Att vara lantbrukare eller inte

Transkript

1 Att vara lantbrukare eller inte En studie av förutsättningar för livskraftigt lantbruk i tre nedläggningsdrabbade områden i Sverige Jordbruksverket Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Rapport 2002:10

2

3 Att vara lantbrukare eller inte En studie av förutsättningar för livskraftigt lantbruk i tre nedläggningsdrabbade områden i Sverige Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet Författare Helena Nordström Källström Jordbruksverkets referenser Martin Sjödahl och Bo Norell

4

5 Innehåll Förord Inledning Problemets komplexitet Bakgrund och syfte Hur minskar jordbruket i de utvalda studieområdena? Tillvägagångssätt Litteratur Kategorisering av materialet Källkritik av litteraturen Tidsaspekten TV-filmer från Småland Intervjuerna Kvalitativa studier Analys av data Livsform och heterogenitet om subjekten i studien Livsform Heterogenitet Lantbruket och samhället ett systemperspektiv Motiv för att syssla med lantbruk Inledning Identiteter Bonden i samhället Den så kallade friheten Bonden i samklang med naturen Entreprenören Sammanfattning av avsnittet om identiteter Platsen Platser under förändring Historisk tillhörighet Framtidstro på en plats Sammanfattning av avsnittet om platsens betydelse Familjen/familjejordbruket och andra sociala nätverk Ensamhet

6 5.4.2 Familjens betydelse Kvinnans roll Sociala nätverk LRF mitt i byn Samverkan Folk på gården Sammanfattning av avsnittet om familj och sociala relationer Generationsskifte Arvets betydelse Att investera för efterträdaren Sammanfattning av avsnittet om generationsskifte Arbetssituation Den trasige bonden Stress och ledighet Sammanfattning av avsnittet om arbetssituation Lönsamhet och bristande sådan Ekonomisk uppskattning Lönsamhet och skuldsättning Att ta saken i egna händer och tro på framtiden Att rätta munnen efter matsäcken Sammanfattning av avsnittet om lönsamhet och bristande sådan Jordbrukspolitik och marknadsrelationer Bonden och byråkratin Den nyckfulla jordbrukspolitiken Systemvärlden på kollisionskurs med livsvärlden Ryggsäcken ett verkligt problem och intern mytbildning Sammanfattning av avsnittet om jordbrukspolitik och marknads-relationer Service, infrastruktur och arbetstillfällen En ond spiral Tillgång på arbetstillfällen Olika behov Sammanfattning av avsnittet om service, infrastruktur och arbets-tillfällen Livskvalitet - en syntes Föreställningen om ett gott liv Längtan till civilisationen

7 Livskvalitetens påverkan på jordbruket Slutsatser Det beror på samverkande faktorer Vissa faktorer är extra viktiga Konsekvenser för policy Skillnaden mellan Norrland och Småland Landskapsstruktur Generell inställning till framtiden Alternativa verksamheter Litteratur Referenser Personliga meddelanden Litteraturtips Slutord Appendix 1: Intervjuguide

8

9 Förord Bakgrund Denna rapport har framtagits inom projektet CAP:s miljöeffekter. Projektet initierades genom ett regeringsuppdrag som 1996 gavs till Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet och som har till syfte att följa och utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP (Common Agricultural Policy). En central del i uppdraget är att bevaka utvecklingen av jordbrukets miljöpåverkan för att kunna upptäcka negativa trender och möjliggöra avstämning mot de uppsatta miljömålen. Miljömålen Av de 15 miljökvalitetsmål riksdagen har antagit är det flera mål som berörs av utvecklingen inom jordbruksområdet och där jordbrukspolitiken kan påverka möjligheterna att nå målen. Detta är tydligast inom Ett rikt odlingslandskap. Varje miljökvalitetsmål är uppbyggt av ett antal delmål. Delmålen är så formulerade att den observerade utvecklingen kan stämmas av mot dem. Exempel på delmål är; Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till ton. (Ingen övergödning). Senast år 2010 skall samtliga ängsoch betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark skall utökas med minst ha och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna skall utökas med minst ha till år 2010 (Ett rikt odlingslandskap). Vad styrs av CAP? Förutom att beskriva utvecklingen är en annan viktig del av projektet att bedöma jordbrukspolitikens påverkan på miljön, något som av flera skäl är en komplicerad uppgift. Det räcker inte med att beskriva utvecklingen och hänföra denna till existerande politik eftersom den observerade utvecklingen kan vara en följd av andra faktorer än CAP eller, på grund av olika trögheter, en följd av tidigare års jordbrukspolitik. För att kunna se effekterna av olika delar av politiken i sig har en ekonomisk modell SASM och olika lönsamhetskalkyler använts. Detta för att bedöma hur politiken påverkar lantbrukarnas val mellan olika produktionsformer och lönsamheten mellan olika regioner. Tidigare resultat Resultaten från projektets tidigare analyser visar på att stöden till jordbruket påverkar miljön men med olika grad av effektivitet när det gäller förhållandet mellan positiva och negativa effekter. Till exempel har betesmarksstödet en mer positiv effekt än djurbidragen som i sin tur är effektivare än prisstödet när det gäller att hävda betesmarker. Analyser av den senaste jordbrukspolitiska reformen Agenda 2000 pekar också på kraftiga ekonomiska incitament för ökad betesdrift vilket skulle gynna biologisk mångfald och kulturmiljövärden genom hävdade betesmarker. Den faktiska utvecklingen stödjer i stora drag slutsatserna av den ekonomiska analysen men regionala avvikelser har observerats där nedläggningen av mjölkföretag i vissa områden gått mycket snabbt trots att lönsamheten inte försämrats i förhållande till andra områden. Detta gäller t.ex. i Norrlands inland där nedläggning av företag sedan EU-inträdet varit hög trots att lönsamheten under samma period inte försämrats i förhållande till övriga Sverige. 5

10 Problematiken Kultur och naturvärden är beroende av att marken hävdas vilket i sin tur är beroende av att det finns lantbruksföretag i närheten. När avståndet ökar mellan företagen kan kostnaden öka för att hävda marken och för att underhålla värdefulla landskapselement. Detta problem blir speciellt stort för regioner där nedläggning av företag sker extra snabbt och där det redan är glest mellan företagen. Även om en minskning av antalet företag inte med nödvändighet behöver betyda minskad areal eller produktion kan en sådan utveckling påverka möjligheten att nå miljömålen. Varför jordbrukare lägger ner och varför ingen tar över driften är alltså viktigt att förstå för att kunna analysera jordbrukspolitikens miljöeffekter. De ekonomiska analyser som visar vilka ekonomiska signaler som politiken sänder ut kräver kompletterande analyser för att förstå lantbrukarnas beteende. Syftet För att få ökad kunskap om de faktorer, förutom förändringar i lönsamheten, som påverkar beslutet att driva företaget vidare eller inte initierades en undersökning som presenteras i denna rapport. Rapporten och undersökningen har utförts av Helena Nordström Källström, doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Startpunkt Som startpunkt kallades till ett möte med forskare och tjänstemän med kunskaper inom området. Vid detta möte, samt vid andra kontakter, framkom att för att få klarhet i orsakssammanhangen krävs en kvalitativt orienterad intervjustudie. Samtidigt fördes det fram synpunkter på att en del av svaren på frågeställningen kan finnas i litteraturen. Man ville att studien skulle inriktas på bibehållandet av natur- och kulturvärden och inte på antalet företag, även om gruppen ansåg att sambanden mellan bevarande av värden och livskraftigt lantbruk var tydliga. Tjänstemännen som fanns med i referensgruppen kom från Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket, Glesbygdsverket och från Länstyrelserna i Gävleborgs och Kronobergs län. Med i gruppen fanns också en ombudsman från LRF i Västerbottens län och en person från Skogsmuseet i Lycksele. De forskare som deltog var kulturgeografer från Stockholm och Göteborg. Litteratur samt djupintervjuer För att studera jordbrukets förutsättningar i de nedläggningsdrabbade områdena bestämdes att man skulle göra en litteraturöversikt och ett antal djupintervjuer med lantbrukare i tre gemensamt utvalda områden i Sverige. För detta uppdrag utsågs Helena Nordström Källström. Som nämnts ovan finns kopplingar mellan antalet lantbruksföretag och nedläggning av värdefulla marker. Därför fokuserar studien på varför företagen försvinner och i förekommande fall med fokus på värdefulla marker. Referensgruppen kom med förslag till studieområden med hög nedläggningstakt av jordbruksföretag. Efter överväganden valdes tre områden ut. Ett som representerar tätortsnära landsbygd 1 i sydsvensk skogbygd och två områden representerande glesbygdskommun 2 respektive tätortsnära landsbygd i Norrlands inland. 1 Tätortsnära landsbygd är område med 5 till 45 minuters bilresa till tätort med fler än 3000 invånare, enligt glesbygdsverkets definition. 6

11 Studiens omfattning Studien ger naturligtvis inte svaret på frågan om hur jordbrukspolitiken påverkar möjligheterna att nå miljömålen eller hur en effektiv politik skall utformas. Osäkerheten blir också med nödvändighet stor om man skall försöka dra generella slutsatser utifrån enskilda fallstudier. Studien bidrar dock med kunskap om lantbrukarnas beteende och vilka faktorer som kan påverka beslutet att fortsätta eller lägga ner verksamhet. Inte minst illustrerar intervjuerna den komplexa beslutssituationen lantbrukarna står inför där en mängd andra faktorer än lönsamheten i produktionen är avgörande för om verksamheten skall fortsätta eller inte. Studien ger därmed en indikation på att det finns flera betydande faktorer som ligger utanför den traditionella jordbrukspolitiken och där en effektiv politik för att uppnå miljömålen måste innefatta andra åtgärder inom regional- och glesbygdområdet. Eftersom studien är begränsad till omfattning och frågeställningar måste resultatet av studien i första hand ses som en utgångspunkt för fortsatta studier om lantbrukandets villkor i nedläggningsdrabbade områden. Författaren är ansvarig Deltagande myndigheter och referenspersoner har bidragit med synpunkter och kommentarer men det är författaren, Helena Nordström Källström, som själv ansvarar för innehållet och slutsatserna i rapporten. Jönköping i november 2002 För CAP:s miljöeffekter: Bo Norell & Martin Sjödahl 2 Enligt Glesbygdsverket så räknas till glesbygd ett område som har mer än 45 minuters resväg till närmaste tätort med fler än 3000 invånare. Till glesbygdskommun räknas som enligt Glesbygdsverket kommuner med minst 30 % av sin befolkning boende i glesbygd. 7

12

13 1 Inledning Detta är en studie i varför lantbrukare lägger ned sin verksamhet i delar av Norrlands inland och i delar av Götalands skogbygder. Det finns flera skäl till att studien initierades. Dels ansågs den nödvändig för att förstå varför miljömålen var svåra att nå. Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innehåller delmålet att samtliga värdefulla ängs- och betesmarker skall bevaras och skötas på ett sätt som bevarar dess värden, senast år Samtidigt har Jordbruksverket visat på följande, delvis motsägelsefulla, resultat: att nedläggning av värdefulla marker fortgår med hög takt i främst Norrlands inland och i västra Svealand. att nedläggningen av företag sedan EU-inträdet varit högst i ovan nämnda områden. att lönsamheten under samma period varit relativt sett bättre i Norrland än i övriga Sverige. Bakgrunden till Jordbruksverkets intresse är alltså att man identifierat svårigheter med bevarandet av värdefulla marker i vissa områden i Sverige. Därför vill man klargöra den nuvarande jordbrukspolitikens betydelse för nedläggning av jordbruksföretag i glesbygd i förhållande till andra faktorer. Under våren 2001 initierades därför en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter och det är alltså inom detta projekt som studien är genomförd. Inom ramen för mitt doktorandarbete, om lantbrukares sociala villkor och hur dessa påverkar lantbrukarens beslut och handlande, har jag alltså under hösten 2001 haft möjlighet att studera förutsättningar för lantbruk i svensk glesbygd och skogsbygd. I denna studie är det inte i första hand statistik om hur nedläggningen ser ut, ålder, gårdsstorlek och andra strukturella förutsättningar som är i fokus utan jag vill fördjupa förståelsen för de sociala, bakomliggande problem som glesbygdsjordbruket har. Varför är det inte värt att vara lantbrukare längre? Vad ligger bakom beslutet att lägga ned? Det är denna typ av frågor som intresserar mig. Studien består av en litteraturstudie och djupintervjuer med 30 stycken lantbrukare och deras familjer. Inom projektet ville man studera nedläggningen i två Norrländska inlandskommuner och i ett område i sydöstra delen av Götaland. Dessa områden kan anses representera de mest hotade bygderna i Sverige. Som representanter för Norrländska inlandskommuner valdes en att representera tätortsnära landsbygd 3 och en att representera glesbygdskommunerna 4. I Götaland, som är långt mer tättbefolkat än Norrlands inland, valdes en församling som representant för tätortsnära landsbygd i Småländsk skogbygd. Områdena valdes ut av referensgruppen gemensamt och jag har valt att inte namnge områdena i rapporten för att göra det svårare att känna igen intervjupersonerna. Alla tre områden valdes alltså ut som representanter för de områden som är speciellt nedläggningshotade enligt Jordbruksverkets statistik. 3 Tätortsnära landsbygd är ett område med 5 till 45 minuters bilresa till tätort med fler än 3000 invånare, enligt glesbygdsverkets definition. Det utvalda området i Götaland samt ett av områdena i Norrlands inland räknas till tätortsnära landsbygdskommuner, vilket innebär att minst 30 % av befolkningen bor utanför tätort (fler än 3000 invånare), men mindre än 30 % av befolkningen bor i glesbygd (se not 2) 4 Enligt Glesbygdsverket räknas ett område som har mer än 45 minuters resväg till närmaste tätort med fler än 3000 invånare till glesbygd. Ett av de utvalda områdena i Norrlands inland räknas till glesbygdskommunerna som enligt Glesbygdsverket har minst 30 % av sin befolkning boende i glesbygd. 9

14

15 2 Problemets komplexitet 2.1 Bakgrund och syfte Vid studier av varför lantbrukare lägger ned sin verksamhet måste man beakta varför de blev lantbrukare från början. Att lägga ner sitt jordbruk är uttryck för ett beslut. Beslutet grundar sig på motiv, oftast inte ett utan flera samverkande. Bristande lönsamhet räcker inte för att förklara de pågående förändringsprocesserna i svenskt jordbruk, även om det kan komma upp snabbt i en diskussion. Perspektivet måste breddas: Vilka motiv finns för att överhuvudtaget leva och verka på en gård? Efter att ha identifierat befintliga motiv, kan man börja titta på vilka motiv som saknas för att vilja stanna i jordbruket, men även vilka motiv som tillgodoses av alternativa verksamheter. Brukande och livsstil anser jag vara intimt sammankopplade och det är därmed svårt att avhandla det ena utan att beakta det andra. Naturligtvis finns det situationer där lantbrukaren väljer att bo kvar på sin gård trots att de valt ett nytt yrke. I den här studien är det nedläggningen av lantbruksföretag som är i fokus, inte utflyttningen, men i många områden i glesbygd innebär byte av yrke ofta utflyttning eftersom det är svårt att hitta ett alternativt arbete på lämpligt pendlingsavstånd. Sannolikt skiljer sig möjligheterna att bo kvar i en bygd utan att bruka gården mellan de utvalda studieområdena. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer/motiv som ligger bakom nedläggning av gårdar i identifierade nedläggningshotade bygder i Sverige. I denna studie har jag gjort en översiktlig kartläggning av den aktuella litteraturen samt kompletterat den bild som då växer fram med ett antal halvstrukturerade djupintervjuer i de tre områden som referensgruppen identifierat, som representerande de mest nedläggningshotade områdena. De frågeställningar som belyses är: Vilka motiv finns för att bruka en gård? Vilka motiv saknas för att stanna på gården? Vilka motiv finns för att söka sig till en annan verksamhet? Med utgångspunkt från dessa frågeställningar analyserar jag vad som gör att lantbruk läggs ned i vissa områden i Norrlands inland och i sydöstra Götalands skogsbygder. Människans motiv eller intentioner speglas i de önskemål och behov vi söker tillgodose. Detta kan ske på många olika sätt. Samma behov, t ex att leva ett familjeliv, kan motivera olika lantbrukare att både stanna kvar på gården, stanna kvar på gården men byta yrke, eller att lämna gården. Det är komplexitet, snarare än enkla svar, som studien söker fånga. 2.2 Hur minskar jordbruket i de utvalda studieområdena? Mellan 1994 och 1999 minskade antalet lantbruk i Sverige från ca till Antalet djurgårdar i Sverige minskar snabbast och framför allt de som har mjölkkor, medan antal djur på varje gård i allmänhet ökar (Jordbruksstatistisk årsbok 2000). Jag har också fått tillgång till statistik över den faktiska nedläggningen i de tre studerade områdena (detta är statistik som Jordbruksverket förfogar över). Jag har fått mätvärden från 1951, 1981, 1990, 1995 och Nedan redovisas några intressanta förändringar i de aktuella områdena. I församlingen i sydöstra Götaland minskar arealen använd åker och betesmark, dock har minskningen avtagit i och med EU-inträdet. Från 1995 har utnyttjad betesmark minskat från 11

16 403 ha till 358 ha och åkermarken har minskat från 563 ha till 442 ha. Mellan 1990 och 1995 halverades antalet mjölkkor, medan den totala summan nötkreatur minskade från 878 till 585. Antalet hästar har ökat något. Antalet företag har minskat från 37 till 33 sedan 1995 (11 %). Om man ser det över en 50-års period så är förändringarna mycket större. I den tätortsnära landsbygdskommunen i Norrlands inland har minskningen sett lite annorlunda ut. Mellan 1995 och 1999 har åkermarken minskat från 1754 ha till 1558 ha och den utnyttjade betesmarken minskade från 184 ha till 127 ha. Antalet mjölkkor har minskat från 551 stycken till 443 mellan 1990 och 1995, medan det totala antalet nötkreatur har minskat från 1305 till Antalet hästar har ökat sedan 1981 från 31 till 47 (1995), men detta följde av en minskning från 892 stycken år Minskningen av antalet lantbruksföretag har i denna norrlandskommun varit mer markant än i den småländska församlingen, från 143 företag 1995 till 118 företag 1999 (17 %). I den norrländska glesbygdskommunen har åkermarken minskat från 844 ha till 783 ha mellan 1995 och Den utnyttjade betesmarken har under samma period minskat till 117 ha, som är ungefär samma nivå som 1981 (var uppe i 170 ha 1995). Antalet mjölkkor ökade mellan 1990 och 1995 med tre stycken från 286 till 289, men det totala antalet nötkreatur minskade dock från 696 till 664. Antalet hästar har ökat till det dubbla mellan 1981 och 1995 och är nu 17 st. i kommunen. Minskningen av antalet lantbruksföretag under de första fyra EU-åren var högst i den norrländska glesbygdskommunen av de tre områden som studerats, från 68 stycken till 55, en minskning med 19 %. Jag har gjort diagram över minskningen av lantbruksföretag (figur 1). Överlag kan man säga att den genomsnittliga minskningen i antalet jordbruksföretag har avstannat under senare år. Eftersom jag inte har något mätvärde mellan 1951 och 1981 är det omöjligt att säga när förändringstakten började avta. Nedläggningstakten i områdena bär inga tydliga tecken på EU-inträdet. När det gäller betesmark, så verkar utnyttjandet av den ha ökat markant sedan Under senare år har den sedan minskat igen, detta återigen med undantag för den tätortsnära norrländska landsbygdskommunen som verkar ha haft en konstant nedgång under hela perioden. Den tätortsnära norrländska landsbygdskommunen har förhållandevis liten del betesmark om man ser till den totala ytan. Den småländska skogsbygdsförsamlingen har mycket betesmark om man ser till församlingens totala yta. Förändringen i areal betesmark är osäker beroende på olika mätmetoder under olika perioder. 12

17 Nedläggning av lantbruksföretag antal företag år Norrländsk tätortsnära landsbygd Norrländsk glesbygd Småländsk skogsbygd Figur 1Nedläggning av lantbruksföretag i de aktuella områdena under de senaste 50 åren. Minskningen i både areal betsmark och lantbruksföretag har varit stor sedan 1950-talet. I diagrammet ser minskningen ut att ha varit lika stor hela tiden, detta beror på att jag inte har några mätvärden mellan 1951 och 1981, diagrammen ger därför uttryck för en genomsnittlig minskning under dessa år. 13

18

19 3 Tillvägagångssätt 3.1 Litteratur Arbetet består dels av en litteraturstudie och dels av en intervjuundersökning. Jag startade med att kartlägga de motiv för lantbrukande som andra forskare studerat för att få en utgångspunkt Kategorisering av materialet I studiet av litteraturen sorterades lantbrukarens motiv i olika kategorier som jag fann i materialet. Jag har sedan redovisat litteraturstudien utifrån dessa kategorier. Centrala aspekter att belysa och beakta är betydelsen av familjen och familjejordbrukets minskande omfattning - hur relaterar ensamhet till motivationen? Betydelsen av bondeidentitet, men även hur omgivningen ser på bonden och vilken status han 5 erhåller, studeras. Vikten av generationsväxlingar och kontinuitet i brukande och livsform - kommer någon att ta över gården? Är bonden den sista i byn eller finns det fler som håller ut vilka sociala nätverk finns kvar? Om han är den siste bonden i en bygd, vad har han i så fall för nätverk och vilken betydelse har nya, icke-traditionella former för samvaro och interaktion med andra människor? Naturligtvis spelar också ekonomin in; vilken lönsamhet finns? Vilka faktorer kan generellt sägas påverka beslutsfattande på gården? Det är tydligt att det finns många faktorer som är av betydelse att beakta om vi vill förstå pågående förändringar inom svenskt jordbruk. Litteraturstudien bildar grunden för intervjuerna. I intervjusituationen byggdes diskussionen upp runt de kategorier som jag funnit i litteraturen. Detta för att identifiera vilka faktorer som var relevanta för den specifika situationen. Frågorna hölls så öppna som möjligt så att nya faktorer hade möjlighet att komma upp (se vidare i kapitlet 3.2 om intervjumetod). De exempel på faktorer som genererades från litteraturen kan kategoriseras som ett antal inifrån - respektive utifrån -faktorer (se figur 2). Alla dessa motiv är under ständig förändring; attityder, familjesituation, jordbrukspolitik etc. Figur 2 beskriver hur olika faktorer kan tänkas påverka bondens beslutsfattande. Det är naturligtvis också så att inga faktorer är renodlade inifrånfaktorer eller utifrånfaktorer. Alla faktorer påverkar varandra på ett eller annat sätt. Dock har lantbrukaren troligtvis en större påverkan på sin familjesituation än på EU:s jordbrukspolitik, så jag har valt att förenkla bilden på detta sätt. Jag behandlar motiv för beslut enligt denna modell och med dess kategorier (se figur 2). Jag sorterar in och redovisar de data som jag samlat in under de dessa kategorier. Några av rubrikerna har slagits samman under resans gång. 5 Jag är medveten om att lantbrukare även kan vara kvinnliga, men för att göra det hela enkelt för mig själv så benämns bonden som han eller honom eftersom det traditionellt har varit så. Undantag är när jag skriver om en specifik kvinnlig bonde. 15

20 Ekonomisk situation (lönsamhet och skuldsättning etc.) Jordbrukspolitiken (EUs regler och svensk lagstiftning) FAMILJEN GÅRDEN/ PLATSEN Lantbrukaren IDENTITET Arbetssituation (bundenhet, skaderisk mm.) GENERATION SOCIALA NÄTVERK Service och infrastruktur (även arbetstillfällen) Beslut om nedläggning? Figur 2. Faktorer som påverkar lantbrukares beslutsfattande Källkritik av litteraturen Jag har främst koncentrerat mig på svensk litteratur och undersökningar som är gjorda under det senaste decenniet. Jag har analyserat både akademisk litteratur och skrifter från myndigheter och organisationer. Det finns till exempel flera intervjustudier gjorda av LRFföreningar, Länsstyrelser och Länsmuseer runt om i landet. Jag har redovisat den litteratur som jag tagit del av. Även om studierna kan vara utförda på ett otillfredsställande sätt eller inte är helt jämförbara, så ger de ändå uppslag kring företeelser som kan vara värda att undersöka närmare. När det gäller utländsk litteratur, så har jag tittat lite på undersökningar av allmän karaktär för att bredda studien. Jag har bland annat analyserat brittiska artiklar som berör frågeställningarna. Å ena sidan måste man vara medveten om att Storbritannien och Sverige har olika förutsättningar och historiska skeenden även om de båda är en del av Europa. Enligt rapporten Europas landsbygd i förändring har lantbruket många skepnader i EU. Skillnaderna mellan jordbruk i olika regioner när det gäller storlek, produktionsvolym och så vidare är så stora att det egentligen är helt olika verksamheter man talar om (Persson & Westholm 1994). Å andra sidan finns det idag även stora likheter mellan de industrialiserade jordbruken i världen. Inte minst är de dominerande externa driv- och dragkrafterna för jordbrukets utveckling mycket lika, på grund av effekter av en allt mer globaliserad handel, politiska frihandelssträvanden och en ökad professionalisering av lantbrukarkåren med mera. Dessutom kan vi se likartade responser på lokal och regional nivå i många länder (Cerf et al, 2000). Även för den internationella litteraturen gäller att det går att hämta exempel därifrån för att identifiera ytterligare undersökningar. 16

21 Jag har också studerat lite av den amerikanska litteraturen, bland annat Thu & Durrenbergs Pigs, profit and rural communities. Boken belyser hur landsbygd och jordbruk påverkas av de stora djurfabrikföretag som har kommit att etablera sig i stor skala på den amerikanska kontinenten. Företeelsen kan tyckas långsökt för Sverige som helhet (även om motsvarande process redan äger rum i södra Sverige), men en del av slutsatserna bidrar med intressanta exempel på förändringar som också sker här. Svaret på frågan om varför lantbruken läggs ned idag finns inte helt och hållet någonstans i litteraturen. Däremot kan man hitta idéer om motiv och frågor att ställa vid en intervju. Detta gör att litteraturstudien behöver kompletteras med en intervjustudie för att man skall få en klar bild av förutsättningarna i de utvalda områdena Tidsaspekten Motiv, attityder och värderingar, det vill säga delar av lantbrukarens beslutsunderlag, ändras kontinuerligt. Jag har försökt koncentrera mig på relativt aktuellt material i denna studie. Trots detta behandlar många av texterna t.ex. tiden före EU-inträdet. Förslag och motiv i litteraturen kan vara både gamla och inaktuella. Förutsättningarna (politik och ekonomi mm.) ändras liksom lantbrukares inställning till och tankar om livskvalitet. Vad har hänt i samhället i stort med avseende på ekonomisk standard, semester och jämställdhet? I dag befinner vi oss i en situation där fler lantbruk läggs ner jämfört med för några år sedan. Detta är inte bara ett resultat av förändringar, utan skapar också en ny situation, nya förutsättningar för dem som är kvar. Vi har också befunnit oss i EU i snart sju år och vi står inför en stor förändring i och med utvidgningen österut om ett antal år. Samtidigt pågår frihandelsförhandlingar och ökad globalisering av marknader. Dagens situation går därför inte att studera ur gårdagens sammanhang. Tidsaspekten bidrar till motiven för att komplettera materialet med ny empiri. Vad är det som gör nedläggning av jordbruksföretag aktuellt idag? Det räcker inte med vad som var aktuellt igår. 3.2 TV-filmer från Småland Det har gjorts två TV-filmer om den småländska kommun som den utvalda skogbygdsförsamlingen tillhör, med anledning av att lantbruksnämnden 1968 meddelade att all jordbruksmark som fanns i kommunen var marginell, man hade istället tänkt sig att skogen skulle bli viktig. I filmen som gjordes 1971, uttalar sig tre lantbrukare från den studerade församlingen och berättar om sin framtidstro, man menar bland annat att oss tar di inte dö på så lätt. Det gjordes sedan en film 1999 där man gick tillbaka till de lantbrukare som varit med i den första filmen och konstaterade att marken brukades på alla ställen. Två av de lantbrukare som jag har intervjuat var med i denna andra film. De flesta jag har pratat med i socknen har nämnt filmerna och bakgrunden till dem. Båda filmerna har visats i TV. Jag har studerat dessa filmer för att de tillsammans med andra intryck ger en rikare bild av bygden och dess människor. 3.3 Intervjuerna I intervjumomentet har jag pratat med 30 lantbrukare/familjer i Norrlands inland och i Småland för att få en bild av lantbrukets förutsättningar och ledtrådar som kan förklara nedläggningstakten. Jag har träffat tio lantbrukare i den norrländska glesbygdskommunen, tio i den norrländska kommunen med tätortsnära landsbygd och tio i den småländska skogsbygdsförsamlingen. Med hjälp av lokala LRF-ordföranden i dessa områden har jag kunnat sammanställa listor på lantbrukare med olika produktionsinriktning, ålder och kön. Jag 17

22 har blandat heltidsbönder med deltidsbönder och avbytare och även försökt hitta dem som har lämnat jordbruket under de senaste åren. Jag har hört mig för bland intervjupersonerna och sedan kunnat göra urvalet så att jag har fått med både positiva och negativa lantbrukare. Med detta menas de som driver sin verksamhet med tillförsikt och framtidstro i förhållande till de som är skeptiska eller pessimistiska över framtiden. Inställningen hos lantbrukaren beror såklart på faktorer i deras verklighet, men det studerar jag sedan i intervjusituationen. I Småland och i den tätortsnära landsbygdskommunen i Norrland har jag träffat två lantbrukare på varje ställe som redan har avvecklat sin verksamhet. I den norrländska glesbygdskommunen pratade jag med fyra personer som hade slutat att vara lantbrukare. I alla områden finns det också ett par personer som gärna skulle sluta eller som har tröttnat på ett eller annat sätt. Ett förhållande som upplevs som lika för alla som jag har pratat med är att i dessa skogbygder är det brist på mark i den meningen att det är brist på bra odlingsbar mark och brist på odlingsbar mark med ett någorlunda rimligt avstånd till gården. Gemensamt för Småland och Norrland i detta fall är att alla är beroende av arrenden, men i Norrland är avstånden så mycket större. En driftig lantbrukare i en av Norrlandskommunerna hade 5 mil enkel resa till den åker som låg längst bort och en lantbrukare i Småland brukade 47 ha i över 100 skiften. I appendix 1 kan man läsa de intervjufrågor som jag startade med. De har sedan varierat lite från intervju till intervju, beroende på vad som passat i situationen. Jag har också under resans gång lagt till och ändrat några frågor. Intervjuerna har framför allt varit ett samtal där jag försökt att diskutera de olika teman som jag tror är viktiga, men jag har även försökt upptäcka nya vinklingar som jag inte själv har tänkt på i förväg. Jag har försökt skapa en situation där jag kan få veta vad lantbrukaren själv anser är de viktigaste problemen och möjligheterna inom vissa områden. Intervjufrågorna har jag mest använt som en checklista för att se att vi inte har glömt att diskutera något som kan ha varit av vikt. Jag har spelat in alla intervjuer på band, utom en där lantbrukaren vägrade. Varje intervju har tagit mellan en och två timmar i anspråk. 3.4 Kvalitativa studier Jag är en forskare som använder kvalitativa metoder. Jag förhåller mig också kritiskt till de utsagor som jag får av mina informanter. Man måste vara medveten om att en företagare kan vara intresserad av att framstå i god dager, eller dålig beroende på vad han kan vänta sig att få ut av situationen. I detta fall spelar det relativt stor roll vem jag är. Kan jag med min forskning medverka till förbättrade ekonomiska och politiska förutsättningar för den enskilde lantbrukaren? Detta kan påverka de svar som jag får. Tänker sig intervjupersonen att jag kan hjälpa honom på något sätt, så kanske han svarar annorlunda, men framför allt kanske han lägger tonvikten på vissa utvalda faktorer. Detta kan man alltså inte undvika, eftersom man alltid har en egen roll i intervjusituationen, men jag kan redovisa min roll, som jag förstår den, och även väga in dess påverkan i analysen av materialet. Jag drar mig alltså inte för att utmana de föreställningar och värderingar som mina informanter uttrycker. Man måste se det som att berättelserna uppstår i ett speciellt sammanhang, gentemot vilket de måste förstås. Man kan läsa mer om denna typ av forskning i Alvesson & Sköldberg (1994) och även i Alvesson (1999). 3.5 Analys av data När det gäller analysmetod har jag använt mig av vad Steinar Kvale (1997) kallar Ad hocmetoder för skapande av mening. Ad hoc-metoder innebär att man använder sig av flera olika tekniker för att tolka det insamlade materialet (bandinspelningar, anteckningar, filmer etc.). 18

23 Man kan till exempel göra vissa kvantifieringar, såsom att räkna attityder till ett problem. Man kan också tolka vissa yttranden lite djupare, omvandla delar av intervjuerna till berättelser och/eller utarbeta metaforer som speglar materialet. Jag försöker lägga märke till mönster, ordna materialet efter teman, se rimligheter, göra jämförelser och skapa ett begreppsligt sammanhang. Kvalitativa metoder är flera metoder; jag har valt att spela in intervjuerna på mikroband och att sedan lyssna av dem och göra anteckningar av det som jag tolkar som viktigt. Andra metoder bygger på att man skriver ut hela intervjuerna i text, medan ytterligare andra metoder inte alls rekommenderar bandspelare. Beroende på syfte och frågeställning väljs vilket tillvägagångssätt som kan anses rimligt. Som ett exempel på hur utsagor kan behöva tolkas i sitt sammanhang är det komplicerande faktum att man gjort två TV-filmer i den församling i Småland där jag har gjort intervjuer (se kap 3.2). Många lantbrukare hävdar med bestämdhet att problem saknas, men under intervjuns gång så dyker ändå klagomål upp. Eftersom lantbruksnämnden och filmerna har blåst upp bygdens ovissa framtid, så har det skapats ett slags trots hos lantbrukarna och en hel del jävlar anamma. Filmerna, lantbruksnämndens beslut och lantbrukarnas motstånd mot nedläggning har antagligen bidragit till en sorts ökad framtidstro i bygden. Jag tror dock att det finns bygder i den småländska skogbygden där denna framtidstro saknas. Det första lantbrukarparet som jag träffar i Småland berättar mycket om den andra filmen och detta speglar också i hög grad deras svar på mina frågor. De vill till en början hävda att det inte finns några problem i området. Jag upplever det som att de vill dementera lantbruksnämndens åsikter sedan trettio år tillbaka. När jag frågar om förändringar i byn, så säger de att inga lantbruk läggs ned och att det bor folk i alla hus. Men när jag senare under intervjun undrar vilka sociala nätverk som de umgås i, så säger de att de blir mest andra bönder, eftersom de som bor i byn är mest gamla och många hus står tomma. När jag sedan tittade på filmerna så framstod deras vittnesmål i en helt ny dager och man måste ha sammanhanget för ögonen när man lyssnar och tolkar det som sagts. Helt kort och som en bakgrund vill jag också beskriva vad som kan sägas känneteckna dagens lantbruk och lantbrukarna. 19

24

25 4 Livsform och heterogenitet om subjekten i studien 4.1 Livsform En uppsjö av författare hävdar att lantbrukandet är en livsform och inte bara ett yrke. Detta innebär att för de flesta lantbrukare är livet på gården och lantbrukaryrket en integrerad helhet. De blir därmed svåra att skilja åt när vi söker förstå vad som ligger bakom de beslut en lantbrukare fattar om sin produktion. Nitsch (1990) menar att motiven för att vara lantbrukare till stor del kommer från verksamhetens innehåll. Lantbrukandet innehåller många fler värden, utöver ekonomisk lönsamhet än vad ett normalt lönearbete gör. Sådana värden kan vara alltifrån frihet i arbetet och familjegemenskap till geografisk förankring och närhet till naturen. Detta är värden som skiljer jordbrukets livsform från bland annat lönearbetets. De allra flesta omnämner också i intervjuerna att lantbruket är en speciell livsform skild från vanligt lönearbete. Ofta är detta svaret på frågan om hur det är att vara lantbrukare. Flera av de intervjuade lantbrukarna har provat på både lönearbete och lantbruk. När man pratar om livsform menar man att man som lantbrukare lever med sitt lantbruk hela dygnet och att lantbruket påverkar privatlivet mer än lönearbete och tvärtom. Ett ganska ungt par, i tätortsnära landsbygd i Norrland, hade bestämt sig för att lantbruket inte skulle få bli en livsstil, när de satsade på det för fem år sedan, men det blev så i alla fall. De hade som målsättning att andra inte skulle kunna se på dem, när man mötte dem på stan, att de var lantbrukare, samt att de skulle styra sitt liv som andra människor. De hade bestämt att de bara skulle fortsätta med verksamheten om de tyckte att det gav dem samma ekonomiska standard som om de hade haft andra jobb. 4.2 Heterogenitet Man måste också vara medveten om att lantbrukarkåren är en mycket heterogen grupp. Det finns unga och gamla, ekologiska och konventionella, män och kvinnor, med och utan familj, med och utan djur, vissa är entreprenörer andra inte, de finns de som köpt en gård nyligen och de som ärvt den som arvinge ur den 17:e generationen. Göran Djurfeldt (1998) har delat in lantbruken i olika kategorier grundat på arbetsinsats och inkomster. Detta är en typologisering som inte används i denna text, men som kan beskriva olikheterna i bondekåren. Alla dessa typer som Djurfeldts beskriver är bönder: Det som kallas familjebruk innebär att gården, hushållet och familjen överlappar varandra (Djurfeldt 1998). Det egentliga familjebruket definieras som att familjemedlemmarna huvudsakligen arbetar med det egna jordbruket och får sin huvudsakliga försörjning därifrån. När familjen arbetar huvudsakligen med det egna jordbruket, men är beroende av inkomster utifrån kallas det beroende familjebruk. Ensambruk är en kategori där en person står för minst 85 procent av arbetet på gården. Han (oftast) får inte arbeta mer än 400 timmar per år utanför gården. Familjebrukskategorierna består till 90 procent av kärnfamiljer medan ensambruken till 41 procent är ensamhushåll. Storbruk kallas gårdar där jordbruksföretaget kan försörja fler än familjemedlemmarna. Dessa fyra kategorier benämns professionella brukare. (Djurfeldt 1998) Deltidsbruk kallas det när familjen arbetar mer än halvtid utomgårds och får sin huvudsakliga inkomst från utomgårdsarbete. Transfereringsjordbruk liknar denna kategori men de 21

26 huvudsakliga inkomsterna kommer från olika bidrag. I Djurfeldts studie kan man se att antalet deltidsbruk och ensambruk ökar på bekostnad av de egentliga familjebruken, som vid tiden för studien var endast 14 procent av alla lantbruksföretag. (Djurfeldt 1998) I intervjuerna framkommer olikheterna med all önskvärd tydlighet. Utifrån detta kan man förstå att det inte heller finns en lösning på likartade problem/utmaningar. Alla drivs av mer eller mindre olika motiv, men man kan hitta de faktorer som återkommer i flera intervjuer och går att ta fasta på. Frågan kommer då ned på mänskliga egenskaper och beteenden. Jordbruket påverkas i hög grad av de personer som driver det, kanske mer än andra yrken just på grund av att arbetet och livet i övrigt är så intimt förknippat. Heterogeniteten i intervjuerna är slående. För att hårdra slutsatserna finns det människor jag har träffat som upplever sig själva som slavar och andra som känner sig som entreprenörer. Jag har träffat föreningsentusiaster, som deltar i alla organisationer som de kommer över, och andra som lever nästan som eremiter. Det finns våghalsiga investerare och försiktiga strävare, framtidstroende och pessimister. Alla är olika. Jag har intervjuat de som är, eller har varit, potatisodlare, mjölkbönder, nötköttsproducenter, svinuppfödare och fårfarmare. Några har anställda och andra upplever sig som helt ensamma i världen. Lantbrukarna är olika som människor, med olika intressen. Detta gör till exempel att de kan tänkas reagera olika i en pressad situation, ha olika motiv för att vara lantbrukare samt vilja lägga ned av olika skäl. 4.3 Lantbruket och samhället ett systemperspektiv Lantbruket är viktigt för samhället av flera skäl. Vår kultur är en integrerad helhet och stora förändringsvågor inom ett område kan fortplanta sig och påverka även andra områden. Förändringar i jordbruket, som nödvändig producent av våra livsmedel, påverkar övriga delar av samhället. Men även förändrade uppgifter i lantbruket kan få stora återverkningar för det övriga samhället. När traditionella värden på landsbygden försvinner blir det en förlust för vår kultur (Thu & Durrenberg 1998), samtidigt som nya värden utvecklar vår gemensamma kultur. På samma sätt påverkar förändringar i samhället i stort även lantbruket och de som där är verksamma. I mångt och mycket handlar det om för lantbrukare att kunna anpassa sig till sådana förändringar. I dagens policydiskussioner om en ny jordbrukspolitik är den potentiella samhällspåverkan på jordbruket mycket tydlig (se t ex Myrdal 2001). Förslag till förändringar av styrmedel läggs vilka kommer att påverka många svenska bönders strategiska vägval och vardagsliv. Det råder således ett dynamiskt samspel mellan jordbrukets och samhällets utveckling. Denna studie är i sig självt ett uttryck för en sådan diskussion, där samhällets strukturvärld relateras till de livsvärldar i vilka lantbrukare lever sina liv. 22

