OLIKA VILLKOR OLIKA HÄLSA. Att navigera mellan kontroll och självbestämmande

Transkript

1 OLIKA VILLKOR OLIKA HÄLSA Att navigera mellan kontroll och självbestämmande Cecilia Fernbrant och Elizabeth Cantor-Graae December 2011

2 2

3 3 FÖRORD Forskningsprojektet IMHAd, Impact of Multicultural Health Advisors, avslutas nu i december I februari 2007 träffades en grupp forskare och tjänstemän med intresse för sambandet migration, hälsa och integration. De forskningsidéer som IMHAd arbetat utifrån tog form. Personer, som var beredda att satsa långsiktigt och uthålligt fanns, men finansiering saknades. Europeiska Socialfondens gemenskapsinitiativ Equal hade finansierat utvecklingspartnerskapet RE- KOMP. Internationella hälsokommunikatörer i Malmö var ett av delprojekten. Equal-programmets fas III finansierade Hälsokommunikatörer i ett mångkulturellt samhälle, ett spridnings- och påverkansprojekt, som åtog sig att försöka etablera forskning för att ta reda på om hälsokommunikation kunde påverka nyanlända invandrares hälsa. Resultatet redovisades i rapporten Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö ger en ögonblicksbild av hälsan hos irakier, som folkbokförts i Malmö , och vad som påverkat den. För att mäta en förändring behövdes två mättillfällen och en kontrollgrupp. Europeiska flyktingfonden beviljade medel för att finansiera en longitudinell studie. I december 2008 skickades en folkhälsoenkät ut till ca 1200 nyanlända irakier folkbokförda i 8 län och 2010 fick de som svarat 2008 samma enkät. Med två mätningar kunde vi studera förändringar och om dessa gick att beskriva som effekt av hälsokommunikatörernas arbete. IMHAd har även genomfört en kvalitativ studie i två delar, som fokuserar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Den ena bygger på djupintervjuer med irakiska män och kvinnor och den andra på diskussioner med grupper av irakiska kvinnor och män i åldrarna år. IMHAd: s tredje studie har kartlagt hälsokommunikatörsverksamheter i Sverige i en metodstudie. Kartläggningen ger en del indikatorer på orsakerna till resultaten i den kvantitativa respektive de kvalitativa studierna som visar att de irakiska respondenterna i ringa grad har påverkats av hälsokommunikatörernas arbete. IMHAd: s resultat ställer flera frågor och bör leda till mer forskning på området migration och hälsa för att ge underlag till interventioner riktade både till majoritetssamhället och till de olika migrantgrupper. IMHAd stödjer idéerna i The Charter of Fundamental Rights of the European Union genom att dela erfarenheter på området med andra forskare i Europa. För att tillförsäkra alla i ett samhälle högsta uppnåeliga hälsa behövs kunskap om befolkningens hälsosituation tolkad utifrån hälsans bestämningsfaktorer. Resultaten måste sedan omsättas i praktiska interventioner. IMHAd: s resultat kan användas för att utveckla befintliga och nya verksamheter som syftar till en mer jämlik hälsa. IMHAd: s rapporter publiceras under den gemensamma rubriken Olika villkor olika hälsa på Forskningsresultaten kommer också att ingå i minst två doktorsavhandlingar rörande migration och hälsa. I denna rapport Att navigera mellan kontroll och självbestämmande presenterar Cecilia Fernbrant och Elizabeth Cantor-Graae resultatet av djupintervjustudien. Vår förhoppning är att denna och övriga rapporter, seminarier och konferenser, som IMHAd erbjudit, ska bidra med kunskaper, som kan medföra bättre hälsa och välbefinnande bland migranter i Sverige och i övriga Europa. Malmö i december 2011 Professor Björn Fryklund Professor Ragnar Westerling Professor Per-Olof Östergren MIM Folkhälso- och Vårdvetenskap, Socialmedicin och global hälsa Malmö högskola Socialmedicin Lunds universitet Uppsala universitet Projektledare Katarina Löthberg MIM, Malmö högskola

4 4 INNEHÅLL Förord 3 Bakgrund 5 Grupp och heder 5 Individualism och jämställdhet 6 Metod 8 Design 8Urval 8 Plats 8 Datainsamling 8 Dataanalys 9 Resultat 10 I limbo som nyanländ 10 Med våld i bagaget 11 Motstridiga könsnormer 12 Den allt överskuggande hedern 15 Att navigera mellan kontroll och självbestämmande 16 Diskussion 17 Samhällsnivå 17 Gruppnivå 18 Individnivå 18 Personlig historia 19 Metodologiska överväganden 20 Rekommendationer och framtida forskning 20 Referenser 21 Figurer Figur 1 10 Figur 2 17

5 5 ATT NAVIGERA MELLAN KONTROLL OCH SJÄLVBESTÄMMANDE Nyanlända irakiska flyktingars upplevelser av heder, jämställdhet och risk för våld i nära relationer Cecilia Fernbrant och Elizabeth Cantor-Graae Bakgrund Migration till ett nytt land innebär ofta en anpassning till många olika faktorer, såsom språk, värderingar, könsnormer, förväntningar, kultur osv. Att migrera från ett land med starka patriarkala värderingar när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, till ett land med höga nivåer av jämställdhet och individuell frihet, kräver en omfattande anpassning till det nya landets mer liberala miljö (Ny, Plantin, Dejin-Karlsson & Dykes, 2008; Samarasinghe & Arvidsson, 2002; Smith & Shaw, 2004). Anpassningssvårigheter kan leda till social isolering och marginalisering och således ha allvarliga hälsokonsekvenser på både kort och lång sikt (Kirmayer et al, 2011). Irak var en diktatur framtill 2003, och har deltagit i många krig i modern tid, och således upplevt en utdragen period av politisk instabilitet under vilken brott mot de mänskliga rättigheterna, inklusive strukturellt våld, har haft en framträdande roll (Al-Ali, 2005; Amowitz, Kim, Reis, Asher & Iacopino, 2004). Tidigare forskning visar att upplevelser av strukturellt våld kan leda till ökning av dagliga stressfaktorer, såsom fattigdom, socialt utanförskap familjekonflikter och våld i nära relationer. Emellertid har denna forskning vidare visat att socialt utanförskap, diskriminering och arbetslöshet efter migration, har större negativa effekter på mental hälsa bland utlandsfödda personer än tidigare erfarenheter av våld (Miller, 2010). Irakiska kvinnor har varit en särskilt utsatt grupp under de senaste 30 åren. Kvinnors rättigheter har successivt försämrats under denna period när det gäller t ex utbildning, tillgång till arbetsmarknaden och våld i nära relationer var 75 % av alla kvinnor i Irak läs- och skrivkunniga, och år 2000 hade andelen sjunkit så att endast 25 % av kvinnorna kunde läsa och skriva (Human Rights Watch, 2003). Lagstiftning angående kvinnors rättigheter, t ex om våld i nära relationer och våldtäkt inom äktenskapet saknas, och heder anses vara en lindrande omständighet i domstol vid våldsbrott. Grupp och heder I Sverige bor många irakiska invandrare, som har kommit hit som flyktingar. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, samtidigt som Irak anses vara ett land med stark patriarkal social struktur (Donahue, 2008). Även om det finns många olika etniska grupper och religioner i Irak så delar majoriteten samma patriarkala synsätt där bl a kvinnor är underordnade männen (Donahue, 2008). Eftersom normsystemen i Irak och Sverige skiljer sig markant, speciellt när det kommer till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och hederskulturens starka inflytande i Irak (Schlytter & Linell, 2010), kan det vara svårt för vissa irakiska flyktingar att känna sig hemma i det svenska samhället (Ny et al, 2008; Samarasinghe & Arvidsson, 2002). Det patriarkala sociala systemet är organiserat kring vuxna mäns dominans, och fäder och äldre män har institutionaliserad makt över kvinnor, barn, yngre män och egendom. Beteende och status är kontrollerat med värdesystem, lagar, traditioner och sociala roller (Giddens, 2006). Den

