Lärarmaterial Källsprång 8 De kristna kyrkorna. Innehåll

Transkript

1 Lärarmaterial Källsprång 8 De kristna kyrkorna Innehåll 1. Kristendomens uppkomst Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om kristendomens uppkomst Jesu liv Från Jesusrörelsen till kristendomen Paulus liv Mötet i Jerusalem år 48 e.kr. Karta över Paulus missionsresor Bilder från kristendomens första tider Förklaringar till bilderna Introduktionsuppgift: Vad vet du om Jesus? Bibeluppgifter: Vad vet vi om Jesus? Jesusrörelsen Individuell uppgift: Den heliga Anden och pingsten Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 2. Förföljelserna och kyrkans framväxt Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Från en förföljd sekt till en statsreligion (tidsaxel) Basfakta om förföljelserna av de kristna Kyrkan tar form Bilder från förföljelserna Förklaringar till bilderna Katakomb Bilder av kristna kors Förklaringar till bilderna Individuella uppgifter: Olika korstyper Kristendomens spridning Individuell uppgift, pararbete eller grupparbete: Frågesport om förföljelserna Textuppgift: Kyrkoårets högtider

2 Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 3. Det västerländska klosterväsendets historia Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om kloster i kyrkan i väst Klostrens uppkomst Klostrets dagsprogram Klosterordnar Franciskus av Assisi Medeltida kloster i genomskärning Förklaringar till bilden Textuppgifter: Antonios Eremiten Den heliga Franciskus Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 4. Kyrkans splittring Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om kyrkans splittring år 1054 Bilder som illustrerar kyrkans splittring 1 Bilder som illustrerar kyrkans splittring 2 Förklaringar till bilderna Individuell uppgift, pararbete eller grupparbete: Serie om kyrkans splittring Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 5. Kyrkan i väst på medeltiden

3 Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om kyrkan i väst på medeltiden Helgon Helgonförklaring Vallfärd eller pilgrimsvandring Korstågen Medeltidens kyrkoarkitektur: stilar Medeltidens kyrkoarkitektur, uppgift Synen på frälsning under medeltiden Textuppgifter: Hildegard av Bingen Andliga riddarordnar Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 6. Ortodoxa kyrkan Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om ortodoxa kyrkan Ortodoxa kyrkan: några viktiga punkter Mysterierna eller de heliga förrättningarna Ikonen Olika typer av ikoner Ikonbotten Bilder från ortodoxa kyrkan Förklaringar till bilderna Aktiverande uppgift: Ortodoxa kyrkan: några viktiga punkter Individuell uppgift, pararbete eller grupparbete: Ortodoxa kyrkan, en ordlista Individuell uppgift: Sakramenten i den ortodoxa kyrkan Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 7. Katolska kyrkan

4 Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om katolska kyrkan Påven Peterskyrkan Den heliga mässan och sakramenten Jungfru Maria Tre sätt att avbilda Jungfru Maria Förklaringar till bilderna Vatikanen Bilder från katolska kyrkan Förklaringar till bilderna Textuppgifter: Maksymilian Maria Kolbe Påvens död och valet av ny påve Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 8. Reformationen Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Bakgrunden till reformationen I Luthers fotspår, karta Viktiga skeden i Luthers liv Förklaringar till bilderna Basfakta om reformationen Reformationen i Schweiz Henrik VIII:s fruar och ättlingar De kristna kyrkorna, släktträd (ifyllt) De kristna kyrkorna, släktträd (tomt) Textuppgifter: Luthers teser Martin Luther och musiken Pjäs eller textuppgift: Reformationen i Schweiz och England Aktiverande textuppgift: Jesuitorden inom katolska kyrkan Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken

5 9. De protestantiska kyrkorna Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Gemensamma drag hos de protestantiska kyrkorna Basfakta om anglikanska kyrkan Basfakta om lutherska kyrkan Basfakta om de reformerta kyrkorna Basfakta om ekumenik Bilder från lutherska kyrkan Förklaringar till bilderna Pararbete eller individuell uppgift: De protestantiska kyrkorna: gemensamma drag och särdrag Repetitionsuppgift: Bingo Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 10. Protestantiska samfund och rörelser med kristet ursprung Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Gemensamma drag hos de protestantiska samfunden Basfakta om protestantiska samfund som uppstått i Europa 1 Basfakta om protestantiska samfund som uppstått i Europa 2 Basfakta om protestantiska samfund som uppstått i USA Basfakta om rörelser med kristet ursprung Aktiverande grupparbete: Protestantiska samfund Individuell uppgift: Sammanställning över de protestantiska samfunden Repetitionsuppgift: Rörelser med kristet ursprung Begreppskort Förslag till uppföljning Repetitionsuppgift Skriftligt läxförhör Facit till repetitionsuppgiften Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 11. Kristendomens historia i Finland Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om kristendomens historia i Finland 1 Basfakta om kristendomens historia i Finland 2 Kristendomens historia i Finland (tidsaxel) Finländarna blir kristna

6 Den katolska medeltiden Finländarna blir lutheraner Ortodoxins tid Väckelserörelserna Fader vår i översättning av Mikael Agricola Bilder från kristendomens historia i Finland Förklaringar till bilderna Individuell uppgift eller pararbete: Kristendomens historia i Finland Improvisation i grupp: Kristendomens historia i Finland Individuell uppgift, pararbete eller grupparbete: Väckelserörelserna Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 12. Tro i Finland Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om finländarnas religiositet Religionsfrihetens historia i Finland Lagen om religionsfrihet, centrala punkter Pararbete: Tillämpning av lagen om religionsfrihet Textuppgifter: FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Religionsundervisningen i skolan Prästens arbetsvecka Kyrkans inkomster och utgifter Aktiverande uppgift: Olika trosuppfattningar möts Pararbete: Religiösa minoriteter i Finland Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken 1. Kristendomens uppkomst Innehåll Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Basfakta om kristendomens uppkomst

7 Jesu liv Från Jesusrörelsen till kristendomen Paulus liv Mötet i Jerusalem år 48 e.kr. Karta över Paulus missionsresor Bilder från kristendomens första tider Förklaringar till bilderna Introduktionsuppgift: Vad vet du om Jesus? Bibeluppgifter: Vad vet vi om Jesus? Jesusrörelsen Individuell uppgift: Den heliga Anden och pingsten Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken Om bilderna i läroboken Den inledande bilden: Nattvarden (s. 10) Nattvarden är en av Leonardo da Vincis mest kända målningar. Italienaren Leonardo da Vinci ( ) var ett universalgeni: han var bildkonstnär, skulptör, arkitekt, uppfinnare, matematiker och författare samt vetenskapsman med studier i anatomi, astronomi, mekanik, botanik och geologi. Målningens motiv är den sista nattvarden, som Jesus intog med sina lärjungar innan han fängslades. Under nattvarden berättade Jesus att en av lärjungarna skulle förråda honom. Nattvarden är en väggmålning i matsalen i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano. Målningen mäter 460 x 880 centimeter, och det tog tre år att utföra den. Nattvarden är utförd i al secco, en vanlig muralmålningsteknik. Al secco innebär att målningen är utförd på torr yta, till skillnad från freskomålning, al fresco, som utförs innan ytan hunnit torka. Nattvarden började vittra sönder redan under Leonardos livstid. En restaurering på 1900-talet återgav målningen dess ursprungliga utseende. Leonardos målning har gett upphov till de mest fantastiska tolkningar, frågor och diskussioner. En vaken iakttagare kan exempelvis se att det skymtar fram en hand som håller en dolk mellan de två männen till vänster om Jesus. Handen verkar inte tillhöra någon av personerna. En annan diskussion gäller personen till vänster om Jesus. Den traditionella tolkningen är att det är lärjungen Johannes, men det har även spekulerats i att personen kan vara en kvinna. I boken Da Vinci-koden av Dan Brown framkastar författaren att personen till vänster om Jesus är Maria från Magdala. En tredje fråga som diskuterats är om Leonardo da Vinci var homosexuell. En del konsthistoriker anser att Leonardos intresse för unga, vackra män också avspeglas i hans målningar. Karta över kristendomens uppkomst (s. 11) Enligt traditionen föddes Jesus i Betlehem någon gång mellan år 7 och år 4 f.kr. och växte upp i staden Nasaret på den galileiska landsbygden. Befolkningen i Galiléen talade en arameisk dialekt. Kommentar [1]: Här finns några tillägg, med blått Kommentar [2]: tillägg Kommentar [3]: ändrat Kommentar [4]: lite ändrat Kommentar [5]: ändrat, finskans mitä ilmeisimmin till att en del k. tror det

8 Jesus inledde sin offentliga verksamhet i trettioårsåldern. Han vandrade omkring i Galiléen och predikade och undervisade i högst tre år. Jesus dog i Jerusalem, som än i dag är judarnas religiösa centrum. Han kom till Jerusalem för att fira den judiska påskhögtiden. Där blev han emellertid fängslad och avrättad genom korsfästning. Jesus dog någon gång mellan år 29 och år 36 e.kr. Efter Jesu död spred sig kristendomen från Palestina till Mindre Asien, d.v.s. dagens Turkiet och Grekland. Aposteln Paulus spred kristendomen från Mellanöstern till Europa. Paulus verkade som kristen missionär bland icke-judar ungefär från och med 40-talet. Under Jesu livstid var Rom både en stormakt och en stad, och Palestina var en del av romarriket. Areopagen (s. 15) I Apostlagärningarna (17:15 34) berättas det att Paulus diskuterade med filosofer på Areopagen, en klippa i Aten. Paulus talade om avgudadyrkan och om ett altare i Aten som är tillägnat en okänd gud. Händelsens historiska bakgrund är dock omtvistad. Åren företog Paulus tre missionsresor i Medelhavsområdet och spred kristendomen bland icke-judar. Den första resan gick till Cypern och Mindre Asien (dagens Turkiet och Grekland), den andra till Antiochia, Makedonien och Grekland och den tredje till Efesos (i dagens Turkiet), Aten och Korinth. Aten är den grekiska visdomens och filosofins vagga. Stadens invånare intresserade sig för olika religioner och gudar följaktligen också för det evangelium som Paulus förkunnade. Aktiverande uppgift En elev får vara Paulus. Eleven läser med hög röst upp Apostlagärningarna 17: De övriga eleverna föreställer personer som aldrig hört talas om Jesus. När Paulus läst klart skriver de ner frågor som Paulus budskap väckt hos dem. Frågorna läses upp och läraren kan besvara dem. Petrus och Paulus (s. 16) Bilden som föreställer Petrus och Paulus är från 1400-talet. Paulus, vars ursprungliga namn var Saul, var en fariseisk jude som förföljde de kristna. Han omvände sig dock till Jesu anhängare efter att den uppståndna Jesus uppenbarat sig för honom. Därefter blev han apostel, en missionär som spred kristendomen. Paulus hörde alltså inte till de ursprungliga tolv apostlarna. Paulus grundade församlingar i Medelhavsområdet, och han skrev brev till församlingarna med råd och anvisningar till församlingsmedlemmarna. En del av Paulus brev finns i Bibeln. De tillhör de äldsta böckerna i Nya testamentet. Enligt traditionen dog Paulus under kejsar Neros förföljelse år 64. Han är bl.a. tältmakarnas, teologernas och den kristna pressens skyddshelgon. Paulus attribut är ett svärd. Han avrättades med ett svärd, eftersom han som romersk medborgare hade rätt att få en snabb död. På bilden håller Paulus förutom svärdet även en evangeliebok i sin hand. Den påminner om att han predikade evangelium för alla människor var han än rörde sig. Petrus var fiskare innan han och brodern Andreas blev kallade av Jesus att bli Jesu lärjungar. Ursprungligen hette Petrus Simon. Jesus gav honom namnet Petrus, grekiskans ord för klippa. Efter Jesu död predikade Petrus om Jesus åtminstone i Judéen och Antiochia.

9 Enligt traditionen dog Petrus under Neros förföljelse. Traditionen berättar att Petrus korsfästes med huvudet neråt, eftersom han ansåg att han inte var värd att dö på samma sätt som Jesus. Petrus är bl.a. låssmedernas, de biktandes och fiskarnas skyddshelgon. Petrus attribut är en nyckel. Enligt den katolska läran var Petrus den första biskopen i Rom, d.v.s. påve. Katolikerna ser påven som Jesu Kristi ställföreträdare på jorden. Denna lära bygger på ett ställe i Matteus evangelium där Jesus ger Petrus himmelrikets nycklar (Matt. 16:18 19). Glorian ovanför Petrus och Paulus huvuden symboliserar deras helighet. Glorian avbildar Guds ljus som strålar ut från helgonen. Uppgifter 1. Vem av de två männen på bilden är Petrus och vem är Paulus? 2. Paulus har en evangeliebok i sin hand. Hur hänger den samman med hans liv? 3. Varför är det en gloria ovanför Petrus och Paulus huvuden? I vilka andra sammanhang har du sett glorior? Basfakta om kristendomens uppkomst Tid och plats: första århundradet e.kr. i det forna Palestina, i romarriket Nyckelpersoner: Jesus och hans efterföljare, t.ex. Paulus Nyckelscener: Jesu offentliga predikningar Jesu död på korset lärjungarnas upplevelse av Jesu uppståndelse Viktiga fakta: anhängarna trodde att Jesus var Messias, som omtalades i de judiska skrifterna Jesusrörelsen sågs i början som en judisk sekt Jesusrörelsen började lösgöras till en självständig religion, kristendomen, när anhängarna inte längre behövde följa bestämmelserna i Tora pingsten firas till minnet av kristendomens födelse Jesu liv Födelse någon gång mellan år 7 och år 4 f.kr. i Betlehem Barndom och ungdom till familjen hörde modern Maria, fadern Josef och flera syskon bodde i Nasaret gick i skola i synagogan Vuxenliv arbetade som snickare döptes av Johannes Döparen i Jordanfloden fastade i öknen

10 inledde sin offentliga verksamhet i 30-årsåldern kringvandrande predikant och helbrägdagörare i Galiléen och Peréen (dagens Israel och Jordan) lärare för tolv apostlar Den sista tiden påskfirandet i Jerusalem instiftade nattvarden fängslades dömdes till döden av Pontius Pilatus för att ha hädat Gud Jesu död dog på korset någon gång mellan år 29 och år 36 e.kr. den tomma graven Från Jesusrörelsen till kristendomen Judendomen tron på den kommande Messias Jesusrörelsen Jesus är den Messias som profeterna utlovade Messias (hebreiska) Kristus (grekiskans ord för Messias) De som tror på Jesus, d.v.s. Kristus Kommentar [6]: utförligare Kristendomen första århundradet e.kr. Paulus liv Familjebakgrund föddes i en välbärgad judisk familj någon gång mellan år 1 och år 10 e.kr. i Tarsos i Mindre Asien (nuvarande Turkiet) hette ursprungligen Saul föräldrarna var fariséer och följde lagen noggrant romersk medborgare Vuxenliv studerade i Jerusalem rabbin förföljde anhängare av Jesusrörelsen den uppståndna Kristus uppenbarade sig för Paulus år 36 började predika Jesu lära speciellt bland icke-judar grundade flera församlingar i Medelhavsområdet höll kontakt med församlingarna brevledes

11 De sista levnadsåren arresterades anklagad för att predika irrläror fördes till Rom för att invänta rättegången Paulus död avrättades med svärd någon gång mellan år 60 och år 64 enligt en gammal tradition dog han under kejsar Neros förföljelse år 64 Mötet i Jerusalem år 48 e.kr. Parter Petrus representerade de judiska kristna centralort: Jerusalem bestämmelserna i Tora gäller för de kristna (t.ex. omskärelse, vad man får äta) Paulus representerade de icke-judiska kristna centralort: Antiochia (Syrien) bestämmelserna i Tora gäller inte för de kristna Beslut Jesusrörelsens anhängare behöver inte följa bestämmelserna i Tora. Arbetsfördelning Petrus ledare för de grekiska judarnas församlingar Jakob ledare för urförsamlingen i Jerusalem Paulus apostel bland icke-judar Karta över Paulus missionsresor Paulus första missionsresa Paulus andra missionsresa Paulus tredje missionsresa Resan till Rom ITALIEN Rom Tres Tabernae Puteoli Regium SICILIEN Syrakusa MALTA

12 KRETA MEDELHAVET Goda hamnarna Filippi Neapolis Amfipolis Apollonia Thessaloniki Beroia Korinth Aten Troas Assos Mitylene Pergamon Smyrna Efesos Miletos Knidos LYKIEN Rhodos Patara Myra Perge Pisidien Antiochia Ikonion Lystra Derbe Tarsos CYPERN Salamis Pafos SYRIEN Antiochia Sidon Tyros Ptolemais Caesarea Jerusalem Bilder från kristendomens första tider Paulus med svärdet Petrus med nyckeln

13 Karta över det gamla Jerusalem Källa: Finska Bibelsällskapet Golgata templet Getsemane Herodes palats den sista nattvarden Förklaringar till bilderna Kommentar [7]: på finska yläsali Paulus med svärdet Aposteln Paulus attribut är ett svärd; han avrättades nämligen med svärd. Avrättning med svärd sågs som ett privilegium för romerska medborgare, vilket Paulus var. Paulus fängslades i Palestina och fördes till Rom för att ställas inför rätta. Enligt traditionen dog Paulus under kejsar Neros förföljelse år 64. Petrus med nyckeln Enligt den katolska läran var Petrus den första biskopen i Rom, alltså påve. Denna lära utgår från ett ställe i Matteusevangeliet, där Jesus ger Petrus himmelrikets nycklar (Matt. 16:18 19). Därför är Petrus bl.a. låssmedernas skyddshelgon. Karta över Jerusalem På kartan över Jerusalem som staden såg ut under Jesu tid är det hus där Jesus tillbringade den sista nattvarden tillsammans med lärjungarna markerat. Jesus togs till fånga i Getsemane av romerska soldater och fördes till Pontius Pilatus för förhör. Dödsdomen mot Jesus verkställdes på Golgata, där han korsfästes. På den plats där Jesu grav antas ha varit har det byggts en kyrka, den Heliga gravens kyrka. Kyrkan finns inom det gamla Jerusalems murar. Introduktionsuppgift Vad vet du om Jesus? Är följande påståenden om Jesus sanna eller falska? Kryssa för rätt alternativ. Påstående Sant Falskt 1. Jesus levde för ungefär tre tusen år sedan. 2. Jesus är inte en historisk person. 3. Jesus var jude. 4. Jesus predikade om Guds rike. 5. Jesus hade elva lärjungar. 6. Jesus ville åstadkomma en revolution. 7. Vi kan läsa om Jesu liv i Nya testamentet. 8. Jesus avrättades med svärd. 9. Paulus var den lärjunge Jesus tyckte bäst om. 10. Jesus skrev inte själv de texter som handlar om honom.

14 Facit till introduktionsuppgiften Bibeluppgift Vad vet vi om Jesus? Fyll i Jesu identitetsbevis. Använd Bibeln som hjälp. Namn: Jesus från Nasaret (Kristus) Bild på Jesus Födelseort och födelsetid (Luk. 2:1 7 och Matt. 2:1): Föräldrarnas namn (Matt. 1:18 21): Religion (Luk. 2:21): Hemort (Luk. 4:16): Dop (Matt. 3:13 17): Boningsort som vuxen (Matt ): Yrken (Mark. 6:3 och Matt. 4:23): Faderns yrke (Matt. 13:55): Syskon (Matt. 13:55 56): Vad vet vi om Jesus? facit Fyll i Jesu identitetsbevis. Använd Bibeln som hjälp. Namn: Jesus från Nasaret (Kristus) Födelseort och födelsetid (Luk. 2:1 7 och Matt. 2:1): Betlehem på kejsar Augustus tid / Betlehem på kung Herodes tid Föräldrarnas namn (Matt. 1:18 21): Maria och Josef Religion (Luk. 2:21): judendom Hemort (Luk. 4:16): Nasaret Dop (Matt. 3:13 17): döpt av Johannes Döparen i Jordanfloden Boningsort som vuxen (Matt ): Kapernaum Yrken (Mark. 6:3 och Matt. 4:23): snickare och lärare / predikant Faderns yrke (Matt. 13:55): snickare Syskon (Matt. 13:55 56): Jakob, Josef, Simon och Judas samt systrar Bibeluppgift Jesusrörelsen Vad står det i Nya testamentet om Jesusrörelsen? Läs följande bibelställen och para ihop varje bibelställe med den text som beskriver det. Skriv in rätt bokstav på raden. a) Rom. 16:1 2 b) 1 Kor. 7:12 16 c) Rom. 16:3 5 d) Mark. 10:29 30 e) Apg. 16:13 15 f) Luk. 9:59 60 och Luk. 14:26 1) Jesusrörelsen fick många nya anhängare så att familjens överhuvud först lät döpa sig, och efter det döptes övriga familjemedlemmar och slavar.

15 2) En del av anhängarna fattade ändå ett självständigt beslut och blev kristna trots att mannen eller hustrun inte blev det. Aposteln Paulus gav dem råd i sina brev. 3) Medlemmarna i Jesusrörelsen samlades vanligen hemma hos varandra. 4) Jesusrörelsen blev ett sammansvetsat samfund, och medlemmarna betraktade den som sin nya familj. 5) Enligt Jesu lära kunde hans anhängare lämna sina familjer när de anslöt sig till Jesusrörelsen. Detta kan ha orsakat meningsskiljaktigheter och gräl mellan dem som blivit kristna och deras familjer. 6) Även kvinnor var aktiva medlemmar i Jesusrörelsen. En del av dem arbetade tillsammans med aposteln Paulus. Facit 1) e 2) b 3) c 4) d 5) f 6) a Individuell uppgift Den heliga Anden och pingsten Läs den fördjupande texten om pingsten på sidan 16 i läroboken. Besvara sedan följande frågor. 1. Vad hände under pingsten? 2. Varför kallas pingsten den kristna kyrkans födelsedag? Den omtyckta pingstpsalmen Grip du mig helige Ande (psalm 118) berättar om den heliga Andens kraft. Läs psalmtexten och fundera över följande frågor: 1. Vilka egenskaper förknippas med den heliga Anden i psalmtexten? Ge två exempel. 2. Sök fyra saker som man i psalmen ber om kraft för av den heliga Anden. 3. Jämför händelserna under pingsten med psalmtexten. Vad hittar du för gemensamt i lärobokens text och i psalmtexten? PSALM Grip du mig, helige Ande, drabba mig, låga klar. Visa vägens riktning, ge mina frågor svar. 2. Rör vid mig, helige Ande, rör vid mitt dolda jag.

16 Lär mig tro att Jesus leder mig varje dag. 3. Sporra mig, helige Ande, gör du mig trygg och fri. Ge mig tjänst och ansvar, låt mig till glädje bli. 4. Upplys mig, helige Ande, så att jag kan förstå: också nu gör Herren det som han gjorde då. 5. Jag har en uppgift att fylla, Kristus har bruk för mig! Därför, helige Ande, vill jag nu tacka dig. Text Pia Perkiö, bearbetning Anna-Maija Raittila, översättning Ull-Britt Gustafsson-Pensar. Begreppskort Messias den smorde; av hebreiskans mashiach (befriare) Kristus den smorde; av grekiskans Christos Jesusrörelsen benämning på den tidiga kristendomen Tora de fem Moseböckerna Paulus spred budskapet om Jesus bland icke-judar, grundade många församlingar apostel sändebud; så kallas de personer i den kristna urförsamlingen som spred kristendomen mötet i Jerusalem apostlarnas möte i Jerusalem ca år 48 e.kr. missionsarbete kristen verksamhetsform för att sprida budskapet om Jesus Petrus Jesu lärjunge; ledde de grekiska judarnas församlingar evangelium glädjebudskapet om Jesus; källskrift om Jesu liv Kommentar [8]: stryk? Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Välj rätt alternativ och sätt kryss i rätt ruta.

17 1. Kristendomen uppkom 1 i det forna Grekland. X i det forna Palestina. 2 i det forna Egypten. 2. Jesu anhängare trodde att Jesus var 1 den Messias som omtalades i judarnas heliga skrifter. X en sagofigur. 2 en profet. 3. Messias betyder 1 helig. X mässa. 2 den smorde. 4. Under sin offentliga verksamhet kom Jesus i konflikt med det judiska prästerskapet, som anklagade honom för 1 att häda Gud och uppvigla folket. X revolutionsförsök. 2 ocker. 5. Paulus 1 förföljde Jesusrörelsens anhängare under hela sitt liv. X var Jesu lärjunge. 2 anslöt sig till Jesusrörelsen efter Jesu död. 6. En apostel är 1 en liftare. X en missionär. 2 Messias. 7. På mötet i Jerusalem beslutade man att 1 de som ville ansluta sig till Jesusrörelsen inte behövde följa bestämmelserna i Tora. X män och pojkar som anslöt sig till Jesusrörelsen skulle omskäras. 2 Paulus skulle bli ledare för församlingen i Jerusalem. 8. Hur många anhängare till kristendomen finns det i dag? 1 Cirka tre miljarder. X Cirka två miljarder. 2 Cirka en miljard. Kommentar [9]: exaktare Skriftligt läxförhör Namn: Klass: 1. Berätta fyra viktiga saker om Jesus. 2. Förklara följande begrepp:

18 a) Messias b) apostel c) missionsarbete d) Jesusrörelsen 3. a) Vem deltog i mötet i Jerusalem? b) Varför hölls mötet? c) På mötet fattade man ett beslut som hade stor betydelse för kristendomen. Vad beslutade man? Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret 1. Berätta fyra viktiga saker om Jesus. Jesus föddes i Betlehem någon gång mellan år 7 och år 4 f.kr. Jesus var inte kristen utan jude. Jesus bodde i Nasaret, där han gick i synagogans skola och studerade de heliga skrifterna. I vuxen ålder var Jesus snickare som sin far och senare kringvandrande predikant. Jesus vandrade omkring i Galiléen och berättade om en viktig händelse som snart skulle inträffa: Guds rikes ankomst. Jesus dömdes i Jerusalem till att korsfästas för att ha hädat Gud och uppviglat folket. Jesus dog någon gång mellan år 29 och år 36 e.kr. 2. Förklara följande begrepp: a) Messias Messias betyder den smorde. För judarna är Messias den efterlängtade befriaren som ska göra slut på förtrycket och som profeterna talar om. För de kristna är Messias Jesus. b) apostel Apostel betyder ett sändebud som spred Jesu lära under kristendomens första tider. Apostlarna var lärjungarna och Paulus. c) missionsarbete Missionsarbete är de kristnas verksamhet för att sprida budskapet om Jesus till dem som inte har hört om det. d) Jesusrörelsen Jesusrörelsen var en rörelse som samlade Jesu anhängare, som trodde att Jesus var Messias. Det är också benämningen på den tidiga kristendomen. 3. a) Vem deltog i mötet i Jerusalem? I mötet deltog apostlarna. Petrus och Paulus hade en viktig roll på mötet. b) Varför hölls mötet? På mötet diskuterades en tvist som Paulus missionsarbete lett till bland Jesusrörelsens anhängare. Tvisten handlade om huruvida anhängarna fortfarande skulle följa

19 bestämmelserna i Tora. Paulus ansåg att de som trodde på Jesus inte längre behövde följa de här bestämmelserna. c) På mötet fattade man ett beslut som hade stor betydelse för kristendomen. Vad beslutade man? På mötet beslutade man att de som anslöt sig till Jesusrörelsen inte behövde följa bestämmelserna i Tora och att det inte kunde vara en förutsättning för frälsning att följa Tora. Efter mötet började kristendomen lösgöra sig allt mer från judendomen i riktning mot en självständig religion. Facit till uppgifterna i läroboken 1. a) Vad innebär väntan på Messias inom judendomen? Enligt profeternas förutsägelser ska Messias, befriaren, göra slut på förtrycket. Messias, som är utvald av Gud, kröns till kung och ger Israels folk dess forna glans tillbaka. b) Vad har denna väntan för samband med Jesus? Jesus från Nasaret började kallas Messias för att hans anhängare trodde att Jesus var den Messias som omtalades i de judiska skrifterna. 2. Hur vet man att Jesus var en historisk person? Jesus omnämns i olika källor, t.ex. evangelierna och Paulus brev i Nya testamentet. Han omnämns också i skrifter av romerska historieskrivare som verkade på 100-talet e.kr.: Tacitus, Suetonius och Plinius d.y. samt den judiska historieskrivaren Flavius Josefus. 3. a) Vad var Jesusrörelsen? I början betraktades kristendomen som en judisk sekt och kallades Jesusrörelsen. Anhängarna trodde att Jesus var den Messias som profeterna hade talat om. Jesusrörelsens anhängare trodde att Jesus snart skulle komma tillbaka för att grunda sitt rike. Kommentar [10]: tillägg b) Hur blev man medlem i den? De som blev medlemmar i Jesusrörelsen döptes. 4. a) Vem var Paulus? Paulus var ursprungligen en jude som tillhörde fariséerna och förföljde anhängare av Jesusrörelsen. Han omvände sig och anslöt sig till Jesusrörelsen. b) Vad har han betytt för kristendomen? Paulus bedrev ett målmedvetet missionsarbete och spred budskapet om Kristus i Medelhavsområdet. Som ett resultat av Paulus missionsresor uppstod nya församlingar i Mindre Asien i nuvarande Turkiet och Grekland. 5. Förklara varför mötet i Jerusalem hölls och vad man beslöt på mötet. Apostlarnas möte i Jerusalem hölls för att Paulus missionsarbete hade lett till en tvist bland Jesusrörelsens anhängare. Paulus ansåg att de som trodde på Jesus inte längre behövde följa bestämmelserna i Tora. Mötet beslöt att det inte kan vara en förutsättning för frälsning att följa bestämmelserna i Tora. Man kom även överens om arbetsfördelningen mellan apostlarna.

20 6. Studera bilden på sidan 16. Vad håller Paulus och Petrus i sina händer? Vad kan dessa föremål symbolisera? Paulus håller ett svärd i sin hand. Det påminner om att han avrättades med svärd. I andra handen har Paulus en evangeliebok, som berättar om hans missionsarbete som förkunnare av evangelium. Petrus håller en nyckel i sin hand. Den anknyter till ett bibelställe där Jesus ger Petrus himmelrikets nycklar (Matt. 16:18 19). I den katolska kyrkan betraktas Petrus som den första biskopen i Rom, d.v.s. påve. 7. Fundera på hur ditt liv skulle se ut i dag, om kristendomen inte hade spritts från det forna Palestina till resten av världen. Du kan använda följande frågor som hjälp: Till vilken religion skulle du höra? Vilka högtider skulle du fira? Hur skulle Finland se ut utan kyrkor? Vad skulle finnas i stället för dem? Elevernas egna tankar. Kommentar [11]: stryk? 2. Förföljelserna och kyrkans framväxt Innehåll Om bilderna i läroboken Lektionsmaterial Transparangtexter: Från en förföljd sekt till en statsreligion (tidsaxel) Basfakta om förföljelserna av de kristna Kyrkan tar form Bilder från förföljelserna Förklaringar till bilderna Katakomb Bilder av kristna kors Förklaringar till bilderna Individuella uppgifter: Olika korstyper Kristendomens spridning Individuell uppgift, pararbete eller grupparbete: Frågesport om förföljelserna Textuppgift: Kyrkoårets högtider Begreppskort Förslag till uppföljning Tippa rätt svar en repetition Skriftligt läxförhör Facit till Tippa rätt svar Facit till det skriftliga läxförhöret Facit till uppgifterna i läroboken Den inledande bilden: Bibeln Uppenbarelseboken/Apokalypsen (s. 18) Bilden är ur filmen Bibeln Uppenbarelseboken/Apokalypsen, som baserar sig på Uppenbarelseboken i Nya testamentet.

21 Uppenbarelseboken skrevs antagligen i Mindre Asien på 90-talet e.kr., då kejsar Domitianus regerade över romarriket. Uppenbarelseboken kallas också Johannes uppenbarelse och är en apokalyptisk skrift (uppenbarelseskrift). Typiskt för apokalyptiska skrifter är att klä budskapet i allegoriska bilder, där detaljerna har en dold innebörd. Uppenbarelseboken vimlar av talsymbolik (t.ex. det heliga sjutalet, vilddjurets eller odjurets tal 666), gudomliga syner, änglar, drakar, odjur och plågoris av olika slag (t.ex. naturkatastrofer) samt kosmiska katastrofer. Boken avslutas med en beskrivning av Jesu återkomst på jorden, den sista domen och det nya Jerusalem, d.v.s. himlen. Traditionellt har boken ansetts handla om jordens undergång, men enligt nyare tolkningar handlar den om förföljelserna av de kristna under bokens tillkomsttid och är avsedd att ingjuta mod i de förföljda: Gud vet om deras nöd och har redan planerat räddningen av de sina. Det viktiga är att vara stark i tron och inte låta sig knäckas i bedrövelsen. Kommentar [12]: fel i boken Kommentar [13]: tillägg Uppgifter 1. Vilken stämning förmedlar bilden? 2. Har du själv upplevt någonting liknande? I vilken situation? 3. Kan vi finna motsvarigheter till bilden i dagens värld? Grekisk-romerska gudar (s. 20) I romarrikets traditionella statsreligion ingick att medborgarna skulle tillbe rikets officiella gudar. Till de medborgerliga plikterna hörde också kejsarkulten, dyrkan av kejsaren som en gud. Man måste tillbe gudarna för att de i gengäld skulle skydda staten och trygga dess framgång. Därför var medborgarna skyldiga att delta i de statliga religiösa ceremonierna. På bilden finns bl.a. följande romerska gudar (motsvarande grekiska gud inom parentes): Jupiter (Zeus, man med krona uppe till vänster): överguden och himmelsguden. Symbol: blixt. Juno (Hera, kvinna med krona uppe till höger): maka till Jupiter, himmelsdrottning, äktenskapets och kvinnornas beskyddare. Symbol: ymnighetshorn. Neptunus (Poseidon, till vänster om Zeus): havets och vattnens härskare. Symbol: ljuster. Några andra grekisk-romerska gudar: Minerva (Athena): beskyddare av vetenskap och hantverk. Symbol: uggla. Mars (Ares): krigsguden. Symbol: spjut. Vesta (Hestia): symbol för härdens kraft i hem och hydda. Symbol: fackla. Ceres (Demeter): beskyddare av jordbruket. Symbol: sädesax. Venus (Afrodite): kärleksgudinna. Symbol: snäckskal. Uppgifter 1. Vilka gudar i antikens Grekland känner du till? Vad härskade de över? 2. Vad hette romarnas motsvarigheter till de antika grekiska gudarna? 3. Försök identifiera några romerska gudar på bilden! På vad kan du känna igen dem? Branden i Rom (s. 21) Bilden föreställer Roms brand år 64 e.kr. Mitt i bilden syns kejsar Nero. Det finns olika tolkningar om brandens uppkomst, och en tolkning är att det var kejsaren som lät anlägga branden. Kejsar Nero tyckte om konst och var själv såväl poet som musiker. Det berättades att Nero njöt av att betrakta eld, för då tyckte han att han skrev sina bästa dikter. Därför skulle han ha

22 låtit sina soldater tända eld på ett slumområde i Rom. Men elden spred sig och det blev i stället en storbrand. För att undkomma anklagelserna som riktades mot honom skyllde Nero i stället branden på de kristna, en minoritet som upplevdes som främmande. Så här beskrivs Roms brand av den romerska historieskrivaren Tacitus: För att alltså göra slut på ryktet sökte Nero några att ge skulden och de för sina skändligheter hatade människor som hopen kallar kristna lät han undergå de mest raffinerade straff. [...] Alltså greps först de som erkände, därefter överbevisades på deras angivelse en väldig skara, ej så mycket om skuld till branden som hat till människosläktet. Och när de dödades gjordes de till åtlöje: de sveptes i hudar av vilda djur och hundar bet dem till döds; eller också korsfästes de och antändes för att när det kvällades användas som belysning. Nero hade upplåtit sin park för denna underhållning och gav också spel på Circus; klädd som körsven blandade han sig med folket eller stod på kuskbocken. Härav uppstod medlidande med hans offer, som visserligen var skyldiga och förtjänade de strängaste straff; men de förintades icke till allmänt väl utan för en enda mans vilda grymhet. Enligt en gammal tradition dog Petrus och Paulus i den förföljelse som följde på Roms brand. Julfirande (s. 24) Julen, Jesu födelsedag, har firats sedan 300-talet. Den ersatte den romerska traditionen att fira härskarnas och hjältarnas födelsedagar. Jesu födelsedatum är okänt. Hans födelsedag började firas den 25 december, som var den romerska solgudens födelsedag och motsvarade tanken med att fira Kristi födelsedag. Efterhand åsidosatte julfirandet de gamla festtraditionerna. På bilden syns flera jultraditioner, av vilka en del härstammar redan från tiden före firandet av Jesu födelsedag. Skinkan och pepparkakorna härstammar från saturnalier, en hednisk fest i antikens Rom. Julgranen symboliserar livets träd i det bibliska paradiset. Äpplena som hänger i granen symboliserar frukterna i livets träd och det eviga livet. Julljusen symboliserar livet och odödligheten, som också uppenbaras i Kristus i hoppet om det eviga livet. Julstjärnan syftar på de tre vise männen, som följde stjärnan fram till platsen där Jesus föddes. Julklapparna symboliserar de tre vise männens gåvor till Jesusbarnet. Jultomtens förebild är Sankt Nikolaus, som var biskop av Myra på 300-talet. Enligt traditionen var Sankt Nikolaus en välgörare, och han är bl.a. skolbarnens skyddshelgon. Uppgifter 1. Vilka jultraditioner känner du till? 2. Varifrån härstammar jultraditionerna? 3. Tycker du det är viktigt att bevara jultraditionerna? Motivera ditt svar. Kommentar [14]: tillägg Kommentar [15]: ändrat Från en förföljd sekt till en statsreligion (tidsaxel) 7 4 f.kr. Jesus föds 0 Den kristna tideräkningen börjar Jesus dör

23 48 Mötet i Jerusalem 64 Roms brand Förföljelserna av de kristna 313 Kristendomen blir en tillåten religion 380 Kristendomen blir officiell statsreligion i romarriket 392 Kristendomen blir den enda tillåtna religionen i romarriket Basfakta om förföljelserna av de kristna Förföljelsernas orsaker de kristna vägrade tillbe de romerska gudarna och delta i kejsarkulten, vilket var en medborgerlig plikt missuppfattningar om bl.a. nattvardsfirandet och de kristnas bud om att älska sin nästa det kristna budskapet om alla människors lika värde Förföljelserna av de kristna (64 313) till en början var förföljelserna sporadiska och lokala från och med år 250 systematiska förföljelser stark samhörighetskänsla bland de kristna martyrer kejsar Konstantin satte stopp för de resultatlösa förföljelserna och började gynna kristendomen år 313 Kristendomen blir statsreligion i romarriket kejsar Theodosius gjorde kristendomen till officiell statsreligion i romarriket år 380 kristendomen blev den enda tillåtna religionen i romarriket år 392 [PIL] kyrkan började bli alltmer världslig Kyrkan tar form Dopet gav medlemskap i församlingen. Gudstjänsten och nattvarden centrala. Kyrkliga ämbeten uppkom: biskop, presbyter och diakon. Trosbekännelserna sammanfattade det centrala i den kristna läran. Bibeln togs i bruk i slutet av 300-talet. [PIL] kyrkans kännetecken Bilder från förföljelserna latinskt kors kristusmonogram fisk

24 pelikan den gode herden vinranka Förklaringar till bilderna Latinskt kors Korset är kristendomens viktigaste symbol, som visar att de kristna tillhör den korsfästa Kristus församling. Det latinska korset är den vanligaste korsformen i väst. Det tomma korset symboliserar uppståndelsen och frälsningen. Kristusmonogram Ett kristusmonogram är en symbol för Kristus bildat av bokstäver ur hans namn. Här syns de två första bokstäverna ur grekiskans ord för Kristus (X=K och P=R). Fisk Fisken är en av de äldsta kristussymbolerna. Det grekiska ordet för fisk, ichthys, bildas av samma bokstäver som de första bokstäverna i satsen Jesus Kristus Guds Son Frälsare, på grekiska Iesous Christos Theou (H)yios Soter. När de kristna förföljdes i romarriket kunde de känna igen varandra genom att rita en fisk på marken, väggen eller bordet. Samtidigt bekände de sin kristna tro. Pelikan Pelikanen är en symbol för Kristus som är speciellt förknippad med nattvarden. Enligt en gammal tradition matar pelikanen sina ungar med sitt eget blod. Pelikanen kan även symbolisera kärleken. Den gode herden Liksom fisken är den gode herden en av de äldsta kristussymbolerna. Jesus avbildas som en herde mitt bland fåren eller med ett lamm i famnen. I Bibeln beskrivs Jesus som den gode herden som ger sitt liv för fåren och söker efter ett bortsprunget får i öknen. Vinranka Vinrankan är en bild för de kristnas gemenskap med Jesus. I Bibeln beskriver Jesus sig själv som vinträdet och dem som tror på honom som vinträdets grenar. Katakomb underjordisk begravningsplats som består av långa gångar gravarna är uthuggna i gångarnas väggar gömställe och samlingsplats för de kristna under förföljelserna den äldsta kristna konsten finns i katakombernas väggar och tak Bilder av kristna kors latinskt kors ryskt kors grekiskt kors antoniuskors

25 egyptiskt kors petruskors andreaskors konsekrationskors keltiskt kors Förklaringar till bilderna Latinskt kors Det latinska korset är den vanligaste korsformen i väst. Korset efterliknar t-formen hos romarnas avrättningspåle, där den dödsdömde spikades upp (se antoniuskors). Ovanför den korsfästes huvud fästes en skylt med personens namn och orsaken till dödsdomen. Det tomma korset symboliserar uppståndelsen och frälsningen: Jesus blev inte kvar på korset eller i graven utan steg upp från de döda och lovade evigt liv till dem som följer honom. Ryskt kors Det ryska korset har tre tvärarmar, en lång i mitten med en kort ovanför och nedanför. Den översta tvärarmen föreställer skylten med den korsfästes namn och orsaken till dödsdomen. På Jesu skylt stod det Iesus Nazarenus Rex Iudaeorum (Jesus från Nasaret Judarnas Konung). Förkortningen blir INRI. Den understa tvärarmen fungerade som en fotbräda för den korsfäste. Den är snedställd för att symbolisera ödet för de två rövarna som korsfästes tillsammans med Jesus. Fotbrädan pekar uppåt för rövaren som ångrade sig och blev frälst och nedåt för den andra, obotfärdiga rövaren. I Finland används det ryska korset huvudsakligen av de ortodoxa, och en annan benämning är ortodoxt kors. Grekiskt kors Det grekiska korset är symmetriskt och bildas av två lika långa armar. De fyra lika långa delarna symboliserar Jesu fyra gärningar: han krossade dödsrikets makt, gav nåden i gåva, gav syndernas förlåtelse och öppnade himlen för syndaren. De kan också beskriva de fyra väderstrecken och kyrkans uppgift att sprida evangelium. Antoniuskors Antoniuskorset är T-format. Man tror att antoniuskorset är den äldsta kristna korsformen. Det efterliknar romarnas avrättningspåle (se latinskt kors). Egyptiskt kors Det egyptiska korset skiljer sig från antoniuskorset genom den ögla som är fäst vid tvärbrädet. Det egyptiska korset är ursprungligen ett hieroglyftecken för liv. Kristendomen övertog det tidigt som en korsform. Det kallas även koptiskt kors. Petruskors Petruskorset är ett upp och nedvänt latinskt kors. Enligt traditionen korsfästes aposteln Petrus med huvudet nedåt för att han tyckte att han inte var värd att korsfästas på samma sätt som Jesus. Korset används också av satanister, för vilka det innebär att vanhelga det heliga. Kommentar [16]: tillägg, NE Andreaskors Ett andreaskors är ett X-kors eller krysskors. Enligt gammal kristen tradition korsfästes aposteln Andreas på ett sådant kors när han led martyrdöden.

26 Konsekrationskors Ett konsekrationskors (invigningskors) är ett grekiskt kors inneslutet i en cirkel. Korset symboliserar Jesus som kung i världens mitt. När biskoparna under den katolska medeltiden invigde en kyrka tecknade de tolv kors med olja på kyrkväggen till minne av invigningen och de tolv apostlarna. På dessa ställen målades senare kors som inneslöts i en cirkel. Andra namn på den här korstypen är cirkelkors, solkors och hjulkors. Keltiskt kors Mitt igenom det keltiska korsets tvärarm finns en cirkel eller ett runt kransornament, och ofta är korsändarna lite bredare än resten av korset. Det keltiska korset är förkristet. Det restes på platsen för en olycka eller ett våldsdåd, eftersom man trodde att det kunde förhindra att något liknande upprepades. Keltiska kors förekommer främst på Irland och i Skottland. Källor Lempiäinen, Pentti (2002), Kuvien kieli. Vertauskuvat uskossa ja elämässä. WSOY. Nationalencyklopedin Individuell uppgift Olika korstyper Kommentar [17]: tillägg Kommentar [18]: ändrat, fel i finska Kommentar [19]: tillägg, NE Kommentar [20]: tillägg, tilläggsfakta därifrån 1. Identifiera följande kors. Skriv under korsen vad de kallas och besvara frågorna. Var förekommer dessa kors? Vad symboliserar det tomma korset? 2. Teckna följande kors i rutorna och besvara frågorna. ryskt kors Vad symboliserar den övre korta tvärarmen? Vad symboliserar den undre sneda tvärarmen? egyptiskt kors Varifrån härstammar denna korstyp? Det här korset har också ett annat namn. Vad? konsekrationskors (invigningskors) Vad symboliserar korset? petruskors Det här korset används förutom av kristna också av en annan grupp. Vilken? Individuell uppgift Kristendomens spridning I dag är kristendomen världens största religion både till medlemsantalet och till utbredningen. Vad anser du är förklaringen till detta? Skriv in rubriken Kristendomens spridning i ditt häfte och välj de fyra förklaringar som du tycker är viktigast av punkterna 1 9 här under. I punkt 10 kan du om du vill skriva in ytterligare en förklaring. 1. Man tilltalades av de kristnas kärlek till nästan och deras diakoniarbete. Kommentar [21]: tillägg

27 2. Det gemensamma språket i romarriket underlättade spridandet av det kristna budskapet. 3. Löftet om syndernas förlåtelse och evigt liv. 4. Människor tvingades att ansluta sig till kyrkan. 5. Jesus gav en dop- och missionsbefallning. 6. Spridandet av det kristna budskapet underlättades av romarrikets effektiva vägnät och den fredliga perioden. 7. Makthavarna utnyttjade kristendomen för egna syften. 8. Lärjungarna var sluga och lurade folk. 9. Människan behöver en religion och kristendomen svarar bättre på det här behovet än andra religioner. 10. Individuell uppgift, pararbete eller grupparbete Frågesport om förföljelserna Uppgiften är att avgöra om följande påståenden är fakta eller fiktion. Eleverna kan skriva in svaren i sina häften. Efteråt går man tillsammans igenom de rätta svaren under lärarens ledning. Påståenden 1. Förföljelserna av de kristna inföll huvudsakligen i slutet av 1800-talet. 2. I förföljelserna dog cirka tre tusen kristna. 3. Kejsarkulten innebar att kejsaren sågs som en gud och tillbads av folket. 4. Apostlarna Petrus och Paulus dödades för att de hade anlagt Roms brand. 5. De första kristna var främst människor som stod längst ner på samhällsstegen: kvinnor, fattiga och slavar. 6. Kristendomen räknades som en farlig rörelse eftersom den förkunnade jämlikhet. 7. Makthavarna i den romerska staten planerade att döda alla kristna. 8. Kristna som förnekade sin tro när de råkade ut för svårigheter kallades förrädare. 9. Kejsar Diocletianus gynnade kristendomen. Han lät bland annat bygga kyrkor och gjorde söndagen till en ledig dag. 10. Kejsar Konstantin gav de kristna religionsfrihet. 11. Från och med slutet av 300-talet var kristendomen den enda tillåtna religionen i romarriket. 12. Under kejsar Theodosius regeringstid utvecklades förföljelserna av de kristna till en systematisk förstörelse. Facit Fakta Fiktion Textuppgift Kyrkoårets högtider Vår moderna tideräkning och kyrkoåret härstammar från 300-talet. De kristna hade redan tidigt firat påsk, men efterhand blev det också allt vanligare att fira jul, pingst och andra kristna högtider. Högtiderna delar in kyrkoåret och förmedlar kristendomens centrala budskap samtidigt som de binder samman de kristna och hela kyrkan. Läs först texterna om de olika högtiderna och gör sedan uppgifterna. Kommentar [22]: tillägg

28 Advent kommer från det latinska uttrycket adventus Domini, Herrens ankomst. Adventstiden är de fyra veckorna före jul, som börjar med första söndagen i advent och avslutas med julafton. Advent är den tid då man förbereder sig inför julen, d.v.s. Kristus ankomst. Varje söndag i advent tänds ett nytt ljus i adventsstaken, en fyrarmad ljusstake, för att påminna om att Kristus ankomst närmar sig. Under första söndagen i advent sjunger församlingen Hosianna-psalmen och tänker på hur Jesus red in i Jerusalem och blev hälsad med Hosianna! som betyder Herre, hjälp!. Första söndagen i advent inleder kyrkoåret. Julen firas den 25 december till minne av Jesu födelse. Annandag jul den 26 december är den heliga Stefanos dag. Stefanos var den första kristna martyren. Trettondagen den 6 januari är heliga tre konungars dag. Heliga tre konungar eller de vise männen kallas stjärntydarna från österlandet som uppvaktade Jesusbarnet med gåvor. Trettondagen är också den kristna missionens fest. Nyårsdagen firas den 1 januari till minne av Jesu omskärelse och framför allt hans dop. Därför har ingen namnsdag på nyårsdagen. Fastlagen betyder dagen före fastan. Fastan omfattar fyrtio vardagar före påsk. Då stannar man upp för att rannsaka sig själv och man försöker leva enkelt. Tisdagen som följer på fastlagssöndagen kallas fastlagstisdag (i Sverige kallas dagen fettisdag), och det är sista dagen man får äta kött innan fastan inleds. I många länder är fastlagstisdagen en karnevalsdag med allmänt, uppsluppet festande; den ursprungliga betydelsen av ordet karneval är troligen ta bort kött (till fastan). Marie bebådelsedag infaller i mars vid mitten av fastan, nio månader före jul. Den firas till minne av hur en ängel kom till Maria och förutsade (bebådade) Jesu födelse. Påsken innefattar flera helgdagar. Palmsöndagen är den dag som Jesus red in i Jerusalem. Jesu ankomst var en glad och festlig händelse, men hans lidande och död var redan nära. Palmsöndagen inleder stilla veckan, då de kristna dag för dag följer Kristi lidandes historia. Skärtorsdagen var den dag då Jesus instiftade nattvarden och firade den sista måltiden med sina lärjungar. På långfredagen korsfästes han. Påsken är kyrkoårets viktigaste fest. Denna glädjefest firas till minne av Kristi uppståndelse, som är grundvalen för hela den kristna tron. Kristi himmelsfärdsdag infaller 40 dagar efter påsk. Pingsten infaller 50 dagar efter påsk. Den firas till minne av den heliga Andens utgjutande över lärjungarna som gav dem mod att börja predika evangelium. Många människor döptes, och kyrkan inledde sin verksamhet. Pingsten är därför också kyrkans födelsedag. Midsommar firas mitt i sommaren. Midsommardagen firas till minne av Johannes Döparen, som dog martyrdöden. Men många av midsommarens traditioner är inte kristna utan återgår på folkliga trosföreställningar. Ett exempel är midsommarbrasan. Mikaelidagen, som också kallas mickelsmässa, firas på hösten. Den är uppkallad efter ärkeängeln Mikael och är förutom änglarnas även barnens dag. Alla helgons dag eller allhelgona infaller den 1 november. Den firas till minne av helgonen och alla avlidna. På allhelgonakvällen är det sed att tända ljus på de avlidnas gravar. Domsöndagen avslutar kyrkoåret. Då riktas tankarna mot Kristi återkomst och den yttersta domen. Uppgifter 1. Vilken högtid handlar det om? Då tänker man på instiftandet av nattvarden och Jesu sista måltid med sina lärjungar. Den firas till minne av Jesu födelse. Den firas till minne av Johannes Döparen. Då tänker man på hur Jesus red in i Jerusalem. Denna helgdag inleder stilla veckan. Då förbereder man sig inför julen. Kommentar [23]: tillägg Kommentar [24]: tillägg Kommentar [25]: tillägg, Svensk ordbok Kommentar [26]: tillägg Kommentar [27]: tillägg Kommentar [28]: tillägg Kommentar [29]: har ersatt paastoon laskeutumista ennen pääsiäistä (laskiainen, fastlag) med advent. I fastlag ingår ju fasta och det är lätt att förstå.