Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker. Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska

Transkript

1 Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska Maria Enroth MSG Management System Group AB Februari 2009

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Metod... 5 Resultat... 8 Slutsatser och diskussion Referenser Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Sammanställning av antagna transportvägar, transportslag och sträckor i km samt utsläppsberäkningar för transporter Sammanställning av använda energi-mixer för elproduktion samt emissionsdata Beräkning av utsläpp - fossil koldioxid 2(13)

3 Sammanfattning Denna studie syftar till att ge en översiktlig bild av hur klimatpåverkan från trycksaker kan variera med val av tryckort (fyra olika länder) och papper. Med klimatpåverkan avses i denna studie utsläpp av fossil koldioxid. Utsläpp av övriga klimatpåverkande gaser inkluderas inte. Studien beaktar de mest betydande stegen i en trycksaks livscykel och innefattar pappersproduktion, tryckproduktion och transporter. Vissa förenklingar gjorts när det gäller datahantering. Klimatpåverkan i form av fossila koldioxidutsläpp för de studerade alternativen med generella tryckdata redovisas i figuren nedan Fossil CO 2 (kg) Transport Tryck Papper a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är inkluderade och illustrerade. Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp från produktion av st 100-sidiga magasin á 0,24 kg (240 g) varierar i studerade alternativ mellan 3,2 ton och 35 ton. Omräknat till utsläpp per magasin motsvarar detta en variation mellan 43 g och 460 g fossil CO 2. I de studerade alternativen varierar papperets bidrag till trycksakens totala miljöbelastning mellan 5% och 80%. För en trycksak är papperet betydelsefullt ur miljösynpunkt och det är alltid viktigt att kontrollera papperets miljöprestanda. Denna studie visar dock att med ett miljöanpassat papper kan papperets miljöpåverkan utgöra en mycket liten andel av trycksakens totala miljöpåverkan. Studien visar att tryckningens bidrag till trycksakens totala miljöbelastning kan vara mycket stor. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar tryckningens bidrag mellan ca 10% och 90%. Tryckeriers energieffektivitet är viktig och särskilt betydelsefullt för klimatpåverkan är vilken typ av energi och el som tryckeriet använder sig av. 3(13)

4 För de flesta studerade alternativen utgör belastningen till följd av transporter en förhållandevis liten andel av de totala utsläppen. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar transporternas bidrag mellan 4% och ca 20%. Denna studie illustrerar på ett tydligt sätt att det är viktigt att beakta olika livscykelsteg vid optimering av specifika trycksaker. Med exempelvis ett miljöanpassat papper kan tryckprocessens bidrag till trycksakens totala miljöbelastning vara helt dominerande, särskilt om miljöbelastande el används. Att trycka i Sverige är fördelaktigt ur klimatsynpunkt. 4(13)

5 Inledning Denna rapport har tagits fram av Maria Enroth, MSG AB på uppdrag av Sörmlands Grafiska. Förutsättningarna för studien har stämts av med Peter Söderstam och Tim Handorff/ Anita Axby. Uppdraget syftar till att ge en översiktlig bild av hur klimatpåverkan från trycksaker kan variera med val av tryckort (fyra olika länder) och papper. Dessutom ger studien underlag för en miljödiskussion med kunder. Klimatpåverkan vid tryckning i Sverige, Finland, Danmark och Polen med papper från Sverige alternativt Finland har jämförts. Marknaden antas finnas i Sverige. Totalt har tio olika fall jämförts. Produktionen har definierats tillsammans med Sörmlands Grafiska till ett 100- sidigt magasin (96 sidor inlaga+4 sidor omslag) med formatet 230x298 mm och en upplaga på ex. Med klimatpåverkan avses i denna studie utsläpp av fossil koldioxid. Utsläpp av övriga klimatpåverkande gaser inkluderas inte. Studien innefattar pappersproduktion (där pappersval har specificerats av Sörmlands Grafiska) och tryckproduktion (där en jämförbar tryckprocess har antagits på de olika ställena men hänsyn har gjorts till respektive lands el-mix). Studien belyser även effekten av att använda specifika data för tryckprocessen (energianvändning och makulatur) från Sörmlands Grafiska i Katrineholm. Dessutom har transporter av tryckpapper från pappersbruk till tryckort samt transport av färdig produkt från tryckeri till marknad (antagen distributionscentral) i Sverige inkluderats i studien. Samtliga landtransporter har antagits ske med lastbil. Metod Studien har omfattat följande aktiviteter: 1. Framtagning av utsläppsdata för papper, generell tryckprocess i heatset rulloffset (specifika data för tryckeriet i Katrineholm har erhållits av Sörmlands Grafiska), el-mix för aktuella länder samt transporter. 2. Specifikation och antaganden av transportförhållanden för tio olika fall. (Tryckning i fyra olika länder på två olika papper, märk att 2 extra fall för tryckning i Sverige har inkluderats där specifika tryckdata används). 3. Avstämning av antaganden med Sörmlands Grafiska. 4. Beräkning av klimatpåverkan för de tio fallen. 5. Sammanställning av resultaten i en rapport. Studien har baserats på respektive pappersproducents data för papper samt offentligt publicerade data för energi och olika transportslag. De tio fall (alternativ) som har studerats finns listade i Tabell 1. 5(13)

6 Tabell 1 Beskrivning av de tio alternativ till produktion av ett 100-sidigt magasin som inkluderas i studien. Alternativ 1a 1b 1c 1d 2a 2b 3a 3b 4a 4b Beskrivning Tryckning i Sverige (Katrineholm), svenskt papper Tryckning i Sverige (Katrineholm), finskt papper Tryckning i Sverige (Katrineholm, specifika tryckdata), svenskt papper Tryckning i Sverige (Katrineholm, specifika tryckdata), finskt papper Tryckning i Finland (Vantaa), svenskt papper Tryckning i Finland (Vantaa), finskt papper Tryckning i Danmark (Horsens), svenskt papper Tryckning i Danmark (Horsens), finskt papper Tryckning i Polen (Warszawa), svenskt papper Tryckning i Polen (Warszawa), finskt papper Den översiktliga studien har gjorts med ett livscykelperspektiv även om hänsyn till restprodukthanteringssteget inte har tagits p g a brist på lättillgängliga, offentligt publicerade data. Studiens funktionella enhet skulle kunna beskrivas på följande sätt: Produktion av ett 100-sidigt magasin med formatet 230x298 mm och upplagan ex för en svensk marknad. Papper Enligt överenskommelse med Sörmlands Grafiska har det svenska papperet antagits till GraphoCote producerat av SCA Graphic Sundsvall AB på Ortvikens pappersbruk. Det finska papperet har antagits till My Brite producerat av Myllykoski Paper Oy på bruket i Anjalankoski. För båda papperen har ytvikten 70 g/m 2 antagits. För respektive papper har uppgifter om miljöprestanda i form av emission av kg fossil CO 2 /ton papper hämtats från respektive bolag för I enlighet med beräkningsprinciper för Paper Profile inkluderar dessa data både massa- och pappersproduktion. Utsläpp till följd av produktion av inköpt el eller transporter från skog till pappersbruk är däremot inte inkluderade. Pappersåtgången för den studerade produkten har beräknats till totalt 22,7 ton vilket inkluderar 21% makulatur (totalt pappersspill) för de generella fallen, se vidare nedan. Specifika uppgifter från Sörmlands Grafiska i Katrineholm har angivits till 25% makulatur vilket ger en total pappersåtgång på 24,1 ton. Givna förutsättningar för studien ger att varje magasin väger 0,24 kg (100 sidor, samma papper antaget för såväl inlaga som omslag). Den färdiga produkten, de exemplaren, väger således 18,0 ton. 6(13)

7 Tryck När det gäller tryckning har en jämförbar tryckprocess i heatset rulloffset antagits på de olika ställena men hänsyn har gjorts till respektive lands el-mix. För tryckning i Sverige har även specifika data från Sörmlands Grafiska i Katrineholm använts i två av alternativen (1c och 1d). Data för tryckning omfattar här energianvändning och uppgifter om makulatur (totalt pappersspill). Som generella data har ett medelvärde för energianvändningen för tryckprocessen antagits till 1590 kwh/ton tryckt produkt baserat på publicerade uppgifter (Enroth et al 2003). Samma källa har använts för att uppskatta makulaturen 21% (0,26 ton pappersavfall/ton produkt) för de generella fallen. Dessa siffror baserar sig på data från förhållandevis små civilgrafiska företag. Specifika data för tryckeriet i Katrineholm har för 2008 beräknats till ca 870 kwh/ton tryckt produkt och makulaturen 25% (0,34 ton pappersavfall/ton produkt). Transporter Aktuella transporsträckor för transport av papper till tryckeri (22,7 ton respektive 24,1 ton för de specifika fallen) och av färdig produkt till antagen distributionscentral i Värnamo (18,0 ton) är antagna med hjälp av Google Maps (2009) ( och programmet Google Earth i vissa fall. Alternativa tryckorter är valda i samråd med Sörmlands Grafiska och representerar lokalisering av tänkbara, konkurrerande tryckerier. När det gäller emissionsdata för olika transportslag har källan Baumann och Tillman (2004) använts. En sammanställning av antagna tranportsträckor för respektive alternativ finns i Bilaga 1. Elproduktion När det gäller uppgifter om produktion av elektricitet i de olika länderna har energi-mixer redovisade av International Energy Agency (IEA) (2009) använts i kombination med emissionsdata från Baumann och Tillman (2004). Använda energi-mixer och emissionsdata finns sammanställda i Bilaga 2. 7(13)

8 Resultat Klimatpåverkan i form av fossila koldioxid-utsläpp för de jämförbara studerade alternativen sammanfattas i Figur 1 och Figur 2. Dataunderlag till figurerna finns sammanställda i Tabell 2 och mer detaljerat redovisade i Bilaga Fossil CO 2 (kg) Transport Tryck Papper a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Figur 1 Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är inkluderade och illustrerade. Tabell 2 Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b, 1c, 1d), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är specificerade tillsammans med totalsiffror. Alternativen 1c och 1d innehåller specifika tryckdata från Sörmlands Grafiska i Katrineholm. Alt Papper Tryck Transport Totalt (kg) 1a b c d a b a b a b (13)

9 Fossil CO 2 (kg/exemplar) 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Figur 2 Total klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg/exemplar) för studerade alternativ. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Variationen av klimatpåverkan för de studerade alternativen beror till stor del på vilken typ av elproduktion som förekommer i det land där tryckning sker. Detta framgår tydligt av Figur 3 där utsläppen av fossil CO 2 per producerad kwh är illustrerad för de länder som är aktuella i studien. Underlag till figuren finns redovisade i Bilaga 2. Länder med höga utsläpp använder stor andel fossila bränslen för produktion av el. I Danmark utgör exempelvis kol 43% av elmixen och i Polen är motsvarande siffra 92% (IEA 2009) Fossil CO 2 (g/kwh) - El-mix i olika länder Svensk Finsk Dansk Polsk Figur 3 Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (g/kwh) från produktion av el i de fyra länder som är aktuella i studien. Utsläppen speglar hur mycket fossila bränslen som används för elproduktion i respektive land. 9(13)

10 Av Figur 2 framgår att utsläppen av fossil CO 2 per magasin i studerade fall varierar mellan 43 g vid tryckning i Sverige på det valda svenska papperet och 460 g vid tryckning i Polen på det valda finska papperet. Variationen beror som nämnts ovan främst på var tryckningen och därmed aktuell el-produktion sker. Skillnaden i utsläpp i samband med massa- och pappersproduktion i föreliggande studie är däremot inte en effekt av olika typ av el-produktion i Sverige och Finland. Detta eftersom utsläppsdata enligt Paper Profile för specifika papper har använts, utan hänsyn till produktion av inköpt el till bruken. Skillnaden i utsläpp från de olika papperen beror sannolikt på skillnader i produktionsprocesser och energisituationen på respektive bruk. För de flesta studerade alternativen utgör belastningen till följd av transporter en förhållandevis liten andel av de totala utsläppen, se Figur 1. I Figur 4 har utsläppen från enbart transporter i respektive fall illustrerats för att ge en tydligare bild av beräknat transportbidrag Fossil CO 2 (kg) - Transporter a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Figur 4 Klimatpåverkan från tranporter i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ. Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b) eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svensk papper och b-alternativen ett finskt papper. Uppskattade transporter av papper från pappersbruk till tryckeri samt från tryckeri till distributionscentral i Sverige ingår. 10(13)

11 För de åtta alternativ som illustreras i Figur 1-Figur 4 har generella tryckdata för energianvändning och makulatur använts. För att illustrera effekten av specifika tryckdata har de generella alternativen med tryckning i Katrineholm (1a och 1b) jämförts med mer specifika alternativ för Katrineholmstryckeriet (1c och 1d). Dataunderlag till figuren finns sammanställda i Tabell 2 och mer detaljerat redovisade i Bilaga 3. Katrineholmstryckeriet är avsevärt energieffektivare än de antagna, generella tryckerierna. Makulaturen är däremot något högre i Katrineholm än vad som antagits för de generella fallen, vilket får viss effekt på bidraget från pappersproduktion och transporter av tryckpapper eftersom större mängd papper behövs Fossil CO 2 (kg) - Generella resp Specifika tryckdata Transport Tryck Papper a 1c 1b 1d Figur 5 Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp (kg) för studerade alternativ i Sverige. I samtliga fall produceras ex av ett 100-sidigt magasin. Alternativ med generella tryckdata (1a, 1b) jämförs med alternativ med specifika tryckdata från Sörmlands Grafiska i Katrineholm (1c, 1d). I alternativen 1a och 1c används ett svensk papper och i 1b och 1d används ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter är inkluderade och illustrerade. 11(13)

12 Slutsatser och diskussion Klimatpåverkan i form av fossila CO 2 -utsläpp från produktion av st 100-sidiga magasin á 0,24 kg (240 g) varierar i studerade alternativ mellan 3,2 ton (Alternativ 1a; tryckning i Sverige på utvalt svenskt papper) till 35 ton (Alternativ 4b; tryckning i Polen på utvalt finskt papper). Omräknat till utsläpp per magasin motsvarar detta en variation mellan 43 g och 460 g fossil CO 2. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar papperets bidrag till trycksakens totala miljöbelastning mellan 5% (Alternativ 4a; tryckning i Polen på utvalt svenskt papper) till 76% (Alternativ 1b; tryckning i Sverige på utvalt finskt papper). För en trycksak är papperet betydelsefullt ur miljösynpunkt och det är alltid viktigt att kontrollera papperets miljöprestanda. Denna studie visar dock att med ett miljöanpassat papper kan papperets miljöpåverkan utgöra en mycket liten andel av trycksakens totala miljöpåverkan. Studien visar att tryckningens bidrag till trycksakens totala miljöbelastning kan vara mycket stor. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar tryckningens bidrag mellan 12% (Alternativ 1b; tryckning i Sverige på utvalt finskt papper) till 87% (Alternativ 4a; tryckning i Polen på utvalt svenskt papper). Tryckeriers energieffektivitet är viktigt och särskilt betydelsefullt för klimatpåverkan är vilken typ av energi och el som tryckeriet använder sig av. För de flesta studerade alternativen utgör belastningen till följd av transporter en förhållandevis liten andel av de totala utsläppen. I de studerade alternativen med generella tryckdata varierar transporternas bidrag mellan 4% (Alternativ 4b; tryckning i Polen på utvalt finskt papper) till 23% (Alternativ 1a; tryckning i Sverige på utvalt svenskt papper). Denna studie illustrerar på ett tydligt sätt att det är viktigt att beakta olika livscykelsteg vid optimering av specifika trycksaker. Med exempelvis ett miljöanpassat papper kan tryckprocessens bidrag till trycksakens totala miljöbelastning vara helt dominerande, särskilt om miljöbelastande el används. Att trycka i Sverige är fördelaktigt ur klimatsynpunkt. Denna översiktliga studie har gjorts med ett livscykelperspektiv men restprodukthanteringssteget har inte tagits med p g a brist på lättillgängliga, offentligt publicerade data. Inte heller användningssteget har åskådliggjorts men för trycksaker medför användningen inte nämnvärd miljöbelastning. Eftersom studien är översiktlig har vissa förenklingar gjorts. Exempelvis omfattar data för papper inte inköpt el till bruken. Data för tryckning omfattar här energianvändning (antagen som 100% el-energi) och uppgifter om papperspill. Uppgifter om exempelvis tryckplåt och tryckfärg har inte beaktats. Valet av produkt att undersöka i studien har gjorts mot bakgrund av den utgör en typprodukt hos Sörmlands Grafiska i Katrineholm. För att relatera siffrorna i studien till en vardaglig företeelse motsvarar utsläpp av ett 100- sidigt magasin (d v s g fossil CO 2 ) körning med en miljöanpassad personbil (med utsläpp lägre än 120 g fossil CO 2 /km) i knappt 400 meter till knappt 4 km. Vid jämförelse av klimatpåverkan från olika typer av produkter (varor och tjänster) bör man alltid vara uppmärksam på de antaganden som gjorts i varje enskilt fall. 12(13)

13 Referenser Baumann, H., Tillman, A.-M., The Hich Hiker s Guide to LCA, An orientation in life cycle assessment methodology and application. Studentlitteratur, Lund, Enroth, M., Moberg, Å., Johansson, M., Miljönyckeltal för tidningsföretag utveckling av en branschgemensam databas, STFI Report PUB 15, Dec Google Earth. Jan Google Maps ( Jan International Energy Agency (IEA) ( Jan Moberg, Å., Johansson, M., Finnveden, G., Jonsson, A., Screening environmental life cycle assessment of printed, web based and tablet e-paper newspaper. KTH Centre for Sustainable Communications, TRITA-SUS Report 2007:1, Personlig kommunikation Fält, C., SCA Graphic Sundsvall. Larsson, M., SCA Graphic Sundsvall. Hägglund, P., Myllykoski. 13(13)