6 6 kvinnliga kroppen och dess sexualitet, inklusive sexuella och reproduktiva förmågor och tjänster är centrala för den patriarkala makten. Maktstrukturer i ett samhälle är också påverkade av socioekonomisk status, etniska och religiösa olikheter samt politisk tillhörighet (Al-Ali, 2005). Denna studie om irakiska flyktingars erfarenheter av att leva i Sverige kommer dock att fokusera på könsroller som den huvudsakliga orsaken till den patriarkala makthierarkin. Det irakiska samhället bygger på en grupporienterad modell, där individer lever i ett beroendeförhållande och där gruppen är överordnad den enskilde individen (Ungdomsstyrelsen, 2008). En kollektiv enhet kan vara t ex en familj, en storfamilj eller andra former av undergrupper i samhället. Gruppen har en gemensam heder och det är samtliga gruppmedlemmars ansvar att försvara denna heder. Detta skiljer sig fundamentalt från ett individualistiskt samhälle där varje persons rykte vilar på den enskilde. I hederskulturen ägs en kvinnas sexualitet och reproduktion, liksom hennes oskuld av gruppen (NCK, 2011; Schlytter & Linell, 2010). Om en grupps heder blir skadad, i ett grupporienterat samhälle, t ex på grund av att en ogift kvinna förlorar sin oskuld, kan gruppens heder endast återställas genom att kvinna förskjuts eller i den mest extrema formen, till och med dödas (Akpinar, 2003; Kandiyoti, 1988). Irak har, tillsammans med Turkiet och Iran, en av världens starkaste hederskulturer (Kandiyoti, 1988). Individualism och jämställdhet Även i ett modernt liberalt samhälle, som Sverige, med en strävan efter jämställdhet, kan det skapas en motsättning mellan den offentliga sfären där individuella rättigheter och politisk jämlikhet betonas och den privata sfären där mannen fortfarande i vissa fall är överordnad kvinnan (Dean, 1992). Detta har i stor omfattning motverkats av den svenska lagstiftningen, som är baserad på bl. a FNs deklarationer om mänskliga rättigheter. Kvinnors rättigheter med lika möjligheter på arbetsmarknaden, institutionaliserad barnomsorg, möjlighet att ansöka om skilsmässa och samt erkännande av våld i nära relationer och våldtäkt inom äktenskapet (Ungdomsstyrelsen, 2008), har stärkt kvinnans position även inom den privata sfären och därmed ytterligare underminerat det patriarkala systemet i Sverige. Sverige är ett land där lagstiftningen ligger på individnivå, familjen ses som ett kollektiv av självbestämmande individer där varje person, inklusive varje barn, har en oberoende relation till staten. Det svenska systemet gör det ekonomiskt och normativt möjligt för en individ, man eller kvinna, att leva ensam, eller som ensamstående förälder. Således, kan det vara svårt för vissa irakiska flyktingar att anpassa sig till, och/eller acceptera de svenska jämställdhetsnormerna. Tidigare forskning vid Socialmedicin och global hälsa på Lunds universitet har visat att utlandsfödda personer har sämre mental hälsa än svenskfödda (Cantor-Graae, Zolkowska, & McNeil, 2005) och IMHAds longitudinella enkätstudie har visat att detta även gäller irakiska flyktingar (Lecerof, 2010). Även inom folkhälsoområdet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har studier visat att utrikesfödda personer har sämre hälsa, med bland annat högre prevalens av aborter och våld i hemmet (Sörenson 2006, Helström et al 2006). Vår egen forskning om våld i hemmet stärker detta då vi har funnit att utlandsfödda kvinnor från låg- och medelinkomstländer i Sverige rapporterar mer våld i hemmet än svenskfödda kvinnor (Fernbrant, Essén, Östergren & Cantor-Graae, 2011). Utlandsfödda kvinnor har en högre mortalitet där övergrepp av annan person är underliggande dödsorsak och en möjlig indikator för mord, visar våra ännu opublicerade resultat. Forskare hävdar att förändringar i maktdynamiken i en familj efter migration, på grund av nya kulturella värderingar, som ger kvinnor och/eller barn en högre position, kan öka eller initiera våld i nära relationer bland utlandsfödda (Jin & Keat, 2009; Krishnan et al., 2010). Social isolering, fattigdom och könsnormer där kvinnorna ha en underordnad position, liksom språksvårigheter och okunskap om vart man kan vända sig för att få hjälp är riskfaktorer för våld

7 7 mot kvinnor och kan vara särskilt förekommande i invandrargrupper (Abu-Ras, 2007). Vidare kan våld mot kvinnor även vara sanktionerat i vissa invandrarkulturer (Abu-Ras, 2007) där det mest extrema utfallet är hedersmord (Akpinar, 2003). Det är viktigt att påpeka att vissa irakiska kvinnliga flyktingar tvärtemot kan uppleva ökad egenmakt och högre status efter migration, på grund av bättre möjligheter för utbildning, arbete och självbestämmande, som en del i den svenska jämställdhetspolicyn. Både kort- och långsiktiga effekter av migrationsprocessen hos irakiska flyktingar i Sverige kan variera beroende på individens bakgrund och kapacitet. Som nyanländ flykting i Skåne finns det möjlighet att träffa samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK). När verksamheten etablerades 2002 i Malmö benämndes den Internationella hälsokommunikatörer (IHK). Personer med utländsk bakgrund och svensk och/eller utländsk utbildning på hälso- och sjukvårdsområdet anställdes som IHK. De arbetade med att informera asylsökande och personer med nybeviljade uppehållstillstånd inom Svenska för invandrare (SFI) och andra introduktionsprogram. Informationen, som mestadels hölls på mottagarnas modersmål handlade om hälsa och sjukdom, egenvård, och om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Sedan etableringsreformen förbereddes 2009 har informationsområdet utökats till Skåne län genom att även inkludera samhällsinformation, och de kallar sig därför för SHK. Detta har lett till att även personer utan bakgrund i hälso- och sjukvården rekryterats till verksamheten. SHK träffar främst målgrupperna inom ramen för SFI och olika introduktionsverksamheter, men även på vård-, barnavårds- och familjecentraler. Syftet med denna studie var att genomföra en kvalitativ undersökning av målgruppens upplevelser och erfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige, mötet med SHK och deras informationsinsatser på området. Att genom samtal med utvalda personer från målgruppen få en uppfattning om interventionen, SHKs arbete, har haft någon betydelse för personernas attityder till och kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive erfarenheter av relationer, graden av självbestämmande, könsnormer, våld i nära relationer och heder i Sverige jämfört med deras hemkultur. Det underliggande målet med studien var att skapa en djupare förståelse för i vilken utsträckning nyanlända irakiska flyktingar lyckas navigera mellan två vitt skilda normativa system, det irakiska och det svenska. Det teoretiska ramverket, som vi har använt för denna studie är den ekologiska modellen, vilken anses lämplig för att undersöka flera effekter samtidigt och ett eventuellt samband mellan sociala element i samhället (Bronfenbrenner, 1977). Modellen har fyra olika nivåer, samhällsnivå, gruppnivå, individnivå och personlig historia och har använts inom många olika områden (Belsky, 1980), inklusive riskfaktorer för våld i nära relationer (Heise, 1998). I den aktuella studien har modellen använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar nyanlända flyktingars förmåga att navigera mellan skilda normsystem när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

8 8 Metod Design Inom ramen för forskningsprojektet IMHAd har vi gjort en kvalitativ studie baserad på individuella djupintervjuer med nyanlända irakiska flyktingar i Sverige. Kvalitativ metod är relevant för att förstå komplexa fenomen och underliggande beteendemönster, både på individoch gruppnivå (Dahlgren, Emmelin & Winkvist, 2007). Målgruppens egen förståelse och uppfattning kan bidra med viktiga uppslag för framtida hälsoförebyggande arbete, integration och strategier för t ex information och stöd för nyanlända flyktingar. Urval Deltagarna valdes med hjälp av ett subjektivt urval, för att särskilt nå nyanlända irakiska flyktingar (Dahlgren, Emmelin, & Winkvist, 2007). Subjektivt urval passar för denna studie på grund av den på förhand bestämda studiepopulationen. Deltagarna rekryterades i klassrum där de kontaktades i samband med information från Samhälls- och hälsokommunikatörerna i Skåne. Cecilia Fernbrant (CF) besökte deltagarna när det hade lektion och informerade om projektet. Personer med irakiskt ursprung som var intresserade av att delta anmälde sig till intervju. Deltagarna var tvungna att uppfylla följande urvalskriterier: (1) nyanländ irakisk flykting, kvinna eller man (dvs. kommit till Sverige de senaste fem åren), (2) 18 år eller äldre, och (3) fått information från SHK. Plats Deltagarna rekryterades från Malmö och Lund, i södra Sverige. Malmö är Sveriges tredje största stad med invånare och har en av landets största populationer av utlandsfödda personer (30 %) och irakiska flyktingar är den största invandrargruppen (SCB, 2011). Lund har invånare och är Skånes tredje största stad. Intervjuerna genomfördes i enrum med endast intervjuaren, CF, och deltagaren närvarande. Intervjuerna gjordes i ett rum på den skola där deltagarna studerade svenska. Datainsamling Intervjumaterialet samlades in mellan november 2009 och maj CF genomförde 14 djupintervjuer och använt telefontolk i 11 av 14 intervjuer. Intervjuerna utan tolk gjordes på svenska (2) och på engelska (1). En intervjuguide med öppna frågor användes under intervjuerna. Följande ämnen var inkluderade: Attityder till och kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, livet som irakisk kvinna/man i Sverige, roller och regler i familjen, tankar om äktenskap och sexuella relationer, hederns betydelse, attityder och erfarenheter av hot och våld. Intervjuerna ljudinspelades med deltagarnas samtycke och transkriberade ordagrant. Intervjuerna varade i genomsnitt i 90 minuter. Av de 14 personer som blev intervjuade i denna studie var nio kvinnor och fem män, år gamla, med en medelålder på 36 år. Nio personer var gifta, fyra ogifta och en kvinna var änka. Alla deltagarna hade fått information från SHK i Skåne. 10 av deltagarna var muslimer och 4 mandéer 1. Fyra av kvinnorna hade gått mindre än 6 år i skolan, av de resterande fem kvinnliga deltagarna hade, fyra gått ut grundskolan och en hade fortsatt med högre studier. Av männen var 1 Mandeismen är en religion, som varken är en del av kristendom eller islam, och där Johannes döparen är den sanna profeten.

9 9 två högskoleutbildade och resten hade gått ut grundskolan. Efter 14 intervjuer ansågs informationsmättnad vara uppnådd, vilket betyder att man inte förväntar att ytterligare information kommer att ge ny kunskap. Dataanalys Datamaterialet analyserades med hjälp av en kombination av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Insamlad data kodades, koderna delades in i kategorier och slutligen bildades teman. CF kodade alla intervjuer och för att försäkra objektivitet och kvalitet i analysarbetet kodades ett slumpmässigt urval flera gånger. Elizabeth Cantor-Graae (ECG) kodade oberoende av CF: s analys ett antal intervjuer och författarna nådde konsensus om hur materialet skulle kodas. Citaten från intervjuerna presenteras under rubriken Resultat nedan. Deltagarna har fått kodnamnen Kvinna #1-9 för kvinnorna och Man #1-5 för männen.

10 10 Resultat Analysen av djupintervjuerna med nyanlända irakiska flyktingar resulterade i fyra teman: I limbo som nyanländ, Med våld i bagaget, Motstridiga könsnormer och Den allt överskuggande hedern samt ett övergripande tema: Att navigera mellan kontroll och självbestämmande. Erfarenheter av att vara irakisk flykting i Sverige och nivå av välbefinnande Orsaker till flykt från Irak och erfarenheter av hot och våld Olika normsystem och förändringar av könsroller före och efter migration Roll och vikt av oskuld och heder Ouppfyllda basbehov Ensam och orolig Vilsen och bakbunden Avsaknad av stöd och nätverk Trygghet, frihet och rättigheter Ofrivilligt lämnat Irak Förtryckt, hotad och slagen i Irak Slagen i skolan i Irak Hotad och slagen av partner i Irak Verbalt förnedrad av partner i Sverige Kvinnor underordnade män i Irak Mannen familjens överhuvud Olika möjligheter beroende på kön i Irak Ökade möjligheter för kvinnor i Sverige För mycket frihet för kvinnor i Sverige Hedern finns med i allt Kvinnor måste vara oskuld Män har relationer före äktenskapet Kontroll och våld för att upprätthålla heder Hedersbrott straffas med döden Den nyanländes limbo Med våld i bagaget Motstridiga könsnormer Den allt överskuggande hedern Att navigera mellan kontroll och självbestämmande Figur 1. En sammanfattning av resultatet: forskningsfrågor, kategorier, teman och övergripande tema. I limbo som nyanländ Det första temat kom fram utifrån att många av deltagarna i studien kände sig vilsna och på samma gång fångade, som att de befann sig i limbo efter att ha kommit till Sverige. De kände sig ensamma och oroliga inför framtiden och några av deltagarna kände hopplöshet och till och med meningslöshet i sin nya tillvaro, på grund av den fångenskap de upplevde i väntan på beslut, i avsaknad av sysselsättning och på tillstånd att arbeta. Det var speciellt männen som uttryckte starka känslor av psykiskt obehag när de beskrev sin situation. Jag har ganska mycket tom tid, både jag och barnen. Vi är bara hemma och gör ingenting. Den här väntan och att inte göra någonting påverkar oss väldigt negativt psykiskt, både för mig och familjen. Det tar på krafterna och det känns ungefär som när vi var i Irak. Det känns som man väntar på slutet, på döden. När vi var där nere levde vi med hot och skräck, det har gjorde att vi blev deprimerade i Irak. Medan nu, här, vaknar vi när det blivit kväll, hela livet känns meningslöst. Det känns lika jobbigt som det var i Irak, till och med ännu värre. (Man #2) Jag känner mig förkrossad, det är inte bara att jag mår dåligt. (Kvinna #5) Många av deltagarna, både män och kvinnor, var trångbodda och några saknade bostad. Dessa ouppfyllda basbehov dominerade deras tankar tillsammans med känslor av saknad efter familj och vänner, isolering och utsatthet, samt ett akut behov av personligt stöd. Det finns inget socialt liv här känns det som. Där är man van att på morgonen är det första man gör att träffa sin familj, sina vänner. Grannar kommer och går till varandra. Men här är det inte alls så, alla är upptagna och även araber som är här det är samma

11 11 sak, man träffas jättesällan. (Kvinna #5) Vidare uttryckte de manliga deltagarna frustration på grund av brist på kunskap och insikt i det svenska språket och systemet och hänvisade till att deras nya roll som invandrare innebar känslor av ångest på grund av identitetsförlust, statusförlust och brist på pengar. De saknade speciellt det manliga stödsystem och den grupptillhörighet de varit vana vid i Irak. I det ögonblick du lämnar ditt land är du vilsen. Även om du har det bra i Sverige. För en person utan sitt land är ingenting. Och jag har ett hus där. Efter det blir man som bedövad, man vet inte riktigt något. Jag bryr mig inte om vad de tycker de svenska myndigheterna. (Man #5) Det ska påpekas att det inte var alla deltagare som kände sig totalt vilsna och i en beroendeställning. Några av kvinnorna var lättade över att vara i Sverige och pratade i termer av frihet och demokrati och ansåg att Sverige var ett tryggt och fredligt land att leva och låta sina barn växa upp i. Deltagarna pratade speciellt om mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors rättigheter, när de berättade om sina upplevelser av skillnader mellan Sverige och Irak. Ja, det är klart, det är mycket stabilt och här finns trygghet och mänskliga rättigheter. Det är mycket bättre här. (Kvinna #3) Här respekterar de människor och människans rättigheter och till och med djuren har rättigheter. Och där i Irak finns det inget sådant man kan se människoblod på gatorna. (Kvinna #5) Alla deltagare hade fått information av Samhälls- och hälsokommunikatörerna (SHK), minst en gång. Endast två av deltagarna hade fått information om sexuell hälsa och rättigheter. Majoriteten av deltagarna var nöjda med informationen de fått från SHK. Det var bra och vi fick mycket tips och råd om många grejer och det var självklart till vår nytta. (Kvinna #4) Jag tycker att man lärde sig mycket av det. (Kvinna #5) Det var ny information för oss, och vi lärde oss något. (Kvinna #6) Jag var mycket glad för lektioner om hälsa och samhälle. Läraren var jättebra och jag fick mycket ny information. (Man #3) Medan en mindre grupp var missnöjda och ansåg att de redan visste det som samhälls- och hälsokommunikatörerna berättade eller att de hade bättre saker att lägga sin tid på. Det är så att en hel del av den informationen jag får upplever jag som överflödig för att jag kan redan allt det där, det är inget nytt för mig. Men när vi pratar om just den punkten att människan inte är diskriminerad i Sverige utan att alla har rätt till samma information och så vidare. Det är bra och vi alla sitter där och får den informationen. Men jag känner ibland att jag behöver den här tiden för annat. Jag kanske sitter på ett sådant här informationsmöte medan min bror behöver mig och ringer och söker mig men jag är så illa tvungen att vara där för att inte gå miste om ersättningen. (Kvinna #7) Med våld i bagaget Det andra temat formades mot bakgrund av att alla deltagare i studien hade med sig ett tungt bagage av plågsamma minnen och erfarenheter av förtryck, våld och död på olika sätt. Våld har på grund av kriget blivit en del av vardagen i Irak, och alla deltagarna hade, som en konsekvens, varit tvungna att lämna sitt land. Om jag hade stannat i Irak skulle de ha dödat mig. (Man #4)

12 12 Vi utsattes för tortyr och förtryck, eftersom vi är mandéer och tillhör en minoritet. [ ] Jag kände en flicka på universitet, det kom en grupp och våldtog henne. Efter det tvingade de henne att lägga en sjal över huvudet som en muslim och gå hem till sina föräldrar och bli muslim. (Man #3) De utdragna perioderna av krig och diktatur har lämnat Irak i ett instabilt och osäkert tillstånd utan rättigheter och anständiga lagar. Deltagarna hade lämnat Irak av olika anledningar, såsom politik, religion och hälsa, men oavsett anledning kände de alla att Irak var en farlig plats att leva på. Det är en svår situation i Irak, det finns ingen trygghet, det finns ingen säkerhet. Det finns ingen framtid för barnen där. (Kvinna #1) Just nu finns det inga lagar i Irak som man ska följa. Det är var och en för sig. (Man #4) Majoriteten av deltagarna menade att våld i nära relationer var vanligt i Irak på grund av det partriarkala systemet som resulterar i kvinnors underordning. Ett system som de menar i sin tur leder till en bristfällig lagstiftning när det gäller kvinnors rättigheter, för ex. tvångsäktenskap, partnervåld och hedersrelaterat våld. Fyra av de nio kvinnorna i studien hade varit utsatta för våld i nära relationer när de levde i Irak. En kvinna var nu skild, en var änka och två levde fortfarande med samma man. I det här fallet (citat nedan) av partnervåld fungerade inte välstånd som en skyddande faktor, som några av deltagarna ansåg vara fallet när det gällde våld i nära relationer. När jag bråkade med min man, första man, sa jag till honom jag ville skilja mig, då slog han mig för det. Jag hade hemhjälp i Irak men han ville att jag skulle hjälpa till med servering när hans familj kom och så där. Men jag ville inte det och han tvingade mig till (Kvinna #6) Samma kvinna beskrev vidare sin kontrollerande man: Jag hade inga väninnor alls, jag fick inte ens ta kontakt med min granne. (Kvinna #6) En av de våldsutsatta kvinnorna, som fortfarande levde med samma man, hade främst blivit utsatt för verbalt och psykologiskt våld sedan hon kommit till Sverige. Hon ville lämna sin man men stannade kvar för barnens skull. Min man bara jobbar. När han kommer hem är han bara tyst och pratar inte med mig och sitter inte tillsammans med familjen. Han tänker bara på pengar och på sig själv. (Kvinna #9) Några av deltagarna ville inte gå in i personliga detaljer och berättade istället om våldsamma händelser i andra familjer. Ibland kan han slå henne och han kallar henne mycket fula saker. Vi är grannar, hon bor nära mig. (Kvinna #7) Andra försökte förklara denna typ av våldsamt beteende bland irakier som normativt, dvs. beteende och normer legitimerade av samhället. Oftast, de länder som vi kommer från, de är ju ganska temperamentsfulla. Det gör att de tänder till ganska snabbt. Om ett barn uppför sig på ett väldigt dåligt sätt då får föräldrarna aga det. (Man #2) En intervjufråga som orsakade särskilt mycket diskussion var huruvida förekomsten av våld i nära relationer förändras efter migration till Sverige. Åsikterna gick isär bland deltagarna i detta normativa dilemma, men majoriteten trodde inte att en förändring i miljö påverkar mängden

13 13 våld. Om det är någon som slåss tror jag inte han kan ändra det. Så oavsett var han är så tror jag det kommer att vara detsamma. (Kvinna #3) En annan grupp av deltagare var av uppfattningen att våldet troligen minskade efter migration, eftersom det är straffbart att utöva våld även i nära relationer, och att kvinnor samtidigt har en starkare position i Sverige. Jag har en kompis här och hennes man behandlar henne illa och tar hennes pengar. Men hon har sagt att om han inte skärper sig så kommer hon anmäla honom. (Kvinna #7) Eftersom man har rättigheter här och mannen får inte slå kvinnan, så är det klart att det kommer hjälpa. (Kvinna #1) Slutligen, var det ett antal deltagare som menade att det kunde bli en upptrappning av våldet, att det till och med ökade efter migrationen, som ett resultat av mannens frustration på grund av förändrad maktbalans i relationen (om mannen upplever statusförlust och socialt utanförskap, och kvinnan samtidigt upplever en ökad egenmakt), och även fattigdom, arbetslöshet och ökad alkoholkonsumtion. I Irak det är han som sköter om allting, det här med ekonomin, hemmet och frun och allt. Han känner sig stark. Men när han kommer till Sverige och han inte hittar något jobb och hon kanske hittar någonting, det är klart det blir våld och frustration då. (Kvinna #6) Således verkade många av kvinnorna medvetna om att en möjlig statusförlust för mannen, i kombination med ökad egenmakt för kvinnan, kunde leda till äktenskapliga konflikter. Motstridiga könsnormer Det tredje temat uppkom som ett resultat av att många av deltagarna hade erfarenhet av stora skillnader mellan könsnormer i Irak och Sverige. De ansåg alla att Sverige var ett mer jämställt samhälle än Irak, på gott och ont. Samtliga deltagare, både män och kvinnor, var eniga om att mannen är familjens överhuvud och försörjare, både innan och efter migrationen till Sverige. Min man diktator över mig. Han jobbar och bestämmer allt. (Kvinna #9) Självklart är det min man som har det största ordet om vi ska bestämma någonting. (Kvinna #4) Mannen är familjens överhuvud, eftersom religionen säger att du mannen är familjens överhuvud. (Man #5) I Irak finns det olika möjligheter för flickor och pojkar, och även för kvinnor och män, beroende på vilket kön man tillhör, enligt uppgift från deltagarna. Dock kan det finnas skillnader baserade på socioekonomisk status och om man vuxit upp i stadsmiljö eller på landsbygden. Styrkan till pojken och svagheten till kvinnan. Hon ska servera, lyda och hålla sig till reglerna. (Kvinna #5) Ja, det är självklart att det är jättestor skillnad för de som bor på landet i Irak. Kvinnan eller flickan får kanske gå upp till tredje max sjätte klass och sen måste hon gifta sig också. Men i städerna så är det lite annorlunda, då brukar de tillåta att döttrarna fortsätter sina studier. Det beror också på hur hennes pappa tänker. (Kvinna #5) Majoriteten av deltagarna ansåg att kvinnor har en sämre situation och färre rättigheter i Irak. Att ta ut skilsmässa är en laglig rätt för alla i Sverige. I Irak, å andra sidan, kan det vara väldigt svårt

14 14 för kvinnor att lämna sina män, framförallt på grund av ekonomiska orsaker och stigmatisering. Det är lite svårt eftersom han hade makt, dessutom stor makt där nere [i Irak]. Och bra, jättebra ekonomi och det är det som styr där. (Kvinna #6) Några av de kvinnliga deltagarna trodde att svensk lagstiftning som bygger på de mänskliga rättigheterna var en viktig bidragande orsak till att kvinnor i Sverige har högre status och större egenmakt jämfört med kvinnor i Irak och dessutom själva kan försörja sin familj. En sådan självständighet för kvinnor i Sverige kan vara svårt för en irakisk man att förstå och acceptera. Männen bestämmer inte allt i Sverige. Männen vet att kvinnorna bestämmer och att de måste vara tysta. Det tycker min man är mycket svårt. Därför vill han inte stanna i Sverige. (Kvinna #9) De flesta av kvinnorna hoppades på att få mer inflytande i beslutfattandet i familjen och över andra livsval och såg svenska kvinnor som förebilder. nu vill jag göra allting på egen hand. Inte som tidigare. Ha kontroll alltså, självkontroll. (Kvinna #6) Svenska kvinnor är jättestarka. Deras klädstil, den är så den är. Ok, de tar på sig kort och kortärmat och shorts och så vidare men ändå är det på ett fint sätt. Men om irakiska kvinnor klär sig så är det mer som att de försöker locka männen, men svenska kvinnor gör de det på ett naturligt sätt. (Kvinna #3) Även om de kvinnliga deltagarna trodde att det fanns bättre möjligheter för dem i Sverige, var de samtidigt beroende av sina mäns inställning och beslut. Motstridiga könsnormer väckte rädsla och misstänksamhet bland några av männen. Kvinnor här [i Sverige] har rätt till allting har jag sett. Hon kan få bostad, hon kan få barnen, hon kan få pengar, hon kan få allt! Så om hennes man slår henne, varför fortsätter hon med honom?[ ] Männen kontrollerar mitt land Irak. Ja. Men kontroll på ett bra sätt Som kvinna tror jag att man har det bättre här i Sverige. Det tror jag eftersom kvinnorna faktiskt kontrollerar det här landet, inte männen. (Man #5) Kvinnors lagliga rätt till skilsmässa i Sverige, i motsats till mer begränsade möjligheter till skilsmässa i Irak, väckte ett normativt dilemma bland deltagarna. Några av dem, både män och kvinnor, var emot sådana rättigheter för kvinnor. En kvinnlig deltagare tyckte att vissa kvinnor gav upp för lätt, bara för att de hade möjligheten. hon och gör en anmälan på grund av att de har bråkat lite. De försöker inte lösa det. Det har förstört många familjer. Det är sådant vi har hört i alla fall. (Kvinna #1) En manlig deltagare pratade om vikten av att en kvinna respekterar sin man och att hon inte bör utnyttja sina förbättrade lagliga möjligheter. inte vill visa att de har makt och kan bestämma, men eftersom hon respekterar sin man lever hon som vanligt. Men det finns en del kvinnor som sen börjar med att jag har rätt och jag ska ha rätt. Då kan mannen kan inte fortsätta med denna kvinna och det slutar med skilsmässa. (Man #3) En annan kvinna menade också att vissa kvinnor utnyttjade sina nya rättigheter och övergav sina familjer. Det finns kvinnor som har skilt sig och haft pojkvänner, gjort det ena och det andra och glömt att de har familj och barn. Vissa kanske har blivit mördade och vissa har bara skilt sig. Jag menar att när man kommer hit till Sverige så kommer man hit för att man vill ha trygghet och man vill leva i fred. Men vissa som har det ostabilt hemma från början,

15 15 så förstör de sina liv när de kommer hit. De vill göra allt möjligt, de glömmer sina barn, sin familj. (Kvinna #3) Den allt överskuggande hedern Heder är ett koncept som deltagarna hade lite svårt att förklara men som trots det genomsyrar alla aspekter av samhället. Speciellt männen hade svårt att uttrycka sig klart, vilket resulterade i att det endast är citat från de kvinnliga deltagarna i detta avsnitt. Men beskrivningen av detta tema, innehåller trots detta även de manliga deltagarnas syn. Hedern var, enligt deltagarna, förkroppsligad i kvinnan och skyddades av hennes renhet och oskuld. Sex före äktenskapet var, enligt deltagarna, förbjudet för kvinnor och ansågs vara en synd. En regel utan undantag. Det är våra traditioner. Det handlar om hennes heder, att hon har heder. (Kvinna #1) Det är så vi är uppfostrade i religionen och kulturen och traditionen. Kvinnan ska vara oskuld när hon gifter sig. Vi tycker det är jätteviktigt eftersom det förhindrar könssjukdomar och så vidare. (Kvinna #8) När det gäller tjejer, så ska hon vara oskuld innan hon gifter sig. Och jag tror att hon själv förstår hur viktigt det är för henne och att hon kan förstöra sitt liv om hon inte skulle vara oskuld innan hon gifter sig. För att hon kommer säkert gifta sig med någon från samma land som är muslim som inte skulle vilja att hon inte är oskuld. (Kvinna #3) När det gällde manlig oskuld hade deltagarna lite svårare att beskriva vilka regler som gällde. Några menade att män inte hade någon oskuld och andra menade att männen inte bar på hedern. Det är även oklart huruvida män fick ha förhållanden innan äktenskapet eller inte. När det gäller killar så är det säkert att de har förhållanden innan de gifter sig [ ]Även om de är muslimer så brukar de ha förhållanden. (Kvinna #3) För att skydda familjens heder måste en kvinna kontrolleras av sin familj, först sina föräldrar och sedan sin man. Om de inte kunde kontrollera kvinnan och hennes heder skadades, så var familjen tvungen att döda henne, för att försöka återupprätta sin heder. Deltagarna ansåg även att hedersmord var vanliga i Irak och utbildning diskuterades av flera som en skyddande faktor, men åsikterna gick isär. Hela familjens och släktingars öde hänger på det. Och om man kollar på statistiken i arabländerna så är hedersmord mycket högt. (Kvinna #5) Om vi säger att en flicka begår det här brottet eller vad man ska kalla det för, så blir det skam över hela familjen. Även om de dödar henne så kommer skammen fortfarande att finnas, men det är lättare att döda henne än att hon lever med det här. (Kvinna #3) Nästan alla deltagare var eniga om att hedersmord var ett problem som skull hanteras inom familjen eller mellan personer i närområdet och det ansågs inte vara ett rättsligt ärende. Hon blir mördad av sin bror, sin pappa, eller någon i hennes släkt. Med hennes familjs och mammas godkännande. (Kvinna #5) Polisen, man ska vara glad om han kan skydda gatorna. Han kan inte skydda någonting, hur ska han kunna skydda kvinnorna? Det är en grupp av människor som är mycket starkare än själva polisen. (Kvinna #5) Det var oklart när det kom till förekomsten av hedersmord i Sverige, men samtliga deltagare var medvetna om att en sådan händelse skulle anmälas till polisen.

16 16 Att navigera mellan kontroll och självbestämmande Analysen av materialet gav ett övergripande tema Att navigera mellan kontroll och självbestämmande, vilket även sammanfattar studiens fyra tema, som beskrivits ovan. Detta tema beskriver processen som de flesta nyanlända irakiska flyktingar genomgår för att hitta redskap och hantera eventuella skillnader när det gäller könsnormer och personlig frihet efter migration till Sverige. De flesta av deltagarna i studien försökte fortfarande förstå omfattningen av dessa skillnader och befann sig i eller hade inte ännu kommit till den fas i migrationsprocessen där de skulle bli tvungna att välja en riktning i sin navigering mellan dessa två skilda värdesystem.

17 17 Diskussion Resultaten från denna studie ger en inblick i nyanlända irakiska flyktingars initiala upplevelse av skillnader mellan de sociala systemen i Irak och Sverige. Några av dem var motvilliga till förändring, och andra såg framemot att leva i ett mer jämställt samhälle. Fynden överensstämmer med tidigare forskning om migranters hälsa i Sverige, vilken visar att statusförlust och arbetslöshet kan leda till frustration och känslor av nederlag hos männen (Ny et al., 2008; Samarasinghe & Arvidsson, 2002). Den låga nivån av psykiskt välbefinnande som finns rapporterad i gruppen överensstämmer också med tidigare studier om migranters hälsa, där utlandsfödda män och kvinnor, inklusive irakiska flyktingar, har sämre psykisk hälsa än svenskfödda (Cantor-Graae, Zolkowska & McNeil, 2005; Lecerof, 2010), inklusive ökad risk för självmord (Hjern & Allebeck, 2002). Studiens resultat är tolkat med referens till den ekologiska modellen, med avsikten att kunna förklara vilka faktorer som påverkar nyanlända flyktingars förmåga att navigera mellan skilda normsystem med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Den ekologiska modellen har tidigare använts för att förstå socialt beteende, och samspelet mellan olika nivåer i samhället. Förhållandet mellan personliga, situationella och sociokulturella faktorer har fyra nivåer i denna modell, nämligen samhällsnivå, gruppnivå, individnivå och personlig historia (Bronfenbrenner, 1977) och de fyra temana som kom fram i resultatet i denna studie har applicerats på modellen (se Figur 2). Samhällsnivå Gruppnivå Individnivå Personlig historia Motstridiga könsnormer Den allt överskuggande hedern Den nyanländes limbo Med våld i bagaget Figur 2. Den ekologiska modellen: samhällsnivå, gruppnivå, individnivå och personlig historia Samhällsnivå På samhällsnivån i den ekologiska modellen lägger kulturella värderingar och principer grunden för de andra tre nivåerna (Heise, 1998). På denna nivån visar temat motstridiga könsnormer krocken mellan irakiska och svenska normer när det handlar om jämställdhet. Deltagarna befann sig i ett stadium där de skulle kunna bli tvungna att välja inriktning, den patriarkala ståndpunkten som de fått med sig under sin uppväxt i Irak eller de mer jämställda normerna som är representerade i den svenska kontexten (Samarasinghe & Arvidsson, 2002). Några individer hade en positiv attityd till de svenska normerna och ville ta dem till sig, medan andra hade en mer negativ attityd och tyckte att det fanns för mycket frihet för kvinnor i Sverige och att det är kvinnorna som styr landet. Samma uppfattning har även hittats i tidigare forskning där migranter har uttryckt att män har färre lagliga rättigheter än kvinnor i Sverige (Ny et al, 2008). Det är inte nödvändigtvis negativt att vara en del av en patriarkal struktur med fördefinierade roller. Kvinnans underordnade roll ger henne ett socialt säkerhetsnät inom familjen/gruppen, så länge

18 18 hon följer dessa regler. Således kan det finnas kvinnor som inte känner behov av att ta till sig de svenska könsnormerna. Emellertid kan brist på anpassning till ett samhälles normsystem, i detta fall det svenska, leda till isolering på grund av språksvårigheter, arbetslöshet osv. (Ny et al, 2008; Samarasinghe & Arvidsson, 2002; Smith & Shaw, 2004), följt av marginalisering och negativa hälsokonsekvenser. Det är viktigt att påpeka att de flesta kvinnor i studien såg fram emot ett större självbestämmande, vilket kan vara en positiv konsekvens av att flytta till Sverige. Kvinnors rättigheter i Irak är hårt begränsade på grund av att familjerätt styrs av islamsk lag, begränsningar som fortfarande har brett stöd hos både män och kvinnor i Irak (Amowitz et al., 2011). Gruppnivå Gruppnivån i den ekologiska modellen hänvisar till sociala strukturer, både formella och informella, vilka har en direkt effekt på de personer som lever i dem (Belsky, 1980). Denna nivå beskrivs med temat den allt överskuggande hedern som indikerar att deltagarna kommer från ett grupporienterat samhälle med en stark hederskultur. Hederssystemet är en allt överskuggande norm som genomsyrar alla handlingar i en persons liv, men med gruppens intresse i fokus. Den patriarkala makthierarkin finns djupt rotad i hederskulturen, och även där har de äldsta männen högst status (Akpinar, 2003; Schlytter & Linell, 2010). Majoriteten av deltagarna sätter gruppens intresse och behov före sitt eget och har därmed inte tagit till sig det svenska mer individbaserade tankesättet, ett resultat som ligger i linje med andra studier av utlandsfödda i den initiala fasen av migration (Smith & Shaw, 2004). Denna nivå i modellen interagerar med samhällsnivån där könsnormerna skapas. Om denna studie hade gjorts i Irak hade hederskulturnormerna hört till samhällsnivån, men eftersom hederskultur inte erkänns i Sverige, praktiseras dessa normer på gruppnivån. I vilken utsträckning dessa irakiska flyktingar är villiga att ta till sig de svenska könsnormerna beror delvis på deras egen uppfattning av hederskulturens betydelse. Det är dock svårt att upprätthålla en stark hederskultur i Sverige (NCK, 2011), främst på grund av att kontrollerande beteende och hedersrelaterat våld går emot de övergripande normerna och svensk lagstiftning. Även om bibehållandet av en stark hederskultur kan gynna gruppens samhörighet kan det samtidigt ha allvarliga konsekvenser för dessa individers personliga frihet och möjligheter att samverka i det svenska samhället i stort. Individnivå På individnivån visar temat den nyanländes limbo, det individuella perspektivet av att vara flykting i Sverige. På denna nivå handlar det om interaktion mellan individer istället för mellan grupper och att varje individ har sin egen tolkning av denna interaktion (Belsky, 1980). I denna studie läggs fokuset på deltagarnas individuella situationer när det gäller migration och hälsa. Majoriteten av deltagarna gav uttryck för en varierande grad av psykisk ohälsa och många, speciellt kvinnorna, hade även somatiska problem. Speciellt männen gav uttryck för hopplöshet och meningslöshet, vilket även beskrivs i tidigare forskning som visar att irakiska flyktingar har sämre mental hälsa än svenskfödda (Lecerof, 2010) Dålig hälsa, fysisk och/eller psykisk, kan försvåra eller förhindra nyanlända att delta i svenskundervisning och annan introduktionsverksamhet. Det kan i sin tur leda till att dessa personer på längre sikt får svårt att komma in på arbetsmarknaden och gå med i sociala aktiviteter. Social exkludering och/eller socialt utanförskap är viktiga underliggande bestämningsfaktor för allvarlig psykisk sjukdom bland migranter (Cantor-Graae & Selten, 2005). Förutom att marginalisering kan leda till sämre hälsa, såsom ångest och/eller depression, psykisk sjukdom (Kirmayer et al, 2011) kan det även leda till ökat våld i nära relationer (Jin & Keat, 2009; Krishnan et al, 2010). Den psykiska ohälsan och de känslor av meningslöshet som rapporterades av deltagarna, speciellt männen, är viktiga riskfaktorer för utvecklingen av kronisk psykisk ohälsa. Många av de kvinnor som var lättade

19 19 över att ha lämnat Irak, upplevde samtidigt att kvaliteten på deras liv i Sverige främst var beroende av deras mans psykiska välbefinnande och sociala deltagande. Personlig historia Den sista nivån i den ekologiska modellen är personlig historia. I denna studie beskriver temat med våld i bagaget deltagarnas olika erfarenheter av både strukturellt våld och våld i nära relationer. Tidigare erfarenheter av traumatiska händelser, såsom våld, kan vara en riskfaktor för våld i nära relationer (Miller, 2010) och kan förstärkas ytterligare om det blir maktskifte i en relation efter migration till ett mer jämställt samhälle (Jin & Keat, 2009; Krishnan et al., 2010). Alla deltagarna hade själva varit utsatta, eller hade en nära familjemedlem som hade blivit utsatta för strukturellt våld, och nästan hälften av kvinnorna levde eller hade levt med en våldsam partner. Trots detta var det ingen av deltagarna som verkade problematisera våld i nära relationer som ett fenomen med direkt negativ inverkan på hälsa och välbefinnande. Möjliga förklaringar till denna, som det framstod, utbredda acceptans av partnervåld kan vara flera. För det första deltog en telefontolk vid alla intervjuer (utom tre), vilket kan ha hindrat deltagarna i att gå mer på djupet, eller varit ett resultat av tolkens oförmåga att vidareförmedla den fulla betydelsen av utsagorna. För det andra kan utebliven problematisering hos deltagarna ha orsakats av att intervjuaren inte lyckades skapa en bekväm situation eller att ytterligare intervjuer med samma person hade varit nödvändiga för att skapa ytterligare förtroende hos deltagarna. För det tredje befann sig de flesta av deltagarna i en initial migrationsfas och fokuserade därmed framförallt på sina basala behov, såsom bostad och försörjning (Smith & Shaw, 2004). I ett senare skede i migrationsprocessen är de ofta mer kapabla att lyfta blicken och diskutera och reflektera över beteendemönster och händelseförlopp (Samarasinghe & Arvidsson, 2002). Slutligen, eftersom majoriteten av deltagarna normativt befann sig i ett grupporienterat sammanhang, på grund av att de nyligen hade kommit till Sverige, löd de fortfarande under patriarkala värderingar där partnervåld är sanktionerat som ett resultat av kvinnans underordnade roll och brist på lagstiftning rörande jämställdhet och våld i nära relationer (Jewkes, Levin & Penn-Kekana, 2002). Därmed kanske dessa nyanlända flyktingar ännu inte kan reflektera över eller se sin våldsutsatthet som något utöver det vanliga eller otillbörligt. Deltagarna i denna studie verkade alla befinna sig i det initiala stadiet som migranter i ett nytt land och de potentiella problem som kan uppkomma i ett förhållande på grund av konflikter mellan förlust av status och arbetslöshet för män på gruppnivå och den relativt stärkta statusen för kvinnor på samhällsnivå kan intensifieras över tid (Ny et al, 2008; Samarasinghe & Arvidsson, 2002; Smith & Shaw, 2004). Enligt tidigare studier löper nyanlända utlandsfödda kvinnor mindre risk för våld i nära relationer än de som varit bosatta i landet en längre tid (Hyman, Forte, Du Mont, Romans, and Cohen, 2006). Det är troligt att detta påtvingade förändringsperspektiv (till en mer liberal syn) kan leda till mer kontrollerande beteende hos vissa män, till våld i nära relationer eller till intensifiering av redan existerande våld med negativa hälsokonsekvenser för hela familjen. Partnervåld är speciellt relaterat till dålig sexuell och reproduktiv hälsa bland kvinnor men kan också leda till olika psykiska problem, såsom ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (Bott, Morrison & Ellsberg, 2005). Barn som är vittnen till våld i familjen kan riskera att få mental ohälsa som vuxna eller att själva bli våldsförövare (Roberts, McLaughlin, Conron, & Koenen, 2011). Upplevelsen av skilda och ibland motsägelsefulla könsnormer kräver en varsam balansering mellan partnerns, gruppens, samhällets och migrantens egna krav, och slutgiltiga val beror på individens egen kapacitet och intresse av att anpassa sig till det nya normsystemet. Emellertid styrs kvinnornas val i vissa fall av männens önskemål och anpassning. Denna navigering mellan två vitt skilda kulturer är en utmaning för hälsa och välbefinnande bland dessa nyanlända irakiska flyktingar.