Delårsrapport Januari augus (Helårsbedömning)

Transkript

1

2

3 Delårsrapport 2012 Januari augus (Helårsbedömning)

4

5 Innehållsförteckning Sammanfa ning 1 Medborgarperspek vet 5 Regional utveckling ska bidra ll en hållbar 5 välfärd Bra och jämlik hälsa 6 Bra llgänglighet ll hälso och sjukvården 8 Trygg och likvärdig vård 11 Nöjda pa enter stor delak ghet 13 Stort förtroende för hälso och sjukvården 15 Processperspek vet 17 Kunskapsbaserad och säker vård med hög 17 Kvalitet Effek v hälso och sjukvård 18 Innova vt och systema skt förbä ringsarbete 21 Minsta möjliga miljö och klimatpåverkan 21 Framgångsrik forskning och utveckling med 21 god konkurrenskra Forskning och utveckling ska omsä as 21 i verksamhetsutveckling Medarbetarperspek vet 27 E ak vt medarbetarskap 23 Strategisk kompetensförsörjning som 23 stödjer verksamhetens uppdrag Go ledarskap som skapar förutsä ningar 24 för goda verksamhetsresultat Utveckling av antal anställda 25 Ekonomiperspek vet 27 Ekonomiskt resultat 27 Ekonomi som ger handlingsfrihet 28 Ekonomi som inte belastar kommande 29 genera oner Kostnadseffek v verksamhet 29 Bilagor 1. U all nyckelindikatorer 2. Kommentarer per produk onsenhet 3. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning

6 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning

7 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Sammanfa ning Medborgarperspek vet För den strategiska målsättningen Bra och jämlik hälsa är framgångsfaktorerna ett hälsofrämjande förhållningssätt och aktivt sjukdomsförebyggande insatser. För att nå målsättningen med att samtliga produktionsenheter på ett överenskommet sätt ska arbeta med hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser pågår en rad aktiviteter och satsningar under Bland annat startade det så kallade Hälsolyftet vilket omfattar en hälsointervention i befolkningen, forskning, insamling av folkhälsodata samt verksamhetsutveckling. Flera av de aktiviteter och utvecklingsområden som beskrivs inom området hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser har till syfte att göra vården mer jämlik och i förlängningen också bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Telefonsamtalen har ökat till såväl 1177 som vårdcentralerna under första halvåret 2012 jämfört med första halvåret. Samtalsökningen har medfört längre svarstider. Tillgängligheten till besök och behandling har utvecklats mycket positivt i Östergötland sedan förra hösten. I Vårdbarometern ställs frågan om man har tillgång till den vård man behöver. Vårens resultat visar att östgötarna anser sig ha det i hög utsträckning. Folktandvården har till uppgift att via styrning av resurserna utjämna skillnader i väntetider för att uppnå målen om vård på lika villkor. I länets flesta kommuner hålls tiderna och nya patienter erbjuds tid inom de närmsta veckor-na. Hjärt-kärlsjukdomar är vanligare bland befolkningen i Norrköping i jämförelse med befolkningen i både Linköping och Motala. Med de åtgärder som vidtagits bedöms tillgängligheten till nybesök till kardiolog vara i stort sett likvärdig i länet vid årets slut. Flera enheter har tillsammans med smittskyddsläkaren arbetat fram ett koncept för att patienter/familjer med manifest och/eller latent tuberkulos samtidigt ska få en sammanhållande vårdkedja inklusive smittspårning. Inom äldreområdet har pågått och pågår en mängd olika förbättringsarbeten för att utveckla vård och omhändertagande av den äldre patienten. Processperspek vet Patientsäkerhet är ett prioriterat område, som påverkar alla landstingets processer. Följsamhet till hygienriktlinjer är en viktig del i detta. De undersökningar som görs halvårsvis visar på i stort oförändrad nivå avseende vårdrelaterade infektioner, kring 10 procent. Under hösten kompletteras journalverktygen med funktioner som förväntas ytterligare förbättra uppföljningsmöjligheterna inom området. Arbetet med att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är prioriterat. Landstingets Strama-satsning är en viktig del i detta. Beläggningsgraden är fortfarande hög på våra sjukhus och i synnerhet inom akutvårdsflödet. Inom Lasarettet i Motala har det periodvis varit beläggning på upp till 110 procent, vilket innebär stora påfrestningar på vården. Arbetet med att minska återinläggningar är en viktig del i att kunna frigöra vårdpaltser. För vissa utsatta grupper drivs projektet Aktiv hälsostyrning som syftar till att både öka kvaliteten för berörda patienter och frigöra slutenvårdsplatser. I februari riktade revisorerna kritik mot administrationen av sjukresor. De akuta bristerna åtgärdades omedelbart och i samband med genomlysningen av verksamheten har landstinget tillsatt en samordnare för att ytterligare utveckla och förbättra sjukreseverksamheten. Produktionsplanering är en viktig del av landstingets Lean-arbete. Under 2012 har samtliga enheter i uppdrag att påbörja produktionsplanering. Utöver några djupare pilotprojekt har arbetet också kommit igång inom ett flertal centrum och kliniker, men ännu finns inte någon fullständig uppföljning. Dock visar våra kraftigt förbättrade tillgänglighetstal på att satsningen är rätt och leder till förbättringar för våra patienter.

