Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken

Transkript

1 Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Adam Shehata D e senaste decennierna har omfattande förändringar skett på den svenska mediemarknaden. Utbudet av tv- och radiokanaler har ökat explosionsartat. I tidningsbutikerna trängs en ständigt växande flora av special- och nischtidsskrifter som täcker alla möjliga olika intressen. Och på bara några år har Internet radikalt förändrat villkoren för människors medieanvändning. I dag är människors möjligheter att själva sortera och välja i ett oändligt utbud av medieinnehåll obegränsade. För sportälskaren, den modeintresserade eller filmfantasten erbjuder dagens medielandskap en konstant ström av sportnyheter, modeshower, film och tv-serier via nischade tv-kanaler och Internet. För den som däremot är intresserad av politik och samhällsfrågor erbjuds ett lika konstant flöde av nyheter via svenska och utländska dygnet-runt-sändningar i tv och radio, djuplodande reportage och analyser i påkostade specialtidskrifter liksom oändliga mängder politiska nyheter, kommentarer och perspektiv via bloggar och hemsidor på Internet (Hadenius et al, 2011; Strömbäck, 2009). Frågan om hur det förändrade medielandskapet påverkar demokratins sätt att fungera är för tillfället het potatis inom forskningen. I en inflytelserik amerikansk studie hävdade statsvetaren Markus Prior att de ökade möjligheterna att välja medieinnehåll utifrån personliga intressen har lett till ökade kunskaps- och deltagandeklyftor mellan olika grupper av medborgare (Prior, 2007). När medieutbudet på och 1980-talen var begränsat var exempelvis sannolikheten stor att många medborgare fick en daglig dos information om samhällsfrågor och politik via tv:s nyhetssändningar trots att de var relativt ointresserade av politik helt enkelt därför att det inte fanns så många tv-kanaler att välja mellan. I takt med att medieutbudet växte på och 2000-talet ökade möjligheterna för de som framför allt efterfrågade underhållning att välja bort nyheter om samhälle och politik för att istället vända sig till renodlade film-, sport- eller musikkanaler. Resultatet blev större kunskaps- och deltagandeklyftor mellan politiskt intresserade och resursstarka medborgare å ena sidan och politiskt ointresserade och resurssvaga å den andra. Denna forskning har skapat en diskussion om i vilken utsträckning dessa resultat och trender kan generaliseras till länder i exempelvis Europa, där mediesystemen skiljer sig från det amerikanska (Hallin & Mancini, 2004; Strömbäck et al., kommande). En viktig skillnad som lyfts fram är public service-televisionens starka ställning i så kallade demokratiskt-korporativa länder, liksom de särskilda regleringar som påverkar programutbudet även i vissa kommersiella kanaler (jfr Lennart Weibulls Shehata, A (2012) Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 401

2 Adam Shehata kapitel om synen på public service i denna volym). Flera studier har exempelvis visat hur tv-programutbudet i public service-orienterade mediesystem erbjuder mer nyheter om samhälle och politik på bästa sändningstid än mer marknadsorienterade system som det amerikanska (Aalberg et al., 2010; Curran et al., 2009; Iyengar et al., 2010). Det huvudsakliga argumentet i dessa komparativa studier är att public service-orienterade mediesystem erbjuder större möjligheter för medborgare med svagare politiskt intresse att faktiskt ta del av nyhetsrapporteringen om politik och samhälle. Genom att erbjuda mer nyheter om politik och samhälle vid flera tillfällen under bästa sändningstid ökar sannolikheten att människor som i första hand är intresserade av att titta på tv ändå tar del av detta programutbud (Iyengar et al. 2010; Wonneberger, 2011). I det har kapitlet undersöks Markus Priors hypotes om det allt starkare sambandet mellan personliga intressen och innehållspreferenser å ena sidan, och faktisk tvnyhetskonsumtion å andra sidan. Sverige kan betraktas som ett tufft fall för Priors argument. Både Sveriges Television och kommersiella TV4 är starka aktörer på den svenska TV-marknaden, vilka båda erbjuder regelbundna nyhetssändningar på bästa sändningstid (Svenskt TV-utbud 2011). Utbudet i Sveriges Television är dessutom starkt präglat av en blandning mellan både underhållnings- och informationsprogram. Sammantaget skapar dessa förhållanden goda förutsättningar för en bred publik för nyhetssändningarna i Sveriges Television och TV4. Den empiririska analysen görs i tre steg. I den första delen presenteras siffror över svenskarnas preferenser för olika typer av programinnehåll samt hur dessa skiljer sig mellan olika medborgargrupper. Därefter analyseras den så kallade icke-motiverade tv-nyhetspubliken, dvs. den grupp svenskar som framför allt föredrar underhållningsprogram men som ändå dagligen exponeras för nyhetssändningar i Sveriges Television och TV4. Avslutningsvis studeras hur olika programpreferenser påverkar den faktiska tv-nyhetskonsumtionen i olika kanaler. Preferenser för underhållnings- och informationsprogram Med utgångspunkt i Priors forskning (2007) studeras här svenskarnas preferenser för två typer av programinnehåll: underhållnings- respektive informationsprogram. I den nationella SOM-undersökningen 2011 fick svarspersonerna besvara frågan Vilken typ av tv-program föredrar du att titta på? genom att på en elvagradig skala skatta sitt intresse av att se på Informations- och faktaprogram samt Förströelse- och underhållningsprogram. 1 Tabell 1 presenterar resultatet från 2011 års undersökning i form av medelvärden för den elvagradiga skalan där höga värden representerar stort intresse för respektive programinnehåll. Medelvärdena för både underhållnings- och informationsprogram ligger mellan 6 och 7 vilket indikerar att intresset är relativt stort för båda programtyperna, även om absoluta nivåskattningar bör tas med en nypa salt. 402

3 Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Tabell 1 Preferenser för underhållnings- och informationsprogram 2011 (medelvärden) Underhållning Information RUP Antal svar (0-10) (0-10) (0-10) Totalt 6,6 6,9 4, Kön Kvinna 6,9 6,7 5,1 798 Man 6,1 7,1 4,5 711 Ålder år 7,0 6,3 5, år 6,4 7,0 4, år 6,5 7,2 4, år 6,7 7,0 4,8 392 Boendemiljö Ren landsbygd 6,3 6,7 4,8 217 Mindre tätort 6,8 6,5 5,2 305 Stad eller större tätort 6,7 7,1 4,8 689 Storstad 6,1 7,3 4,4 230 Utbildning Låg 6,6 5,9 5,3 274 Medellåg 6,8 6,7 5,1 462 Medelhög 6,5 7,4 4,5 338 Hög 6,2 7,6 4,3 354 Politiskt intresse Inte alls intresserad 6,5 4,9 5,8 98 Inte särskilt intresserad 7,0 6,1 5,4 506 Ganska intresserad 6,5 7,4 4,5 673 Mycket intresserad 5,7 8,4 3,7 189 Kommentar: Frågan om programpreferenser var formulerad: Vilken typ av tv-program föredrar du att titta på? Skalan för de båda programtyperna var elvagradig med extremvärdena 0=Inte alls intresserad av att titta på och 10=Mycket intresserad av att titta på. Antalet svarspersoner (n) varierar mellan de tre preferensmåtten med det lägsta antalet redovisat. Relativ underhållningspreferens (RUP) mäter människors relativa intresse för underhållning i förhållande till intresset för informations- och faktaprogram. Höga värden på den elvagradiga skalan representerar kombinationen stark underhållnings- och svag informationspreferens. Omvänt har personer med starkt intresse för informationsprogram och svagt intresse för underhållning låga värden på RUP-skalan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 Mer intressant är att studera skillnaderna i olika medborgargrupper. Medan kvinnor tenderar att vara mer intresserade av underhållningsprogram än män gäller det omvända förhållandet för informationsprogram, även om skillnaderna där är små. Intresset för informationsprogram är lägre bland yngre svenskar, som även uppvisar 403

4 Adam Shehata ett något större intresse för underhållningsprogram än andra åldersgrupper. Det tycks också finnas ett samband mellan programpreferenser och utbildning, där högre utbildning är relaterat till lägre underhållningsintresse men, framför allt, ett starkare intresse för informationsprogram. Ett tydligt samband finns även mellan politiskt intresse och preferens för informationsprogram. Den sista kolumnen i tabell 1 redovisar det sammanslagna måttet relativ underhållningspreferens (RUP), vilket mäter människors relativa intresse för underhållning i förhållande till intresset för informations- och faktaprogram. 2 Höga värden på den elvagradiga skalan representerar kombinationen stark underhållnings- och svag informationspreferens. Omvänt har personer med starkt intresse för informationsprogram och svagt intresse för underhållning låga värden på RUP-skalan. En starkare relativ underhållningspreferens finns bland kvinnor, yngre svenskar, personer med lägre utbildning samt hos grupper med svagare intresse för politik. Storstadsbor visar sig också ha en något lägre relativ underhållningspreferens än boende i övriga landet. Den underhållningsintresserade nyhetspubliken Den huvudsakliga hypotesen baserad på amerikansk forskning handlar dock om hur sambandet mellan programpreferenser och faktisk tv-nyhetskonsumtion förändrats över tid. I takt med att medielandskapet förändrats och medborgarnas möjligheter att anpassa sitt tv-tittande efter personliga preferenser och intressen ökat, skapas också möjligheter för de som framför allt föredrar underhållning att välja bort nyheter om samhälle och politik. En möjlig konsekvens är att tv-nyhetssändningarna i allt större utsträckning lockar de som framför allt är intresserade av politik och samhällsfrågor, medan medborgare med stark underhållningspreferens söker sig till andra kanaler. I den internationella forskningen talas det om att storleken på den icke-motiverade tv-nyhetspubliken dvs. andelen medborgare som regelbundet följer nyhetssändningarna trots att de främst är intresserade av andra typer av innehåll har sjunkit i takt med att utbudet av nischade kanaler ökat (Robinson, 1976: Prior, 2007). Ur ett svenskt perspektiv har Kent Asp tidigare visat att det finns en stark överensstämmelse mellan svenskarnas programpreferenser och innehållsprofilerna i de tv-kanaler de väljer att titta på (Asp, 2001), vilket indikerar att människor i stor utsträckning matchar sina intressen med faktisk tv-konsumtion (se även Ohlsson, 1989 för en närmare analys av sambandet mellan medieutbud och nyhetskonsumtion). Eftersom frågorna om svenskarnas preferenser för olika programinnehåll har funnits med i flera enkätformulär sedan SOM-undersökningen år 2000, öppnas möjligheten att studera dessa frågor i ett svenskt sammanhang. Figur 1 visar andelen svenskar med en stark relativ underhållningspreferens som tar del av nyhetssändningar i Sveriges Television (Aktuellt eller Rapport) och TV4 (Nyheterna) minst fem dagar i veckan. Siffrorna är baserade på svarspersoner med värdet 6 eller högre på den elvagradiga RUP-skalan, vilket motsvarar personer som föredrar underhållningsprogram framför informationsprogram. Två resultat är särskilt intressanta. För det första är det 404

5 Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken uppenbart att både Sveriges Television och TV4 Nyheterna lockar en relativt stor andel tittare till sina nyhetssändningar bland grupper som i första hand är intresserade av underhållningsprogram. För SVT:s Aktuellt och Rapport ligger denna andel på runt 36 procent, medan den är något lägre för TV4 Nyheterna. År 2011 tittar exempelvis nästan 40 procent av svenskarna med en stark underhållningspreferens på antingen Aktuellt eller Rapport minst fem dagar i veckan. För det andra syns ingen nedåtgående trend i tv-nyhetsexponering. Nyhetssändningarna i Sveriges Television och TV4 når denna grupp av underhållningsintresserade medborgare i lika stor utsträckning idag som för elva år sedan. Något stöd för hypotesen att ökade medievalsmöjligheter fått svenskar att i större utsträckning välja bort tv-nyheter finner vi alltså inte. Figur 1 Andelen svenskar med stark relativ underhållningspreferens (RUP) som tar del av tv-nyheter minst 5-6 dagar i veckan (procent) (n=529) 2001 (n=472) 2002 (n=491) 2003 (n=470) 2005 (n=449) 2011 (n=411) Aktuellt/Rapport TV4 Nyheterna Kommentar: Frågan om tv-nyhetskonsumtion var formulerad: Hur ofta brukar du ta del av följande nyhetsprogram?, där Aktuellt/Rapport i SVT och TV4 Nyheterna utgjorde två delfrågor. Diagrammet visar andelen svarspersoner som tar del av dessa nyhetsprogram minst 5-6 dagar i veckan. Antalet svarspersoner (n) baserat på antalet respondenter med stark underhållningspreferens (RUP 6). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 Figur 2 illustrerar hur sammansättningen av den trogna tv-nyhetspubliken hos Sveriges Television och TV4 förändrats över tid. Staplarna visar andelen av de regelbundna tv-nyhetskonsumenterna med olika programpreferenser. Oavsett kanal är det tydligt att nyhetssändningar framför allt lockar grupper med stark relativ informationspreferens (svag relativ underhållningspreferens). Denna tendens är dessutom något starkare för nyhetsprogrammen i Sveriges Television där cirka 20 procent av 405

6 Adam Shehata de dagliga tittarna har stark relativ underhållningspreferens. Motsvarande siffra för TV4 Nyheterna ligger på cirka 28 procent. Men inte heller i dessa diagram finns några spår av en generell minskning av andelen tittare med stark relativ underhållningspreferens. De båda kanalernas nyhetssändningar attraherar i stort sett samma grupper idag som för elva år sedan. Figur 2 Andelen regelbundna tv-nyhetskonsumenter med stark respektive svag relativ underhållningspreferens (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% (n=890) 2001 (n=955) 2002 (n=891) 2003 (n=860) Aktuellt/Rapport 2005 (n=953) 2011 (n=749) Underhållningspreferens (RUP>6) (n=499) (n=673) 2002 (n=559) 2003 (n=558) TV4 Nyheterna Informationspreferens (RUP<6) 2005 (n=528) 2011 (n=483) Kommentar: Diagrammen visar andelen regelbundna tv-nyhetskonsumenter med stark respektive svag relativ underhållningspreferens. Regelbunden tv-nyhetskonsumtion motsvarar minst 5 dagar per vecka. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 Hur innehållspreferenser påverkar tv-nyhetskonsumtion Frågan är då vilken betydelse individuella innehållspreferenser har för människors faktiska tv-nyhetskonsumtion. En utgångspunkt i forskningen om de personliga motivens betydelse för medieanvändningen i allmänhet, och den växande betydelsen av specifika innehållspreferenser för människors nyhetskonsumtion, är att underhållningsintresserade mediekonsumenter söker sig bort från nyhetssändningarna i de traditionella kanalerna. Tabell 2 och 3 presenterar resultat från en serie regressionsanalyser som svarar på dessa frågor. Analyserna bygger på två mått på människors tv-nyhetskonsumtion ett för nyhetssändningar i Sveriges Television (Aktuellt/Rapport, Regionala nyheter och SVT:s morgonnyheter) och ett mått för nyhetssändningar i TV4 (TV4 Nyheterna, lokala nyheter i TV4 samt Nyhetsmorgon i TV4). Båda måtten är sammanslagna index som varierar mellan 0 (tar aldrig del av nyhetssändningar i den specifika kanalen) till 15 (tar del av samtliga sändningar dagligen). 406

7 Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Tabell 2 Effekten av innehållspreferenser på tv-nyhetskonsumtion 2011 (ostandardiserade regressionskoefficienter) SVT-nyheter (0-15) TV4-nyheter (0-15) Modell 1 Modell 2 Modell 1 Modell 2 Underhållningspreferens (0-10) 0,10* -0,03 0,35*** 0,16*** (0,04) (0,04) (0,04) (0,04) Informationspreferens (0-10) 0,31*** 0,09* 0,03-0,03 (0,04) (0,04) (0,04) (0,05) Politiskt intresse (Referens: Inte alls intresserad) Inte särskilt intresserad 0,13 0,47 (0,37) (0,46) Ganska intresserad 0,67 0,55 (0,38) (0,47) Mycket intresserad 1,27** 0,79 (0,45) (0,56) Allmänt tv-tittande, SVT och TV4 (0-15) 0,49*** 0,31*** (0,03) (0,03) Allmänt tv-tittande, övriga kanaler (0-35) 0,02* 0,11*** (0,01) (0,01) Justerat R 2 0,02 0,48 0,04 0,23 Antal svarspersoner Kommentar: *p <.05.**p <.01. ***p <.001. Modell 1 skattar effekten av programpreferenser på tv-nyhetskonsumtion, utan kontroll för andra faktorer. Modell 2 skattar effekter av programpreferenser under kontroll för politiskt intresse (dummyvariabel); Allmänt tv-tittande, SVT och TV4 (index över sammanlagt dagligt tittande på kanalerna SVT1, SVT2 och TV4); Allmänt tv-tittande, övriga kanaler (index över sammanlagt dagligt tittande på kanalerna TV3, Kanal 5, TV4 Plus, TV6, TV8, Kanal 9 och TV11); Boendemiljö (ren landsbygd, mindre tätort, stad eller större tätort samt storstad); Utbildning (låg, medellåg, medelhög och hög); Subjektiv klass (arbetarhem, jordbrukarhem, tjänstemannahem, högre tjänstemannahem och företagarhem); Kön och Ålder. Beroende variabler är SVT-nyheter (index över dagligt tittande på Aktuellt/Rapport, Regionala nyheter i SVT samt SVT:s morgonnyheter) och TV4-nyheter (index över dagligt tittande på TV4 Nyheterna, Lokala nyheter i TV4 samt Nyhetsmorgon i TV4). Modell 1 i tabell 2 presenterar effekten av programpreferenser på tv-nyhetskonsumtion utan kontroll för andra faktorer. För nyhetssändningarna i Sveriges Television har båda typer av innehållspreferenser en positiv effekt på faktiskt tittande, men effekten av informationspreferenser framstår som starkare. Personer med större intresse för båda programtyper tenderar alltså att i större utsträckning titta på SVT:s nyhetssändningar än personer med svagare intresse. För nyhetssändningarna i TV4 har dock enbart underhållningspreferenser positiva effekter på faktiskt tittande. Flera av dessa resultat håller även när vi för in en rad kontrollvariabler. Tabellerna visar därutöver effekterna av politiskt intresse och dagligt tv-tittande på olika kanaler 407

8 Adam Shehata (uppdelat på SVT och TV4 där nyhetssändningarna förekommer å ena sidan, och en rad mer underhållningsinriktade tv-kanaler å den andra sidan), men dessa modeller kontrollerar också för bakgrundsfaktorer som kön, ålder, boendemiljö, utbildning och subjektiv klasstillhörighet. Resultaten visar att medan tittande på SVT:s nyhetssändningar drivs av informations- men inte av underhållningspreferenser, gäller det omvända för nyhetssändningar i TV4. Politiskt intresse är framför allt relaterat till exponering för nyhetssändningar i SVT. Genom att kontrollera för allmänt tvtittande i olika kanaler tar analyserna hänsyn till att människor tittar olika mycket på tv överlag, vilket förstås kan påverka i vilken utsträckning de tar del av nyhetssändningar. Även när hänsyn tas till dessa faktorer har alltså innehållspreferenser effekter på nyhetskonsumtion som går åt olika håll i SVT och TV4. Tabell 3 Effekten av relativ underhållningspreferens på tv-nyhetskonsumtion 2011 (ostandardiserade regressionskoefficienter) SVT-nyheter (0-15) TV4-nyheter (0-15) Modell 1 Modell 2 Modell 1 Modell 2 Relativ underhållningspreferens (0-10) -0,21** -0,11* 0,31*** 0,19** (0,05) (0,06) (0,07) Politiskt intresse (Referens: Inte alls intresserad) Inte särskilt intresserad 0,16 0,53 (0,37) (0,46) Ganska intresserad 0,72 0,67 (0,38) (0,47) Mycket intresserad 1,32** 0,93 (0,45) (0,55) Allmänt tv-tittande, SVT och TV4 0,50*** 0,32*** (0,03) (0,03) Allmänt tv-tittande, övriga kanaler 0,03* 0,12*** (0,01) (0,01) Justerat R 2 0,01 0,48 0,02 0,23 Antal svarspersoner Kommentar: *p <.05.**p <.01. ***p <.001. Modell 1 skattar effekten av programpreferenser på tv-nyhetskonsumtion, utan kontroll för andra faktorer. Modell 2 skattar effekter av programpreferenser under kontroll för politiskt intresse (dummyvariabel); Allmänt tv-tittande, SVT och TV4 (index över sammanlagt dagligt tittande på kanalerna SVT1, SVT2 och TV4); Allmänt tv-tittande, övriga kanaler (index över sammanlagt dagligt tittande på kanalerna TV3, Kanal 5, TV4 Plus, TV6, TV8, Kanal 9 och TV11); Boendemiljö (ren landsbygd, mindre tätort, stad eller större tätort samt storstad); Utbildning (låg, medellåg, medelhög och hög); Subjektiv klass (arbetarhem, jordbrukarhem, tjänstemannahem, högre tjänstemannahem och företagarhem); Kön och Ålder. Beroende variabler är SVT-nyheter (index över dagligt tittande på Aktuellt/Rapport, Regionala nyheter i SVT samt SVT:s morgonnyheter) och TV4-nyheter (index över dagligt tittande på TV4 Nyheterna, Lokala nyheter i TV4 samt Nyhetsmorgon i TV4). 408

9 Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Istället för två separata mått på programpreferenser presenterar tabell 3 resultat baserat på det sammanslagna måttet relativ underhållningspreferens, som alltså fångar intresset för underhållningsprogram i förhållande till intresset för informationsprogram. I övrigt är regressionsanalyserna identiska med de som redovisades i tabell 2. Resultaten bekräftar de tidigare slutsatserna. När den relativa underhållningspreferensen ökar minskar tittandet på SVT:s nyhetssändningar medan tittandet för nyhetssändningarna i TV4 ökar (modell 1). Storleken på dessa effekter minskar något när vi kontrollerar för övriga faktorer, men mönstret är fortfarande detsamma (modell 2). Resultaten är intressanta i flera avseenden. För det första visar resultaten att programpreferenser spelar roll för svenskarnas tv-nyhetskonsumtion, men att dessa effekter skiljer sig för nyhetssändningar i Sveriges Television och TV4. För det andra håller dessa effekter även vid relativt tuffa kontroller för en rad bakgrundsfaktorer. För det tredje visar dessa analyser att programpreferenser har effekter på nyhetskonsumtion utöver de som fångas av ett allmänt intresse för politik. En stark preferens för informationsprogram ökar exponering för SVT:s nyhetssändningar oavsett politiskt intresse, och framför allt kan en stark underhållningspreferens kompensera för ett begränsat politiskt intresse genom att öka exponering för nyhetssändningar i TV4. Det förändrade medielandskapet och svenskarnas tv-nyhetskonsumtion Att de senaste decenniernas omfattande förändringar på mediemarknaden har lett till en viktig diskussion om konsekvenserna för demokratins sätt att fungera, informationsspridning och opinionsbildning är inte konstigt. Dagens medborgare har fler möjligheter att välja bland kanaler och medieinnehåll än någonsin. Att sådana förändringar påverkar människors sätt att söka och ta del av information är mycket sannolikt (Bennett & Iyengar, 2008; Stroud, 2011). En av huvudfrågorna i denna diskussion handlar om i vilken utsträckning de ökade möjligheterna att välja i det enorma medieutbudet vidgar informationsklyftor mellan de som är motiverade att ta del av nyheter om politik och samhälle och de som främst söker andra typer av medieinnehåll. Medan amerikansk forskning pekar på en långsiktig sådan trend (Prior, 2007; Stroud, 2011), tyder flera saker på att tendensen inte är lika stark i Sverige och andra euroepiska länder (Aalberg et al., 2010; Curran et al., 2009; Iyengar et al., 2010). Resultaten som redovisats i det här kapitlet visar exempelvis att personliga programpreferenser visserligen spelar roll för människors tv-nyhetskonsumtion, men det finns få tecken på en ökad fragmentering av nyhetspubliken baserat på preferenser för informations- och underhållningsprogram. Nyhetssändningarna i Sveriges Television och TV4 lockar i stora drag en lika stor andel tittare med stark relativ underhållningspreferens i dag som för elva år sedan. Därutöver visade sig båda typer av programpreferenser öka exponeringen för tv-nyheter. Medan en starkare informationspreferens ökar exponeringen för nyhetssändningar i Sveriges 409

10 Adam Shehata Television, har underhållningspreferenser motsvarande effekter på exponering för nyhetssändningar i TV4. Samtidigt är det viktigt att notera att Sverige med sin starka public servicetradition och utbredda dagstidningsläsning inte heller står immunt mot de övergripande förändringar som sker på mediemarknaden. Andra svenska studier baserade på längre tidsserier har exempelvis visat att politiskt intresse faktiskt blivit en viktigare faktor bakom svenskarnas nyhetskonsumtion på olika plattformar (Strömbäck et al., kommande). Att människors medieanvändning påverkas av de ökade medievalsmöjligheterna är troligen ofrånkomligt, men i vilken utsträckning detta sker kan variera beroende på kontextuella och institutionella faktorer. Det faktum att svenska tv-kanaler som Sveriges Television och TV4 når stora grupper av medborgare med sitt programutbud är en viktig faktor som påverkar medieval och nyhetskonsumtion. Noter 1 Frågan om tv-innehållspreferenser har ställts vid sex tillfällen inom ramen för den nationella SOM-undersökningen: 2000, 2001, 2002, 2003, 2005 och Resultat och analyser har tidigare presenterats bland annat i Asp (2001, 2002). Frågan ingick 2011 i ett nytt forskningsprojekt om synen på public service. 2 Måttet bygger helt på Markus Priors Relative Entertainment Preferences, vilket utgör grunden för forskningen om innehållspreferensernas effekter på nyhetskonsumtion, politisk kunskap och deltagande (Prior, 2007). Referenser Aalberg, T., van Aelst, P., Curran, J. (2010). Media Systems and the Political Information Environment: A Cross-National Comparison. International Journal of Press/Politics, 15(3): Asp, K. (2002). TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september. I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.), Det våras för politiken, Göteborg: SOM-institutet. Asp, K. (2001). TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud. I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.), Land, Du välsignade? Göteborg: SOMinstitutet. Bennett, W. L., & Iyengar, S. (2008). A New Era of Minimal Effects? The Changing Foundations of Political Communication. Journal of Communication 58(4), Curran, J., Iyengar, S., Brink Lund, A., & Salovaara-Moring, I. (2009). Media System, Public Knowledge & Democracy. A Comparative Study. European Journal of Communication, 24(1),

11 Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Hadenius, S. Weibull, L. & Wadbring, I. (2011). Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlids. Hallin, D. C., & Mancini, P. (2004). Comparing Media Systems. Three Models of Media and Politics. New York: Cambridge University Press. Iyengar, S., Curran, J., Brink Lund, A., Salovaara-Moring, I., Hahn, K.S. & Coen, S. (2010). Cross-National versus Individual-Level Differences in Political Information: A Media Systems Perspective. Journal of Elections, Public Opinion & Parties, 20(3), Ohlsson, A. (1989). Politiska nyheter till nytta och nöje. En studie av varför vi tar del av nyheter om politik i press, radio och TV. Göteborg: Almqvist & Wiksell International. Prior, M. (2007). Post-Broadcast Democracy. How Media Choice Increases Inequality in Political Involvement and Polarizes Elections. New York: Cambridge University Press. Robinson, M. J. (1976) Public affairs television and growth of political malaise: the case of the selling of the Pentagon, American Political Science Review, 70(2), Strömbäck, J. (2009). Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation. Stockholm: SNS Förlag. Strömbäck, J., Djerf-Pierre, M., & Shehata, A. (kommande). The Dynamics of Political Interest and News Media Consumption: A Longitudinal Perspective. International Journal of Public Opinion Research. Stroud, N. J. (2011). Niche News. The Politics of News Choice. New York: Oxford University Press. Svenskt TV-utbud Stockholm: Myndigheten för radio och tv. Wonneberger, A. Schoenbach, K., & van Meurs, L. (2011). Interest in News and Politics or Situational Determinants. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 55(3):

12