Göran Bolin. Mobilanvändning och nya medier

Transkript

1 Mobilanvändning och nya medier Mobilanvändning och nya medier Göran Bolin U nder 2000-talet har diskussionen kring nya medier varit omfattande och brokig. Några entydiga definitioner har knappats vunnit konsensus inom akademin, men Lev Manovich (2003) gör ett försök, där han framför allt pekar på dess tekniska karakteristika i termer av plattformar, algoritmer, software och datorprocesskraft (jfr. Flew 2005). Vad som är nytt eller gammalt är givetvis en relativ bestämning, och precis som den amerikanska mediehistorikern Carolyn Marvin (1988) påpekat, har alla medietekniker en gång varit nya. De har alla någon gång introducerats, för att därefter etableras, domesticeras och naturaliseras i social användning till den punkt där de inte längre betraktas som nya. I 2011 s SOM-undersökning är de yngsta respondenterna födda Det innebär att det finns personer i detta material för vilka mobiltelefonen, datorn och internet och World Wide Web knappast betraktas som nya inslag i vardagen. För dessa personer har dessa tekniker alltid funnits, även om de förstås kan höra berättelser från föräldrar och far- och morföräldrar om gamla tiders medielandskap där vi inte kunde nå varandra hela tiden, och där en månads lång bortavaro från hemmet av en tågluffande toning kunde resultera i ett vykort eller två från södra Europa, vilka dessutom ofta nådde adressaten efter ynglingens återkomst. Idag tycks det otänkbart för både yngling och förälder att skiljas för månadslånga perioder utan att förutsätta att man när som helst kan få kontakt via SMS, telefonsamtal eller annan form av datoriserad kommunikation, t.ex. via Skype. Om inte annat kan föräldrarna från hemmafronten vaka över sin avkomma på Facebook eller via andra sociala nätverksfora. De medier som kallas nya i forskningsöversikter och i tidsskriftsnamn t.ex. Television & New Media och New Media & Society är således bara nya för vissa åldersgrupper. För andra är de hur naturliga som helst, och ing i den arsenal eller uppsättning av möjliga kommunikationsmedel som man väljer bland, och vars lämplighet för användning är ht kontextuellt styrd och avhängig av var man befinner sig, vem man vill kommunicera med, vid vilken tidpunkt och vad man vill kommunicera om. Vi kan i enlighet med generationsteorier (Mannheim 1928/1954, jfr. Bolin & Westlund 2009, Burnett 2010, Colombo & Fortunati 2011) därför anta att användningsmönstren skiljer sig åt mellan olika grupper av användare, beroende på deras förhållningssätt till det som är nytt. På de följande sidorna ska redogöras för de kommunikationsmönster i 2011 s SOM-undersökning som sker via mobiltelefon, och särskilt i relation till ålder, generation och kön. Kommunikation via mobilen den tekniska apparat som i allt högre utsträckning används för andra funktioner än för att samtala med uppvisar Bolin, G (2012) Mobilanvändning och nya medier i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 459

2 Göran Bolin dock fler och fler likheter med datorkommunikationen, inte minst sett i relation till det faktum att fler och fler skaffar sig pekskärmsmobiler/smartphones, vilka bär på applikationer som medger många av de möjligheter som datorer också har. Till det ska läggas den stora utbredningen av surfplattor som ipad, vilka har samma gränssnitt som pekskärmsmobiler, men större skärm och ingen talfunktion. Tillgång Den totala tillgången till en mobil telefon ligger sedan några tillbaka runt procent, vilket tycks vara en mättnadspunkt vad gäller innehav av denna medieteknik (se bokens inledningskapitel). Inte heller sker det några stora förändringar vad det gäller vilken typ av abonnemang man har (tabell 1). Andelen som har kontantkort minskar något, men det rör sig om mycket små förändringar om man ser till alla användare. Och det är de allra yngsta och de allra äldsta som st för denna förändring: ser man till ingarna och ingarna ser man en tydlig minskning till förmån för fasta abonnemang (i dessa grupper är inte tjänstemobil särskilt vanligt av naturliga skäl). Tabell 1 Fördelning av olika typer av abonnemang bland mobilinnehavare, fördelat på kön och ålder 2011 med 2010 s siffror i parentes (procent) Ålder Kvinna Man Alla Kontantkort 34(41) 33(31) 37(47) 31(30) 26(24) 19(19) 27(28) 27(33) 43(47) 54(60) 33(36) Abonnemang 56(55) 51(54) 64(55) 73(60) 66(71) 67(66) 57(57) (54)47 47(48) 26(45) 54(54) Tjänste 17(17) 31(33) 2(1) 5(7) 19(20) 29(38) 40(35) 43(40) 13(17) 2(0) 23(25) Antal svar Kommentar: Frågan lyder: Har du en egen mobiltelefon?, med svarsalternativen Ja: med kontantkort, Ja: med abonnemang, Ja: I tjänsten/arbetet, och Nej. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 och Ser man till skillnader mellan könen kan man konstatera att den snedfördelning som tidigare funnits jämnats ut vad gäller kontantkortsinnehav. Bland kvinnor har det tidigare varit betydligt vanligare med kontantkort än bland män. Den skillnaden har i det närmaste helt försvunnit. Vad som best är dock den skillnad som sedan länge funnits vad gäller tillgång till tjänstemobil. Här är det dubbelt så många män som har denna arbetsförmån. När SOM-undersökningarna började mäta denna typ av mobilinnehav var skillnaderna större. I 2003 s SOM-undersökning var det närmare tre gånger fler män som hade tjänstemobil. Sedan ett par har glappet minskat 460

3 Mobilanvändning och nya medier till hälften, men som kan utläsas ur figur 1 är det inte fråga om några dramatiska brytpunkter, utan snarare ett långsamt närmande mellan könen i detta avseende. Figur 1 Tillgång till tjänstemobil bland kvinnor och män (procent) Kvinnor Män Kommentar: Frågan lyder: Har du en egen mobiltelefon?, med svarsalternativet Ja: I tjänsten/ arbetet Källa: Den nationella SOM-undersökningen Sedan ett par kartlägger SOM-undersökningarna även tillgång till pekskärmsmobiler eller smartphones. Även här kan man utläsa könsskillnader (tabell 2). Dock inte bland de yngre. Bryter man ut de tre olika generationerna 1930-talister, 1950-talister och 1980-talister, så kan man se att det endast är i de två äldre generationerna som männen dominerar med sitt innehav av dessa mer avancerade mobiler. Detta resultat är mycket likt resultatet i förra ets SOM-undersökning vad gäller ungdomarna, men det kan noteras att en del män bland 1930-talisterna har skaffat sig pekskärmsmobiler. Tabell 2 Innehav av smartphones / pekskärmsmobiler uppdelat på kön och generation (procent) 1980-talister 1950-talister 1930-talister Total Kvinna 66 (35) 23 (7) 0 (4) 30 (17) Man 68 (38) 37 (24) 11 (0) 39 (23) Alla 67 (36) 39 (16) 5 (2) 20 (20) Antal svar 123 (111) 198 (205) 108 (108) 1544 Kommentar: Frågan lyder: Har du en så kallad smartphone / pekskärmsmobil? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 (2010 s siffror inom parentes). 461

4 Göran Bolin Vad gäller tillgång till pekskärmsmobiler är det fler män än kvinnor som har tillgång: 40 procent av männen jämfört med 35 procent av kvinnorna. Det är också tydligt att det är de som har tjänstemobil som är överrepresenterade vad gäller tillgång till pekskärmsmobil. Här är det 60 procent av tjänstemobilinnehavarna som har denna mer avancerade mobil, att jämföra med 38 procent av samtliga mobilinnehavare. En intressant iakttagelse som kan göras är dock att det är kvinnorna bland tjänstemobilsinnehavarna som i högre grad har tjänstesmartphones: 65 procent kvinnor, jämfört med 57 procent av männen. Föga förvånande är dock att det är de yngre under 40 som har störst tillgång till smartphones. Här är penetrationen mellan 63 och 68 procent beroende på exakt vilka åldersegment man tittar på. Därefter dalar det snabbt, och av tabell 2 framg det att det är 15 procent av ingarna och 2 procent av ingarna som har tillgång till pekskärmsmobil. Fast telefoni under utfasning Utfasningen av den fasta telefonin fortskrider i jämn takt, och har så gjort sedan millenieskiftet. Allt färre ungdomar skaffar fast telefoni när de flyttar hemifrån, vilket tydligt framg av figur 2. Fortfarande är tillgången till fast telefoni i det närmaste heltäckande för de äldsta, liksom den är fortsatt mycket hög för de allra yngsta, dvs. de i de sena tonen som fortfarande bor hemma. Men för ingarna, och framför allt ingarna är avsaknad av fast telefoni det dominerande mönstret ett mönster man dessutom tar med sig uppåt i åldrarna. Figur 2 Avsaknad av fast telefoni i olika åldersgrupper (procent) 70% År % År % År % År % 20% 10% 0% År År 2010 År 2008 År 2006 År 2004 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Kommentar: Frågan lyder: Vilka typer av medieteknik har du för närvarande tillgång till i ditt hushåll? Med svarsalternativet Telefon (fast anslutning). Källa: De nationella SOM-undersökningarna

5 Mobilanvändning och nya medier Vi kan förvänta oss att även de allra äldsta kommer att få minskad tillgång till fast telefoni i framtiden. Detta beror dock mindre på aktiva val av mobiltelefon, och mer på att TeliaSonera sedan 2009 successivt lägger ner det fasta telefonnätet. Ännu så länge har utfasningen endast genomförts i ett mindre antal geografiskt stora, men glest befolkade områden, vilket gör att det ännu inte ger något utslag i statistiken (se även PTS 2012). Fortsatt är det huvudsakligen ålder som avgör om man har eller inte har tillgång till fast telefoni. Med tanke på Telia Soneras utfasning kan vi dock förvänta oss att större andelar av de äldre kommer att tvingas byta till mobil telefoni eller IP-telefoni. Mobilens funktioner och applikationer De allt annat överskuggande användningsområdena för mobilen är att ringa/ta emot samtal och skicka/ta emot SMS-meddelanden. Särskilt för de två äldre generationerna, och särskilt om man tittar på användning på daglig basis, som i tabell 3. Tabell 3 Daglig användning av vanliga mobilfunktioner, efter generation 2011 (procent bland mobilinnehavare) Samtal SMS MMS n 1930-talist 39 (33) 9 (9) 0 (2) talist 81 (73) 42 (40) 6 (3) talist 83 (85) 83 (81) 10 (5) Samtliga åldrar 73 (68) 54 (48) 7 (5) Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du använda mobiltelefon till följande? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 (2010 s siffror inom parentes). Generationerna bygger på personer födda , och Som framg av tabell 3 har det inte skett några större förändringar jämfört med tidigare vad gäller de vanligaste användningsområdena för mobilen. En svag ökning har skett över hela linjen, men totalt sett är det marginella skillnader. Här tycks det som om användningen funnit sin form och sin nivå vad gäller ringande, SMSande och skickande av bilder, oavsett generation. För den allra äldsta generationen är också mobilen främst en mobil telefon, ett medium för interpersonell muntlig kommunikation på distans. Visserligen är det en mindre grupp 1930-talister som använder SMS-funktionen på daglig basis, men övriga funktioner använder man mer sällan eller aldrig. Den enda generation som upparbetat dagliga rutiner för att söka information, engagera sig i sociala nätverksmedier, surfa och ta del av nyheter, är 1980-talisterna, vilket framg av tabell 4 nedan. Det är också i denna generation som tillgången till pekskärmsmobiler är som störst. 463

6 Göran Bolin Om det råder stabilitet vad gäller det vanligaste funktionerna så sker det desto mer vad gäller de applikationer som utvecklats med de nya smarta telefonerna. Här har användningen förändrats relativt kraftigt jämfört med föregående, vilket framg av tabell 4 nedan. Tabell 4 Daglig användning av nyare mobilfunktioner, efter generation 2011 (procent bland mobilinnehavare) Sociala TV/ Geoe-post medier Info Surfa video Nyheter tagga n 1930-talist 2(1) 0(0) 2(1) 2 2(1) 6(2) talist 17(10) 5(1) 6(3) 12 2(1) 8(4) talist 33(12) 51(18) 33(14) 55 13(4) 34(12) Samtliga åldrar 21(10) 19(7) 15(5) 28 5(2) 16(5) Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta brukar du använda mobiltelefon till följande? Att geotagga innebär att via mobilens GPS-system ange var man befinnerr sig. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 (2010 s siffror inom parentes). Av tabell 4 framg föga förvånande att den yngsta generationen är den som är mest aktiv vad gäller att utnyttja funktioner och applikationer utöver att samtala och skicka och ta emot SMS. Det är också den generation som ökat sin användning mest när man jämför olika åldersgenerationer, och det är dessa personer som drar upp medelvärdet. Att skilja ut den generationsanvändning som kan kopplas till pekskärmsmobiler låter sig inte göra på grund av att grupperna blir för små. Dock kan man skilja ut användningsmönstren för dem som använder smartphones från övriga mobilinnehavare rent allmänt. Tabell 5 Daglig användning av olika mobilfunktioner, uppdelat på pekskärmsmobilinnehavare och övriga mobilinnehavare 2011 (procent) Sociala TV/ Geoe-post medier Info Surfa video Nyheter tagga n Mobil Pekskärmsmobil Källa: Den nationella SOM-undersökningen

7 Mobilanvändning och nya medier Av tabell 5 framg tydligt skillnaderna i användningsmönster mellan de som har respektive de som inte har en smartphone. Dessa skillnader har fördjupats sedan förra ets mätning. Huruvida detta ska tolkas som att tekniken i sig uppmuntrar till ökad användning av dessa funktioner, eller om det är de som vill ägna sig åt dessa funktioner som skaffar sig en smartphone, är inte möjligt att avgöra utifrån SOM-undersökningen. Skillnaderna är dock i alla avseenden slående. Liksom vid föregående s mätningar kan det dock vara på sin plats att påpeka att vissa applikationer är sällananvändningsfunktioner, t.ex. att titta på rörliga bilder. Ser man till veckobaserad användning bland dem som ser på YouTube, SVT Play och TV4 Play och andra plattformar för förmedling av videoklipp och tv-program, så ökar utnyttjandegraden. För rörlig bild är det 33 procent som ser klipp åtminstone någon gång i veckan eller oftare bland smartphoneinnehavarna, medan motsvarande siffra för övriga mobilanvändare är fem (5) procent. Det innebär en ökning jämfört med förra et, då endast 23 procent av smartphoneinnehavarna såg rörlig bild, medan övriga mobilinnehavare var i stort sett detsamma som i 2011 s SOMundersökning. Tre mobilgenerationer I de senaste ens SOM-rapporter har de tre generationer som stått i fokus i det ovanstående följts vad gäller tre användningsområden: att ringa/ta emot samtal, att skicka/ta emot textmeddelanden (SMS) och att skicka/ta emot bilder (MMS). Tanken har varit att se hur de tre generationerna utvecklar sina förhållningssätt till dessa tre dimensioner av användning. Även i redovisar vi dessa mönster i figur 3 nedan. Figur 3 Ringande, SMSande och MMSande (procent bland mobilinnehavare) Ringa SMSa MMSa 80-talist 50-talist 30-talist Kommentar: Användning här definierad som användning över huvud taget. Källa: De nationella SOM-undersökningarna

8 Göran Bolin Som framg av figur 3 följer trenderna samma mönster. De senaste en använder alla som har en mobil den åtminstone till att ringa och ta emot samtal i. Detta kanske är en självklarhet, men då ska man betänka att det i den äldsta generationen, de som är födda under början och mitten av 1930-talet, i mätperiodens början var en tredjedel av innehavarna som aldrig vare sig ringde eller tog emot samtal i sina mobiler, trots att de hade tillgång till en. Idag är det så att alla som har en mobil också använder den. Dock skiljer denna användning i intensitet, som vi kunde konstatera i tabell 3 ovan, när man ser till daglig användning. Där är fortfarande den äldsta generationen sparsam i sin användning. Det är också så att 1950-talisterna har kommit ikapp de yngsta vad gäller att utnyttja SMS-funktionen, medan det är ungefär hälften av dem som är födda på 1930-talet som aldrig skickar några textmeddelanden. Och här tycks anammandet ha stannat på denna nivå. Sannolikt kommer denna generations användning av mobilen att kännetecknas av att använda mobilen för att prata i. För 1950-talisterna gäller också att även om de skickar textmeddelanden, så sker det i betydligt mindre omfattning än vad som gäller för 1980-talisterna. Slutligen, om vi ser utnyttjande av MMS-funktionen så har 1950-talisterna ökat sin användning och närmat sig de yngsta, medan 1930-talisterna fortsatt ligger på en låg nivå. Sannolikt är det smartphoneinnehavarna i denna generation som st för den ökningen. Nya medier eller naturliga medier? För att återknyta till resonemangen kring vad som är nya medier i kapitlets inledning, kan man konstatera att de personer som uppfattar medier som nya också kommer att se det nya an med avvaktan. Den äldsta generation som analyserats i denna artikel 1930-talisterna eller de som vid fältarbetet var mellan har visserligen anammat den nya tekniken mobiltelefoni, men använder i huvudsak de applikationer som mest påminner om dess föregångare den fasta telefonen. Således används mobilen främst för samtal, även om man i viss mån även utnyttjar SMS. Övriga funktioner utnyttjas mycket sparsamt. För den yngsta generationen (vid fältarbetet mellan ), där mobilen som teknik alltid funnits och dess applikationer uppfattas som en naturlig del av en överdådig mediemeny anammas mobilens olika applikationer med större naturlighet, och är snarare avhängig kontextuella faktorer, såsom var man befinner sig, i sällskap av vilka, och i vilket socialt sammanhang. Skillnaderna i användning av e-post, internet-surf och användning av sociala nätverkstjänster mellan dessa båda generationer är slående, där det är mycket få i den äldsta generationen som använder tjänsterna över huvud taget, medan många i den yngsta generationen utnyttjar möjligheterna till denna form av kommunikation på daglig basis. En intressant mellanställning har 1950-talisterna, där man vad gäller SMS, MMS och e-post lägger sig på en mellannivå i användning sett på daglig basis. Men för 466

9 Mobilanvändning och nya medier de nyare applikationerna är det tydligt att dessa inte faller in lika naturligt i mediebeteendet som för den yngsta generationen. Här är det spännande att fortsatt följa utvecklingen, och se om denna skillnad kommer att jämnas ut eller bestå något som kommande SOM-undersökningar f utvisa i framtiden. Referenser Bolin, Göran & Oscar Westlund (2009): Mobile Generations. The Role of the Mobile in the Shaping of Swedish Media Generations, i International Journal of Communication, vol. 3: Burnett, Judith (2010): Generations. The Time Machine in Theory and Practice, Farnham: Ashgate. Colombo, Fausto & Leopoldina Fortunati (red) (2011): Broadband Society and Generational Changes, Frankfurt am Main: Peter Lang. Flew, Terry (2005): New Media: An Introduction, Melbourne: Oxford University Press. Manovich, Lev (2003): New Media From Borges to HTML, i Noah Wardrip-Fruin & Nick Montfort (red): The New Media Reader, Cambridge, MA: MIT Press, s Marvin, Carolyn (1988): When Old Technologies Were New. Thinking about Electric Communication in the Late Nineteenth Century, New York: Oxford University Press. PTS (2012): Tillgången till telefoni, (PTS-ER-2012:6) Stockholm: Post- och Telestyrelsen. 467

10