27 5 Motiv för att syssla med lantbruk 5.1 Inledning Jag har valt att systematisera materialet efter ett inifrån-ut synsätt. Med utgångspunkt i vem man är (identitet) och var man kommer ifrån (plats/bygd), så har vi med oss en hel del i vårt bagage (så kallade interna determinanter). I nuet så omgärdas vi av en viss familjesituation, generationsväxling (strategisk planering) och av sociala nätverk. Detta resulterar i en viss arbetssituation. Som företagare styrs ju du kanske främst av externa determinanter, såsom lönsamhetsaspekter, politik och infrastruktur. Kombinationen av alla dessa determinanter leder till en viss upplevelse av livskvalitet. Utgångspunkten är att se situationen utifrån lantbrukarens perspektiv. I detta kapitel kommer jag att beskriva resultatet av intervjuerna och litteraturstudien. Jag kommer att redovisa dessa integrerat, och försöka relatera dem till varandra, under kategorier som skapats under arbetets gång. Ibland kräver diskussionen en definition av begrepp eller liknande och då har jag sett det som lämpligt att starta med att referera litteraturen och i andra kapitel har det passat bättre att redogöra för intervjuerna först. Frågeställningarna (kap 2.2) var ju vilka motiv finns för att bruka en gård? Vilka motiv saknas för att stanna på gården? Och vilka motiv finns för att söka sig till en annan verksamhet? Utifrån syftet och de ovan nämnda frågeställningarna systematiserar jag nedan de viktigaste motiven för lantbrukaren. 5.2 Identiteter Bonden i samhället Man har som lantbrukare och människa många identiteter, både personliga och sociala. Bondeidentiteten är det som uppstår när självbilden samspelar med omgivningens uppfattning om en själv. Bondeidentiteten kan sammanfattas med två nyckelord; kontinuitet (i tid och plats) och självständighet (Gunnarsdotter 1999). Bondeidentiteten fodrar också en lokal förankring. Man har en plats i sin omgivning, på gården och i byn, men även i det sociala sammanhang som skapas på en plats. Utan plats i bygdens nätverk är man inte den lantbrukare man utger sig för att vara, menar Borgström och Ekman (1992). Den sociala situationen medverkar till att definiera bonden. I samhällen där livsmedel är (eller kan vara) en bristvara värderas livsmedelsproduktionen högt. Vi har i vårt samhälle kommit att bero mindre på lokala förutsättningar för livsmedelsproduktion och därmed har dess värde sjunkit. Med lägre värderad livsmedelproduktion följer också lägre värderade lantbrukare. Mat är dock inte som vilken vara som helst utan det är lika livsviktigt som ren luft och vatten (Thu & Durrenberg 1998). Enligt lantbrukets utredningsinstitut (1992) anser 79 procent av befolkningen att det är viktigt att bevara lantbruket för det öppna landskapets skull, medan 56 procent vill säkra god livsmedelskvalitet och behålla folk på landsbygden som främsta orsak. Livsmedelsproduktion blir alltså mindre betydelsefull än estetik och rekreation i vårt samhälle. Hur påverkar detta våra bönder och deras syn på sig själva? Gasson (1973) har studerat vilka värderingar som styr lantbrukarens handlande och kommit fram till att status, arbetets art och tillfredställelse med arbetet värderas högre än ekonomi och sociala funktioner. Det är däremot inte klart om man blir lantbrukare för att man har den sortens värderingar eller om man tillägnar sig dem under arbetes gång. Sedan är det såklart skillnader mellan brukare och brukare. Allmänt kan sägas att småbrukare värderade den 23

28 personliga tillfredställelsen med arbetet högst, medan lantbrukare med större gårdar var mer intresserade av ekonomi. Detta gällde i England på 70-talet, men liknande slutsatser har Gunnarsdotter (1999) kommit fram till Den så kallade friheten I litteraturen finns flera exempel på att lantbrukaridentiteten innehåller begreppet frihet. Den frie bonden är ett gammalt ideal, men friheten har alltid varit villkorad. Några av de författare som diskuterar frihetsidealet är Nitsch (1992), Djurfeldt & Waldenström (1995) och Gunnarsdotter (1999). Lantbrukaren är, trots sin frihet, beroende av väder, marknad och politik. Detta ger osäkerhet i en verksamhet som annars kräver lång framförhållning (Gunnarsdotter 1999). Frihetsbegreppet möttes jag av i alla intervjuer där lantbrukare ombads beskriva sitt yrke. Man upplever sig ha frihet att bestämma över sig själv och sin verksamhet, men många hänvisade också till den så kallade friheten och syftar på att man kan styra sitt arbete under dagen som man vill, men vissa arbetsuppgifter återkommer, speciellt om man har djur, och låser fast lantbrukaren i ett mönster. Frihet och bundenhet är ett komplementärt begreppspar som kännetecknar lantbrukaryrket. Om man som bonde känner sig mer fri eller mer bunden är också en fråga om inställning, för de som i övrigt har en pressad situation och kanske inte helt och fullt valt sitt yrke själva, kan det såklart uppfattas som bundet. Andra som kanske har valt att bli lantbrukare istället för att vara lönearbetare i en industri kan uppleva lantbrukaryrket som världens friaste arbetsplats, trots regler, lagar och krav. En köttproducent och skogsbonde några mil norr om ett samhälle, i den norrländska glesbygdskommunen, säger att för honom är friheten drivkraften. Man är sin egen och det bästa med hans gård är att den är just hans. Han tycker att han får göra som han vill, han får själv bestämma över dagen och behöver inte titta på klockan. Och bara man inte behöver oroa sig så mycket för ekonomin så är det jättebra. Lantbrukaren säger att han inte saknar något, även om han bor långt ifrån det mesta, det går bra att arbeta ensam när man är van. En kvinna, som har lagt ned sitt lantbruk och nu lever på sin änkepension i väntan på folkpensionen, berättar om hur hon tycker att kraven och reglerna blivit för betungande för lantbrukaren. Hon menar att fler och fler kontroller läggs till. När mejeriet vill kontrollera miljö och kvalitet runt mjölkningen tycker hon att det är i sin ordning för det är ju ändå mat hon producerar. Det samma gäller när miljö- och hälsoskyddskontoret vill bedöma ladugården och se till att djuren inte far illa. Men efterhand har det bara blivit fler och fler. När till slut LRF kom med sin miljöhusesyn 6, då fick det vara nog, det var droppen. Lantbruket lades ned samma år som vi gick med i EU, eftersom det i samband med det fanns krav på bland annat en ny gödselplatta. Hon och hennes son tyckte inte att de hade pengar till det. De hade tio kor. Kvinnan tycker att lantbrukarna måste få arbetsro. Hon säger att det som slutligen skulle innebära dödsstöten för jordbruket är om någon ny regel tillkom, i samma stil som båsmåtten, som gör att många, med redan ansträngd ekonomi, tvingas bygga om utan att kunna få tillbaka det man satsat Bonden i samklang med naturen Att tilldela lantbrukaren en naturförvaltaridentitet är ett annat klassiskt sätt att se på bonderollen som återkommer i litteraturen. Att arbeta med det som lever och växer på en plats som brukats länge, kanske av den egna släkten, ger ett sammanhang i tillvaron som är 6 Miljöhusesynen är ett kvalitetssäkringssystem som LRF tog fram i samband med På väg mot världens renaste jordbruk. Miljöhusesynen består bland annat av en checklista med frågor och en faktadel som hjälper lantbrukaren att leva upp till gällande lagar och policys. Efter genomförd miljöhusesyn skall lantbrukaren klara Sveriges lagkrav på miljö- och djurskyddsområdet (Arvidsson 2001). 24