Energikrav för NäraNollEnergibyggnader

Transkript

1 Energikrav för NäraNollEnergibyggnader Tekniska möjligheter och ekonomiska konsekvenser Stefan Aronsson Bengt Bergsten Peter Filipsson Catrin Heincke Per-Erik Nilsson Åsa Wahlström CIT Energy Management AB Göteborg, maj 2011

2

3 Förord Föreliggande studie har genomförts på uppdrag av Energimyndigheten, finansierad genom nätverket BELOK. Ursprunget är ett uppdrag från Närings- och Socialdepartementet till Energimyndigheten att studera tekniska möjligheter och ekonomiska konsekvenser av att sätta nivåer för sk Nära Noll Energi (NNE) byggnader, som procentsatser av nivåer som anges i BBR Arbetet med studien har, under tidspress, genomförts under slutet av april och början av maj Hos Energimyndigheten har Dag Lundblad och Tomas Berggren varit kontaktpersoner. Göteborg i maj 2011 Per-Erik Nilsson

4

5 Sammanfattning I studien har undersökts tekniska möjligheter och ekonomiska konsekvenser av att lägga nivåer på energiprestanda för NNE-byggnader (Nära Noll Energi) som andelar av nivåerna angivna i BBR Byggnadskategorier som studerats är flerbostadshus, skolor och kontor. Både nyproduktion och befintliga byggnader har studerats, placerade i tre klimatzoner. En metodik som presenterar resultaten i form av förräntning på kapital investerat i energieffektiviserande åtgärder har använts. Metodiken har tagits fram inom Energimyndighetens nätverk BELOK, vilket består av sexton av landets större fastighetsägare inom lokalsektorn. Metodiken är baserad på den etablerade internräntemetoden. Nya byggnader Resultaten visar att det är möjligt att nå energiprestanda i nyproducerade byggnader som ligger 50 % under nivåer enligt BBR Nivåerna kan nås med förräntning på eget kapital som ligger i storleksordningen 5-10 %, ibland högre, beroende på vilken byggnad som studeras och i vilken klimatzon den är placerad. Även energiprestanda bättre än 50 % under BBR 2011 kan nås under vissa omständigheter. Resultaten som redovisas speglar bästa energiprestanda och vilken förräntning som fås för att nå dit. Sämre energiprestanda ger högre avkastning på investerat kapital En rimlig avvägning syns vara ett förslag för nyproducerade byggnaders energiprestanda som gäller för hela landet (samtliga klimatzoner), på nivån 50 % under kraven enligt BBR En sådan nivå kommer att vara tekniskt möjlig att nå och ur fastighetsägares perspektiv kommer den att kunna nås med rimliga ekonomiska insatser. Således skulle ett krav enligt denna nivå inte kräva extra ekonomiska stödinsatser från samhällets sida, utan fastighetsägarna själva har möjlighet att åstadkomma detta inom ramen för sina vanliga ekonomiska rutiner. Befintliga byggnader I de beräkningar som gjorts för befintliga byggnader har, på samma sätt som för nybyggnation, ansatts att åtgärderna skall fullt ut bekostas av den energibesparing de leder till. Resultatet visar att det, med rimliga ekonomiska insatser, är realistiskt att nå nybyggnadsnivån för BBR I praktiken innebär det en högst avsevärd reduktion av energianvändningen eftersom man initialt har en mycket större energianvändning än BBR-nivån. Att gå från aktuell energiprestanda till den nivå som föreslås i BBR 2011, innebär bara det en reduktion i storleksordningen 40%. Vissa åtgärder görs i praktiken i samband med andra åtgärder på en byggnad. Exempel på sådana är tilläggsisolering av fasad och fönsterbyten. Dessa åtgärder kommer i praktiken inte att genomföras endast av energieffektiviseringsskäl, om kravnivån sätts till BBR

6 För att uppnå målen med 50 % effektivisering till 2050 krävs en kravnivå som ligger betydligt under BBR För att nå nivåer runt 20% under BBR 2011, krävs investeringar i åtgärder som ger en förräntning mellan 0 och 3%. Vilket i praktiken innebär att någon form av ekonomisk stimulans kommer att krävas. För att tilläggsisolering av fasad och fönsterbyten skall genomföras i samband med ordinarie ombyggnation, och att målen uppnås för flerbostadshus, krävs i stora drag en samhällelig insats på 1 miljard kronor årligen. Detta är dock endast ett överslag som behöver fortsatt analys. En analys ur samhällsperspektiv behöver även göras för lokalbyggnader. 2

7 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Uppdraget 5 2 Genomförande 7 3 Resultat Tekniska möjligheter och ekonomiska konsekvenser fastighetsägarperspektivet Flerbostadshus Skolor Kontor Samhällsperspektiv Exempel - ombyggnad av befintliga flerbostadshus 16 Bilagor A Indata för studerade byggnader A1 B Åtgärdsinformation B1 C Beräkningsresultat i form av internräntediagram C1 D Allmänna förutsättningar D1 E Metodiken enligt Totalprojekt E1 3

8 4

9 Energikrav för NNE-byggnader, maj Uppdraget I det reviderade EU-direktivet för byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) införs begreppet Nära Noll Energi (NNE) byggnader. Varje medlemsstat skall ta fram nivåer anpassade för de nationella förutsättningarna. Energimyndigheten har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram ett underlag som senare kan komma att användas för lagstiftning om nivåer för NNE-byggnader. Myndigheten har i sin tur anlitat CIT Energy Management AB, genom myndighetens nätverk BELOK, för att göra en genomlysning av tekniska möjligheter och ekonomiska konsekvenser av att ställa olika framtida krav på NNE-byggnader. För uppdraget har gällt att i kalkylerna skall energipriser användas enligt den långtidsprognos för 2011 som Energimyndigheten inom kort kommer att publicera. Dessutom har gällt att fyra kravnivåer skulle analyseras. a) Att näranollenergibyggnad anses innebära ett energihushållningskrav motsvarande BBR 2011 minus 20 procent (d.v.s. maxvärden i kwh per kvadratmeter golvarea som är 20 procent lägre än i BBR 2011) b) Att näranollenergibyggnad anses innebära ett energihushållningskrav motsvarande BBR 2011 minus 30 procent. (d.v.s. maxvärden i kwh per kvadratmeter golvarea som är 30 procent lägre än i BBR 2011) c) Att näranollenergibyggnad anses innebära ett energihushållningskrav motsvarande BBR 2011 minus 40 procent. (d.v.s. maxvärden i kwh per kvadratmeter golvarea som är 40 procent lägre än i BBR 2011) d) Att näranollenergibyggnad anses innebära ett energihushållningskrav motsvarande BBR 2011 minus 50 procent. (d.v.s. maxvärden i kwh per kvadratmeter golvarea som är 50 procent lägre än i BBR 2011) Slutligen är i uppdragsbeskrivningen angivet att beräkningarna ska avse tre kategorier byggnader i klimatzon II och III samt fyra kategorier i klimatzon I. - avseende lokalbyggnad t.ex. skola för x antal elever, - flerbostadshus med x antal bostäder. - småhus enbostadshus 120 m 2 uppvärmd yta. I departementets uppdragsbeskrivning sägs, angående befintliga byggnader, att kravnivåerna avses endast bli aktuella vid renovering av befintliga byggnader om de är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga. Man betonar att någon form av bedömning av denna ekonomiska rimlighet bör finnas med i analysen. I uppdragsbeskrivningen sägs att ett möjligt sätt att analysera detta är att bedöma konsekvenser utgående från nybyggnadskraven i BBR 2011 samt en procentuell skärpning av denna nivå. En sådan analys skulle med fördel omfatta de procentuella nivåer som anges under punkterna a-d ovan, men 5

10 Energikrav för NNE-byggnader, maj 2011 skulle också kunna kompletteras med mindre stränga skärpningar (ex BBR procent, BBR procent eller dyl.) I uppdraget för CIT Energy Management har antalet byggnadskategorier begränsats till tre; flerbostadshus, skolor och kontor. Dessutom har studien utöver nyproduktion även omfattat befintliga byggnader. 6

11 Energikrav för NNE-byggnader, maj Genomförande I studien har tre byggnadskategorier studerats. Kategorierna är flerbostadshus, skolor och kontor. För samtliga tre kategorier har såväl nyproduktion som befintliga byggnader studerats. Byggnaderna har placerats i tre orter som representerar klimatzonerna 1, 2 och 3: - Luleå (klimatzon 1) - Sundsvall (klimatzon 2) - Linköping (klimatzon 3) Dessutom har för samtliga byggnader studerats elvärmda (värmepump) samt ej elvärmda (fjärrvärme) lösningar. När åtgärder genomförs i praktiken är det viktigt att förvissa sig om att byggnadskonstruktionen inte på något sätt far illa, t ex genom konstruktioner som senare kan leda till att fuktproblem uppstår. För samtliga beräkningar och för samtliga åtgärder som studeras förutsätts att de i verkligt genomförande hanteras korrekt enligt tydliga anvisningar som skall finnas tillgängliga i byggprocessen. Inga ytterligare diskussioner förs i denna studie om hur detta kan säkerställas. Genomförandet av uppdraget har bestått av följande steg: Steg 1 Steg 2 Identifiera typbyggnader För både nyproduktion och för befintliga byggnader har ett typhus inom varje kategori tagits fram. Information om de data som valts samt källa återfinns detaljerat i Bilaga A. Målsättningen har varit att ta fram byggnader som i möjligaste mån representerar ett typiskt hus av varje kategori med typiska tekniska installationer. Data för byggnader i nyproduktion har valts så att byggnaden skall ungefär uppfylla kraven enligt BBR En viss avvikelse från BBR har tillåtits eftersom data inte medger att energianvändningen flytande kan förändras. Genom olika val har den i steg kunnat förändras. I den detaljerade resultatredovisningen (Bilaga C) återfinns de värden som fungerat som basfall vid beräkningarna. Kontroll av på vilka nivåer energianvändningen hamnar för olika konfigurationer av byggnadskonstruktion, tekniska installationer och verksamhet, har gjorts med det etablerade simuleringsprogrammet BV2. Identifiera möjliga energieffektiviserande åtgärder uppdelade på nyproduktion och befintliga byggnader Förslag till effektiviserande åtgärder har tagits fram för samtliga byggnadskategorier. Beroende på byggnadskategori, och om det är nyproduktion eller befintliga byggnader, skiljer det mellan åtgärder. Vissa åtgärder skiljer också beroende på om byggnaden är eluppvärmd eller ej. Samtliga åtgärder för de studerade kategorierna redovisas i Bilaga B. 7

12 Energikrav för NNE-byggnader, maj 2011 Steg 3 Prissätt identifierade åtgärder Beräkning av samtliga effektiviserande åtgärder har utgått från Antagandet som gjorts här är att den reala prisnivån för genomförande av åtgärder inte förändras till 2020, utom i ett par fall. Dessa är behovsstyrning av ventilation samt användning av solceller. Båda bedöms bli billigare (solceller -25% och behovsstyrd ventilation -10%). Solceller är egentligen ett alternativt sätt att förse en byggnad med el och hanteras separat i resultatredovisningarna. Det här tydliggörs i den detaljerade resultatredovisningen (Bilaga C). Priset för samtliga åtgärder som provats redovisas i Bilaga B. Steg 4 Beräkna utfallet av olika åtgärdspaket Utfallet av olika enskilda åtgärder såväl som paket av åtgärder har beräknats med simuleringsprogrammet BV2. Som utgångspunkt har använts de typbyggnader som togs fram i steg 1 och på dessa har applicerats de åtgärder som identifierats. Den reducerade användningen av energi har därefter jämförts med typbyggnaden. Steg 5 Upprätta konsekvensdiagram enligt metoden för Totalprojekt Detaljerade resultat redovisas i diagramform (se Bilaga C). Åtgärdspaket har itererats fram genom att studera lönsamheten för åtgärderna genomförda i olika ordning. Anledningen till att iteration behöver tillgripas beror av att olika åtgärder kan påverka varandras möjlighet att spara energi, dvs ordningen i vilken de genomförs kan påverka besparingsutrymmet för enskilda åtgärder. I konsekvensdiagrammet redovisas slutligen åtgärderna i lönsamhetsordning, med mest lönsamma åtgärd först. Metodiken är gemensamt utvecklad inom ett av Energimyndighetens nätverk, av de fastighetsföretag som deltar (sexton av Sveriges största lokalfastighetsföretag). En närmare beskrivning av metodiken återfins i Bilaga D. Där inverkan av solvärme och solceller studerats, har de testats efter att aktuell byggnads energianvändning minimerats, dvs efter att effektiviserande åtgärder genomförts. Några basdata för byggnaderna i föreliggande studie redovisas i Tabell 2.1. Tabell 2.1 Basdata för byggnader som ingår i studien. Flerbostadshus Skola Kontor Nyprod Bef Nyprod Bef Nyprod Bef Atemp (m 2 ) Energiprestanda (kwh/m 2,år) Klimatzon 1 FJV 1) Klimatzon 2 FJV Klimatzon 3 FJV Klimatzon 1 BVP 2) Klimatzon 2 BVP Klimatzon 3 BVP Våningsplan (st) ) FJV: Fjärrvärme 2) BVP: Bergvärmepump

13 Energikrav för NNE-byggnader, maj Resultat Resultaten från beräkningarna redovisas som en lönsamhetsanalys baserad på fastighetsägares benägenhet att investera i effektiviserande åtgärder, hur långt det är möjligt att nå tekniskt och vilka ekonomiska konsekvenser det för med sig. Resultaten redovisas även ur samhällsekonomisk synvinkel så långt det låter sig göras med hänsyn tid den tid och resurser som funnits tillgängliga. Samtliga resultat relaterar till BBR 2011, varför en sammanställning av kraven på byggnaders energiprestanda ur denna visas nedan. Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi (kwh/(m 2 år)) Byggnad Klimatzon a) I II III kwh/(m 2 år) kwh/(m 2 år) kwh/(m 2 år) Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Bostäder med elvärme Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme x (q b) 0,35) x (q 0,35) x (q 0,35) Lokaler med elvärme x (q 0,35) x (q 0,35) x(q 0,35) a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. b) q är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen ( l/(s,m 2 )) och är ett tillägg som får tillgodoräknas då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/(s,m 2 ) i temperaturreglerade utrymmen. Tillägget får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/(s,m 2 ). Figur 3.1 Krav enligt BBR Tekniska möjligheter och ekonomiska konsekvenser fastighetsägarperspektiv En resultatsammanställning redovisas i Tabell 3.1. Sammanställningen baseras på de detaljerade resultatfigurer som återfinns Bilaga C. De värden som visas i tabellen maximerar den möjliga reduktionen av energiprestanda, dvs så låg energianvändning som möjligt, och redovisar vilken förräntning på investerat kapital som nås för dessa reduktioner. En mindre reduktion ger 9

14 10 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011 högre förräntning på investerat kapital. Observera att även för befintliga byggnader anges möjlig reduktion i förhållande till BBR Reduktionen i förhållande till den aktuella energianvändningen blir därför betydligt större, för samtliga fall större än 50%. I praktiken innebär att gå från aktuell energianvändning i befintliga byggnader till de krav som ställs i BBR 2011, en reducering med i storleksordningen 40%. Tabell 3.1 Sammanställning av resultat. Byggnad Flerbostadshus nytt - Fjärrvärme - Värmepump Flerbostadshus befintligt - Fjärrvärme - Värmepump Skola ny - Fjärrvärme Möjlig reduktion 1) (%) >50 Förräntning 2) (%) Anmärkning Mer än 50% reduktion kan nås Värmepump Skola befintlig - Fjärrvärme Kontor nytt - Fjärrvärme - Värmepump 50 > Kontor befintligt - Fjärrvärme ) Avser möjlig reduktion i relation till BBR % avser exempelvis en nivå som ligger 20% under BBR För flerbostadshus är möjlig reduktion angiven innan solvärme eller solceller. För skolor och kontor har solvärme ej prövats. För att se påverkan från dessa hänvisas till detaljerade resultatdiagram i Bilaga C. 2) Avser den förräntning en fastighetsägare får på den investering som leder till den möjliga reduktionen beskriven ovan. Observera att det intervall som ges för den möjliga reduktionen främst beror av att byggnaden placeras i olika klimatzoner. Generellt kan sägas att en placering i klimatzon 1 (den nordligaste) ger den största möjliga reduktionen, vilket även ses tydligare i tabellerna Det värde på förräntning av investerat kapital som återfinns i tabell 3.1 kan relateras till det man som fastighetsägare ställer som krav för att investera. Olika kategorier av fastighetsägare ställer olika krav på förräntningen. De företag som finns representerade i Energimyndighetens nätverk BELOK representerar ca 25 % av Sveriges lokalarea. I gruppen återfinns såväl statligt ägda företag, som privat ägda. I gruppen finns även företrädare för kommunal förvaltning. Kravet på avkastning för investering i de egna byggnadsbestånden återfinns med tyngdpunkt i intervallet 6-8 %. Kommunal förvaltning ligger lägre med kravet ca 4%. Det senare kravet stämmer också väl med uppgift från landsting. Dessutom räknar samtliga medlemmar i BELOK med att

15 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011 energipriserna kommer att öka snabbare än vad långtidsutredningen förutspår. Hos medlemmarna varierar antagandet om real årlig ökning av energipriset med 2 till 4%. Ökning av reala energipriset kan tas hänsyn till i beräkningarna av lönsamhet, genom att reducera kravet på förräntning med den reala energiprisökningen. Nivåerna som krävs består givetvis på den allmänna räntenivån i ekonomin och skall inte ses som något helt statiskt över tiden. En real energiprisökning över tiden kan något förenklat ses som att förräntningen på investerat kapital ökar i samma omfattning. Om exempelvis ett antagande skulle göras om en real årlig energiprisökning efter 2020 med 3%, kan det översättas i tabell 3.1 genom att öka förräntningen på investerat kapital med 3%. För ett befintligt flerbostadshus som försörjs med fjärrvärme skulle förräntningen på investerat kapital stiga från 1-3% till 4-6%. Investeringsutrymmet ökar med ökande energipris. De värden som anges i Tabell 3.1 för åtgärder i befintlig bebyggelse relateras samtliga till att kostnaden för en åtgärd till 100% skall bäras av den energibesparing som görs. I praktiken genomförs åtgärder i befintlig bebyggelse ofta i samband med att andra byggnadstekniska åtgärder behöver genomföras. Om exempelvis fönsterbyte behöver genomföras även av annan anledning än energieffektivisering är det rimligt att delvis tillskriva kostnaden annat än energibesparingen. Följden blir att åtgärden ur energisynpunkt reduceras kostnadsmässigt (en del läggs på underhållsbudget) och åtgärden blir mera lönsam. Åtgärder på byggnaders klimatskal (väggar, fönster, tak, dörrar, porter, etc) innebär dessutom ofta relativt höga ställkostnader. Ur rationalitetssynpunkt innebär det givetvis fördelar om olika åtgärder kan genomföras inom ramen för samma ställkostnad. Med användning av solceller och solvärme kan man komma ännu längre avseende förbättrad energiprestanda, men då normalt med försämrad förräntning av investerat kapital Flerbostadshus I tabell 3.2 separatredovisas resultat för flerbostadshus, uppdelat på de tre klimatzoner som ingår i studien. För befintliga byggnader har studerats att komplettera byggnaden med ett till- och frånluftssystem med värmeåtervinning alternativt att förse byggnaden med en frånluftsvärmepump. 11

16 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011 Tabell 3.2 Sammanställnig av resultat för flerbostadshus. Klimatzon 1 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Fjärrvärme(FTX) Fjärrvärme(FVP) Klimatzon 2 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Fjärrvärme(FTX) Fjärrvärme(FVP) Klimatzon 3 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Fjärrvärme(FTX) Fjärrvärme(FVP) Möjlig reduktion 1) (%) ) och 2): se förklaringar i tabell 3.1 Förräntning 2) (%) Anmärkning FTX = Mekaniskt från- och tilluftssystem med värmeåtervinning FVP = Frånluftsvärmepump Resultaten visar tydligt på en teknisk potential såväl för nyproduktion som för befintlig bebyggelse. För nyproduktion finns utrymme i alla klimatzoner att nå 50% under BBR 2011, med en avkastning på merinvesteringen mellan 7 och 11%. Som nämnts tidigare återfinns största utrymmet i klimatzon 1, med basfallet bergvärmepump. Samtidigt som det där är möjligt att bygga 70% under kraven enligt BBR 2011, ger det också den största avkastningen på merinvesteringen. För åtgärder i befintliga byggnader är det möjligt att komma % under kraven i BBR 2011, men då med betydligt blygsammare avkastning (1-3%) på investeringen. För en närmare analys av sambandet mellan avkastningen på investerat kapital och hur långt det är möjligt att nå i reduktion av energiprestanda, hänvisas till Bilaga C Skolor I skolor studeras för befintlig typbyggnad endast uppvärmning med fjärrvärme. Andelen befintliga skolor 2020 som har värmepump som uppvärmningsalternativ bedöms vara liten. 12

17 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011 Tabell 3.3 Sammanställnig av resultat för skolor. Klimatzon 1 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Fjärrvärme Klimatzon 2 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Fjärrvärme Klimatzon 3 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Fjärrvärme Möjlig reduktion 1) (%) > ) och 2): se förklaringar i tabell 3.1 Förräntning 2) (%) Anmärkning På samma sätt som för de andra byggnadskategorierna är det i klimatzon 1 som bästa resultaten kan nås. Det är även här den största avkastningen på investerat kapital erhålls. För samtliga fall vad gäller nyproduktion kan reduktioner 50 % eller mer erhållas i relation till BBR I klimatzon 1 kan en nivå understigande BBR 2011 med hela 70% nås, med en avkastning på merinvesteringen motsvarande 12%. Befintliga skolor däremot visar på en mycket låg avkastning på investerat kapital, endast 0-1%, medan reduktionen i förhållande till BBR 2011 ligger mellan 20 och 25%. En lägre reduktion i förhållande till BBR 2011 ger en högre avkastning på investerat kapital Kontor I kontor studeras för befintlig typbyggnad endast uppvärmning med fjärrvärme. Andelen befintliga kontor 2020 som har värmepump som uppvärmningsalternativ bedöms vara liten. Tabell 3.4 Sammanställning av resultat för kontor. Klimatzon 1 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Möjlig reduktion 1) (%) Förräntning 2) (%) 7 10 Anmärkning

18 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011 Fjärrvärme 25 0 Klimatzon 2 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Fjärrvärme Klimatzon 3 - Nyproduktion Fjärrvärme Värmepump - Befintliga Fjärrvärme ) och 2): se förklaringar i tabell 3.1 För nyproduktion i samtliga klimatzoner ligger den tekniska potentialen mellan 50 och 70% reduktion i förhållande till BBR Samtidigt ligger motsvarande förräntning mellan 4 och 10%, med de fördelaktigaste värden i klimatzon 1 och 2. Det är dessutom alternativet med värmepump som ger det bästa utfallet både tekniskt och ekonomiskt. På samma sätt som för övriga undersökta byggnadskategorier finns teknisk potential att nå 20-25% under kraven enligt BBR 2011, men till låg avkastning på investerat kapital (0-1%) Samhällsperspektiv I juni 2006 ställde sig en enig riksdag bakom propositionen Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (Prop. 2005/06:145). I den kan bland annat följande skrivning återfinnas: Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 En inriktning med tydligt angivna målnivåer finns alltså att utgå ifrån. Till de nationella målsättningarna skall även läggas de som kommer via EU, i dagsläget med särskild tyngdpunkt på det reviderade direktivet för byggnaders energiprestanda. Sammantaget finns alltså målsättningar och anvisningar vad gäller användning av energi i bebyggelsen vilka samtliga pekar i samma riktning, användningen av energi i bebyggelsen skall kraftigt reduceras och det kan ske endast genom att se över möjligheter i såväl nyproduktion som i befintlig bebyggelse. Kan då målen nås genom att marknaden själv finner lösningar, utan yttre påverkan från samhällsaktörer? Kan målen nås utan stimulantia i form av piskor eller morötter? Om samhället behöver påverka marknaden för att nå uppsatta mål, vilka ekonomiska konsekvenser kan det medföra? 14

19 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011 En uppskattning görs nedan utgående ifrån antagandet att fastighetsägare själva kan förmås att genomföra effektiviseringsåtgärder helt i egen regi utan yttre påverkan, om investeringen ger en tillräckligt hög avkastning. Här återfinns givetvis en mycket stor spännvidd mellan olika fastighetsägare. En första uppdelning kan göras mellan offentliga och privata. Även om många offentliga fastighetsägare är aktiebolag finns möjlighet att via ägardirektiv styra inriktning i energifrågor. Inom gruppen privata fastighetsägare finns också ytterligheter, där ena består av företag som ser fastigheter endast som kapitalplaceringar och där man kan ha en affärsmodell som säger att en enskild fastighet inte skall ägas mer än säg 5 år. Här är det värdeökning av fastigheten mellan köp- och säljtillfälle som är det primära. Den andra äger, förvaltar och utvecklar fastighetsbestånd över längre tid och ser främst hyresintäkterna som primär intäkt. Genom att utgå ifrån hur det nationella byggnadsbeståndet är uppbyggt idag och hur det kan komma att utvecklas framgent, samtidigt med en uppskattning av krav på förräntning av investerat kapital, är det möjligt att grovt uppskatta vilka samhällsekonomiska konsekvenser olika kravnivåer för NNE skulle kunna få. En (grov) uppskattning av dagens bestånd ger: Flerbostadshus ca 160 miljoner m 2, tillkommer netto ca 1 miljon m 2 per år Lokalbyggnader ca 150 miljoner m 2, tillkommer netto 1-2 miljoner m 2 per år, säg 1,5. Detta ger totala antalet miljoner m 2 för olika tidpunkter: Flerbostadshus Lokalbyggnader Med utgångspunkt i 2020 så finns 169 miljoner m 2 befintliga flerbostadshus och 164 miljoner m 2 befintliga lokalbyggnader. Under perioden mellan 2020 och 2040 sker en nyproduktion av flerbostadshus motsvarande 20 miljoner m 2 och av lokalbyggnader motsvarande 30 miljoner m 2. Med antagande om att ägare av lokalfastigheter är investeringsvilliga för nyproduktion om deras avkastning på investerat kapital är minst X% och motsvarande för flerbostadshus är Y%, blir det möjligt att göra ett överslag av storleken på eventuella belopp som måste skjutas till för att åtgärderna skall bli genomförda. På samma sätt kan ett överslag göras för investeringsvilja i befintliga byggnader. Eftersom en mängd antaganden måste göras och att bedömningen sker för ett bestånd och en kostnadsnivå (inte minst räntenivå) mellan två årtal relativt långt fram i tiden, kan inte nog understrykas att utfallet måste tolkas i skenet av detta. 15

20 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011 Ett antagande om följande avkastningskrav (i %), utgående främst från de nivåer som gäller inom nätverket BELOK, för att göra investeringar utan yttre påverkan, ger: Nyproduktion Befintliga Flerbostadshus 5 5 Lokalbyggnader Exempel - ombyggnad av befintliga flerbostadshus Kapitel visar att för åtgärder i befintliga byggnader är det tekniskt möjligt att komma % under kraven i BBR 2011, men då med endast en blygsam avkastning (1-3%) på investeringen. Figur C.19 - C.24 i bilaga C visar att åtgärdspaket innehållande bättre styrning, tappvarmvattenåtgärder, installation av FTX eller frånluftsvärmepump, energieffektivare belysning och takisolering med relativt god förräntning på investerat kapital i samtliga klimatzoner (8-15 %). Dessa åtgärdspaket ger en energieffektivisering på ca 35 % av byggnadens ursprungliga energianvändning då paket med FTX installeras och ca 60 % då paket med frånluftsvärmepump installeras. Åtgärdspaketen kommer inte att resultera i att nybyggnadskrav enligt BBR 2011 uppnås (förutom för frånluftsvärmepump i klimatzon 1) men detta kan i princip åstadkommas genom att kombinera åtgärdspaketet med installation av solvärme. Nybyggnadskrav för BBR 2011 är här 130, 110 och 90 kwh/m 2 i respektive klimatzon 1, 2 och 3 för installation av paket med FTX medan det är 95, 75 och 55 kwh/m 2 i respektive klimatzon 1, 2och 3 för installation av paket med frånluftsvärmepump. I det senare fallet klassas byggnaden som elvärmd. För att nå det nationella målet med en energieffektivisering på 50 % till 2050 krävs åtgärdspaket med ännu fler åtgärder. Genom tilläggsisolering av fasad eller byte av fönster kan en halvering av den befintliga byggnadens energianvändning uppnås. De två åtgärderna har ungefär samma lönsamhet och hänger tekniskt ihop eftersom det är fördelaktigt att både tilläggsisolera och byta fönster då byggställningar ändå har monterats. Dessa två åtgärder betraktas därför tillsammans i fortsatt resonemang. Om både tilläggsisolering av fasad och byte av fönster genomförs tillsammans med övriga åtgärder går det att nå nivån 20 % bättre än BBR Åtgärderna är betydligt mindre lönsamma än de övriga åtgärderna. Med andra ord fås ett mycket större åtgärdspaket med en förräntning på 1-3 % på investerat kapital. Ett sådant omfattande åtgärdspaket kommer att ge en energieffektivisering på ca 58 % av byggnadens ursprungliga energianvändning då paket med FTX installeras och ca 68 % då paket med frånluftsvärmepump installeras. 16

21 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011 Med fastighetsägarperspektivet kommer de två åtgärderna, tilläggsisolering av fasad och byte av fönster, inte att genomföras eftersom investeringen endast ger en förräntning på 1-3 %. För att energieffektiviseringsmålen ska nås krävs någon form av stöd. Antag att en förräntning på 5 % kommer att vara tillräckligt för att hela åtgärdspaketet ska genomföras. Detta innebär att ca 330, 530 och 720 kr/m 2 behöver tillföras utifrån i respektive klimatzon. Den genomsnittliga ombyggnadstakten år har varit 63, 194 och tusen m 2 årligen i klimatzon 1, 2 respektive 3 (SCB, 2010). Detta innebär att det krävs ett tillskott på ca 1 miljard kronor årligen 2020 till 2050, för att energianvändningen ska nå dessa nivåer i drygt en tredjedel av Sveriges lägenheter. För att nå 50% reduktion i samtliga flerbostadshus fram till 2050 krävs således ytterligare insatser för att öka renoveringstakten i landet. Detta bör analyseras i separat studie. Ovanstående exempel visar i grova drag hur stor samhällsinsats som krävs för att målen ska realiseras. Detta är dock endast ett överslag baserat på typbyggnaden för flerbostadshus. För att mer i detalj beskriva vilka insatser som krävs behövs en betydligare noggrannare analys av energibesparing för olika åtgärder i olika typer av flerbostadshusbyggnader. Detta genomförs för närvarande i ett EFFSYS+ projekt (Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga byggnader) där typhus av kategorierna punkthus, lamellhus och skivhus analyseras. Dessutom behövs en osäkerhetsanalys av investeringskostnader och energikostnader. I ovanstående exempel har ingen hänsyn tagits till energiprisökningar. Antagandet av en energiprisökning utöver inflationen med 2 % skulle halvera behovet av samhällelig insats. 17

22 18 Energikrav för NNE-byggnader, maj, 2011

23 Bilaga A Indata för studerade byggnader A1

24 Flerbostadshus Flerbostadshusens utformning har fastställts med hjälp av ritningar över representativa byggnader. Indata för internvärme, vädringspåslag, avskuggning och tappvarmvattenförbrukning kommer från Svebyprogrammets rapport Brukarindata för energiberäkningar i bostäder. Typbyggnadernas U-värden kommer från Boverkets projekt BETSI och BBR-krav på genomsnittligt U-värde. Årsvärmefaktorer för en bergvärmepump har erhållits från EFFSYS+-projektet Konsekvensanalys av NNE-krav för befintliga byggnader. All indata som använts för att beräkna energiförbrukningen i typbyggnaderna redovisas i Tabell A.1. Tabell A.1 Indata för flerbostadshus (redovisade U-värden inkluderar köldbryggor). Nybyggnation Ombyggnation Ytterväggsarea Söder m² Ytterväggsarea Öster m² Ytterväggsarea Väster m² Ytterväggsarea Norr m² Fasader Tyngd (Lätt, Medel eller Tung) - Medel Tung Fasader U-värden W/m² C 0,32 0,56 Fönsterarea Söder m² 47 5 Fönsterarea Öster m² Fönsterarea Väster m² Fönsterarea Norr m² 47 5 Fönster Glasandel [%] % Fönster Solfaktor - 0,67 0,77 Fönster U-värden W/m² C 1,3 2,2 Fönster Yttre avskuggning - 0,5 0,5 Antal våningsplan Antal lägenheter Total golvarea (Atemp) m² BOA/Atemp - 0,8 0,7 Rumshöjd m 2,6 2,5 Takarea m² Tak Takkonstruktionens tyngd - Medel Lätt Tak U-värde Tak W/m² C 0,23 0,20 Tak Total Takfönsteryta m² 0 0 Platta mot mark Area m² Platta mot mark U-värde W/m² C 0,26 0,19 Platta mot mark Temperatur C 6,8 / 4,3 / 1,8 6,8 / 4,3 / 1,8 Dörrarea Söder m² 0 0 Dörrarea Öster m² 2 5 Dörrarea Väster m² Dörrarea Norr m² 5 0 Dörrar U-värde W/m² C 1,3 1,5 Inre massa (Lätt, Medel eller Tung) - Medel Medel Luftläckage vid temperaturdifferens = 0 C 1/h 0,13 0,13 Luftläckage vid temperaturdifferens = 20 C 1/h 0,13 0,27 Orientering grader Belysning och maskiner, sommar W/m² 1,6 1,5 Belysning och maskiner, vinter W/m² 2,7 2,4 A2

25 Människor dag W/m² 0,5 0,5 Människor natt W/m² 1,8 1,6 Typ av ventilationssystem - FT / FTX F Lägsta tillåtna inomhustemp C Luftflöde l/s.m² 0,35 0,35 VÅV Temperaturverkningsgrad max % 0 / 70 - SFP kw/(m³/s) 2,0 / 2,5 1 Vädringspåslag kwh/m² 4 4 Tappvarmvatten (inkl. VVC-förluster) kwh/m² 27,5 27,5 Extra elanvändning kw 0,73 0,29 Årsvärmefaktor, bergvärmepump, klimatzon 3/2/1-3,3 / 3,2 / 3,1 A3

26 Skolor Skolan som representerar nybyggnad är Mariehällsskolan i Bromma som uppfördes Storlek och form har fastställts med hjälp av ritningsunderlag. Indata för internvärme i form av belysning och närvaro, energi för ventilation och övrig fastighetsel bygger på STIL 2- rapporten om skolor. U-värden och byggnadens täthet har anpassats för att komma i närheten av de byggregler som använts som referens i denna rapport, se figur 3.1. Skolan som representerar ombyggnad har indata som kommer från BETSI. All indata som använts för att beräkna energiförbrukningen i typbyggnaderna redovisas i Tabell A.1. Tabell A.2 Indata för skolor (redovisade U-värden inkluderar köldbryggor). Nybyggnation Ombyggnation Ytterväggsarea Söder m² Ytterväggsarea Öster m² Ytterväggsarea Väster m² Ytterväggsarea Norr m² Fasader Tyngd (Lätt, Medel eller Tung) - Medel Medel Fasader U-värden W/m² C 0,3 0,54 Fönsterarea Söder m² Fönsterarea Öster m² Fönsterarea Väster m² Fönsterarea Norr m² Fönster Glasandel [%] % Fönster Solfaktor - 0,67 0,67 Fönster U-värden W/m² C 1,5 1,8 Fönster Yttre avskuggning - 0,0 0,0 Antal våningsplan Total golvarea (Atemp) m² Inre volym m Rumshöjd m 3 3 Takarea m² Tak Takkonstruktionens tyngd - Lätt Lätt Tak U-värde Tak W/m² C 0,2 0,3 Tak Total Takfönsteryta m² 0 0 Platta mot mark Area m² Platta mot mark U-värde W/m² C 0,25 0,3 Platta mot mark Temperatur* C 6,8 / 4,3 / 1,8 6,8 / 4,3 / 1,8 Dörrarea Söder m² 2,5 4 Dörrarea Öster m² 5 2 Dörrarea Väster m² 5 2 Dörrarea Norr m² 2,5 0 Dörrar U-värde W/m² C 1,5 1,8 Inre massa (Lätt, Medel eller Tung) - Medel Medel Luftläckage vid temperaturdifferens = 0 C 1/h 0,25 0,50 Luftläckage vid temperaturdifferens = 20 C 1/h 0,20 0,40 Orientering grader 0 0 Belysning vardag dag/natt W/m² 5,5/1,0 5,5/1,0 Belysning helg dag/natt W/m² 0,7/0,0 0,7/0,0 Apparater vardag dag/natt W/m² 3,0/0,7 2,0/1,0 A4

27 Apparater helg dag/natt W/m² 0,7/0,3 1,0/1,0 Människor vardag dag/natt W/m² 4,5/0,5 5,0/0,5 Människor helg dag/natt W/m² 0,5/0,0 0,5/0,0 Typ av ventilationssystem**: CAV-system - FT / FTX FTX Lägsta tillåtna inomhustemp C Luftflöde (vid drift) l/s.m² 2,2 0,35 Tillufttemperatur C VÅV Temperaturverkningsgrad max % 0 / SFP kw/(m³/s) 2,0 / 2,5 3,0 Tappvarmvatten (inkl. VVC-förluster) kwh/m² 5,0 5,0 Extra elanvändning kwh/m² 3,0 7,2 Årsvärmefaktor, bergvärmepump, klimatzon 3 / 2 / 1-3,3 / 3,2 / 3,1 *) Marktemperaturen under bottenplattan motsvarar årsmedeltemperaturen hos de orter som representerar klimatzon III, II resp I, (Linköping, Sundsvall och Luleå) **) CAV-system innebär att flödet är konstant under driftstid. För nybyggnation är ventilationen typ FT (Från- och Tilluft) vid värmeförsörjning med bergvärmepump respektive FTX (Från- och Tilluft,ed värmeväxling) vid värmeförsörjning med fjärrvärme. A5

28 Kontor Data för kontorsbyggnaderna är hämtade från utredningen "BETSI". Denna beställdes av Boverket och utfördes under 2009 av CIT Energy Management AB. Den nya kontorsbyggnaden är en av de verkliga, besiktigade byggnaderna vars byggnadstekniska data justerats så att byggnaden är något bättre än BBR-kraven Den befintliga kontorsbyggnaden har samma yttermått som den nya men data för konstruktion, ventilation och verksamhet har justerats för att efterlikna en befintlig "medelbyggnad". Här har dels data tagits från medelkontoret i "BETSI", dels har data justerats så att el-, kyla- och värmebehov motsvarar ett "medelkontor" i utredningen "STIL2". Indata som använts för att beräkna energiförbrukningen i typbyggnaderna redovisas i Tabell A.3. Tabell A.3 Indata för kontor (redovisade U-värden inkluderar köldbryggor). Nybyggnation Ombyggnation Ytterväggsarea Söder m² Ytterväggsarea Öster m² Ytterväggsarea Väster m² Ytterväggsarea Norr m² Fasader Väggarea (inkl. fönster) Total m² Fasader Tyngd (Lätt, Medel eller Tung) - medel medel Fasader U-värden W/m² C 0,3 0,5 Fönsterarea Söder m² Fönsterarea Öster m² Fönsterarea Väster m² Fönsterarea Norr m² Fönster Fönsterarea (inkl.karm) Total m² Fönster Fönsterarea (inkl.karm) Total andel 0,40 0,50 Fönster Glasandel [%] % Fönster Solfaktor (G-värde) - 0,6 0,7 Fönster U-värden W/m² C 1,5 2,4 Fönster Yttre avskuggning Fasad (0-1) Fönster Fördragna invändiga gardiner (0-1) Våningsplan Antal våningsplan [st] Våningsplan Golvarea per våningsplan m² 795,6 795,6 Total golvarea m² Inre volym m³ Rumshöjd m 2,5 2,5 Takarea m² Tak Takkonstruktionens tyngd ( - Lätt Lätt Tak U-värde Tak W/m² C 0,2 0,35 Tak Total Takfönsteryta m² 0 0 Platta mot mark Area m² Platta mot mark U-värde W/m² C 0,25 0,25 Platta mot mark Temperatur (Linköping) C 6,8 6,8 FB48 Dörrarea Söder m² 2 2 FB48 Dörrarea Öster m² 2 2 FB48 Dörrarea Väster m² 0 0 FB48 Dörrarea Norr m² 0 0 Portar area Total m² 4 4 Portar U-värde W/m² C 2 2 Inre massa (Lätt, Medel eller Tung) - medel medel A6

29 Luftläckage vid temperaturdifferens = 0 C C 1/h 0,2 0,2 Luftläckage vid temperaturdifferens = 20 C C 1/h 0,3 0,3 Orientering grader Belysning dag W/m² 6 7,5 Belysning natt W/m² 1 2 Belysning helg dag/natt W/m² 1/0 2/2 Människor dag W/m² 4 4 Människor natt W/m² 0 0 Människor helg dag/natt W/m² 0,5/0 0,5/0 Maskiner dag W/m² 7,5 7 Maskiner natt W/m² 2 2 Maskiner helg dag/natt W/m² 1,5/0,5 1/1 Typ av vent.system - VAV CAV Kyla - ja ja Lägsta tillåtna inomhustemp C Börvärde inomhustemp C Max inomhustemp C Luftflöde min dag l/s.m² 1,5 Luftflöde min natt l/s.m² 0,5 Luftflöde min helg l/s.m² 0,5 Luftflöde dag hög/låg (sommar/vinter) l/s.m² 3/1 Luftflöde natt l/s.m² 0,6 Luftflöde helg hög/låg l/s.m² 0,7/0,4 Drifttid dag tim Lägsta Tilluftstemperatur C Högsta Tilluftstemperatur C VÅV Temperaturverkningsgrad max % SFP nominellt luftflöde kw/(m³/s) 2,3 3 Nattkyla - ja ja COP kylmaskin Tappvarmvatten kwh/m² 5 5 ExtraElanvändare (hiss pumpar etc) kw 1,5 1,5 Årsvärmefaktor, bergvärmepump, klimatzon 3/2/1-3,3 / 3,2 / 3,1 A7

30 A8

31 Bilaga B Åtgärdsinformation B1

32 I bilaga B presenteras de åtgärder som genomförts i byggnaderna. För nybyggnation presenteras den merkostnad som åtgärderna inneburit för att göra byggnaden extra energieffektiv, observera att det är en merkostnad som redovisas. För ombyggnationer har äldre utrusning bytts ut och därmed är det en totalkostnad som redovisas. Bilagan redovisar även åtgärdernas byggnadstekniska innebörd och den kalkyltid som använts för var och en av åtgärderna. I avsnitt B.1 presenteras åtgärderna för nybyggnationer och i avsnitt B.2 presenteras åtgärderna för ombyggnationer. B1. Nybyggnation Tabell B.1 Flerbostadshus, nybyggnation. Åtgärd Bättre fasadisolering Bättre takisolering Bättre grundisolering FTX Merkostnad kr/m 2 fasadarea 366 kr/m 2 takarea 330 kr/m 2 grundarea 6 kr/m 2 Atemp Referens Kalkyltid Vad innebär åtgärden Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 FTX 70 % -90 % 9 kr/m 2 Atemp Leverantörer 20 Bättre fönster 500 kr/m 2 fönsterarea Wikells Sektionsfakta 09/ Förstärkning av isolering i fasad med 220 mm isolering. U-värde i fasad ändras från 0,32 till 0,13 W/m 2 K. Förstärkning av isolering i tak med 220 mm isolering. U-värdet ändras från 0,23 till U=0,10 W/m 2 C. Förstärkning av isolering i grund med 150 mm isolering. U- värdet ändras från 0,26 till U=0,13 W/m 2 C. Ändring av ventilationssystem typ FT till FTX med 70 % verkningsgrad, SFP höjs från 2,0 till 2,5. Temperaturverkningsgraden i FTX-aggregatet höjs från 70 till 90 %. Ändring av fönster från U-värde från tvåglas U-värde 1,3 (gvärde 0,6) till treglas U-värde 1.0 W/m 2 C. Behovsstyrd ventilation 3150 kr/lägenhet Leverantörer 15 Ventilationsluftflödet minskas från 0,35 till 0,25 l/s,m 2. Bättre styrning värme 3 kr/m 2 Atemp Energibesiktning av byggnader SIS Förlag Fastighetselåtgärder 4,5 kr/m 2 Atemp Byggherrar Bättre styrning efter behov och prognos. Eleffektivitet i ventilationssystem förbättras SFP sänks med 1 kw/(m 3 /s). Fastighetsrelaterad belysning förbättras: belysningsenergi halveras (fastighetsbelysning). B2

33 Individuell mätning tvv 2400 kr/lägenhet Wikells Sektionsfakta 09/10 Solvärme 4000 kr/m 2 takarea Leverantörer, SSE 20 Solceller 4500 kr/m 2 Atemp Leverantörer, SSE 20 Tätare klimatskal 0 kr/m 2 Entreprenörer Tappvattenvärmebehovet minskas med 20 %. Tappvattenvärmebehovet minskas med 70 %. Solfångarna producerar 400 kwh/m 2 år. Elbehovet försvinner genom att täcka tillräcklig takyta med solceller, panelerna producerar 100 kwh/m 2 år Noggrannare konstruktion och utförande ger ökad täthet motsvarande från 0,13 till 0,08 oms/h (vid drift). Tabell B.2 Kontor, nybyggnation Åtgärd Bättre fasadisolering Bättre takisolering Bättre grundisolering FTX Merkostnad kr/m 2 fasadarea 366 kr/m 2 takarea 330 kr/m 2 grundarea 48 kr/m 2 Atemp Referens Kalkyltid Vad innebär åtgärden Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 FTX 70 % -90 % 63 kr/m 2 Atemp Leverantörer 20 Bättre fönster Behovsstyrd ventilation Fastighetselåtgärder 500 kr/m 2 fönsterarea 216 kr/m 2 Atemp 17 kr/m 2 Atemp Wikells Sektionsfakta 09/10 Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Förstärkning av isolering i fasad med 220 mm isolering. U- värdet ändras från 0,3 till U=0,13 W/m 2 C. Förstärkning av isolering i tak med 220 mm isolering. U-värdet ändras från 0,2 till U=0,09 W/m 2 C. Förstärkning av isolering i grund med 150 mm isolering. U- värdet ändras från 0,25 till U=0,1 W/m 2 C. Ändring av ventilationssystem typ FT till FTX med 90 %. verkningsgrad. Ändring av ventilationssystem typ FTX 70 %. till FTX med 90 %. verkningsgrad. Ändring av fönster från U-värde från tvåglas U-värde 1,5 (gvärde 0,6) till treglas U-värde 1.0 W/m 2 C (g-värde 0,3). Sänkning av minflöde i VAV-system från dag: 1,5 till 1,0 l/s m 2 och natt och helg: 0,5 till 0,1 l/s m 2. Fastighetsrelaterad belysning förbättras: belysningsenergi halveras (fastighetsbelysning) Eleffektivitet i ventilationssystem förbättras: SFP-värde från 2,3 B3

34 till 1,5 kw/m 3 /s. Solceller 4500 kr/m 2 Atemp Leverantörer, SSE 20 Tätare klimatskal 0 kr/m 2 Entreprenörer 40 Solceller installeras med en elproduktion som motsvarar fastighetselbehovet. Solceller antas ge 100 kwh/m 2 år. Noggrannare konstruktion och utförande ger ökad täthet motsvarande från 0,3 till 0,1 oms/h (vid drift) Tabell B.3 Skola, nybyggnation Åtgärd Bättre fasadisolering Bättre takisolering Bättre grundisolering FTX Merkostnad kr/m 2 fasadarea 366 kr/m 2 takarea 330 kr/m 2 grundarea 37 kr/m 2 Atemp Referens Kalkyltid Vad innebär åtgärden Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 Wikells Sektionsfakta 09/10 FTX 70 % -90 % 50 kr/m 2 Atemp Leverantörer 20 Bättre fönster Behovsstyrd ventilation Fastighetselåtgärder 500 kr/m 2 fönsterarea 216 kr/m 2 Atemp 14 kr/m 2 Atemp Wikells Sektionsfakta 09/10 Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Förstärkning av isolering i fasad med 220 mm isolering. U- värdet ändras från 0,3 till U=0,13 W/m 2 C. Förstärkning av isolering i tak med 220 mm isolering. U-värdet ändras från 0,2 till U=0,09 W/m 2 C. Förstärkning av isolering i grund med 150 mm isolering. U- värdet ändras från 0,25 till U=0,1 W/m 2 C. Ändring av ventilationssystem typ FT till FTX med 90 % verkningsgrad. Ändring av ventilationssystem typ FTX 70 % till FTX med 90 % verkningsgrad. Ändring av fönster från U-värde från tvåglas U-värde 1,5 (gvärde 0,6) till treglas U-värde 1.0 W/m 2 C (g-värde 0,5). Komplettering av ventilationssystem med CO2-givare och variabelflödesutrustning i klassrum. Åtgärden bedöms sänka medelflödet med 60 %. Fastighetsrelaterad belysning förbättras: belysningsenergi halveras (fastighetsbelysning) Eleffektivitet i ventilationssystem förbättras: SFP-värde från 2,3 till 1,5 kw/m 3 /s. B4

35 Solceller 4500 kr/m 2 Atemp Leverantörer, SSE 20 Bättre styrning värme 3 kr/m 2 Atemp Energibesiktning av byggnader SIS Förlag Tätare klimatskal 0 kr/m 2 Entreprenörer 40 Solceller installeras med en elproduktion som motsvarar fastighetselbehovet. Solceller antas ge 100 kwh/m 2 år. 15 Bättre styrning efter behov och prognos. Noggrannare konstruktion och utförande ger ökad täthet motsvarande från 0,3 till 0,1 oms/h (vid drift) B5

36 B2. Ombyggnation Tabell B.4 Flerbostadshus, ombyggnation Åtgärd Tilläggsisolering fasad Tilläggsisolering tak Byte av fönster Bättre styrning värme Kostnad kr/m 2 fasadarea kr/fönster 114 kr/m 2 takarea 7000 kr/m 2 fönsterarea 3 kr/m 2 Atemp Referens Kalkyltid Vad innebär åtgärden Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Solceller 4500 kr/m 2 takarea Leverantörer 20 Energieffektiv belysning 210 kr/m 2 Atemp Tappvarmvattenåtgärder 37,5 kr/m 2 Atemp FTX Frånluftsvärmepump 350 kr/m 2 Atemp 300 kr/m 2 Atemp Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Teknikupphandling värmeåtervinning (SABO/BeBo) Teknikupphandling värmeåtervinning (SABO/BeBo) Solvärme 4000 kr/m 2 takarea Leverantörer Tilläggsisolering av fasad med 200 mm isolering. U-värdet ändras från 0,56 till U=0,18 W/m 2 C. Infiltration minskar med 10 %. Tilläggsisolering av tak med 300 mm isolering. U-värdet ändras från 0,2 till U=0,12 W/m 2 C. U-värde i fönster minskar från 2,2 till 1,0 W/m 2 K, infiltration minskar 30 %, solinstrålning/solfaktor minskar från 0,39 till 0, Bättre styrning efter behov och prognos. 15 Elbehovet försvinner genom att täcka tillräcklig takyta med solceller, panelerna producerar 100 kwh/m 2,år. El till belysning i allmänna utrymmen och utomhus sänks med 60 %. 15 Tappvarmvattenbehovet minskar med 20 % Ett FTX-aggregat med 85 % temperaturverkningsgrad installeras, SFP stiger från 1,0 till 1,5 kw/(m 3 /s) En FVP med 20 kw kompressoreffekt och en årsvärmefaktor exkl. elspets på 2,9 installeras. Tappvarmvattenbehovet minskar med 70 %, solfångaren producerar 400 kwh/m 2,år. B6

37 Tabell B.5 Kontor, ombyggnation Åtgärd Tilläggsisolering fasad Tilläggsisolering tak Byte av fönster Bättre styrning värme Kostnad kr/m 2 fasadarea kr/fönster 114 kr/m 2 takarea 7000 kr/m 2 fönsterarea 3 kr/m 2 Atemp Referens Kalkyltid Vad innebär åtgärden Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Solceller 4500 kr/m 2 takarea Leverantörer 20 Energieffektiv belysning 210 kr/m 2 Atemp Tappvarmvattenåtgärder 37,5 kr/m 2 Atemp FTX 223 kr/m 2 Atemp Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Behovsstyrd ventilation kr/kontorsrum Leverantörer Tilläggsisolering av fasad med 200 mm isolering. U-värdet ändras från 0,5 till U=0,17 W/m 2 C. Åtgärden förväntas också ge ökad täthet motsvarande en sänkning med 0,04 oms/h. Tilläggsisolering av tak med 300 mm isolering. U-värdet ändras från 0,35 till U=0,10 W/m 2 C. Fönsterbyte från tvåglas till treglas. U-värdet ändras från 2,4 till U=1,0 W/m 2 C. Åtgärden förväntas också ge ökad täthet motsvarande en sänkning med 0,06 oms/h. 15 Bättre styrning efter behov och prognos Solceller installeras med en elproduktion som motsvarar fastighetselbehovet. Solceller antas ge 100 kwh/m 2 år. Fastighetsrelaterad belysning förbättras: belysningsenergi halveras (fastighetsbelysning) Byte av tappvattenarmaturer förväntas ge en sänkning av behovet med 20 %, från 5 till 4 kwh/m 2 Atemp år Byte av ventilationsaggregat (FTX 70 %) till ett nytt FTX (CAVsystem) med 90 % verkningsgrad. SFP värdet antas dessutom sänkas vid bytet från 3 till 2,5 kw/m 3 /s. Installation av närvarodetektor i rum samt spjäll i grenkanaler. Åtgärden sänker medelflödet med 40 %. B7

38 Tabell B.6 Skola, ombyggnation Åtgärd Tilläggsisolering fasad Tilläggsisolering tak Byte av fönster Bättre styrning värme Kostnad kr/m 2 fasadarea kr/fönster 114 kr/m 2 takarea 7000 kr/m 2 fönsterarea 3 kr/m 2 Atemp Referens Kalkyltid Vad innebär åtgärden Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Solceller 4500 kr/m 2 takarea Leverantörer 20 Energieffektiv belysning 210 kr/m 2 Atemp Tappvarmvattenåtgärder 37,5 kr/m 2 Atemp FTX Behovsstyrd ventilation 183 kr/m 2 Atemp kr/klassrum Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Energi i bebyggelsen resultat från projektet BETSI Teknikupphandling värmeåtervinning (SABO/BeBo) Energibesiktning av byggnader SIS Förlag Tilläggsisolering av fasad med 200 mm isolering. U-värdet ändras från 0,54 till U=0,18 W/m 2 C. Åtgärden förväntas också ge ökad täthet motsvarande en sänkning med 0,04 oms/h. Tilläggsisolering av tak med 300 mm isolering. U-värdet ändras från 0,30 till U=0,10 W/m 2 C. Fönsterbyte från tvåglas till treglas. U-värdet ändras från 1,8 till U=1,0 W/m 2 C. Åtgärden förväntas också ge ökad täthet motsvarande en sänkning med 0,06 oms/h. 15 Bättre styrning efter behov och prognos Solceller installeras med en elproduktion som motsvarar fastighetselbehovet. Solceller antas ge 100 kwh/m 2 år. Fastighetsrelaterad belysning förbättras: belysningsenergi halveras (fastighetsbelysning). Byte av tappvattenarmaturer förväntas ge en sänkning av behovet med 20 %, från 5 till 4 kwh/m 2 Atemp år. Byte av ventilationsaggregat (FTX 70 %) till ett nytt FTX (CAVsystem) med 90 % verkningsgrad. SFP värdet antas dessutom sänkas vid bytet från 3 till 2,5 kw/m 3 /s. 15 Närvarodetektor, spjäll. B8

39 Bilaga C Beräkningsresultat i form av internräntediagram C1

40 Figur C.1 Flerbostadshus, nybyggnation, fjärrvärme, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 92 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar 90 kwh/m 2 år. C2

43 Figur C.4 Flerbostadshus, nybyggnation, bergvärme, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 50 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar 55 kwh/m 2 år. C5

46 Figur C.7 Skola, nybyggnation, fjärrvärme, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 95 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar 80 kwh/m 2 år. Utan behovsstyrd ventilation får ett tillägg på 20 kwh/m 2 år medräknas. C8

49 Figur C.10 Skola, nybyggnation, bergvärme, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 71 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar 55 kwh/m 2 år. Utan behovsstyrd ventilation får ett tillägg på 13 kwh/m 2 år medräknas. C11

52 Figur C.13 Kontor, nybyggnation, fjärrvärme, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 94 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar 80+6 kwh/m 2 år. Utan behovsstyrd ventilation är tillägget istället 29 kwh/m 2 år. C14

53 Figur C.14 Kontor, nybyggnation, fjärrvärme, klimatzon 2. Energiprestanda utan åtgärder är 106 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar kwh/m 2 år. Utan behovsstyrd ventilation är tillägget istället 39 kwh/m 2 år. C15

54 Figur C.15 Kontor, nybyggnation, fjärrvärme, klimatzon 1. Energiprestanda utan åtgärder är 123 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar kwh/m 2 år. Utan behovsstyrd ventilation är tillägget istället 48 kwh/m 2 år. C16

55 Figur C.16 Kontor, nybyggnation, bergvärme, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 65 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar 55+3 kwh/m 2 år. Utan behovsstyrd ventilation är tillägget istället 18 kwh/m 2 år. C17

58 Figur C.19 Flerbostadshus, ombyggnation, fjärrvärme, FTX-åtgärd, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 169 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar 90 kwh/m 2 år. C20

61 Figur C.22 Flerbostadshus, ombyggnation, fjärrvärme, FVP-åtgärd, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 169 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar 55 kwh/m 2 år. C23

64 Energieffektiv belysning Figur C.25 Skola, ombyggnation, fjärrvärme, klimatzon 3. Energiprestanda utan åtgärder är 190 kwh/m 2 år. BBR 2011 motsvarar kwh/m 2 år. C26

Visa mer