Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker. Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker. Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska"

Transkript

1 Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska Maria Enroth MSG Management System Group AB Februari 2009

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Metod... 5 Resultat... 8 Slutsatser och diskussion Referenser Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Sammanställning av antagna transportvägar, transportslag och sträckor i km samt utsläppsberäkningar för transporter Sammanställning av använda energi-mixer för elproduktion samt emissionsdata Beräkning av utsläpp - fossil koldioxid 2(13)

3 Sammanfattning Denna studie syftar till att ge en översiktlig bild av hur klimatpåverkan från trycksaker kan variera med val av tryckort (fyra olika länder) och papper. Med klimatpåverkan avses i denna studie utsläpp av fossil koldioxid. Utsläpp av övriga klimatpåverkande gaser inkluderas inte. Studien beaktar de mest betydande stegen i en trycksaks livscykel och innefattar pappersproduktion, tryckproduktion och transporter. Vissa förenklingar gjorts när det gäller datahantering. Klimatpåverkan i form av fossila koldioxidutsläpp för de studerade alternativen med generella tryckdata redovisas i figuren nedan Fossil CO 2 (kg) Transport Tryck Papper a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är inkluderade och illustrerade. Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp från produktion av st 100-sidiga magasin á 0,24 kg (240 g) varierar i studerade alternativ mellan 3,2 ton och 35 ton. Omräknat till utsläpp per magasin motsvarar detta en variation mellan 43 g och 460 g fossil CO 2. I de studerade alternativen varierar papperets bidrag till trycksakens totala miljöbelastning mellan 5% och 80%. För en trycksak är papperet betydelsefullt ur miljösynpunkt och det är alltid viktigt att kontrollera papperets miljöprestanda. Denna studie visar dock att med ett miljöanpassat papper kan papperets miljöpåverkan utgöra en mycket liten andel av trycksakens totala miljöpåverkan. Studien visar att tryckningens bidrag till trycksakens totala miljöbelastning kan vara mycket stor. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar tryckningens bidrag mellan ca 10% och 90%. Tryckeriers energieffektivitet är viktig och särskilt betydelsefullt för klimatpåverkan är vilken typ av energi och el som tryckeriet använder sig av. 3(13)

4 För de flesta studerade alternativen utgör belastningen till följd av transporter en förhållandevis liten andel av de totala utsläppen. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar transporternas bidrag mellan 4% och ca 20%. Denna studie illustrerar på ett tydligt sätt att det är viktigt att beakta olika livscykelsteg vid optimering av specifika trycksaker. Med exempelvis ett miljöanpassat papper kan tryckprocessens bidrag till trycksakens totala miljöbelastning vara helt dominerande, särskilt om miljöbelastande el används. Att trycka i Sverige är fördelaktigt ur klimatsynpunkt. 4(13)

5 Inledning Denna rapport har tagits fram av Maria Enroth, MSG AB på uppdrag av Sörmlands Grafiska. Förutsättningarna för studien har stämts av med Peter Söderstam och Tim Handorff/ Anita Axby. Uppdraget syftar till att ge en översiktlig bild av hur klimatpåverkan från trycksaker kan variera med val av tryckort (fyra olika länder) och papper. Dessutom ger studien underlag för en miljödiskussion med kunder. Klimatpåverkan vid tryckning i Sverige, Finland, Danmark och Polen med papper från Sverige alternativt Finland har jämförts. Marknaden antas finnas i Sverige. Totalt har tio olika fall jämförts. Produktionen har definierats tillsammans med Sörmlands Grafiska till ett 100- sidigt magasin (96 sidor inlaga+4 sidor omslag) med formatet 230x298 mm och en upplaga på ex. Med klimatpåverkan avses i denna studie utsläpp av fossil koldioxid. Utsläpp av övriga klimatpåverkande gaser inkluderas inte. Studien innefattar pappersproduktion (där pappersval har specificerats av Sörmlands Grafiska) och tryckproduktion (där en jämförbar tryckprocess har antagits på de olika ställena men hänsyn har gjorts till respektive lands el-mix). Studien belyser även effekten av att använda specifika data för tryckprocessen (energianvändning och makulatur) från Sörmlands Grafiska i Katrineholm. Dessutom har transporter av tryckpapper från pappersbruk till tryckort samt transport av färdig produkt från tryckeri till marknad (antagen distributionscentral) i Sverige inkluderats i studien. Samtliga landtransporter har antagits ske med lastbil. Metod Studien har omfattat följande aktiviteter: 1. Framtagning av utsläppsdata för papper, generell tryckprocess i heatset rulloffset (specifika data för tryckeriet i Katrineholm har erhållits av Sörmlands Grafiska), el-mix för aktuella länder samt transporter. 2. Specifikation och antaganden av transportförhållanden för tio olika fall. (Tryckning i fyra olika länder på två olika papper, märk att 2 extra fall för tryckning i Sverige har inkluderats där specifika tryckdata används). 3. Avstämning av antaganden med Sörmlands Grafiska. 4. Beräkning av klimatpåverkan för de tio fallen. 5. Sammanställning av resultaten i en rapport. Studien har baserats på respektive pappersproducents data för papper samt offentligt publicerade data för energi och olika transportslag. De tio fall (alternativ) som har studerats finns listade i Tabell 1. 5(13)

6 Tabell 1 Beskrivning av de tio alternativ till produktion av ett 100-sidigt magasin som inkluderas i studien. Alternativ 1a 1b 1c 1d 2a 2b 3a 3b 4a 4b Beskrivning Tryckning i Sverige (Katrineholm), svenskt papper Tryckning i Sverige (Katrineholm), finskt papper Tryckning i Sverige (Katrineholm, specifika tryckdata), svenskt papper Tryckning i Sverige (Katrineholm, specifika tryckdata), finskt papper Tryckning i Finland (Vantaa), svenskt papper Tryckning i Finland (Vantaa), finskt papper Tryckning i Danmark (Horsens), svenskt papper Tryckning i Danmark (Horsens), finskt papper Tryckning i Polen (Warszawa), svenskt papper Tryckning i Polen (Warszawa), finskt papper Den översiktliga studien har gjorts med ett livscykelperspektiv även om hänsyn till restprodukthanteringssteget inte har tagits p g a brist på lättillgängliga, offentligt publicerade data. Studiens funktionella enhet skulle kunna beskrivas på följande sätt: Produktion av ett 100-sidigt magasin med formatet 230x298 mm och upplagan ex för en svensk marknad. Papper Enligt överenskommelse med Sörmlands Grafiska har det svenska papperet antagits till GraphoCote producerat av SCA Graphic Sundsvall AB på Ortvikens pappersbruk. Det finska papperet har antagits till My Brite producerat av Myllykoski Paper Oy på bruket i Anjalankoski. För båda papperen har ytvikten 70 g/m 2 antagits. För respektive papper har uppgifter om miljöprestanda i form av emission av kg fossil CO 2 /ton papper hämtats från respektive bolag för I enlighet med beräkningsprinciper för Paper Profile inkluderar dessa data både massa- och pappersproduktion. Utsläpp till följd av produktion av inköpt el eller transporter från skog till pappersbruk är däremot inte inkluderade. Pappersåtgången för den studerade produkten har beräknats till totalt 22,7 ton vilket inkluderar 21% makulatur (totalt pappersspill) för de generella fallen, se vidare nedan. Specifika uppgifter från Sörmlands Grafiska i Katrineholm har angivits till 25% makulatur vilket ger en total pappersåtgång på 24,1 ton. Givna förutsättningar för studien ger att varje magasin väger 0,24 kg (100 sidor, samma papper antaget för såväl inlaga som omslag). Den färdiga produkten, de exemplaren, väger således 18,0 ton. 6(13)

7 Tryck När det gäller tryckning har en jämförbar tryckprocess i heatset rulloffset antagits på de olika ställena men hänsyn har gjorts till respektive lands el-mix. För tryckning i Sverige har även specifika data från Sörmlands Grafiska i Katrineholm använts i två av alternativen (1c och 1d). Data för tryckning omfattar här energianvändning och uppgifter om makulatur (totalt pappersspill). Som generella data har ett medelvärde för energianvändningen för tryckprocessen antagits till 1590 kwh/ton tryckt produkt baserat på publicerade uppgifter (Enroth et al 2003). Samma källa har använts för att uppskatta makulaturen 21% (0,26 ton pappersavfall/ton produkt) för de generella fallen. Dessa siffror baserar sig på data från förhållandevis små civilgrafiska företag. Specifika data för tryckeriet i Katrineholm har för 2008 beräknats till ca 870 kwh/ton tryckt produkt och makulaturen 25% (0,34 ton pappersavfall/ton produkt). Transporter Aktuella transporsträckor för transport av papper till tryckeri (22,7 ton respektive 24,1 ton för de specifika fallen) och av färdig produkt till antagen distributionscentral i Värnamo (18,0 ton) är antagna med hjälp av Google Maps (2009) (http://maps.google.se) och programmet Google Earth i vissa fall. Alternativa tryckorter är valda i samråd med Sörmlands Grafiska och representerar lokalisering av tänkbara, konkurrerande tryckerier. När det gäller emissionsdata för olika transportslag har källan Baumann och Tillman (2004) använts. En sammanställning av antagna tranportsträckor för respektive alternativ finns i Bilaga 1. Elproduktion När det gäller uppgifter om produktion av elektricitet i de olika länderna har energi-mixer redovisade av International Energy Agency (IEA) (2009) använts i kombination med emissionsdata från Baumann och Tillman (2004). Använda energi-mixer och emissionsdata finns sammanställda i Bilaga 2. 7(13)

8 Resultat Klimatpåverkan i form av fossila koldioxid-utsläpp för de jämförbara studerade alternativen sammanfattas i Figur 1 och Figur 2. Dataunderlag till figurerna finns sammanställda i Tabell 2 och mer detaljerat redovisade i Bilaga Fossil CO 2 (kg) Transport Tryck Papper a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Figur 1 Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är inkluderade och illustrerade. Tabell 2 Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b, 1c, 1d), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är specificerade tillsammans med totalsiffror. Alternativen 1c och 1d innehåller specifika tryckdata från Sörmlands Grafiska i Katrineholm. Alt Papper Tryck Transport Totalt (kg) 1a b c d a b a b a b (13)

9 Fossil CO 2 (kg/exemplar) 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Figur 2 Total klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg/exemplar) för studerade alternativ. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Variationen av klimatpåverkan för de studerade alternativen beror till stor del på vilken typ av elproduktion som förekommer i det land där tryckning sker. Detta framgår tydligt av Figur 3 där utsläppen av fossil CO 2 per producerad kwh är illustrerad för de länder som är aktuella i studien. Underlag till figuren finns redovisade i Bilaga 2. Länder med höga utsläpp använder stor andel fossila bränslen för produktion av el. I Danmark utgör exempelvis kol 43% av elmixen och i Polen är motsvarande siffra 92% (IEA 2009) Fossil CO 2 (g/kwh) - El-mix i olika länder Svensk Finsk Dansk Polsk Figur 3 Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (g/kwh) från produktion av el i de fyra länder som är aktuella i studien. Utsläppen speglar hur mycket fossila bränslen som används för elproduktion i respektive land. 9(13)

10 Av Figur 2 framgår att utsläppen av fossil CO 2 per magasin i studerade fall varierar mellan 43 g vid tryckning i Sverige på det valda svenska papperet och 460 g vid tryckning i Polen på det valda finska papperet. Variationen beror som nämnts ovan främst på var tryckningen och därmed aktuell el-produktion sker. Skillnaden i utsläpp i samband med massa- och pappersproduktion i föreliggande studie är däremot inte en effekt av olika typ av el-produktion i Sverige och Finland. Detta eftersom utsläppsdata enligt Paper Profile för specifika papper har använts, utan hänsyn till produktion av inköpt el till bruken. Skillnaden i utsläpp från de olika papperen beror sannolikt på skillnader i produktionsprocesser och energisituationen på respektive bruk. För de flesta studerade alternativen utgör belastningen till följd av transporter en förhållandevis liten andel av de totala utsläppen, se Figur 1. I Figur 4 har utsläppen från enbart transporter i respektive fall illustrerats för att ge en tydligare bild av beräknat transportbidrag Fossil CO 2 (kg) - Transporter a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Figur 4 Klimatpåverkan från tranporter i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Uppskattade transporter av papper från pappersbruk till tryckeri samt från tryckeri till distributionscentral i Sverige ingår. 10(13)

11 För de åtta alternativ som illustreras i Figur 1-Figur 4 har generella tryckdata för energianvändning och makulatur använts. För att illustrera effekten av specifika tryckdata har de generella alternativen med tryckning i Katrineholm (1a och 1b) jämförts med mer specifika alternativ för Katrineholmstryckeriet (1c och 1d). Dataunderlag till figuren finns sammanställda i Tabell 2 och mer detaljerat redovisade i Bilaga 3. Katrineholmstryckeriet är avsevärt energieffektivare än de antagna, generella tryckerierna. Makulaturen är däremot något högre i Katrineholm än vad som antagits för de generella fallen, vilket får viss effekt på bidraget från pappersproduktion och transporter av tryckpapper eftersom större mängd papper behövs Fossil CO 2 (kg) - Generella resp Specifika tryckdata Transport Tryck Papper a 1c 1b 1d Figur 5 Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ i Sverige. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Alternativ med generella tryckdata (1a, 1b) jämförs med alternativ med specifika tryckdata från Sörmlands Grafiska i Katrineholm (1c, 1d). I alternativen 1a och 1c används ett svensk papper och i 1b och 1d används ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är inkluderade och illustrerade. 11(13)

12 Slutsatser och diskussion Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp från produktion av st 100-sidiga magasin á 0,24 kg (240 g) varierar i studerade alternativ mellan 3,2 ton (Alternativ 1a; tryckning i Sverige på utvalt svenskt papper) till 35 ton (Alternativ 4b; tryckning i Polen på utvalt finskt papper). Omräknat till utsläpp per magasin motsvarar detta en variation mellan 43 g och 460 g fossil CO 2. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar papperets bidrag till trycksakens totala miljöbelastning mellan 5% (Alternativ 4a; tryckning i Polen på utvalt svenskt papper) till 76% (Alternativ 1b; tryckning i Sverige på utvalt finskt papper). För en trycksak är papperet betydelsefullt ur miljösynpunkt och det är alltid viktigt att kontrollera papperets miljöprestanda. Denna studie visar dock att med ett miljöanpassat papper kan papperets miljöpåverkan utgöra en mycket liten andel av trycksakens totala miljöpåverkan. Studien visar att tryckningens bidrag till trycksakens totala miljöbelastning kan vara mycket stor. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar tryckningens bidrag mellan 12% (Alternativ 1b; tryckning i Sverige på utvalt finskt papper) till 87% (Alternativ 4a; tryckning i Polen på utvalt svenskt papper). Tryckeriers energieffektivitet är viktigt och särskilt betydelsefullt för klimatpåverkan är vilken typ av energi och el som tryckeriet använder sig av. För de flesta studerade alternativen utgör belastningen till följd av transporter en förhållandevis liten andel av de totala utsläppen. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar transporternas bidrag mellan 4% (Alternativ 4b; tryckning i Polen på utvalt finskt papper) till 23% (Alternativ 1a; tryckning i Sverige på utvalt svenskt papper). Denna studie illustrerar på ett tydligt sätt att det är viktigt att beakta olika livscykelsteg vid optimering av specifika trycksaker. Med exempelvis ett miljöanpassat papper kan tryckprocessens bidrag till trycksakens totala miljöbelastning vara helt dominerande, särskilt om miljöbelastande el används. Att trycka i Sverige är fördelaktigt ur klimatsynpunkt. Denna översiktliga studie har gjorts med ett livscykelperspektiv men restprodukthanteringssteget har inte tagits med p g a brist på lättillgängliga, offentligt publicerade data. Inte heller användningssteget har åskådliggjorts men för trycksaker medför användningen inte nämnvärd miljöbelastning. Eftersom studien är översiktlig har vissa förenklingar gjorts. Exempelvis omfattar data för papper inte inköpt el till bruken. Data för tryckning omfattar här energianvändning (antagen som 100% el-energi) och uppgifter om papperspill. Uppgifter om exempelvis tryckplåt och tryckfärg har inte beaktats. Valet av produkt att undersöka i studien har gjorts mot bakgrund av den utgör en typprodukt hos Sörmlands Grafiska i Katrineholm. För att relatera siffrorna i studien till en vardaglig företeelse motsvarar utsläpp av ett 100- sidigt magasin (d v s g fossil CO 2 ) körning med en miljöanpassad personbil (med utsläpp lägre än 120 g fossil CO 2 /km) i knappt 400 meter till knappt 4 km. Vid jämförelse av klimatpåverkan från olika typer av produkter (varor och tjänster) bör man alltid vara uppmärksam på de antaganden som gjorts i varje enskilt fall. 12(13)

13 Referenser Baumann, H., Tillman, A.-M., The Hich Hiker s Guide to LCA, An orientation in life cycle assessment methodology and application. Studentlitteratur, Lund, Enroth, M., Moberg, Å., Johansson, M., Miljönyckeltal för tidningsföretag utveckling av en branschgemensam databas, STFI Report PUB 15, Dec Google Earth. Jan Google Maps (http://maps.google.se), Jan International Energy Agency (IEA) (www.iea.org), Jan Moberg, Å., Johansson, M., Finnveden, G., Jonsson, A., Screening environmental life cycle assessment of printed, web based and tablet e-paper newspaper. KTH Centre for Sustainable Communications, TRITA-SUS Report 2007:1, Personlig kommunikation Fält, C., SCA Graphic Sundsvall. Larsson, M., SCA Graphic Sundsvall. Hägglund, P., Myllykoski. 13(13)

NR 1:2009 SKOGEN SOM MEDICIN. ny undersökning Miljövänligast trycka i Sverige

NR 1:2009 SKOGEN SOM MEDICIN. ny undersökning Miljövänligast trycka i Sverige NR 1:2009 Scanorama valde rätt 6 SKOGEN SOM MEDICIN 3 ny undersökning Miljövänligast trycka i Sverige Fakta om miljöarbetet på Sörmlands Grafiska Låt inte 2009 bli ett förlorat miljöår Enligt tradition

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

2012-11-26 Lena Manner. Klimatneutralitet. Väl

2012-11-26 Lena Manner. Klimatneutralitet. Väl Klimatneutralitet Väl Hållbar utveckling... en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov Brundtlandkommissionen,

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Visar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon?

Visar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon? Visar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon? 1 2 Vad kan vi lära oss från livscykelanalys om elektrifiering av vägfordon? Det verkar som att resultaten från LCA-studier pekar

Läs mer

Myter och fakta om papper, tryck och miljö

Myter och fakta om papper, tryck och miljö Myter och fakta om papper, tryck och miljö Grafisk Miljödag 2012 Subheading Lars Lindgren 2012-11-22 1 Hur viktigt är det för dig personligen att skydda miljön? Källa: Eurobarometer 295 2 Papper (Trycksaker)

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige AUGUSTI 27 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

Läs med gott samvete. En studie om miljöpåverkan

Läs med gott samvete. En studie om miljöpåverkan Läs med gott samvete En studie om miljöpåverkan En livscykelanalys genomförd av forskningsinstitutet Innventia på uppdrag av branchorganisationen Sveriges Tidskrifter i samarbete med SCA, Posten Meddelande,

Läs mer

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning

Läs mer

MINT nätverk och miljönyckeltal för tidningsbranschen

MINT nätverk och miljönyckeltal för tidningsbranschen MINT nätverk och miljönyckeltal för tidningsbranschen Vilka är vi? MINT är en nätverksorganisation för tidningsföretag som omfattar: Ett miljönätverk Branschgemensamma miljönyckeltal MINT historia: Miljönyckeltal

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Titel: Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta en jämförande miljöbedömning

Titel: Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta en jämförande miljöbedömning Titel: Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta en jämförande miljöbedömning Författare: Clara Borggren och Åsa Moberg Rapport från KTH Centre for Sustainable Communications ISSN:1654-479X TRITA-SUS

Läs mer

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Innehåll Hur jämförs miljöprestanda

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige Schenker Consulting AB, Stockholm 2004-09-03 1 Innehåll Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

Läs mer

Finns det hållbara drivmedel?

Finns det hållbara drivmedel? Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola

Läs mer

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD Berätta för dina kollegor om värdet av att identifiera betydande miljöaspekter, att följa upp och förbättra era produkters miljöprestanda Samarbeta med dina

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

PM, CO 2 -utsläpp Datum

PM, CO 2 -utsläpp Datum , CO 2 -utsläpp Datum 2015-11-20 Uppdrag Beställare Från Till Svenljunga Kommun Rebecka Jakobsson Magnus Eriksson Ramböll Sverige AB Box 5 343, Vädursgatan 6 4 0 2 27 Göteborg T : +4 6-10-615 60 00 D:

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

2012/2013. Att skapa med omtanke Miljöredovisning för Stibo Graphic

2012/2013. Att skapa med omtanke Miljöredovisning för Stibo Graphic 2012/2013 Att skapa med omtanke Miljöredovisning för Stibo Graphic 2 Ledare Stibo Graphic är en av Europas ledande producenter av magasin, reklamtrycksaker och kataloger och vi har stort fokus på miljöbelastningen

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Hållbara shoppingbärkassar II

Hållbara shoppingbärkassar II Hållbara shoppingbärkassar II En sammanfattning av LCA-analyser av bärkassar LCA-analyser Hållbara bärkassar För Strömpilen Köpcentrum 28 maj 2008 Undersökningen är utförd på uppdrag av Strömpilen köpcentrum

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Välj ett Svanenmärkt tryckeri Det finns flera olika märken. Å andra sidan räcker det gott med ett. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med

Läs mer

Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark

Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen Melker Lundmark Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Enligt Energimyndighetens riktlinjer för förordningen

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

2013/2014. Att skapa med omtanke Miljöredovisning för Stibo Graphic

2013/2014. Att skapa med omtanke Miljöredovisning för Stibo Graphic 2013/2014 Att skapa med omtanke Miljöredovisning för Stibo Graphic 2 LEDARE Stibo Graphic är en av Europas ledande producenter av magasin, reklamtrycksaker och kataloger och vi har stort fokus på miljöbelastningen

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Jonas Möller Nielsen. ä ö

Jonas Möller Nielsen. ä ö Jonas Möller Nielsen ä ö Energin i svensk växthusgrönsaksodling 2009 2009 Jonas Möller Nielsen Cascada AB Georgs väg 1 430 16 Rolfstorp Telefon: 0709-68 63 93 Hemsida: cascadaab.se E-post: jonas.moller.nielsen@cascadaab.se

Läs mer

T3 Kravspecifikation Upphandling: 2014 Tryckeritjänster Diarienr: Ansvarig: Susanne Lantto

T3 Kravspecifikation Upphandling: 2014 Tryckeritjänster Diarienr: Ansvarig: Susanne Lantto T3 Kravspecifikation Upphandling: 2014 Tryckeritjänster Diarienr: 2330-14 Ansvarig: Susanne Lantto INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KRAVSPECIFIKATION 2 1.1 BESKRIVNING AV ARTIKLAR 2 1.2 PROVTRYCK 4 1.3 BOKBINDERI

Läs mer

Klimatrapport 2014. Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2014. Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2014 Destination Sigtuna AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Destination Sigtuna AB, kontaktperson är Camilla Zedendahl Denna rapport täcker

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Destination Sigtuna AB, kontaktperson är Karin Sallander Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Klimatrapport Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6) Klimatrapport 2015 Destination Sigtuna AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Destination Sigtuna AB, kontaktperson är Camilla Zedendahl Denna rapport täcker