8 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Ohälsotalet har minskat ytterligare något jämfört med föregående år. Landstingets målsättning är att ligga under rikssnittet i denna indikator, men ännu nås inte det målet fullt ut. Medarbetarperspek vet Landstinget har för tredje året i följd genomfört en medarbetaruppföljning där medarbetarna getts möjlighet att ge sin syn på landstinget som organisation, sin närmste chef, sin arbetsplats och den egna arbetssituationen. Årets resultat visar på en signifikant förbättring av medarbetarnas uppfattning av Landstinget i Östergötland som en attraktiv arbetsgivare. Medarbetaruppföljningen bidrar till en ökad delaktighet både genomför möjligheten att få påverka och också genom det arbete som inletts och pågår lokalt med utvecklingsarbete utifrån resultaten. Inför sommaren gjordes i år en planering med bättre framförhållning än tidigare år avseende rekrytering av semestervikarier. Bemanningsfrågan har trots detta haft stort fokus under sommaren och inneburit svårigheter för många verksamheter. Inom flera enheter kvarstår svårigheter att tillgodose behovet av grundutbildade sjuksköterskor även under hösten. Under kommande månader intensifieras produktionsenheternas arbete med kompetensförsörjningsplaner och en stor utmaning förväntas vara att matcha bemanningsbehovet med ekonomiskt utrymme. Ekonomiperspek vet Helårsbedömningen visar på ett resultat på 53 mkr vid årets slut. Det budgeterade resultatet är noll på totalnivå. Produktionsenheternas (verksamheten samt nämnder och styrelser) samlade resultat bedöms försämras med 81 mkr jämfört med godkänd budget (-63 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 134 mkr (+63 mkr i budget). Det är fem produktionsenheter inom sjukvården som redovisar underskott; Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum, Närsjukvården i västra Östergötland samt Diagnostikcentrum. Dessa produktionsenheter har fått i uppdrag av landstingsdirektören att presentera djupare analyser och åtgärdsplaner i samband med delårsrapporten Sammanfattningsvis kan konstateras att de åtgärder som gjorts inte är tillräckliga för att nå en ekonomi i balans under 2012 och inför En orsak som anges i helårsbedömningarna som produktionsenheterna lämnat är ökad omfattning av verksamheten och därmed ökade kringkostnader. Landstingsdirektören har därför givit centrumcheferna för Hjärt och medicincentrum samt Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av verksamheten med utgångspunkt från deras ekonomiska prognos för innevarande år. Övriga produktionsenheter har balans i sin ekonomi. Den enskilt största förbättringen inom de landstingsgemensamma posterna jämfört med budget är skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa bedöms, enligt den senaste prognosen från SKL i augusti, bli 129 mkr högre än budgeterat. Då har en försiktig bedömning gjorts av läkemedelsstatsbidraget där landstingen är avtalslösa. I juni beslutades om en återbetalning av sjukförsäkringspremier avseende 2007 och Dessa påverkar resultatet med 113 mkr. Statsbidraget för tillgänglighet bedöms öka jämfört med budgeterat med 25 mkr. Pensionskostnaderna ökar däremot jämfört med budget med 104 mkr. Detta beror i huvudsak på att en utjämning mellan åren har gjorts i budget och det innebär motsatt effekt kommande år. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär för Landstinget i Östergötland att de

9 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning finansiella målen är uppfyllda och att landstinget också når goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av verksamhetens nettokostnad för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. På grund av det samhällsekonomiska läget är det finansiella målet för 2012 sänkt till 0 procent (0 mkr). Landstingets resultat i helårsbedömningen på 53 mkr medför att nyckeltalet blir 0,5 procent. Därmed är årets målsättning nådd men inte det långsiktiga finansiella målet. Sammanvägd måluppfyllelse Den samlade bedömningen är a målen bara kommer nås delvis.

10 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning

11 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Medborgarperspek vet Strategiska mål Regional utveckling ska bidra ll en hållbar välfärd Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Effek va regionala trafiksystem Tydliga uppdrag ll Östsam Effek va innova onsstrukturer Bra och jämlik hälsa E hälsofrämjande förhållningssä Bra llgänglighet ll hälso och sjukvård Trygg och likvärdig vård Hälso och sjukvård i rimlig d och så nära som möjligt Insatser och utbud u från konstaterade behov Nöjda pa enter stor delak ghet Pa en okuserad hälso och sjukvård Stor valfrihet för pa enten Stort förtroende för hälso och sjukvården Förtroendeskapande insatser Regional utveckling ska bidra ll en hållbar välfärd Effek va regionala trafiksystem Trafiknämndens arbete har under våren och sommaren fokuserats på att utarbeta och förankra ett trafikförsörjningsprogram. Under våren skedde samråd kring trafikförsörjningsprogrammet med länets kommuner enligt en särskild samrådsorganisation som regleras i kollektivtrafikavtalet mellan landstinget och länets kommuner. Samråd genomfördes också med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. Samrådet resulterade i ett förslag till en slutlig version av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. I slutet av augusti kom det glädjande beskedet att regeringen kommer att bygga Ostlänken en ny stambana för snabbtåg mellan Stockholm och Linköping. Spårkapacitet för Östgötapendeln är redan en central fråga för Trafiknämnden och ett intensivt arbete har under våren och sommaren gjorts för att säkerställa kapaciteten inför På grund av regelverket kring fördelning av spårkapacitet är bedömningen att förutsättningarna för Östgötapendeln drastiskt kommer att försämras inför 2013, vilket kan medföra såväl minskat resande som ökade kostnader. I detta strategiska mål bedöms resultat i årsredovisningen.

12 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Tydliga uppdrag ll Östsam I detta strategiska mål bedöms resultat i årsredovisningen. Effek va innova onsstrukturer I detta strategiska mål bedöms resultat i årsredovisningen. Bra och jämlik hälsa E hälsofrämjande förhållningssä och ak va sjukdomsförebyggande insatser För att nå målsättningen med att samtliga produktionsenheter på ett överenskommet sätt ska arbeta med hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser pågår en rad aktiviteter och satsningar under Nedan presenteras en sammanfattning av de aktiviteter och utvecklingsområden som är knutna till perspektiven hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Hälsorådet Hälsorådet har som sin främsta uppgift att stödja utvecklingen av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i organisationen. Under 2012 har några områden fått ett större fokus. Inom hälsofrämjande förhållningssätt innebär det att understödja den fortsätta implementeringsprocessen av läromaterialet Hälsofrämjande möten i vården. Inom perspektivet sjukdomsförebyggande insatser är det implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder samt dokumentationsverktyget Hälsobladet i Cosmic. Andra områden är tillämpningen av rutinen för en tobaksfri operation, gemensamt koncept för Hälsorum på vårdcentraler, utveckla livsstildatorerna, samt Kultur i vården/må bra med kultur. Arbetet med att använda PROM (Patient Reported Measures Outcome) dvs patientrapporterade utfallsmått fortgår. Under året genomförs ett antal piloter som får testa instrument som mäter hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa. Resultaten från piloterna ska ligga till grund för planering och införande av självskattningsinstrument i verksamheterna så att patientrapporterade utfallsmått ska kunna tillämpas som en del i verksamhetsuppföljning och - utveckling. Landstinget som enskild aktör har också en viktig roll i det befolkningsinriktade arbetet. Inte minst i arbete med att utjämna hälsoskillnaderna i länet. Flera goda exempel på aktiviteter och samverkansformer finns i den strävan. Uppdrag Efter att hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser varit ett särskilt utvecklingsområde, har de båda perspektiven nu sin givna plats i verksamheternas uppdrag. Uppdragen har också successivt utvecklats och förbättrats. De nationella riktlinjernas tillämpning, Hälsolyftet samt läromaterialet Hälsofrämjande möten ska också beaktas i 2013 års uppdrag. Uppföljning Uppföljningen av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet sker dels via den årliga webbenkäten som skickas ut till alla verksamheter i september varje år. I övrigt följs arbetet upp som en del i resultatdialoger samt via sammanställning av registerdata mm. Redovisningen sker på årsbasis. Journalstrukturen i Cosmic Hälsobladet, som är en del i det elektroniska journalsystemet i Cosmic, gick i produktion i april I dagsläget registreras åtgärder vid samtal om levnadsvanor utifrån fasta svarsalternativ i Hälsobladet. Det som saknas är möjligheten att ta ut statistik. Under året har ett underlag för statistikrapporter tagits fram och ett utvecklingsarbete skall vara klart under hösten 2012 så att statistikuppgifter finns tillgängliga inför 2013 års uppföljning. Hälsofrämjande möten i vården En arbetsgrupp, med representation från Folkhälsocentrum, Hälsoprocessledarna med flera, har det övergripande ansvaret för implementeringsprocessen samt utvecklingen av materialet. Arbetet följer planen för genomförandet. Flera filmer är under inspelning och materialet har uppdaterats beträffande det vetenskapliga underlaget. För det operativa stödet svarar Hälsoprocessledarna i samverkan med en avtalspart.

13 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Uppföljning av hur många enheter som genomgått utbildningen under året sker i september och redovisas i årsredovisningen för Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Frågor om levnadsvanor ska ingå som en naturlig del i sjukdomsanamnesen. Det är professionens ansvar att bedöma vilken/vilka levnadsvana/ vanor som är relevant att ta upp utifrån sjukdomsbild eller riskprofil och med respekt för patientens egna önskan. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder stärker och förtydligar det fortsatta arbetet med rådgivning om levnadsvanor. Hälsolyftet Under 2012 startade det så kallade Hälsolyftet vilket omfattar en hälsointervention i befolkningen, forskning, insamling av folkhälsodata samt verksamhetsutveckling. Interventionen innebär att ett slumpmässigt urval på 5000 individer i länet i åldergrupperna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år kallas till vårdcentralen. Vid besöket på vårdcentralen sker mätning av kroppsmått: längd, vikt, midje- och stussmått, puls och blodtryck samt blodprovtagning. Denna hälsoundersökning tillsammans med enkätfrågor om hälsa och levnadsvanor är underlaget till ett individuellt hälsosamtal. De medarbetare som genomför hälsoundersökningar och hälsosamtal har fått särskild utbildning för uppgiften. Hittills har 26 av 42 vårdcentraler kommit i gång. Jämlik hälsa Flera av de aktiviteter och utvecklingsområden som beskrivits inom området hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser har också i syfte att göra vården mer jämlik och i förlängningen också bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Andra aktiviteter och satsningar, som inte redan nämnts inom detta område, är bl a hälsosamtal på BVC, jämlik munhälsa hos barn, samordnade insatser inom KOL området, jämlik vård för individer med annat modersmål än svenska m fl. Ett annat exempel är Mitt hjärta-satsningen i den östra länsdelen vilken har sitt ursprung i skillnaden i hälsa generellt och specifikt i hjärt- och kärlsjukdom dels mellan länsdelarna och dels mellan kommunerna i respektive länsdel. Mitt hjärta-satsningen sker i samverkan mellan landstinget och kommunerna i östra länsdelen men även aktörer som föreningsliv, intresseorganisationer och handeln är involverade. Syftet är att med samlade krafter försöka utjämna de socioekonomiska skillnaderna i hjärt- och kärlsjukdom. En förstudie i form av en kartläggning av de befintliga strukturer och aktiviteter som finns att bygga på inför kommande satsningar har genomförts 2012 och är avrapporterad till politiker och tjänstemän inom båda förvaltningarna. Rapporten innehåller även förslag till kommuner och landstinget kring fortsatta satsningar. Det fortsatta arbetet hålls samman av Östsam och sker i samverkan med representanter från kommunerna, landstinget och civilsamhället. Övriga strategier för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Övriga strategier för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som nämnts under rubriken Hälsorådet inom Landstinget i Östergötland är: Tillämpningen av rutinen tobaksfri operation som följs upp via webbenkäten och redovisas i årsredovisningen. Arbetet med att utveckla livsstilsdatorerna till att omfatta alla fyra levnadsvanorna (alkohol, tobak, mat och fysisk aktivitet) är avslutat. Programmet är utvärderat och lanseras under hösten. Uppdraget med att kvalitetssäkra hälsoinformation till hälsorum, väntrum och landstingets övriga offentliga lokaler har en arbetsgrupp bestående av representanter från Informationscentrum, Facility management centrum och Folkhälsocentrum genomfört under året. Arbetet presenteras på Hälsorådet i september 2012 för att sedan spridas ut till verksamheterna. Kultur och hälsa är en satsning som i många delar liknar fysisk aktivitet på recept (FaR ). Målgruppen är patienter inom primärvården samt landstingets medarbetare, som är i behov av tidiga, förebyggande insatser vid exempelvis stressrelaterade besvär, lätta depressioner, samt diffus smärta.

14 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Arbetet har genererat en samverkan med olika kulturaktörer i länet som erbjuder aktiviteter som måleri, läsecirklar, olika skapandeformer för vuxna med mera. I första hand är det kuratorerna inom primärvården som förmedlar aktiviteter genom Må bra med kultur. Projektet fortgår under Övriga strategier är: att hälsoorientering är ett helhetskoncept som kopplar implementeringen av hälsofrämjande möten, riktlinjerna och hälsobladet till övrig verksamhetsutveckling. Det kan tex gälla patientsäkerhet, LEAN med mera. medverka i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS), som ger landstinget kontinuerlig uppdatering inom hela området hälsoorientering. medverka i nätverket Hälsa och demokrati som ett stöd i det befolkningsinriktade arbetet medverka i Tjänstemannanätverket för folkhälsa via Östsam Hälsoprocessledarnas uppgift i att vara den förmedlande länken mellan lednings- och processperspektivet. Rehabiliteringsgaran n Landstinget i Östergötland erbjuder under 2012 KBT-behandling till de patienter som har behov av detta. Varje vårdcentral har tillgång till KBT terapeut i egen regi eller via ett avtal med en extern utförare. Smärt- rehabiliteringsmedicinska kliniken erbjuder multimodal rehabilitering liksom rehabiliteringsenheterna inom närsjukvården. Det finns även en del vårdcentraler som erbjuder multimodal rehabilitering. Generellt är tillgången på KBT och multimodal rehabilitering tillfredsställande i landstinget, men under sommaren har tillgången varit mindre än efterfrågan. Antalet behandlingar har minskat jämfört med de två första kvartalen. En orsak kan vara att villkoren i redovisningen förändrades från påbörjad behandling till slutförd, och det kan ta lite tid att ställa om systemet. Multimodal rehabilitering har från och med 2012 uppdelas i två nivåer MMR 1 och MMR 2. MMR 1 är den form som vanligtvis erbjuds i primärvård/ närsjukvård medan MMR 2 huvudsakligen erbjuds inom Smärt- och rehabiliteringskliniken. För att kvalitetssäkra MMR pågår ett arbete med ett vårdprocessprogram för att klargöra vilka patienter som ska gå till MMR1 respektive MMR2. Handledning inom KBT av psykiatriker har fortsatt under 2012 eftersom det har mottagits mycket väl ute i verksamheterna och samtidigt medfört att rätt patienter får möjlighet att börja KBT behandling. Fortsatt möjlighet att få handledning till de team som arbetar med MMR kommer att finnas under Ak va sjukdomsförebyggande insatser Landstingen har beslutat att erbjuda vaccination mot HPV-virus för flickor födda mellan den första januari 1993 och sista december 1998, så kallad catch-up vaccination. Vaccinationen är kostnadsfri. Landstinget i Östergötland införde i slutet av december ett vårdval för genomförandet av vaccinationen. Det finns 40 leverantörer med en god spridning över länet och även flera leverantörer som vaccinerar på skolor vilket medför att tillgängligheten för målgruppen är bra. Täckningsgraden ökar stadigt, även om en viss avmattning kan ses. Totalt har ca 65 % av målgruppen vaccinerats med minst första dosen, antingen inom vårdvalet eller på eget initiativ innan vårdvalet infördes. Bra llgänglighet ll hälso och sjukvård Hälso och sjukvård i rimlig d och så nära som möjligt Tillgänglighet till Sjukvårdsrådgivningen 1177 Antalet samtal från östgötarna till 1177 har ökat. Under årets första halvår togs cirka samtal emot, jämfört med cirka samtal första halvåret (ökning med 13 procent). Samtalsökningen har medfört längre svarstider.

15 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Andel besvarade samtal inom Antal Period 3 minuter 9 minuter samtal Q1 55% 85% Q2 64% 91% Q3 62% 90% Q4 56% 86% Q1 45% 78% Q2 39% 73% Tillgänglighet i primärvård Antalet samtal till vårdcentralerna har också ökat. Under årets första halvår togs cirka samtal emot, jämfört med cirka samtal första halvåret (ökning med 18 procent). Ökningen har bidragit till att telefontillgängligheten på vårdcentralerna succesivt försämrats totalt sett. Under andra kvartalet besvarades mindre än åtta samtal av tio vid fyra vårdcentraler. Spridningen var stor från 37 till 100 procent besvarade samtal under årets andra kvartal. Andel besvarade Inkommande Period samtal Samtal Q1 95% Q2 93% Q3 94% Q4 93% Q1 91% Q2 89% Telefonsamtalen har alltså ökat till såväl 1177 som vårdcentralerna under första halvåret 2012 jämfört med första halvåret. Sammantaget har inkommande samtal ökat med 16 procent från cirka till cirka Orsakerna till att östgötarna ringer i allt större utsträckning inte känd. Läkartillgängligheten på de östgötska vårdcentralerna uppvisar en svagt negativ trend. Under andra kvartalet 2012 togs 95 procent av patienter med nya medicinska problem emot inom sju dagar. Vid fem vårdcentraler togs mindre än 90 procent av patienterna emot inom tidsgränsen. Period Andel besök inom sju dagar Q1 97% Q2 96% Q3 97% Q4 97% 2012 Q1 96% Q2 95% Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till besök och behandling har utvecklats mycket positivt i Östergötland sedan förra hösten. Augusti 2012 fanns cirka patienter som hade väntat mer än två månader på besök, jämfört med cirka samma tidpunkt förra året. Det har placerat Östergötland bland landstingen med den allra bästa tillgängligheten i landet. Till behandling hade cirka patienter väntat mer än två månader i augusti 2012, jämfört med nära ett år tidigare. Det innebär en halvering av antalet patienter som väntar över tidsgränsen 60 dagar. De stora förbättringarna har flera förklaringar. Fokusering på tillgänglighet från högsta ledning till centrumchefer och verksamhetschefer är en. Målrelaterad ersättning, fler mottagna patienter på sjukhusen och fler patienter som fått vård hos andra landsting och privata vårdgivare är andra förklaringar. Samtidigt har klinikerna förbättrat sin produktionsplanering och anpassat kapaciteten till inflödet av nya patienter. Tillgänglighet på akutmottagningarna Tillgänglighetsmålet för akutmottagningarna är att patienterna ska träffa läkare för bedömning inom högst en timme och att den totala vistelsetiden inte ska överstiga fyra timmar. Patienter med allvarlig sjukdom eller skada tas emot snabbt, medan patienter med mindre allvarliga medicinska problem väntar längre. Under årets första halvår påbörjades diagnostik/ behandling av läkare inom en timme för i genomsnitt 92 procent av de medicinskt högst prioriterade patienterna. Den totala vistelsetiden på akutmottagningarna varierade under första kvartalet I genomsnitt kunde 68 procent av alla patienter flyttas till vård-avdelning eller gå hem inom högst fyra timmar. Läkarmöte inom Vistelsetid högst en timme fyra timmar Sjukhus Q Q Q Q Linköping 48% 45% 64% 60% Motala 61% 60% 76% 73% Norrköping * 44% 48% 72% 71% Uppgi erna för läkarmöte på Vrinnevisjukhuset i Norrköping är sta s skt osäkra

16 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Tillgänglighet till tandvård Vad gäller den i privat regi bedrivna allmäntandvården för vuxna har inte landstinget någon direkt styrningsmöjlighet. Samtidigt ger Tandvårdslagen landstingen ett planeringsansvar för all tandvård, även den vård som bedrivs i privat regi. I Östergötland bedrivs cirka 60 procent av allmäntandvården för vuxna i privat regi. I överenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och Folktandvården har HSN gett Folktandvården uppdrag kring tillgängligheten. Tillgängligheten inom tandvården är bland annat beroende av tillgången till tandlä-kare. I en liten kommun kan tillgängligheten helt förändras om en tandläkare börjar eller slutar. Folktandvården arbetar med att förbättra tillgängligheten genom jourverksamheten i Skäggetorp, mobila enheten och att klinikerna utanför de tre största kommunerna erhåller ersättning för att upprätthålla verksamhet i länets samtliga 13 kommuner. Folktandvården har allmäntandvårdskliniker i samtliga kommuner och i de flesta större tätorter. Specialisttandvårdsklinikerna är placerade i de större tätorterna Linköping, Norrköping och Motala. Vid resursbegränsningar bör patienter eller grupper av patienter som söker Folktandvården tas emot i följande prioriteringsordning: 1. Barn och ungdomar med akuta besvär 2. Vuxna med akuta besvär 3. Områdesansvar för barn och ungdomar 4. Tandvård för barn och ungdomar i övrigt 5. Tandvård för äldre och funktionshindrade i enlighet med avtalet om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård 6. Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling 7. Tandvård för vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande. 8. Barn- och ungdomstandvård som inte är odontologiskt motiverad. Folktandvården klarar punkterna 1-6 enligt prioriteringsordningen i alla kommuner. Folktandvården som länsövergripande organisation har till uppgift att via styrning av resurserna utjämna skillnader i väntetider för att uppnå målen i överenskommelsen om vård på lika villkor för länets befolkning. I länets flesta kommuner hålls tiderna och nya patienter erbjuds tid inom de närmsta veckorna. Viss regional obalans föreligger dock i tandvårdsutbudet och eftersläpningar för vuxna revisionspatienter finns i vissa kommuner, i första hand Åtvidaberg, Finspång, Motala och Kisa. Förutom att skapa mer tider för undersökningar genom att anställa fler behandlare erbjuds patienterna möjligheten att gå till andra kliniker. Detta gäller framförallt för de patienter som arbetspendlar, men många är inte så angelägna utan väntar hellre. Det har också visat sig att de s.k. köerna innehåller patienter som när de får uppmaning att höra av sig/erbjuds en tid, inte längre är intresserade. I överenskommelsen framgår att patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som söker allmäntandvård skall, i varje kommun, bedömas, utredas och prioriteras av kvalificerad personal inom tre månader från kontakt med tandvården och att remisser till specialisttandvård, för såväl barn och ungdomar som vuxna, skall bedömas, utredas och prioriteras inom 2 veckor. Folktandvården uppfyller detta i samtliga kommuner inom länet. Vidare framgår av överenskommelsen att patienter, såväl barn och ungdomar som vuxna, som vid undersökning bedöms ha behandlingsbehov skall normalt erbjudas tid för behandling inom 4 veckor. Möjligheten att få tid inom 4 veckor för behandling hos Folktandvården mäts med vissa intervall över kalenderåret. Variationerna är stora vid mätningarna mellan klinikerna inom länet och styrs av det lokala behandlingstrycket, av klinikens interna tidboksplanering samt av att de tider som finns tillgängliga inte passar patienten. Folktandvården följer kallelseintervallen för barn och ungdomar. En Folktandvårdsklinik som är under ombyggnad kommer hantera en del barn och ungdomar under hösten istället för under sommaren.

17 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Samlat för denna framgångsfaktor görs bedömningen att målen uppnås då landstingets har bland landets bästa resultat och landstingets resultat förbättrats för de flesta områden inom tillgänglighet. Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud u från konstaterade behov Biologiska läkemedel till inflammatoriska led-, mag-tarm- och hudsjukdomar Verksamheter som har uppdraget att behandla patienter med inflammatoriska led-, mag-tarmoch hudsjukdomar tilldelades för 2012 ytterligare medel för behandling av dessa sjukdomar med biologiska läkemedel. Syftet är att nå upp till behandlingsnivåer jämförbart med riket. Verksamheten har hos hälso- och sjukvårdsnämnden efter förbrukning av biologiska läkemedel kunnat avropa ersättning. Avläsning den sista juni visar att ökningen av antal vuxna med ledsjukdom som behandlas med biologiska läkemedel går som planerat. För närvarande ligger Östergötland i nivå med riket vad gäller barn med ledsjukdom som får denna behandling.. Också för patienter med mag-tarmsjukdom ökar denna behandling i hela länet. Däremot syns ännu inte samma ökningstakt med biologiska läkemedel för svår psoriasissjukdom. Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna En behovsanalys görs under 2012 med fokus på fysisk och kognitiv rehabilitering efter den akuta fasen efter en förvärvad hjärnskada eller ryggmärgsskada. Rehabiliterings-rådets slutbetänkande (SOU :15) används som utgångspunkt för behovsanalysen. Röst- tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Behovsanalysen utgör en andra del av uppdraget röst-, tal-, språk- och sväljsvårigheter som gavs under, som då fokuserade på barn med språkstörning och barn som stammar års behovsanalys behandlar situationen för den vuxna befolkningen. Rehabilitering för cancersjuka Behovsanalysen inom detta område avser vuxna med cancer, framförallt patienter med bröst- och lungcancer samt hjärntumörer. Brukardialogberedningen har påbörjat intervjuer med patienter. Strokevård Ett länsövergripande vårdprogram inkl vårdprocessprogram har tagits fram för att tillhandahålla likvärdig vård med god kvalitet samt beskriva vem som gör vad i strokeprocessen. Strokevården i Östergötland håller förhållandevis god nationell kvalitet, men vissa brister finns, bl.a i det akuta omhändertagandet. Extra resurser har via HSN tillförts för att förbättra möjligheterna för östgötarna att få tillgång till akuta insatser i form av trombolys och vid behov neurokirurgisk intervention. Likaså skall tillgången till rehabilitering i slutenvård öka samt antalet uppföljningar på strokemottagning. Arbetet med detta pågår inom berörda verksamheter. Barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder Antalet personer som utreds och behandlas för neuropsykiatriska funktionshinder fortsätter öka och neuropsykiatriska diagnoser är nu en av de största patientgrupperna inom psykiatrin. Likvärdigt arbetssätt över länet i form av bedömning, utredning och behandling måste vara en självklarhet och gemensamma vårdprogram/ vårdprocessprogram är viktiga hjälpmedel. Ett sådant program för barn och unga har nyligen tagits fram och program för vuxna är under utarbetande. Genom extra satsningar har fler personer kunnat erbjudas god tillgänglighet till utredning och behandling. Eftersom behoven inte tenderar att minska har extra medel tillförts även under Parallellt arbetar verksamheterna med att utveckla arbetssätt och metoder för effektivt och kvalitativt omhändertagande av patientgruppen. Ett webbaserat utbildningsmaterial inom konceptet hälsofrämjande möten håller också på att tas fram. Utbildningsmaterialet ska bidra till att förbättra vårdens möten med personer med neuropsykiatriska funktionshinder.

18 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Hjärtsjukdom Hjärt-kärlsjukdomar är vanligare bland befolkningen i Norrköping i jämförelse med befolkningen i både Linköping och Motala. Det har under lång tid rått brist på kardiologer i Norrköping, men efter en organisatorisk överföring av kardiologin i Norrköping till Hjärt- och medicincentrum har till viss del kardiologtillgången i östra länsdelen förbättrats via temporär förstärkning med linköpingskardiologer, samtidigt som stora rekryteringsinsatser pågått och en klar förstärkning av kardiologbemanningen har skett. Tillgängligheten till nybesök till kardiolog bedöms vara i stort sett likvärdig i länet vid årets slut. Man jobbar även hårt med att komma ifatt med återbesöken. Under introduceras ett nytt läkemedel med ettårsbehandling vid hjärtinfarkt, vilket förbättrar överlevnaden. Verksamheten tilldelas resursförstärkning för detta läkemedel under 2012, Dessa medel kan avropas efter förskrivning. Avläsning den sista juni visar att förskrivning sker i beräknad takt. Hudtumörer Uppdraget med att skapa en sammanhållen, effektiv och flexibel vårdkedja för hudtumörer fortsätter. Projektarbetet innefattar såväl strukturella förändringar som beteendeförändringar vilket ställer olika krav på implementering som efterhand infrias i Linköping och i Norrköping. Tumörenheter är etablerade i Norrköping och Linköping. Förutom att tjänster som sektionschef, specialistsjuksköterska och vårdadministratör är tillsatt, finns nu också på tumörenheten i Linköping en kirurgisk kompetens för vidareutveckling av processen. Tumörmottagningarna har under 2012 arbetat med operation direkt som rutin vilket minskat antal besök och ledtider till operation först i Linköping och nu framöver i Norrköping. En djupanalys av patientgrupper med särskilda behov (t ex multipla hudcancrar och organtransplanterade patienter) är påbörjad i syfte att få bättre struktur i denna patientgrupps tillgång till vård, inklusive en särskild kontaktsjuksköterska. Väntetider har minskat under projektets gång och numera infrias vårdgarantin för patienter med hudtumör i hög utsträckning. Ett forskningsprogram med inriktning på förbättrad patientinformation är igångsatt. Infektionssjukdom, tuberkulos Under har ett utvecklingsarbete pågått med syfte att effektivare kunna identifiera tuberkulosinfekterade, bedriva deras vård och smittspårning. Tillsammans med länets Smittskyddsläkare har Barn- och kvinnocentrum, Hjärt- och medicincentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård arbetat fram ett koncept, där centrumen tillsammans ska skapa sammanhållna enheter i centrala och östra länsdelen, för att tillse att patienter/familjer med manifest och/ eller latent tuberkulos samtidigt får en sammanhållande vårdkedja inklusive smittspårning. Dessa enheter ska också vara kompetensstöd till interna och externa frågeställare om manifest och/eller latent tuberkulos eller tuberkulos i allmänhet. Verksamheten tilldelades ett resurstillskott för detta Sammanhållna team är etablerade i Linköping och Norrköping. Allergisjukdomar För att nå riksnivå gällande allergivaccinationer för vuxna i Östergötland tilldelades extra resurser till berörda centrum, vilka är Hjärt- och medicincentrum (inom allergicentrum i Linköping och Motala), Sinnescentrum (inom öron-, näsoch halskliniken i Norrköping) och Närsjukvården i östra Östergötland (inom medicinklinken i Norrköping). De utökade medlen ska utbetalas då en organisation är på plats. En analys är gjord för att säkerställa att vården blir jämlik över hela länet. Den visar att det främst finns behov av att öka allergivaccinationer av barnen i centrala och västra länsdelen och av vuxna i den östra länsdelen. Det är störst hälsovinster med att vaccinera barn och ungdomar, varför även de prioriteras i befintlig resursförstärkning. Sinnescentrum och Närsjukvården i öster ser ingen möjlighet att i närtid öka allergivaccinationerna i östra länsdelen i den omfattning som behövs. Hjärt- och medicincentrum kommer därför att under 2012 och 2013 få ett tilläggsuppdrag för allergivaccinationer för den vuxna befolkningen i östra länsdelen. Därtill får Hjärtoch medicincentrum ett utökat informationsuppdrag till primärvården och andra vårdgivare i östra länsdelen.

19 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Patienter med Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Under år startades genom SKL ett alltjämt pågående förbättringsprojekt inom KOL-vård där ett tiotal enheter från olika delar av landet deltar. Projektet kallas Bättre KOL-vård; Vi kan göra skillnad, och från Östergötland deltar enheter från LiM och US. Mot bakgrund av det pågående projektet fann HSN anledning att genomföra en behovsanalys som ger en översikt av hur Östergötland arbetar på KOL-området. Rörelseorganens sjukdomar I enlighet med de nationella riktlinjerna skall patienter med artros i knäled genomgå regelbunden, övervakad träning under lång tid (artrosskola). Den möjligheten finns nu över hela länet. I samverkan mellan närsjukvårdens rehabiliteringsenheter och privata aktörer är tillgängligheten god. Nöjda pa enter stor delak ghet Pa en okuserad hälso och sjukvård Patientenkät inom specialiserad vård Våren 2012 genomfördes den andra nationella patientenkäten inom specialiserad somatisk vård och psykiatrisk vård uppdelat på mottagningsverksamhet och sluten vård. Resultatet är inte tillgängliga i skrivande stund, utan kommer att redovisas i Årsredovisningen. Palliativ vård Socialstyrelsen har konstaterat att den palliativa vården (lindrande vård i livets slutskede) behöver förbättras och bli mer jämlik i landet. Det gäller oavsett om den ges på sjukhus, i ordinärt boende eller på särskilt boende. Därför har Socialstyrelsen tagit fram ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård, vars preliminära version publicerades sommaren Kunskapsstödet vänder sig till både kommuner och landsting och innehåller vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer i ett samlat dokument. Syftet är att stödja vårdgivarna i arbetet med att utveckla den palliativa vården, att underlätta uppföljningar och kvalitetssäkring samt åstadkomma en jämlik vård. Den slutliga versionen av kunskapsstödet publiceras våren 2013, innan dess sker remissbehandling av den preliminära versionen. Som ett led i remissbehandlingen anordnar landstinget och länets kommuner en gemensam temakonferens om kunskapsstödet under hösten Därefter anordnas ytterligare en remisskonferens, ett regiongemensamt seminarium tillsammans med landstingen och kommunerna i Kalmar län och Jönköpings län. Socialstyrelsen stämmer då av den preliminära versionen av kunskapsstödet med sydöstra sjukvårdsregionens beslutsfattare. Med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Svenska palliativregistret vidareutvecklas den palliativa vården i Östergötland. Antalet registrerande enheter ökar kontinuerligt. Registerdata används sedan för att utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården. Äldre Sedan ett antal år drivs inom läns-slako ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med länets kommuner; Äldreuppdraget. De gemensamma avsiktsförklaringar vad gäller säkrad vårdkedja samt återhämtning och rehabilitering omsätts till praktiskt arbete. Framtagning och implementering av rehabiliterings/ habiliteringsplaner är ett exempel. För att driva på arbetet och även stödja utvecklingen inom äldreuppdragets tredje område hälsa och självständigt liv har en gemensam processledare anställts som påbörjar sitt arbete under hösten. Inom äldreområdet har pågått och pågår en mängd olika förbättringsarbeten för att utveckla vård och omhändertagande av den äldre patienten. Registrering i kvalitetsregistret Senior Alert ger liksom palliativregistret verksamheterna verktyg för utvecklings och kvalitetsarbete. Antalet riskbedömningar i Senior Alert ökar kontinuerligt samt även antalet aktiva enheter som registrerar. Stor valfrihet för pa enten Vårdval primärvård Läkarna på vårdcentralerna i Östergötland träffar årligen mer än hälften av alla länets invånare. Den vanligaste orsaken till läkarbesök på vårdcentralen (ungefär 6% av läkarbesöken) är

20 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning akut övre luftvägsinfektion. Många behöver bara vårdcentralens insatser vid enstaka tillfällen. Men personer med kroniska sjukdomar och många äldre är grupper som ofta har behov av omfattande vårdinsatser från vårdcentralen. Primärvårdens signum är att ha bred kompetens för att snabbt och säkert kunna erbjuda råd, diagnos och behandling för en mycket stor mängd sjukdomar och besvär. Uppdraget att vara den första linjen i vårdkedjan och att arbeta med förebyggande insatser medför också att vårdcentralerna har omfattande kontakter och samarbeten med andra aktörer, både inom och utanför landstinget. Det krävs alltså att varje vårdcentral erbjuder både hög tillgänglighet för alla, god kontinuitet för de grupper som ofta behöver vårdcentralens insatser och ett nära samarbete med andra samhällsaktörer. Varje år görs en uppföljning av alla auktoriserade vårdcentraler för att säkra att de uppfyller de krav som auktorisationen ställer. Under våren 2012 har varje vårdcentralsledning skriftligt samt vid möten med landstingets ledningsstab redovisat hur verksamheten bedrivs och hur kraven uppfylls. Resultatet av den samlade uppföljningen är att alla vårdcentraler uppfyller auktorisationskraven. En vårdcentral ska under året vidta vissa förbättringsåtgärder för att långsiktigt klara sitt uppdrag. Uppföljningsmötena har också visat på områden som behöver utvecklas och förbättras generellt inom landstinget, områden där primärvården med alla 43 vårdcentraler är en av flera aktörer. Några sådana områden är bland annat de återkommande diskussionerna om gränssnitt mellan specialistsjukvård och primärvård, behovet av fler ST-block och det successivt ökade kravet på dokumentation i kvalitetsregister. Den förväntade hemsjukvårdsreformen 2014, då kommunerna beräknas överta ansvaret upp till sjuksköterskenivå för hemsjukvården, kommer att påverka vårdcentralernas uppdrag i hög grad. I avvaktan på de stora förändringar som då blir nödvändiga görs under 2012 och 2013 inga omfattande ändringar av uppdrag och ersättning till vårdcentralerna. En justering som dock har beslutats och införts är telefontolkning, som från och med 2012 är en fri nyttighet för vårdcentralerna. Syftet är att stimulera till användning av tolk i större utsträckning, där det behövs för att informationen mellan vårdtagare och vårdgivare ska fungera på ett säkert sätt. Telefontolk passar inte i alla sammanhang, men är många gånger att föredra framför närvarande tolk. Framför allt eftersom utbudet av kompetens inom många språk och dialekter är större när man kan använda tolkar över hela landet, men också för att telefontolkning kan vara mindre känsligt än kontakttolkning. Telefontolkanvändningen har ökat under året, men det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av vad det har betytt för berörda vårdtagare och vårdgivare. Obesitasoperationer Vårdvalet för obesitaskirurgi förlängdes i augusti och sträcker sig till sista december Efter det kommer vårdvalet att upphöra då det inte finns möjlighet till ytterligare förlängning. Under genomfördes 339 obesitasoperationer inom vårdvalet. Till och med juni 2012 har 119 operationer genomförts. Den tidigare prognosen om en årlig volym på 200 patienter har ökat till ca 300 patienter och år. Patientflödena fungerar bra och vårdvalet har lett till god tillgänglighet till obesitaskirurgi för östgötarna. En tendens är att fler och fler patienter efterfrågar ett lokalt alternativ och därför väljer operation i Norrköping eller Motala. Stort förtroende för hälso och sjukvården Förtroendeskapande insatser Förtroende för vårdcentraler och sjukhus Östgötarnas förtroende för vårdcentralerna i Östergötland motsvarar nära nog genomsnittet i landet enligt vårens mätning i Vårdbarometern.

21 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning När frågan om förtroende begränsas till den egna vårdcentralen, instämmer 73 procent av tillfrågade östgötar. Förtroendet för sjukhusen i det egna landstinget är mycket högt i Östergötland enligt Vårdbarometerns vårmätning 78 procent svarade att förtroendet är stort. Bedömning av måluppfyllelse inom medborgarperspek vet De allra flesta målen kan redovisas först i årsredovisningen. I förliggande delårsrapport redovisas a arbete påbörjats för a uppfylla målen under året. Bedömningen är a målen i perspek vet bara kommer nås delvis. 82 procent av östgötarna svarade att man har förtroende för det närmaste sjukhuset.

22 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning

23 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Processperspek vet Strategiska mål Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effek v hälso och sjukvård Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Medicinsk kvalitet som står sig väl i na onell och interna onell jämförelse Processorienterat arbetssä Resurser som omsä s ll mesta möjliga pa entny a God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Ak v verksamhetsutveckling Innova vt och systema skt förbä ringsarbete Systema sk avvikelse och riskhantering Minsta möjliga miljö och klimatpåverkan Styrning som stödjer e systema skt miljöarbete Ak v klinisk forskning Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskra Universitetssjukhuset i Linköping ska vara e Forskning och utveckling ska omsä as i verksamhetsutveckling centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen Strategier för a omsä a FOU resultat i prak sk sjukvård Forskning som stödjer och implementering och lärande Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i na onell och interna onell jämförelse Stora delar av detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen. Inom området patientsäkerhet så fokuserar landstinget på sex strategiska delar: Kommunikation Omvårdnad Vårdrelaterade infektioner Läkemedel Vårdprocesser Medicinsk teknik Patientsäkerhet berör alla delar av verksamheten och påverkar alla landstingets processer direkt eller indirekt. Följsamhet till hygienriktlinjer är ett viktigt område. Det finns en mycket god följ-

24 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning samhet till klädreglerna medan det fortfarande brister en del i följsamhet till handhygienrutiner. Detta är fortfarande ett prioriterat område. De punktprevalensundersökningar som görs halvårsvis visar en i huvudsak oförändrad nivå avseende vårdrelaterade infektioner (VRI), kring 10 procent. Under hösten 2012 kommer ett nytt journalverktyg att införas vilket förväntas ge bättre uppföljningsmöjligheter avseende VRI och därmed bättre underlag för riktade insatser. Arbetet med att minska VRI är nära kopplat till det nationella Strama-arbetet med syfte att även reducera undvikbar antibiotikaförbrukning och motverka uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. De nationella mål som sattes initialt har justerats då det blev uppenbart att de sattes utan tillräckligt faktaunderlag. Landstinget ligger, när en månad av pågående mätperiod fattas, på en förskrivning av 320 recept per 1000 invånare, målet är satt till 343 recept per1000 invånare. Landstinget i Östergötland hör till de landsting som signifikant har minskat antibiotikaförskrivningen, men det är osannolikt att vårt mål kommer att klaras. Det viktiga i landstingets Stramasatsning är dock att skapa nya rutiner och en ökad förståelse inom området. Vi har fokuserat på att rätt patient skall få rätt antibiotika, vid rätt tillfälle. Detta innefattar mycket mer än bara ensidigt följa antibiotikaförskrivningen i öppen vård. Arbetet innefattar även handlingsplaner för att förbättra användandet av kvarliggande urinkatetrar, centrala venösa infarter, bättre diagnostik, optimalt val av antibiotika, adekvat infektionsprofylax och systematisk egenuppföljning. Landstinget i Östergötland hör till de främsta vad gäller medicinsk kvalitet enligt senaste öppna jämförelser och förbättringar har även skett under året. Effek v hälso och sjukvård Processorienterat arbetssä Beläggningsgraden både totalt på sjukhusen och för akutvårdsflödet har varit fortsatt högt under året. Totalt har beläggningen per månad varierat under året mellan 92-98procent med högst beläggning på Lasarettet i Motala. Inom akutvårdsflödet mellan procent, även här högst på Lasarettet i Motala med beläggningar upp emot 110 procent under vissa månader. En hög beläggning innebär stora påfrestningar på vården och det innebär också ökade patientsäkerhetsrisker och att delar av vården suboptimeras. En viktig del är andelen återinläggningar. De står totalt för cirka 12 procent av alla slutenvårdsinläggningar och om dessa kan reduceras så skulle ett betydande antal vårdplatser kunna frigöras. Andel av patienter 80 år och äldre som återinläggs inom 30 dagar ligger på 10,4 procent ackumulerat för året, vilket är lägre än samma period föregående år men högre än målvärdet (9 procent). Dock finns en trend mot att antalet återinläggningar för denna grupp ökar. Aktiv hälsostyrning, ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med extern part har så här långt visat att antalet återinläggningar signifikant kan reduceras med ökad kvalitet. Fortsatta åtgärder på bred front är av avgörande betydelse för att minska undvikbar slutenvård och därmed minska trycket inom slutenvården. Dessutom kan slutenvårdsplatser frigöras, som bättre behövs för annan planerad och akut vård. Detta är starkt kopplat till ett bättre och effektivare omhändertagande av äldre med komplexa vårdbehov. Nödvändiga åtgärder innefattar effektiv samordnad utskrivning och vårdplanering, individuella vårdplaner, systematiska läkemedelsavstämningar, strukturerad och proaktiv uppföljning av speciellt äldre patienter efter utskrivning från sjukhus. Det innefattar även strukturerat omhändertagande av definierade diagnoser och sjukdomsgrupper. Arbete pågår eller håller på att starta upp inom samtliga dessa områden. Infektionssjukdom, tuberkulos Under året har utvecklingsarbetet fortsatt i syfte att effektivare kunna identifiera tuberkulosinfekterade patienter, bedriva deras vård och smittspårning. Tillsammans med länets smittskyddsläkare arbetar Barn- och kvinnocentrum, Hjärt- och medicincentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård med ett koncept där det bildas två tuberkulosenheter för barn och vuxna/ familjer i länet, en i Linköping och en i Norrköping. Detta arbete behöver utvecklas ytterligare då det fortfarande finns oklarheter avseende speciellt omhändertagandet av nyanlända personer och inom smittspårningsområdet.