SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunala Pensionärsrådet KPR

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunala Pensionärsrådet Sid 1(10) Sammanträdesdatum Plats KS-salen Stadshuset Tid Kl. 13:15 16:30 Närvarande Se sidan 2 Justeringens plats och tid Stadshuset Paragrafer Sekreterare Lena Arnberg Ordförande Lena Lundgren Kerstin Stenberg Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har offentliggjorts genom anslag Organ Kommunala Pensionärsrådet KPR Sammanträdesdatum Anslag sätts upp Anslag tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, Diariet, Drottninggatan 22 Underskrift

2 Kommunala Pensionärsrådet Sid 2 (10) Ledamöter Lena Lundgren Ordf Evelina Johansson OMV Jens Leidermark TEKN Olle Andreasson PRO Hans Molin PRO Margot Larsson PRO Harriet Hildebrand SPF Kerstin Stenberg, SPRF Birgitta Börjel SKPF Kaija Asikainen, FSFP Gerd Sporre Bäcker RPG frånvarande frånvarande frånvarande Ersättare Ann-Helen Persson KS frånvarande Jan Rust OMV tjänstgör Inger Schörling TEKN tjänstgör Elsie Cortan PRO Gunnar Åkerström PRO Berit Wallstedt PRO frånvarande Bo Bergstad SPF Ulla Britt Mellblom SPRF Katarina Holén SKPF Pia Pyykkönen FSFP Britt-Marie Hansson RPG Övriga närvarande Alva Fällgren Anita Svensson, Kommunledningskontoret Annmarie Sandberg, Omvårdnad Gävle Maria Lönnbark, Folktandvården 26 Lars Vesterberg, Folktandvården 26 Anette West, Folktandvården 26 Gunilla Nordström, Landstinget Gävleborg 27 Per-Erik Mårtensson, kommunledningskontoret 28 Anna Axlund, Omvårdnad Gävle 28

3 Kommunala Pensionärsrådet Sid 3 (10) 23 Val av justerare Kerstin Stenberg valdes att justera dagens protokoll. 24 Fastställande av föredragningslista Föredragningslistan fastställdes med följande ändring: Äldres behov i centrum ÄBIC utgår till nästa möte. 25 Föregående protokoll Föregående protokoll läggs till handlingarna. 26 Information om folktandvården Maria Lönnbark VD Folktandvården AB, Lars Wetterberg klinikchef och Anette West utvecklingschef informerar att Folktandvården i Gävleborg är ett av Sveriges fyra största tandvårdsbolag som har arbetat med förebyggande tandvård i mer än 70 år. Folktandvården har 414 anställda som finns på 15 olika orter i länet samt 19 kliniker för allmäntandvård och 2 specialist kliniker för specialisttandvård. 50% av de vuxna och 95% av barnen väljer Folktandvården Omsättningen 2013 uppgick till 399 Msek. ATB, allmänt tandvårdsbidrag: Alla från 20 år och uppåt får ett bidrag i form av ett tillgodohavande hos Försäkringskassan. Bidraget kan användas som delbetalning vid besök hos tandläkare eller tandhygienist. Är du år blir bidraget 300 kr/år. Är du år blir bidraget 150 kr/år. Är du 75+ blir bidraget 300 kr/år. Tillgodohavandet fylls på med dessa belopp den 1 juli varje år. Det sammanlagda beloppet kan dock aldrig bli större än motsvarande två års bidrag. Särskilt tandvårdsbidrag, STB, är till för den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa. Bidraget är 2x600 kr/år - gäller för under-

4 Kommunala Pensionärsrådet Sid 4 (10) sökning och förebyggande vård. Oftast krävs ett läkarintyg som anger att man tillhör någon av de grupper som har rätt till ersättning. Intyget visas för tandläkaren. Exempel på STB: Muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun-, eller halsregionen Sjögrens syndrom KOL, med ordinerad syrgas eller näringsdryck Cystisk fibros Ulcerös Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandlingkolit Crohns sjukdom Tarmsvikt Frätskador på tänderna och anorexi eller bulimi Frätskador på tänderna och gastroesofageal refluxsjukdom Svårinställd diabetes Dialysbehandling Immunsuppression Organtransplantation Högkostnadsskydd: För kostnader upp till kr betalar patienten fullt pris. För kostnader mellan kr och kr betalar patienten själv minst 50 % av totalkostnaden. För de belopp som överstiger kronor betalar patienten själv minst 15 % av totalkostnaden. Ersättning från högkostnadsskyddet beräknas på tandvårdens referenspriser. Gäller både för allmäntandvård och specialisttandvård F-tandvård innebär ett stöd för personer med stora behov pga. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Gäller en person med någon av de sjukdomar och funktionsnedsättningar som anges i listan och där personen har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller som genomgår tandvårdsbehandling på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning samt de som på grund av en sällsynt diagnos har stora svårigheter att sköta sin munhygien, läkarintyg krävs. Bastandvård ersätts enligt sjukvårdstaxa. Fast protetik ingår ej. Grupperna med rätt till ersättning är: 1. Svår psykisk funktionsnedsättning, 2. Parkinsons sjukdom, 3. Multipel skleros, MS 4. Cerebral pares, CP 5. Reumatoid artrit, RA 6. Systemisk lupus erythematosus, SLE 7. Sklerodermi, 8. Amyotrofisk lateralskleros, ALS 9. Orofacial funktionsnedsättning

5 Kommunala Pensionärsrådet Sid 5 (10) 10. Symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) 11. Sällsynt diagnos Det finns olika tillstånd där man kan få tandvård med avgift som inom sjukvården och avgiften räknas in i högkostnadsskyddet. Vilken tandvård som kan ingå är olika inom de olika grupperna. All sådan tandvård prövas av den behandlande tandläkaren hos Beställarenheten inom landstinget. Läkarintyg krävs i vissa fall. Grupperna gäller tandvård: 1. till följd av medfödd missbildning 2. till följd av defekt som orsakats av sjukdom 3. till följd av tandskada vid epileptiskt anfall 4. på patienter som skall genomgå ingrepp där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav 5. på patienter som pga. sjukdom mm fått förändringar i munslemhinnan 6. på patienter som genomgår utredning om odontologiskt samband med patientens grundsjukdom 7. på patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen 8. på patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen 9. på patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné 10. för extremt tandvårdsrädda personer 11. till patienter som får fyllningar utbytta pga. avvikande reaktioner mot dentala material 12. till patienter som får fyllningar utbytta som led i medicinsk rehabilitering 13. grupp som utgått ( muntorrhet pga. Sjögrens syndrom ) 14. grupp som utgått ( muntorrhet pga. strålbehandling mot huvud och hals ) 15. till patienter som fått frätskador på tänderna pga. anorexi eller bulimi eller gastroesofageal refluxsjukdom N-tandvård gäller personer: 1. för vilka kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar dvs. särskilt boende t.ex. sjukhem, ålderdomshem, gruppboende 2. som får omfattande hälso- och sjukvård i hemmet t.ex. LAH 3. som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 4. som bor i egen bostad och har mycket stora behov av vård och/eller omsorg, t.ex. omfattande hemtjänst, vårdas av anhöriga mm För att få rätt till N-tandvård krävs ett intyg som utfärdas av personer som utbildats av landstinget. Vanligtvis handlar det om distriktssköterskor, biståndsbedömare och personer inom omsorgen. När intyget skrivits får man ett s.k. tandvårdskort, grönt kort. Uppsökande tandvård Detta handlar dels om s.k. munhälsobedömning och dels om utbildning av omvårdnadspersonal.

6 Kommunala Pensionärsrådet Sid 6 (10) Munhälsobedömning görs av en tandhygienist som har upphandlats. Syftet är att i individens boende bedöma om det finns ett vårdbehov, om patienten har tandvårdskontakt samt hjälpa till med praktiska råd. Nödvändig tandvård Tandvårdsbehandling sker till avgift som i den öppna hälso- och sjukvården. Fritt val av tandläkare. Förhandsbedömning krävs vid större behandlingar. 27 Patientnämnd i Landstinget Gunilla Nordström kanslichef informerar om att patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting/regioner. Patientnämnderna har fått en större roll för patientsäkerheten, de ska bl.a. öka informationsinsatserna mot hälso- och sjukvårdspersonalen och IVO fråga vården om vilka åtgärder som vidtagits när vi anar att patienten drabbats av en skada i vården. Patientnämnden har tystnadsplikt. Patientnämndens uppgifter Ärenden som är av principiellt viktig natur behandlas vid nämndens sammanträden. Nämnden gör uttalanden, föreslår förbättringar och frågar efter åtgärder som vidtagits utifrån de klagomål och synpunkter som framförts. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande. Patientnämndens perspektiv Stödja och hjälpa patienter/anhöriga Tillhandahålla den information som behövs Främja kontakter mellan patienter/personal Arbeta förebyggande Bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet Förordna stödpersoner Hantering av ärenden Kontakt via telefon, brev, e-post, MVK och besök Eget diarium, kontaktorsaker, åtgärder registreras Patienten avgör hur vi går vidare Efter samtycke, blir skrivelse ärenden i patientnämnden Vart vänder man sig till som patient? klagomål/synpunkter/anmälan Berörd verksamhet Patientnämnden IVO (inspektionen för vård och omsorg)

7 Kommunala Pensionärsrådet Sid 7 (10) Var man som patient kan söka ersättning LÖF (Patientförsäkringen) (Kommuner andra bolag) LM försäkring Från patientförsäkringen LÖF kan den enskilde få ersättning från om: Skada som varit möjlig att undvika Fel på utrustning Felaktig, försenad diagnos Infektioner Olycksfall i samband med vård Felaktig ordinerade mediciner Anmälan inom tre år Patientnämndens kansli Telefon E-post pn@lg.se Mina Vård Kontakter MVK Information lg.se, Aktuellt från Omvårdnadsnämnden Hamrånge enkät Per-Erik Mårtensson, omvärldsanalytiker på kommunledningskontoret informerar om enkätundersökningen om hur Hamrångeborna vill bo i framtiden. I februari 2013 antog kommunfullmäktige Inriktningsprogram för bostadsförsörjning ( KF). Ett av inriktningsmålen i programmet är Vi ska vara proaktiva när det gäller bostäder för äldre. Andelen äldre är relativt större i Hamrånge jämfört med kommungenomsnittet, där åldersgruppen år utgör 21,5 procent av befolkningen (14,7% i kommunen, Källa: SCB 31 december 2013). Den demografiska utmaningen med en växande andel äldre är mer påtaglig i Hamrånge än i kommunen som helhet. Mot den bakgrunden är det av intresse att studera Hamrångebornas syn på sitt framtida boende. Syftet med studien är att ta reda på hur Hamrångeborna ser på sitt framtida boende. Målgruppen omfattar åldersgruppen 55 år och äldre i planeringsområdet Hamrånge (födda 1959 eller tidigare). Undersökningens resultat kommer att utgöra ett underlag vid kommunens planering av framtida boendeformer. Undersökningen har genomförts av Kommunledningskontoret, Gävle kommun. En enkät skickades ut per post till samtliga folkbokförda i målgruppen. Svarsfrekvensen uppgick till 70,6 procent. Det lokala engagemanget har troligen starkt bidragit till att så många hamrångebor valt att medverka i enkätundersökningen.

8 Kommunala Pensionärsrådet Sid 8 (10) Många äldre i Hamrånge bor i småhus. En tredjedel är ensamboende. Det stora flertalet Hamrångebor trivs och är trygga i sin bostad och i sitt bostadsområde. Samtidigt anser endast 57 procent att de har ett socialt aktivt liv. Tre av fyra Hamrångebor anser att nuvarande bostadsstandarden respektive boendekostnaden är acceptabel. Det finns en stark önskan om att bo kvar om möjligt två av tre överväger inte att flytta. I åldersgruppen år finns dock en högre flyttningsbenägenhet. Vid en eventuell framtida flytt är det nuvarande område som gäller för cirka hälften av de som svarat. För de flesta är det då mest intressant med ett seniorboende, hyresrätt med två rum och kök. Viktigaste faktorn i ett framtida boende är en egen balkong eller uteplats. Den lägsta värderingen får värd -/ värdinna, som arbetar för att främja bland annat sociala kontakter. Hela enkätunderökningen kan läsas på: En väg in Anna Axlund Omvårdnad Gävle informerar att i november 2012 gjordes en förstudie och därefter hade Omvårdnad Gävle en vilja att komma igång med en svarsgrupp. Samma höst genomfördes ett projekt på Kommunledningskontoret KLK med en etablering av en central kundtjänst där tidigare växel, medborgarkontor och turistbyrån slogs ihop till en enhet. Syfte var att öka tillgängligheten och servicenivån för kunder, anhöriga och övriga medborgare, så att det lättare och snabbare når rätt funktion och därigenom också får den hjälp de behöver. En väg in betyder att en central kundtjänst ska utgöra medborgarens första kontakt med kommunen, och att svarsgrupper ute på förvaltningarna ska utgöra andra linjens kontakt med medborgare. Samhällsbyggnad har en svarsgrupp, Utbildning Gävle på gång samt Socialtjänst Gävle, Omvårdnad är nästa förvaltning på tur att införa svarsgrupp. Lägesrapport sommaren 2014 Annmarie Sandberg förvaltningschef Omvårdnad Gävle informerar att den gångna sommaren varit den svåraste på många år vad gäller att få tag i sommarvikarier. Omvårdnad rekryterade 720 vikarier, men med facit i hand borde det ha rekryteras 800 vikarier. Vikarierna som anställts har varit väldigt duktiga och är bra utbildade. Det har inte inrapporterats några avvikelser eller andra incidenter. Omvårdnad Gävle är redan igång med att rekrytera vikarier till nästa sommar. Landstingets placering av patient i Söderhamn Annmarie Sandberg informerar att Omvårdnad Gävle inte placerar patienter i Söderhamn. Det har blivit någon kommunikations miss mellan Gävle kommun och

9 Kommunala Pensionärsrådet Sid 9 (10) Landstinget Gävleborg, som även de har haft hård belastning i sommar. I slutet av sommaren blev det ett stort tryck på korttidsplatser inom omvårdnad Gävle. Ny träffpunkt för pensionärer Annmarie Sandberg informerar att den nya träffpunkten på Kaplansgatan 10 är välbesökt. Utredning av dagverksamheterna Annmarie Sandberg informerar att det genomförts en utredning av dagverksamheterna. I den framkom att det finns behov av större dagverksamheter som även har öppet på andra tider, exempelvis kvällar och helger. I dagsläget finns många små dagverksameter som har begränsade öppettider. Förslaget är att stänga några av de små dagverksamheterna och hänvisa kunderna till andra dagverksamheter. Förändringen kommer att ske i flera steg, efter varje steg kommer det ske en utvärdering. 28 Övrigt Sammanträdet den 9 december börjar kl med jullunch i Stadshusets spegelsal. Birgitta Börjel undrar varför KPR inte längre får några remisser att besvara. Lena och Annmarie undersöker och återkommer i frågan. 29 Nya frågor kommande möte Äldres behov i centrum, ÄBIC Utredning villa Milbo Redovisning av biståndsverksamheten Hjälpmedel hur förskrivning sker Strokepatienters rehabiliteringsbehov Uppföljning läkaravtal inom SÄBO