Alkohol, livstil, hälsa

Transkript

1 Alkohol, livstil, hälsa Fredrik Spak Lektor, socialmedicin, Sahlgrenska akademin samt FoU Närhälsan Gbg och Södra Bohuslän

2 Disposition Alkoholen i samhället Alkohol och hälsa inklusive cancer Skall det vara så här?

3 Lite historik, denna gång med betoning på kvinnor Kvinnors roll i alkoholtillverkning mjödbrygd? Utskänkning kring 1800 Alkohol associerat med den sociala eliten (vin) och fallna kvinnor (öl, sprit) samt utskänkningsmadamer Afrika idag Alkohol som rengöringsmedel (1800-t) Alkohol som en del av lönesystemet (hög konsumtion för båda könen 1830-t

4 Forts. historik Nykterhetsrörelsen, kvinnor drev på, fr.a. pga. männens superi och därmed sammanhängande negativa påverkan på familjelivet Men: manlig dominans. Länkrörelsen Kvinnor initialt kaffekokare, egna länkar från 50-t Motbok Mycket kraftig begränsning av kvinnors inköpsrättigheter. Kvinnor drack mycket mindre än idag Sydeuropa: mycket färre alkoholkonsumenter, särskilt bland kvinnor Kvinnor i Portugal har inte druckit under graviditet

5 Från 1955 kraftig ökning av kvinnors konsumtion Ökade, liksom mäns konsumtion, till Minskade till Sedan svag ökning till slutet 1990-t, sedan något starkare ökning till förra året Flickors konsumtion nu möjligen lika hög som för pojkar (nästan lika hög på 70-t)

6 Konsumtion-problemberoende Ett kontinuum oklart när ett stadium glider över i ett annat Riskgränser (Sverige) Medelkonsumtion Kv gr/v Män gr/v - Intensivkonsumtion Kv 4 glas (48 gr) Män 5 glas (60 gr)

7 Skäl att dricka Socialt umgänge Festligt, avbrott från vardagen - Social smörjmedel - Underlätta kontakter - Män - Kvinnor Gott, framhäver smak

8 Kvinnors alkoholkonsumtion: skäl Berusning? Dämpa oönskade obehag (smärta, ångest, ensamhet). Avslappningsmedel. Understödja relationer: socialt smörjmedel, alkohol acceptabelt i fler situationer utan mäns närvaro Förbättra hälsan?

9 Socialt smörjmedel, frågor Blir folk lyckligare av att dricka? Blir då (om man blir lyckligare) hälsan bättre (effekt av utökat socialt nätverk?) Stressar dessa nätverk?

10 Kvinnors alkoholkonsumtion: skäl Underlätta sexuella kontakter? Frigörelse, exempel kvinnors ökande ouzodrickande i av feminister öppnade kaféer i Aten på 80-t (symbol för friare livsstil) (Papagourafali 1992) Prag: 80-t kvinnors ölstorlek 10cl och mäns 100cl (kontroll?) (L Kubicka) Sverige: Motbokens avskaffande Kaféet ersatt av restaurang (kontinentalt kafé) Tidsbundna trender för vad som är inne nu te

11 Skäl att dricka, Ungdomar Bli berusad Göra som de andra (peer-pressure) Göra förfesten roligare (Filip Lalander) Underlätta sexuella kontakter (gäller först efter förfesten) Generellt små könsskillnader

12 Alkoholkonsumtion Ledermannsambandet (1956) Konsumtionsfördelningen i ett land: konsumtionsförskjutning uppåt i ett högkonsumerande land. En slags nätverksteori. vidarestuderat av O-J Skog 90-t. Ofta ifrågasatt. Om medelkonsumtion ökar från 5 till 10 l/år ökar andelen som dricker mer än 5 cl per dag från 4 till 13%

13 Alkohol-äktenskap Tidigare samband: Män som skilde sig ökade sin alkoholkonsumtion Kvinnor som skilde sig minskade: Senare studier (Wilsnack 1992) kvinnor som skilde sig från missbrukande man minskade, kv. som skilde sig från icke missbrukande män ökade sin konsumtion Skäl: 1. kvinnor tar mer efter mannens konsumtion än tvärtom 2.försök fr. kvinnan att kontrollera mannens kons.? 3. skilja sig från alkoholen 4. för kvinnor samma stress att skilja sig från man som tvärtom (leder till ökad konsumtion, alternativt förändrade vanor (krogliv, restaurangliv, partnersökande) 5. förändrad ekonomi

14 Alkohol-äktenskap, forts Idag: sambandet mellan äktenskap och alkoholkonsumtion modifieras av andra faktorer (Matzger 2004): I enkla modeller drack gifta sign. mindre. Hypotesen är att äktenskapsstatus är markör för andra social faktorer, t.ex. familjeoch andra social nätverk som påverkar konsumtionsvanor. Så t.ex. medför högre andel probl. Alkohol-/drogkonsumenter i nätverket högre risk. Tidigare och aldrig gifta problemdrickare hade oftare psykiatrisk störning Skilsmässa/separationer har (något) större effekt på personer med beroende Ökad ålder förklarar mer av alkoholkons. hos konsumenter än civilstatus. Problemens svårighetsgrad förklarar mer än civilstatus.

15 Metod, studiegrupp Data ur WAG-studien (Kvinnor och alkohol i Göteborg) Stratifierat urval Kvinnor, 20 och 25 år Totalt 897 respondenter Intervjudata från 1995 och 2000

16 2 1,5 1 0,5 0 klusteranalys 20- och 25-åriga kvinnor 2000 (n=420) Mindre sex. hämmad Mindre nedstämd Starkare Avslappnad Lindra smärtor Njutbar sex Säga ifrån Mer skärpt Bättre ideér Arbeta bättre Roligare Få vänner Där andra drack Restaurang Pub Fest Hemma m vänner Hemma ensam Partner Vänner Arbetskamrater Ensam utanför hemmet Dryckeskontext variabler 2000 (n=420) Effektdrickande (n=64) 15.2% Socialt drickande (n=196) 46.7% Måttlighetsdrickande (n=160) 38.1% Lättare somna Mindre blyg Medelvärde

17 Sammanfattning Upplevda effekter OCH var och med vem man dricker påverkar konsumtion Nedstämdhet och ensamdrickande störst samband med problematisk alkoholkonsumtion Preventiva insatser: undersöka varför och var man dricker Klusteranalys är en god metod att undersöka gruppskillnader i dryckeskontext

18 Sammanfattning Socialt nätverk har betydelse för alkoholkonsumtionen. Flera bivariata samband kan sannolikt bättre förklaras med bl.a. de sociala aktiviteterna och de konsumtionsvanor som ens omgivning har Religiöst betingade vanor sannolikt bättre förklarade av socialiseringseffekter Lättare se hur sociala nätverk kan påverkas i behandling än prevention

19 Drogutvecklingen i Sverige Drogutvecklingen i Sverige

20 1 Antal serveringstillstånd vid årets slut med tillstånd att servera alkohol till allmänheten och slutna sällskap Antal Totalt Servering till allmänheten Servering till slutna sällskap Drogutvecklingen i Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten

21 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre, fördelad på dryckessorter Liter 10 Sprit Folköl (kl IIA) Mellanöl (kl IIB) Starköl Vin Drogutvecklingen i Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten

22 Drogutvecklingen i Sverige

23 4 Alkoholkonsumtionens olika delmängder i Sverige i liter alkohol 100 % per invånare 15 år och äldre Liter Registrerad Oregistrerad Totalt Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

24 Beräknad genomsnittlig årskonsumtion i liter alkohol 100 % i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 efter kön ( avser skattade värden) Liter 10 8 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

25 Liter Självrapporterad alkoholkonsumtion i liter alkohol 100 % bland åringar ( ) samt bland åringar ( ), fördelad på kön. 6 8 Män Kvinnor 5,3 5,6 6,6 6,4 6,4 6,2 6,3 6,0 5,7 5,8 6,0 4,4 4,3 4,7 4 1,9 2,1 2,2 2,5 2,8 2,8 2,9 2,7 2,9 2,9 2,7 2,8 2,7 1, Drogutvecklingen i Sverige Källor: Leifman och Gustafsson (2003) och andtuppfoljning.se

26 Andelen åringar med riskkonsumtion, efter kön och ålder Procent Män Kvinnor Totalt Drogutvecklingen i Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten

27 Från konsumtion till hälsa

28 Antal slutenvårdstillfällen, antal vårdade personer och antal vårdade personer för första gången sedan 1987 i slutenvård med alkoholrelaterad bi- eller huvuddiagnos Antal Vårdtillfällen Vårdade personer Förstagångsvårdade sedan Drogutvecklingen i Sverige Källa: Socialstyrelsen

29 12 Personer vårdade i slutenvård med alkoholrelaterad bi- eller huvuddiagnos, efter ålder Procent Drogutvecklingen i Sverige Källa: Socialstyrelsen

30 Antal alkoholrelaterade dödsfall (underliggande eller bidragande dödsorsak) fördelat på kön. Åldersstandardiserade dödstal per invånare Antal Män Kvinnor Drogutvecklingen i Sverige Källa: Socialstyrelsen

31 Alkohol och hälsa SU uppmärksammar alkohol, om möjligt på alla kliniker Riksdagens arbete med hälsofrämjande sjukvård Alkohol som riskfaktor i sjukvård Alkohol och hjärtkärlsjukdom, cancer och diabetes Alkohol som hälsoskyddande faktor? Diskussion

32 SU- alkohol Försöker nu stimulera till aktiv anamnestagning avseende alkohol, korta interventioner samt längre behandling Utbildningar

33 Etanol, C2 H5 OH Liten molekyl Fettlöslig Vattenlöslig Behöver ingen receptor för att verka Passerar blod hjärnbarriären Bryts till >90 ner i levern Nedbrytningsprodukten acetaldehyd är troligen den cancerogena substansen Psykoaktivt

34 Socialmedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Folkhälsomål nr 6, Riksdagen 2008 Livsstilsråd hellre än medikamenter FYSS Rökavvänjning Uppmärksamma och ge råd vid hög alkoholkonsumtion

35 Global burden of disease: De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s 2002 västvärlden och rankning 2013 (Disability adjusted Life Years) % Rank Tobak 12, Blodtryck 10, Alkohol 9, Kolesterol 7, Övervikt 7,4 Högt faste- 6. Lågt intag av frukt blodsocker 5 och grönsaker 3, Fysisk inaktivitet 3, Narkotika 1,8 Högt BMI 3 9. Oskyddat sex 0,8 Lite nötter och frön Järnbrist 0,7 Högt natriumtintag 10

36 Alkoholens andel av sjukdomsbördan EUROPA VÄRLDEN M K M K Tot Låg födelsevikt Cancer Mun o svalg Cancer lever Cancer bröst Depression Epilepsi Hypertoni Ischaemisk hjärtsjukdom Diabetes Lever cirrhos % alla sjukdomar 11,1 1,7 6,5 1,3 4,0

37 Tratten Preventionsparadoxen

38

39 Riskbruk 1. Högkonsumtion; mer än 14 standardglas per vecka man, mer än 9 standardglas per vecka kvinna 2. Intensivkonsumtion; 4 std glas vid ett tillfälle man, mer än 3 kvinna (Australien 4-4, 3. Alkoholkonsumtion vid vissa situationer; trafik, arbete, grav

40 Risk för hjärt-kärlsjukdom Relative risk Grammes alcohol per day Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, PHEPA- projektet

41 Mängd alkohol och typ 2 diabetes U-formad kurva; Meta-analys 15 studier Koppes L L et al. Dia Care 2005;28: Copyright 2011 American Diabetes Association, Inc.

42 Odds ratio för olika sjukdomar i förhållande till frekvens av riskdrickande av alkohol ( Berusningsdrickande ) Dawson et al ggr/mån 1-2 ggr/vecka 3-4 ggr/vecka Hypertension 1,01 1,04 1,43 (Högt blodtryck) CHD 0,99 0,96 0,85 (Kardiovaskulär sjukdom) Alkoholberoende 2,10 2,69 5,27 Leversjukdom 1,62 2,78 2,40 Sociala problem 1,30 1,34 1,94

43 Risk för bröstcancer hos kvinnor Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag. Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer

44 Diabetes - risk för diabetes 1. Ju högre alkoholkonsumtion ju större risk för kronisk inflammation, sekundär diabetes och exokrin brist 2. Hög alkoholkonsumtion ger inflammation i i bukspottkörteln vilket för män är en oberoende riskfaktor för insjuknande i T2DM, bukfetma och mindre fysisk aktivitet 3. Hög alkoholkonsumtion ger också insulinresistens och T2DM

45 Diabetes risker om man har diabetes Hög alkoholkonsumtion 45 g/dag ger högre HbA1c (långtidsblodsocker), mer och fler diabeteskomplikationer Svårt sköta sin diabetes, ta sina mediciner, ta sitt blodsocker, förnekar sin diabetes

46 Diabetes risker om man har diabetes i synnerhet 1. Alkohol-utlöst hypoglykemi pga i levern nedsatt glykolys och glukoneogenes, risk för koma 2. Alkohol-utlöst hypoglykemisk unawareness, risk för koma 3. Alkohol-utlöst oförmåga att snabbt normalisera blodsocker

47 Diabetes risker om man har diabetes Alkohol under längre tid ger höga triglycerider Neuropati med nedsatt vibration, fotsår, risk för amputation Vid excessiv alkoholkonsumtion under metformin-beh. vid T2DM risk för laktacidos

48 Cancer Mycket kraftig överrisk för cancer i munhåla, svalg strupe. Eftersom dessa cancerformer är ovanliga har fokus kommit att riktas mot andra cancrar, t.ex. levercancer som dock inte heller är vanlig, men särskilt mot cancer i bröst (kvinnor) och tjocktarm (båda könen) Som framgår av kurvan för bröstcancer (nästa bild) är sambandet dosberoende: Obs det finns ingen skyddseffekt av måttlig förtäring vid cancerutveckling, all konsumtion kan vara skadlig, åtminstobe från några glas i veckan

49 Risk för bröstcancer hos kvinnor Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag. Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer

50 Alkohol och cancer 3-6 glas i veckan ger 25% ökning av bröstcancer (Chen m fl, JAMA Nov. 2011) 10% av alla nya cancerfall beräknas ha alkoholorsak hos män och 3% hos kvinnor. (2011 Schutze m fl) Mekanismer: bristfälligt utredda, främsta hypotesen är att det är etanolens (i vardagligt tal alkoholens) nedbrytningsprodukt acetaldehyd som är cancerogen.

51 Vilka råd gäller för att dricka måttligt? Osäkerheten om hälsonyttan gör att de flesta myndigheter formulerar sina råd med försiktighet American Heart Association kan inte rekommendera alkohol i hälsoskyddande syfte ska diskuteras individuellt mellan patienten-läkaren Vid hjärtinfarkt diskutera nytta av alkohol? Inte göra

52 Kardiovaskulära till stånd 1. Högt Blodtryck alkohol ökar BT dosberoende 2. A. Stroke: alkohol ökar risken för hämorragisk blödning dosberoende B. Risken för ischemisk stroke är J-formad Episodisk högkonsumtion (binge) ger risk för både hemorragisk och ischemisk stroke, särskilt hos unga människor.

53 Forts. olika tillstånd Kardiomyopati hög alkoholkonsumtion, ger på ett dosberoende sätt risk för hjärtmuskel skada. Relativt ovanlig sjukdom Hjärt-kärlsjukdom ökar risken mer än att vara nykterist vid konsumtion över 80 gr/dag, man, kvinna knappt 60 Osäkert vilket dryckesmönster som ger dessa skador men tydligare tecken för tillfälliga högintag Dryckesmönster: för den skyddande effekten spelar sort det mindre roll. Lite svårvärderat eftersom konsumtionssorten har samband med när och hur man dricker (måltidsrelaterat drickande dvs i första hand vin är bäst).

54 Skyddande effekter, mekanismer Den mest vedertagna förklaringen till alkoholens skyddande effekter är att det goda kolesterolet HDL stiger med ökande alkoholintag och detta anses kunna förklara ungefär hälften av den skyddande effekten. Andra tänkbara mekanismer är lägre grad av inflammation vid högre alkoholintag, ökad insulinkänslighet och minskad blodplättar att klumpa ihop. I en metaanalys fann man ett starkt och samstämmigt stöd för en koppling mellan måttligt alkoholintag och högre koncentrationer av HDL-kolesterol och samtidigt lägre koncentrationer av fibrinogen som är ett viktigt led i koagulations-processen (Rimm EB, et al. BMJ 1999)

55 Påverkas risken för framtida hjärtkärlsjukdom vid förändrat konsumtionsmönster? Detta är en viktig fråga eftersom förhållandet att vissa konsumtionsgrupper har större risk för en viss sjukdom, INTE automatiskt innebär att en ändrad konsumtion skulle leda till en lägre risk. För att dra en sådan slutsats behövs interventionsstudier, helst med lång uppföljningstid Både engelska och danska studier har inte visar tillräckliga belägg för detta.

56 Min syn på detta Talet om skyddande effekt är direkt skadligt eftersom man vid samma nivå som man kan uppnå vissa skyddande effekter (men bara i lite högre åldrar) samtidigt ökar en mängd andra risker Man får vida många fler dödsfall (20 ggr fler) än vad man sparar liv. Störs intresse av detta har antagligen alkoholproducenterna.

57 Folkhälsoinstitutet, sedan 2014 Folkhälsomyndigheten 1. Avråd alltid från berusningsdrickande 2. Det finns inga säkra nivåer för gravida 3. Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka

58 Folkhälsoinstitutet 4. För personer under 40 år finns inga positiva hälsoeffekter 5. Eventuell hälsoeffekter uppnås redan vid <1 standardglas för äldre män, <1/2 för äldre kvinnor. Lägre nivåer för yngre personer Över dessa nivåer ökad risk I standardglas 12 g etanol (15 cl rödvin)

59 Folkhälsoinstitutet 6. Avvägningen mellan nytta och risk är komplicerad. Man kan därför inte generellt rekommendera alkohol ur hälsosynpunkt. 7. Det finns å andra sidan inte skäl att avråda från måttligt drickande om hänsyn tas till kontraindikationer

60 Nästa bild visar det som skiljer alkohol (och narkotika) från andra levnadsvanor. Alkohol är inblandat i över hälften av allt våld

61

62 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!

63 Info på nätet (Burden of disease) nu även Alkohol en fråga för oss i vården. Studentlitteratur Sven Wåhlin webbresurs, formulär etc utan lösenord