IT-infrastrukturprogram. för Ånge kommun
|
|
- Alexander Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅNGE KOMMUN för Ånge kommun Version 3.2 Fastställd av kommunfullmäktige , 25
2 Innehållsförteckning 1 NULÄGE IT-INFRASTRUKTURPROGRAMMET TIDIGARE UTGÅVA SYFTE INNEHÅLL KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT-INFRASTRUKTURFRÅGOR FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV AV IT-INFRASTRUKTUR ALLMÄNT BEFOLKNINGSSTRUKTUR UTBILDNING NÄRINGSLIV LANDSTINGET MARKNADSBEDÖMNING BEFINTLIG IT-INFRASTRUKTUR ALLMÄNT BEFINTLIG NATIONELL OCH REGIONAL STRUKTUR BEFINTLIG LOKAL STRUKTUR MÅLET FÖR NÄTETS UTFORMNING PÅ LÅNG SIKT PRINCIPER FÖR NÄTENS UTBREDNING OCH PRISSTRUKTUR PRIORITERING AV UTBYGGNAD I ORTER ALLMÄNT PRIORITETSGRUPP PRIORITETSGRUPP PRIORITETSGRUPP MONOPOLISERING AV NÄTEN SAMVERKAN MED NÄRBELÄGNA KOMMUNER, REGIONALT SAMARBETE TOTALFÖRSVARETS KRAV Sida 2 av 14
3 1 Nuläge Genom version 2.1 av met har under åren grunderna lagts för den framtida utbyggnaden av IT-infrastruktur. En sammanbindande huvudled har anlagts från Ånge tätort till kommungränsen i öster. Under 2005 ska sträckan ner till centrala Sundsvall och fiberstråken efter E4 färdigställas. Huvudstråket består av fyra rör, varav ett tagits i anspråk. De övriga tre finns tillgängligt för framtida behov. Samtliga skolor i Ånge tätort och öster ut har kopplats in på fibernätet. Genomförande av denna version av met gör det möjligt att under 2005 koppla in skolorna i Östavall och Alby. Flera av kommunens och landstingets arbetsplatser är anslutna till fibernätet. 14 företag och 130 privatpersoner har tecknat avtal om bredbandsuppkopping i kommunens fibernät. Samråd har skett med ÅFA för att möjliggöra bredbandsuppkoppling för dem som hyr lägenhet av ÅFA. Samtliga intresseföreningar i kommunen har kontaktats för att undersöka deras intresse för s.k. byaprojekt. Ett byaprojekt genomfördes 2004 i Parteboda och ytterligare ett är planerat 2005 i Finnsta-Viken. Utöver detta program har kontakter har tagits med Skannova för ett samarbete med syfte att med ADSL-teknik förbättra spridningen på landsbygden. Eftersom inga avtal är förhandlade kan en sådan lösning senare komplettera detta program. För att på bästa sätt ta tillvara de nu pågående investeringarna måste kommunen i samarbete med annan part eller i egen regi finna lösningar i de delar av kommunen där kundunderlaget är glest. 2 met 2.1 Tidigare utgåva Kommunstyrelsen uppdrog till utvecklingsenheten att komma med ett förslag till revision av befintligt. met ska fastställas av kommunfullmäktige och godkännas av länsstyrelsen. Tidigare fastställd utgåva har beteckningen version 2.1 och avsåg åren Version 2.1 fastställdes av kommunfullmäktige , 87 och godkändes av länsstyrelsen Syfte mets övergripande målsättning är att Ånge kommun ska ha ett väl genomgånget och förankrat program för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inom kommunen. met ska vara ett underlag för prioritering av utbyggnad av IT-infrastruktur. Sida 3 av 14
4 Ett av länsstyrelsen godkänt är en förutsättning erhålla regeringens stödpengar för utbyggnad av IT-infrastruktur enligt förordningarna SFS 2000:1465, 2001:350, 2003:62 och 2004:619. Stöd kan fås för arbete som utförs före Innehåll Enligt 2 i SFS 2001:349 ska ett kommunalt avse den kommunala IT-infrastrukturen de närmaste fem åren och innehålla en beskrivning av: Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor Förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet Målet för nätets utformning på lång sikt Principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur Hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske Hur totalförsvarets krav skall beaktas met, sammanfattning met anger målsättningen för utbyggnaden av IT-infrastruktur inom kommunen. Programmet ska fastställas av fullmäktige, godkännas av länsstyrelsen och är en förutsättning för att få statbidrag till utbyggnaden. 3 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor All utbyggnads styrs av IT-infraprogrammet. Ansvaret för upprättande av ITinfrastrukturprogrammet och dess uppdatering ligger på utvecklingsenheten. Kommunfullmäktige fastställer met. Utvecklingsenheten ansvarar också för planering, upphandling och uppföljning av nät som byggs enligt SFS 2000:1465, 2001:350, 2003:62 och 2004:619. Till sin hjälp har utvecklingsenheten kommunens IT-samordnare och upphandlingssamordnare. Utbyggnaden leds av en samrådsgrupp med representanter från utvecklingsenheten, Ånge Tekniska Förvaltning och leverantören (ServaNet). Löpande beslut om utbyggnaden fattas av kommunstyrelsen. Efter upphandling uppdrog kommunen våren 2003 till Ånge Energi AB (ÅEAB) att genomföra den första delen av utbyggnaden, omfattande knappt 25 miljoner kronor. Ett ramavtal tecknades. ÅEAB, som skulle äga näten, uppdrog till ServaNet att genomföra utbyggnaden. Sida 4 av 14
5 Ånge kommun övertog all IT-infrastruktur från ÅEAB Köpet omfattade hela nätet, varumärket Mittnät samt ingångna avtal. Näten förvaltas av tjänstemän på Ånge Tekniska Förvaltning och beslutande organ är kommunstyrelsen. Ånge kommun har avtalat med ServaNet om att driva och administrera näten till utgången av Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor, sammanfattning I Ånge kommun ansvarar utvecklingsenheten för met, planering, upphandling och uppföljning av utbyggnad av bredbandsnät med statsstöd. Beslutande organ är kommunstyrelsen. Utbyggda bredbandsnät ägs och av kommunen och förvaltas av tekniska kontoret. Beslutande organ är kommunstyrelsen. 4 Förutsättningar och behov av IT-infrastruktur 4.1 Allmänt I detta avsnitt beskrivs förutsättningar inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur. Ånge kommun ligger i Västernorrlands län. Avståndet till de närmaste städerna Östersund och Sundsvall är 10 mil. Avståndet till Stockholm är ca 49 mil. Kommunens yta är km 2. Antalet invånare per km 2 är knappt 4 st. Kommunikationsmässigt har Ånge goda järnvägsförbindelse till övriga delar av landet. Europaväg 14 mellan Sundsvall och Östersund och vidare mot Trondheim går genom kommunen, väg 83 mot Ljusdal/Bollnäs samt väg 314 och 315 mot Härjedalen. Närmaste flygplatser ligger i Sundsvall (Midlanda) och Östersund (Frösön). Kommunen befinner sig i slutfasen av en strukturomvandling, där en traditionell trygghet och större arbetsplatser med många anställda håller på att försvinna. Nyföretagandet ökar liksom tjänstesektorn. De senaste åren har ett antal kundserviceföretag/contactcenters etablerat sig i kommunen. Behovet av kostnadseffektiv data- och telekommunikation i Ånge kommun är stort. Inom kommunen verkar ett antal expansiva företag som inom en snar framtid har tillgången till bandbredd som sin främsta flaskhals. Kommunen bedriver verksamhet på ett tjugotal enheter i kommunen där behovet av elektronisk kommunikation är stort. Till detta kommer hushållens krav och behov av effektiv Internetaccess och andra bredbandstjänster. Det finns inget som säger att kapacitetsbehovet kommer att vara lägre i Ånge än i övriga delar av landet. Om de visioner som utmålats där IT spelar rollen som en möjlighet för distansarbete och övrig distansöverbryggande teknik ska vara relevanta så borde tillgången till snabb kommunikation vara viktigare i glesbygd än i övriga mer tätbefolkade delar av landet. Sida 5 av 14
6 Enligt Åtgärd 2.1 Utvecklingspotentialer i länets kommunikationsstråk i det regionala tillväxtprogrammet för åren konstaterar länsstyrelsen att fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen i länet är angelägen inte minst för att inlandets mindre orter ska ges förutsättningar för tillväxt. Man har ett åtgärdsmål på en vidmakthållen investeringstakt avseende IT-infrastruktur med cirka 100 miljoner kronor per år under planperioden i länet. Vidare finns ett antal konkreta aktiviteter för länets fortsatta ITutbyggnad identifierade. 4.2 Befolkningsstruktur Befolkningen i Ånge kommun har minskat stadigt sedan början av 1960-talet, bl a till följd av den ökade användningen av maskiner i skogsbruket och minskat behov av arbetskraft inom industrin. År 1955 uppgick befolkningen till personer, den 31/ var den nere i personer. Befolkning i tätorter (> 200 personer) per 31/12. Ort Ånge Fränsta Ljungaverk Torpshammar Alby Östavall Utbildning I kommunen finns en gymnasieskola med ca 400 elever, två högstadieskolor och åtta låg- och mellanstadieskolor. Ångströmsenheten i Ånge erbjuder utbildning till företag och privatpersoner. I kommunen finns Ålsta Folkhögskola med allmän linje med olika tillval, bl a data och turism. Mittuniversitetet i Sundsvall/Östersund/Härnösand är det universitet som finns i kommunens närområde. Utbildningsnivån i kommunen är lägre än i länet i genomsnitt och markant lägre när det gäller eftergymnasial utbildning. 4.4 Näringsliv I kommunen finns ca 400 små och medelstora företag. Dessutom finns ett stort antal enskilda firmor. De större företagen är verksamma inom kemisk processindustri, träförädling och verkstadsindustrin. Tjänstesektorn, med bland annat flera contact centers, är också betydande arbetsgivare. Näringslivskoncentrationer finns i orterna Ånge (403 st arbetsställen), Fränsta (129 st), Ljungaverk (46 st) och Torpshammar (46 st). Med arbetsställe menas fysisk Sida 6 av 14
7 lokalisering av företag eller enskild firma, med eller utan anställda. Siffrorna är från Landstinget Landstinget i Västernorrland har ett stamnät som knyter samman verksamheten i länet. Nätet levereras av TeliaSonera och har en kapacitet från 0,5 Mbit/s upp till 10 Mbit/s. I Ånge och Fränsta är respektive vårdcentral och folktandvården ansluten. 4.6 Marknadsbedömning Enligt SFS 2001:349 ska en bedömning göras vilka delar av nätet som inte kommer att byggas på marknadsmässig grund de närmaste fem åren. Marknadsmässighet ska ses ur ett företagsekonomiskt perspektiv där kapitalkostnader på gjorda investeringar i kombination med driftskostnader ska täckas av de intäkter nätet genererar. Med en penetration på 100 % av hushållen inom respektive område torde det vara möjligt att finna marknadsmässiga grunder i de större områdena. Till detta ska också läggas det faktum att kostnaden för att anlägga ortssammanbindande nät samt huvudstråk i områdesnäten i stort sett är den samma oavsett hur många slutanvändare som ansluter sig. Detta innebär att marknadsmässighet inom fem år knappast kommer att infinna sig någonstans inom Ånge kommun. Förutsättningar och behov av IT-infrastruktur, sammanfattning Ånge kommun är en relativt liten kommun med små befolkningskoncentrationer. Ingen ort har invånare eller mer. Därför görs bedömningen att utbyggnad på kommersiell basis ej kommer att ske inom 5 10 år någonstans i kommunen. Behoven, påkallade av såväl näringsliv som offentlig verksamhet, är dock stora. 5 Befintlig IT-infrastruktur 5.1 Allmänt I detta avsnitt beskrivs befintlig IT-infrastruktur, utrymme för sådan samt dess tillgänglighet. I avsnitt 8 beskrivs kommunens prioritering av den lokala utbyggnaden. Vid upprättandet av föregående utgåva av met ställdes en fråga till ägare av IT-infrastruktur med önskemål om att redovisa befintlig och planerad IT-infrastruktur samt dess tillgänglighet. Inkomna svar redovisas nedan. Sammantaget är informationen av översiktlig karaktär och utgör inte ett bra underlag för planering. Sida 7 av 14
8 5.2 Befintlig nationell och regional struktur Norrsken Svenska Kraftnät har under år 2001 färdigställt fiberförbindelse i kraftledningar i sträckningen Stockholm - Enköping - Gävle - Sundsvall - Sollefteå - Östersund Ånge - Borlänge Örebro Enköping - Stockholm. Norrsken är en konsortium av kommuner och stadsnätsägare i aktuella städer som tillsammans har tecknat rätt till ett fiberpar. I ett gemensamt bolag kommer det att vara möjligt att erbjuda t.ex. privat näringsliv transport- och transmissionskapacitet inom och mellan länen eller till tjänsteleverantörer/operatörer anslutna till STOKAB:s nät i Stockholm. Syftet är att minska det avståndshandikapp som verksamhet i vår region har idag. En annan effekt av Norrsken är en ökad samverkan mellan aktörerna i projektet, gemensamma upphandlingar samt teknisk samverkan. Örebro Östersund Borlänge Banverket Ånge utgör en viktig järnvägsknutpunkt. Banvallens sträckning genom kommunen tangerar samtliga större samt merparten av de mindre orterna. Enligt uppgift kan Banverket erbjuda punkt till punkt access baserad på transmissionstekniken PDH. Banverket uppgraderar för närvarande sitt nät till en nyare teknik vid namn SDH för att öka tillgänglighet och säkerhet. Färdiga anslutningsnoder finns i Ånge, Fränsta, Ljungaverk (Johannisbergs station), Torpshammar, Alby, Östavall, Erikslund och Viskan. Ånge Sollefteå Sundsvall Gävle Enköping Stockholm TeliaSonera / Skanova I Västernorrland utgör Ånge en knutpunkt i TeliaSoneras fiberstruktur. En redovisning över fibersträckningen har skett men den är sekretessbelagd och kan ej redovisas i detta program. Dock sägs att kapaciteten och tillgång till fiber längs E14 är mycket god. Detta torde innebära att TeliaSonera kan erbjuda kapacitet i paritet med Banverket även om tjänst för detta inte är definierad. I TeliaSoneras IT-infrastruktur är följande stationsområden inom Ånge kommun fiberanslutna per den 1/5 2000: Alby, Byberget, Djupröra, Erikslund, Fränsta, Holmsnäs, Johannisberg, Kölsillre, Nordanede, Holmsjö-Nybodarna, Torpshammar, Torptjälen, Ånge och Östavall. Se bild nedan. Fiberanslutna stationer är en förutsättning för att snabbt kunna etablera nya stora kapaciteter (mer än ett par Mbit/s). Fiber till telestationer är dock inget krav för att kunna driftsätta tekniker som ADSL. Dock begränsas antalet kundanslutningar till ca 40 st om telestationen inte är fiberoptiskt ansluten. Sida 8 av 14
9 Fiberanslutna områden Ej fiberanslutna områden Stationer med ADSL-utrustning Ånge, Erikslund, Ljungaverk, Fränsta o Torpshammar DPA GIF NDE ÅG PTB BSDE ELD BYBG ALBY JBG FSTA THR ÖTN YTN HVL KSE HLSS NYBO ÖTV JUL LMS TJ MUNK FÖTP TFL GÖP HJTP NGG Fiberanslutna områden Skissen redovisar vilka telestationer som är fiberanslutna. Mörka områden är fiberanslutna, ljusare har annan anslutning. Rutade områden har ingen anslutning. Teracom Ånge är en nod i Teracoms stamnät där SDH och ATM tjänster erbjuds. Främst förknippas företaget med luftburen kommunikation över mikrovågslänkar eller satellit via dotterbolaget NSAB. I paketerade tjänster kan även markbaserad teknik användas. Främsta styrkan med Teracom är att en etablering av högkapacitetsförbindelser går snabbt samt att täckningen är i det närmaste total. Maximal erbjuden kapacitet ligger i linje med andra operatörer. 5.3 Befintlig lokal struktur I Ånge kommun finns i realiteten endast två lokala IT-infrastrukturnät, det ena tillhandahålls av kommunen och det andra av TeliaSonera/Skanova. Kommunen äger en ortsammanbindande fiberkabel från Ånge tätort till kommungränsen i öster mot Sundsvall. Begränsade fineroptiska områdesnät kommer vid utgången av 2004 finnas i Ånge, Hallsta, Parteboda, Erikslund-Borgsjöbyn, Östby, Ljungaverk, Fränsta och Torpshammar. TeliaSonera har hösten 2004 driftsatt ADSL-utrustning i stationerna i Erikslund, Fränsta, Ljungaverk, Torpshammar och Ånge. Befintlig IT-infrastruktur, sammanfattning De ortsnät med fiber som har byggts är begränsade och med syftet att tillfredställa näringslivets och offentlig sektors behov. Ytterligare utbyggnad behövs för att ge hushåll möjligheter att ansluta sig. ADSL finns i och kring de tre största orterna samt Torpshammar. Ingen utbyggnad har hittills skett väster om Ånge tätort. Sida 9 av 14
10 6 Målet för nätets utformning på lång sikt Nationellt är målsättningen att nätet som växer fram med hjälp av statsbidragen ska bli ett rikstäckande öppet nät med hög kapacitet och säkerhet. Nätet ska möjliggöra att det i alla situationer ska finnas ett antal olika vägar för informationen att färdas mellan två givna punkter (redundans). De konkreta målen på 10 års sikt framgår i rutan nedan. Målet för nätets utformning på lång sikt, sammanfattning Konkreta mål på 10 års sikt är: Områdesnät bör etableras i varje by över 50 invånare om tillräckligt intresse, lokalt engagemang finns och finansiering finns. Ortsnät ska etableras i större orter. Näringslivets och den offentliga servicens behov utgör grund för prioritering. Nätet som växer fram ska vara öppet, operatörsneutralt, främja konkurrens och innebära att slutkund får möjlighet att välja tjänsteleverantör. 7 Principer för nätens utbredning och prisstruktur Principerna för de villkor som ska gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstrukturer beskrivs i detta och följande avsnitt. Principerna för nätens utbredning styrs av målsättningen på lång sikt, d.v.s. att områdesnät ska etableras i varje ort över 50 invånare om intresse och lokalt engagemang finns. Ortsnät ska etableras i större orter där näringslivets och offentliga servicens behov utgör grund för prioritering. Statligt stöd och kommunens budget utgör begränsning för utbyggnaden. Vilka konkreta orter som kommunen prioriterar framgår av avsnitt 8. Syftet med bredbandsutbyggnaden är att åstadkomma ett öppet och operatörsoberoende nät med ej diskriminerande prissättning. Nätet ska byggas så att det kan nyttjas och byggas vidare på under lång tid, år. Vald leverantör ska genomföra utbyggnaden av ett operatörsneutralt nät och tillhandahålla detta nät under lång tid (10-15 år). Tillhandahållandet omfattar drift, underhåll och marknadsföring av nätet. Principer för nätens utbredning och prisstruktur, sammanfattning Nätens utbredning styrs av prioriteringen i detta program och begränsas av tillgängliga statliga och kommunala medel. Vald leverantör ska genomföra utbyggnaden av ett operatörsneutralt nät och tillhandahålla detta nät under lång tid (10-15 år). Tillhandahållandet omfattar drift, underhåll och marknadsföring av nätet. Sida 10 av 14
11 8 Prioritering av utbyggnad i orter 8.1 Allmänt Orterna är prioriterade i tre grupper: 1. Mer än 350 anställda i privata företag samt högstadieskola. 2. Övriga nedan namngivna orter i Ljungans dalgång med större näringslivskoncentrationer, skola och/eller annan offentlig service. 3. Övriga orter med mer än 50 invånare. Utifrån denna modell har följande prioriteringslista tagits fram. Prioriteringen grundar sig på känd information utifrån dagsläget och kan komma att förändras om något extraordinärt inträffar som föranleder en omprioritering. För att utbyggnad ska påbörjas ska orten kunna visa på: Ett faktiskt intresse till anslutning av ett större antal hushåll eller företag. Om företag på orten har vilja/möjlighet till viss medfinansiering. Medverkan vid utbyggnad av områdesnät. På lägsta nivå i form av planeringsassistans, på högsta nivå i form av faktiskt arbete. De ekonomiska ramarna begränsar utbyggnadstakten. Under åren har 25 miljoner anslagits för utbyggnaden. Ytterligare 2 miljoner kommer att kunna disponeras för utbyggnad åren Medlen består av statligt stöd, bidrag från EU:s strukturfonder, kommunala medel samt privat medfinansiering av Ånge Energi AB. 8.2 Prioritetsgrupp 1 I denna grupp återfinns kommunhuvudorten Ånge (2 953 invånare) samt näst största tätorten Fränsta (1 308 invånare). Områdesnät är till viss del färdigställda i dessa orter men kompletteringar behövs för att nå fler abonnenter. I båda orterna finns såväl större företag som småföretagskoncentrationer. Utöver högstadium finns gymnasiet i Ånge och Ålsta folkhögskola i Fränsta. I orterna finns också väl utbyggd offentlig verksamhet, såväl kommunal som landstingets. ADSL via telenätet finns i båda orterna. 8.3 Prioritetsgrupp 2 Denna grupp omfattar Östavall, Alby, Hallsta, Erikslund, Borgsjöbyn, Östby, Ljungaverk och Torpshammar. Östavall: I Östavall bor 263 personer, det finns en grundskola, största arbetsplats är sågen NWP Östavall med 90 anställda. Dessutom finns flera mindre företag. Inom projektet planeras utbyggnad med ADSL-teknik år Alby: I samhället bor 455 personer, det finns en grundskola, största arbetsplats är EKA Chemicals Albyfabriker med 110 anställda samt Elkapsling AB med 100 anställda. Utbyggnad med fiber planeras år Sida 11 av 14
12 Hallsta: Ett mindre områdesnät för i första hand företagen och kommunens äldreboende anlades I Hallsta bor 115 personer. Erikslund-Borgsjöbyn: Ett mindre områdesnät för i första hand företagen, turistinformationen och grundskolan i Erikslund anlades Telestationen i Erikslund, som inte täcker Borgsjöbyn, förses med ADSL-utrustning hösten I området bor 294 personer. Östby: Ett mindre nät anlades 2004 för i första hand Callans Trä AB med 55 anställda. I området bor 234 personer. Telestationen i Erikslund, som täcker Östby, förses med ADSL-utrustning hösten Ljungaverk med sina 870 invånare är kommunens tredje största ort. Här finns grundskola och flera stora arbetsgivare, bl a kommunens största privata företag Permascand AB med 170 anställda. Ett områdesnät anlades 2003 och det behöver utökas. ADSL finns tillgängligt. Torpshammar har 453 invånare, flera småföretag, grundskola och en filial till gymnasiet i Ånge tätort. Ett områdesnät anlades ADSL finns tillgängligt. Munkbysjön har 221 invånare och inga möjligheter att få ADSL. En förutsättning för utbyggnad är minst 25 beställda anslutningar samt att intresseföreningen engagerar sig med eget arbete för att hålla kostnaderna nere. 8.4 Prioritetsgrupp 3 I Överturingen finns skola, IT-center och 175 invånare. I Kölsillre finns äldreboende, antalet invånare är 98, varav 43 stycken år 65 år och äldre. Kommunen avsätter 1,2 miljoner för IT-infrastrukturutbyggnad i dessa orter. Kommunens ambition är att samtliga orter och områden med mer än 50 invånare ska ges möjlighet till bredband. Vägledande för detta är främst det intresse som orten kan påvisa, det incitament till eget bidrag i form av finansiering och/eller eget arbete samt var orten geografiskt är belägen i förhållande till redan etablerad eller påbörjad utbyggnad. Kommunen är villig att vara med och medfinansiera utbyggnaden i ej prioriterade orter som engagerar sig. Den kommunala medfinansieringen är 10 kkr/beställt abonnemang i såväl områdesnätet som den ortsammanbindande förbindelsen. Abonnenten betalar överskjutande kostnader samt anslutningsavgift, f.n kr inkl moms. Erbjudandet förutsätter att utrymme finns i projektets budget. Prioritering av utbyggnad av orter, sammanfattning Områdesnäten i orterna i grupp 1, d.v.s. Ånge och Fränsta, behöver kompletteras. I grupp 2 återstår det att ansluta Östavall, Alby och Munkbysjön. Några av de redan anlagda områdesnät behöver kompletteras och byggas ut. I grupp 3 finns Överturingen, Kölsillre samt ej namngivna orter med än 50 invånare där intresse och lokalt engagemang gör det möjligt att anlägga ett bredbandsnät. Sida 12 av 14
13 9 Monopolisering av näten I detta avsnitt beskrivs hur monopolisering av näten ska kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor. Sett ur slutanvändarens synpunkt är en mångfald av tjänsteleverantörer ur konkurrenssynpunkt av godo. Hur vald tjänsteleverantör levererar sin tjänst är av underordnad betydelse. Statsbidraget ska stimulera marknaden och bidra till att slutanvändaren ges möjlighet att välja mellan olika leverantörer som i sin tur har likvärdiga möjligheter att leverera sin tjänst. Statsbidraget har inte som främsta mål att främja en mångfald av ägare av grundläggande IT-infrastruktur. Eftersträvansvärt är istället att nyttja bidraget på ett sådant sätt att maximal nytta för samhället uppnås. PTS har möjlighet att med stöd av telelagen ingripa mot operatörer med betydande inflytande på marknaden för tillhandahållande av förbindelser om dessa erbjuds till priser som inte är kostnadsbaserade, t.ex. på orter där factomonopol eller oligopol råder. Vid upphandlingen av näten ställs krav på att näten ska vara öppna och tillhandahållas såväl tekniskt som ekonomiskt likvärdigt för alla tjänsteleverantörer. Monopolisering av näten, sammanfattning Genom villkor i avtal vid upphandlingen undviks risker för monopol och diskriminerande villkor. Lagstiftning finns att tillgå för att undvika riskerna. 10 Samverkan med närbelägna kommuner, regionalt samarbete Utvecklingsenheten följer utbyggnaden i samtliga angränsande kommuner, dvs Bräcke, Sundsvall, Ljusdal, Härjedalen och Berg. Överläggningar har skett genom besök eller per telefon. Inom länet sker löpande samarbete med samtliga kommuner. Länsstyrelsen är värd för regelbundna möten för information och erfarenhetsutbyte mellan kommunernas handläggare av bredbandsutbyggnaden. På uppdrag av länsstyrelsen gjordes 2004 en regional IT-infrastrukturutredning. Syftet med utredningen var att beskriva befintlig IT-infrastruktur, ange målbilden för ett robust regionalt nät, beskriva hur detta nät ska utformas inklusive kopplingar till omgivande nät samt precisera och kostnadsberäkna de åtgärder som behövs för att uppnå målbilden. Länets samtliga kommuner har deltagit aktivt i arbetet med den regionala IT-infrastrukturutredningen. Samverkan med närbelägna kommuner, regionalt samarbete, sammanfattning Löpande samarbete sker med länsstyrelsen, kommunerna i länet och angränsande kommuner i andra län. Sida 13 av 14
14 11 Totalförsvarets krav I detta avsnitt beskrivs hur totalförsvarets behov ska beaktas. Funktionsmål enligt totalförsvarsbeslut år 1996 är följande: Verksamheten inom funktionen Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så att totalförsvarets behov av teletjänster under höjd beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. 1 ÖCB konstaterade 1999 att en konsekvens av centraliserad styrning och övervakning av nätet ökar risken för att delar av landet telemässigt kan bli avskurna vid skador på näten. Särskilt nämns Norrland och Gotland. 2 Lösningen på problemet enligt ÖCB och som PTS svarar i sin delutredning 3 att en fortsatt satsning på mångfald och skydd i transmissionsnät som, långsiktigt är en förutsättning för säkerhet åt alla slag av telekommunikationer. D.v.s. man efterfrågar högre grad av redundans i stam- och regionnät. Kommunens roll i detta är att planera den framtida nätstrukturen på sådant sätt att redundans kan etableras så långt som det är ekonomiskt försvarsbart. Här synes det allt viktigare att en fortlöpande dialog med såväl angränsande kommuner som Länsstyrelsen hålls. Se föregående kapitel. Totalförsvarets krav, sammanfattning Totalförsvarets krav tillgodoses dels genom att så långt det är ekonomiskt försvarsbart tillse redundans. I detta ingår också krav på fysisk säkerhet i de teknikutrymmen som etableras. 1 ÖCB Rapport från en genomgång av funktionen Telekommunikationer, Dnr /99, s ÖCB Infrastrukturuppdraget, Dnr 5-183/99, s PTS Information om funktionen Telekommunikationer, , s. 14. Sida 14 av 14
IT-infrastrukturprogram. för Ånge kommun 2002-2006
ÅNGE KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2001-11-26, 87 IT-infrastrukturprogram för Ånge kommun 2002-2006 Version 2.1 Innehållsförteckning 1. UPPDRAGSBESKRIVNING... 4 1.1. UPPDRAGSGIVARE... 4 1.2. MÅLSÄTTNING/SYFTE
Läs merTorsby kommuns bredbandsstrategi
Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00
Läs merSÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI
SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6
Läs merStyrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll
Styrdokument Dokumenttyp: Program Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2002-06-10 58 Ansvarig: IT-chef Revideras: Följas upp: IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Innehåll Sammanfattning...
Läs merBredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Läs merStrategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad
Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande
Läs merDatum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:
Läs merIT-infrastrukturplan
IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN
1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets
Läs merPlan för bredbandsutbyggnaden
Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i
Läs merStrategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun
Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt
Läs merIT-infrastrukturprogram 2001-2005. för
IT-infrastrukturprogram 2001-2005 för Krokoms kommun Upprättad av Innehållsförteckning. 1. UPPDRAGSBESKRIVNING... 4 1.1. UPPDRAGSGIVARE... 4 1.2. MÅLSÄTTNING / SYFTE... 4 1.3. BAKGRUND... 4 1.4. INNEHÅLL
Läs merStatligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband
Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Peter Dahlström Statens IT-infrastruktursatsning Nationellt IT-infrastrukturprogram Nationellt stomnät 2.500 Mkr Svenska Kraftnät
Läs merInformationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner
Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.
Läs merBredbandsstrategi för Staffanstorps kommun
2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör
Läs merBredband Katrineholm
Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket
Läs merBredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun
2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det
Läs mere-strategi IT på Höglandet
2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merHandlingsplan Bredband
Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga
Läs merDatum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle
Läs merYDRE KOMMUN 1 (8) Kommunal plan för etablering av ITinfrastruktur i västra delen av Ydre kommun
1 (8) Kommunal plan för etablering av ITinfrastruktur i västra delen av Ydre kommun 2 (8) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Nuläge...3 1.2 Framtida behov...3 1.3 Marknadsanalys...3 2 Syfte och mål...4
Läs merSTRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN
STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merFrågor kring Bredbandet
Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan
Läs merInformationsmöte Västanvik 2013-09-05
Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige
Läs merBredbandsstrategi för Kristinehamns kommun
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer
Läs merUtbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande
Läs merVerksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:
1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi
Läs merFramtidens kommunikationsnät finns i er fastighet
Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet Över 90% av hushållen i Stockholm och en majoritet av företagen nås redan av framtidens kommunikationsmöjligheter genom att vara anslutna till Stokabs
Läs merInternetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING
Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan
Läs merBredband Varför fiber?
Bredband Varför fiber? Status när projektet började 19 av 30 telestationer utbyggda med ADSL (7 357 abonnenter, orangea och blå fält i kartan) Ett antal av dessa 7 357 abonnenter kan ej få ADSL p.g.a.
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun
Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Version 1.0 Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-23, 22 Innehåll Bakgrund
Läs merAvsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland
Kommunstyrelsen 2017-05-22 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017: 375 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (3) Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merIT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun
IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...
Läs merRemissvar avseende förslag om IT-stomnät till vissa kommuner SOU 2002:55
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm N2002/5983/ITFoU 2002-08-20 Remissvar avseende förslag om IT-stomnät till vissa kommuner SOU 2002:55 Utredningen har haft uppdraget att granska möjligheter att utnyttja
Läs merBREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.
BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...
Läs merIT-INFRASTRUKTURPROGRAM
IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...
Läs merNorra Råda Hagfors kommuns fiberprojekt
Norra Råda 2015-02-04 Hagfors kommuns fiberprojekt 1 Hagfors kommun kontakt Göran Eriksson, handläggare 0563-186 38, 070-190 47 92 goran.eriksson@hagfors.se Johnny Lövgren, administrativ chef 0563-185
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Läs merSammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016
Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se
Läs merzvärmlands län, del 4 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur
PM 1 (9) Regional utveckling Handläggare Datum Diarienummer Erik Larsson 2019-06-03 zvärmlands län, del 4 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar
Läs merLänsstyrelsen en samlande kraft
Bredbandsutbyggnad i Örebro län 2000 2015 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och
Läs mer2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet
1(2) MARKNADSANALYS 2019-06-26 Dnr 3.2.18-03944/2019 2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 Post- och telestyrelsens underlag inför 2019 års marknadsanalys visar
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merIt i människans tjänst - en digital agenda för Sverige
It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i
Läs merFibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband
Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband SÄFFLE KOMMUN 15 500 invånare Tätort 4 900 hush Landsbygd 2 500 hush Näringsliv 1372 företag 400 landsbygd 25 kommunala verks/fast Storlek 1220 kvkm 13 invånare
Läs merBredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020
Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...
Läs merRiktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun
Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas
Läs merBredbandsstrategi för Krokoms kommun
Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Vägen mot en digital framtid Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,
Läs merKommunstyrelseförvaltningen
Kommunstyrelseförvaltningen Åstorps kommuns Bredbandsstrategi Beslutat av Kommunfullmäktige 2016-05-30 66 Dnr 2015/431 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Definition av bredband... 3 1.2 Beslutsstruktur...
Läs merBredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15
Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av
Läs merlevererar bredband direkt hem till dig
levererar bredband direkt hem till dig Bredbandsutbyggnaden 2007 i Jokkmokks centralort Jokkmokks kommun har nu projekterat utbyggnadsområdet för 2007. Området består av det ej utbyggda området inom centralorten.
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Bilaga 1. Planeringsunderlag
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Bilaga 1. Planeringsunderlag Innehåll 1. Befintlig IT-infrastruktur...2 1.1 Täckning och teknik...2 1.2 Stadsnät...3 1.3 Kommunsammanbindande nät...3 1.4 Kopparnät...3
Läs merwww.lansstyrelsen.se/orebro
Kartläggning av IT-infrastruktur i Örebro län www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2009:53 260}) Innehåll 1. Sammanfattning... 4 2. Organisation av arbetet... 5 Arbetsgrupp... 5 3. Bakgrund... 5 4. Avgränsning...
Läs merProgram för bredband i Höörs kommun
1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga
Läs merBredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15
Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens
Läs merBredbandspolicy. Förord. Bredbandspolicyns syfte
Bredbandspolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 85 ) Gäller för: Alla Kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-26 Dokumentansvarig: Bredbandssamordnaren, Vetlanda Kommun
Läs merRegeringens bredbandsstrategi
Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 53%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter
Läs merRiktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN
Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om
Läs merYttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)
Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband
Läs merHandledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät
Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät 2015-11-25 1. Bakgrund och syfte Bakgrund Det finns många Byanät som redan är klara och befinner sig i en förvaltningsfas
Läs merByalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten
Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!
Läs merUtbyggnadsplan för IT-infrastruktur
Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur 2017-2020 Antaget KF 2017-09-20 2017-131 Ärendenummer KS.2017.0276 2017-2020 Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000
Läs merKartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län
1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter
Läs merVARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT
VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad
Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan
Läs merPPT om Gotlands sockenfiber satsning 2012-03-24 Gotlands sockenmodellen PPT
PPT om Gotlands sockenfiber satsning 2012-03-24 Gotlands sockenmodellen PPT Folder om Gotlands sockenfiber satsning 2012-03-23 Folder - Sockenmodellen A4-format Sveriges Riksdag antog 2009-11-03 Bredbandsstrategi
Läs merVärmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur
Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och
Läs merKommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00
BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-08-19 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt
Läs merBjörn Björk IT strateg/projektledare
www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt
Läs merFibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se
Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både
Läs merBredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Göteborg 26 juni 2012. Page 1
Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län Göteborg 26 juni 2012 Page 1 Statliga nya bredbandsstöd Stöd tillgängliga för fiberföreningar i Västra Götalands län inom våra
Läs merBredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020
Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs
Läs merTOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017.
TOMELILLA KOMMUN Kf 53/2017 Dnr KS 2016/447 Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. Dokumentansvarig politisk instans:
Läs merBredbandsstrategi. Eda kommun
Bredbandsstrategi 2012 2020 Eda kommun Innehållsförteckning Vision / Mål 3 Definitioner 4 Inledning 5 Bakgrund Syfte Näringslivets behov av bredband 6 Nulägesbeskrivning 7 Utbyggnadsstrategi 9 Nättyper
Läs merBREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström
1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på
Läs merIT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun
IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun Innehållsförteckning IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun Inledning... 2 Bakgrund... 2 Älvkarleby kommuns policy för IT-frågor... 3 Kommunens roller...
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merBredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef
Bredband på landsbygd? Hur är det möjligt? Telia Operator Business Lars Sandqvist, Försäljningschef Bredbandsbåten 2012 Regeringens bredbandsmål 90% skall ha 100 Mbit/s år 2020 Anna-Karin Hatt, IT- och
Läs merSäg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!
Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och
Läs merFastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17
Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.
Läs merRegionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:
Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm 10-11 mars 2010 Syfte med seminariet är att: 1. Utveckla förståelsen mellan teleoperatörer, elnätsägare och områdesansvariga
Läs merSammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-15 Dnr:17-626 1(8) Avdelningen för samhällsfrågor 08-678 55 00 Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan
Läs merInformation om uppskattade kostnader för fiberutbyggnad
Tjänsteskrivelse 2018-11-23 Sida 1 (7) Kommunledningsförvaltningen IT IT-chef Per-Anders Jansson Kommunstyrelsen Telefon 0141-22 24 49 Mobiltelefon Telefax e-postadress per-anders.jansson@motala.se Diarienummer
Läs merKramnet Networks & ICT
Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj
Läs merBredband i Västra Götaland
Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 70,00% Tillgång till 100 Mbit/s
Läs merBredband i Västra Götaland Möte i Kinna Eric Åkerlund, regional bredbandskoordinator
Bredband i Västra Götaland Möte i Kinna 2016-10-27 Eric Åkerlund, regional bredbandskoordinator Vad är en regional bredbandskoordinator? Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att avsätta medel för regionala
Läs merBredbandsstrategi för Karlshamns kommun
Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn
Läs merpresenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten
presenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten Jan-Erik Lundberg Verkställande ledamot i AC-Nets styrelse Lars-Erik Christoffersson Projektledare för AC-Net 350 km Västerbotten Invånare: 256 000 Areal:
Läs merIT-infrastrukturprogram för Haninge kommun 2002
IT-infrastrukturprogram för Haninge kommun 2002 Innehållsförteckning. IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR HANINGE KOMMUN 2002...1 SAMMANFATTNING...4 UPPDRAGSBESKRIVNING...6 BAKGRUND...6 MÅLSÄTTNING / SYFTE...6
Läs merDiskussion angående prioritering och kostnader.
Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut
Läs merLandsbygdsprogrammet 2007-2013
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och
Läs merBefintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
Läs mer