Grundläggande implantatkirurgi. Robert Heymann Övertandläkare, med dr Enheten för käkkirurgi, Avd för orofacial diagnostik och kirurgi

Transkript

1 Grundläggande implantatkirurgi Övertandläkare, med dr Enheten för käkkirurgi, Avd för orofacial diagnostik och kirurgi

2 Grundläggande implantat kirurgi Pre-operativ bedömning av implantatpatienten - hälsodeklaration, medicinering, rökning, parodontal situation. kirurgisk teknik, lambå-utformning, sätespreparation-

3 Grundläggande implantatkirurgi -augmentation vid bristande benvolym, tekniker för horisontell och vertikal augmentation av alveolarutskottet innan eller i samband med fixturinstallation, sinuslift med lateral teknik eller per osteotom-

4 Att förlora tänder medför en förlust av livskvalitet. Livet blir begränsat - många patienters tillvaro präglas av sänkt självkänsla, lägre socialt status och försämrad funktion. (Statens beredning för medicinsk utvärdering)

5 Vem vill ha det här..?

6 när det finns ett alternativ.

7 Tre metoder att ersätta förlorade tänder En avtagbar protes som patienten själv kan sätta in i och ta ut ur munnen En bro/ brygga som fästs på kvarvarande tänder Implantat som förankras i käkbenet och som stöder en avtagbar protes eller fastsittande tandersättningar Kombinationer av ovan

8 Grundindikationen för implantatbehanding Aplasi/Agenesi Tandförluster Karies Parodontit Trauma Misslyckad endodonti Tandlöshet Total Partiell

9 Indikationer för implantat Dålig protesfunktion Orealistiska förväntningar på total platt protes Kväljningsproblem Psykologisk oförmåga att bära protes - även optimal Ofördelaktigt fördelat restbett ex enkelsidig Enstaka tandförluster- intakta granntänder Diastema

10 Kontraindikationer Lokal patologi i käken t ex infektioner Rökning Orealistiska färväntningar Ogynnsam anatomi Trångställning Ekonomi Systemisk sjukdom t ex hjärt/ kärl sjukdom, RA, cancer Strålbehandlat ben (sämre cirkulation-> sämre läkning) Infektionssjudom t ex HIV Åldersrelaterad sjukdom t ex demens Psykisk sjukdom Hypofosfatasi (mjukt ben)

11 Faktorer av betydelse för lyckade tandimplantat Protetikern Tandteknikern Kirurgen Lyckade tandimplantat Implantat typ Patienten Benvävnad Mjukvävnad

12 Hälsodeklaration Tidigare och nuvarande sjukdomar Aktuella läkemedel Allergier Blödningsrisk Waran, Trombyl, Plavix Infektionsrisk Vid behov: konsult läkare

13 Preoperativ bedömning av implantatpatienten Klinisk us Bettfysiologi Status läppslut, smileline Estetisk riskbedömning läpplinjen-estetik tillräckligt utrymme omgivande hård- och mjukvävnad Benvolym Bettrelation Betandning Bedömning RTG us Intraoralt, periapikalt OPG CBCT- mand kanal kan ej verifieras på OPG, käkhålornas relationer Tandlös ök kan profil tas, sagitella relationen

14 Information från kirurgen Tillvägagångssätt - behandlingsgång, operationen, läkningstid Bedövning/sedering Risker Lyckandefrekvens Normalt postoperativt förlopp Antibiotikaprofylax Kostnad (kirurgiska delen)

15 Begränsande anatomiska strukturer i överkäken Käkhålan Näskaviteten Käkhålan

16 Begränsande anatomiska strukturer i underkäken Mandibularkanalen Mandibularkanalen Foramen mentale Foramen mentale

17 Prognostiska faktorer Risk Beteende Systemisk Låg God oral hygien Ålder och kön Osteoporos Kontrollerad hjärt-kärlsjukdom Kontrollerad hyopthyroidism Kontrollerad diabetes Möjligen ökad risk Parafunktion Hormonbehandling Oral bisfosfonatbehandling Kortikosteroidbehandling Kemoterapi Oral lichen planus Känd ökad risk Rökning Strålning

18 Antibiotika profylax Huvudbudskap 17 oktober 2012 Gott munhålestatus är av avgörande betydelse för att minska risken för lokala och hematogent spridda infektioner hos riskpatienter. Infektionsförebyggande tandvård ska utföras inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad risk för infektioner. Den sammanlagda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller inte. Antibiotikaprofylax inom tandvården bör inskränkas till ett fåtal definierade riskpatienter och vissa odontologiska ingrepp.

19 Riskpatienter antibiotikaprofylax kan övervägas Inför tandutdragning, omfattande tandstensskrapning och dentoalveolär kirurgi kan antibiotikaprofylax övervägas till patienter som nyligen fått ledprotes (< 3 månader) och har flera riskfaktorer*. Tandingreppet bör dock om möjligt skjutas upp! *exempel på riskfaktorer för ledprotesopererade: BMI > 35 40, rökning, immunbrist, anemi, hög ålder, dålig munhälsa, försämrat allmäntillstånd och odontologiska ingrepp som tar lång tid.

20 Odontologiska ingrepp med ökad infektionsrisk Vid följande odontologiska ingrepp, s.k. riskingrepp, rekommenderas antibiotikaprofylax även till i övrigt friska personer anomalikirurgi frakturkirurgi bentransplantation. Antibiotikaprofylax kan övervägas vid implantatkirurgi

21 Preparat- och dosval Peroral administrering, engångsdos ges 60 minuter före ingreppet. Förstahandsval Vuxna: amoxicillin 2 g Barn: amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt Vid dokumenterad pc-allergi Vuxna: klindamycin 600 mg Barn: klindamycin 15 mg/kg kroppsvikt Parenteral administrering, ges under högst ett dygn. Förstahandsval Bensylpenicillin (3 g 1 3) Vid dokumenterad pc-allergi Klindamycin (600 mg 1 3)

22 Behandlingsgången Hos protetikern: Utredning, disk beh alternativ, kostnadförslag. Remiss till käkkir. Rtg. Detaljerad behandlingsplanering, antal fixturer, placering, system, KBF konstruktion. Hos käkkirurgen: Us inför operation. Ev rtg. Information. Recept mm dagar postop urslipning av protes och mjukbasning samt suturtagning Avtryck och färdigställande av KBF-bro. Fixturoperation Distansoperation efter inläkningsperiod. =Två-stegskirurgi

23 Behandlingsgången Hos protetikern: Utredning, disk beh alternativ, kostnadförslag. Remiss till käkkir. Rtg. Detaljerad behandlingsplanering, antal fixturer, placering, system, KBF konstruktion. Hos käkkirurgen: Us inför operation. Ev rtg. Information. Recept mm dagar postop urslipning av protes och mjukbasning samt suturtagning Fixtur- och distansoperation Inläkningsperiod Avtryck och färdigställande av KBF-bro. =En-stegskirurgi

24 När kan man installera implantat efter extraktion? Därom tvistar de lärde. Tumregel? Marginal patologi Apikal patologi 1-3 mån 3-9 mån

25 En-stegs eller två-stegs? Praktiska aspekter Provisorium? Biologiska aspekter Riskfaktorer som talar för ökad läkningstid Hygien Bentransplantation Belastning Tidig/sen

26 Planering och mått (I) Enl Lindhe (Brånemark) Den minsta benmängden som behövs för ett implantat (7 x 3,75) i överkäken eller mellan formina mentale höjd 7-9 mm buccolingualt > 4 mm y = 7 mm/fixtur

27 Planering och mått (II) Ovanför n. alv. inf. fixturlängd mm- borren går ca 2 mm djupare än implantatlängden 2 mm B o r r

28 Planering och mått (III) Benhöjden beräknas från den nivå där kristan är 4 mm bred Om osäkerhet: överväg CT

29 Planering och mått (IV) 3,5 mm från granntandens prominens 7 mm från implantatets mitt till tandens mitt Tripod position (om tre implantat)

30 Planering och mått (V) Tänk på belastningen!

31 Incisions principer Rätt sorts skalpell (vass, rätt storlek) Ett distinkt & kontinuerligt drag Undvik vitala strukturer (anatomin!) Vinkelrätt mot epitelytan Genom mucosa & periost

32 Incisionen s utsträckning Kuvertsnitt: 2 tandbredder ant. 1 tandbredd post. Med ett avlastningssnitt: 1 tandbredd ant. 1 tandbredd post.

33 Avlastningssnitt Vanligen: ett (vaskularisering) Vanligen: anteriort Om patologisk erosion av buccala benplattan > 6 mm från lesion

34 Avlastningssnitt Ej i papillen Ej mitt på tanden

35 Raspatoriet Plan yta mot ben Håll benkontakt hela tiden Börja vid hörn och papiller

36 Fixturoperation (I) Lambå design Vestibulär eller på cristatopp (ju bredare cristatopp desto mer lämpligt med cristarandsnitt) Undvik granntänders gingiva bättre estetik

37 Lambå design forts. Mucoperioslambå fälls upp buccalt och lingualt + bättre insyn, mindre risk för skador Var finns ben var saknas ben? Invaginationer? Läkningsdefekter? Sätt hållsutur

38 Fixturoperation (II) Borrning i ben Osteocyter skadas vid 47 C intermittent borrning lågvarv skarpa borr riklig spolning Mjukt ben extra viktigt med hög precision!

39 Fixturoperation (III) Rita ut tänkta fixturplaceringar med blyerts (7 mm/fixtur osv) Företrädesvis i tandposition Konkaviteter ök buccalt; uk lingualt Startpunkt för borrning: buccalt i uk palatinalt i ök

40 Fixturoperation (IV) Förborra med rundborr Börja med positionen närmast en kvarvarande tand (parallellt med dess rot) Aldrig i mittlinjen! (suturvidgning, estetik )

41 Implantatets position & lutning (V) Bettrelationen har betydelse Klass I relativt vertikala implantat i ök och uk Klass II vertikalt i ök, lätt buccalt i uk Klass III buccalt i ök, lätt lingualt i uk Hur resorberas de tandlösa käkarna?

42 Pilotborr och spiralborr PRO 2,2 mm 2,8 mm 3,5 mm 4,2 mm

43 Markering borr Hela utrymmet mellan 10 och 12 mm är en svart lasermarkering 16 mm 14 mm 12 mm 10 mm 8 mm 6 mm Längd på spetsen 0,4 mm

44 Fixturoperation (VI) 2,0 Twist drill kritiskt moment! Borra till ca 7 mm

45 Fixturoperation (VII) Kontrollera med riktningsgivare Blir positionen bra i förhållande till motsatt käke? Om bra fortsätt till planerat djup.

46 Fixturoperation (VIII) Implantatets längd delvis en smaksak tumregel så långt som möjligt. MEN ej så långt att kylning försvåras. trenden går mot allt kortare implantat!

47 Fixturoperation (IX) Gärna bikortikal stabilisering ej nödvändigt vid tjockt ben t ex ukfront överväg i överkäken Benkvaliteten viktigare än implantatets längd Primär stabilitet mycket viktigt!

48 Fixturoperation (X) Pilotborr vidgar preparationens mynning för nästa spiralborrborr

49 Fixturoperation (XI) Spiralborr

50 Fixturoperation (XII) Sondera borrdjupet - speciell hjälp vid implantat i ök

51 Fixturoperation (XIII) Försänkare vidgar prepartionens mynning för implantatet

52 Hjälpmedel Avståndsindikator Diagnostiskt T Plus

53 Diagnostiskt T Plus Z = avstånd implantatmitt - tand 3,0 mm 4,0 mm 5,0 mm X = minsta protetiska i höjdled 7,0 mm 6,0 mm 9,0 mm 7,0 mm 5,0 mm 33,0 mm Minsta höjd för kirurgiska instrument Y = interproximalt avstånd

54 Implantatplacering

55 Implantatplacering

56 Fixturoperation (XIV) Installation av fixtur med Ø 3,75 mm Lägsta möjliga varvtal Obefintligt tryck Riklig kylning

57 Fixturoperation (XV) Viktigt! God primär stabilitet Tillräckligt/lagom försänkt

58 Fixturoperation (XVI) Distanser eller täckskruv En-stegs kirurgi Två-stegs kirurgi

59 Fixturoperation (XVII) Sutur av lambå hållsutur i medellinjen två-steg: fortlöpande langette en-steg: enkla suturer Ex. En-stegskirurgi. Distanser appliceras direkt. Vid två-stegs kirurgi görs Distansoperation efter ca 3-6 månader).

60 Implantatets position & lutning Viktigt att innan borrning ha en uppfattning om vilken lutning man vill ha på implantatet Underlättas vid partiell tandlöshet I överkäken: mot buccala kuspen I underkäken: mot palatinala kuspen

61 Typ av implantat >150 olika sorter? Fabrikat? Längd? Yta?

62 Var kan mjukt ben finnas? Ök mjukare än uk Posteriort mjukare än anteriort Individ <20 år Gammal individ Könsfaktorer Stora individuella variationer!!

63 Läkningstider Varierar Enligt Lindhe Uk: 3-4 månader Ök: 5-6 månader Perkussion: Hög malmklang Rotationsstabil Bra att veta - implantatet som mest lös efter 3 veckor pga osteolys vid läkningen

64 Delimplantat 14-15

65 Ett kliniskt patientfall, 2 tandslucka

66 Läknings fas

67 Röntgenundersö kning

68 Distans och porslinskrona

69 Glad patient

70 Singelimplantat direktinstallation 11 Kvinna 44 år

71 Anamnes och status Kvinna som syncoperat i hemmet Övrigt fullt frisk 11 rotfraktur på apikala tredjedelen 21, 22 lateralt luxerade och extruderade

72 Akutbehandling 11 koronalt fragment avlägsnas 21, 22 reponeras och fixeras med 0,4 mm ståltråd och komposit 21, 22 primärrensas av ordinarie tandläkare 11 planeras för direktinstallation (Replace Select )

73 Inför fixturinstallation Öppet bett 12 till 22 med proklinerad 21

74 Definitiv behandling-singelimplantat rot avlägsnades med periotom i samband med fixtur installation 4,3 mm, 13mm Replace Select Utmärkt stabilitet

75 Protetisk ersättning Distansoperation efter 6-månaders inläkning

76 Delimplantat Man 55 år

77 Anamnes Remiss inför implantatbehandling regio Tre fixturer. Saknar protetisk ersättning

78 Anamnes Extraktioner i andra kvadranten gjordes 8-12 månader preoperativt på grund av karies

79 Status Kraftig bruxism Restbett ök: Restbett uk: 34-45, 47rr Retningsfria slemhinnor Bred, hög krista Bedömmer på befintligt OPG att Strumann 4,1mm, 11-13mm fixturer kan installeras

80 Fixturinstallation

81 KBF-konstruktion påbörjades 8 veckor postoperativt

82 Nöjd patient

83 Normalt postoperativt förlopp Postoperativ smärta sällan ett problem efter korrekt kirurgi Analgetika Paracetamol NSAID Citodon Skonkost Munhygien NaCl KHX, ej första dygnet Kontroll 7-10 dgr postop Sårläkning, när kan protesen sättas in? Rtg? Protesen Justeras för att ej belasta implantat, får kontrolleras kontinuerligt Inslipning av ocklusion

84 Komplikationer - Blödningar Sällsynta om en skonsam kirurgisk tekning tillämpas ex mukoperiost lambå Stillas genom kompression Riktingsgivare-> ner i fixtursäterna Avtar helt efter att lambån fällts tillbaka Vävnadstryck Ytterligare kompression med kompress Cyklokarpron Infektionsrisk vid större hematom

85 Komplikationer-blödning från munbotten A. submentalis (A.facialis) linguala konkaviteter regio hörntand-premolar kan perforera mandibeln omfattande sublingual fossa borr eller fixtur perforera den linguala benplattan och perforerar kärl blödningen kan vara smygande och upptäcks sent munbotten är lucker, medger inget motstånd mot blödningen som sprider sig i munbotten patienten har svårt att svälja, munbotten uppsvälld, indurerad livshotande tillstånd, patienten kvävs Åtgärder snabbt omhändertagande, lokala ingrepp ofta utan effekt sjukhusvård Intubation Koagulantia, kortison

86 Förebyggande åtgärder mot blödningar i munbotten Röntgen- CBCT Friläggning av den linguala delen av mandibeln kontroll av invaginationer underlättar optimal borriktning mindre risk för mjukvävnadsskador ex blodkärl Undvik bikortikal förankring ex kortare implantat Patientinformation angående jourverksamhet

87 Komplikationer- Nervskador Sidopartierna i underkäken N alveolaris inferior Sensibilitetsstörningar av olika grad, smärttillstånd 6-12 månader Förebyggande åtgärder CBCT av underkäkens sidopartier Identifiering av foramen Mentale peroperativt

88 Komplikationer- Infektioner Tidiga infektioner är sällsynta Sena tecken som ömhet, uppdrivningar Tänkbara orsaker Infekterat operationsfält ex parodontit, osteiter bristande primärstabilitet Överbelastning Periimplantit Apikal infektion

89 Sena komplikationer Allergisk reaktion (OBS! Nickel?) Fonetiska problem Hygieniska problem Estetiska problem Materialfraktur Marginal förlust Fixturförlust

90 Periimplantit Kirurgiskt eller parodontologiskt problem? Frekvens?

91 Apikal infektion Behandling apikal kirurgi ALDRIG endast antibiotika

92 Rökning och implantatbehandling Sanchez-Perez et al patienter, 165 implantat 16 st förlorade efter 5 år Ickerökare 99%lyckande, ickerökare 84% Lite->måttlig rökning 10% förlust Mycket rökning (>20st) 31% förlust De Bruyn et al Retrospektiv studie.utan belastning Mandibeln 0,5% förlust Maxillan 9% hos rökare, 1% ickerökare Hinode et al Metaanalys som visar ökad risk för tidigare fixturförluster hos rökare i jämförelse med ickerökare. Ffa maxillans posteriora partier Karoussis et al patienter. 112 implantat Grupp A (parod och rökning): 8 pateinter-21 implantat Grupp B (parod). 45 patienter-91 implantat 10år grupp A 91% lyckande, grupp B 97% lyckande Periimplantit grupp A-29%, grupp B-6% Patienter ska informeras om rökningens betydelse vid implantatbehandlingar

93 Grundläggande implantatkirurgi -augmentation vid bristande benvolym, tekniker för horisontell och vertikal augmentation av alveolarutskottet innan eller i samband med fixturinstallation, sinuslift med lateral teknik eller per osteotom-

94 Benaugmentation i samband med implantatbehandling Tagning av autologt ben Bensubstitut Membraner Onlay-teknik Interpositionell teknik Split-teknik Sinuslift Osteodistraktion

95 Tagning av autologt ben

96 Bentransplantat Autologt ben Mandibeln hakan Mandibeln ramus Höftben Revben Fibula Tibia Kalvariet

97 Bentransplantat haka Hög morbiditet

98 Fritt bentransplantat från ramus mandibulae

99 Partikulerat autogent ben Bonetrap Tisseel Duo Quick

100 Revbenstransplantat

101 Höftben Tagställe: medialt på cristan Det kortikala benet tunnast medialt tjockt vid muskelfästen t ex på kammens topp

102 Höftbenstransplantat Bentransplantat från crista iliaca (= höftbenskammen)

103 Kalvariet

104 Fibula och tibia

105 Bensubstitut

106 Benersättningsmedel Vanligtvis partikulerade kalciumfosfatbaserade material Biologisk hydroxylapatiter, exv Bio-Oss (bovint ben) Syntetiska hydroxylapatiter Gips (kalciumsulfater) exv MP3 Bioglas (kalcium-fosfat-silikonförening) + Resorberas långsammare än autologt ben - Längre läkningstid krävs jmf med autologt ben - Högre kostnad

107 Benersättningsmedel Används som utfyllnad vid bendefekter Packas runt skruvar vid gängblotta Kan blandas med malet ben och venöst blod Byggnadsställning för inväxt nytt ben Främmande kropp reaktioner samt infektioner förekommer

108 Membraner

109 Membraner 1980-talet regeneration av rotcement och ben kring parodontalt skadade tänder Tekniken utnyttjar principen för styrd vävnadsläkning, vilket innebär fysisk barriär avskärmar icke önskad vävnad till förmån för önskade vävnaden som kan regenerera och fylla ut defekten Resoberbara och icke-resorberbara Titan-armerade Stabilisera och skydda benpartiklar eller bensubstitut

110 Buccala gängblottor Prognosförsämrande Täck med benspån, ev täck med membran Täck med benspån. Membran på plats. Efter 6 månaders läkning.

111 Sinuslyft

112 Osteotomteknik vid sinuslyft Augmentation vid 8-10mm residual ben Boyne och James (med ben) 1980 Summers et al (osteotom) 1994 Lundgren et al (utan ben) 2004 Studier < 5mm residual ben Ingen provisorisk protes 2 stegs kirurgi 3-4 månaders inläkning 1 månad suprakonstruktion

113 Sinuslyft tältning

114 Sinuslyft tältning Idag god evidens för att endast tälta Lägg aldrig membran vid tältning perforation av sinusslemhinnan ok, dock ej över implantat suturera (Vicryl 6-0) Stamceller från sinusslemhinnan differentierar till osteocyter och producerar ben Luckan måste sättas tillbaka

115 Sinuslyft tältning När inte tillräckligt med ben finns p g a förstorad sinus maxillaris.

116 Sinus lyft

117 Sinuslyft

118 Sinus lyft

119 Sinus lyft med partikulerat ben

120 Sinus lift

121 Preop sinuslyft

122 Sinuslyft med Bio-Oss

123 Sinuslyft 60-årig kvinna

124 Fraktur på fixtur V3

125 Röntgen OPG visar på otillräcklig benmängd för fixturinstallation Terapiplan Sinus lift med bentransplantat från mandibel Efter inläkning 6 mån ny fixturinstallation Operation (1) Sinuslift, slemhinnan lyfts upp, benspån från mandibeln, ramus framkant blandas med venöst blod och Bio-Oss packas vid sinus framkant. Dalacin 150 mg x3 post op en vecka. Gott postoperativt förlopp Preop rtg före avl fixtur V3

126 Operation (2) 6 mån senare fixturinstallation efter konstaterad inläkning. Biomet3i 3,75 x 11,5 mm, läkdistans 4 mm Utfall Ny KBF bro i ök

127 Osteotomteknik 3mm borr 3,2mm osteotom 4,5mm spiralborr 4,5mm fixtur

128 Patientfall Sinusslemhinna lyfts 5,5mm Benhöjd i samband med distansoperation (3månader)

129 Onlay-teknik

130 Fritt bentransplantat från ramus att användas som onlay

131 Bendefekt efter trauma i estetiska zonen

132 Onlay bentransplantat från mandibel

133 Extraktion innan implantat Så atraumatiskt som möjligt Om den buccala benplattan frakturerar berätta för remittenten!

134 Bentransplantat blir nödvändigt Inläkning 6 månader. Ingen chans till primär stabilitet om direktinstallation i detta fall.

135 Inläkning 6 mån. Fixturinstallation

136 Ett fall till Trolig bendefekt buccalt

137 Buccal gängblotta

138 Interpositionell teknik

139 Total tandlöshet i ÖK - ibland bentransplantat - Total tandlöshet i UK - aldrig bentransplantat -

140 Bentransplantat från höft att användas vid Le Fort I osteotomi som inlay eller onlay. Tas ut av käkkirurger. Postop sjukgymnastik och krycka

141 Le fort 1 med in/onlay 1 2 3

142 Tandlös maxilla 4mm bredd Regio15-5,7mm Regio13-7,1mm Regio11-7,0mm Regio21-6,5mm Regio23-10,6mm Regio25 11,3mm

143 Ök-kristan kraftigt resoberad

144

145 Le fort 1 med höftben

146 Le fort 1 med höftben

147 Interpositionell teknik 54-årig man

148 Utgångsläge före tandextraktioner Inför rekonstruktion

149 Bedömning/terapiplan 6 mån senare. CT us visar omfattande benresorption, sinuskommunikation hö sida. Ofullständig läkning efter tandex. Bedömmes som nödv med Le fort 1, höftben enl Sandwichmetoden. Pat röker fortfarande 15 cigg/dag. Uppmanas att stoppa inför höftbenstranspl och får ytterligare 6 mån läkningstid. Operation (1) Har inte slutat röka vid inskrivning men lovar rökstopp. Le fort 1 med Sandwichmetod, bentransplantat från höft med inlägg i sinus maxillaris samt framförflyttning. Gott postoperativt förlopp. Nu inläkning 6 mån.

150 I narkos Operation 1, Le fort 1 osteotomi och höftben inlägges i bihålorna. Maxillan flyttas framåt för att förbättra sagittel realtionen. Benet fixeras på plats med miniplattor Operationen startas med att ta ut höftbenet, både kortikalt ben i block och även spongiosa Inläkning 6 månader Implantatoperation och installation av fixturer, benet ofta mer poröst

151 Split-teknik

152

153 Osteodistraktion

154 Osteodistraktion Basic principles of transosseous compression and distraction osteosynthesis. Ilizarov, G.A.: Orthop Travmatol Protez 30, 7 (1971)

155 Osteodistraktion i flera plan

156 Osteodistraktion Bennybildning under viss spänning Vid anomali/syndrom Vertikal förflyttning Transversell SARME dvs kirurgisk vidgning av ök vid ortognatkirurgi

157 Tack för uppmärksamheten!