Läs mer

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1 Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 2 Det finns flera

Läs mer

Studie av klimatpåverkan för 22 stycken hygien- och renhållningsprodukter inom Axfoods Garantserie

Studie av klimatpåverkan för 22 stycken hygien- och renhållningsprodukter inom Axfoods Garantserie Studie av klimatpåverkan för 22 stycken hygien- och renhållningsprodukter inom Axfoods Garantserie Utförd av Tricorona Climate Partner, november 2010 Sammanfattning För att utveckla en trovärdig klimatstrategi

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Annie Stålberg, Miljöstyrningsrådet

Annie Stålberg, Miljöstyrningsrådet MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Annie Stålberg, Miljöstyrningsrådet VAD SKA JAG PRATA OM? Varför miljöanpassa upphandlingen av transporter Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg Miljökriterierna

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

ETT, modulsystem för skogen & DUO2. Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet

ETT, modulsystem för skogen & DUO2. Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet ETT, modulsystem för skogen & DUO2 Forskningsprojekt för ökad transporteffektivitet Volvokoncernens vision är att bli världsledande inom hållbara transportlösningar genom att: skapa värde för kunden inom

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter Schablonvärden 2008-09-04 Drivmedel Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Icke förnybar energi

Läs mer

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6) Klimatrapport 2014 Radisson Blu Sky City Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Best Western Arlanda Hotellby Kontaktperson är Sara Zivkov Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,

Läs mer

KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET

KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET JURIDIKEN Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster

Läs mer

Carbon footprint internationella tongångar och ISO-arbete

Carbon footprint internationella tongångar och ISO-arbete Carbon footprint internationella tongångar och ISO-arbete Elin Eriksson, IVL och Lotta Silfver, Naturskyddsföreningen 26 november 2009 2009-11-27 1 Carbon footprint Vad är det? Beskrivning av varors och

Läs mer

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun Bilden ur Enköpings kommuns grafiska riktlinjer - Grafisk profil. Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-07, KS2011/106 Omfattning och syfte Riktlinjerna

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Klimat

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Klimat JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Klimat 2013-10-15 Titel: PM Klimat Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:

Läs mer

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar Enköpings kommun Denna vägledning till dokumentet Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun ger en djupare förklaring till de olika skrivningarna

Läs mer

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5) Klimatrapport 2014 Best Western Arlanda Hotellby Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Best Western Arlanda Hotellby Kontaktperson är Sara Zivkov Denna rapport

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258:

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258: 1 Deklaration av emissionsberäkning Europeisk Standard EN 16258: DHLs inrikes emissionsrapport har tagits fram enligt den europeiska standarden EN 16258:2012. För mer information om avgränsningar i de

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi Finansiering: Kunskapsprogrammet Hållbar Sanering Organisation Projektgrupp Karin Andersson, SIK uppdragsledare, LCA Joakim Johansson,

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

POSTTIDNING A Framme nästa dag

POSTTIDNING A Framme nästa dag DPD MILJÖVARUDEKLARATION POSTTIDNING A Framme nästa dag Brevlådan töms Måndag-fredag Sönd- & helgdag För post till hela Sverige och övriga Världen 18.00 Sista minuten Endast Storgatan 13 20.00 Sista minuten

Läs mer

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige Verifieringsrapport Klimatneutral fjärrvärme 20150429 Bureau Veritas På uppdrag av: Fortum Värme Sverige Bureau Veritas Fabriksgatan 13 SE-412 50 Göteborg Sweden +46-31 606500 www.bureauveritas.se Innehåll

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Klimatrapport 2014. Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2014. Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2014 Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport, kontaktperson är Lars

Läs mer

Drivmedelsfakta 2011

Drivmedelsfakta 2011 Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.

Läs mer

KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015

KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015 KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Verksamhetens totala utsläpp (ton CO 2 e) 2015 298 10% 433 14% 1 165 38% 1 186 38% Energi Material Tjänsteresor Transporter Figur

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer