av relevanta, objektiva, öppet redovisade och icke-diskriminerande kriterier. Detta har skapat en ram för flygplatser som gör att de kan anpassa sitt erbjudande till flygbolagens i vissa fall mycket olika behov i fråga om flygplatstjänster. Det är inte ovanligt att flygplatser differentierar sina avgifter i enlighet med detta, t.ex. utifrån den grad av service som tillhandahålls stillastående plan och luftbroar. Å andra sidan har endast ett litet (men växande) antal flygplatser särskilt avsatta terminaler för inrikes och internationella rutter, eller lågprisoch fullserviceverksamhet. Lågpristerminalerna är ibland betydligt billigare i fråga om vilka avgifter som flygbolagen tvingas betala (upp till 30 % billigare i vissa fall). 10

11 Flygplatser har ibland haft svårt att skräddarsy sina tjänster och fastställa kriterier för att motivera avgiftsskillnader, vilket krävs enligt artikel 10 i direktivet. Kommissionen kommer att fortsätta övervaka medlemsstaternas tillämpning av denna artikel för att vid behov identifiera tänkbara rättsmedel. 4. Slutsatser Även om det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser av direktivets effekter eftersom det nyligen trädde i kraft kan vissa preliminära slutsatser ändå dras. De främsta positiva effekter som marknadsaktörerna nämner är ökad insyn i fastställandet av flygplatsavgifterna på de största europeiska flygplatserna, bättre samråd och inrättandet av oberoende tillsynsmyndigheter i varje medlemsstat samt tillgång till rättsmedel. Samtidigt som direktivet förefaller ha varit viktigt för att förbättra processen för att fastställa flygplatsavgifter på de större europeiska flygplatser som omfattas av direktivet, måste tillämpningen av direktivet övervakas ytterligare. Flera överträdelseförfaranden har inletts och kommissionen kommer att i andra fall agera på lämpligt sätt utifrån de klagomål som inges eller på eget initiativ. Mer specifikt är inrättandet av de oberoende tillsynsmyndigheterna med den nödvändiga grad av oberoende som krävs enligt direktivet avgörande för att nå målen med direktivet. Myndigheternas roll i samtliga medlemsstater kommer att behandlas som en prioriterad fråga. Kommissionen har också för avsikt att inrätta ett forum av oberoende tillsynsmyndigheter, som regelbundet ska mötas för att diskutera frågor som rör verkställandet av direktivet i medlemsstaterna. Målet är att hjälpa dessa oberoende tillsynsmyndigheter att utveckla sina arbetsmetoder och sin kunskap genom utbyte av erfarenhet och bästa praxis. Det första mötet i detta forum äger rum den 13 juni Avslutningsvis kommer det också att bli nödvändigt att reflektera över i vilken utsträckning de bakomliggande målen med direktivet kanske måste revideras i framtiden till följd av t.ex. förändringar av det konkurrensklimat i vilket flygplatserna bedriver sin verksamhet. På liknande sätt kommer kommissionen att behöva fastställa huruvida direktivets syften kan nås på ett bättre sätt genom en översyn av direktivet. Vissa av de specifika frågor som kan behöva undersökas ytterligare, som användningen av incitamentsmetoder och differentierade tjänster, diskuteras i avsnitt i denna rapport och kommissionen kommer att använda gruppen av oberoende tillsynsmyndigheter för att granska slutsatserna i denna rapport. För att luftfartssektorn i EU ska kunna möta de utmaningar den står inför, tillhandahålla service för passagerarna som ger valuta för pengarna och fortsätta tillhandahålla förbindelser inom EU och till resten av världen, är det viktigt att flygbolag och passagerare har tillgång till konkurrenskraftiga flygplatstjänster. I takt med att EU:s flygbolag integreras mer och mer med flygbolag från andra regioner genom open skies-avtal, flygbolagsallianser och andra 11

12 former av flygbolagssamarbete blir frågan om diskriminering mellan flygplatsanvändare allt viktigare. Bland annat för att kunna skapa bättre förbindelser är det viktigt att se till att flygplatsavgifter tillämpas på ett rättvist sätt, så att flygbolag från alla länder kan konkurrera på rättvisa villkor på europeiska flygplatser. Det är också nödvändigt att flygplatserna tillåts att bedriva sin affärsverksamhet på ett dynamiskt sätt, eftersom detta kommer att bidra till ytterligare utveckling av en konkurrenskraftig europeisk luftfartssektor. 12

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Trafikverket 781 89 Borlänge MOTPART World Wide Air AB Ombud: AA DKCO Advokatbyrå Ab Pb 236 AX-22 101 Mariehamn

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.6.2015 COM(2015) 314 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna SV SV RAPPORT

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1, P5_TA-PROV(2003)0446 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG,

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [...](2012) XXX utkast BILAGA TILL EASA:S YTTRANDE 06/2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den XXX om ändring av rådets förordning (EU) nr / om tekniska krav

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia

Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia Förordning 147/2003, Somalia [10281] Somalia Rådets förordning (EG) nr 147/2003 av den 27 januari 2003 om vissa restriktiva åtgärder mot Somalia EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.07.2004 KOM(2004) 524 slutlig SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2014 COM(2014) 176 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om tillämpningen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Planering av Flygtrafik. Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar

Planering av Flygtrafik. Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar Planering av Flygtrafik Fö 2: Flygbolag Strategiska frågeställningar Varför växer flygtrafiken? Ökad levnadsstandard Fler har råd att flyga, och att betala för flygfrakt Ökad säkerhet Fler vågar använda

Läs mer

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1107/2006. av den 5 juli 2006

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1107/2006. av den 5 juli 2006 26.7.2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 204/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND,

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer