Handelns nya aktörer BUTIKSDATA. ger kontroll. Mässan flyttar igen

Transkript

1 Handelns nya aktörer BUTIKSDATA ger kontroll Mässan flyttar igen

2

3 SEPT NR ANSVARIG UTGIVARE Magnus Frantzell magnus.frantzell@quicknet.se UTGIVARE Miljöljuskretsen Styrmansgatan 6 Box Stockholm Tel Fax anette@ljuskultur.se REDAKTÖR Göran Tjäder Tjäder&Tjäder AB Lilla Torget Ulricehamn Tel Fax Mobil goran.tjader@tjader-tjader.se ANNONSANSVARIG Mervi Rokka Ljuskultur Box Stockholm Tel Fax mervi@ljuskultur.se GRAFISK FORM Christina Levin Lundberg Formination AB Framtiden är idag MED STOR GLÄDJE påbörjar vi, med detta nummer, andra årets utgivning av vår branschtidning Hemljus. Vår främsta målsättning är att erbjuda ett forum med syfte att utveckla branschen och sälja mer belysning. För att uppnå detta är det viktigt att Du ser till att alla i Ditt företag får ett gratis exemplar. I DETTA NUMMER kan Du läsa om några nya kedjor som säljer belysning. Jag tror att detta är positivt. Ju mer uppmärksamhet och fokus vi får, ju bättre är det för försäljningen. Tänk bara på skivindustrin och deras problem med kopiering av CD-skivor jämte det faktum att man kan hitta musiken på internet. Detta till trots har man aldrig sålt så många CD-skivor som nu ATT DATORISERA sin verksamhet är en högaktuell fråga i vår bransch. Fördelarna är uppenbara: Du får järnkoll på Ditt lager och sparar in hela investeringen!!! Du ser vilka leverantörer som hjälper Dig att tjäna pengar och vilka som tvingar Dig att binda onödigt mycket kapital i lager; Du ser vilka produkter Du tjänar mest på och vilka Du behöver aktivera; Du får det rätta instrumentet för att tjäna pengar därför att Du fattar Dina beslut på fakta i stället för på vad Du tror. BUTIKSDATA ÄR INTE EN FRÅGA FÖR FRAMTIDEN. Kom ihåg att vi verkar år 2000 det är inte ens ett beslut som kan skjutas upp till i morgon ju förr desto bättre! Thord Gustafson ordf. Miljöljuskretsen thord@lampgustaf.se INNEHÅLL 3 Ledare 4 Samarbete om elskrot 6 Barometern 8 Nya aktörer 10 Höstens direktreklam 12 Butiksdata 14 Omvald ordförande 15 Ny ägare i Rosdala Vet du någon som saknas i HEMLJUS prenumerationsregister och inte fått tidningen? Kanske i en filialbutik eller kontor. Vår målsättning är att tidningen skall nå alla som sysslar med hembelysning. Vill du ha ytterligare ex? För egen eller annans del - hör av dig till Miljöljuskretsen eller faxa till e-post anette@ljuskultur.se FOTO: CHRISTER HALLGREN BUTIKSDATA ger kontroll Mässan flyttar igen Handelns nya aktörer Butiksdatorn ett vakande öga med koll på lager och lönsamhet. Texa köper Norco H ÄR ÄR M ILJÖLJUSKETSENS ALLA MEDLEMMAR: A-Grossisten AB Helsingborg AH Belysning AB Tibro Aneta Belysning AB Växjö Artilux AB Anderstorp AB Belid Varberg BLP AB Älvsjö Elektro Elco AB Osby Elenco Lighting AB Borås Frinab Fristad H.O. Armatur AB Borås Konsthantverk AB Tyringe Konstsmide Skandinavien AB Gnosjö Lamp-Gustaf AB Bollebygd Lampteamet AB Rejmyre Lyktan Bankeryds Belysning AB Bankeryd MAAB-Kristall af Sweden AB Sollentuna Maltec AB Lerum Markslöjd AB Kinna Noral AB Habo Norco Europe AB Träslövsläge Norlys AB Strömstad Rejmyre Chandliers AB Rejmyre Ringus Belysning AB Knäred AB Rydéns Gnosjö Texa Design AB Helsingborg Westal AB Bankeryd Vinga Ljus AB Göteborg VLM Sverige AB Emmaboda 3

4 Producenter och kommuner i samarbete om elskrot DEN DETALJIST SOM FRÅN OCH MED HALVÅRSSKIFTET NÄSTA ÅR säljer en lampa är skyldig att ta emot en gammal från kunden. Detta genom den nya lag om elskrot som då införs. Lagen syftar till att skydda miljön från den växande mängden elskrot som annars kan hamna på soptippen. Lugn som handlare behöver du knappast planera att skaffa en container för att samla gamla lampor. Just nu pågår arbetet att skapa en organisation som på ett rationellt sätt hanterar lagens krav. Hembelysningssidan företräds i detta arbete av Magnus Frantzell, vd i Belysningsbranscherna. Riksdagen har tagit beslut om att från 1 juli 2001 ålägga producenter ansvaret att kostnadsfritt erbjuda konsumenter, att i samband med köp av ny produkt, återta en gammal. Samtidigt ställs kravet på att denna destrueras på ett, för miljön, godtagbart sätt. Det innebär i korthet att innan el- eller elektronikprodukten förbränns, deponeras eller fragmenteras, behandlas på ett för miljön godtagbart sätt d v s att miljöfarliga ämnen avlägsnats för speciell destruktion eller återanvändning. Parallellt med den nya lagstiftningens krav kvarstår kommunernas skyldighet att återta allt annat elavfall från bl a hushåll. Alla produkter som avvecklas ersätts ju inte genom nyköp. SAMARBETE Från producentsidan har man sett det orationellt att bygga upp en egen organisation vid sidan om kommunernas redan fungerande. Under arbetsnamnet Elretur håller man på att skapa ett samarbete innebärande att kommunerna svarar för omhändertagandet av produkter utifrån producentansvaret mot att producenterna, som i det här fallet omfattar hela handelskedjan, svarar för kostnaderna. Kostnaden för detta miljöarbete kommer givetvis i sista hand att belasta konsumenterna eftersom den bakas in i produktens pris. För butikerna innebär strategin att man, vid sidan om sin ordinarie lagerhållning, slipper hantera de volymer som kommer i retur. Även om det i första hand var lagstiftarens tanke att producenterna skulle organisera ett eget system för inbyte av gammal mot ny, finns från Miljödepartementet och Naturvårdsverket inga invändningar mot det planerade samarbetet. Vi ser att den tänkta lösningen har många fördelar, säger Belysningsbranschernas vd, Magnus Frantzell. Inte minst genom att det för konsumenten sedan tidigare är naturligt att vända sig till kommunen med miljöfarligt avfall. Budskapet om hur man förfar blir mycket enklare att kommunicera. Dessutom blir kostnaderna lägre. 4

5

6 Härliga tider, strålande tider... DET ÄR INGEN HEJD PÅ DE OPTIMISTISKA tongångarna i handeln. Nu ryker försäljningsrekorden på många håll. Hembelysningsbranschen är inget undantag utan synes tämligen väl följa det mönster som Handelns Utredningsinstitut, HUI, redovisar. Under juni redovisade den näraliggande möbelbranschen en ökning på hela 15,2 % och tittar man på hela första halvåret är ökningen ännu större, 15,8 %. Elektronikhandeln har ännu större framgång, plus cirka 23 % mätt både i juni och under första halvåret. Hemljus egen mätning som denna gång omfattar juni och regntunga juli visar på en ökning i butiksledet med 11,4 %. I tillverkningsledet var ökningen avsevärt större, men här misstänker vi att semesterperioden spelar ett spratt och ger en missvisning. Helt klart är det alltså att belysningsbranschen dras med i den allmäna köpfesten. Där ser HUI nu ett delvis ändrat köpmönster hos konsumen- terna. De goda tiderna skapar lyxkonsumtion. Tidigare tog denna sig ofta uttryck i köp av guld och diamanter nu handlar det mera om dyra kapitalvaror. Fullt fungerande produkter byts ut mott nya och mer tekniskt avancerade. Främsta orsaken till den goda utvecklingen är främst utvecklingen på arbetsmarknaden. Färre är arbetslösa och inkomsterna används till sparande i mindre utsträckning än tidigare. Med en större trygghet på arbetsmarknaden vågar konsumenterna nu öppna plånböckerna. För närvarande finns inga tecken på att köpfesten snart skall ta slut. Den goda trenden som fanns mellan 98 och 99, då konsumtionen ökade med 4,5 % bryts inte. I stället räknar HUI med en ökning på 7 % i år jämfört med förra året. Det finns all anledning för belysningshandeln att vara aktiv i höst det finns mycket pengar på konsumenternas konton och de är villiga att spendera 6

7 Uppgörelser om ELFLUGAN men den surrar vidare i domstol DEN JURIDISKA PROCESSEN kring Elflugan rullar vidare både i domstolsmiljö och i sammanträdesrum. Samtidigt som frågan om åtal eller ej, i skrivande stund, närmar sig ett avgörande har upphovskvinnorna, Marie Lundgren och Kina Strandberg, via sitt juridiska ombud, advokat Håkan Sjöman i Värnamo, nått uppgörelser med både detaljister och leverantörer som gjort intrång i upphovsrätten. I förra numret av HEMLJUS redogjorde vi för advokat Sjömans avsikt att stämma en butik i vardera av grupperna Elkedjan, Idé-Gruppen och Ljusmakarna. Det ledde senare till en uppgörelse i en form av ömsesidig viljeförklaring. Denna innebär att Lundgren & Strandberg avstår från att väcka talan mot gruppernas medlemmar under förutsättning att dessa inte säljer produkter som gör intrång i deras upphovsrätt. Från gruppernas sida förbinder man sig verka för att dess medlemmar respekterar upphovsrätten och inte befattar sig med kopior som gör intrång. En uppgörelse har också nåtts med en av leverantörerna av kopior, som fortsätter att leverera en liknande produkt, men med Lundgren & Strandbergs goda minne. I ett liknande fall har man dock inte kommit till uppgörelse, varför ärendet fortsätter i marknadsdomstolen som tagit ett interimistiskt beslut innebärande att företaget vid vite förbjuds sälja sina Elflugeliknande produkter. Sent har också dykt upp en ny aktör i leverantörsledet. Denne har sålt till en stormarknad och till en kedja i byggsektorn. Efter en s.k. intrångsundersökning, beslutad av tingsrätten, har advokat Sjöman nu lämnat in stämningsansökan mot såväl leverantören som de båda kunderna. I skrivande stund funderar alltså chefsåklagare Anders Nyström på huruvida han skall väcka åtal mot ICB Svenska AB:s ägare Curt Lennart Lilja. Om så blivit fallet är det ett unikt mål. Det är högst sällan åtal väcks med brottsrubriceringen Brott mot upphovsrättslagen, där straffsatsen spänner mellan böter och fängelse i högst två år. Parallellt löper då också frågan om skadestånd. För chefsåklagare Nyström innebär ett eventuellt åtal att det är första gången han, under en drygt 20-årig åklagarbana, åtalar i ett mål av detta slag. Advokat Sjöman är nöjd med utvecklingen i ärendet så här långt. Mina erfarenheter kring upphovsrättsfrågor härrör från möbelsidan, säger advokat Sjöman. Där finns trots allt en starkare respekt för upphovsrätten. Belysningsbranschen har inte alls haft samma medvetenhet i de här frågorna, men det känns nu som många fått upp ögonen för vad som gäller. Vi är glada över att ha medverkat till detta som på sikt kommer att ha mycket gott med sig. 7

8 Bananer och lampor nya aktörer i handeln tar av den växande kakan. SKILDA VÄRLDAR Lågpris eller märkesvaror hos nya aktörer UNDER MÅNGA ÅR har man diskuterat hembelysningsbranschens struktur på lång och kort sikt. Utöver IKEA:s starka frammarsch har det oftast handlat om en förvandling som skulle innebära att den tidigare så vanliga butiken, med installationssida och en butik med vitvaror och lampor, skulle få stryka på foten för de större specialbutikerna med enbart belysning. Den vägen har utvecklingen också tagit inte minst föranledd av generationsväxling och rörligare konsumenter. Vad de flesta dock förbisett är att starka, redan etablerade, aktörer i detaljhandelsledet skulle kasta sig över hembelysningssidan och ta marknadsandelar eller sno till sig av den växande kakan. På bara ett par år har denna utveckling accentuerats. Jättar inom daglig- och specialvarusektorn har snabbt skapat betydande omsättning på volymsäljare för hemsidan. Både Bergendahlsgruppens Ekohallar och ICA:s specialvarusida inom Maxikonceptet är i full gång som belysningssäljare. Hos båda talar man nästan euforiskt om det snabba gensvar man fått från konsumenterna. De båda uppskattar att man i år kommer att sälja hembelysning för tillsammans cirka 70 miljoner och expansionen i nya enheter sker snabbt. 8 Samtidigt ökar man från Cervera, en av de två stora kedjorna inom glas- och porslinbranschen, ansträngningarna i kampen om lampkonsumenterna. Med sin sedan länge etablerade lampavdelning på PUB i Stockholm som inspirationskälla inrättar man lampavdelningar i allt fler butiker. Här handlar det inte om lågpris utan märkesvaror att matchas med Orrefors, Alessi, Rosenthal och Royal Copenhagen. Till bilden hör också att ett antal kedjor inom byggvarusektorn tar in hembelysning i sina sortiment, vilket för många ter sig som kanske mera naturligt. Här växer exempelvis en kedja som Bauhaus starkt. Fackhandlare i närområdet har inte kunnat förbise de nya konkurrenterna. Det handlar om att ompröva sortimentet, släppa delar av sitt nuvarande sortiment om man nu inte valt att ge sig in i priskonkurrensen. De flesta av de nya aktörerna sätter priset i fokus. Fackhandelns normala marginaler medger att Maxi och Ekohallen med sin normala prissätt-ning inte sällan hamnar 30 % lägre än den etablerade handeln. Anna-Carin Danielsson med Lamphuset i Kristianstad är inte oberörd av utvecklingen. Självklart har den tvingat oss till viss förändring i sortiment. Idealet vore naturligtvis om leverantörerna kunde separera sortimenten. Vi har med hänsyn till volymer, lagerhantering och krav på kundservice inte en chans att hänga med på de här prisnivåerna, säger hon. Vi tvingas inte sällan serva lågpriskanalernas kunder med reservdelar och reparationer. Samtidigt innebär den här utvecklingen att vi måste plocka in andra lågprisalternativ, vilket i sin tur leder till att prisnivån, och därmed marginalerna, pressas nedåt. Sedan tidigare är vi ju vana att tampas med IKEA, men i det fallet känns det som om vi inte riktigt arbetar mot samma kundkategori, säger Anna-Carin som också är styrelseledamot i Belysningshandlarna. Som lite av föregångare nämns ofta Ekohallen i Fjälkinge, utanför Kristianstad, som säljer lampor sedan snart två år tillbaka. Vi såg en klar potential i hembelysning, säger affärsområdeschef Stig Karlsson på Ekohallens centrala administration i Helsingborg. Vissa avsnitt av hembelysningssidan passar bra in i vårt koncept enkel inredning och tydlig lågprisprofil. Bärande inslag i sortimentet är produkter för hus, trädgård, leksaker, djurmat och produkter för tvätt och rengöring.

9 Peter Matsson, vd i Cervera satsar på märkesvaror. FOTO: CHRISTER HALLGREN Fjälkinge var testbutik och utvecklingen där gav snabbt underlag för beslut att gå vidare. Idag säljer Ekohallarna i Fjälkinge, Malmö, Värnamo, Helsingborg, Borås och Kungälv belysning. För ett år sedan startade man upp i Borås. Det skedde ungefär samtidigt som Idé-Belysning nyetablearde och stadens ledande fackhandlare, Elektra, flyttade till ett attraktivare läge i centrum. Helt makalöst, säger Anders Börjesson, avdelningsansvarig i Boråshallen. Starten i oktober 99 översteg alla våra förväntningar. Vad som förvånat mig mest är kanske att vi säljer mycket bra också under lågsäsong. Lampavdelningarna är kvm stora i en totalyta som kan variera mellan och kvm. I år räknar man med att totalt i de sex butikerna sälja belysning för cirka 40 miljoner kronor. Man vilar heller inte på hanen. Inom en treårsperiod planeras ytterligare sex sju hus med Mälardalen som nordligaste fäste. ICA Maxi skiljer sig från Ekohallarna såtillvida att här möter konsumenterna fulla livsmedelssortiment med också en stor specialvarusida med bl a fritidsmöbler, kläder, husgeråd samt glas och porslin. I dag säljer man lampor i 23 butiksenheter, från Umeå i norr till Helsingborg i söder. Detta efter en 2-årig testperiod i Maxi Haninge, som är största lampsäljaren. Expansionstakten ligger på två - tre nya hus per år, berättar produktchef Joachim Haglund, minst lika nöjd med introduktionen av den nya varugruppen som sin kollega hos Ekohallen. Det har gått över förväntan att sälja både traditionellt och trendigt. Lavalampor säljer exempelvis i jättevolymer. Under fjolåret uppgick omsättningen till cirka 20 miljoner årets utveckling pekar bortemot en fördubbling. Gemensamt för de båda rörelserna är filosofin om få leverantörer, centralt sortimentsurval och lokal defektering. Hos Cervera, som är en franschisekedja, är strategin lite annorlunda. Utifrån resonemanget att man sedan tidigare i sitt sortiment har produkter avsedda att nyttjas i och pryda hemmet söker man nya varugrupper. Det faktum att man behövde ett vackert bord för att exponera en servis födde tanken att också saluföra detsamma. Och över bordet en lampa. Och varför då låta denna enbart vara skådebröd. I kedjan finns idag 33 butiker och den långsiktiga målsättningen är att alla dessa skall ha belysning i sitt sortiment. Då handlar det dock inte om lågpris utan produkter mera lämpade att inlemma i kedjans varumärkesfilosofi. Varje butik står också för sitt sortiment det förekommer inga centrala inköp. Anders Börjesson, lampansvarig hos Ekohallen i Borås, är minst sagt nöjd med affärerna. Vad som bidragit till utvecklingen mot lampavdelningar är också det faktum att i kedjan ingår bl a Cervera i PUBhuset i Stockholm. Denna enhet övertog husets lampavdelning för några år sedan, en av de större lampbutikerna i landet sedan många år tillbaka. Samme franschisetagare driver nu också butiker med lampor i Barkarby och Nacka. Succesivt hängs alltså lampor in i etablerade enheter. Det kommer också nya, bl a i Löddeköpinge och Växjö samtidigt som butiken vid Backaplan i Göteborg fördubblas till kvm. Peter Matsson, vd i Cervera-kedjan, sticker inte under stol med att man i sitt beslut att satsa på belysning vägt in de positiva prognoser som Handelns Utredningsinstitut, HUI, ställt ut vad gäller heminredningssektorns framtid. Här finns en av vinnarbranscherna och vi vill givetvis stå rustade med så attraktiva sortiment som möjligt inför denna utveckling, säger Peter Mattsson. Det är inte bara i detaljledet som de nya aktörernas inträde på marknaden föranleder funderingar. Också för leverantörerna innebär detta ett ställningstagande hur den nya affärsmöjligheten skall angripas. Leverantörsledets branschorganisation, Miljöljuskretsen, följer givetvis löpande utvecklingen i distributionsleden, men har för den skull ingen gemensam policy vad gäller uppträdandet mot nya aktörer. Miljöljuskretsens ordförande, Thord Gustafson, ser dock i huvudsak positivt på utvecklingen. I princip menar jag att den ökade exponeringen av vår produktgrupp bidrar till att skapa större intresse. Naturligtvis kräver det ett förändrat tänkesätt på många håll, men det är samtidigt en utmaning som kan verka vitaliserande för branschen, menar Thord Gustafson. 9

10 Direktreklam Nytänkande från Elkedjan i höst Glada lampköpare och suggestiva bilder skall locka kunderna till Elkedjans butiker. NYA TANKAR FRÅN ELKEDJAN FÖRGYLLER HÖSTENS FLORA av direktreklam från belysningshandlarna. Branschen har fortfarande starkt förtroende för den tryckta reklamen och förser marknaden med ett antal DR-alster under hösten. Elkedjan har tagit ett nytt grepp och gjort om sin LYSANDE IDEER rejält. Nytt format och en åtskilligt mera exklusiv tidning som borde ha förutsättningar att inte alltför snabbt hamna i pappersåtervinningen. Det nya formatet, bredd som A4 men lägre på höjden, ger en något fylligare publikation. Framsidan, med en dam och en herre, rejält upprymda av att ha skaffat nya lampor, väcker köplust. De närmast påföljande sidorna talar om det magiska ljuset som ger näring till själen och stjärnglans åt vardagen. Därefter följer en väl strukturerad redovisning av kedjans utbud liksom en del goda synpunkter för valet av lampor. Efter fjolårets kritik på grund av avsaknaden av medlemsnamn återkommer i år en tydlig medlemslista. Enbart internet förslår ännu inte. Idé-Gruppen har valt att gå ut två gånger under hösten. I slutet av augusti kom en lite tunnare publikation med framför allt ytterbelysning. Huvudtidningen, som följer tidigare mönster, kommer i oktober. Ljusmakarna fortsätter också på den inslagna vägen och kommer under hösten med sin direktreklam efter samma tankar som tidigare. 10

11 LJUS- MÄSSAN flyttar igen FRAMGÅNGEN FÖR DEN KOMBINERADE MÖBEL- OCH LJUS- MÄSSAN I STOCKHOLM skapar problem, om än angenäma, för arrangerande Stockholmsmässan. Årets mässa innebar inte minst ett stort genomslag för den offentliga delen och Area Modern. Intresset från inte minst utlandet var stort och mässan räknas nu till de viktigaste i Europa. Efter evenemanget var utställarna av hembelysning, som delade B-hallen med Area Modern, samstämmiga. Hallen var perfekt, liksom läget. Den dispositionen blev dock bara ettårig. När Ljus 2001 slår upp portarna 7-11 februari nästa år återfinns hemljusdelen i A-hallen. Där har reserverats kvadratmeter och i denna hall samsas man med hemmöbler. Vi går mot en allt tydligare uppdelning utifrån besökarkategorier, säger Helena Linden, projektledare för de båda mässorna. Det känns naturligt att hembelysningen finns sida vid sida med hemmöbler. Mässkonceptets positiva utveckling innebär att man nu, trots en rejäl tillbyggnad, slår i taket utrymmesmässigt. Det är inte utan man skulle vilja ha ytterligare en hall, fortsätter Helena. När allt är på plats i februari 2001 så kommer utställningsytan att var netto kvadratmeter. Det finns en risk att en och annan tilltänkt deltagare får avvisas på grund av platsbrist. Den risken löper dock inte Miljöljuskretsens medlemmar eftersom man i egenskap av medarrangör kunnat göra en gruppbokning som garanterar medlemmarna önskad yta. Det hindrar dock inte att vi med tanke på situationen kommer att uppmana våra medlemmar att inte boka överyta, säger kretsens ordförande, Thord Gustafson. Självklart är vår ambition att så många som möjligt, medlemmar eller ej, skall få chansen att visa upp sina produkter. Vi känner självklart ett ansvar för att redovisningen av hembelysningsutbudet blir så fullständig som möjligt. Förväntningarna inför Ljus 2001 är med all rätt stora. Totalt besöktes möbel- och ljusmässan i fjol av drygt personer, varav var fackbesökare. Av dessa besökte 57 % Ljus En besökarenkät visar att 84 % av besökarna gav mässan betyget mycket bra eller bra. 93 % uppgav att de absolut eller troligtvis kommer tillbaks år

12 Tänk efter före - många fällor på väg mot butiks IGÅR SÅLDE DU TRE RÖDA LAMPSKÄR- 12 MAR OCH IDAG GICK YTTERLIGARE TVÅ Det är dags att beställa och Du är alltmer övertygad att idag är det röda skärmar som gäller. Du beställer rejält och har skaffat ytterligare hyllvärmare med allt vad det innebär i kapitalbindning och risk för inkurans. Sannningen var nämligen en annan. Tillfälligheter spelade in och före de två senaste dagarnas försäljning av artikeln hade den inte rört sig på ett år. Ett effektiv butiksdatasystem hade avslöjat sanningen och lett fram till rätt inköp. Det eliminerar de risker som ligger i att det är mänskligt att bäst minnas det som hänt senast. Rätt upplagd är butiksdatan osviklig i sin roll att bl a hålla rätt på lager, sätta priser och leverera säljstatistik. Bill Nordström är butiksdatakonsult med 15 års erfarenhet på området. Han har sitt ursprung i Järniasfären, som länge, tillsammans med exempelvis ICA, legat i framkant vad gäller utvecklingen på området. Där finns inte hembelysningsbranschen även om alltfler idag skaffar sig butiksdata. Området är ingalunda lätt. Det finns många fällor att snava på under vägen även om millennieskiftet rensade ut en hel del system, inte värda att vidareutveckla. Ett rätt anpassat och installerat butiksdatasystem skall snabbt betala sig. Generellt menar man att det påverkar bruttovinsten med 2 3 %, främst genom att man alltid är uppdaterad med rätt inpris. Branschen beskrivs av många som konservativ. Däri ligger bl a det faktum att den hjälp som detaljisten kan få från sin leverantör är av skiftande kvalité. Det är ofta svårt att få bra register och vissa leverantörer saknar EANkoder, säger Bill Nordström. Han har gjort installationer på hembelysningssidan, men flertalet av hans erfarenheter kommer från järnhandelssidan, till vilken man dock kan dra en hel del paralleller. En hel del fakta är generella för många branscher. I ett sortiment på artiklar säljs ofta ca mycket bra och svarar för 80 % av omsättningen. Halva sortimentet säljs färre än en gång per år och tynger därmed både lager och ekonomi. Kunskapen om vad som säljs och var förtjänsterna ligger är därmed ovärderlig och ett av Bill Nordströms tyngsta argument för butiksdata. Andra viktiga motiv är: automatiserade inköp systemet ser till att allt köps i rätt tid i rätt kvantitet; inköp sker utifrån fakta om vad som sålts inte vad som köpts in en uppgift säljaren ofta har. Vad denne däremot inte vet är till vilket pris varan verkligen såldes kanske gick halva partiet på rea; nya inleveranser prissätts med rätt pris här finns stora förtjänster; kunder med specialavtal debiteras utifrån överenskommelser om rabatter och dylikt. Ett bra butiksdatasystem är en ovärderlig hjälp, men det gäller att göra rätt i kravspecifikationen. TUNG VÄG Bill Nordström vill samtidigt varna för de fällor som finns på vägen fram till ett fungerande system. Många har fått betala stora pengar inte minst de pionjärer som tidigt hamnade på fel leverantörer. För att undvika detta gäller inte minst att noga analysera behovet. Den som fakturerar stor del av sin försäljning och har många specialavtal med kunder skall exempelvis ta extra hänsyn till detta. Ett vanligt fel i anskaffandet är att man väljer för snäva system, som gör att man tämligen snart slår i taket. Välj stora system i moduler och komplettera efterhand, säger Bill Nordström. Se till att utnyttja Officepaketets fördelar med bl a Internet och se till integrationen mot leverantörerna. Prisbilliga system ger ofta massor av extraarbete i uppläggningen varför

13 ata det är lätt att på vägen mot ett fungerande sådant tappa de pengar som sparades vid inköpet. Var också beredd att satsa ordentligt på personalutbildning där bör halva investeringen läggas. Annars kan ett i övrigt bra system bli värdelöst. Storleken på investeringen växlar givetvis utifrån krav och förutsättningar. Ser man till en butik med 3 miljoners omsättning och med en kassaterminal bör det handla om storleksordningen , ,- säger Bill Nordström. En nyligen gjord installation i en dubbelt så stor butik med en kassaterminal och en arbetsstation i butiken gick på det dubbla, men då fick man också bl a filialhantering. Området är minst sagt stort och utvecklingen blixtsnabb. Det finns bl a skäl att blicka mot olika sortimentsdatabaser som erbjuder branschens samlade utbud och uppgifter kring detta. Den som går med tankar kring butiksdata gör klokt i att grundligt undersöka utbudet och inte dra sig för att nyttja den hjälp kedjan eller branschorganisationen kan ge. Här finns mycket att vinna, men vägen till målet kan vara minst sagt krokig. FOTO: CHRISTER HALLGREN Underverk eller bara krångel... ALLA PROBLEMS LÖSNING ELLER BARA KRÅNGEL Den som talar med butiksdataanvändare får snarare den förstnämnda bilden, men få sticker under stol med att det kan vara en mödosam väg fram till ett fungerande system. Joakim Henriksson, chef för Din Lampa AB ingående i Idé-Gruppen, installerade butiksdata -93 och var därmed förhållandevis tidigt ute. Med stort personligt dataintresse och i rätt ålder såg han lätt fördelarna. Det hindrade dock inte att problemen hopat sig och att han nu står inför ett byte av system. Joakim hade oturen att hamna på ett amerikanskt system, Microbiz, med uttalade framtidsplaner för Sverige. Men så hände det som skapat allt trassel. Den svenske agenten, en ensamföretagare, dog hastigt och Joakim var hänvisad till direkt kontakt med tillverkaren i USA. Som varit måttlig intresserad av problemen i pyttelilla Sverige, där vi bl a, tvärt emot USA, redovisar priserna inklusive moms. Det gick att manipulera bort, men då redovisar systemet i stället felaktiga marginaler, berättar Joakim på väg ut att söka ett nytt system. Eventuellt i samarbete med kollegor i Idé-Gruppen för att därmed hitta ytterligare synergieffekter. Sådana borde varit uppenbara i den ledande gruppen, Elkedjan, som dock inte nått fram till något gemensamt system, berättar Harrieth Widahl, ITansvarig i kedjan. För två år sedan presenterade vi ett förslag till gemensam butiksdata, men majoriteten av medlemmarna ville i det fallet gå sin egen väg. Det hindrar dock inte att nästan 50 medlemmar idag har systemet, Entré, men den stora samordningseffekten har vi hittills missat. Av 160 medlemmar har 121 någon form av data men som sagt det centrala system som kunde gett kedjan massor av statistik och fakta synes en bit bort, vilket Harrieth starkt beklagar. Drygt tio års erfarenhet av butiksdata har Tommy Selin, som tillsammans med sin fru, Kristina, och två halvtidsanställda, driver Ljuspunkten i Borlänge. Trots att han var tidigt ute på det här området ser han sig själv närmast som novis på data. Han har heller ingen ambition att ändra på detta bara hålla sig ajour med det som rör hans butikdatasystem. I sitt system hanterar han lagret och sköter fakturering, hemlån och leverantörsreskontra. Det rymmer också möjlighet till bokföring, men denna har han lämnat bort. De stora förtjänsterna, säger Tommy, ligger i kontrollen av lagret, prisuppdateringen och statistiken lagervärde och marginalutveckling. Men, visst, det hela kräver diciplin. Blir det fel är det oftast ett handhavandefel. Därför är personalutbildning och personalutveckling viktiga inslag i det här arbetet. Tommy förlitar sig inte på leverantörernas register utan registrerar löpande inleveranser och prisuppdaterar. Kör man in hela leveranstörsregistren tynger man lätt systemet och får väldigt långa statistiklistor, säger Tommy som inte vill gå tillbaks till manuella rutiner. Ibland rycker jag in hos en kollega utan butiksdata och känner mig naken när jag inte omdelbart kan ge besked om en vara finns i lager eller ej. 13

14 Thord sitter kvar ETT PAR GÅNGER OM ÅRET samlas Miljöljuskretsens medlemmar. Senast det skedde var hos Frinab i Fristad för årsmöte. Föreningens ordförande, Thord Gustafson, Lamp- Gustaf AB, fick odelat fortsatt förtroende. Vid sin sida i styrelsen har han omvalda medlemmarna Tomas van der Kogel, Texa Design AB, Staffan Svensson, Frinab AB, Jan- Eskil Eskilsson, AB Belid och nyvalde Joakim Hansson från Konstsmide Skandinavien AB. Utöver att välja styrelse ägnade sig årsmötet bl a åt att diskutera ny logotype och att diskutera en hederskodex vad gäller plagiatfrågor. Vad vill Du läsa i Hemljus? HEMLJUS ambition är att spegla det som sker på olika områden i hembelysningsbranschen. Berätta om människorna, butikerna och produkterna.gärna i öppen dialog med alla som läser tidningen. Vi får redan nu en hel del synpunkter från läsekretsen, men vill gärna se en intensifierad läsarkontakt. Har Du synpunkter på det vi skriver om eller idéer om vad vi borde skriva om så hör gärna av Dej till Hemljus redaktör Göran Tjäder, eller goran.tjader@tjader-tjader.se eller Miljöljuskretsens ordförande, Thord Gustafson, eller thord@lampgustaf.se Välkommen att höra av Dej! 14

15 Kort sejour VID SENASTE ÅRSKIFTET övertog Konsthantverk AB aktiemajoriteten i Rosdala Glasbruk AB. Två av de mest anrika aktörerna på den svenska belysningsmarknaden blev därmed en enhet. Det främsta motivet för att förvärva glasbruket var att Konsthantverk ville försäkra sig om brukets fortlevnad. Detta mot bakgrund av att Rosdala var och förblir Konsthantverks viktigaste leverantör och bärande sådan i skåneföretagets produktfilosofi. Ett halvår senare fick dock Rosdala en ny huvudägare. Svenska Glasbruk AB, som sedan tidigare äger och driver glasbruken Skruf, Bergdala och Älghult, övertog Konsthantverks aktier och är nu ny huvudägare i Rosdala Glasbruk. Vi såg tämligen snart svårigheten att dela vår själ mellan Tyringe och Norrhult, säger Konsthantverks vd, Kurt Henriksson. Som vi sade redan när vi gick in i Rosdala att ägandet var inte det primära utan motivet var att rädda den fortsatta driften och därmed bärande inslag i vårt sortiment. Att driva ett glasbruk kräver mycket speciell kompetens. Vi kunde tillföra våra generella kunskaper, bl.a. kring produktionsstyrning och investerade i ett nytt MPS-system, som vi vet kommer att användas också för framtiden, berättar Kurt Henriksson, påtagligt nöjd med att bruket överförts i händer med erfarenheter av glasproduktion. Svenska Glasbruk producerar huvudsakligen bruksglas, men kommer nu att också att ha en gren med belysningsglas. Enligt Thomas Kroon, som fortsätter i rollen som platsansvarig på Rosdala, kommer denna under hösten att tillföras nya och spännande inslag. Svenska Glasbruk AB leds av Bert Jonsson, som också är en av delägarna i gruppen. TEXA + NORCO = SANT VID HALVÅRSSKIFTET BILDADES EN NY KONSTELLATION i leverantörsledet. Detta genom att Texa Design AB förvärvade Norco Europe AB. Det innebär att såväl Norcos grossiströrelse, som agenturerna för Le Dauphin, Serge Lesage och Frandsen Lyskilde, överförts till Texa. I vår bransch sker idag en enorm utveckling och förändring som innebär att det bildas nya konstellationer i såväl leveranstörs- som fackhandelsledet som ett led i strukturomvandlingen, säger Texa Designs vd, Tomas van der Kogel. Det är både sunt och nödvändigt för en bra utveckling i branschen. Affären innebär att Norcos vd och tidigare ägare, Johan Holst, numera ingår i Texa Designs organisation. Han kommer att ansvara för marknadsföring, agentursidan och produktutvecklingsarbetet. Bland annat kommer hans inträde i Texa innebära en ökad aktivitet mot möbel- och projektsidan. 15

16 POSTTIDNING B ADRESSUPPDATERING Vid definitiv avflyttning sänds försändelsen vidare till den nya adressen. Rapportkort med den nya adressen sänds vidare till postkontoret Stockholm.