Nyckeltal i sammandrag.

Transkript

1 Under 2013 utsågs 36 nya SSMF-stipendiater, sex nya SSMF-forskare samt åtta mottagare av SSMF:s Stora Anslag. SSMF:s beskyddare, Drottning Silvia, deltog i diplomutdelningen den 25 september Aldrig förr har SSMF kunnat dela ut ett så stort belopp till lovande unga svenska forskare. Det kraftigt ökade totalanslaget gör att vi nu kan stödja unga forskare ända från första stipendiet efter doktorsexamen till att hjälpa dem att bilda egna forskarlag. Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Verksamhetsberättelse 2013

2 Nyckeltal MKR 2012 MKR Testamenten 25,8 38,2 Gåvor 13,6 13,1 Övriga intäkter 1,5 1,1 INTÄKTER TOTALT 40,9 52,4 (inkl samförvaltade stiftelser) 40,9 55,6 Stipendier och forskningstjänster -51,2-25,7 Administrationskostnader -1,3-1,3 Insamlingskostnader -4,9-4,7 VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT -57,4-31,7 Aktier och andelar i aktiefonder, svenska och utländska 1 102,8 986,2 Nominellt i SEK 286,9 257,5 Likvida medel och upplupna räntor 296,2 197,4 TILLGÅNGAR TOTALT 1 685, ,1 (inkl samförvaltade stiftelser) värderade till marknadsvärdet MKR Fortsatt stark kapitalutveckling för SSMF Det förtroende som givarna visar Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) genom gåvor, donationer och testamenten innebär ett stort ansvar för att medlen används på bästa sätt. Precis som forskningen i sig måste stödet till den vara uthålligt. SSMF har därför byggt upp en buffert för långsiktigt stöd till medicinsk forskning genom en omsorgsfull förvaltning av givarnas bidrag. Tabellen visar SSMF:s totala tillgångar (MKR) i sammandrag. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) delade ut 40,7 miljoner kronor till 36 nya postdoktorala stipendiater * och sex nya tjänster som SSMF-forskare. Under året infördes SSMF:s Stora Anslag åtta mottagare fick etableringsstöd för yngre forskare på totalt 22,6 miljoner kronor. Stipendiaterna/forskarna valdes ut i hård konkurrens bland 445 sökande. Totalt stödde SSMF 130 unga forskare 2013, inklusive tidigare års ännu pågående stipendier. Generösa givare bidrog under 2013 med 41 miljoner kronor till SSMF. SSMF:s värdeportfölj steg under året med 17,3% mot jämförelseindex 16,6%. * varav fyra heltidsstipendier med medel från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Siffrorna på denna sida inkluderar både SSMF:s egna fonder och samförvaltade stiftelser. 2 3

3 SSMF:s ordförande har ordet. Det stöd som Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning ger till unga forskare har under året ökat kraftigt. SSMF:s Stora Anslag har för första gången delats ut. Mottagarna är åtta unga forskare som bedömts ha exceptionellt goda förutsättningar att föra den medicinska forskningen framåt. Tidigare har SSMF:s anslag varit helt inriktade på unga forskare som nyligen avlagt doktorsexamen och som därefter behöver vidareutbildning för att bli självständiga. 60 miljoner till forskning SSMF:s Stora Anslag ges till dem som har lyckats bäst med sin vidareutbildning och som visat prov på att de kan bedriva framstående forskning på egen hand. Att SSMF nu kan dela ut mer än 60 miljoner kronor varje år för att säkerställa förnyelsen av svensk medicinsk forskning är följden av ett stort antal mycket generösa givare. Jag får ofta frågan hur mycket pengar som behövs för medicinsk forskning i Sverige. Något bestämt svar finns inte det enda som är säkert är att det, utifrån de behov som finns, är för lite. Inte bara för att forskarna ska kunna bli bättre på att förstå, förebygga, diagnostisera och behandla nu kända sjukdomar, utan också för att möta framtidens stora utmaningar 4 Att folkhälsan är god betyder inte att alla är friska Folkhälsan i Sverige ligger visserligen i topp internationellt sett, men även i vårt land drabbas vi av sjukdom och/eller funktionshinder under i genomsnitt en tiondel av livet, främst under dess sista del. Vår goda folkhälsa är inte heller garanterad. Sverige är en del av världen och vi ser många tecken på miljöförändringar som påverkar människans hälsa negativt, inte minst den ökade spridningen av vissa farliga infektioner. Om vi misslyckas med att hantera sådana allvarliga problem riskerar den medicinska utvecklingen att ta ett stort steg tillbaka. Det råder stor enighet om att hälso- och sjukvård i toppklass förutsätter att internationellt framstående forskning och utveckling bedrivs i landet både i offentlig och i privat regi. Näringslivets investeringar i svensk medicinsk forskning har tyvärr minskat påtagligt under senare år i samband med att stora läkemedelsföretag har sålts och försvunnit och de offentliga satsningarna har inte ökat i motsvarande grad. Staten och landstingen spenderar visserligen närmare tio miljarder kronor per år på medicinsk forskning och forskarutbildning. Men det förslår tyvärr inte. Fortsatt framgångsrik forskning blir alltmer beroende av bidrag från enskilda välgörare. Det är bekymmersamt både för att vi borde ta ett större ansvar för den globala vetenskapliga utvecklingen, och för att standarden på vår egen hälso- och sjukvård hotas på längre sikt. Viktig forskning kostar allt mer En tydlig förändring i biomedicinsk forskning är det ökande behovet av dyr apparatur och andra avancerade resurser, som enskilda forskargrupper inte mäktar med. Den biomedicinska forskningen liknar i dag allt mer fysiken en hypotes kan numera sällan prövas med okomplicerade metoder. Det ökande beroendet av mycket kostsamma gemensamma resurser gör att utrymmet för att finansiera enskilda forskningsprojekt minskar. Unga forskare som inte är associ erade med en resursstark grupp får större svårigheter att finansiera egen forskning. Det är en utmaning för forskningsfinansiärer att inte ensidigt stödja elitforskning så att mångfald och återväxt försummas. Jämförelsen med idrotten är uppenbar. Återigen vill jag understryka betydelsen av enskilda finansiärer för att bibehålla och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Här tar SSMF stort ansvar för återväxt och utveckling av medicinsk forskning genom att finansiera unga forskare inom hela det medicinska fältet. Gåvor och donationer till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning får därmed en särskild betydelse för morgondagens framsteg inom hälso- och sjukvård. Se därför ett bidrag till svensk medicinsk forskning genom SSMF som en investering i en friskare framtid. Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning En av de bästa investeringarna i svensk medicinsk historia. Lördagen den 18 oktober 1919 samlades en grupp allvarstyngda men samtidigt beslutsamma herrar i ett vackert jugendhus vid Klara kyrka i. De var alla bekym rade över tillståndet för den svenska medicinska forskningen. I den ena vågskålen: Ett Sverige där smittsamma sjukdomar som difteri och lunginflammation skördade tusentals offer. Epidemi sjukhusen var ofta helt fullbelagda och botemedel saknades i stort sett mot många infektionssjukdomar. I den andra vågskålen: Ett Sverige som smittats av den ekonomiska depressionen i första världskrigets spår. Den medicinska utbildningen prioriterade behovet av läkare och den medicinska forskningen hade satts på undantag. Ett upprop för ökad forskning Ulrik Quensel, medicinprofessor och prorektor vid Uppsala universitet, anslog tonen på mötet genom att belysa de svenska forskarnas läge: Staten stödde visserligen forskningen men målet var främst att få fram fler läkare den egentliga forskningen fick stå tillbaka. Samtidigt finns det inget område där teori och praktik är så sammankopplade som inom medicinen. De ekonomiska omvälvningarna och penningvärdets fall gjorde att få hade råd att forska. Ulrik Quensel beskrev det så här målande: Att bedriva forskning medförde inte sällan nödvändigheten av en allt vanskligare skuldsättning. Professor Ulrik Quensel, en av grundarna till SSMF. Församlingen var enig om ett land som Sverige, som instiftat Nobelpriset, inte tyckte sig ha råd med forskning fick man väl hjälpa Sverige på traven. Så föddes Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning Initiativtagarna till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), som själva var framstående representanter för svensk medicinsk forskning och näringslivet, lyckades tillsammans med andra personer samt olika företag och institutioner, redan första året få in kronor till svensk medicinsk forskning (drygt 3,9 miljoner kronor i dagens penningvärde). Den grundinvesteringen och alla de gåvor som flutit in sedan dess och den skickliga förvaltningen av alla dessa bidrag har gjort att SSMF under åren kunnat stödja tusentals unga forskare i Sverige. Många inom SSMF har själva varit framstående forskare, som professor Hugo Theorell. Nobelpristagare 1955, SSMF-ordförande Medicinska framsteg på alla områden Tänk om grundarna av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning kunde se hur världen ter sig i dag. Då hade de knappast trott sina ögon. I dag har många en gång så farliga infektionssjukdomar så gott som utrotats i vår del av världen eller kan åtminstone behandlas och botas. Förklaringen till denna minst sagt omvälvande utveckling på område efter område är medicinsk forskning. Bakom bättre information om smittspridning, förebyggande vaccinering, effektivare antibiotika etc ligger tiotusentals timmars forskning. 5 Bakom dagens möjligheter att effektivt behandla och lindra högt blodtryck, diabetes och andra kroniska sjukdomar ligger också medicinska forskares upptäckter. För bara år sedan beskrev läroböckerna i medicin cancer som dödlig i dag botas merparten i Sverige som får diagnosen cancer. Eller titta på modern kirurgi, nya narkosmetoder, förbättrad intensivvård, revolutionerande antiseptik, möjligheten att byta organ grunden till framstegen är envisa medicinska forskare. Dagens forskare behöver också allt stöd som de kan få På en viktig punkt skulle 1919 års män tyvärr känna igen sig. Statens anslag till forskning svarar inte mot behoven. Allt mer pengar styrs mot utveckling av redan gjorda upptäckter för ny epokgörande grundforskning ökar behovet av kompletterande finansiering. Och att få fram finansiering av forskningen stjäl allt mer värdefull forskningstid, inte minst för de unga forskarna. Viktig inspirationskälla SSMF är endast en liten katalysator i den medicinska forskningens utveckling men en viktig sådan. Många som startat sin forskarbana som SSMF-stipendiater har blivit världsberömda forskare och gjort epokgörande genombrott. Att vara SSMF-forskare öppnar också ofta dörrarna för samarbetsprojekt med många av de mest prestigefyllda forskningsinstitutionerna världen över. Karin Jensen, före detta SSMF-stipendiat, i dag uppmärksammad smärtforskare i Boston.

4 Den svenska hjärnkirurgins fader var en av SSMF:s allra första stipendiater. Svenska Sällskapet för Medicinisk Forskning (SSMF) har hjälpt unga forskare i ett tidigt skede i karriären ända sedan En av de allra första mottagarna av, som det då hette, understödsmedel från SSMF var Herbert Olivecrona, som kom att lägga grunden för svensk neurokirurgi. Vi har fått en unik intervju kring forskningsfinansiering och Herbert Olivecrona med professor Bo Levander, som samarbetat med Olivecrona. Lära och lära ut Olivecrona, som var mer eller mindre självlärd, fortsatte på hemmaplan att inspireras av rapporter från Cushing, Dandy och andra neurokirurger. Professor Herbert Olivecrona utförde över operationer under sina år som en av Europas kanske allra mest kända och efterfrågade hjärnkirurger. Extern forskningsfinansiering var livsviktigt redan när jag själv började forska, säger professor Bo Levander, neurokirurg precis som Herbert Olivercrona. Professor Bo Levander. Annars var man helt beroende av stöd från en senior professor och skulle då helst följa dennes idéer och riktlinjer. Anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning var nog räddningen för många unga forskare, tänk annars om man hamnade i händerna på en kolerisk professor då kunde det sluta lite hur som helst. Mångårig neurokirurg Bo Levander, som själv varit verksam som neurokirurg under nästan 50 år, kom att samarbeta med professor Herbert Olivecrona. Det var i slutet av Olivecronas yrkesverksamma tid, när han mest tog emot privatpatienter från utlandet på Serafimerlasarettet och Röda Korsets sjukhem i. Ovanligt att åka iväg När SSMF grundades, för snart 100 år sedan, var det inte så vanligt att resa utomlands för att forska. Men Herbert Olivecrona åkte redan 1917 till Tyskland för att assistera i kliniker i Dortmund och Leipzig där han fick lära sig kirurgisk behandling av skottoch granatsplitterskador gick turen sedan till USA, Lennart Nilsson/ TT Nyhetsbyrån med hjälp av stipendier från Sverige- Amerika stiftelsen och SSMF. Herbert Olivecrona arbetade hos professor Halsted vid John Hopkins University i Baltimore. Syftet var att hitta orsaken till tarmparalys i samband med tarmobstruktion och bukhinneinflammation. Olivecrona hade ett starkt personligt intresse av detta forskningsområde eftersom hans bror led av denna åkomma, berättar Bo Levander. Intresse för neurokirurgi I Baltimore lärde Olivecrona känna Walter Dandy, en av frontfigurerna inom neurokirurgi. Egentligen ville han komma i kontakt med Harvey Cushing, neurokirurgins fader i Amerika. Men han var ständigt upptagen och dessutom inte känd för att vara villig att lära ut. Det var nog bättre för Olivecrona att träffa Dandy istället, resonerar Bo Levander. Harvey Cushing, en av hjärnkirurgins grundare. 1922, strax efter disputationen, utförde Olivecrona sin första operation på en patient med en hjärntumör. Just den operationen gav inte det önskade resultatet eftersom Olivecrona inte kunde lokalisera tumören men under följande operationer blev han allt skickligare. Olivecrona anammade Dandys princip att dela med sig av sina kunskaper. Under tiden på Sera fimerlasarettet lärde Olivercrona upp många yngre kollegor varav flera i sin tur blev betydande neurokirurger. Genom ett samarbete med radiologen Erik Lysholm förbättrades möjligheten att lokalisera (och därmed operera) djupt liggande hjärntumörer. Allt detta bidrog till att neurokirurgin på Serafimerlasarettet blomstrade under 1930-talet. Många internationella, blivande storheter inom hjärnkirurgi vallfärdade dit för att kunna studera Herbert Olivecronas operationsteknik på nära håll. Min svett är steril. Historierna om Herbert Olivecronas temperament är många. Till exempel försökte en operationssköterska torka Olivecronas panna under en operation men blev avsnäst med kommentaren min svett är steril. Bo Levander berättar att han aldrig upplevde det temperamentet, Under Herbert Olivecronas år som privatpraktiserande hjärnkirurg hade han många patienter från hela Europa, inte minst Italien. Många var mycket tacksamma för de lyckade operationerna. troligen för att Olivecrona vid den tiden endast tog emot privatpatienter, däribland arabiska prinsar och många andra rika personer, mot vilka Herbert Olivecrona, Studier vid Uppsala Universitet Amanuens vid Karolinska Institutets patologiska institution Sjukhusassistent i Dortmund och Leipzig Studier i USA Amanuens vid Serafimerlasarettets kirurgiska klinik Disputation maj 1922 Docent i experimentell kirurgi 1922 Kirurg. docent och överläkare Professor i neurokirurgi vid Karolinska Institutet , verksam vid Serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik Kuriosa: Tre SM-guld i bandy med IFK Uppsala. OWE SJÖBLOM OS/TT Nyhetsbyrån Olivecrona var tvungen att hålla en mer artig stil, menar Bo Levander. Olivecrona opererade även den kände ungerske författaren Frigyes Karinthy som skrev en novell om upplevelsen, Journey round my Skull. Herbert Olivecrona var en oerhört ärlig människa. Sträng, men rättvis och han skulle aldrig mygla till sig saker. Så hade han humör också. Just det har jag tagit med mig i min egen karriär, avslutar Bo Levander. Bo Levander, född 1937 Senior professor vid Karolinska Institutet 2004 Neuro-ortopediska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Medlem av Outstandig Scientists of the 21st Century, International Biographical Centre i Cambridge. Bo Levander och Ladislav Steine startade, på uppdrag av Lars Leksell, Olivecrona-symposiet, som hålls varje år under Nobelveckan. Johan Werner, Länssjukhuset Jönköping Lennart Nilsson/ TT Nyhetsbyrån 6 7

5 SSMF:s nya anslag ger fler unga forskare mö jlighet att starta en egen forskningsgrupp. Åtta forskare vid fyra universitet runtom i Sverige belönades när Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning under 2013 för första gången delade ut SSMF:s Stora Anslag. Det nya anslaget, som är ett av landets största för yngre forskare, ska täcka både lön och forskningskostnader och underlätta självständiga forskningsprojekt. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning stödjer redan tidigare unga forskare med närmare 40 miljoner kronor per år. Genom SSMF:s Stora Anslag ökar SSMF kraftigt stödet till medicinsk forskning. Det nya anslaget ska varje år ge en ny grupp av landets mest framstående unga medicinska forskare en unik möjlighet att utveckla en egen vetenskaplig linje. Totalt 46 miljoner De åtta forskare, som valdes ut av SSMF:s granskningsnämnd bland över 250 sökande, får tillsammans dela på 23 miljoner kronor för två års forskningsverksamhet. Därefter finns möjlighet till två års förlängning, det vill säga totalt 46 miljoner kronor. Hel- respektive halvtid SSMF:s Stora Anslag tilldelades fyra forskare för heltids forskningsarbete medan fyra kliniskt verksamma fors kare fick halvtids anslag. Effektivare forskning De åtta forskare, som tilldelades det nya etableringsbidraget är överens: det unika stödet från SSMF betyder främst arbetsro. Nu kan de fokusera helt på forskningen istället för att lägga mycket tid och mycken möda på att söka finansiering. De kan dessutom planera mer långsiktigt än ett år i taget. Extra ögon och händer i form av nyanställda doktorander ser till att det blir fler och snabbare forskningsresultat. Vill du läsa mer utförliga intervjuer med 2013 års mottagare av SSMF:s Stora Anslag, besök Jag vill förbättra behandling och livs- kvalité för patienter med hjärntumör. Helena Carén, Göteborgs universitet Varje år diagnosticeras ungefär hjärntumörer i Sverige. Hos vuxna är glioblastom den vanligaste elakartade hjärntumören med en medianöverlevnad på endast ett år. Hos barn med hjärntumör är det vanligt med allvarliga biverkningar från behandlingen och överlevande barn får ofta långsiktiga problem. Helena ska studera cancerstamceller från hjärntumörer för att öka förståelsen för hur hjärntumörer uppstår för att kunna förbättra behandlingen. Jag vill hitta de blodcancer- stamceller som framkallar återfall. Göran Karlsson, Lunds universitet Dagens behandlingar mot leukemi, blodcancer, slår främst ut de snabbt SSMF:S STORA ANSLAG PÅ HELTID delande cancercellerna. Återfallsframkallande blodcancerstamceller kan däremot finnas kvar. Göran Karlssons forskning syftar till att kunna skilja cancerstamceller från de livsviktiga normala stamcellerna och att därmed kunna förbättra diagnos och behandling. Jag hoppas bidra till bättre behandling mot blodcancer. Anna Martner, Göteborgs universitet Anna Martner studerar en typ av blodcancer, akut myeloisk leukemi (AML). Vid AML delar sig vissa celler okontrollerat och omogna vita blodceller ansamlas i benmärg, blod och andra organ. Omedelbar cellgiftsbehandling, där snabbt delande celler angrips, är avgörande för patientens överlevnad. Två av tre patienter drabbas av svårbehandlade återfall. Anna vill lära sig mer om interaktioner mellan blodcancerceller och immunceller för att förstå hur nuvarande leukemibehandling kan förbättras. Jag studerar hur en ny typ av immun- celler bidrar till tarmsjukdom. Jenny Mjösberg, Karolinska Institutet Jennys Mjösbergs forskargrupp har upptäckt en ny typ av medfödda lymfoida celler. De finns både i möss och i människor, hos möss har cellerna en viktig roll i tarminflammation och tumörutveckling. Nu vill Jenny lära sig mer om dessa celler och deras roll i inflammatoriska tarmsjukdomar. Jenny hoppas på sikt kunna hitta nya terapimål för att förhindra eller behandla sådana sjukdomar. Jag studerar immunförsvarets roll vid cancer i lever/tarm. Niklas Björkström, Karolinska Institutet Cancer i lever-/tarmsystemet ligger bakom ungefär en tredjedel av alla dödsfall i cancer i Sverige. Vårt immunförsvar har som en av sina funktioner att bekämpa just uppkomst av cancer. Dock är det än så länge okänt varför immunförsvaret inte fungerar som det skall hos patienter som får cancer. Niklas Björkström och hans forskargrupp vill öka förståelsen kring hur immunförsvaret motverkar uppkomst av cancer. På sikt kan denna kunskap leda till nya diagnostiska möjligheter samt förbättrade behandlingsmetoder. Jag kartlägger hur autoimmuna sjuk- domar uppstår. Johanna Dahlqvist, Uppsala Universitet Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar där immunförsvaret angriper den egna kroppens beståndsdelar. SSMF:S STORA ANSLAG PÅ HALVTID Det finns en stor mängd autoimmuna sjukdomar, som har det gemensamt att de är livslånga och därmed kräver livslång behandling. Den grundläggande orsaken till sjukdomarna är fortfarande till stor del okänd, vilket gör att det finns få läkemedel som är specialinriktade för de enskilda sjukdomarna. Johanna arbetar med tre olika reumatologiska autoimmuna sjukdomar: ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom), SLE och det som kallas ANCA-vaskuli Jag vill förebygga akut njurskada vid stora blodförluster. Michael Hultström, Uppsala Universitet Vid svåra olyckor och stora operationer finns det risk att man förlorar mycket blod. Som följd av detta kan njurarna ta skada och en behandling med dialys eller till och med transplantation kan behövas. Michael Hultström utvecklar en ny strategi som förhoppningsvis kan leda till en ny behandling som kan förebygga akut njurskada i samband med stora blodförluster Målet är att skapa nya organ av kroppens egna stamceller. Philipp Jungebluth, Karolinska Institutet Organ för transplantation är en bristvara, dessutom kompliceras transplantation av att kroppen kan stöta bort det nya organet. Det forskarteam där Philipp Jungebluth ingår har utvecklat en strategi för att av patientens egna stamceller framställa nya organ med hjälp av en 3D-mall. Philipps team fokuserar i dag på luftvägarna, speciellt på luftstrupen. 18 svårt sjuka patienter har behandlats med framgång. Målet är ännu säkrare teknik som fler patienter kan erbjudas. 8 9

6 Kan vi lära oss mer om hjärnan, kanske vi en dag kan bota Alzheimers. Jag ger mig inte förrän jag förstår varför immunförsvaret inte gör sitt jobb och så många får lever-/tarmcancer. Vill du hjälpa SSMF att stödja fler forskares väg mot framgång? Behovet av medicinsk forskning och forskarnas tillgång till finansiering går inte på långa vägar i samma takt. De flesta forskare tvingas tidvis sätta forskningen på sparlåga och lägga mycket tid och energi på att på olika vägar söka forskningsanslag. Här intill möter du fyra unga forskare som med SSMF:s hjälp är på väg att göra viktiga genombrott i sin forskning läs deras berättelser på ssmf.se Nu söker SSMF fler givare som vill bidra till att säkerställa en livfull svensk medicinsk forskning. Det finns många vägar att via SSMF stödja forskning både om de stora folksjukdomarna och om andra angelägna, men inte alltid lika uppmärksammade, sjukdomar välj själv vilken forskning du vill stödja och hur. Ge en gåva då och då. Enklaste sättet att stödja SSMF, sätt in ett bidrag på SSMF:s bank- eller plusgirokonto. Eller varför inte bli månadsgivare och ge ett fast belopp via autogiro? Ge en minnesgåva. Vill du hylla minnet av en släkting eller en god vän? Skicka en minnesgåva på valfritt belopp via ssmf.se. Gratulera genom SSMF. Uppvaktar du hellre någon med forskning än med blommor? Skicka en gratulationsgåva på valfritt belopp via ssmf.se. Vid svåra olyckor har njurarna ofta det mest otacksamma jobbet för att rädda liv riskerar de att själva dö. Jag jobbar dag och natt för att förstå varför var tionde protes lossnar även när operationen varit som mest lyckad. Få skatt tillbaka. Visste du att du får göra avdrag för gåvor till SSMF? Ger du kr under ett år får du dra av 25 procent. Dela med dig av aktieutdelningen. Äger du aktier i börsbolag kan du skänka bort hela eller delar av aktieutdelningen till SSMF utan att varken du eller SSMF behöver betala någon skatt. Hela beloppet går till medicinsk forskning. Donera och starta en egen fond. Ger du en större summa till SSMF kan du starta en egen forskningsfond kring en sjukdom där du tycker att mer forskning är angelägen. Tänk på SSMF i ditt testamente. Den vanligaste gåvan till SSMF är testamenten. Du kan testamentera allt från pengar till bostäder, konst, smycken, antikviteter och andra tillgångar. Läs mer på ssmf.se om alla vägar att stödja den medicinska forskningen eller ring SSMF på

7 Resultaträkning Verksamhetsintäkter Insamlade medel Övriga intäkter Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Förvaltningskostnader Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Skatteskuld Beviljade, ej utbetalda anslag Övriga skulder Upplupna kostnader Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga 29 april 2014 Göran Magnusson Fredrik Piehl Lars Bertmar Ordförande Vetenskaplig sekreterare Skattmästare Ernst Brodin Charlotta Dabrosin Annica Dahlström Lena Frånstedt Lofalk Rolf Kiessling Olle Lindvall Mari Norgren Harriet Wallberg 12 13

8 Revisionsberättelse Till årsmötet i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, org.nr Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stadgarna. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stipendier och anslag SSMF:s tvååriga hel- och halvtidsstipendier för postdoktorala studier för docentkompetens. Nada Abdelmagid, Karolinska Institutet. Mekanismen bakom den autoimmuna sjukdomen multipel skleros (MS). Thomas Abrahamsson*, Linköpings universitet. Tarmflorans betydelse och antibiotikans påverkan hos för tidigt födda barn. Faiez Al Nimer, Karolinska Institutet. Immunologiska mekanismer för autoimmun neuroinflammation vid MS. Malin Almgren, Karolinska Institutet Arvsmasseförändringar bakom kopplingen mellan kejsarsnitt och utvecklingen av autoimmuna sjukdomar. Lars Bräutigam, Karolinska Institutet. Nya terapier mot cancerstamceller. Spyros Darmanis, Uppsala universitet. Analys av proteintillverkningsmaskineriet i enskilda celler. Juan Du, Karolinska Institutet. Modifierade bakterier för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom. Åsa Ehlén, Lunds universitet. Kartläggning av förändringar i bröstcancergenen BRCA2 och cancerrisken. Pernilla Eliasson, Linköpings universitet. Kartläggning av det tidiga läkningsförloppet efter hälseneruptur. Ingegerd Elvers, Uppsala universitet. Identifiering av förändrade arvsanlag bakom risken för blodcancer. Ingrid Glimelius, Karolinska Institutet. Konsekvenser av lymfom och leukemier för annan sjuklighet och arbetsförmåga. Nina Gustafsson Sheppard, Karolinska Institutet. Betydelsen av enzymet D2 för cancercellers överlevnad. Pär Halje, Lunds universitet. Oscillationer av nervcellernas elektriska aktivitet vid Parkinsons sjukdom/schizofreni. Magnus Hansson, Karolinska Institutet. Modifiering av arvsmassan i myelinproducerande celler. Tanya Henshall, Karolinska Institutet Betydelsen av muskelcellerna i blodkärlsväggarna för hjärtkärlsjukdomar. Banafsheh Kadkhodaei, Karolinska Institutet. Stamcellernas betydelse vid hjärntumörsutveckling. Mirjam Klepsch, Karolinska Institutet. Kartläggning av ett specifikt cancerrelaterat protein för säkrare cancerbehandlingar. Chatarina Larsson, Uppsala universitet. Karaktärisering av arvsanlag associerade med bröstcancer. David Lindquist, Umeå universitet. LRIG-genernas roll i olika typer av cancer. Johan Lundqvist, Uppsala universitet. Vitamin D och bröstcancer molekylära mekanismer. Pontus Nordenfelt*, Lunds universitet. Molekylär mekanism för immunförsvarscellers bindning till ytor. Caroline Nordenvall, Karolinska Institutet. Uppföljning av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom kolektomi. Daniel Nätt*, Linköpings universitet. Föräldrars roll i sjukdom/hälsa - epigenetiskt perspektiv på stress och missbruk. Elisabet Ohlin, Uppsala universitet. Blodhjärn-barriären en angreppsvinkel mot hjärnans sjukdomar Ernesto Restrepo Leidefors, Uppsala universitet. Mekanismer bakom normalt beteende och beroende. Eric Rullman, Karolinska Institutet. Mekanismer bakom förlust av muskelmassa vid åldrande. Riikka Rydman, Karolinska Institutet. Utredning och klinisk betydelse av fibros i höger och vänster kammare hos patienter med Morbus Fallot medelst ickeinvasiv ultraljuds- och magnetresonansteknik. Daniella Rylander, Lunds universitet. Synaptisk integrering av transplanterade neuron vid Parkinsons sjukdom. Magnus Sandberg, Karolinska Institutet. En studie av hjärnans utveckling med fokus på dess interneuron. Smitha Sreedharan, Uppsala universitet. Cellulärt ursprung för gliom: En bas för identifiering av nya målproteiner och terapier. Tobias Strid, Linköpings universitet. Anti-inflammatorisk signalering i fettvävsmakrofager motverkar insulinresistens. Petra Suchankova Karlsson*, Göteborgs universitet. Mag-hjärn-axeln: Magtarm hormoners betydelse för beroendesjukdomar. Mårten Winge, Karolinska Institutet. Interaktioner mellan hud och immunförsvar vid psoriasis. Chenglin Wu, Karolinska Institutet. Genetisk kartläggning av blodcancerceller för att förstå behandlingsresistens och återfallsrisk. *Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare SSMF:S TREÅRIGA HEL- OCH HALVTIDS FORSKARTJÄNSTER FÖR TIDIGARE STIPENDIATER MED EXTRA BERÖMVÄRDA FORSKNINGSRESULTAT. Samir El Andaloussi, Karolinska Institutet. Användning av oligonukleotider för behandling av genetiska sjukdomar. Fang Fang, Karolinska Institutet. Mekanismer bakom psykiska och fysiska hälsorisker efter en cancerdiagnos. Johan Hartman, Karolinska Institutet. Kartläggning av funktion och angreppssätt av bröstcancerstamceller. Mattias Magnusson, Lunds universitet. Nya behandlingsmetoder mot blodcancern akut myeloisk leukemi (AML). Nasim Sabouri, Umeå universitet. Funktionen av ett essentiellt helikas i arvsmassans integritet. Christopher Sjöwall, Linköpings universitet. Immunregleringen vid systemisk lupus erytematosus (SLE). den 29 april 2014 Thomas Lönnström Auktoriserad revisor Arne Holmgren Förtroendevald revisor SSMF:S STORA ANSLAG, HEL- OCH HALVTIDSTJÄNSTER FÖR FRAMSTÅENDE UNGA MEDICINSKA FORSKARE SOM VILL UTVECKLA EN EGEN VETENSKAPLIG LINJE. Niklas Björkström, Karolinska Institutet. Immunförsvarets roll vid levertarmsjukdom som leder till cancer.. Helena Carén, Göteborgs universitet. Förbättrad behandling och livskvalité för patienter med hjärntumörer. Johanna Dahlqvist, Uppsala univer sitet. Identifiering/analys av ärftliga riskfaktorer för autoinflammatoriska sjukdomar. Michael Hultström, Uppsala universitet. Hur man kan förebygga akut njurskada vid stora blodförluster. Philipp Jungebluth, Karolinska Institutet. Utveckling av ny vävnad och nya organ av kroppens stamceller för transplantation. Göran Karlsson, Lunds universitet. Vill förbättra diagnos och behandling av blodcancer genom att hitta cancerstamceller som kan orsaka återfall. Anna Martner, Göteborgs universitet. Bättre behandling mot blodcancer. Jennny Mjösberg, Karolinska Institutet. Analys av hur en ny typ av immunceller bidrar till tarmsjukdom

9 Styrelsen i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. I styrelsen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) sitter framstående yrkeskvinnor och -män som med sina specialkunskaper i bland annat medicin och ekonomi ser till att SSMF:s verksamhet bedrivs effektivt och att fonderade gåvor och bidrag förvaltas på bästa sätt. Granskningsnämnden i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning utannonserar postdoktorala stipendier, SSMF-forskartjänster och numera även SSMF:s Stora Anslag får SSMF in hundratals ansökningar. Under en lång och noggrann prövning bedöms den vetenskapliga kvaliteten i projektbeskrivningarna och frågeställningar och metoder värderas. Denna genomgång görs av SSMF:s egen granskningsnämnd som består av framstående representanter från landets medicinska fakulteter, Svenska Läkaresällskapet och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Främre raden från vänster: Gunnar Schulte, Jan Gustafsson, Ernest Arenas, Stefan Marklund. Bakre raden från vänster: Rolf Kiessling, Karin Forsberg Nilsson, Lena Jonasson, Agneta Holmäng, Göran Magnusson, Stefan Hansson, Fredrik Piehl. På bilden saknas Kent Lundholm, Inger Sundström Poromaa. Ledamöter i SSMF:s granskningsnämnd: Främre raden från vänster: Olle Lindvall, Göran Magnusson, Annica Dahlström, Fredrik Piehl. Bakre raden från vänster: Ernst Brodin, Harriet Wallberg, Rolf Kiessling, Mari Norgren, Charlotta Dabrosin, Lars Bertmar. På bilden saknas Lena Frånstedt Lofalk Styrelseledamöter i SSMF mandatperioden : Ordförande: Professor Göran Magnusson Uppsala Vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl Skattmästare: Docent Lars Bertmar Övriga ledamöter: Professor Ernst Brodin Professor Charlotta Dabrosin Linköping Professor Annica Dahlström Göteborg Advokat Lena Frånstedt Lofalk Professor Rolf Kiessling Professor Olle Lindvall Lund Professor Mari Norgren Umeå Professor Harriet Wallberg Kansli: Kanslichef Gudrun Hållars Ordförande: Professor Rolf Kiessling Ordinarie ledamöter: Göteborgs universitet: Professor Agneta Holmäng Karolinska Institutet: Professor Ernest Arenas Linköpings universitet: Professor Lena Jonasson Lunds universitet: Professor Stefan Hansson Umeå universitet: Professor Stefan Marklund Uppsala universitet: Professor Karin Forsberg Nilsson Svenska Läkaresällskapet: Professor Inger Sundström Poromaa Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning: Professor Jan Gustafsson Professor Kent Lundholm Professor Göran Magnusson Vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl Biträdande vetenskaplig sekreterare: Docent Gunnar Schulte Suppleanter: Göteborgs universitet: Professor Christine Wennerås Karolinska Institutet: Docent Yenan Bryceson Linköpings universitet: Professor Jan Ernerudh Lunds universitet: Professor Jonas Erjefält Umeå universitet: Docent Malin Sund Uppsala universitet: Professor Bo Nilsson Svenska Läkaresällskapet: Professor Bo Norrving 16 17

10 Generösa givare gör att SSMF:s fonder för framtida forskning fortsätter växa kraftigt. Den som donerar eller testamenterar ett större belopp till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) kan starta en medicinsk forskningsfond i sitt eget namn, sin familjs namn eller namnen på någon annan person som man vill hedra genom fonden. Instiftaren väljer själv vilken eller vilka sjukdomar som forskningen ska omfatta. Bidrag som skänks utan speciella önskemål från givaren förvaltas i SSMF:s grundfond. Forskningsområde/instiftare: Amyloidos Gunnar Bodins Anorexi Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Astma och allergi Stiftelsen Frithiof och Inga-Lisa Ekstedts Donationsfond Förbandsmaterial AB Stig och Karin Irvalls Donationsfond Stiftelsen Berndt och Kristina Söderbergs Barn- och ungdomsmedicin Eva Heinricis Björn och Brita Westins Cancersjukdomar och tumörbiologi Stiftelsen Anders Erling Anderssons Lisa och Evert Anderssons Verner Anderssons Stiftelsen Kerstin och Göran Bergenstråhles Gunvor och Olle Bergs Birgitta & Lars E. Gossners Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers Gåvofond Florence & Gunnar Carlesons Maciej Erikssons Stiftelsen Göte och Karin Iverstams Ragnhild och Stig Jonsons Stiftelsen Tatjana och Jacob Kamras Forskningsfond Hjalmar Karlsons Anne & Sten Kistners Forskningsfond Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Stiftelsen Signe och Linnea Larssons Ellen och Evald Mohlins, Falun, Nils-Erik Nilssons Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Blenda och Hilding Peterssons Britta och Hans Sjögrens Gustav Skölds Charlotte och Erik Théel-Andersons Minne Inga Thomssens Ingrid och Tore Wallstens Demenssjukdomar Carin Anderssons Sigrid Siggan Sundbergs Diabetes Hemtorpsfonden Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Tage Westerlunds Endokrinologi Stigo Petterssons Farmakologi Stiftelsen Tora och Henrik Petersons Hjärn- nerv- och muskelsjukdomar Harry, Helga och Rolf Adlerwalts Britta och Anders Amneús Carin Anderssons Marianne Dahls Aisa & Per Olof Gunnarssons Birger och Ulla Hellgårds Donationsfond Tord Jönssons Sif och Patric Kallings Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Britta och Tom Robinsons Margareta Schultz Carl-Olof Stenerups Ted Söderlunds Sven och Märtha Örtlunds Hjärt- och kärlsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Stiftelsen Anders Erling Anderssons Lisa och Evert Anderssons Carl-Gustaf och Margaretha Berggrens Karin och Alfond Berglunds Gösta Bystedts Stiftelsen Erik Callergrens Carola Carlanders Sven och Kerstin Carlsunds Donation Anna-Märta Egelius Ove Ekströms Birgitta & Lars E. Gossners Arvid Göranssons Stiftelse Stiftelsen Margit Hederbergs Stiftelsen Tandläkare Filip Holsts och Gunilla Holsts Anna-Lisa och Herbert Janssons Stiftelsen Karin och Gullan Janssons Ragnhild och Stig Jonsons Gösta Waldermar Jilkéns Forskningsfond Hjalmar Karlsons Ingvar & Valdemar Kristofferssons Dona tionsfond Stiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens Stiftelsen Gösta och Birgit Lieberts Mats Lundbergs Arne och Barbro Martins Beda och Gottlieb Mittags Donationsfond Stiftelsen Mia och Erik Myrins Donationsfond Folke Nords Ingrid och Frank Nordströms Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Stigo Petterssons Margareta Schultz Charlotte och Erik Théel-Andersons Minne Ingrid och Tore Wallstens Tage Westerlunds Stiftelsen Karl och Gerda Östmans Immunologi Medicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Kirurgisk forskning Syskonen Jan och Elisabeth Gyllenstiernas Elzbieta Malec Olovsons & Tore Olovsons Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Luftvägs- och lungsjukdomar Stiftelsen Erik Callergrens Sven och Kerstin Carlsunds Donation Stiftelsen Roland Hollstens Donationsfond Anna-Lisa och Herbert Janssons Matsmältningsorganens sjukdomar Ove Ekströms Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Gåvofond Medicinsk forskning (allmänt) Astrid och Stig Almers Arne Berntssons Ester och Einar Erikssons August och Thérèse Hazelius Anders och Lydia Jonssons samt Lilly och Tore Lindgrens Donationsfond Klasons Forskningsfond Åke och Annie-Marie Lundbergs Ruth Lundells för Medicinsk Forskning Valter Lybergs Gertrud Olivecronas Sven och Ruth Nydahls Erik Pousettes Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Selma och Fritz Ringströms Vera och Harald Sallbergs Syskonen Marianne, Carl-Gustaf och Birgit Sandwalls Ebba och Gunnar Sevegrans Familjen Skoglunds Gudrun Stålhanes Svea och Olof Tinnerstedts Professor Börje Uvnäs Mikrobiologi och infektionsmedicin Stiftelsen Elias Bengtssons Vera Degerstedts Medicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Stiftelsen Tora och Henrik Petersons Neurodegenerativa sjukdomar, främst Alzheimer, Parkinson och ALS Arvid Göranssons Stiftelse Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Nils-Erik Nilssons Carl-Olof Stenerups Sven och Märtha Örtlunds Neurovetenskap Tom & Gun Flensburgs Ingalisa och Lars Gyllenstens Foto: IMS Drottning Victoria Drottning Louise Kung Gustav VI Adolf Drottning Silvia Foto: IMS Gunnar Johanssons Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Njursjukdomar och urologi Birgitta & Lars E. Gossners Ragnhild och Stig Jonsons Sten Schéles Obstetrik och gynekologi en för Endometriosforskning Ortopedi Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers Gåvofond Psykiatri Carin Anderssons Gudrun och Ingvar Anderssons Erik Bergenskogs Ulla-Britta Brunnhages Stig Forsbergs Reumatologi Stiftelsen Tandläkare Anna-Lisa Hallqvist-Holsts Victoria och Eric Harbergs Richard Heinz Hungers Elsa och Arne Jarlefors Märta och Helge Sahléns Smärtmedicin Vera Degerstedts Stiftelsen Elsa Franzéns Tropikmedicinska sjukdomar Stiftelsen Elias Bengtssons Tuberkulos Byggmästaren C O Lundbergs Ålderssjukdomar Margot och Åke Jeppssons Tord Jönssons Marianne och Olle Lindströms Ingrid och Frank Nordströms Stiftelsen Gunborg och Sten Rosenströms Dagny och Edvard Wicksells Foto:J an Delden/Pressens Bild Foto: Paul Hansen Ämnesomsättningssjukdomar Stigo Petterssons Fon Ögonsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Inga och William Bergmans Birgit Hansson Palmgrens Stiftelsen Christina och Stig Hördins Stig och Karin Irvalls Donationsfond Tord Jönssons Fyra Syskons Sixten och Eivor Thingwalls Sten Smeds Öron-näsa-halssjukdomar Anne och Sten Kistners Forskningsfond Tage Westerlunds Övriga fonder 1952 års Donationsfond Stiftelsen Astras Forskningsfond Stiftelsen Sigvard Bergholtz Esebo Gåvofond Stig Forsbergs Syskonen Karin Karlssons och Erik Eliassons Långasjö Britta och Gunnar Lindhs Donationsoch Tinnitusfonden Margit Löffs och Anders Hallins Elisabeth Magnells Stiftelse Stiftelsen Rosa Lybeck Winberg och Bo Winbergs Donationsfond Utöver ovanstående fonder, som förvaltas av SSMF, har följande stiftelser ställt medel till SSMF:s wförfogande för utdelning: Stiftelsen Bengt Dahréns Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Stiftelsen Emil, Frida & Stina Hultstrands II Vera och Jonas Jonssons Stiftelse Landsfiskal Pontus Nohres och hans moder Anna-Karin Johanssons Stiftelse Sjätte December Stiftelsen Stiftelsen Jacob Wallenbergs Testamentsmedel Kungligt beskydd sedan 1919 Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning bildades år 1919 har det svenska kungahuset engagerat sig i den medicinska forskningens framsteg. SSMF har alltid haft en representant från kungafamiljen som sin beskyddare. Först ut var drottning Victoria, , följd av drottning Louise, , därefter kung Gustav VI Adolf, Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare. ETT STORT TACK till Garenbergs Konsult, Len Art Grafisk Produktion, vetenskapsjournalisten Natalie von der Lehr, skribenten Jan Gradvall, fotograferna Hans Ericksson och Stefan Zimmerman som tillsammans med Gudrun Hållars på SSMF:s kansli skapat verksamhetsberättelsen. Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB/ Stream Nordic

11 I Telefon I e-post: info@ssmf.se Plusgiro I Bankgiro Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, Besöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna