Kommunrevisorerna granskar

Transkript

1 Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen ABCD

2 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning Uppdrag Bakgrund Projektets syfte, mål och genomförande UMEVA Verksamhet Projekt rörande dricksvatten Risk- och sårbarhetsanalyser UMEVA och kommunens säkerhetsarbete... 11

3 Sammanfattande bedömning KPMG har haft i uppdrag av Umeå kommuns förtroendevalda revisorer att genomföra en granskning av hur försörjningen av dricksvattenvatten och dess kvalitet säkerställs ur ett sårbarhetsperspektiv Umeå Vatten och Avfall AB, UMEVA blev bolag år 2000 och är det kommunala bolag som för kommunens räkning bedriver verksamhet avseende vattenförsörjning, omhändertagande av avloppsvatten samt kommunal avfallshantering. Dricksvattenförsörjningen sker genom grundvattentäkter och genom vatten från Umeälven. Behandlingen av vatten sker genom flera vattenverk varav Forslunda är det största. Dricksvattenförsörjningen regleras av ett omfattande system av lagar, förordningar och föreskrifter från exempelvis Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har också flera praktiska handböcker som kan underlätta UMEVAs arbete med att ta ett samlat grepp om hela bolagets säkerhetsarbete inklusive risk- och sårbarhetsanalyser och krisberedskap. UMEVA har visat, baserat på tidigare erfarenhet och kapacitet som finns för dricksvattenförsörjning, att deras bedömning om bra dricksvattentillgång är trovärdig. Vid besök på Forslunda vattenverk och genom presentation av produktionssystemet har UMEVA kunnat visa att också vattenkvaliteten är god. För att säkerställa den långsiktiga säkerheten i dricksvattenförsörjningen har bolaget startat upp projekt för vattenkvalitet i Forslunda, vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden. För Vindelälvsåsens vattenskyddsområden har kommunen fått regeringskrav på förändrade föreskrifter vilka ska beslutas om i kommunfullmäktige Som en del i att säkerställa dricksvattenförsörjningen ingår att skydda sig för påverkan av extraordinära händelser. I det syftet finns också ett projekt för att förbättra UMEVAs Krisberedskapsplan. Vi bedömer att nuvarande dokumenterade beskrivningar avseende exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärder generellt sett inte räcker till för att beskriva bolagets förmåga att hantera risker. UMEVA är medveten om denna situation och har klara intentioner och aktiviteter att förbättra situationen. Eftersom det finns en djup kompetens om VA-området inom bolaget bedömer vi att avsevärda förbättringar kommer att ske. Det finns emellertid också ett behov av att ta ett större grepp om UMEVAs säkerhetsarbete och klargöra dess innebörd, struktur och dokumentation. I det arbetet bör kommunens ansvariga för processen Säkerhet delta eftersom det inte finns ett strukturerat och tydligt dokumenterat samband mellan kommunens säkerhetsarbete och UMEVAs säkerhetsarbete. Våra rekommendationer finns under respektive avsnitt i rapporten och sammanfattas därför bara nedan i punktform: UMEVA bör utveckla sin analys om hur kommunens krav påverkar verksamhetens behov av styrande dokument och hur samverkan kan ske med kommunen. Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 2(13)

4 UMEVA bör utveckla ett säkerhetsledningssystem samtidigt som man utvecklar kvalitets-, miljö- arbetsmiljöledningssystemen. UMEVA bör ta kontakt med ansvarig för processen Säkerhet för att utveckla en säkerhetshandbok som innehåller en samlad bild av krav, planer, åtgärder m.m. UMEVA bör tillsammans med kommunens övriga aktörer ta fram en gemensam riskoch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjningen. UMEVA bör tillsammans med ansvarig för processen Säkerhet förtydliga vad området säkerhet innebär och vilka delområden det består av. På så sätt underlättas utveckling av ett säkerhetsledningssystem. UMEVA bör ta kontakt med kommunens säkerhetssamordnare för att analysera hur bolaget följer kommunens säkerhetspolicy samt ta ställning till behovet av säkerhetssamordnare. UMEVA bör vidareutveckla sin Krisberedskapsplan och samordna den med eventuella strukturer som finns i kommunen inklusive kommunens kommande Ledningsplan. Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 3(13)

5 1 Uppdrag KPMG har haft i uppdrag av Umeå kommuns förtroendevalda revisorer att genomföra en övergripande granskning av hur försörjningen av dricksvattenvatten och dess kvalitet säkerställs. Granskningen avser dricksvattenförsörjningens initiala del att skydda tillgången på dricksvatten och har genomförts ur ett sårbarhetsperspektiv med beaktande av extraordinära händelser. Uppdraget har genomförts av Larry Ribbeklint, KPMG. 1.1 Bakgrund Allmän information Dricksvattenförsörjningen till brukarna innehåller grovt sett dels tillgång och försörjning på vatten, dels beredning av vattnet i vattenverken och dels distributionen av vattnet till brukarna. Säkerhet och kvalitet är således beroende av flera olika steg som var och ett måste garantera att vattnet tillhandahålls med avsedd kvalitet. Det är det kommunala bolaget UMEVA AB som ansvarar för vattenfrågor. Umeå kommun har närmare invånare på en yta av km² som använder ca 200 liter person och dygn och har sin dricksvattenförsörjning från i huvudsak Forslunda vattenverk. Vattenverket tar grundvatten från Vindelälvsåsen och råvatten från Umeälven och distribuerar ca 9 miljoner m³per år till ca anslutna personer. Det finns flera regelverk som ska säkerställa dricksvattenförsörjningen och det finns flera handböcker som kan stödja kommunens arbete. Socialstyrelsen har exempelvis allmänna råd (SOFS 2003:17) med kvalitetsrekommendationer för vattenverk, enskilda brunnar m.m. och i Livsmedelsverkets föreskrift (SLVFS 2001:30) finns uppgifter om lämpliga processkemikalier vid beredning av dricksvatten. Livsmedelsverket, Svenskt Vatten och VA-branschen har tagit fram en säkerhetshandbok som stöd till dricksvattenproducenter och nyligen har en handbok för risk- och sårbarhetsanalyser tagits fram av Livsmedelsverket. I handboken berörs egenkontroll, Water Safety Plans, beredskapsplanering, vattentäktsskydd och säkerhetsanalys med hänsyn till rikets säkerhet. Naturvårdsverket har också en handbok för vattenskyddsområden och det finns olika former av nationella grupper som kan fungera som stöd till kommunen. Exempelvis nationella vattenkatastrofgruppen VAKA och SAMVA för vattenförsörjning och vattenkvalitet. Ur ett sårbarhetsperspektiv ska lagen 2006:544 och förordningen 2006:637 om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid beaktas. Där ska extraordinära händelserna analyseras i förväg och en bedömning ska göras hur händelserna påverkar kommunen. Resultatet ska sammanställas i risk- och Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 4(13)

6 sårbarhetsanalyser. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar och ska samordna olika aktörer inom kommunen samt ska hålla länsstyrelsen underrättad om vilka förberedelser som vidtas. Med extraordinära händelser avses: sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun. Information om grundvattnet DDT upptäcktes i grundvattnet vid provtagning 1998 på det sedan 2002 nedlagda plantskoleområdet vid Piparböle. Markundersökning som genomfördes i området påvisade väsentliga halter av DDT i marken samt mindre mängd rester från Totex (aktiv substans diklobenil vars nedbrytningsprodukt kallas BAM). Undersökningar ibland annat slutet av 2006 visade på förekomst av BAM i brunnskedjan varför en handlingsplan, med både lång- och kortsiktiga åtgärder tagits fram. Efterbehandlingens effekter utreds genom ett av myndigheterna godkänt provtagningsprogram. I samband med detta kommer UMEVA att utöka kontrollprogrammet till att innefatta flödesmätningar, nivåmätningar och vattenprovtagning i Forslunda brunnskedja, infiltration, Kullabäcken samt utvalda observationsrör längs med åsen. Information om säkerhet Begreppet säkerhet används i denna rapport som omfattande 1) Lag om skydd mot olyckor som involverar arbete för exempelvis Brandförsvar 2) Lag och förordning om kommunens åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 3) Internt skydd inom kommunens/bolagens verksamhet såsom exempelvis personsäkerhet, fysisk säkerhet och informationssäkerhet. Säkerhetsskyddslagen avseende skydd mot spioneri, sabotage och andra handlingar kommer också in här. Brandförsvar & Säkerhet beskrivs som processer och där Säkerhets verksamhet leds politiskt av kommunstyrelsen medan förebyggande brandskydd och räddningstjänst leds av tekniska nämnden. Totalt samordningsansvar för såväl Brandskydd som Säkerhet ligger på brandchefen. Till sin hjälp har han en krissamordnare/säkerhetsskyddschef för arbete inom processen Säkerhet. 1.2 Projektets syfte, mål och genomförande Projektets syfte var att övergripande kartlägga och bedöma hur Umeå kommun skyddar sig mot extraordinära händelser som kan hota tillgången på dricksvatten och dess kvalitet. Projektets mål var att ur ett såbarhetsperspektiv övergripande kartlägga, analysera och bedöma hur kommunen planerar, styr, och följer upp vad som kan inträffa vid extraordinära händelser rörande dricksvattenförsörjningen. Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 5(13)

7 Vid revisionen har intervjuer skett med UMEVAs VD, VA-chef, projektchef, sektionschef vatten, miljöstrateg och funktionsledare kvalitet. Från Samhällsbyggnadskontorets Brandförsvar & Säkerhet har intervjuats krissamordnare/säkerhetsskyddschef och biträdande chef samt en brandingenjör. Vid revisionen har bland annat följande behandlats: Säkerhetsarbetets organisation, processer och regelsystem i stort för kommunen och UMEVA. UMEVAs Ägardirektiv, Styrande dokument 2007, Handlingsplan 2008, verksamhetsmål 2008 för sektion Vatten, Krisberedskapsplan 2007, projektplaner 2008 som rör vattenförsörjning, Risk & Sårbarhetsanalys 2007 etc. Lagar om bland annat extraordinära händelser, kommunens Säkerhetspolicy 2005, reglemente för Krisledningsnämnd, Ledningsplan för extraordinära händelser och höjd beredskap (ska fastställas), Vägledning för säkerhetsanalyser (ska fastställas), Säkerhetsskyddsplan (ska fastställas), Riskanalys 1996, Plan för olycksförebyggande- och räddningstjänstverksamhet, Brandförsvar & Säkerhet verksamhetsplaner 2005 och 2006, Informationsplan etc. Risk- och sårbarhetsanalyser med inriktning på dricksvattenförsörjning samt processer för riskhantering inom UMEVA, men också inom Brandförsvar & Säkerhet. Samband mellan tidigare skrivningar om dricksvattenförsörjning i Översiktplan 1998, Miljöprogram 1996, Vattenplan 1996, Långsiktig strategi för bostadsförsörjningen 2000 etc. och UMEVAs respektive kommunens risk och sårbarhetsanalyser. Samband mellan UMEVAs risk- och sårbarhetsanalyser och risk- och sårbarhetsanalyser inom Brandförsvar& Säkerhet med fokus på extraordinära händelser rörande dricksvatten. Processer för hantering av dricksvatten vid vattenverket i Forslunda. 2 UMEVA 2.1 Verksamhet Umeå Vatten och Avfall AB, UMEVA ska enligt bolagsordningen bedriva verksamhet avseende vattenförsörjning, omhändertagande av avloppsvatten samt kommunal avfallshantering. Bolaget ägs till 100 % av Umeå Kommunföretag AB och blev bolag år Bolaget har nära 100 anställda med Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 6(13)

8 under 2007 nytillträdd VD och en VA-chef som anställdes under VA-sidan har nära 70 anställda. Bolaget avser att under de kommande två åren ISO-certifiera sin verksamhet med avseende på kvalitet, miljö och arbetsmiljö. I det syftet har en funktionsansvarig för kvalitetsfrågor nyligen anställts med uppgift att sammanställa översikter av styrande dokument såsom lagar, föreskrifter, policies, instruktioner m.m. och att utveckla processbeskrivningar. Sådana beskrivningar har delvis funnits sedan tidigare, men utvecklingen hade avstannat. I arbetet ingår därmed att skapa en tydlig bild av vad som gäller för säkerhetsområdet. För att säkerställa dricksvattenförsörjningen finns yttre och inre vattenskyddsområden där Vindelälvsåsen är det största området. För detta syfte beslutade kommunfullmäktige 2002 om inrättande av vattenskyddsområden. Beslutet upphävdes av Länsstyrelsen 2004 och regeringen gav Länsstyrelsen rätt år Kommunen och UMEVA ändrar därför nu sina föreskrifter för att ta upp frågan för beslut igen i kommunfullmäktige under Strategin är att äga inre vattenskyddsområden. I bilaga 1 framgår de föreslagna nya vattenskyddsområdena för Vindelälvsåsen. Forslunda vattenverk från 1952 är det största av kommunens 11 vattenverk och verksamheten har datorövervakad styr- och reglerteknik. Vattenverket ligger ovanpå Vindelälvsåsen och för att inte grundvattensänkningen ska bli för stor fylls grundvattenmagasinet på med vatten från Umeälven. Dricksvattnet från Forslunda är saltfattigt och anses ha hög kvalitet varför inga särskilda reningsåtgärder behövs utöver luftning och filtrering i syfte att fälla ut järn. De tester som görs regelbundet visar att vattnet i Forslunda aldrig varit otjänligt och att bara ca 2 % haft viss anmärkning. I bilaga 2 framgår hur vattenförsörjningen sker. Grundvattenuttaget är ca m³ per dygn och därtill kommer att UMEVA har rätt att ta ut ca m³ från Umeälven. Någon brist på vattentillgång har aldrig funnits och om älven inte skulle kunna användas kan man klara sig på grundvatten och förråd i 6 månader. Med ledning av bilaga 2 kan man åskådliggöra hur försörjningen av dricksvattnet går till fram till beredningen i Forslunda. Med koppling till vad som kan innefattas i en risk- och sårbarhetsanalys kan man exempelvis indela vattnets väg i olika steg för 1) uttag ur Umeälven 2) Baggböle pumpstation 3) infiltrationsdammar 4) grundvattenbrunnar 5) luftning, filtrering. I syfte att säkerställa vattenverket och dess produktion investerar UMEVA 200 tkr år 2008 respektive 800 tkr år 2009 på säkerhetsåtgärder och samarbetar bland annat med kommunens säkerhetsfunktioner. Vår bedömning Vår bedömning är att kärnverksamheten vad avser dricksvattentillgång och dricksvattenkvalitet inte är något problem. I stället är det den interna styrningen Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 7(13)

9 och uppföljningen som behöver klarläggas och dokumenteras på ett bättre sätt i enlighet med bolagets nuvarande aktiviteter. De lagar, förordningar och föreskrifter som påverkar verksamheten är i de flesta fall uppdaterade eller nya medan andra kommunala dokument som ses som externa krav på UMEVA är äldre och i många fall inte uppdaterade (exempelvis Översiktsplan, Miljöprogram och Vattenplan och kommunens Riskanalys). Det finns också kommunala dokument som är så nya att de ännu inte delgivits UMEVA (exempelvis Ledningsplan, Säkerhetsskyddsplan och Vägledning för säkerhetsanalyser). UMEVAs normala verksamhetsplanering sker på avsett sätt, men de kommunala gemensamma dokumenten har i många fall inte använts fullt ut som underlag för UMEVAs Krisberedskapsplan och Risk- och sårbarhetsanalys. Det positiva är att UMEVA är medveten om detta och kommer att åtgärda detta under året. Se nedan beträffande projekt. Generellt sett finns ett positivt förhållningssätt till utveckling som gör att även säkerhetsområdet har potential att utvecklas. Ett tecken på detta är att verksamhetsutvecklingsperspektivet numera också är inskrivet i ägardirektivet och att flera projekt startats. Rekommendationer Vi rekommenderar att UMEVA, i linje med sina nuvarande intentioner, utvecklar sin analys om hur kommunens krav påverkar verksamhetens behov av styrande dokument och hur samverkan kan ske för att få gemensam struktur på viktigare dokument relaterade till säkerhetsområdet. Vi rekommenderar också att UMEVA tar tillfället i akt och utvecklar ett säkerhetsledningssystem samtidigt som man utvecklar kvalitets-, miljöarbetsmiljöledningssystemen. På det sättet erhålles ett integrerat verksamhetsledningssystem som exempelvis också täcker områdena för extraordinära händelser respektive det interna skyddet. Vi rekommenderar att UMEVA utvecklar en säkerhetshandbok (med ledning av Livsmedelsverkets Säkerhetshandbok) och tar kontakt med ansvarig för processen Säkerhet för att finna en bra struktur. 2.2 Projekt rörande dricksvatten UMEVA har nyligen utformat en övergripande projektplan för Säker och långsiktig vattenförsörjning innehållande delprojekt för Vattenkvalitet i Forslunda, Vattenförsörjningsplaner (december 2008), Vattenskyddsområden (december 2008) respektive Krisberedskapsplan (december 2007). Målet är att dricksvattenkvaliteten i Umeå ska säkerställas på kort och lång sikt. Delmålen är att Umeå ska ha en väl inarbetad och känd krisberedskapsplan respektive att vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser enligt SNVs Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 8(13)

10 allmänna råd ska fastställas för Vindelälvsåsen år 2008 och för övriga vattentäkter år Ramdirektiv för vatten är att grundvattenförekomster som försörjer ett visst antal personer m.m. ska uppnå god status senast Det betyder exempelvis att man i projektet för Vattenförsörjning ska ta fram vattenförsörjningsplaner med vattenreservtäkter och göra riskanalyser. I projektet för Vattenskyddsområden ska man fastställa föreskrifter (jämför regeringens krav), indela i zoner och skylta. Vår bedömning Vi bedömer att UMEVAs projekt ligger i linje med det utvecklingsbehov som finns och ger underlag för att skapa samband med hur man ska agera vid extraordinär händelse rörande dricksvatten. Projekten bör komma att påverka beskrivningar av bakgrund, risk- och sårbarhetsanalyser samt åtgärder samt innehållet i Krisberedskapsplan och övrig dokumentation. 2.3 Risk- och sårbarhetsanalyser UMEVA har gjort en risk- och sårbarhetsanalys i slutet av 2007 som inkluderar dricksvattenförsörjning. Det rör sig om företeelser såsom verksamhet i vattenskyddsområden inklusive brist på reservvattentäkt och att förorening kan ske vid stora nederbördsmängder. Som stöd har de använt Livsmedelsverket handbok Risk- och sårbarhetsanalys. Analysen med sannolikheter och konsekvenser är skriven på drygt en sida och i punktform. Man har ännu inte hunnit använda Livsmedelsverkets handbok fullt ut och därmed inte hunnit beskriva exempelvis bakgrund till analysens resultat och inte heller vilka åtgärder man avser att vidta. I kommunens dokument Säkerhetsanalys finns vägledning vad en så kallad säkerhetsanalys skulle kunna innehålla. För kommunen som helhet finns inget gemensamt format på säkerhetsanalys/risk- och sårbarhetsanalys med gemensamma kopplingar till exempelvis UMEVAs planerade modell byggd på Livsmedelsverket exempel. Begreppet riskhanteringsprocess finns åskådliggjort i Brandförsvar & Säkerhets verksamhetsberättelse 2005, men inom UMEVA har detta ännu inte behandlats om man inte tänker sig att Livsmedelsverkets exempel ska fungera som sådan process. UMEVA har för avsikt att närmare utvärdera hur Livsmedelsverkets skrifter Handbok Risk- och sårbarhetsanalys, Beredskapsplanering, Säkerhetshandbok, Krishantering och Riskhandbok för dricksvattenförsörjning ska kunna användas. I Säkerhetshandbok och i Beredskapsplanering finns exempelvis en mängd externa krav uppräknade som gäller dricksvattenförsörjning och i Beredskapsplanering finns dessutom en mängd strukturerad information och förslag som rör vattentäkter, vattenverk och distribution. Vi har försökt hitta kopplingar mellan olika dokument relaterade till drickvattenförsörjning i syfte att se vilka problembeskrivningar, risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärder som finns angivna. Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 9(13)

11 Vad gäller problembeskrivningar finns i utkastet till kommunens Ledningsplan för extraordinära händelser och höjd beredskap angivet dricksvattenförsörjning som prioriterat område. I Översiktplan 1998, Miljöprogrammet 1996 och i Vattenplan 1996 finns också skrivningar relaterade till problemområden inom dricksvattenförsörjning. I de nämnda planerna finns således en hel del information som kan utgöra bakgrundsinformation i en risk- och sårbarhetsanalys för dricksvatten. I kommunfullmäktiges Plan för olycksförebyggande och räddningstjänstverksamhet från 2005 finns under brandkårens förmåga nämnt om utsläpp av farliga ämnen och översvämning. I Kommunal Riskanalys Räddningstjänst från 1996 finns omnämnt vägtransporter av farligt gods i närheten av vattentäkter, naturolyckor i form av översvämningar och dammbrottsutredningen. Vad gäller risk- och sårbarhetsanalyser finns som nämnts ovan en förenklad sådan gjord av UMEVA, men någon annan analys relaterad till dricksvatten har inte hittats. Vilka åtgärder som planeras i fall av extraordinära händelser framgår av Krisberedskapsplanen. Den innehåller scenarier relaterade till dricksvattenförsörjning och handfasta åtgärder hur man ska förfara vad gäller exempelvis reservvattenförsörjning. En annan form av åtgärder är de löpande aktiviteterna för intern kontroll som hänförs till föreskriven för egenkontroll, drift respektive provtagning och finns i särskilda pärmar. Dessa aktiviteter är avsedda att förebygga problem. Vår bedömning Vår bedömning är att UMEVA visserligen anser sig ha mycket att utveckla vad gäller tydlighet i styrande dokument, processer och rutiner, men att det finns en omfattande erfarenhet som gör det möjligt att behandla frågor om dricksvatten på ett kvalificerat sätt. Det betyder att det finns en bra kompetens att göra risk- och sårbarhetsanalyser. Organisation av arbetet att göra dessa analyser, med användande av relevanta modeller och metoder, behöver dock utvecklas betydligt. Hur en extraordinär händelse relaterad till det prioriterade området dricksvatten ska analyseras, planeras och åtgärdas går inte att utläsa på ett samlat sätt ur kommunens eller UMEVAS dokumentation. Rekommendation Vi rekommenderar att bakgrundsbeskrivning, risk- och sårbarhetsanalys samt åtgärder för det prioriterade området dricksvatten dokumenteras av UMEVA på ett samlat sätt med hjälp av kommunens olika aktörer. Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 10(13)

12 3 UMEVA och kommunens säkerhetsarbete Den kommunala säkerhetspolicyns krav på exempelvis UMEVA har inte vidareutvecklats på ett sådant sätt att det går att se hur fullständigt olika styrande dokument i bolaget kan kopplas till säkerhetspolicyn. Någon säkerhetssamordnare eller motsvarande i enlighet med säkerhetspolicyn finns inte på UMEVA. Föreskriven uppföljning av kommunens säkerhetspolicy i form av säkerhetsrevision har inte genomförts i relation till UMEVA. För att få en bild av vad begreppet säkerhet innehåller och betyder i praktiken för utformning av styrande dokument behöver man samla in dokument från olika håll både inom UMEVA och inom processen Säkerhet. Någon sammanställning finns inte lätt tillgänglig i form av en säkerhetshandbok för kommunen eller UMEVA. I tekniska nämndens Administrationsplan 2007 finns angivet delprocesser för Säkerhet, Olycksförebyggande verksamhet, Räddningstjänst respektive Drift & Underhåll och i verksamhetsberättelserna för 2005 och 2006 behandlas olika delar av begreppet säkerhet. Vi har noterat att ansvaret för den centrala förvaltningsmässiga säkerhetssamordningen, liksom det operativa ansvaret för skydd mot olyckor, finns utlagd på brandchefen och den politiska nivån tekniska nämnden. Eftersom säkerhetsskyddet ligger på kommunstyrelsen finns således ett delat politiskt ansvar för säkerhetsfrågor. Inom andra kommuner finns andra lösningar med en central samordnare knuten till kommunledningskansliet. UMEVA har ett samarbete med krissamordnare/säkerhetsskyddschef vad gäller exempelvis säkerhetsanalys och utbildning i krishantering (KLO), men inte direkt vad gäller utformning och innehåll i krisberedskapsplanen. Krisberedskapsplanen innehåller krisförebyggande åtgärder, scenarier och åtgärder vid inträffad händelse, planer för reservvattenförsörjning, information, kontaktlistor etc. Kommunens Ledningsplan för extraordinära händelser och höjd beredskap kan kopplas till UMEVAs Krisberedskapsplan, med den är för närvarande inte komplett utan kommer att kompletteras med bland annat uppföljning, utvärdering och rapportering innan den fastställs. Vår bedömning Inom UMEVA finns för närvarande inte klarhet i hur begreppet säkerhet är underindelat i exempelvis 1) skydd mot olyckor 2) extraordinära händelser och 3) Internt skydd. Med ledning av verksamhetsberättelserna 2005 och 2006 för Brandförsvar & Säkerhet kan dock denna information erhållas. Ser man däremot på tekniska nämndens Administrationsplan 2007 så synes inte begreppet säkerhet vara ett överordnat begrepp eftersom det benämns som delprocess bredvid andra delprocesser. UMEVAs projekt att se över Krisberedskapsplanen behövs. Det gäller inte minst risk- och sårbarhetsanalysen som för närvarande inte finns där. Den finns istället i den nyligen upprättade förenklat nedtecknade generella risk- och Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 11(13)

13 sårbarhetsanalysen från slutet av Analysen vad gäller krisberedskap är ännu inte utvecklad för att särskilt kunna kopplas till just krisberedskapsplanen. Kommunens, ännu ej fastställda, Ledningsplan för extraordinära händelser och höjd beredskap bör kunna påverka utformningen av UMEVAs Krisledningsplan. Vår generella bedömning är att UMEVAs projekt om utveckling av Krisberedskapsplanen tillsammans med kontakterna med process Säkerhet bör kunna påverka utvecklingen av en helhetssyn på säkerhetsarbetet och utformningen av styrande dokument. Dessutom finns möjlighet till information via Livsmedelsverkets Säkerhetshandbok och Beredskapsplan. Det bör också vara möjligt att utnyttja den kompetens som finns inom grupper såsom Säksam, Säkerhetsråd och det kommande Krishanteringsrådet. Rekommendationer Vi rekommenderar att UMEVA tar kontakt med processledaren för processen Säkerhet i syfta att klargöra innehållet i begreppet säkerhet, hur begreppet kan underindelas samt hur strukturen ska tillämpas i UMEVA. På så sätt underlättas vårt förslag till att utveckla ett säkerhetsledningssystem för UMEVA. Vi rekommenderar att UMEVA tar kontakt med processledaren för Säkerhet i syfte att få fram hur väl UMEVAs styrning och uppföljning av säkerhetsarbetet stämmer med kommunens säkerhetspolicy och behovet av en säkerhetssamordnare inom UMEVA. Vi rekommenderar att UMEVA dels vidareutvecklar Krisberedskapsplanen och sätter in planen i ett större sammanhang för hela det kommunala säkerhetsarbetet, dels ser över hur strukturen på innehållet kan samordnas med den struktur som kommunen som helhet önskar ha, exempelvis genom inriktningen i kommunens Ledningsplan, dels klargöra att kopplingen till riskoch sårbarhetsanalyser i planen sker till Livsmedelsverkets struktur. Umeå februari 2008 Magnus Larsson Kundansvarig Larry Ribbeklint Projektansvarig Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 12(13)

14 Säkerhet och kvalitet i dricksvattenförsörjningen 13(13) )