Projekt Herrgårdsängen

Transkript

1 RAPPORT 1 (23) Datum Vår beteckning Ert datum Er beteckning Fastighetskontoret Utveckling/Affärsstöd Bo Göranson Direkttelefon: Projekt Herrgårdsängen Postadress Besöksadress Telefonväxel Telefax Postgiro Organisationsnr Fastighetskontoret Stadshuset Västerås E-post Internetadress fastighetskontoret@vasteras.se

2 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 2 (23) Förord Senast 2019 ska enligt ett EU-direktiv krav införas inom alla medlemsländer på att offentliga byggnader som uppförs minst ska uppfylla kriterier för ett nästan nollenergihus. Två år senare ska privata byggnader som uppförs klara kraven. Enligt Nationell strategi för lågenergibyggnader (Energimyndigheten) så kommer en halvering av energikravet ske från nuvarande nivå som anges i Boverkets byggregler om energihushållning. Det är en mycket snabb utveckling som krävs inom byggbranschen för att klara de kommande mål med skärpta energikrav. Det finns kunskapshinder. Hur ska man bygga denna typ av byggnader? Vad finns det för problem och vad finns det för lösningar? Herrgårdsängen ett unikt projekt där endast lågenergihus byggs i ett helt bostadsområde för småhus. Projekt Herrgårdsängen kommer att ge värdefulla erfarenheter om energieffektiva småhus. Erfarenheter från projektet kommer att vara ett stöd i den framtida processen för hur en kommun kan ställa energikrav i bebyggelsen. I projektet har representanter från Mark & Exploatering, Utveckling och Affärsstöd, Fastighetskontoret, Västerås stad deltagit. Aton teknikkonsult AB har bidragit med expertkunskaper inom området lågenergihus. Projektet har initierats av Västerås stad genom Fastighetskontoret och medfinansierats av Energimyndighetens externa Program för passivhus och lågenergihus. Projektet har ett starkt stöd inom Stadens och Fastighetskontorets politiska ledning och tjänstemän med fastighetsdirektör Anders Ekstrand i ledningen. Projektledare energi, Bo Göranson, Fastighetskontoret, Västerås stad Projektledare exploatering, Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret, Västerås stad Rapporten är sammanställd av Bo Göranson, Fastighetskontoret, Västerås stad Föreliggande rapport är nr 1 i en serie där nr 2 utkommer våren 2011 där resultat av den första uppföljningen (verifiering) redovisas.

3 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 3 (23) INNEHÅLL INLEDNING... 4 SAMMANFATTNING...5 Syfte...5 Bakgrund...5 PROJEKTET...6 Delmoment i projektet...6 Information...6 Krav på lågenergi...7 Dialog/Vägledning/Rådgivning...8 Beräkningsstöd...8 Rollfördelning...9 Incitament...9 Uppföljning/verifiering...9 Metodik för verifiering...11 Schematisk bild över elförbrukare i en byggnad...11 Efter mätperiodens slut för effektförlustmätning...12 Energideklaration...12 Erfarenheter rådgivning för småhusbyggare...12 RESULTAT...14 NULÄGESBESKRIVNING...14 EXTERN INFORMATION...15 VÄSTERÅS STAD OCH ARBETET MED LÅGENERGIHUS...15 Fjärrvärme i Västerås...15 Krav vid nyexploatering...15 SLUTSATSER DISKUSSION...15 Bilaga Utdrag ur resultatrapport från Energihuskalkyl...17 Verifieringsmodul i Energihuskalkyl...18 Mätning av värmeeffektbehov...18 Årsenergimätning...20 Bilaga

4 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 4 (23) INLEDNING Västerås stads kommunfullmäktige beslutade i maj 2005 om att anta Västerås stads miljöprogram. Miljöprogrammets inriktningsmål för Klimat handlar om energiförsörjningen och ska så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjlighet baseras på förnyelsebara bränslen. Västerås stads kommunfullmäktige beslutade den 7 juni 2007 att anta stadens energiplan. Energiplanen innehåller ett antal strategier, effektmål och åtgärder som tydliggör Västerås stads ambitioner och viljeinriktning för stadens arbete inom energiområdet samt klargör ansvar för genomförande av åtgärderna. Fastighetskontorets långsiktiga strategi är att uppfylla energiplanens mål till 2015 som innehåller sju effektmål, där ett av målen berör lågenergihus. Effektmål 1 Mängden producerad förnybar el ska öka med minst 15 % fram till 2015 jämfört med Effektmål 2 Västerås stad ska genom aktiv rådgivning stimulera till att a) användningen av elenergi per innevånare i Västerås ska minska med minst 5 % till 2015 jämfört med b) Användningen av uppvärmningsenergi per innevånare i Västerås ska minska med minst 5 % fram till 2015 jämfört med 2004 Effektmål 3 Den specifika elanvändningen i verksamheter som bedrivs i kommunägda fastigheter ska minska med 10 % fram till 2015 jämfört med Effektmål 4 Den specifika användningen av uppvärmningsenergi i kommunägda fastigheter ska minska med 15 % fram till 2015 jämfört med 2004 Effektmål 5 Vid nyproduktion ska minst 250 bostäder vara byggda enligt principen lågenergihus vid utgången av Effektmål 6 Minst 200 småhus skall ha konverterats från fossila bränslen och el till fjärrvärme vid utgången av 2012 Effektmål 7 a) Eldning med fossila bränslen för uppvärmning av kommunägda byggnader ska ha upphört 2015 b) Användning av direktverkande el och elpanna för uppvärmning av kommunala byggnader ska ha upphört till 2015 Definition lågenergihus Projekt Herrgårdsängen ingår som en del i energiplanens effektmål 5, att bygga lågenergihus och att definiera vad ett lågenergihus är i Västerås. I december 2008 antog Västerås stad Fullmäktige definition av lågenergihus. I oktober 2010 antog Kommunstyrelsen ny definition av lågenergihus. Bilaga 2

5 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 5 (23) SAMMANFATTNING Bostadsområdet Herrgårdsängen är Västerås första hela område med friliggande bebyggelse som endast består av lågenergihus. Syfte Projektet syftar till ett mer energieffektivt byggande i ett nytt exploateringsområde än med Boverkets byggregler (BBR) som grund. I projektet har utarbetas kriterier och metoder för att utveckla ett energieffektivt byggande. Projektet innefattar metodutveckling för energikrav i bebyggelse i full skala för ett helt småhusområde. Projektet avser inte tekniken i sig utan metodiken för hur en kommun kan bli en pådrivande aktör genom att ställa krav och även att ta ansvar för att följa upp. Viktiga delmoment i projektet Energikrav Metodik för beräkning av förluster och energianvändning i en byggnad. Öka kunskapen om lågenergibyggnation, för husköpare och husleverantörer Verifiering av en byggnads prestanda Information Projekt Herrgårdsängen och konceptet för lågenergihus är det första området i Västerås. Resultaten från Herrgårdsängen kommer att följas upp noggrant. Konceptet kommer att i sina delar att användas i stadens fortsatta energiarbete som syftar till en minskad energianvändning i bebyggelsen. Tillämpningen och beskrivning i föreliggande projekt avser exklusivt Herrgårdsängen i Gäddeholm som färdigbyggt kommer att omfatta 149 bostäder i huvudsakligen småhusutförande. Konceptet Herrgårdsängen är även tillämpbart för flerbostadshus och på alla bostadsbyggnadsprojekt. Det krävs en del modifieringar jämfört med det som nu utvecklas för småhustillämpningar. Bakgrund Energianvändning i bebyggelsen svarar för 40 % av all energianvändning och besparingspotentialen är mycket stor med tillämpning av befintlig, och effektiv, teknik, något som byggandet av passivhus demonstrerat. Kravnivåerna som ställs med Boverkets nuvarande byggregler (BBR) ligger långt över vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt och de tar inte någon hänsyn till olika energislags påverkan på resursbehovet i ett större systemperspektiv. Byggandet av passivhus är spjutspetstillämpningen av känd men energieffektiv teknik. Tekniken kan upplevas osäker att tillämpa i stor skala i Mälarregionen, där få byggare har egen erfarenhet. Kunderna/marknaden saknar även kunskap och erfarenheter av vad det innebär och därmed saknas värderingsgrund för passivhus. En situation som säkert delas av många andra regioner i Sverige. I det aktuella området är den huvudsakliga bebyggelsen småhus. Småhus är svårare att uppföra så att de klarar kriterierna för passivhus, med högre kostnader och större osäkerhet vad gäller resultatet än vid byggande av större byggnader. Klimatskalets area är mycket större per uppvärmd area än i ett flerbostadshus. Ska förlusteffekterna

6 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 6 (23) reduceras krävs att samtliga delsystem och delkomponenter väljs med absolut högsta prestandanivån. På denna marknad finns endast ett begynnande utbud av bra komponenter och system och därmed är uppgiften svår. För småhusbyggandet är den vanligaste systemlösningen i ett traditionellt bygge att installera allt större värmepumpar för att klara Boverkets byggregler. Den strategiska uppgiften i projektet är att arbeta fram en till passivhus kompletterande kravnivå för att främja kunskapsutvecklingen av täta byggnader med system för värmeåtervinning ur frånluften och hur man eliminerar köldbryggor. Vid jämförelse med passivhus är det huvudsakligen tjockleken på isoleringen som skiljer och vilken fönsterkvalitet som väljs. Kraven ställs inte lika högt för lågenergihus som för passivhus men ger de kunskaper inom området som krävs. PROJEKTET I projektet Herrgårdsängen skrivs avtal med samtliga köpare av tomtmark om det krav på energieffektivitet som minst ska gälla, en nivå som klart understiger Boverkets krav. Inom projektet har det arbetats fram krav som knyter an till passivhus-metodiken, den innehåller en enkel och tydlig metodik för att beräkna förväntade prestanda och metoder för uppmätning av resultat. Olika rutiner för kommunens dialog med byggherrar och husleverantörer har arbetats fram. För att underlätta processen behövs enkla hjälpmedel/verktyg som rationaliserar arbetet med de strategiska data som krävs. Hjälpmedlet har utvecklats för att tillämpas i beräkningarna av en byggnads energiprestanda. För att skapa intresse och incitament införs ett system för Herrgårdsängen som innehåller morötter. Delmoment i projektet Delmomenten i projektet bildar sammantaget ett koncept för hur en hantering av energikrav i bebyggelsen kan byggas upp med en sammanhållen struktur. Konceptet lågenergihus innehåller det politiska stödet, stöd från förvaltningsledningarna inom staden, information, definition av begreppet lågenergihus, en energiklausul i köpeavtalet, dialog med tomtköpare, vägledning och rådgivning. För en bedömning att beräknad energiprestanda uppfyller energikraven för lågenergihus behövs ett enhetligt beräkningsstöd. I ett komplett koncept ingår en uppföljning av en byggnads energiprestanda d.v.s. att den färdiga byggnaden blev den projekterade. Information Möte med hustillverkare Innan tomterna släpptes till försäljning på Herrgårdsängen så bjöds småhustillverkare in till ett informationsmöte i september Där presenterades förutsättningarna för att bygga lågenergihus inom området. Mötets syfte var att ge hustillverkare tid till

7 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 7 (23) förberedelse. 40 personer med representation från 17 tillverkare deltog på mötet. Det samlade intrycket från mötet var positivt. Möte med tomtköpare Ett informationsmöte hölls med de personer som var intresserade av att köpa tomt på Herrgårdsängen i mars Ungefär personer kom till mötet. Det finns 59 styckebyggartomter för enskild byggnation av lågenergihus på Herrgårdsängen. På programmet stod energifrågor, bygglov- och detaljplanefrågor, tillsammans med allmänna frågor kring byggnationen. Det var ett möte som varade i nästan tre timmar. Hemsida För att underlätta informationsinsatserna i projektet finns en hemsida speciellt framtagen för Herrgårdsängen. På hemsidan finns information om energikraven tillsammans med en lättöverskådlig beskrivning av vad ett lågenergihus egentligen är. För att öka tillgängligheten för frågor om lågenergihus finns servicefunktionen Bosse energidoktorn dit människor kan skicka Epost med frågor. Bosse Energidoktorn bosse.energidoktorn@vasteras.se Krav på lågenergi I avtal med två byggherrar har energikrav ställts via exploateringsavtal. Omfattningen i deras åtagande är 25 respektive 27 gruppbyggda småhus samt fyra till sju stycken herrgårdsvillor med vardera 4 lägenheter. För enskilda tomtköpare ställs samma energikrav som i exploateringsavtalen i köpeavtalet för tomt på Herrgårdsängen. Det finns 59 stycken styckebyggartomter inom området. Det finns ett täthetskrav för byggnaden (provtryckning) och en lista på kompletterande energikrav som är kostnadseffektiva ur ett kundperspektiv. Det är ett krav som normalt inte ställs då köparens fokus ligger på byggnadens övergripande funktionella utformning och estetik. Energikrav Byggnadens behov av köpt viktad energi får inte överstiga summan av följande tal: E viktad = E bränsle + E el x 2,5 < 100 kwh/m² I energisumman ingår energi för varmvatten, värme och drift av pumpar och fläktar. Byggnaden får ha en maximal effektförlust vid dimensionerande utetemperatur enligt: P = < 20 W/m².

8 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 8 (23) I avtalen ingår även övriga byggnadstekniska krav Övriga byggnadstekniska krav (förkortad version) Bilagan till besiktingsprotokoll skall användas. Täthet < 0,4 l/s,m2 vid FTX-ventilation vilket ska säkras i byggprocessen (kontrollplanen) via provtryckning ( enligt SS ) innan ytskikt på väggar och i tak monterats så att läckage lätt kan åtgärdas. Vid byggande av passivhus så gäller kravet enligt Forum för energieffektiva byggnader Ljud från ventilationssystem eller andra värmeinstallationer skall klara minst ljudklass B i sovrum (enligt SS ). "Varmvattenblandare ska vara energieffektiva. Pump för värmecirkulationssystem väljs med elektroniskt tryckstyrt utförande (undantag för inbyggda pumpar i värmeproduktionsutrustning) Varmvattenberedare eller ackumulatortank ska inte ha större stilleståndsförluster än 100 W. Fast installerad belysning ska vara A-klassad (dvs ej glödlampor eller halogen). Undantag spiskåpa och badrumsskåp. Fastinstallerad extern belysning överstigande 25 Watt/hushåll.. Vitvaror för matförvaring ska vara minst klass A+, tvättmaskiner A- klassade och torksystem med torktumlare minst klass B, men rum försedd med avfuktare är ett alternativ. Eventuell handdukstork ska ha timer- eller tidstyrning. Eventuellt komfortvärmesystem i golv ska ha en låg tidskonstant, lägre än 1,5 timmar, samt vara tidstyrd med valfri inställning av/på och avstängningstider. Det innebär definitionsmässigt att övertemperaturen i golvet ska sjunka med mer än 63% jämfört med omgivande temperatur inom 1,5 timme Om huvudsaklig uppvärmning baseras på biobränsle, skall lämplig och skyddad plats finnas. Om golvvärmesystem, väljs lätta snabbreglerade värmesystem (tidskonstant < 3h), annars ska ökade reglerförluster beaktas. Utöver en mätare för hushållsel, ska separata elmätare (undermätare) finas för el som används till uppvärmning och varmvatten (elpanna, värmepump Separat flödesmätare för varmvatten (m³) De energikrav som här listats ska ingå som punkter i kontrollplanen och stämmas av vid byggbesiktning. Dialog/Vägledning/Rådgivning Under hela projektet har stort engagemang och vikt lagts vid att bistå med råd och vägledning till både enskilda tomköpare och hustillverkare. För mer handfasta råd har extern expertis använts. Beräkningsstöd För att göra det möjligt för en kommun att bedöma energiberäkningar på ett likvärdigt sätt så har det inom ramen för projektet utvecklats ett beräkningsprogram för byggnader. Det gäller i första hand för småhus, programmet har sedan komplettarts med beräkningsmoduler för flerfamiljshus, lokalbyggnader och flerfamiljshus i kombination med lokaler. Den senare utvecklingen har skett i samarbete med Linköpings kommun. Aton Teknikkonsult AB har hela tiden bidragit med expertfunktionen, beräkningar och dataanpassning har skett i deras regi. Programmet innehåller även en verifieringsmodul.

9 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 9 (23) Beräkningsprogrammet används fullt ut i projekt Herrgårdsängen, Västerås stad går igenom samtliga energiberäkningar för att stämma av att energikraven för området hålls. Alla beräkningar redovisas med den rapport som genereras av programmet. Programmet finns tillgängligt på internet det finns demoversioner av olika typhus så att alla har tillgång att beräkna och testa programmet. I samband med att man bokar eller köper tomt får köparen en inloggning som är knuten till det specifika området med dess unika energikrav. Tomtköparen kan i sin tur bjuda in fyra husleverantörer att göra energiberäkningar i samband med att tomtköparen hämtar in offerter på hus. Programmet innehåller indata beskrivningar, men i de fall beräkningsstöd varit nödvändig har Fastighetskontoret erbjudit sådan kostnadsfritt, men i begränsad omfattning. Det har i första hand erbjudits till husleverantörer då vi rekommenderar att det är husleverantören som skall ta ansvar för och göra energiberäkningen. Rollfördelning Rollfördelningen mellan staden och byggherren ses på följande sätt: Stadens krav ställs på byggherren i samband med markavtalet och kraven ska uppfyllas innan byggstart. Staden ansvarar också för att kraven verifieras. Byggherre/styckebyggare ansvarar för att kraven följs och ger tillstånd/medverkar till att uppföljning kan genomföras. Rekommendationen är att byggherren överför samma krav på husleverantören/entreprenör som staden ställer på honom eller henne. Incitament Herrgårdsängen är ett möjligheternas område där inga sanktioner finns om kraven inte uppfylls. Däremot har alla tomtköpare ingått ett civilrättsligt avtal att uppfylla villkoren i energiklausel i köpeavtalet. Avtalen är godkända av Västerås stad där det det finns ett bonusincitament för energikrav, vid uppnått minimikrav för området Herrgårdsängen ,- och uppnår man passivhusnivån är energibonusen ,-. Denna bonus är exklusivt endast för Herrgårdsängen. Uppföljning/verifiering I projekt Herrgårdsängen ingår ett delmoment med uppföljning och verifiering av byggnader. Den fråga som man inte tidigare haft något svar på hoppas vi nu att få blev byggnaden som den var projekterad att bli? Uppföljningsprocessen är i sig komplex och består av ett flertal delmoment där grunden finns i den redan gjorda energikalkylen som är en bilaga till köpeavtalet. Under byggnationen skall en täthetsprovning ske och den ska vara avklarad när uppföljningen startar. Utöver det ska ventilationen vara injusterad och besiktningsprotokollet ska vara tillgänglig tillsammans med plan- och sektionsritningar. Uppföljningen/verifieringen omfattar följande insatser kort: Effektförlustmätning. Årsenergimätning.

10 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 10 (23) Energideklarering. Ny energiberäkning i beräkningsprogrammet Varje byggnad är från början energiberäknad i programmet energihuskalkyl, med ny energiberäkning menas en komplettering av data utifrån de faktiska mätningarna. Effektkravet verifieras med mätdata för november - januari månad då variationer i solenergipåverkan är försumbar och vädringsbeteendet är minimal. Mätperioden omfattar 3 till 5 veckor per bostadsbyggnad. I projektet första etapp kommer Västerås stad ansvara för mätinsatsen, men erfarenheterna ska ligga till grund för ett enkelt mätpaket som marknadens parter själva ska kunna ansvara för i kommande områden. Som resultat från modellen ska alltså ett verifikat på ställda krav och verkliga, normaliserade värden produceras. Till modellen och dess verktyg kopplas också en certifierad energiexpert, som utfärdar en energideklaration när årsavläsningsvärden erhålls och som skickar resultaten vidare till Boverkets databas. Mätavläsningar, enligt mätanvisning i bilaga om årsenergimätning (samma avläsning, men skall anges i separat exceldokument), från I bilaga 1 så illustreras verifieringsarbetet i programmet energihuskalkyl.

11 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 11 (23) Metodik för verifiering Besök på plats, samt mätstart Kontroll att erforderlig mätutrustning finns på plats enligt köpeavtal. Kontroll att Atemp yta överensstämmer med energikalkylen från projekteringen. Kontroll att eventuell värmepump är i drift och bedöms vara i funktionsdugligt skick (dock ingen mätningsinsats utan endast en bedömning. Större avvikelser fångas upp av mätresultatet). Placering av inne- och utetemperaturmätare (loggers), två inomhus och två utomhus. Mätavläsningar, enligt mätanvisning i bilaga om effektförlustmätning från Mätavläsningar, enligt mätanvisning i bilaga om årsenergimätning (samma avläsning, men skall anges i separat exceldokument), från Schematisk bild över elförbrukare i en byggnad M deb M vp Inbyggd Cirkulationspump M el Elpanna, elpatron, mm Fläktar Pumpar Utebelysning, uthus, motorvärmare, etc. Hushållsel

12 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 12 (23) Efter mätperiodens slut för effektförlustmätning Avläsning effektförlustmätning (senast v. 6) Temperaturloggers samlas in och data överförs till angivna inmatningsfält. Energimätare avläses. Data överförs till Energihuskalkyl Kompletterande administrativa och tekniska data som krävs för GRIPEN-dokumentet samlas nu in (t.ex. solfångararea, etc). Energideklaration Avläsning årsenergidata, 12 månader efter mätstart. Data överförs till Gripen och Energideklaration utfärdas för byggnaden, med en kopia vardera till byggherre och Fastighetskontoret. Byggnad som vid besök saknar förutsättning för mätning samlas upp till nästa mätgrupp. Efter anmodan får byggherren på egen bekostnad komplettera med mätare som saknas enligt köpekontrakt. Enstaka byggnader som har anslutna garage, mm som inte ingår i byggnaden men som försörjs från samma panna/värmepump, skall också mätas. Erfarenheter rådgivning för småhusbyggare Det har genomförts samtal med både husleverantörer och tomtköpare där Bosse Energidoktorn har svarat på frågor kring energikraven. De frågeställningar som tagits upp är bl.a. energikraven på Herrgårdsängen och lagkraven i BBR, får staden ställa krav utöver lagen, frågor kring FTX, vattenarmturer, belysning, golvvärme och vad händer om man inte uppfyller energikraven m.fl. frågor. Avtal och information finns på hemsidan för Herrgårdsängen, Gäddeholm har tomtköpare och husleverantörer, vid behov erbjudits en mer fördjupad information. Ett vanligt standardkoncept för uppvärmning hos husleverantörer är ett system som baseras på en frånluftsvärmepump i kombination med golvvärme. De husleverantörer som levererat hus till Herrgårdsängen har förändrat sina koncept med bättre U- värden i fönster, väggar, tak och golv men även tagit hänsyn till köldbryggor. En vanlig installation är värmepump i kombination med ett FTX system.

13 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 13 (23) När effektkrav ställs enligt Västerås stads modell för en minskning av värmeförlusterna (byggnad tillsammans med värmeåtervinning ur frånluft) så saknade en del leverantörer bra lösningar. Frågor som kommer upp i samband med att leverantören ska göra en energiberäkning på byggnaden är: Varför kan vi inte välja frånluftsvärmepump? Vilken täthet kan man räkna med som möjlig? (D.v.s. man saknar egna erfarenheter) Isolering och köldbryggor mot grund. (övriga köldbryggor har man räknat fram sedan tidigare) Vilka förluster får man med golvvärmesystem Energiberäkningen har husleverantören av tradition lagt som sist i ledet i den egna processen, ibland också när huset redan är sålt. Därför saknas ofta i småhusritningar FTX-systemens placering, en viktig faktor för att minimera kanalisation och kanalförluster. Risken finns att det blir VVS-installatör som anlitas som får klara ut det praktiska i efterhand, d.v.s. att lösningen inte blir optimal. En del småhusleverantörer saknar kompetens eller tar inte ansvar för byggnadens inomhusklimat i form av övertemperaturer som kan uppstå under sommarperioden. Det är en fråga som de inte reflekterat över. Det har fungerat bra att få småhusleverantörerna att lära sig använda energiberäkningsprogrammet, när kalkyleringen görs centralt i företaget. Säljarna har däremot haft en längre process för att kunna se möjligheterna att själva hantera kalkyleringen och på så vis direkt kunna stämma av konsekvenser av kundens ändringsförslag. Ett tiotal mindre och större småhusföretag och byggföretag har gått igenom denna process och tagit fram underlag för lågenergihus som också passar utmärkt för att anslutas till fjärrvärmeförsörjda områden. Minst två småhusleverantörer har införlivat sitt småhuskoncept i sin byggkatalog. I mindre utsträckning har det varit de enskilda köparna som själva tagit på sig ansvaret med att styra upp byggnadens energiegenskaper. Det har i huvudsakligen gällt val av uppvärmningssystem och värmepumpslösning för att klara energikravet. Ett fåtal husköpare har också ställt frågor om konstruktion och själva tänkt styra byggprocessen. Rådgivningsinsatserna har ofta klarats av på minuter per tillfälle. Vissa köpare/leverantörer har dock återkommit vid ett flertal tillfällen. Vid genomgång av inlämnade energiberäkningar arbetas de igenom på ca 5 minuter för att hitta eventuella fel, brister, eller tveksamheter. Synpunkter och förslag dokumenteras. Brister i kalkylerna är vanligt förekommande och de handlar om oklarheter över de indata som valts, för t.ex. COP-faktor från värmepumpar (okritiska leverantörsvärden för de mest gynnsamma driftbetingelserna)

14 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 14 (23) RESULTAT Resultatet i tabellen nedan bygger på ett mindre antal beräknade byggnader, 13 stycken. För ett eluppvärmt hus innebär energiformeln för Herrgårdsängen maximalt 40 kwh/m² för värme, varmvatten och driftel och effektförlust på max 20 W/m². Formel E viktad = E bränsle + E el x 2,5 < 100 kwh/m² Det är relativt stora byggnader ett genomsnitt på 166 m² Atemp, blandat enplanshus, 1,5-planshus och 2-planshus. Resultaten från dessa hus innebär ca % lägre nivåer än BBR för eluppvämda hus. Värme Köpt Varav el Produktionssystem W/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² Pelletskamin + sol 13, Bergvärmepump Uteluftvärmepump Medel NULÄGESBESKRIVNING Småhustomter, 59 stycken, har tilldelats de personer som står i tomtkö. Nuläget visar att 32 tomter för småhus är sålda och ett antal tomter därutöver är bokade. Projekt Herrgårdsängen är inne i en fas där byggnationer och färdigställandet av hus pågår. De första familjerna har flyttat in och verifieringsfasen är uppstartad och den fysiska mätinsatsen startar 19 november 2010 för det första färdigställda husen. Energiberäkningar kommer in för granskning och dessa energiberäkningar ingår som en del i köpeavtalet mellan Västerås stad och tomtköparen. För att energiberäkningen som görs i skall vara godkänd så måste effekt- och energikravet för Herrgårdsängen vara uppfyllt. Samtal förs fortlöpande med hustillverkare om energikraven på Herrgårdsängen. Arbetet kännetecknas som dialog, lyhördhet och vägledning. För att leverera hus till Herrgårdsängen så måste småhustillverkare göra förändringar och anpassningar i sina husleveranser. Anpassningar som innefattar FTX-ventilation tillsammans med utökad isolering i tak, vägg och grund, lågenergifönster och varmvattenblandare med energisparfunktion. Uppföljningen som nu startat upp inleds med ett informationsbrev till husägare och ett informationsmöte innan mätningar påbörjas. Informationsmötet till husägare har följts upp med möte med husleverantörer också innan mätningarna påbörjats. Informationen innehåller vad som händer vid mätuppföljningen. Utplacering av små mätdosor som loggar (mäter) temperatur att mätdosorna kommer att finnas i huset i cirka 3-6 veckor. Små stickproppsanslutna energimätare kommer att användas för att värdera viss el-ansluten elutrustning. Därutöver en rundvandring i huset för att titta på kök med köksfläkt, badrum med ev. golvvärme, göra avläsningar vid husets

15 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 15 (23) huvuduppvärmningskälla (värmepump, pelletspanna eller dylikt) och ventilationsanläggningen med återvinningsaggregat. EXTERN INFORMATION Det finns en stor efterfrågan på information som berör Västerås och stadens arbete med lågenergihus. Västerås har deltagit vid aktiviteter så som Energitinget 2009 och 2010, Uthållig kommun, Hållbara städer med flera. I mars 2009 genomförde Västerås stad, Fastighetskontoret seminariet Lågenergihus är framtiden. Föreläsare var Dr. Berthold Kaufmann från Passivhaus Institut i Darmstad, Tyskland. Vi har även informerat ett flertal andra kommuner om vilka krav Västerås stad ställer på lågenergihus. Arbetet med lågenergihus har även rönt en hel del uppmärksamhet i media, press och tv. VÄSTERÅS STAD OCH ARBETET MED LÅGENERGIHUS Det är stadens politiska vilja att all byggnation på kommunal mark skall vara lågenergihus. Projekt Herrgårdsängen är ett pilotprojekt med lågenergihus och energikrav inom Västerås stad. I december 2008 antog Kommunfullmäktige den definition om vad ett lågenergihus är i Västerås. Västerås stads definition kommer att uppdateras när de lokala möjligheterna visar på förändringar, t.ex. erfarenheter från projekt Herrgårdsängen. En översyn av den nu gällande definitionen i Västerås pågår. Fjärrvärme i Västerås I Västerås har ett unikt system för fjärrvärme utvecklats som passar in i konceptet för lågenergihus. Systemet bygger på ett lågtempererad fjärrvärme där infrastrukturen kan byggas upp samordnat med övrig infrastruktur inom ett bostadsområde. Systemet är aktuellt för sju områden inom Västerås varav ett är i full drift. Krav vid nyexploatering I köpeavtal ställer Västerås stad krav på lågenergihus enligt stadens definition, och det gäller vid samtliga nyexploateringar. Programmet används även i andra projekt inom Västerås stad. SLUTSATSER DISKUSSION För att genomföra ett sådant här projekt krävs starkt politiskt stöd tillsammans med berörda förvaltningars ledning. Det är oerhört viktigt att betrakta arbetet med lågenergihus som ett koncept och inte enbart en juridisk paragraf i ett köpeavtal. Konceptet innehåller förutom avtal, information, dialog, vägledning, råd och beräkningsstöd. För att lyckas med arbetet krävs stöd, vilja och engagemang från dem som arbetar med frågorna. Med hjälp av ett enhetligt beräkningshjälpmedel som är tillämpbar i de flesta fall utom i mycket komplexa byggnationer kan man göra jämförelser som bygger på

16 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 16 (23) samma antaganden d.v.s. mätvärden blir jämförbara. Bedömningen av projekterade byggnaders energiprestanda underlättas väsentligt. Erfarenheter med ett projekt som omfattar en hel stadsdel ger unika kunskaper när det gäller kontakter med byggherrar, husleverantörer, konstruktörer, beräkningsfrågor och systemfrågor. Resultat från projektet Herrgårdsängen; Projekterade och beräknade byggnader understiger Boverkets nu gällande byggregler med %. Västerås stad har etablerat unika erfarenheter genom att ställa krav på lågenergihus som innefattar kontakter med tomtköpare, husleverantörer och huskonstruktörer. Inom projektet har beräkningsmetodik utvecklats tillsammans med en metodik att följa upp en byggnads energiprestanda (verifiering). Beräkningsprogram har utvecklats inom projektet för att möjliggöra en enhetlig bedömning av projekterade och beräknade energiprestanda för byggnader. Programmet har utvecklats och omfattar idag småhus, flerfamiljshus, flerfamiljshus i kombination med lokaler och lokalbyggnader samt att i programmet finns en verifieringsmodul. Ett flertal småhustillverkare har utvecklat ett koncept för lågenergihus. Lågenergihus är ett krav för att få leverera hus till Herrgårdsängen. Svaret på om de verkliga byggnaderna blev som projekteringen utvisat det kan vi inte ge svar på förrän den första verifieringsfasen är genomförd. Den fasen startar upp i november Under senare delen av våren 2011 kommer föreliggande rapport att kompletteras med en uppföljning vilket berör erfarenheterna kring uppföljning (verifiering). Att arbeta i konceptform där stor vikt har lagts vid möten med husköpare och husleverantörer ser vi som en mycket stor framgångsfaktor. Erfarenheter som kommit till del genom från projekt Herrgårdängen används redan i alla andra exploateringsprojekt och har gjorts så sedan början av 2009 då Västerås stad ställer krav på energieffektiva byggnader så som lågenergi, vid försäljning av tomtmark.

17 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 17 (23) Bilaga 1 Utdrag ur resultatrapport från Energihuskalkyl De inringade resultaten är de värden som stäms av mot energikraven för området.

18 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 18 (23) Verifieringsmodul i Energihuskalkyl Mätning av värmeeffektbehov

19 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 19 (23) Mätvärdesinsamlig för effektförlustmätning

20 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 20 (23) Årsenergimätning Solenergiinstrålningens inverkan Minimeras genom att aktuella mätveckor anges. Programmet viktar veckornas solinstrålning mot byggnadens söderorienterade fönsterarea

21 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 21 (23) Mätvecka före inflyttning är möjlig om solavskärmning. Annars ca 5 veckors mätning. Röda siffror anger bearbetade data som hämtas från excelformulär för indata

22 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 22 (23) Resultat från effektverifieringen

23 VÄSTERÅS STAD RAPPORT 23 (23) Bilaga 2 Definition av lågenergihus i Västerås Byggnadskategori Icke elvärmda kwh/m²/år Elvärmda kwh/m²/år Bostäder, under 400 m² Bostäder, över 400 m² Lokaler, grundvärde W/m² W/m² Under 400 m² Över 400 m² Effektkrav (Mycket energieffektivt klimatskal) 20 16