Miljörapport Kiruna värmeverk

Transkript

1 Miljörapport 212 Kiruna värmeverk

2 Sammanfattning Verksamheten vid kraftvärmeverket i Kiruna klassas enligt Miljöbalken som en miljöfarlig verksamhet vilken omfattas av tillståndsplikt och skall därmed varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten, enligt 26 kap. 2 Miljöbalken (SFS 1998:88). Miljörapporten är utformad enligt naturvårdsverkets föreskrift (NFS 26:9) samt vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. Rapporten avser kalenderår och består av en grunddel, en textdel och emissionsdeklaration. Huvudverksamheten för Kraftvärmeverket inom avdelning Energi på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) är att producera fjärrvärme till fjärrvärmenätet i Kiruna samt till nätet i Vittangi. Dessa verksamheter rapporteras separat. Fjärrvärmen inom Kiruna produceras genom förbränning av avfall, flis och torv i 3 fastbränslepannor, med spillvärme från LKAB samt med el- och oljepannor som används främst då extra kapacitet behövs vid till exempel kall väderlek. Fastbränslepanna 3 är en kraftvärmepanna som via en turbin även producerar el. I panna 3 förbränns avfall vilket innebär att kraven på utsläpp till luft och vatten är mycket höga. Bolaget har gränsvärden på utsläpp till vatten som är bland de hårdaste i Europa. Avdelning Energi arbetar löpande med att förbättra hela processkedjan från bränsle till utsläpp i luft och vatten. Under 212 har ett nytt miljörapporteringssystem installerats och rutiner och instruktioner förbättrats. Även morgonmöten genomförs löpande för att fånga upp problem i driften. Under året har det varit fortsatt stort fokus på bränsle och bränsleblandningar eftersom bränslekvalitén har stor inverkan på drift och utsläpp. 1 (35)

3 Innehållsförteckning Grunddel 3 Textdel 1. Verksamhetsbeskrivning 4 2. Gällande föreskrifter och beslut 7 3. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 8 4. Företagets beaktande av hänsynsreglerna i miljöbalken Drift- och produktionsförhållanden under året Råvaror, kemikalier och övriga resurser Utsläpp till vatten och luft Avfall och farligt avfall Transporter Omgivningskontroll Övriga upplysningar 34 Bilagor 1 Karta över Kiruna kraftvärmeverk samt dagvattenuppsamling 2 Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 1 3 Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 2 4 Månadsrapport av utsläpp till luft och vatten från panna 3 5 Flödesschema rökgasrening samt vattenrening 6 Förbrukning av kemikalier 7 Årsrapport NFS 22:28 8 Årsrapport köldmedier 2 (35)

4 Grunddel MILJÖRAPPORT för år: 212 Administrativa uppgifter Huvudman Huvudman Tekniska Verken i Kiruna AB Gatuadress Värmeverksvägen 12, KIRUNA Organisationsnummer Kontaktperson Jan Fjordell, VD Telefon Telefax E-postadress jan.fjordell@tvab.kiruna.se Anläggning Anläggningens namn Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning Besöksadress Kommun och län Kontaktperson Telefon E-postadress Kiruna Värmeverk Kv värmen 1 Värmeverksvägen 12 Kiruna, Norrbottens län Jan Fjordell jan.fjordell@tvab.kiruna.se Koder Huvudbransch Övriga branschkoder Tillsynsavgift , 9.21, 9.4, kr Myndigheter och gällande tillstånd Tillståndsmyndighet Tillsynsmyndighet Beslutsdatum för gällande tillstånd Miljöledningssystem Länsstyrelsen i Norrbottens län Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun , enligt Miljöbalken Ingen certifiering, certifiering påbörjad 3 (35)

5 Textdel MILJÖRAPPORT för år: 212 Anläggningens (platsens) namn: Kiruna kraftvärmeverk Anläggningens (plats-) nummer: Kommun: Kiruna 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Tekniska Verken i Kiruna AB är ett moderbolag som ägs till 1 % av Kiruna kommun och leds av en politiskt vald styrelse med en VD som ansvarig för alla bolag och verksamheter. KKP AB (Kiruna Kommunpartner AB) och Kiruna Kraft AB är dotterbolag. I moderbolaget finns avdelningarna Energi, Logistik, HR & Kommunikation, Ekonomi, samt Teknik. 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Avdelning Energi ansvarar för produktion och distribution av fjärrvärme i Kiruna C samt i Vittangi. (Vittangi värmeverk är en anmälningspliktig C-anläggning med en separat årsrapport.) Plats Värmeproduktion Elproduktion Kiruna kraftvärmeverk 262 GWh 3 GWh (16 % nyttjades för eget behov och 84 % såldes till nätägaren) Den huvudsakliga verksamheten är att producera fjärrvärme men även el produceras i Panna 3 som är en kraftvärmepanna. Del av elen används till egen produktion och resterande säljs till 4 (35)

6 nätägaren. Kiruna kraftvärmeverk har 3 fastbränslepannor varav 2 är biobränslepannor (P1 och P2) och den tredje är en avfallspanna (P3). Det finns även en större oljepanna (2 MW) på värmeverksområdet och ytterligare 4 mindre oljeanläggningar samt 2 elpannor inom Kiruna centralort. Olja och el används enbart som spetslast vid bland annat kall väderlek samt om det skulle uppstå driftproblem med fastbränslepannorna. 1.3 Reningsanläggningar Fastbränslepanna 1 (6 MW), Kiruna el-filter Fastbränslepanna 2 (6 MW), Kiruna el-filter Avfallspanna 3 (34 MW), Kiruna el-filter, rökgaskondensering, kloridskrubber med adioxmaterial (för reduktion av klorider, dioxin samt kvicksilver och andra tungmetaller), skrubber med aktivt kol och lut (för reduktion av dioxin och SO X ), SNCR-anläggning med ammoniakinsprutning (för reducering av NO x ), vattenreningsanläggning. 1.4 Lokalisering och recipient (beskrivning var anläggningen är belägen samt vart avloppsvatten resp. dagvatten tar vägen till reningsverk eller direkt till recipient) Kiruna kraftvärmeverk är beläget i Kiruna C intill sjön Ala Lombolo. Vattnet som används i reningen av rökgaserna renas i en vattenreningsanläggning innan utsläpp till Luossajoki (recipient). Dagvatten uppsamlas och leds även det till Luossajoki (se karta bilaga 1). 1.5 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Fjärrvärmeverksamheten påverkar miljön huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten. Vattenreningen är mycket god liksom rökgasreningen, men utsläppen är mycket beroende av inkommande avfallskvalitet. För att öka kvaliteten på inkommande avfall görs därför stora insatser avseende information och avfallskontroller. Total produktion (Kiruna) 262 GWh värme 3 GWh el Bränslefördelning Avfall 63 % Torv 3 % Flis 12 % Olja 2 % Rökgaskondensering (RGKA) 6 % Spillvärme 11% El-pannor 3 % Utsläpp av större volymer Koldioxid Kväveoxid Svaveloxid Stoft Ton 1 Ton Ton Ton ,9 7,6 1,5 Notering: 1) Beräknad siffra (fossil koldioxid) enligt naturvårdsverkets emissionsfaktorer samt emissionsfaktorer från Systemet handel med utsläpprätter. 5 (35)

7 Använt bränsle [MWh] El; 3% RGKA; 6% Spillvärme; 11% Olja; 2% Flis; 12% Avfall; 63% Torv; 3% Karta över anläggningen (inkl markerade utsläppspunkter) finns på bilaga: 1 6 (35)

8 2. GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 2.1 Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen i Norrbottens län Fortsatt och utökad avfallsförbränning Länsstyrelsen i Norrbottens län Ändrade villkor för Panna 1 och 2 samt buller från kraftvärmeverket 2.2 Kontrollprogram Datum Beslutsmyndighet Länsstyrelsen i Norrbottens län Revidering av egenkontrollprogram har gjorts under Föreläggande/anmälningsärende enligt miljölagstiftningen, gäller även föreläggande beträffande farligt avfall, transporttillstånd Datum Beslutsmyndighet Beslut avser Miljö och byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Anmälan om försöksperiod och dispens för tillfälliga överskridanden av CO i panna 1 och 2. Delegationsbeslut gällande försöksperiod och dispens för tillfälliga överskridanden av CO i panna 1 och 2 i enlighet med ansökan. Ansökan om dispens för drift av panna 1 och 2 utan kontinuerlig miljömätning vid byte av mätsystem. Inga förelägganden eller åtgärder då pannorna inte varit i drift aktuell period. Meddelande om vattenläcka. Inga förelägganden då miljöpåverkan bedömts som liten och läckan åtgärdades snabbt. 7 (35)

9 3. GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER 3.1 Gällande beslutstext, d.v.s. typ av produktion och produktionsmängd Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Enligt Länsstyrelsens beslut Produktion av värme och el vid anläggningen med en total installerad tillförd effekt på pannorna av högst 8 MW Förbränning av högst 98 ton avfall/år varav högst 2 5 ton farligt avfall. Verksamheterna har bedrivits i enlighet med beslutstexterna för gällande tillstånd. Fastbränslepannor 1 & 2 (á 6MW) Avfallspanna 3 (27MW värme och 7 MW el) Oljepanna 2 MW Mindre oljeanläggningar (spetslast) Elpannor (spetslast) Bränslen som använts är: avfall, flis, torv, olja och el. Förbränning av avfall 212: ton Förbränning av farligt avfall: ton Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning, NFS 22:28 Se 3.2 Gällande villkor 3.2 Gällande villkor respektive föreskrift i föreläggande NFS 22:28, Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning. Kommentar till hur samtliga villkor eller föreskrifter uppfyllts Egenkontrollprogram finns och är infört i företagets rutiner. Revidering och tillämpningen av vissa instruktioner håller på att ses över i samband med pågående miljöcertifiering. Se bilaga 7 och 4 för redovisning av miljövärden. 8 (35)

10 Utsläpp till luft från avfallseldning (Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning) Utsläpp till luft panna 3 (avser Nm 3 vid 11 % O 2 ) Ämne Utsläpp Enhet Not. Stoft,37 mg/m 3 1 Kadmium (Cd),2 mg/m 3 1 Väteklorid (HCL),37 mg/m 3 1 Svaveldioxid (SO 2 ) 4,7 mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 73,19 mg/m 3 1 Ammoniak (NH 3 ) 7,1 ppm 1 Kolmonoxid (CO) 12,47 mg/m 3 1 Totalt organiskt kol 1,43 mg/m 3 1 (TOC) Dioxin (TCDDekvivalent),1 ng/m 3 1 Kvicksilver (Hg),6 mg/m 3 1 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Årsmedelvärde Villkor enligt tillstånd Utsläppsvärden enligt föreskriften NFS 22:28 redovisas i bilaga 7. Överskridande av riktvärde för ammoniak (NH 3 ), dygnsmedel vid 11 % O 2 Antal överskridanden Villkor Riktvärde 71 1 ppm Totalt överskrids riktvärdet för ammoniak 71 dygn under 212. En stor del av överskridandena har skett april-maj. Undersökning visade att mätinstrumentet behövde justeras och att den visat för höga värden. Efter det har värdena varit normala men då och då förekommer förhöjda värden och en utredning kommer att göras vad det beror på. Redovisning av prövotiden och förslag på slutligt villkor kommer att göras innan den 31 december (35)

11 ng/m3 Dioxin till luft 6, 5, 4, 3, 2, 5,2 Dioxinvärdet 29 var kraftigt förhöjt på grund av driftstörning och olyckliga omständigheter. Åtgärder vidtogs efter detta och värdet är inte representativt för anläggningen vid normala driftförhållanden. 1,,,4,1, mg/m3,6 Kvicksilver till luft,5,4,3,2,1,,1,5,6, mg/m3,6,5,4,3,2 Kadmium till luft Gränsvärde,1,,28,2,1, (35)

12 Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3 Utsläpp till vatten från avfallseldning (Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning) Ämne Utsläpp Enhet Not. Susp 5,13 mg/l 1 Kvicksilver (Hg),2 mg/l 1 Kadmium (Cd),17 mg/l 1 Tallium (Tl),4 mg/l 1 Arsenik (As),8 mg/l 1 Bly (Pb),9 mg/l 1 Krom (Cr),1 mg/l 1 Koppar (Cu),3 mg/l 1 Nickel (Ni),5 mg/l 1 Zink (Zn),322 mg/l 1 Dioxin (TCDD ekv),3 ng/l 1 ph 8,3 1 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Årsmedelvärde Villkor enligt tillstånd Utsläppsvärden enligt föreskriften NFS 22:28 redovisas i bilaga 4. Kvartalsmedelvärden för kvicksilver (Hg) och kadmium (Cd) i mg/l Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3 Kvartal Hg Cd Not. 1,3,8 2,3,2 1 3,5,3 4,1,2 1 Villkor,1,1 * * Begränsningsvärde, Kvartalsmedel, mg/l Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Förhöjt kvartalsmedel för kadmium kvartal 2 och 4 beroende på okänd källa i avfallet. Under hösten 212 har en plockanalys genomförts som förhoppningsvis ger indikation på vilka kadmiumkällor som finns i avfallet. Ökad information till allmänhet och avfallslämnare är en viktig åtgärd för att minska inkommande kadmium. mg/m3 Kvicksilver till vatten,1,1,1,1,,,6,4,4,2, mg/m3,2,2,1,1,1,1,1,,, Kadmium till vatten,17,9,4, (35)

13 Villkor för torv/träeldning Villkor till luft (avser Nm 3 vid 6% O 2 ) Ämne Villkor Enhet Not. Stoft 1 mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 6 mg/m 3 1 Kolmonoxid (CO) 15 mg/m 3 2 Svavel (S),1 g/mj 3 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Begränsningsvärde 2) 95 % av driftdygnen < begränsningsvärdet, dygnsmedelvärde 3) Gränsvärde, årsmedel, gäller vid förbränning av svavelhaltigt bränsle. (gram svavel per MJ tillfört bränsle) För detaljerad redovisning av utsläppsparametrar se bilaga 2 och 3. Finns inga villkor för utsläpp till vatten vid torv/träeldning sedan utgången av 21 Årsmedelvärden inmätta vid torv/träeldning Utsläpp till luft (Panna 1) Ämne Utsläpp Enhet Kom. Stoft 1,85 mg/m 3 Kväveoxid (NO X ) 345,12 mg/m 3 Kolmonoxid (CO) 25,17 mg/m 3 1 Svavel (S),22 g/mj Kommentar 1) Kolmonoxidutsläppen (CO) är för höga. Hösten 212 genomfördes tester med olika inställningar i pannan och bränslemixar för att hitta optimal drift och minska CO-utsläppen. Nya grundinställningar och körstrategier för pannan har tagits fram med goda resultat men fortfarande orsakar dåligt bränsle problem i pannan. Bränsle med hög fukthalt och bränsle med mycket snö och is gör att ugnstemperaturen sjunker och CO- halterna ökar. Se även avsnitt 5.4 Utsläpp till luft (Panna 2) Ämne Utsläpp Enhet Kom. Stoft 33,36 mg/m 3 Kväveoxid (NO X ) 286,3 mg/m 3 Kolmonoxid (CO) 467,56 mg/m 3 1 Svavel (S),26 g/mj Kommentar 1) Utsläppen av kolmonoxid (CO) är för höga. Liknande problem med bränsle som i panna 1. Men panna 2 har inte samma möjlighet till fördelning av luftflöde i pannan vilket gör att COhalterna ökar ytterligare. Ombyggnation pågår för att få ner CO-halterna. Se även (35)

14 4. FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN 4.1 Kunskapskravet 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Ajourhållning om aktuell teknik, lagstiftning mm inhämtas bland annat genom branschorganisationer, kurser/seminarier samt utsänd information. 4.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kiruna kraftvärmeverk har villkor på utsläpp till luft och vatten från förbränningsanläggningen i miljötillståndet. Även andra förordningar ställer krav på utsläpp och vilka mätmetoder och mätintervall som gäller. Reningsanläggningarna för avfallsförbränning består av rökgaskondensering och vattenrening. SNCR i panna 3 Hösten 28 installerades en SNCR-anläggning med ammoniak för reduktion av kväveoxider NO x. Intrimning av anläggningen har skett löpande med mycket bra resultat. Utsläppen av NOx har minskat avsevärt. Rökgaskondenseringen Rökgaskondenseringen (se bilaga 5) består av två våtskrubbersteg: Kloridskrubber : Rening av väteklorider samt kvicksilver och andra tungmetaller. I skrubbern finns även adioxmaterial installerat för att fånga in dioxiner. Kol/lutskrubber: Aktivt kol tillsätts för reduktion av dioxin och lut (Natriumhydroxid) för reduktion av SO X. Reningsgraden i skrubberstegen är mycket hög och inom branschen motsvarar den bästa möjliga teknik. Allt reningsvatten från skrubbrarna leds till vattenreningsanläggningen där det renas. Kapaciteten hos rökgasreningen är idag begränsande för att fullt ut kunna nyttja panna 3:s kapacitet. En utredning pågår för att se var flaskhalsarna i anläggningen finns. Vattenreningen Rening av vatten från skrubbrar i flera processteg se Bilaga 5. Förebyggande och löpande åtgärder Reningsanläggningarnas funktion övervakas kontinuerligt med automatiska styrsystem och larm inkopplat mot börvärden. Dagliga ronderingar görs i anläggningen och eventuella störningar noteras för direkt åtgärd. Driftdagbok förs där ändringar, störningar och övriga händelser noteras. Dessutom genomförs produktionsmöten löpande för att fånga upp driftproblem och lägga upp driftstrategier. 4.3 Lokaliseringsprincipen 4 För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt skall en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till 1 kap. 1, 3 kap. och 4 kap. 13 (35)

15 För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt Länsstyrelsens beslut sid Hushållning med råvaror och energi 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Energi och råvaror används på följande sätt: Bränslen används i följande ordning 1) avfall 2) spillvärme 3) trä- och torvbränsle 4) el-pannor 5) olja Förnyelsebar energi 15% Fossil energi Bränslefördelning 212 Avfall 63 % Flis 12 % Spillvärme 11 % Rökgaskondensering 6 % El-pannor 3 % Olja 2 % Torv 3 % 85% Rökgaskondensering Genom att ta tillvara på kondenseringsenergin i utgående rökgaser ersätter vi energiproduktion som annars skulle framställts med bränslen. Kondenseringen står för ca 2 GWh (6 % av totala värmeproduktionen). Detta motsvarar ton flis, vilket är ca 261 st långtradarlass. Spillvärme Tillförsel av spillvärme från LKAB ersätter även den energiproduktion från övriga bränslen. 212 utgjorde spillvärmen ca 38 GWh (11 % av den totala värmeproduktionen). Detta motsvarar ton flis, vilket är ca 53 st långtradarlass eller ca 3 8 m 3 olja. Allmänt om miljöarbetet: Miljöarbetet är en ständigt pågående process där vi arbetar för att återanvända och återvinna i största möjliga utsträckning. Avfallet som uppkommer inom verksamheten återvinns eller omhändertas på lämpligt sätt enligt verksamhetsrutiner. Tekniska Verken och avdelning Energi arbetar med att införa miljöledningssystemet ISO 141. Bolaget har en Miljöresursgrupp (MRG) där miljösamordnaren samt miljöingenjörer från respektive avdelning ingår. Syftet är att få en samordning av miljöarbetet för hela bolaget men även för att kunna stödja varandra i avdelningsspecifika miljöfrågor. Återvinning av följande fraktioner sker: papper, pappersförpackningar/well, färgat och ofärgat glas, metallförpackningar, hårdplast, metallskrot, elektronik, elkablar mm Farligt avfall såsom kemikalier, batterier, lampor etc. lämnas till Miljöavdelningen. Deponirest lämnas till Kiruna avfallsanläggning. 14 (35)

16 Det avfall som produceras vid anläggningen från förbränningsprocesserna är helt beroende av vilken kvalitet inkommande avfallsbränsle har. För att högsta möjliga kvalitet skall uppnås utförs kvalitetskontroller och en ny kvalitetsmanual för inkommande avfallsbränsle håller på att tas fram. Skrot i slagg siktas alltid ut och ca 1 % av slagget från avfallet återvinns som metallskrot. Entreprenörer som arbetar inom anläggningen är ålagda att följa återvinningsinstruktionerna. 4.5 Produktvalsprincipen 6 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Verksamheten försäljer enbart fjärrvärme och elkraft. De kemikalier som används i verksamheten beskrivs i bilaga Ansvar för att avhjälpa skada 8 Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 1 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Verksamheten drivs på ett sådant sätt att risker för föroreningar minimeras. Allt avfall som uppkommer vid anläggningen förbränns, återvinns eller deponeras, inget lagras på fastigheten. Därmed är det enbart byggnader och cisterner som finns på anläggningen som behöver omhändertas när verksamheten upphör. Eventuell rivning av byggnader samt cisterner på fastigheten ska genomföras i enlighet med gällande miljöföreskrifter. Försäkringar för 212 Från och med januari 24 är verksamheten försäkrad genom Svenska Kommun Försäkrings AB. Försäkringarna gäller i stort till värde och villkor lika som vid tidigare försäkringar. Undantaget är dock egendomsförsäkring för lastbilar samt transporter som är försäkrade hos If. Övr. försäkringsbolag utgörs av: Europeiska (tjänstereseförsäkring). För alla verksamheter inom Tekniska Verken i Kiruna AB förutom gamla avfallsdeponin gäller försäkringarna nedan: Ansvarsförsäkringar: Försäkr. Nr.( A 31 K 11:1) i SKF-AB. - Byggansvar, Markarbeten 2 MKr - Byggansvar Sak/ Personskada - Miljöansvar 5 MSEK/skada och 1 MSEK/år 5 MKr - Allmänna ansvar 5 MKr - Förmögenhetsbrott 5 MKr - Rättsskydd vid miljöbrott 2 MSEK - Rättskydd för företag. 5 Basbelopp. - Rena förmögenhetsbrott 1 MSEK. Egendomsförsäkringar: Försäkr. Nr.( E 33 K 11:1) i SKF-AB. - För egendom och maskin MKr - För avbrott(18 mån) inkl maskin 224 MKr 15 (35)

17 - För EAR-egendom. 5 MKr - För oljeskada 1 MKr Transportförsäkring: Försäkr. Nr.(LP2721-9) i försäkringsbolaget if - För transporter och lyft inom Norden 2 MKr. VD och Styrelseansvarsförsäkring (VD-688) i Försäkring SKFAB - Försäkringsbelopp 1 MKr. Tjänstereseförsäkring: Försäkr Nr. ( ) I försäkringsbolaget Europeiska. De nya fordonsförsäkringarna utgörs av försäkring: -Motor Förs.Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs.Nr MP i förs bol. if -Motor Förs Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs.Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs Nr MP i förs bol. if. -Motor Förs Nr MP i förs bol. if -Motor Förs Nr MP i förs bol. if. 16 (35)

18 5. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET 5.1 Faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning under året Plats Värmeproduktion Elproduktion Kiruna kraftvärmeverk 262 GWh 3 GWh (16 % nyttjades för eget behov och 84 % såldes till nätägaren) 5.2 Drifttid Antal driftsdagar/driftstimmar: Typ av produktion Tidsperiod och antal driftsdygn samt timmar per driftsdag Värmeproduktion Panna 1 jan -juni, okt dec 114 dygn 24 tim/dygn Värmeproduktion Panna 2 jan april, okt-dec 79 dygn 24 tim/dygn Värme/elproduktion Panna 3 jan juni, aug dec 294 dygn 24 tim/dygn Värmeproduktion Oljepanna 2MW jan mars, maj, okt 11 dygn 24 tim/dygn Värmeproduktion Elpanna 1 MW jan mars, juli, oktdec 83 dygn 24 tim/dygn 17 (35)

19 5.3 Allmänt (kort om förhållanden under aktuellt år och ev förändringar) Produktionsenhet Driftstimmar/år Panna Panna Panna Bränslefördelning i pannorna under Panna 1 bränslefördelning Avfall; 9% Avfall; % Trä; 78% Trä; 77% Trä; 84% Trä; 1% Torv; 12% Torv; 23% Torv; 16% Torv; % Panna 2 bränslefördelning Avfall; 13% Avfall; % Trä; 78% Trä; 8% Trä; 7% Trä; 1% Torv; 16% Torv; 22% Torv; 2% Torv; % (35)

20 Panna 3 bränslefördelning Avfall; 93% Avfall; 97% Avfall; 99% Avfall; 92% Trä; 7% Trä; 3% Torv; % Torv; Trä; 3% % Trä; % Torv; 1% Oljepanna 2 MW: Bränslet har till 1 % bestått av eldningsolja 1 (EO-1) Oljeanläggningar i Kiruna C (spetslast): Bränslet har till 1 % varit EO-1 Planerade FU-stopp 212: P1: Maj-Juli P2: Maj-Juli P3: 22/6-14/8 19 (35)

21 5.4 Tillbud, störningar och klagomål samt vidtagna åtgärder Stopp i lamelltransportör Återkommande gånger under 212 har transportören stannat pga. Förslitning och metallskrot i avfallet. Hela transportören byttes ut till en ny under sommarens FU-stopp. Vattenläcka 23 oktober uppstod en vattenläcka på ledningen för renat processvatten till Luossajoki från värmeverket. Läckan i sig medförde inga förhöjda utsläpp men för att förhindra påverkan på Ala Lombolo stoppades vattenreningen och flödet tills läckan var åtgärdad. Traversproblem Problem med travers för lastning av avfall till panna 3 har förekommit under 212. Sedan 211 har vi en ny skopa och den gamla i reserv. Tack vare det har vi alltid en skopa som fungerar och driftstoppet kan förkortas. Eldning av ventilationsdukar Vid två tillfällen har stora mängder ventilationsdukar från gruvindustrin kommit med avfallet som i sin tur slagit ut vattenreningen. På grund av högt kloridinnehåll (PVC) i materialet sjönk ph- nivån i vattenreningen kraftigt. Driftstörningarna bedöms inte ha orsakat några förhöjda utsläpp då vattenreningen stoppats och ph-nivån justerats till normalnivå innan den kördes igång igen. Under tiden eldades enbart biobränslen. Inga förhöjda halter av utsläpp till luft har heller noterats på grund av denna driftstörning. Förhöjda kadmiumvärden till vatten Kadmiumhalterna är förhöjda vid några tillfällen under året. Normalt är halterna mycket låga och vattenreningen har hög reningsgrad. Kadmium bildas inte vid förbränning utan kommer in i processen via avfallet. Under 212 har en plockanalys av inkommande avfall genomförts, resultatet från denna kommer att ge en bild av vilka kadmiumkällor som finns i omlopp. Utifrån resultaten kommer även åtgärder vidtas tex informationskampanjer för att minska inkommande farligt avfall. Dålig avfallskvalitet Under december har tidvis mycket dålig bränslekvalitet förekommit med hög fukthalt och mycket snö och is. Detta har medfört häng i bränsleschaktet och i sin tur CO-spikar i panna 3. Arbetet med förbättring av bränslekvalitet pågår löpande. Förhöjda CO värden P1 och P2 Problem med höga CO-halter i pannorna under året. Till stor del beror de höga CO-halterna på att ugnstemperaturen sjunker vid fuktigt bränsle eller bränsle med stor andel snö och is. Kraven på den nya bränsleleverantören har skärpts för att öka bränslekvaliten. Under en försöksperiod testades även olika panninställningar och en grundinställning för pannorna togs fram. Med bra bränsle och rätt körstrategi har panna 1 tidvis visat mycket låga CO-halter ca 5 mg/nm3 i dygnsmedel. Däremot är halterna svårare att få ner i panna 2 beroende på annan lufttillförsel. Luftkanalerna håller på att byggas om för att få samma lufttillförsel som i panna 1. Utöver det kommer även driftdefinitionen att ses över för att miljömätningen ska vara rättvis och start- och stopperioder inte räknas med. Det pågår även en utredning hur dessa pannor skall utvecklas i framtiden, d.v.s. ska dessa reinvesteras eller skall nya enheter byggas som ersätter dagens P1 och P2 samt även en del av oljepannorna. En stor påverkan på beslutet har LKAB s deformationszon och beräkningen av när denna når värmeverket. 2 (35)

22 5.5 Vilka undersökningar om miljöpåverkan som verksamhetens produkter som har gjorts, samt ev åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan Verksamheten omfattar ingen produkttillverkning. Miljöpåverkan och förebyggande åtgärder från energiproduktionen redovisas i denna rapport. 5.6 Reningsanläggningar reningseffekt och tillgänglighet (Här kommenteras även rening av olika delströmmar, återvinningsanläggningar ph-justeringsutrustning, driftövervakning, etc) Reningsanläggning Rökgaskondenseringen Rökgaserna från avfallseldning. Störningar/tillgänglighet Inga större störningar under 212 Vattenreningen Reningsvatten från rökgaskondenseringen. Störning i samband med förbränning av ventilationsdukar, se 5.4. Driftövervakning sker dygnet runt från kontrollrummet med larm kopplade till ärvärden. Automatisk ph-justeringsutrustning som består av den senaste tekniken (pumpar, ph-givare etc.) 5.7 Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats Rutin för riskbedömning finns och riskanalyser utförs vid alla nya arbetsmoment En skriftlig delegation finns upprättad för avdelningens brandskyddsansvarige, tillika säkerhetssamordnare och dennes ersättare. Skriftliga delegationer finns även upprättade till berörda inom avdelningen avseende Heta arbeten. Skriftliga delegationer i övrigt (verksamhets-, personal-, ekonomi, arbetsmiljöansvar mm) finns upprättade för samtliga chefer inom Energiavdelningen. Tekniska Verken har ett systematiskt verksamhetssystem som omfattar arbetsmiljö, miljö samt brandskydd m.m. Canea är ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem och i den kommer samtliga manualer, rutiner, policys, blanketter/mallar och planer att finnas. Det är ett digitalt administrativt system som alla anställda kan nå via en dator. Under året har dessa riskanalyser utförts: Rekommendationsrapport (brand) framtagen via AON och Riskgenomgång (brand) framtagen via WSP 21 (35)

23 5.8 Besiktningar (periodisk besiktning, övriga besiktningar som besiktning av oljecisterner etc) Enligt AFS 25:3 utfördes följande årliga besiktningar: 13 st av el- och oljepannor 12 st av växlare och elpannor 1 st in- och utvändig besiktning av respektive panna (P1, P2, P3) 1 st driftprov av respektive panna (P1, P2, P3) 1 st besiktning av rökgas- respektive värmekondensorn 1 st besiktning av turbinhall 1 st besiktning av natrium/lut cisternen 1 st besiktning av oljecistern 5.9 Vilka rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats Energiavdelningens mål för 212 Medarbetarperspektiv 6 st inrapporterade tillbud. Utfall: 8 st tillbud, 12 olycksfall varav 1 med frånvaro. Alla erbjuds medarbetarsamtal. Utfall: 1 % Kundperspektiv Kundinformation vid varje längre avbrott. Utfall: 1 % Ägarperspektiv Resultat enligt lagd budget. Utfall resultat 6,6 mkr bättre Beslutsunderlag för framtida produktionsmix framtagen. Utfall: Pågår, ej klart. 5 % lägre elenergiförbrukning/producerad kwh värme. Utfall -54 % (35)

24 5.1 En kommenterad sammanfattning av resultatet av utförda mätningar och undersökningar. (Här beskrivs bland annat hur mätinstrument och provtagare fungerat under året, genomförda kvalitetssäkringsåtgärder, besiktningar, etc, starkt avvikande resultat skall kommenteras vad avser orsak till avvikelsen) Kontinuerlig miljömätning sker med SICK-instrument (P1, P2) och OPSIS (P3) utöver det tas vattenprover från vattenreningen som skickas för analys minst 1 gång/månad till ackrediterat lab. Ett nytt mätsystem installerades för Panna 1 och 2 under sommaren 212 och mätningarna har i stort fungerat bra. Parametrarna som mäts i respektive panna redovisas i avsnitt 7. Kontrollmätning En gång per år görs kontroll- och jämförande mätning på mätinstrument SICK enligt NFS 24:6 och på OPSIS enligt NFS 24:6 samt NFS 22:28. Oberoende emissionsmätning genomförs två gånger per år för panna 3 enligt NFS 22:28. SICK (mätsystemet för rökgasmätningar från P1 och P2) Nya mätinstrument för mätning av NO, SO 2, CO och O 2 i respektive panna installerades under sommaren 212 med tillhörande miljörapporteringssystem. Det nya systemet är anpassat för att möta kraven i det nya tillståndet och har fungerat bra under året. Service har utförts av servicetekniker från SICK MAIHAK på plats. Stoftmätare av samma leverantör finns installerat sen tidigare och har också genomgått service och fungerat bra. OPSIS (mätsystemet för rökgasmätningar från P3) Mätningarna har i stort sett fungerat bra under året. Mätinstrumenten har genomgått revision på plats av instrumentleverantören. Servicebesök har även utförts av instrumentleverantören 2 gånger under året genom serviceavtal. TOC och Stoftmätning P3 Separata mätare för mätning av TOC och stoft finns installerade för Panna 3. Rutiner har setts över för att förbättra underhåll och tillgänglighet. Suspmätare Mätare för kontinuerlig suspmätning på utgående vatten finns installerad. Mätaren kontrolleras årligen via serviceavtal. 23 (35)

25 6. RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER 6.1 Råvaruförbrukning Bränsleslag Ton/m 3 /MWh Avfall ton Trä ton Torv ton Olja 811 m 3 El (för elpannor) MWh Spillvärme MWh 6.2 Förbrukning av vatten Kommunal vatten m³ 6.3 Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt (kan bifogas som bilaga, även råvaror avses) Förbrukning av kemikalier redovisas i bilaga Åtgärder som vidtagits för att byta ut hälso- och miljöfarliga produkter mot mindre farliga produkter Inga kemikalier har ersatts under 212. Inventering görs årligen och de kemikalier som inte används plockas bort. 24 (35)

26 6.5 Energianvändning Energi (förbrukad energi i fastigheten) Energislag m 3 kwh/mwh ton Elström (fastighet + drift värmeverk) MWh - Olja Gas/gasol Biobränsle Värmepump Fjärrvärme (värme fastigheten) MWh - Spillvärme Drivmedel inkl.miljöklasser Övrigt Citydieseln uppfyller miljöklass 1, produkten uppfyller standard SS Kommentarer om Ert arbete för en övergång till förnybar energi och energieffektivisering Bolaget arbetar löpande med att ersätta den fossila andelen bränsle i verksamheten till förnybara alternativ. Kall väderlek under har medfört en ökad användning av spetslast i form av olja. 211 har andelen spillvärme ökat, olje- och torvanvändningen sjönk något på grund av mildare klimat jämfört med ökade spillvärmeleveranserna. Detta medför ökad energiåtervinning och mindre utsläpp från våra pannor. Dessutom minskade behovet av fossilt bränsle. Utveckling % Fossil energi 8% 6% 4% Förnyelsebar energi 2% % (35)

27 7. UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT Bakgrunden till de resultat av mätningar och undersökningar som ska redovisas kan vara: - kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter - stadgar i förelagda kontrollprogram - kontroll av resultat av en frivillig vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t ex förändring av produkt 7.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten Ange om uppgiften avser totalt utsläpp eller ett delflöde. För delflöde ange namn på utsläppspunkten i aktuell rad och kolumn. Ange M eller C för metod om hur värdet tagits fram, där M=mätning (av föroreningshalter och flöden) och C=beräkning (kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion, massbalanser). Notering: Totala utsläppen bestäms genom mätningar (olika mätintervall) som sedan beräknas till årsmedelvärden och utifrån dessa beräknas totala utsläppet. Därför står det ofta både M och C vid metod. Utsläppspunkt Utsläppsmängd till Parameter Enhet Delflöde Totalt Vatten Luft Metod Recipient Fastbränslepanna 1 (6MW) Koldioxid [CO 2 ] 1 ton X 5 C Kväveoxid [NO X ] ton X 11 M,C Svaveldioxid [SO 2 ] ton X 3 M,C Stoft ton X,4 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 9 M,C Rökgasvolym x1 3 m C 1) Koldioxid från biobränslen ingår ej i denna siffra Fastbränslepanna 2 (6MW) Koldioxid [CO 2 ] 1 ton X C Kväveoxid [NO X ] ton X 6 M,C Svaveldioxid [SO 2 ] ton X 2 M,C Stoft ton X,9 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 14 M,C Rökgasvolym x1 3 m C 1) Koldioxid från biobränslen ingår ej i denna siffra 26 (35)

28 Utsläppspunkt Utsläppsmängd till Parameter Enhet Delflöde Totalt Vatten Luft Metod Recipient Avfallspanna 3 (3 MW) Utsläpp till luft Rökgasvolym x1 3 m 3 X M Koldioxid [CO 2 ] ton X C Stoft ton X,2 M,C Kadmium [Cd] kg X,86 M,C Väteklorid [HCL] kg X 167 M,C Svaveldioxid [SO X ] ton X 2 M,C Kväveoxid [NO X ] ton X 36 M,C Ammoniak (NH 3 ) ton X 2 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 6 M,C Totalt organiskt kol [TOC] kg X 652 M,C Dioxin [TCDD-ekv.] g X,59 M,C Kvicksilver [Hg] kg X 3 M,C Utsläpp till Vatten Renad vattenvolym m 3 X M Luossajoki Suspenderat material kg X 143 M,C Luossajoki Kvicksilver [Hg] g X 6 M,C Luossajoki Kadmium [Cd] g X 47 M,C Luossajoki Tallium (Tl) g X 11 M,C Luossajoki Arsenik (As) g X 22 M,C Luossajoki Bly [Pb] g X 263 M,C Luossajoki Krom [Cr] g X 3 M,C Luossajoki Koppar (Cu) g X 9 M,C Luossajoki Nickel [Ni] g X 131 M,C Luossajoki Zink [Zn] g X M,C Luossajoki Dioxin [TCDD-ekv.] g X,8 M,C Luossajoki ph X 8,3 M Luossajoki 27 (35)

29 7.2 Specificering av utsläpp till luft (Totalt P1, P2, P3, oljeanläggningar och elpannor) 7.21 Utsläpp från förbränning av bränsle (energi och processer) Utsläppta mängder Typ av bränsle Ton/ m 3 /MWh Svavelhalt SO 2 kg/år NO x kg/år CO 2 (fossil+biogen) ton/år Torv ton,2 % TS 88 MC MC 4 74 C Trädbränsle (flis) ton,4 % TS MC MC C Avfall ton,15 % TS 1 74 MC MC C Olja [EO1] 811 m 3,5 vikt% 345 C 9 C C Olja [WRD] m3 - vikt % C C C Elpannor MWh C Summa Fossil inkl.biogen Kommentar: Svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NOx) har beräknats utifrån uppmätt mängd utsläpp samt för olja enligt leverantörsspecifikationer Koldioxid (CO 2 ) har beräknats utifrån emissionsfaktorer per bränsle hämtade från Naturvårdsverkets hemsida samt emissionsfaktorer enligt Systemet för handel med utsläppsrätter. M = uppmätt siffra C = beräknad siffra MC= utifrån en uppmätt mängd har fördelning beräknats 7.22 Utsläpp av stoft Mätning utförts ja resultat bifogas i bilaga: 2-4 (resp.panna) Uppgifterna grundar sig på nej beräkning mätning 1 Summering av totala utsläpp som är redovisade i avsnitt (35)

30 7.23 Övriga luftutsläpp (Totalt P1, P2, P3) Uppgifterna grundar sig på beräkning mätning uppskattning Ämne Enhet (kg/år, ton/år) Utsläppt mängd Metod Se kommentar under tabell Kolmonoxid [CO] Torv/trä ton/år 23 M, C Kväveoxid [NO x ] Torv/trä ton/år 2 M, C Svaveldioxid [SO 2 ] Torv/trä ton/år 6 M, C Stoft Torv/trä ton/år 1 M, C Kolmonoxid [CO] Avfall ton/år 5 M, C Klorväte [HCl] Avfall kg/år 167 M, C Kvicksilver [Hg] Avfall kg/år 3 M, C Kväveoxid [NO x ] Avfall ton/år 33 M, C Tot.org.kol [TOC] Avfall kg/år 652 M, C Svaveldioxid [SO 2 ] Avfall ton/år 2 M, C Kadmium [Cd] Avfall kg/år,86 M, C Stoft Avfall ton/år 167 M, C Dioxin [TCDD-ekv] Avfall g/år,59 M, C Kommentar: M = uppmätt siffra C = beräknad siffra MC= utifrån en uppmätt koncentration har en total mängd beräknats 7.24 Sammanställning av utsläpp av VOC (flyktiga organiska ämnen) Totalt från verksamheten ton/år Uppgifterna grundar sig på varav klorerade VOC ton/år beräkning mätning varav aromatiska VOC ton/år 7.25 Installerad och förbrukad mängd köldmedium bilaga ja nej (understiger krav för redovisning) Installerad mängd Förbrukad mängd Ammoniak HCFC HFC 38,7 kg 11 kg Halon Bilaga: Redovisningen enl köldmedieförordningen (SFS 27:846 med senast införd ändring SFS 211:825) redovisas som bilaga: 8 29 (35)

31 7.3 Specificering av utsläpp till vatten, totalt P3 En tabell per provtagningsplats (Nedanstående tabeller är exempel på hur en redovisning kan se ut) Analysresultat av ink utg (behandl/ brädd etc) till arv annat recipient:luossajoki Kommentar till tabellvärdena: Tabellen redovisar månadsmedelvärden grundat på egna mätningar (veckovis) och konsultmätningar (kvartalsvisa) Provtagningsplats: Efter all rening innan utlopp till recipient Tidsstyrd provtagning Flödesstyrd provtagning Provt.period (dygn, vecka, mån etc) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Flöde (per provt.period) [m 3 ] Ämne: Krom [Cr] Ämne: Bly [Pb] Ämne: Nickel [Ni] Ämne: Zink [Zn] Ämne: Susp. mtrl. Ämne: Dioxin [TCDDekv.] halt mg/l mängd g halt mg/l mängd g halt mg/l mängd g halt mg/l mängd g 3 69,,,, halt mg/l mängd g 2 755,1 2,24,8 22,42,2 4,48,33 89, ,17 5,234,5 15,394,7 21,244,18 332,51 6, ,,926,14 44,126,3 1,183,21 648,1 1, ,1 2,434,15 46,555,5 15,214 1, ,9 8, ,1 1,99,14 25,275,1 2,564,84 153, ,,,, 1 9,,,, 1 54,,462,2 3,81,4 5,699,5 77,63 2, ,,7,12 27,314,13 31,282,21 49,95 2, ,,774,13 34,581,3 6,71,92 237,94 1, ,49 16,252,1 4,644,5 14,926, ,76 1, halt mg/l, 3, 3 mängd g Ämne: Kvicksilver [Hg] halt mg/l mängd g Ämne: Kadmium [Cd] halt mg/l mängd g Ämne: ph,,,,,3,83,9 2,48 8,3,,2,62,7 2,16 8,2, 1,5 1,54,16 4,94,,2,61,42 12,78 8,5,,2,37,6 1,1 8,6,,,,,,,, 5,8,3,46 8,3,,3,7,1 2,33 8,3, 1,1,26,53 13,68,,1,33,5 1,66 8,2 ph Medelvärde 1,1,9,5,322 5,13,13,2,17 8,3 Totalt/år ,93 262,58 131, , , 6,3 46,7 1 Beräkning som medelvärde av resp provtagningsperiods halt. 2 Beräkning av total mängd under året, totalt flöde x årsmedelvärde. 3 (35)

32 8. AVFALL OCH FARLIGT AVFALL 8.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling t.ex. brännbart industriavfall (till förbränning), brännbart byggavfall, ej brännbart avfall (till deponi), organiskt avfall (till rötning), oljeförorenad jord som inte är klassat som farligt avfall (till kompostering) Avfallsslag EWC-kod Mängd/år (ton) Bottenslagg fr. avfalls förbr. Bottenslagg fr. avfalls förbr. Bottenaska fr. torv/träförbr. Flygaska fr. torv/träförbr. Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändertagande Slutligt omhändertagande (deponering, förbränning etc) TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin HRS Renovest Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponi TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin. Bottenslagg från avfallsförbränning totalt: ton ton transporteras till Kiruna avfallsanläggning (KAA) där det mellanlagras minst 3 månader i cell med lakvattenrening. Materialet genomgår därefter siktning för att få bort metallskrot och för att sortera fram material som kan användas vid anläggningsarbeten inom deponin. - ton transporterades till Norge för användning vid anläggningsarbeten och sluttäckning av deponi. Bottenaska från förbränning av torv/flis: 518 ton - mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin. Flygaska från förbränning av torv/flis: 83 ton - mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin. 8.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning Återvinning sker gemensamt inom hela TVAB. Mängderna/avd är därför inte kända. Avfallsslag EWC-kod Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Papper TVAB, avd renhållning IL Recycling Pappersfpk/well TVAB, avd renhållning IL Recycling Metallfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling Glasfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling Hårdplastfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling 31 (35)

33 8.3 Industrislam som inte är klassat som farligt avfall (kopia av analysresultat skall bifogas) Typ av slam EWC-kod TS-halt (%) Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Slutligt omhändertagande (deponering, återvinning etc) 8.4 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden: All bottenlagg siktas och metall återvinns. Efter det nyttjas bottenslagget som byggnadsmaterial på Kiruna avfallsanläggning. 8.5 Farligt avfall Avfallsslag EWC-kod Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändertagande Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden Flygaska fr. avfallsförbr BDX Miljöteknikk Terrateam Mo i Rana Deponi Filterkaka fr. avfallsförbr Tekniska Verken/Log Tekniska Verken/Log Kiruna deponi Deponering i cell för farligt avfall med lakvattenrening Spillolja 5 Tekniska Verken/Log Tekniska Verken Ragnsells återvinning/deponi 8.6 Farligt avfall, lagring vid årsskiftet Avfallsslag EWC-kod Mängd/år (ton) Förvaringsplats 32 (35)

34 8.7 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten och/eller minska avfallets farlighet Kvalitetskontroller av avfall med fokus på farligt avfall. Kvalitetsmanual för inkommande avfall har setts över och kommer att börja användas när den är helt klar. Vid avvikelse sker återkoppling till leverantörer och straffavgift faktureras. Kampanj Jakten på det farliga avfallet riktat till skolklasser i Kiruna. De anteckningar om farligt avfall som skall upprättas enligt förordningen (1996:971) om farligt avfall skall bifogas. 9. TRANSPORTER 9.1 Ange transportmedel samt frekvens av ingående, utgående och interna transporter Interna transporter Personbilar: VW Skåp CSA 818, VW Pick-up HSH 223, Renault Master AYD 38, VW Sincro LUO 814, Mazda 626 JCY, Ford Escort GKG 128, VW Caddy HML178, Citroën UUU 668, Toyota Hilux CZE 71, VW Transport OUC 238. Arbetsmaskiner och redskap: Gaffeltruck Toyota 7FDDF25 körs inom TVAB:s område. Scania CDE 99, Volvo F12 RBK 78, Upptiningsbil Scania LB 85, Slamtank lastväxlare, Vattentankar, Högtrycksspol, Lastbil STD 89, Elupptiningsaggregat DHA 81, Ånggenerator BINI, Slamtank lastbil BOU 369, Släpvagn 4P RXU 145, Kompressor, Elverk, Vibratorvält, Bromslufttork, Kombitank-Slam, Kombitank-Spolning, Släpvagn BSK 213, Läcksökningsutrustning, Filmningsutrustning, Hjullastare (för bränslehantering och snöröjning), El-gaffeltruck Toyota 7FBMF 25 och gaffeltruck Komatsu FD3-7 Externa transporter Ingående lastbilstransporter med bränsle till produktion av värme samt el enligt följande: avfall st, biobränsle 856 st, eldningsolja - 29 st Utgående lastbilstransporter med restprodukter från produktion av värme samt el enligt följande: flygaska - 67 st, slagg 956 st, filterkaka 8 st 9.2 Sammanfatta ert arbete med att utnyttja transportmedel som är bättre ur hälso- och miljösynpunkt Intereg-projekt för att samordna transporter med Norge. Ett resultat av projektet är ett utökat samarbete mellan Sverige, Finland och Norge kring avfallshanteringen i Nordkalotten. Fortsatt utveckling av organisation sker bla i syfte att samordna alla transporter inom bolaget via avdelning Logistik. 33 (35)

35 1. OMGIVNINGSKONTROLL har inte genomförts under året har genomförts under året för vatten luft buller mark Kommentar: Ledningen går veckoronder där de går igenom hela anläggningen och okulärt kontrollerar status på ytor utmed anläggningen. En sammanfattning av resultatet framgår av bilaga nr: av tidigare inlämnad rapport: (titel och datum) Verksamheten är medlem i Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund 11. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR (information av intresse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt och som inte framkommit tidigare i rapporten samt information om eventuella förändringar t ex buller, lukt) Kvartalsträffar med miljökontoret Avdelning Energi har varje kvartal ett möte med tillsynsansvariga från miljökontoret. Där redovisas drift och eventuella driftstörningar av pannor och reningsanläggningar, resultat av miljömätningar samt aktuella projekt och utredningar inom området. Omorganisation Från och med februari 213 tillhör driften av Kiruna Avfallsanläggning (KAA) avdelning Energi. Omorganisationen genomförs för att förbättra och effektivisdera bland annat bränslehanteringen. Miljörapporten för KAA redovisas separat även i fortsättningen. Nytt miljömätningssystem Under sommaren 212 installerades och driftsattes nya miljömätare för panna 1 och 2. Till detta har även mjukvara köpts in för att underlätta uppföljning och rapportering av miljövärden. Rapporteringssystemet omfattar panna 1,2 och 3. Möten inom avdelningen Löpande hålls produktions- och bränslemöten inom avdelning Energi. Där frågor kring bränslekvalitet, bränsleleveranser, ronderingar, miljövärden, driftstörningar och körstrategier tas upp. Kontinuerliga möten med våra avfallslämnare Möten genomförs för att förbättra kvalitet och leveranser av bränsle. Nya tillstånd för utsläpp av koldioxid Under december 212 lämnades nya tillstånd från Länsstyrelsen för utsläpp av växthusgaser enligt lag 24:1199 och EU förordning 61/212 för anläggningarna Kiruna kraftvärmeverk, Glaciären, Hjalmar Lundbohmsskolan (KPU), Ferrum samt Porfyren. 34 (35)

36 Spillvärme LKAB Under året har en ökad mängd spillvärme kunnat nyttjas från LKAB. Detta medför en ökad energiåtervinning i samhället. Även miljöbelastningen från värmeverket minskar då utsläppen från pannorna minskar. En ökad mängd spillvärme minskar även behovet av fossila bränslen till spetslast. För en fortsatt utveckling mot en ännu större volym spillvärme pågår ett gemensamt projekt med LKAB. Lamelltransportör panna 3 Under sommaren 212 genomfördes ett utbyte av lamelltransportören för slagg från panna 3. Förhoppningen är att antalet oplanerade stopp ska minska kraftigt med den nya och förbättrade transportören. Sänkt returtemperatur i ledningsnät En översyn av fjärrvärmenätet pågår för att sänka returtemperaturen och därmed öka effektiviteten. Åtgärder har gjorts under 212 och ytterligare kommer att genomföras framöver på de minst effektiva anslutningarna. 12. UNDERSKRIFT AV DEN ANSVARIGE FÖR VERKSAMHETEN PÅ PLATSEN Datum Namnunderskrift Namnförtydligande och befattning 35 (35)

37

38 Bilaga 2 Miljörapport Panna 1 År: 212 Månad Produktion Enhet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa: Drifttid Tim Producerad energi (netto) Mwh Bränsle: Torv ton 4 4 Bränsle: Trä ton Villkor Utsläpp till luft Bio Enhet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa, Medel: Gasmängd (1 tal m3) knm Stoft 1 mg/nm Svaveldioxid (SO2) - mg/nm Svavel (S),1 g/mj,3,2,3,1,2,2,3,2,2 Kväveoxider (NOx) 6 mg/nm Kolmonoxid (CO) 15 mg/nm Antal överskridande CO st Villkor för CO (95 % av driftsdygn <15 mg/nm3): Ej uppfyllt