Pingst hänryckningens tid kors från Jerusalem Gunnila Cervall porträtteras Strindberg och religionen. katolskt magasin # 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pingst hänryckningens tid 10 000 kors från Jerusalem Gunnila Cervall porträtteras Strindberg och religionen. katolskt magasin # 5"

Transkript

1 # 5 4 maj 2012 Pris 40 kr Pingst hänryckningens tid kors från Jerusalem Gunnila Cervall porträtteras Strindberg och religionen katolskt magasin

2 # 5 katolskt magasin 4 maj 2012 Årg 87. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32 E) Tel: E-post: redaktionen@katolsktmagasin.se Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. styrelseordförande ansvarig utgivare Kjell Blückert redaktion Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) margareta.murray-nyman@katolsktmagasin.se tel eller Birgit Ahlberg-Hyse biahyse@bredband.net tel eller Utrikesansvarig Kaj Engelhart kajcaritas@hotmail.com tel Layout, hemsida, annonser Mattias Lindström mattias.lindstrom@katolsktmagasin.se tel eller Prenumeration, ekonomi Sofia Wahlstedt sofia.wahlstedt@katolsktmagasin.se tel Prenumerationspris: Sverige 340 kr Europa 450 kr, utom Europa 500 kr Pg , Bg Tryck: Wikströms tryckeri AB, Uppsala Nr utkommer 1 / Manusstopp 11/ För icke beställt material ansvaras ej. omslagsbild: genomborrad av kärlek caritasduva, linoleumsnitt av joanna agetorp Ur innehållet Nu är Barthazar Sibana en herde för Guds folk sidan 4 Tvåveckorsutbildning för kyrkoherdar sidan 5 S:t Josefsystrar jubilerar sidan 6 Fader Björn Göransson fraktade kors från Jerusalem till Södertälje sidan 8 Vykort från Azerbajdzjan Eurovisionens nästa land sidan 10 Nytt avsnitt i äldreserien: Intervju med Birgittasystern Theresia sidan 13 Pingstpredikan sidan 16 Kultur: Strindberg och religionen sidan 24 Konstnärsparet Agetorp vill arbeta i katols ka miljöer sidan 26 Joanna Engstedt efterlyste lärobok i latin fick skriva den själv sidan 31 Kyrktorget: Diakonjubileum i Jönköping sidan 32 Facit på vårkorsordet sidan 35 Kallad till förälder Ett studiecirkelmaterial för föräldragruppen Föräldragrupper på Familjesidan sidan 38 Sista sidan: Kaldéer i Jönköping sidan 40

3 ledare sid. 3 Ordinariaten och pingsten När den apostoliska konstitutionen Anglicanorum coetibus utfärdades i november 2009 som svar på en direkt begäran från anglikanskt håll så väckte detta stor uppmärksamhet. Här erbjöds en väg till den katolska kyrkan för vissa anglikanska grupper i första hand stift/ provinser/församlingar som önskade ansluta sig till kyrkan under bevarande av egen identitet inklusive en liturgisk ordning där en del av det anglikanska arvet levde vidare. En ny organisationsform skulle upprättas: ett personalordinariat under ledning av en ordinarius, utsedd av Troskongregationen. Före detta anglikanska präster (de flesta gifta) skulle under vissa omständigheter kunna erbjudas katolsk prästvigning, men det förutsattes att flertalet av de präster som i framtiden påbörjar sin utbildning lever i celibat. Möjligheten av ordinariat har väckt stort intresse i länder som tillhör eller har tillhört det brittiska samväldet. Personalordinariatet Our Lady of Walsingham det ordinariat som upprättades först omfattar nu, efter upptagningar under Stilla veckan, cirka lekmän och 60 prästvigda. Det amerikansk-kanadensiska ordinariatet The Chair of Saint Peter, som upprättades 1 januari 2012, räknar med att cirka lekmän kommer att ansluta sig i en första våg. Ett 40-tal av dessa har påbörjat prästutbildning. Men också utanför den anglikanska kyrkoenheten har möjligheten av en dubbel anslutning diskuterats. Vatican Observer uppmärksammade den 14 april att åtskilliga grupper i Nordamerika och Skandinavien anhållit hos Heliga Stolen om att tas emot inom den katolska kyrkan. I Sverige är det framför allt grupper kring Östanbäcks kloster utanför Sala som drivit frågan om en övergång till den katolska kyrkan med bevarande av egna traditioner. Det är dock svårt att se hur innehållet i Anglicanorum coetibus skulle kunna appliceras på grupperna. Åtminstone två skäl talar emot: I Sverige finns inga församlingar som är beredda att övergå till den katolska kyrkan in pleno. Sverige är för litet för ett eget ordinariat, de grupper som kunde ha intresse av ett sådant är små. Åtskilliga av de liturgiska traditioner som finns inom Svenska kyrkan används redan i dag inom det katolska stiftet särskilt en mängd lutherska psalmer ingår sedan länge i den katolska psalmboken. I praktiken skulle ett svenskt ordinariat om Rom skulle bejaka ett sådant närmast komma att fungera som en nationell grupp. Det finns åtskilliga sådana i stiftet och de behövs. Men syftet med de nationella grupperna är inte att de ska permanentas, och ett ordinariat skulle förmodligen bli en permanent svensk grupp: något som biter sig fast vid sidan av etablerade strukturer i stället för att bli en del av helheten. Och de traditioner som bevarats och utvecklats inom katolskt inspirerade grupper i Svenska kyrkan är alltså inte beroende av ordinariat. Traditionerna kan odlas också inom de befintliga strukturerna, i vanliga katolska församlingar. Där, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder, ges möjlighet att ta del av pingstundret till delaktighet i den katolska kyrkan i dess helhet på nära håll. Där 100 olika nationaliteter, och minst lika många språk, bryts med och mot varandra där är det PINGST. Fotnot: Ledaren för ett ordinariat kallas ordinarius. Vanligtvis är denne en biskop, men det kan också vara en präst, i synnerhet om ordinariatet ifråga inte är ett territoriellt stift. Mera om ordinariaten: Piusbröderna skrev på Den långa förhandlingsprocessen mellan Vatikanen och Pius X:s Präst brödraskap, SSPX, som pågått sedan 2009 kring ett återupptagande i Katolska kyrkan, verkar närma sig slutet. Den 18 april bekräftade Vatikanen att biskop Bernard Fellay, ledare för SSPX, har skrivit på den läromässiga preambel som Vatikanen tillställt rörelsen med krav på acceptans om man ville tas upp i kyrkan. Pater Federico Lombardi, Vatikanens talesman, betecknar det som uppmuntrande och ett steg framåt. Den underskrivna preambeln innehåller vissa läromässiga principer och kriterier för tolkningen av katolsk lära som är nödvändiga för att garantera troheten. Om påven godtar de små och obetydliga ändringar i texten som gjorts av SSPX, innebär det att rörelsen skulle kunna återupptas i Katolska kyrkan efter 21 års brytning och få status som personalprelatur i likhet med Opus Dei, vilket innebär att ledaren utses av påven personligen. Texten med de gjorda ändringarna studeras nu i Vatikanen och kommer att föreläggas påven inom några veckor, uppger den katolska nyhetstjänsten CNS. I ett brev till biskopar och präster inom SSPX skriver biskop Fellay att ingenting definitivt har ännu hänt, varken ett kanoniskt erkännande eller en brytning. Kaj Engelhart Mera information finns på Katolskt magasins hemsida

4 sid. 4 aktuellt inrikes En herde för Guds folk Innerlighet blandades med uppsluppenhet när Barthazar Sibana prästvigdes den 14 april. En afrikansk grupp stod för livfulla sång- och dansinslag i den högtidiga ceremonin. Vill du under den helige Andes ledning och utan att tröttna fullgöra den prästerliga tjänsten i Kristi kyrka och vara herde för Guds folk som biskopens redlige och ödmjuke medarbetare? Så lyder den första fråga som en biskop ställer när den som ska vigas till präst avlägger sina vigningslöften. Inför den fullsatta domkyrkan var det nu biskop Anders Arborelius som ställde frågorna till diakon Barthazar Sibana och fick övertygade ja på dem alla. Därefter följde ett förtätat ögonblick med vigningskandidaten raklång på korgolvet och församlingen sjungande Allhelgonalitanian. I sin vigningshomilia hade biskopen nämnt Barthazars svåra bakgrund, som flykting från Rwanda, och hos de många koncelebrerande prästerna anade vi ett djupt medbroderligt engagemang när de gick fram till honom, en och en, först för handpåläggningen och sedan, efter vigningsbönen, för fridshälsningen. Under eukaristins liturgi, då den nyvigde stod bredvid biskopen och delade ut kommunionen, avlöstes de liturgiska sångerna från orgelläktaren av upprymda tongångar från de främre kyrkbänkarna där en stor afrikansk grupp betygade fader Barthazar sin tillgivenhet. Sången och dansen fortsatte efter mässan, i högljudd kontrast till stillheten kring fader Barthazar när han gav mässdeltagarna sin primizvälsignelse. Sedan blev det fest för alla i domkyrkosalen med mat och vin och, förstås, ännu mera sång och dans. Fader Barthazar visade glädje på sitt lite måttfulla sätt. När han hade överösts med blommor och presenter i ett par timmar tog han på sig sin gröna hatt ja han tycker om hattar och lämnade festen. Allvaret väntade redan dagen därpå: den första egna högmässan i S:ta Eugenia, där han har haft en del av sin diakonatstid. Hans första placering som präst blir i Sundsvall där han under våren ska samarbeta med den vikarierande kyrkoherden Göran Degen som är rektor för prästseminariet i Uppsala och som har varit hans mentor fram till prästvigningen. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Barthazar Sibanas diakonvigning refererades i Km nr 5/11 Stort ögonblick. Barthazar Sibana knäböjer framför biskop Anders Arborelius inför handsmörjelsen och överräckandet av kalk och patén. Ministrant är Kristoffer Mauritzson och ceremoniar Magnus Andersson. Afrikansk glädje. Efter en lång fest tar fader Barthazar sin gröna hatt och säger adjö till sina uppsluppna afrikanska vänner. Deras sång- och dansinslag satte en originell och livfull prägel på vigningsmässan.

5 aktuellt inrikes sid. 5 Utbildning för nya kyrkoherdar Ledarskapet i Katolska kyrkan i Sverige har belysts från alla tänkbara håll i en tvåveckorsutbildning för tio nya kyrkoherdar, samlade på stiftsgården Marielund. Ledning av en mångkulturell församling, ansvar för förkunnelse, undervisning, ekonomi, byggnader och kyrkböcker, delaktighet i samhället och beredskap att framträda i media. Där var något av innehållet i arbetspassen för den andra studieveckan i mitten av april. Den första veckan, i februari, innehöll ämnen som församlingsordningen och den svenska församlingsmodellen. Ansvariga för utbildningen var stiftets studieprefekt, pater Fredrik Emanuelson OMI, som höll i flertalet arbetspass, och biskopsvikarien för präster och diakoner, msgr Miroslaw Dudek, som hade enskilda samtal om den personliga situationen i kyrkoherderollen. Paus i kyrkoherdeutbildningen. På Marielunds veranda ser vi, från vänster, Marcin Wojcieckowski OFMCap, Nacka, Zdzislaw Lepper OSB, Botkyrka, Jan Jaroz OMI, Landskrona, Fredrik Emanuelson OMI, kursledare, Martin Ferenc, Karlstad, Benoy Jose, Järfälla, Miroslaw Dudek, kursledare, Samuel Wambugu, Karlskrona, Miroslaw Jankowski OFMCap, Skövde, Thanh Duc Nguyen, domkyrkoförsamlingen, Samjimon Kuriala MST, Luleå, och Robert Juczkowski OFMCap, Angered. Jan Svensson, ansvarig för stiftets medlemsregister, informerade om registerhantering och kyrkoavgift och domprosten Marian Jancarz hade ett pass med rubriken Att sköta en församlingskyrka. Deltagarna fick också träffa Nasif Kasarji från Sveriges Unga katoliker och Ulrika Erlandsson från Katolska Pedagogiska Nämnden. I Km:s pratstunder med några av deltagarna framgick det att en ny kyrkoherde kan ha svårt att bryta upp revir som företrädaren har cementerat bland församlingsmedlemmarna. En annan svårighet kan vara att inlemma den nationella själavården i församlingen. På vissa håll finns risk för isolering mellan de olika grupperna. Fader Thanh Duc Nguyen, tidigare kyrkoherde i Värnamo, nu kaplan i domkyrkoförsamlingen, påpekade att de som tillhör nationella grupper ofta nöjer sig med mässor på sitt eget språk. De går kanske en gång i månaden och kommer inte till mässorna på svenska. Fader Benoy Jose, Järfälla, sade att det ställs alltför höga krav på en kyrkoherde. Han förväntas sköta kontorssysslor, vaktmästeri, städning och administration vid sidan av ansvaret att förvalta sakramenten. Flera aktiva lekmän behövs i församlingarna för att underlätta kyrkoherdens arbete, framhöll både fader Thanh och fader Benoy. Församlingsmedlemmarna kan inte begära full service från kyrkan utan att ge något tillbaka. Pater Zdzislaw Lepper SDB, Botkyrka, vill förmedla sin ordens, salesianernas, speciella karism. Vi ska se till att barn och ungdomar får rätt uppfostran, men det är svårt att hinna med det bland alla andra arbetsuppgifter. Pater Jan Jaroz OMI kom ändå med en hoppingivande replik: Vi är alla kallade att bygga den katolska kyrkan och att ena olika kulturer. Men det tar lång tid och vi måste ha tålamod. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse

6 sid. 6 aktuellt inrikes 150 år i Sverige S:t Josefsystrarna firar jubileum Präster kommer, präster går, Systrar stannar, systrarna består. Så står det på en av de blomsterbuketter som Josefsystrarna i Sundsvall fick inför firandet av Josefdagen 19 mars. Syster Lila, Beatriz och Zelia skrattar och konstaterar att det är helt sant. Under sina drygt 20 år i Sundsvall har systrarna Lila och Beatriz upplevt sex präster som lämnat församlingen. Det blir för ensamt för dem, för mycket resande så fast det är en trevlig församling orkar de inte stanna, säger syster Lila och suckar. I en ålder då de flesta redan varit pensionärer i närmare tio år, jobbar Josefsystrarna fortfarande oförtrutet i S:t Olofs församling i Sundsvall. Alla tre kommer från Brasilien. Zelia, som är betydligt yngre än sina två medsystrar, kom till Sverige sommaren 2011 och har just fått sina fyra sista siffror i personnumret. Och vad gör då systrarna? Det är lättare att räkna upp vad vi INTE gör, säger sr Beatriz som beskriver sig som taxichaufför åt församlingsbor, kaffekokare till kyrkkaffet, lärare i bibelstudier, ledare av bönegrupper, reträttledare för spansk- och fransktalande församlingsbor, ledare på barnläger, handläggare av asylärenden. Systrarna hjälper ofta till att ordna med läkartider och skaffar begagnade kläder och andra förnödenheter till flyktingar. De hjälper också till vid mässorna och får ofta, på grund av prästbristen, själva fira ordets gudstjänst, ställa i ordning för sakramental tillbedjan och leda rosenkransbönen. De får också resa långt då församlingen är utspridd och mässa, eller ordets gudstjänst, ska firas Kyrkans beskyddare. Sr Beatriz de Aruda Costa och sr Lia Bork representerar en lång tradition av katolsk närvaro i Sverige i form av S:t Josefsystrar. De senaste 20 åren har deras tjänst varit riktad mot S:t Olofs församling i Sundsvall. på olika platser med flera timmars resväg till utposterna i Östersund, Kramfors, Härnösand och Örnsköldsvik. I år är det 150 år sedan orden kom till Sverige, och då framför allt för att bygga upp den franska skolans helfrans ka gren. Skolan ville uppmuntra till ett närmande mellan kristna från olika kyrkor. Fortfarande är det ekumeniska arbetet viktigt för systrarna som också är aktiva i Sundsvalls Ekumeniska Råd. S:t Josefsystrarna har sina rötter i en fransk tradition och bildades 1650 i Le Puy i Frankrike av en jesuitpater, Pierre Médaille. Efter de stora religionskrigen såg han människors nöd, både materiellt och andligt, och ville göra nytta. Han inspirerade så också unga kvinnor

7 aktuellt inrikes sid. 7 och änkor som inte bara ville hjälpa de lemlästade, sjuka och de föräldralösa barnen, utan också viga sitt liv åt Gud. Så bildades små kommuniteter för dessa kvinnor, som fick sin styrka genom eukaristin. Ett starkt samhällsengagemang har präglat orden allt sedan den grundandes. I Sverige bildades små kommuniteter med anknytning till församlingscentra, särskilt i Norrland. Både i Gävle, Luleå, Umeå och Sundsvall, har det funnits Josefsystrar, och därtill i Stockholm. Nu är de tre systrarna i Sundsvall de enda kvarvarande systrarna i Sverige. Syster Lila jobbade många år i Stockholm med Franska skolan där hon var lärare i franska. Syster Beatriz är sjuksköterska och arbetade i Sundsvall på ett sjukhem till för några år sedan. Syster Zelia var lärare i Brasilien och vill gärna fortsätta undervisa så fort hon lärt sig svenska. Systrarna har lyckats med ambitionen att tillsammans leva ett materiellt enkelt liv i kärlek och glädje, mitt ibland sina medmänniskor i en lägenhet i stadsdelen Haga i Sundsvall. Att arbeta ute i samhället och möta människors behov och längtan i skolor, på sjukhus och i fabriker är utmärkande för systrarna oavsett hemvist. I Frankrike är några systrar fabriksarbetare och engagerade i fackligt arbete. Systrarna är också aktiva i Sundsvalls Asylkommitté och hjälper flyktingar, oavsett religiös tillhörighet. Att upplåta bostad tillfälligt för muslimska flyktingar har inte varit främmande för systrarna som visar prov på stor människokärlek, och vars uttalade mål lyder: Människans förening med Gud och människors inbördes förening med varandra i kärlek. Men nog måste det ha känts konstigt att hamna i Sverige, frågar jag. Jo, svarar Lila, jag hade tänkt mig ett helt annat uppdrag, i tredje världen, men fick veta att i det materiellt rika Sverige var den andliga nöden stor. Vårt uppdrag var att med vår närvaro evangelisera. Och trots min tidigare tvekan har jag känt att vårt arbete varit viktigt. Alla tre systrarna gick in i S:t Josefs orden som mycket unga. Syster Lila var bara 19 år. Hon tror att hon inspirerades av en moster som gått i kloster. Familjen som hade sex barn bodde i Santa Catharina-provinsen. Först då hon kom till Sverige lärde hon känna Beatriz, som kommer från en helt annan del av Brasilien, Sao Paolo, också hon från en stor familj med åtta barn. Zelia kommer från den södra delen av landet, Rio Grande, och har elva syskon. Familjen har italienska rötter. Josefsystrar finns, förutom i Sverige, i Italien, Frankrike, Norge och Danmark. I Latinamerika är de representerade i Brasilien och Bolivia. Och de bedriver arbete även i Indien, Pakistan, Mocambique och Tanzania. Globetrotter. Zelia Camatti kommer, liksom sina medsystrar, från Brasilien och hoppas kunna få undervisa så fort hon lärt sig svenska lite bättre. Hon anlände i fjol sommar. Sankt Josefsystrarna 1862 till år i Sverige De första systrarna började sin mission i Franska skolan i Stockholm De kom från Frankrike och deras namn var Ana de Jesus Madelon, Marie laire Clerc Macrina och Joana Francisca Wenning Davat systrarna i Franska skolan börjar planera för framtida evangelisation i Sverige 1971 grundas en gemenskap i Umeå, 700 km norr om Stockholm 1972 bildas en gemenskap i Gävle, som därefter fortsätter sin mission i Sundsvall Josefsystrarna är verksamma i Luleå, Mariebäck och Björkudden. Nu finns Sankt Josefsystrarna i Sverige endast i Sundsvall, där de i samarbete med Katolska kyrkan främst ägnar sig åt socialpastorala uppgifter i möte med invandrare och flyktingar från olika delar av världen. Sundsvall är en gemenskap som består av tre brasilianska systrar: Beatriz de Arruda Costa, Lila Bork och Zelia Camatti. Och vad gör ni om år? Flyttar ni tillbaka till Brasilien? Vi kan nog inte hoppas att vi blir så många fler i vår orden i Sverige, säger Lila, så några unga systrar som kan ta hand om oss här då vi blir riktigt gamla, räknar vi inte med. Men vi får hoppas att lekmännen kan bistå oss i våra sysslor i kyrkan. Och så länge vi orkar kommer vi att fortsätta med vårt arbete. Vi hoppas också att det ska bli fler präster som vill stanna hos oss i församlingen. Men till Brasilien vill vi inte flytta. Vi har det så bra i Sverige där vi känner oss hemma. Vi älskar Sverige, intygar även sr Zelia som klarat av sin första långa, mörka vinter i Norrland och ännu kämpar med det nya språket. Och här finns ju bra sjukhem, om vi skulle behöva, det vet ju jag som jobbat inom vården, fastslår Beatriz. Text och foto: Elisabet Finné St Olofs församling Sundsvall

8 sid. 8 aktuellt välsignade kors till Södertälje När biskop Anders Arborelius i januari 2012 gjorde en visitation i S:t Ansgars församling i Södertälje ställde jag en fråga: Får jag biskopens tillåtelse att resa till det heliga landet för att där hämta kors som välsignas på platsen för Jesu korsfästelse i Jerusalem och som sedan delas ut under långfredagsgudstjänsterna i Södertälje? Biskopen bejakade detta. Senare fick jag möta omständigheter som ledde till att planerna förverkligades på ett smått fantastiskt sätt. Redan dagen för visitationen mötte jag för första gången en familj som är bosatt i Södertälje och har släktingar i Betlehem. Kort därefter mötte jag en man som bor i Södertälje och är uppvuxen i Jerusalem. Kontakter ledde till andra kontakter och så småningom bildades ett nät mellan engagerade människor som stödde min resa till Israel, bland annat genom att det ordnades boende åt mig intill Via Dolorosa, smärtornas väg, i Jerusalem och genom kontakt med människor som för hand tillverkade kors i Betlehem. Listan på personer som engagerade sig genom praktisk hjälp kan göras lång. Listan på dem som engagerade sig andligen, genom bön och genom personligt stöd, kan göras ännu längre. Det var påtagligt hur personer från olika grupper inom församlingen stödde tanken på att det skulle delas ut kors från det heliga landet under långfredagen: att kopplingen mellan platserna för Jesu korsvandring, alltså den historiska verkligheten, och vad detta betyder för oss i nuet, skulle förtydligas genom välsignade kors. Även utanför församlingen, bland exempelvis andra kristna samfund, fanns ett uttalat stöd för planerna. Korsmärkt vandring. Via Dolorosa, Smärtornas väg, i Jerusalem leder till Gravkyrkan, vars kupol skymtar i bakgrunden. De två resväckorna med olivträkors är placerade vid den nionde stationen som utmärker platsen där Jesus föll med korset för tredje gången. Foto: f Björn Rubensson När jag kom till Jerusalem fick jag bland annat ta emot den latinske patriarken Fouad Twals särskilda välsignelse. Patriarken är väl informerad om Sveriges betydelsefulla roll som mottagarland för kristna immigranter från Mellanöstern. I mötet med patriarken bekräftades vikten av kontakter mellan personer från länder där kristna emigrerat på grund av en svår situation och personer från de länder som tar emot kristna. Den 19 mars, den helige Josefs festdag, firade jag en Josefsmässa vid platsen för Jesu födelse i Betlehem. Därefter

9 aktuellt sid. 9 I S:t Josefs skrå. I en av Betlehems snickarverkstäder arbetar mannen med sådant som ska smycka kristna familjers hem runt om i världen. Ur stycken av olivträd växer det fram gestaltningar av bibliska personer. Foto: f Björn Rubensson Historiens mittpunkt. I Gravkyrkan i Jerusalem, platsen där Jesu korsfästelse ägde rum, står två resväskor placerade vid ett av altaren kors är på resa till människorna i Södertälje. Foto: f Björn Rubensson Korsvägen. Fader Björn Göransson vandrar med två väskor fyllda med kors, samma väg som Jesus då han skulle korsfästas. Vid den tredje stationen påminns om när Jesus föll första gången under sin vandring. träffade jag pappan till en bekant som bor i Södertälje. Jag fick se ett verkligt Josefsarbete i en snickarverkstad inrymd i familjens bostadshus. Här framställdes vackra träfigurer som beskrev bibliska händelser och personer. De kors som beställts visade sig vara av utmärkt kvalitet. De träkorsen, handgjorda av olivträd och 5 cm höga, var inte bara tekniskt väl utförda, de var också tillverkade i avsikt att skapa band mellan Jesu födelsestad och Sverige. Dagen efter, klockan 4 på morgonen, hade jag med mig korsen till gravkyrkan i Jerusalem. Innan den stora gruppen av pilgrimer anlände fick jag möjlighet att ta med mig korsen till platsen för Jesu död där jag sedan firade den heliga mässan med korsen liggande intill. Därefter kunde jag, innan Via Dolorosa förvandlats till en myllrande gata, ta med mig korsen till de olika korsvägsstationerna och där be att korsen skulle bli till påminnelse om det som Jesus gjort för oss. Södertälje har kallats Sveriges Jerusalem. På pendeltåget dit träffade jag två ungdomar som ofta kommer till S:t Ansgars kyrka. När jag såg deras respekt och vördnad när de tog emot korsen från det heliga landet anade jag att korsens attraktionskraft är större än jag föreställt mig. Senare möten med människor och grupper som fick kors styrkte erfarenheterna av korsens dragningskraft. Det visade sig att kors inte räckte till. När kaldeernas korshyllning inleddes på långfredagens kväll stod det klart att det redan delats ut så många kors att det inte fanns tillräckligt många kvar. Också därefter har jag mött många som bett om kors. Erfarenheter från Södertälje visar alltså att kors inte var tillfyllest. Men mätta människors längtan efter det som korset representerar, Jesu försoningsdöd och hans uppståndelses seger över död och ondska, kan Gud göra genom sin nåd. Fader Björn Göransson

10 sid. 10 aktuellt utrikes Stora naturtillgångar. Azerbajdzjan är en av Europas största oljeexportörer, vilket lett till en mycket stark ekonomisk tillväxt i landet på 2000-talet. Korruption, inrikespolitisk osäkerhet och konflikten med Armenien har dock hindrat utvecklingen. Foto: Gulustan Vykort från Eurovisionens nästa land: Azerbajdzjan Just nu är det bråda dagar i Azerbajdzjan. Stora skrytbyggen ska avslutas i huvudstaden Baku, stadens centrum ska ytterligare putsas upp, vägen från flygplatsen in till centrum smyckas ännu mer, affärerna skylta upp med välstånd, hotellen ladda upp med ännu mera service, hemsidorna ladda med det senaste, vackraste ja, det kostar på att ha världens kameralinser på sig! Historiskt sett ligger Sverige bra till i Azerbajdzjan bröderna Nobel tillhörde grundarna av den moderna huvudstaden, de byggde och byggde, förnyade och industrialiserade. Sedan kom bolsjevikerna och läget förändrades. Och även staden. De ståtliga husen omvandlades till partihögkvarter och andra för den nya regimen viktiga institutioner. Nya khrustiovki (massproducerade prefabricerade betonghus med lägre i taket och mindre ytor) skapade samhällen som var likadana, Yanar Dag Brinnande berg. Naturgas som sipprar genom den porösa sandstenen och antänts är en stor turistattraktion i Azerbajdzjan. Foto: Alina Maric lika gråa, lika fuskbyggda svenska miljonprogrammet ter sig som paradiset jämfört med dessa projekt. Då jag jobbat i ett flertal före detta sovjetiska repub liker, inser jag vilken enorm industri dessa nya stadsdelar och städer måste ha skapat. Det ser likadant ut i Murmansk som i Bishkek, som i Baku. Och nog behövdes det lösningar i massformat för att härbärgera alla som drog till huvudstaden (som idag officiellt har drygt 2 miljoner invånare, inofficiellt sägs det nästan 3 miljoner). Svenskarna ligger bra till även på andra områden: från schlager (jodå, musikindustrin är en svensk jätteindustri på export) där svenska musikskrivare levererat till ett antal tävlande länder (Azerbajdzjans vinnare hade en svensk låt) till telecom och andra

11 aktuellt utrikes sid. 11 branscher. Vi (skaran konsulter från Sverige som jag tillhör) är väl mottagna, har rykte om oss att vara bra, är kända för att skapa bra samarbetsklimat, att se dem som arbetar lokalt och för att försöka utarbeta gemensamma lösningar. De svenska investeringarna i infrastruktur är däremot inte särskilt påtagliga än. Men: nu är det nya tider igen. Nu är det samägda eller utländska företag som bygger på höjden i glas och betong. Baku ska bli en världsstad! De stora hotellkedjorna och livsmedelskedjorna har vädrat morgonluft långt före schlagerfestivalen. Azerbajdzjan attraherar utländska investeringar och är det något som människan måste så är det att äta och sova. Alltså är matematiken enkel. Till storleken är Azerbajdzjan drygt km 2. Det är ett land där det knappt finns vatten. Jo, jo, Baku ligger vid Kaspiska havet, men det är både salt och så starkt förorenat att det inte kan användas till särskilt mycket. (Det görs i och för sig väldigt mycket för att restaurera detta vackra hav.) Så jordbruk kan man inte tala om här. Här importeras det mesta ätbara och det mesta andra också. Landet har ett fåtal stora städer som en gång i tiden varit mycket betydelsefulla för landet, men som ännu inte hittat sina identiteter efter Sovjetkraschen. Industrin var ju lego-aktig, det togs lite här och lite där och sammanställdes på ännu ett annat håll. Kvar finns miljöproblemen, stora olönsamma komplex som vittrar sönder och andra problem. Regeringen försöker hitta lösningar, men det går fort att förstöra och inte lika fort att bygga upp... Det är lätt att bli hänförd när vi kommer att få landet presenterat ute i världen i samband med eurovisionens sändningar. Det finns verkligen mycket som är både vackert och bra, men det finns tyvärr också en problemskala som vi har svårt att ens föreställa oss. Fortfarande lever nästan halva befolkningen under fattigdomsgränsen. Landet brottas med drygt en miljon interna Giz Galasi Jungfrutornet. Ett av de mest kända landmärkena i Azerbajdzjan och med på UNESCOS världsarvslista. Foto: Alina Maric flyktingar (efter Nagorno-Karabachkonflikten). Spädbarnsdödligheten är hög (siffrorna varierar mellan 7 och 11 procent). Också arbetslösheten är hög. Azerbajdzjan har en ung befolkning. Medelåldern ligger på 28 år. Chans eller problem? Landet har mycket naturresurser. Det är rikt på naturgas, olja, järnmalm, aluminium och koppar med mera. Och så religionen. Statistiskt sett är 95 procent av invånarna muslimer (både shia och sunni), de flesta är ickepraktiserande. Det råder religionsfrihet i landet och det finns många olika samfund som återuppstått och andra som dras till landet. Katoliker finns främst i Baku där kyrkan växer stadigt. I de andra städerna finns inte kyrkor, men bönegrupper som aktiveras. De bygger ofta på nationella grupper: till exempel tyskar i Ganca eller polacker i Sumgait. (Kyrkan i Baku har jag skrivit om i ett tidigare nummer av Km.) Oljekranarna nickar likt stora fåglar i parningslek så fort man kommer utanför huvudstaden. Det är lätt att tänka sig att detta är Zarathustras land. Brinnande berg är idag en turistattraktion, man har också skapat något av ett friluftsmuseum och visar där hur det en gång sett ut. Och detta en gång är faktiskt bara ett par generationer bakåt. Jungfru Marias obefläckade avlelse namnet på den enda katolska kyrkan i landet byggd strax efter Johannes Paulus II:s besök Foto: Alina Maric Till sist åter till eurovisionsschlagerfestivalen. Det har höjts röster om både det ena och andra i samband med eurovisionen i Azerbajdzjan från bojkott till villkorat deltagande. Jag själv hoppas att vi både får se och höra röster från dem som försöker att förändra inifrån. De är många. Azererna är verkligen gästfria, glada att få presentera både det goda och mindre goda. Ett land som är på god väg att byta identitet. Alina Maric Alina Maric arbetar sedan tjugo år med utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor runt om i världen. Hon har tidigare skickat vykort till Km-läsarna från bland annat Kina, Moldavien, Kroatien, Botswana och Kosovo. Fakta: Azerbajdzjan Huvudstad: Baku Språk: azerbajdzjanska Statsskick: republik Självständighet: 1991 från Sovjetunionen Yta: km 2 (Sverige km 2 ) Befolkning: 9,2 miljoner Religion: muslimer (95 %), kristna (5 %, flest tillhörandes rysk-ortodoxa kyrkan och armenisk-apostoliska kyrkan) (Källa: Wikipedia)

12 sid. 12 aktuellt utrikes utrikesnotiser Påvens födelsedagsönskan: förbön Påve Benedikt XVI som den 19 april kunde se tillbaka på sju år som ledare för Katolska kyrkan, och som tre dagar tidigare firat sin 85-årsdag, framförde under dåvarande veckas audiens en både blygsam och allomfattande önskan till de katoliker som slutit upp för att hylla och lyssna till honom: Jag ber er att alltid stödja mig med era förböner så att jag, med den helige Andes hjälp, kan fortsätta min uppgift som Kristi och kyrkans tjänare. Katoliker från bland annat Sydafrika, Indonesien, Sri Lanka, Thailand, Vietnam, Litauen och Peru fanns med vid audiensen. (Vatican Information Service) Vatikanens hemliga arkiv firar 400 år Det har gått 400 år sedan Vatikanens hemliga arkiv upprättades av Paulus V, något som Heliga Stolen uppmärksammar på olika sätt under innevarande år. Sedan upprättandet har antalet hyllmeter vuxit från 400 till dagens 85 kilometer! Det var påve Leo XIII som från och mer år 1881 lät etablerade forskare få tillgång till arkiven som enligt den tyske historikern Arnold Esch är det mest uttömmande arkivet i världen vad gäller medeltida dokument. Här återfinns de brev som påvar avsänt och tagit emot, förteckningar över Heliga Stolens finanser, uttalanden av påvliga råd och synoder etcetera. Fortfarande är merparten av alla dokument outforskade, bland dem en stor mängd material från de olika nuntiaturerna liksom skrivelser och annat material från tiden kring Andra världskriget. Ingången till arkivet gränsar till Vatikanmuseerna. (Vatican Information Service) YOUCAT toppar bestsellerlisorna Kyrkans officiella ungdomskatekes, YOUCAT, som lancerades i samband med Världsungdomsdagen i Madrid 2011, har sålt i över 1,7 miljoner exemplar och toppar bokförsäljningslistorna i Tyskland, Spanien och USA. Katekesen, som togs fram av den österrikiske kardinalen Christoph Schönborn i Wien, och en grupp ungdomar kring denne, bygger på Katols ka Kyrkans Katekes. Fader Joseph Fessio SJ, redaktör för Ignatius Press som publicerat den engelskspråkiga utgåva av YOUCAT i USA säger att 1,7 miljoner exemplar är bara början. Precis som sin storebror, Katolska Kyrkans Katekes, är YOUCAT inte en engångspublikation. Den är en referenspunkt för unga människor och en hörnsten i den nya evangelisationen. (Vatikanradion) Kateri Tekakwitha helgonförklaras Den 21 oktober kommer Saliga Kateri Tekakwitha, som den första bland amerikanska urinvånare, att bli upphöjd till altarets ära, alltså helgonförklaras. Detta meddelas från Helgonförklaringskongregationen i Rom. Kateri Tekakwitha föddes år 1656 i Ossenon i delstaten New York, som dotter till en mohawkkrigare och en kristen kvinna. Likt sin mor efterfrågade hon dopet och kom därför att fördrivas av sitt eget folk. Hon flyttade då till Kanada där hon avlade kyskhetslöfte och ägnade sig åt vård av sjuka och gamla. Hon dog 24 år gammal i Kahnawake i Kanada. Kateri utropades som vördnadsvärd 1943 och saligförklarades En lättillgänglig skildring av saliga Kateri Tekakwithas liv, med illustrationer av Erzsébet Persson, har givits ut av Katolska Pedagogiska Nämden, KPN. (Vatikanradion) Vatikanen söker dialog med icketroende Vatikanen vill ta nya initiativ till samtal med icketroende och sökande människor även i tysktalande länder. Därför planeras evenemang i Berlin och i Österrike, meddelade kardinal Gianfranco Ravasi på måndagen inför journalister i Rom. Den senaste samtalsserien av detta slag som genomfördes av stiftelsen Folkens Förgård hölls i slutet av mars i Palermo och hade som ämne problemen med maffian och värdet i en rättsstat. Ravasi är mycket nöjd med den positiva dynamiken i denna nya form av samtal med agnostiker och sökande. Påvliga kulturrådet fortsätter därmed det arbete som började 1965 när påven grundade Sekretariatet för de icketroende under ledning av dåvarande ärkebiskopen av Wien, kardinal Franz König. Kommande evenemang planeras i Barcelona, Prag och portugisiska Braga. Utan för Europa finns intresse anmält från Brasilien, Mexiko och Kanada. Vatikanen beträder nya vägar även i dialogen med den samtida konsten. Exempelvis deltar Vatikanen för första gången med en egen paviljong i biennalen i Venedig Kyrkan inbjuder åtta till tio konstnärer att befatta sig med bibliska teman. Den enda ramen är de första elva kapitlen ur Genesis, säger Ravasi som själv är en erkänd exeget. Man vill inte ställa ut föremål ur den kyrkliga konstens skattkammare utan provocera fram en konstnärlig reaktion på de stora antropologiska och spirituella ämnena i Genesis, säger kardinal Ravasi. (Vatikanradion/kap )

13 tema ålderdomen sid. 13 Se fram mot ålderdomen 4 Birgittasystern Theresia: Vi föds till livet och till döden Hur förbereder vi oss inför vår död? Syster Theresia tror inte att det är Guds mening att vi ska använda vår tid på jorden till att grubbla över döden. Vi förbereder oss bäst genom att leva, säger hon. Vårt samtal tar sin början i namnet hon bär. När hon gick i kloster frågade abbedissan om hon ville kallas Theresia i fortsättningen. Ja! Då var hon 19 år (nu är hon 78). Hon var knappt tre när mamman dog i cancer. Hennes storasyster kom senare att berätta för henne om moderns ord innan hon dog: Du måste be mycket till Thérèse av Lisieux för din lillayster. Thérèse av Lisieux. Thérèse av Jesusbarnet. Lilla Thérèse. Det var hon som inför sin död då var hon 24 år gammal sa: Jag dör inte, jag går in i livet! Syster Theresia säger att hon kom att uppfatta abbedissans förslag till namn som en vink om att gemenskapen mellan levande och döda består. Det finns en uppsjö katolsk litteratur som talar om Ars moriendi konsten att dö. Men där reportern trevande närmar sig denna genre tar alltså syster Theresia sin utgångspunkt i LIVET. Jag är ingen frommis och tycker om att ha roligt tillsammans med de andra systrarna. Jag lägger tid på att måla och ritar gärna karikatyrer jag är rätt bra på det. Ibland beter jag mig dumt men jag har en stor kärlek till Kristus! Innebörden i ett namn. Hos Birgittasystrarna i Vadstena berättar syster Theresia om hur hon fick namn efter Lilla Thérèse som dog med orden: Jag dör inte, jag går in i livet. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse Det är mitt sätt att förbereda mig inför min död: att gå i Jesu fotspår eller ännu hellre vid sidan av honom. Att leva. Det här låter både enkelt och svårt. Lättare kanske för en syster vars dag inrutas av bön, vars medsystrar ser till att hon håller sig på spåret. Eller? Visst är jag hjälpt av att jag har mycket gratis, av kommunitetens reträtter, de andliga övningarna. Och jag känner mig fortfarande frisk, det är jag tacksam för. Men också när hälsan gnags i kanten vet jag att jag vilar i Guds hand. Det finns ju människor som inte tycker sig kunna se det så. Som säger men jag har ingen tro. Som inte förbereder sig genom att leva utan har låst sig i bitterhet. Ingen äger tron. Jag har ingen tro så kan jag också tänka. Jag kliver ur båten och glömmer att se på Jesus. Och då faller jag. Men att falla är inte farligt. Just i fallet kan jag möta Gud. Forts.

14 sid. 14 tema ålderdomen Vi föds till livet och till döden. Vägen till döden kan vara lång eller kort men det lilla barnet är på väg dit, säger syster Theresia. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse Gud har sin väg med varje människa. Det är syster Theresias övertygelse. Den som tidigare upplevdes som bitter kan komma till mognad under den sista tiden. Sjukdomen, och detta att åldras, kan bli till en skola, människ an får en ändrad karaktär. Hon blir mera sig själv igen. Vi talar om vad som kan ge oss hjälp med att ta ut riktningen mot ett liv som kan förbereda oss för döden. Syster Theresia slår först ett slag för god litteratur, för böcker som väcker längtan. Det finns så otroligt mycket att välja mellan. Henri Nouwen. Välskrivna deckare. William Paul Youngs The Shack På svenska heter den Ödehuset (boken har recenserats två gånger i Km, i 4/2009 och 7-8/2011). Musik och filmer kan ge andra infallsvinklar. Bland filmerna nämner syster Theresia två: The Way, om en far som i den förolyckade sonens ställe vandrar till Santiago de Compostela, och Gudar och människor. I båda filmerna möter vi svaga och rädda människor som ändå vågar gå till vägens slut. Som sagt ja till att dö lite grann redan under livet. Då relativiseras döendet och döden. Vi behöver föredömen. Somliga finns mitt ibland oss, andra har redan lämnat jordelivet. I mötet med en döende människa sker något mycket stort. Det blir som en högtidlig sfär runt den människa som ska dö, allt annat samlas liksom kring henne eller honom. Jag tänker på min storasyster som dog 36 år gammal. Hennes sista ord var: Jag är så glad. Vi kan lära oss mycket om levnadskonst av dem som befinner sig på tröskeln till döden. Det är syster Theresias fasta förvissning. Hon berättar om medsystern Maria Magdalena som var 95 år när hon dog i höstas. När hon var yngre arbetade hon som sjuksköterska och avdelningschef men under de sista åren blev hon helt beroende av andras hjälp. Syster Theresia som inte alls är sjukvårdsutbildad fick stödja henne så gott hon kunde. Hon var tacksam, hon berömde mig. Hon visste att hela vårt väsen är gåva och att det inför döden handlar om att frivilligt ge tillbaka den gåvan. Hur tänker sig syster Theresia himmelen? Jag ser fram emot att få möta min mor! Jag ser fram emot att möta Kristus som jag närmat mig under hela mitt liv. Himmelen är skönhet och fullkomlig lycka. Att få gå in genom dörren som står på glänt redan här, det längtar jag efter. Många våndas inför tanken på att den himmelska glädjen inte skulle erbjudas alla. Syster Theresia säger att vi inte vet något om Guds rådslut men Hon citerar ur Evelyn Waughs Brideshead Revisited/En förlorad värld (Graham Greene använder sig av samma rader i Brighton Rock): Between the stirrup and the ground, he mercy sought, and mercy found. I mitt livs sista stund, mellan stigbygeln och marken, får jag det är Kyrkans tro, det är min tro se Gud sådan han är och se mitt liv i Gud. Går det att säga nej till Gud och hans kärlek då? Vi vet att det blir större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som ingen bättring behöver. Men vi förblir fria människor. Vi kan vända oss ifrån Gud och Guds kärlek. Sist berättar syster Theresia om en släkting, en kvinna som knappast tillhörde gruppen praktiserande kristna. I 20 år tog hon hand om sin gravt skadade och vårdberoende partner. Nu var hon själv svårt sjuk och hon var fruktansvärt rädd för vad som skulle hända henne efter döden. Det är inte skamligt att vara rädd. Jesus svettades blod i Getsemane. Men jag är övertygad om att vi på den yttersta dagen inte kommer att tillfrågas om ifall vi brukade gå i kyrkan. Det är bra om vi gör det, vi ska göra det, men den fråga vi först och främst ställs inför blir nog: Har du älskat? I ett brev till min släkting skrev jag ungefär att när du i kärlek skötte om en människa som stod dig nära, då visade du din kärlek mot Kristus själv. Kvinnans dotter berättade senare för mig att mamman dött med brevet i sina händer. Margareta Murray-Nyman

15 tema ålderdomen sid. 15 ur ett brev från en läsare: Förra hösten var vi ett litet gäng på en kombinerad studie- och pilgrimsresa ner till norra Tyskland, trakterna där den danska Haervejen möter den tyska Ochsenweg nära Danewirke, den fornnordiska befästningsvallen i södra Jylland. På vägen dit bodde vi över hos Birgittasystrarna i Maribo. Vi träffade syster Aloise som spontant talade till oss om en god död, hur viktig den är för oss och hur den ger livet större mening. Hon talade också om att vi får ett riktigare perspektiv på livet om vi tänker på döden och förbereder oss för den. Att inte drunk na i ett vattenglas var ett av de uttryck hon använde och som vi sedan upprepade och påminde varandra om då och då under resan, med de små förargelser som gärna uppstår när fyra individer med olika intressen och vanor färdas tillsammans under nästan två veckor. Så fick vår resa liksom ett nyckel ord, att inte drunkna i ett vattenglas, inte dränkas i futtigheter, utan med dödlighetens perspektiv i stället leva i nuet och i tacksamhet över livet. Km-läsare Serien Se fram mot ålderdomen inleddes i Km 2/12 med artikeln Guldkant inom äldreomsorgen i alla fall i Katrineholm. I Km 3/11 följde ett samtal mellan 75-åringarna pater Erwin Bischofberger och Kerstin Elworth: Med respekt följer frihet. Km 4/12 tog upp historia, ekonomi och framtid inom äldreomsorgen under rubriken Friska vårvindar på ålderns höst. I nästa nummer får vi möta en sjuksköterska och en geriatriker en äldreläkare. Serien avslutas med ett rundabordssamtal i Km 7-8/12. Ovanifrån väntar de heliga Livets och dödens stora skola för oss också ofta till en öppen grav, den låter oss inte så sällan stå vid en dödsbädd, innan det är vi själva som det förläne oss Gud omringas av bedjande människor. En äldre människa har oftare än en yngre erfarit denna livets egen undervisning och erfar den alltmer. Detta är hennes stora fördel på vägen till den stora tröskeln, som vi ofta på ett ensidigt sätt föreställer oss som avgrund och natt. Blicken över tröskeln är från vår sida sett fördunklad; men dem som har gått före oss kan Gud i sin kärlek mycket oftare än vi tror förläna, att vara med i vårt liv och ha omsorg om oss. Ju mer våra medmänniskor i den synliga världen kommer till korta med sin hjälp, desto mer skall vi se Guds kärleks budbärare i dem som redan gått igenom döden och ovanifrån väntar på oss: de heliga, speciellt våra personliga skyddshelgon, och våra avlidna släktingar och vänner som vi hoppas nu är trygga i Guds barmhärtighet. Johannes Paulus II: Ihr seid ein Segen: Worte an die älteren Menschen Herder, 1981 Översättning: Karmel Bild: Detalj ur altarskåp målad av Fra Angelico, cirka 1395

16 sid. 16 pingstpredikan Pingstkupolen i Markuskyrkan i Venedig, mosaik från Pingst Pingstdagen, den helige Andes högtid, är den kyrkliga festdag som många också varmt troende (i motsättning till de första generationernas kristna) har svårt att få riktigt grepp om ja, överhuvudtaget ha något slags förhållande till. Man noterar att just de första kristna hade ett helt annat förhållande till Anden, man lägger med viss förundran märke till våra dagars katolska karismatiker, som är intensivt upptagna av den helige Ande och liksom inte kan få nog av honom och hans verkningar. Något verkar på något sätt vara fel eller åtminstone mycket förändrat i de "vanliga" kristnas upplevelse av sin trosverklighet. Kanske är det många "vanliga" kristna som tycker att Pingsten trots att den firas i vårens eller försommarens övermåttan ljuvliga tid är märkvärdigt blodlös, abstrakt. Anden verkar vara just andlig, uppriktigt sagt en smula overklig i förhållande till Fadern, den rena relation i Gud,

17 pingstpredikan sid. 17 som just som Gudomens urkälla motsvarar allt det goda, kraftfulla, höga och ändå intimt och ömsint kärleksfulla som vi förstår med just detta begrepp "Fader". Vi kan också i ännu högre grad föreställa oss något med den som vi kallar för "Sonen", som ju blev verklig människa för vår skull, som levde, dog och blev begraven och genom sin uppståndelse och sin himmelsfärd tog med sig vår förhärligade mänsklighet rakt in i "Guds hjärta". Men "Anden"? Något "andligt" måste han väl vara; och det innebär ju att han inte är materiell, kanske just därför något eller någon som man faktiskt inte kan föreställa sig... Och så lyssnar man till Pingstdagens texter, i synnerhet den första och den andra läsningen. Man upptäcker med en viss förvåning, att Andens verkningar är allt annat än blodlösa och abstrakta, utan har ett slags "dånande klarhet", som både hörs och syns, nästan övertydligt i de ovanliga fenomen, som uppträdde den första Pingstdagen dånet som av en stormvind, tungor som av eld, hänförelse, ja, extas. Och de som skyndade dit slogs av häpnad då de direkt och omedelbart kunde förstå det budskap som apostlarna prokla merade och som gick ut på att den förnedrade och korsfäste Jesus från Nasaret var Messias, Guds Son, härlighetens Herre; och i hela kyrkans historia hör vi att Anden skakar om och levandegör både personer, kyrkan, samhället och rent av skapelsen i dess helhet: Anden väcker upp personer, som "korsfäster sitt kött med alla dess lidelser och begär". Av människor som i och för sig är precis lika svaga som alla andra har Anden gjort helgon som precis som många andra kunde ha gjort sig skyldiga till otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, vidskepelse, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap. Paulus räknar i dagens andra läsning upp en hel katalog av synder och brott. Dessa människor som vi kallar för helgon har dagligen gått i kamp med det ondas makt, ständigt kommit tillbaka till Gud, låtit Anden skaka om och förnya sig. Anden finns i kyrkan, alla troendes gemenskap, som just genom Anden blir en levande, andlig gemenskap, inte en byråkratisk institution eller en ideologisk förening av likasinnade. I denna kyrka lever Anden både i det förkunnade Ordet och i de sakramentala handlingarna. Där handlar han i allmänhet mycket tyst och diskret, men fördenskull inte mindre effektivt: det är inte först och främst de kännbara och märkbara andliga erfarenheterna som avgör om en människa har fått del av Anden, utan det alldeles nyktra och lugna konstaterandet att man är döpt och har låtit Anden fullborda sitt verk i "sitt" sakrament, konfirmationen. Det är det lika lugna konstaterandet att man sedan lever i dopets och konfirmationens nåd förutsatt att man inte medvetet och frivilligt faller tillbaka i den gamla människans beteende. Därför att kyrkan av alla folk verkligen finns och lever utan att kunna gå under, just därför har vi en aning om att hela skapelsen, i grunden "skakad" genom Kristi död och uppståndelse, också just genom kyrkan konkret genom oss, "andebärare" håller på att förvandlas, bli genomskinlig för Guds oändliga och bländande härlighet, som är identisk med hans eget väsen. Och när vi har insett detta, när vi betraktar Andens verkningar i oss själva, i kyrkan och i skapelsen i dess helhet, som fundamentalt är befriad och på väg till den härlighet som är Guds egen härlighet ja, då vore det väl märkvärdigt, om vi inte, också i den nyktraste vardag, skulle gripas av en sorts "hänförelse", som ibland måste ta sig uttryck i en "hänryckning", som både syns och hörs. Man får lust att jubla, att dansa, att klappa i händerna av överväldigande glädje, också i den enklaste stilla mässa, just över att det är så att vi inte bara är en likgiltig och tillfällig massa av kött och blod, tillkommen av en slump i en totalt nyckfull evolution, att vi inte ens bara är ett intelligent djur bland alla andra djur, utan personer förvisso av kött och blod och muskler och senor. Men genom Faderns gärning i Sonen är denna massa ändå genomlyst av bådas Ande, den är "förandligad" och "förhärligad" och återspeglar Guds godhet, skönhet ja, hans väsen. Är detta något "abstrakt"? Inte det minsta. Men eftersom vi hela tiden bara behöver betrakta Andens verkningar i oss själva, i de otvetydiga segrar vi vinner över de onda makternas försök att ta herraväldet över oss, trots alla svagheter och bakslag eftersom vi bara behöver betrakta Andens verkningar i kyrkan, där vi trots all brist, all synd, allt förfall och all bräcklighet ändå ser Guds härlighet och glödande liv förverkligat i hennes enhet, helighet, katolicitet och trohet mot sitt apostoliska ursprung eftersom vi bara behöver betrakta Andens verkningar i de människor med samma utgångspunkt som vi, de människor vilka ändå har förverkligat det som Anden ville med deras liv, nämligen helgonen, främst bland dem Jungfru Maria, som vi särskilt vördar denna månad ja, så inser vi att Anden i Guds eget väsen är den som håller Gud samman, för att nu uttrycka oss en smula ofullkomligt därför att Anden är just kärlekens glödande liv. Han är den som gör den trefaldige Guden till odelbar och orubblig enhet, den Gud som är Faderns "ja" till Sonen, som svarar med samma "ja" i oändlig, spänd förväntan och i samma totalt förtröstansfulla hängivelse. Låt oss därför med glädje låta oss översköljas av Anden, dricka oss otörstiga och ändå känna en aldrig sinande törst efter mer av hans liv, särskilt i den heliga eukaristin. Låt oss gå ut och vittna om den stora förnyelsen i oss, i kyrkan, i världen, den förnyelse som just på grund av att den inte kommer till stånd genom våra mänskliga ansträngningar, program och konferenser utan genom Andens oemotståndliga vind, helt säkert leder fram till den fulla blomning, då Herren kommer åter och Anden genomlyser allt. msgr Lars Cavallin

18 rosenkransen Glädjens mysterier: 5. Jesus återfinnes i templet (Luk 2:41 52) Rosenkransens femte mysterium utspelas liksom det fjärde mysteriet i Jerusalems tempel, antingen på kvinnornas förgård eller i någon av de pelarhallar som omgav hedningarnas förgård. Josef och Maria finner den tolvårige Jesus i en brådmogen diskussion med några judiska skriftlärde. Förspelet var dramatiskt: Jesus har varit spårlöst borta i tre dagar, och det är inget att förvåna sig över att Maria vid återfinnandet förebrår honom med orden: Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har letat efter dig och varit mycket oroliga. Men hur kunde Jesus bara försvinna? Tidpunkten är påsken omkring år 7 efter Kristus; Jesus är ju inte född år 1 som man kan tro utan omkring år 6 före Kristus. Det var oroliga tider, och Judeen hade skakats av ett uppror mot romarna året före. Lydkungen Archelaos hade avsatts, och Rom styrde nu direkt över provinsen. De som vallfärdade till Jerusalem från Nasaret med omkringliggande byar reste tillsammans, särskilt om man färdades genom Samarien med dess ofta fientliga befolkning. Man är många, och man utgår säkert ifrån att den tolvårige Jesus springer omkring i den stora gruppen av människor tillsammans med sina jämnåriga kamrater. När de blir tretton, är de myndiga och själva ansvariga för sina liv, men ännu ses de som barn. Enligt en lokal tradition är det i Ramalla två mil norr om Jerusalem som man saknar Jesus. Två dagar senare hittar man honom, men möts av frågan: Visste ni inte att jag måste vara hos min fader? Det är inte Josef som är hans far, det bör de ju veta, men de förstår inte den djupare innebörden i detta. Redan nu vet Jesus, att han står i en alldeles unik relation till Gud själv, ja att det är Gud som verkligen är hans Fader. Josef har fullgjort sin uppgift som jordisk far, och efter den här händelsen försvinner han ur historien. Gud i himlen är alltså Jesu verklige Fader. Det är inte något som går upp för Jesus först i dopet, när en röst hördes från Jerusalem på Jesu tid. Vid Israel Museum i Jerusalem finns en modell av staden som den såg ut strax innan den förstördes av romarna år 70 efter Kristus. himlen: Du är min älskade son, du är min utvalde (Luk 3:22). Rösten proklamerar i stället vad Jesus hela tiden vetat och bekräftar detta. Texten noterar sedan, att Jesus lydde Josef och Maria i allt. Trots att han vet vem han är, går han in under den mosaiska lagens förväntan på varje judisk pojkes och flickas lydnad gentemot sina föräldrar. Deras uppgift var att fostra sina barn att leva trogna Guds förbund med Israel, och Jesus växer upp till att bli den som mer än någon annan förverkligar denna trohet gentemot Gud. Det är en from judisk familj som återvänder till det lilla Nasaret, där Jesus sedan under tjugo år förbereds i tysthet för sin stora gärning. Och Maria delar denna förberedelse med honom: Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. Text och foto: Tord Fornberg docent i Nya testamentets exegetik

19 frågespalt sid. 19 Rätt och fel i gudstjänsten Hur var det med den ekumeniska gesten? Fråga: I Km 2/12 kunde man under Rätt och fel i gudstjänsten (sidan 26) läsa om den så kallade ekumeniska gesten: att man kan lägga höger handflata på vänster axel för att visa att man vill ta emot prästens välsignelse även om man är förhindrad att ta emot kommunionen. Där stod också att denna gest inte är känd utanför Sverige. I senaste Km gav Kerstin Ekelöf (på sidorna 33 och 42) exempel på att gesten faktiskt används också utanför Sveriges gränser. Eftersom jag själv uppfattar gesten som ett tydliggörande av viljan till enhet gladde detta mig. Men nu har jag hört en präst säga att gesten inte bör användas över huvud taget. Jag känner mig alldeles förvirrad. Vad är rätt och vad är fel? Vem har rätt? Svar: Denna gest introducerades i Sverige på 1970-talet och uttrycker längtan efter samhörighet med den katolska kyrkan. Den omnämns av den salige Johannes Paulus II i encyklikan Ut unum sint från 1995, nr. 72. Enligt påven är den en yttring av broderlig kärlek präglad av (teologisk) klarhet. Det gjorde starkt intryck på honom när de lutherska biskoparna under de påvliga mässorna i Skandinavien 1989 gick fram och markerade sin längtan efter samhörighet med den katolska kyrkan och att tiden ska komma när alla kan fira gemensam eukaristi. Även om gesten inte är en del av kyrkans officiella ritual får den därmed anses godkänd på högsta ort. Det är också ett vackert bruk att barn som ännu inte har mottagit sin första kommunion blir välsignade när föräldrarna tar emot Kristus vid altaret. Men jag tror att prästen som ansåg att gesten borde avskaffas tänker på en helt annan situation: katoliker som av någon anledning (samvetsskäl, samboskap, att de inte fastat en timme före kommunionen etc) inte kan ta emot kommunionen men ändå vill ha en välsignelse. Detta var inte avsikten med gesten. Har man dåligt samvete ska man ångra sig och gå till bikt. Men problemet för celebranten, särskilt i stora församlingar, är att man inte kan avgöra vem som är vem i kommunionkön, och man kan inte rimligen vägra någon en välsignelse. Däremot bör man vid lämpligt tillfälle klargöra att höger hand på vänstra axeln betyder: jag längtar efter Jesus Kristus i full sakramental samhörighet med den katolska kyrkan och hennes biskopar kring påven, Petrus efterträdare. Alla, både kommunikanter och andra (och både fariséer och publikaner!) får ju den allmänna välsignelsen av celebranten vid gudstjänstens slut. Anders Piltz OP ordförande i KLN biskopsvikarie för gudstjänstlivet Du kan skicka frågor om kyrkans bestämmelser angående gudstjänsten till Katolskt magasin, och KLN:s ordförande har lovat att försöka besvara dem i urval. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera frågorna så att de blir så allmängiltiga som möjligt. Mejla till mattias.lindstrom@katolsktmagasin.se eller skriv ett vanligt brev till Katolskt magasin, Box 2038, Uppsala. faddergåva vängåva födelsedagspresent examenspresent Tillfällena är många då rätt sorts present är guld värd. Ge bort en prenumeration på Katolskt magasin. Välj mellan halvår och helår. Vi skickar gärna ett gåvokort till mottagaren. Kontakta Sofia Wahlstedt sofia.wahlstedt@katolsktmagasin.se

20 sid. 20 porträttet När trådar knyts ihop. Gunnila Cervall kan se tillbaka på 25 år som lärare på ett liv där internationella utblickar och inblickar duggat tätt på nio och ett halvt år som konsulent vid Katolska Pedagogiska Nämnden. Erfarenheter hon kan använda sig av som Stiftelsen Katolsk Kyrkotidnings sakrevisor. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse Gunnila Cervall, född Stake: Bullerbybarn med utblickar Flera av Km:s läsare känner redan till Gunnila Cervall. Som lärare. Som anställd vid Länskolnämnden i Stockholm SIDA Katolska Pedagogiska Nämnden. Som aktiv medlem av Sankt Lars församling i Uppsala. Som mor, mormor, farmor, vän. Hon är väl inte lika känd som sakrevisor för Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. Men sedan ett år tillbaka är hon det också, hon kontrollerar att styrelse och anställda sköter sig. En vårdag möts vi i Gunnilas lägenhet sedan tre år, en av 30 i seniorboendet Fröja på Börjegatan i Uppsala. Numera ägs Fröja av bostadsbolaget Rikshem. När Gunnila först anmälde intresse var Sankt Lars huvudman. Eftersom Gunnila är ordförande i Fröjas styrelse och flera av de boende tillhör Sankt Lars finns banden till församlingen kvar. Ett samtal med Gunnila Cervall innehåller en del som skakar om. På ett yttre plan: när hon berättar om uppbrottet

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! 1033 13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! Inledning Idag skall vi få höra Jesu varning till oss, en varning som kräver

Läs mer

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 765 Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon (jfr Ps 81:17) Herren bespisar sitt folk med bästa vete, ja, med honung ur klippan mättar han dem. Inledning I dag är det Eukaristins dag. Kyrkan,

Läs mer

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19)

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19) 785 Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19) Hans hjärtas tankar består från släkte till släkte, han vill rädda vår själ från döden och behålla oss vid liv i hungerns tid. Inledning Dagens

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år A

Sjunde Påsksöndagen - år A 685 Sjunde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år B

Sjätte Påsksöndagen - år B 651 Sjätte Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Vi är omslutna

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Predikan Påskdagen 2016 i Strängnäs

Predikan Påskdagen 2016 i Strängnäs Predikan Påskdagen 2016 i Strängnäs Filipperbrevet 3:7-11 7 Men allt det som förr var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. 8 Ja, jag räknar allt som förlust, för jag har funnit

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄRLDSUNGDOMSDAG MADRID 2011 2 Kyrkoherde Björn Göransson KÄRA FÖRSAMLING Som alla vet har det i vårt grannland Norge skett mycket

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

UPPSTÅNDELSEN & LIVET UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

6 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 31:3-4) Vänd ditt öra till mig, rädda mig snart, var mig en fast klippa, en borg för min frälsning.

6 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 31:3-4) Vänd ditt öra till mig, rädda mig snart, var mig en fast klippa, en borg för min frälsning. 905 6 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 31:3-4) Vänd ditt öra till mig, rädda mig snart, var mig en fast klippa, en borg för min frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg, och du skall,

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

FÖRBEREDANDE NOVENA INFÖR HELIGA THÉRÈSE OCH HENNES FÖRÄLDRARS RELIKFÄRD

FÖRBEREDANDE NOVENA INFÖR HELIGA THÉRÈSE OCH HENNES FÖRÄLDRARS RELIKFÄRD Office Central de Lisieux FÖRBEREDANDE NOVENA INFÖR HELIGA THÉRÈSE OCH HENNES FÖRÄLDRARS RELIKFÄRD Reliker av Heliga Thérèse och hennes helgonförklarade föräldrar, Louis och Zélie Martin, kommer att gästa

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. Kol 3:17 Och allt vad

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Pilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning

Pilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning ilgrimsmässa Inledningsord ax et bonum/rid och allt gott! ax et bonum/frid och allt gott! saltarläsning åt oss be i aderns och Sonens och den heliga ndens namn. men. Herren är min herde, ingenting skall

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD Procession med vigselparet kan förekomma under klockringning inledande musik. Gudstjänsten kan inledas med orgelmusik annan instrumental- vokalmusik. Fast

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år B

4 söndagen 'under året' - år B 855 4 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Vi

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius) BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, 18-25 JANUARI (Anders Arborelius) Ut unum sint det är Jesu bön att alla som tror på honom skall vara ett i honom. Genom dopet är vi redan ett i honom och med varandra.

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

Luk 11:1-13 BÖN - Evangelium. 3Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer.

Luk 11:1-13 BÖN - Evangelium. 3Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Luk 11:1-13 BÖN - Evangelium Lukas, mer än någon annan evangelist, visar betydelsen av bön i Jesu liv och verksamhet (3:21, 5:16, 6:12, 9:18, 9:28, 10: 21-22, 11: 1, 22: 41-4, 23:46). Lukas 11 börjar med

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp

Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp 673 Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

14 söndagen 'under året' - år C

14 söndagen 'under året' - år C 1065 14 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 48:10-11) Vi tar emot din nåd, o Gud, i ditt tempel. Som ditt namn, o Gud, så når också ditt lov intill jordens gränser. Din högra hand är full

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B 171 Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B Ingångsantifon (Sedulius) Gläd dig, Moder till Gud, till den som i evighet råder över himmel och jord, över alla oändliga världar. Inledning Man ville i Rom

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Församlingsbrev. Hösten 2009

Församlingsbrev. Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Församlingsbrev Hösten 2009 Sankt Mikaels katolska församling Ny kyrkoherde Kära församling! Det är er nye kyrkoherde som skriver denna hälsning, och det är väl på sin

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen Hoppet Nr 9 i serien Kristusvägen 1 KÄRLEKEN ÄR STARKARE ÄN DÖDEN Kärleken övervinner allt! Det är påskens budskap om Jesu död och uppståndelse. Eftersom döden inte är det sista i Jesu historia, är inte

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön 691 Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

Leif Boström

Leif Boström Predikan Grindtorpskyrkan 206-06-26 Att hålla Jesu bud Joh :5-2:0 Joh :5-7 5 Detta är det budskap som vi [apostlarna] har hört från honom [Jesus] och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

14 söndagen 'under året' - år A

14 söndagen 'under året' - år A 1053 14 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 48:10-11) Vi tar emot din nåd, o Gud, i ditt tempel. Som ditt namn, o Gud, så når också ditt lov intill jordens gränser. Din högra hand är full

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

Fastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg

Fastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg Fastlagssöndagen Esto mihi Kärlekens väg Fastlagssöndagen anger tiden före fastan. De tre dagarna i fastlagen är Fastlagssöndag, fläskmåndag och fettisdag. Sedan kommer Askonsdag, då fastan börjar. Ordet

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

19 söndagen 'under året' - år B. Ingångsantifon (jfr Ps 74:20, 19, 22, 21)

19 söndagen 'under året' - år B. Ingångsantifon (jfr Ps 74:20, 19, 22, 21) 1163 19 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Ps 74:20, 19, 22, 21) Herre, tänk på ditt förbund, och glöm inte för alltid dina betrycktas liv. Stå upp, o Gud, utför din sak. Låt den betryckte

Läs mer

7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron

7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron 1535 7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron Ingångsantifon (Upp 2:17) Hör, du som har öron, vad Anden säger till församlingarna! Åt den som segrar skall jag ge av det

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Juldagen år B. Ingångsantifon Jes 9:6

Juldagen år B. Ingångsantifon Jes 9:6 127 Juldagen år B Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

12 söndagen 'under året' - år A

12 söndagen 'under året' - år A 1013 12 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 28:8-9) Herren är sitt folks starkhet, och ett frälsningens värn är han för sin Smorde. Herre, fräls ditt folk och välsigna din arvedel, och var

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer