Luftkvalitet Påverkan i byggskedet
|
|
- Emilia Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Skapad av: Kjell Ericson, Tyréns AB Fackansvarig: Kjell Ericson, Tyréns AB Dokumentdatum: Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Utgivare: Trafikverket Projekt: Uppdragsnr: Kontaktperson: Projektledare: Marie Minör, telefon Projekteringsledare järnvägsplan: Eva Kühl, telefon Uppdragsansvarig: Marie Minör, telefon Tryck: Ange upphandlat tryckeri alternativt Trafikverkets tryckeri Distributör: Trafikverket, Kristianstad, telefon Omslagsfoto: Kjell Ericson
3 Sammanfattning Utsläpp till luft sker under byggskedet av projektet Flackarp Arlöv, fyra spår. Dessa genereras från arbetsmaskiner och transportfordon och har beräknats, baserat på hanterade massor, till 9,1 ton NO x och 0,2 ton partiklar. De fördelar sig i rummet längs korridoren mellan Flackarp och Arlöv och i tiden mellan 2015 och I dagsläget visar studier att inga överskridanden av miljökvalitetsnormer sker inom det studerade området järnvägskorridoren Flackarp Arlöv med omkringliggande bygd. De högsta halterna återfinns i gaturum i några av tätorterna och då främst beroende på geometrin och den lokala trafiken. Beräkning av spridning av föroreningar för jämförelsealternativet (då projektet inte genomförs) och för byggskedet har genomförts. De visar sammantaget att projektets påverkan är liten, årsmedelvärdet av NO 2 ökar som mest 2% och för partiklar är ökningen < 0,1%. Inte någon stans påverkas föroreningshalterna så att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Nedanstående figur illustrerar hur den lokala luftföroreningssituationen bedöms påverkas i de mest belastade punkterna NO 2 medelvärde NO 2 98-%til dygn NO 2 98-%til timme PM10 medelvärde PM10 90-%til dygn försumbar ringa ringa försumbar försumbar
4
5 Innehåll 1. Bakgrund och syfte Projektbeskrivning Metod och avgränsning Metod Beräkningsmodell Meterologiska förhållanden Skåne-EDB:n Omvandling av NO x till NO Utvärderingskriterier Miljökvalitetsnormer Miljömål Nationella miljökvalitetsmål för luft Skånes regionala miljökvalitetsmål för luft Lokala miljökvalitetsmål för luft Sammanfattning utvärderingskriterier Nuläget Malmö Burlöv Staffanstorp Lund Sammanfattning nuläget Emissioner Jämförelsealternativet Byggnadsskedet Förutsättningar Beräkningar av emissioner Antaganden Massor Aktiviteter i tid och rum Beräkningsresultat Jämförelsealternativet Byggskedet Diskussion... 30
6
7 1. Bakgrund och syfte Inför utbyggnaden av Södra stambanan tas en järnvägsplan fram. Däri ingår bl.a. denna studie som beskriver konsekvenser i form av utsläpp till luft och halter i omgivningsluft under byggskedet. Den utgör underlag till miljökonsekvensbeskrivningen som ingår i järnvägsplanen för Flackar-Arlöv. Parallellt med järnvägsplanen tar också berörda kommuner fram nya detaljplaner, som ersätter gällande planer i de delar där dessa berörs av järnvägsplanen. I detta arbete kommer MKB:n med underliggande rapporter också att användas. Trafikverket har satt upp övergripande mål för projektet där det bl.a. ingår att arbeta aktivt för att minska utsläppen från framför allt schaktning och transport av massor. Detta är frågor som påverkar förutsättningarna för denna studie. 2. Projektbeskrivning Järnvägsutbyggnaden kommer att utföras i en komplex miljö där tåg- och biltrafik ska fungera mer eller mindre oförändrad under byggtiden. Detta påverkar hur arbetet kommer att organiseras och genomföras. Nuläget Nuläget kännetecknas av ett högt utnyttjande av järnväg för transporter, närmast maxutnyttjande av existerande kapacitet och så högt att störningar lätt uppstår. Övriga landbaserade transporter sker på väg. Sammantaget bidrar detta till den rådande luftföroreningssituationen i det berörda området. Byggskedet Byggskedet sträcker sig över flera år, med planerad byggstart omkring Delar av projektet kommer att färdigställas och succesivt tas i temporär eller slutlig drift efterhand. Sista skedet berör Arlöv och beräknas vara färdigt Under hela byggtiden kommer arbetsmaskiner och vägtransporter att orsaka utsläpp till luft utöver vad som sker vardagsmässigt i området. Dessa utsläpp är lokaliserade till olika områden/avsnitt och under olika tidsperioder under hela byggprocessen. Tillsammans med det övriga samhällets aktiviteter skapar det en något högre belastning av luftföroreningar i området. Jämförelsealternativet Jämförelsealternativet innebär att projektet inte genomförs och att de utsläpp som ett byggskede skulle alstra inte uppstår. I ett längre perspektiv innebär det att transporter som samhället alstrar framgent löses med befintliga resurser, dvs på existerande järnväg och väg. 7 (32)
8 3. Metod och avgränsning Denna delstudie som omfattar utsläpp till luft och konsekvenserna av detta under byggskedet, avgränsas till de ämnen som bedöms kritiska i det geografiska närområdet. Dessa är kvävedioxid och partiklar, ämnen som lokalt redan idag förekommer i haltnivåer i närheten av miljökvalitetsnormerna. Andra ämnen som släpps ut till följd av de aktiviteter projektet genererar bedöms inte orsaka signifikant förhöjda halter och halterna ligger i utgångsläget väl under motsvarande miljökvalitetsnormer Metod Skånes Luftvårdförbund genom Miljöförvaltningen i Malmö ajourhåller en utsläppsdatabas över Skåne och Själland (Skåne-EDB:n) som beskriver alla de aktiviter i samhället som orsakar utsläpp till luft i nuläget (2011). Den har tidigare bl.a. använts för en kommunvis kartläggning av luftkvaliten i Skåne 1. Utifrån denna databas skapas prognoser för arbetsskedet vilket sedan utgör underlag för spridningsberäkningar Beräkningsmodell Det system av datorer, databaser och programvara (Enviman-systemet) som förvaltas av Miljöförvaltningen vid Malmö kommun för uppföljning och kartläggning av luftkvalitet har använts för spridningsberäkningarna i denna studie. Enviman-systemet består av databaser för meteorologiska data, utsläppskartering (Skåne-EDB:n) samt beräkningsmodeller för spridning av föroreningar i omgivningsluft. Den modell som använts här bygger på den s.k. AERMOD-modellen 2, en beräkningsmodell som ingår bland de av US-EPA rekommenderade verktygen för spridningsberäkningar Meterologiska förhållanden Miljöförvaltningen i Malmö kommun har sedan många år en meteorologisk mätmast, varifrån data samlas in, kvalitetsgranskas och lagras. Utifrån dessa skapas så statistik som får representera ett typiskt meteorologiskt år och som använts som förutsättningar för spridningsberäkningarna. Denna statistik innehåller uppgifter som beskriver vind- och spridningsförhållanden under ett kalenderår. All beräkning av luftkvalitet baserar sig på årsstatistik för att kunna jämföras med motsvarande mått uttryckta som miljökvalitetsnormer. 1 Emissioner och luftkvalitet i Skånes kommuner 2009, Skånes Luftvårdsförbund och Malmö Kommun, Cimorelli, Perry, Venkatram, Weil, Paine, Wilson, Lee and Peters AERMOD, description of model formulation, December (32)
9 Skåne-EDB:n Den version av Skåne-EDB:n som utgör utgångspunkt i denna studie är \Oresund_2009\2011_c. Den har uppgifter av varierande ursprung med Luftvårdsförbundet som sammanhållande länk och kan sägas representera ett nuläge Det bedöms inte skilja sig mer än marginellt från situationen 2012, varför den tas som utgångspunkt för här aktuellt nuläge. Den övergripande principen för att beräkna emissioner utgår från formeln: E = EF * EEV Där E = Emission; Den totala emissionen (t.ex. ton/år) för ett givet ämne EF = Emissionsfaktorn; t.ex. utsläpp av gram per ton använt bränsle EEV = Emission Explaining Variable; en emissionsgenererande aktivitet, t.ex. antal fordon som passerar per tidsenhet Databasen innehåller uppgifter om trafik för Skåne från NVDB kompletterat med kommunal information. I regel kommer uppgifter om trafikflöde (årsmedeldygn ÅMD) från senaste mätning eller beräkning, med uppräkning från mättillfället till Sammansättning av fordon på varje länk samt en klassning av länken i termer av trafiksituation ingår. Totalt omfattar databasen drygt väglänkar över svenskt territorium. Även fartygstrafik beskrivs i form av leder på liknande sätt som trafik på väg, totalt 124 st. Större punktkällor beskrivs individuellt med sina speciella karaktäristika (skorstenshöjd, rökgastemperatur etc.). Övriga källor beskrivs antingen som areakällor eller i form av grid (rutnät) som gjorts avhängig av styrande parametrar. Dessa kan vara populationstäthet, markanvändning etc. För alla utsläpp utanför Skåne gäller att de beskrivs i form av grid. Med version 2011_c som utgångspunkt har följande modifieringar införts: Nuläget: Jämförelsealternativet: Byggskedet: uppdaterade trafiksiffror längs huvudvägar och lokalgator i närområdet; uppräkning av trafik enligt referensprognos och mätningar från 2011 årlig ökning personbilar på 1,5% och för lastbilar på 2,4%; förutom enligt ovan, arbetsfordon och transporter enligt alternativet 40-tim arbetsvecka och utredningen om masshantering mm (32)
10 Omvandling av NO x till NO 2 I beräkningssystemet specificeras och beräknas utsläpp av kvävoxider som NO x. Det beror på att emissionerna är kända som just NO x. Miljökvalitetsnormerna och hälsoproblemen är dock relaterade till NO 2, varför just halter av NO 2 i omgivningsluft efterfrågas. I verkligheten består emissionerna av NO och NO 2 men i okända proportioner. När NO kommer ut i omgivningsluften reagerar det succesivt med främst marknära ozon. När NO och ozon reagerar bildas NO 2 och O 2. Det förekommer även andra reaktioner, men de är långsammare och har inte någon signifikant betydelse över de avstånd som är aktuella i denna studie. Halten ozon blir till en del begränsande för omvandling av NO x till NO 2, speciellt vid höga halter. Baserat på flera års mätningar av NO x -halter och NO 2 -halter har en relation mellan dessa båda mått etablerats. I denna rapport har NO 2 -halterna genomgående skattats från beräknade NO x -halter med användande av en i Enivmansystemet definierad beräkningsformeln Malmo_Ny_Faktor : NO 2 -halten = (NO x -halt + 6) ^ (0,72 + (29 / ((NO x -halt + 6) + 142))) I formeln ligger också ett antagande om en bakgrundshalt på 6 µg/m 3 som representerar långväga tillkommande bidrag som inte beskrivs av Skånedatabasen (se också studien från Skåne 1 ) 4. Utvärderingskriterier 4.1. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är den svenska implementeringen av EU:s ram-direktiv för luft och är ett juridiskt bindande styrmedel för att förebygga och åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmålen och genomföra EG-direktiv. Europaparlamentet och Rådets direktiv 2008 (2008/50/EG) innebar en del nya regler vilka sedan arbetats in i Regeringens förordning om Miljökvalitetsnormer från 2010 (SFS 2010:477). Utifrån denna förordning har Naturvårdsverket utfärdat föreskrifter om kontroll av luftkvaliteten (NFS 2010:8) och sen tidigare finns det en handbok med allmänna råd om Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Luftguiden. Den senare uppdaterades under 2010 och har nu beteckningen 2011:1. 10 (32)
11 De gällande miljökvalitetsnormerna till skydd för människors hälsa, för kvävedioxid och partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) sammanfattas i nedanstående Tabell 1. För NO x finns också miljökvalitetsnormer till skydd för växtlighet, men då med bivillkor: För att skydda växtligheten.., i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Det studerade området runt arbetsplatserna i byggskedet ligger alla inom sådana definierade zoner, varför detta inte har utvärderats i denna studie. Tabell 1 MILJÖKVALITETSNORMER till skydd för människors hälsa Övre Nedre Tillåtet antal Halt Medelvärde Ämne [μg/m 3 utv.tröskel utv.tröskel överskridanden ] [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] Kvävedioxid Partiklar (PM 10 ) Partiklar (PM 2,5 ) 40 1 år aldrig 60 1 dygn ggr/år tim ggr/år 40 1 år aldrig 50 1 dygn ggr/år 25 1 år år Fr.o.m Miljömål Nationella miljökvalitetsmål för luft Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Frisk luft är: "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Detta preciseras som halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. Speciellt gäller för: halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 µg/m 3 beräknat som ett dygnsmedelvärde (tolkas som 90-percentil) halten av kvävedioxid inte överstiger 20 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 µg/m 3 beräknat som ett timmedelvärde (98- percentil) 3 Under bivillkor att halten 200 μg/m 3 inte överskrids mer än 18 ggr per år 4 BÖR-norm innan 2015, därefter ett krav (SKALL-norm) 11 (32)
12 Skånes regionala miljökvalitetsmål för luft Riksdagen har beslutat att (proposition 2009/10:155) omformulera de nationella miljökvalitetsmålen och gradvis ersätta delmål med etappmål. I väntan på det har Länsstyrelsen i Skåne beslutat att ta bort regionala delmål som redan uppnåtts och förlänga andra som ännu inte uppnåtts. I april 2011 togs beslut att följande ska vara uppnått 2012: halten av partiklar (PM10) ska inte överstiga 20 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde och 35 µg/m 3 beräknat som ett dygnsmedelvärde (90-percentil) halten av kvävedioxid ska inte överstiga 20 µg/m 3 beräknat som ett årsmedelvärde och 60 µg/m 3 beräknat som ett timmedelvärde (98- percentil) Nu (2012) väntar Länsstyrelsen på precisering av etappmålen innan man påbörjar en process att anpassa de nuvarande regionala delmålen. I oktober publicerade man ett nytt program 5 för år med 76 åtgärder för att nå miljömålen Lokala miljökvalitetsmål för luft De kommuner som berörs av eller primärt gränsar till projektet är Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lund Malmö I Malmö stads miljöprogram presenteras fyra övergripande miljömål som pekar ut de områden som kommunen prioriterar på resan mot en hållbar stad. Av dessa innehåller ett Staden ska bli renare och tystare luftkvalitet, bl.a. halten kvävdioxid och partiklar, som uppföljningsnycklar. Dock finns inga explicita mål i form av halter formulerade, något som man insett och jobbar med. Över tid uppvisar de båda nyckeltalen en positiv eller svagt positiv trend Burlöv I sitt miljöprogram för har Burlövs kommun bl.a. fastslagit att: Burlövs kommun skall verka för att halterna 60 µg/m3 som timmedelvärde och 20 µg/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid i huvudsak skall underskridas från och med år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Burlövs kommun skall verka för att halterna 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 18 µg/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall (32)
13 underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 dygn per år Staffanstorp Staffanstorps kommun ar inte publicerat något speciell lokal anpassning av miljökvalitetsmålen. Luftkvalitet behandlas däremot i översiktsplanen som ingår i vad man kallar framtidsvision: Framtidens kommun perspektiv Den publicerades 2009 och 2011 fick den ett tillägg Lund I Lund antogs ett program för hållbar utveckling (LundaEko) 2006 och det varar fram till Arbete med revidering pågår. Vid en uppföljning av år 2011 avseende lokala miljökvalitetsmål relaterade till Frisk Luft, sägs om partiklar: Senast till år 2012 ska halterna av partiklar i luft understiga gränsvärden för skadliga effekter på människa i alla delar av Lunds kommun. Enligt miljöförvaltningens årliga sammanställning av luftkvaliteten i Lund understiger partikelhalterna (PM10) i taknivå Miljökvalitetsnormens gränsvärden. Mätningar sedan år 2002 av PM10 visar även att de årliga medelvärdena ligger under det nationella miljömålet. Målet är uppnått. Om det lokala miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning sägs om kväveoxider: Senast till år 2012 ska utsläppen av kväveoxider inom Lunds kommun ha minskat med 10 procent jämfört med år 2000, då utsläppen var drygt 1560 ton. I Skåne minskade utsläppen med 30 procent Det är troligt att målet nås. Målet kan uppnås Sammanfattning utvärderingskriterier Tabell 2 Utvärderingskriterier för partiklar och kväveoxider NO 2 NOx PM10 årsmedel [% av år Utsläpp Dygn Timme årsmedel Dygn Kriterier [μg/m 3 [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] ] 2000] MKN ÖUT NUT Nationellt Regionalt Lokalt % (32)
14 5. Nuläget Situationen i dagsläget, innan arbetet med järnvägsutbyggnaden Flackarp Arlöv påbörjats, beskrivs väl av den tidigare nämnda studien 1 från hösten Figurerna i nedanstående avsnitt är tagna från denna rapport och avser urban bakgrund, dvs inte nere i gaturum Malmö Malmö ligger längst söderut längs den del av järnvägen Flackarp Arlöv som berörs av denna studie. Beräkningarna visar framför allt att det är vägtrafikens inverkan längs den korridor vi studerar som dominerar. Figur 1 Beräknade halter av NO 2 som årsmedelvärden [μg/m 3 ] i Malmö, urban bakgrund. Beräkningarna visar på årsmedelvärden i urban bakgrund i aktuellt område på upp till 20 μg/m 3 för NO 2 (Figur 1) och motsvarande för PM10 (Figur 2) är 16 μg/m (32)
15 Figur 2 Beräknade halter av PM10 som årsmedelvärden [μg/m3] i Malmö, urban bakgrund Burlöv I Burlövs kommun dominerar verkligen utsläppen från trafiken, från de stora trafiklederna som korsar kommunen. Figur 3 nedan illustrerar detta väl. Figur 3 NOx-utsläpp i Burlövs kommun, kg/år enligt färgskalan. 15 (32)
16 När det gäller kväveoxider summerar utsläppen från trafiken till knappt 70% av de totala utsläppen och arbetsmaskiner står för ytterligare drygt 15%- enheter. För partiklar står trafiken för lite mindre än 40% och arbetsfordonen för drygt 30%. Spridningsberäkningar baserat på utsläpp i kommunen så väl som i regionen i övrigt visar att totalhalterna för NO 2 och partiklar generellt sett ligger väl under miljökvalitetsnormerna och nedre utvärderingströsklarna. Beräkningar och mätningar indikerar dock att det kan finnas gaturumsavsnitt i tätorten där både nedre och övre utvärderingströskeln överskrids, både för NO 2 och partiklar. I Figur 4 och Figur 5 visas beräkningsresultat för resp. NO 2 och partiklar. Figur 4 Beräknade halter av NO2 som årsmedelvärden [μg/m3] i Burlövs samhälle. 16 (32)
17 Figur 5 Beräknade halter av PM10 som årsmedelvärden [μg/m3] i Burlövs samhälle Staffanstorp Figur 6 Beräknade halter av NO2 som årsmedelvärden [μg/m3] i Staffanstorp. 17 (32)
18 Staffanstorp ligger lite mer avsides de större trafiklederna och speciellt gäller det för järnvägskorridoren. Max-halter i nuläget är ~14 15 μg/m 3 för NO 2 och ~13 μg/m 3 för PM10, se Figur 6 och Figur 7. Figur 7 Beräknade halter av PM10 som årsmedelvärden [μg/m3] i Staffanstorp Lund Järnvägskorridoren och det studerade området ligger strax sydväst om Lunds stadskärna. Där visar beräkningarna på halter runt 13 μg/m 3 för NO 2 och 14 μg/m 3 för PM10, se Figur 8 och Figur (32)
19 Figur 8 Beräknade halter av NO2 som årsmedelvärden [μg/m3] i Lund Figur 9 Beräknade halter av PM10 som årsmedelvärden [μg/m3] i Lund. 19 (32)
20 Sammanfattning nuläget Längs hela järnvägskorridoren och i samhällena längs den visar beräkningarna att halterna av NO 2 och partiklar - räknat som årsmedelvärden - ligger väl under miljökvalitetsnormerna. Högst är halterna i tätorterna och intill de största trafiklederna och därmed är Burlöv mest drabbat. De högsta NO 2 -halterna ligger inom intervallet μg/m 3 och för PM10 gäller μg/m 3. För NO 2 förklaras detta främst med att trafiken är intensiv lokalt. För partiklar gäller att oavsett intensiv trafik eller ej så ligger halterna på nästan samma nivå över hela området. Detta förklars med att stor andel av partiklarna kommer från regionen eller ännu längre ifrån. De lokala utsläppen påverkar halterna med enbart någon enstaka μg/m 3. Allmänt sett är situationen längs järnvägskorridoren mer lik förhållandena på landsbyggden, med ett signifikant bidrag från regionen så väl som långtifrån kommande föroreningar. De platser inom projektområdet som ligger längst från tätorter eller trafikleder och således har lägst halter, uppvisar som lägst NO 2 -halter på ca 10 μg/m 3 och PM10-halter på ca 13 μg/m (32)
21 6. Emissioner 6.1. Jämförelsealternativet Jämförelsealternativet, dvs då ingen byggnation kommer till stånd, liknar i hög grad nuläget med den skillnaden att trafiken ökat något och att fordonssammansättningen förändrats. Det sista innebär att nyare och renare fordon kommit in till förmån för att äldre, mer förorenande fordon fasats ut. Sammantaget är skillnaden marginell Byggnadsskedet I byggskedet tillkommer utsläpp från transport- och arbetsfordon och från stationära maskiner (grävare). Hela byggskedet är utdraget över flera år och lokaliserat längs projektområdet i olika avsnitt. Arbetet kommer således att utföras på vissa avsnitt under vissa år, andra moment på andra platser och under andra år Förutsättningar En rad antaganden har gjorts för att beskriva den komplexa processen under byggskeded, från ca 2015 till Dessa beskrivs i de följande avsnitten. För beräkningar av utsläpp av CO 2 LCA-analysen har i stort sett liknande förutsättningar använts Beräkningar av emissioner Emissioner från arbetsmaskiner har skattats enligt en metod föreslagen i EMEP/EEA handbok 6 där styrande parametrar är antal maskintimmar, motorstyrka, belastningsfaktor och emissionsfaktor. Emissionsstandard för dieselmotorer antas vara Tier IIIb eller Tier IV krav för maskiner som tillverkas år 2012 och framåt. Den föreslagna metodiken 6 för emissionsberäkning bygger på formeln: E = N * hrs * HP * LF * EF där E = Emitterad massa [g] hrs = drifttid [timmar] HP = motoreffekt [kw] LF = belastningsfaktor [%] EF = emissionsfaktor [g/kwh] 6 EMEP/EEA emission inventory guidebook 2009, updated June (32)
22 Följande emissionsfaktorer har använts för grävare och dumprar: EF NOx = 0,4 [g/kwh], EF PM10 = 0,025 [g/kwh] För vägtransportfordon - betongbilar och semitrailers - har de emissionsfaktorer som ingår i Skånedatabasens scenario för 2015 använts. Som exempel ger den för en 50-väg utanför tätbebyggt område ca 4 [g/km] NO x för en betongbil och 6,5 [g/km] för en semitrailer. Avgaspartikelemissionerna är från båda fordonstyperna ca 0,1 [g/km] Antaganden 7 Grävare Typisk motorstyrka 300 kw, medelkapacitet 125 m 3 /timme, motsvarar belastningsfaktor på 50%, vilket ger ett effektuttag på ca 150 kwh/h. Lokala transporter massor schablon, belastningsfaktor 70% vilket ger 165 kwh/h Typisk motorstyrka 235 kw, 15 m 3 /lass, 4 lass/timme som Längre transporter massor Skåne-EDB:n Semitrailer, kapacitet 20 m 3, emissionsfaktorer enligt 2015 Betongtransporter Betongbil, 7 m 3 per lass, 18 km enkel väg till betongstation som schablon, emissionsfaktorer enligt Skåne-EDB:n Massor Schakt Totalt schaktas drygt m 3 massor Korttransport Storleksordningen m 3 massor med dumper, schablonmässigt 1,5 km enkel väg Långtransport Storleksordningen m 3 massor med semi-trailer, schablonmässigt 10 km enkel väg Betong Totalt hanteras ca m 3 betong, vilket ger ca lass eller drygt fordonspassager (t.o.r) vid betongstationen. Schablonmässigt avstånd enkel väg 18 km Aktiviteter i tid och rum Som grundantagande gäller att arbetet bedrivs med 40-timmars arbetsvecka. Arbetet är indelat i skeden, som infaller olika i tid och rum, mellan 2015 och De beräknade utsläpp av NO x och partiklar från alla maskiner och transportfordon i tid kan sammanfattas i nedanstående Tabell 3. 7 Typiska mängder och kapacitet från Staffan Vedin, personlig dialog. 22 (32)
23 Tabell 3 Emissioner från byggskedet uppdelat på år År NO x [ton/år] PM10 [ton/år] ,16 0, ,09 0, ,02 0, ,13 0, ,35 0, ,35 0,01 Motsvarande emissioner fördelat efter skeden ges i följande Tabell 4. Tabell 4 Emissioner från byggskedet uppdelat på skeden Skede Plats / moment NO x [ton] PM10 [ton] 1 Åkarp provisorium 1 0,16 0,01 2 Åkarp tunnel & stödkonstr. 1,36 0,03 3 Åkarp provisorium 2 1,17 0,03 4 Åkarp tunnel & stödkonstr 1,60 0,04 5 Arlöv spår U1 & U2 0,43 0,01 6 Arlöv N1 & N2 0,26 0,01 7 Hjärup provisorium etapp 1 0,63 0,01 8 Hjärup Vragerupsv. bro 0,19 0,01 9 Hjärup provisorium etapp 2 0,66 0,01 10 Hjärup U1 & U2, del av N1 & N2 2,57 0,04 11 Hjärup, N1 & N2 0,05 0,00 12 Hjärup provisorier 0,00 0,00 Som jämförelse kan man betrakta de totala utsläppen från i resp. berörda / närliggande kommuner på årsbasis, nedanstående Tabell 5. Tabell 5 Uppskattade kommunvisa emissioner år 2009 Kommun NO x [ton/år] PM10 [ton/år] Burlöv Lomma Lund Malmö Staffanstorp Arbetsskedet orsakar således som mest emissioner som är av storleksordningen 1/70-del av småkommunernas hela totalutsläpp på årsbasis. Inom de olika åren som arbetet kommer att pågå, finns mer intensiva perioder och andra med lägre aktivitetsgrad. 23 (32)
24 7. Beräkningsresultat 7.1. Jämförelsealternativet Jämförelsealternativet beskriver situationen om projektet inte kommer till stånd och således inget byggskede genomförs. I följande Figur 10 - Figur 12 visas resultatet av spridningsberäkningar för NO 2 i noll-alternativet. Figur 10 Beräknade halter av NO 2 som årsmedelvärden Figur 11 Beräknade halter av NO 2 som 98-%til dygnsmedelvärden 24 (32)
25 Figur 12 Beräknade halter av NO 2 som 98-%til timmedelvärden Figurerna ovan visar totalhalter av NO 2 för de olika miljökvalitetsmåtten årsmedelvärde, 98-percentil dygnsmedelvärden och 98-percentil timmedelvärden. De olika färgernas betydelse framgår av färgskalorna på respektive figur. Värdena avser halter i nivån 2 m över mark, i princip där människor blir exponerade. För att följa upp lite mer specifikt, har också så kallade receptorvärden tagits ut i 20 st punkter, se Figur 13. Figur 13 Positionen för de 20 receptorpunkterna 25 (32)
26 De beräknade halterna för noll-alternativet redovisas nedan i Tabell 6. Tabell 6 Beräknade halter i receptorpunkter, omräknade till med MKN jämförbara mått Receptor NO 2 medelvärde NO 2 98-%til dygn NO 2 98-%til timme 1 18,4 43,8 51,0 2 15,5 31,6 37,1 3 13,7 31,3 35,4 4 11,8 21,5 25,4 5 13,3 23,9 28,1 6 12,9 24,5 29,6 7 11,8 22,4 25,3 8 10,9 19,5 22,9 9 11,7 25,2 27, ,4 18,7 22,2 11 9,6 16,8 19,7 12 9,4 15,1 17, ,3 17,5 20,6 14 8,3 13,3 15,4 15 9,6 14,0 16,6 16 9,2 16,2 19,3 17 9,7 19,6 23,1 18 9,2 18,3 21, ,8 21,2 25, ,0 18,1 21,3 MKN Det framgår av tabellen och figurerna att inte någonstans överskrider halterna miljökvalitetsnormerna Byggskedet Byggskedet är utsträckt i tid över perioden och där emissionerna fördelar sig i rummet och i tiden under längre eller kortare tidsperioder. Detta skapar ett praktiskt problem när spridningsberäkningar ska genomföras, eftersom det i princip krävs en beräkning för vart och ett av de olika åren. Som en första, pragmatisk ansats låter vi modellen få beskriver situationen som om hela byggprocessen sker under ett kalenderår, med fördelning under det året enligt tidplan. I följande Figur 14 - Figur 16 visas resultatet av spridningsberäkningar för NO 2 för byggskedet beskrivet på så sätt. 26 (32)
27 Figur 14 Beräknade halter av NO2 [µg/m3] som årsmedelvärden Figur 15 Beräknade halter av NO2 [µg/m3] som 98-%til dygnsmedelvärden 27 (32)
28 Figur 16 Beräknade halter av NO2 [µg/m3] som 98-%til timmedelvärden Tabell 7 Beräknade halter i receptorpunkter, omräknade till med MKN jämförbara mått Receptor NO 2 medelvärde NO 2 98-%til dygn NO 2 98-%til timme 1 18,4 43,8 51,0 2 15,5 31,6 37,1 3 13,7 31,3 35,4 4 11,8 21,5 25,4 5 13,3 23,9 28,1 6 12,9 24,5 29,6 7 11,8 22,4 25,3 8 10,9 19,5 22,9 9 11,7 25,2 27, ,4 18,7 22,2 11 9,6 16,8 19,7 12 9,4 15,1 17, ,3 17,5 20,6 14 8,3 13,3 15,4 15 9,6 14,0 16,6 16 9,2 16,2 19,3 17 9,7 19,6 23,1 18 9,2 18,3 21, ,8 21,2 25, ,0 18,1 21,3 MKN (32)
29 För att tydliggöra inverkan av antagna emissioner under det samlade byggskedet, visar Tabell 8 den beräknade differensen i halter mellan byggskedet och jämförelsealternativet, dvs skillnaden mellan Tabell 7 och Tabell 6. Vi kan se dessa siffror som halttillskottet under det samlade byggskedet Tabell 8 Beräknad differens i halter (halttillskott under byggskedet) i de 20 receptorpunkterna. Receptor NO 2 medelvärde NO 2 98-%til dygn NO 2 98-%til timme 1 0,3 0,7 0,3 2 0,5 2,4 2,9 3 0,8 0,7 2,3 4 0,3 5,1 1,3 5 0,2 0,4 0,6 6 0,0 1,0 1,4 7 0,8 1,8 1,0 8 0,5 1,8 2,1 9 0,1 0,1 1,2 10 0,7 7,0 8,4 11 0,3 3,7 4,9 12 0,5 1,8 2,4 13 0,1 0,9 1,3 14 0,1 0,2 0,2 15 0,1 0,0 0,0 16 0,3 0,3 0,3 17 0,2 0,1 0,1 18 0,2 0,0 0,4 19 0,0 0,4 0,4 20 0,3 0,3 0,1 Grundantagandet för beräkningarna är att hela byggskedet beskrivs som ett kondenserat byggår. Vi ser av resultatet att påverkan är tämligen liten i de 20 receptorpunkterna, årsmedelhalterna ökar med 3 7%. Det bedöms därför inte meningsfullt att detaljera beräkningarna vidare, utan detta resultat är tillräckligt för att bedöma miljökonsekvensen av byggskedet på halterna av NO 2. För partiklar gäller att avgasemissionerna är avsevärt mindre än motsvarande mängd NO x, drygt 2% av de senare. Vi kan således i konsekvens förvänta oss halttillskott i paritet med detta. Så små halttillskott kommer inte att påverka totalhalterna signifikant, varför vi kan avstå från att spridningsberäkna för partiklar. 29 (32)
30 8. Diskussion Under byggskedet av projektet Flackarp Arlöv, fyra spår, genereras utsläpp till luft från maskiner och transportfordon. Dessa har, baserat på hanterade massor, uppskattats till 9,1 ton NO x och 0,2 ton partiklar. Utsläppen fördelar sig i rummet längs korridoren mellan Flackarp och Arlöv och i tiden mellan 2015 och Luftföroreningssituation i nuläget beskrivs kommunvis i en rapport från Skånes Luftvårdsförbund 1. Den visar att inom området och inom tätorterna runt järnvägskorridoren förekommer inga överskridanden av NO 2 och PM10. Högsta halter kan man förvänta sig i gaturum i några av tätorterna och då främst beroende på geometrin och den lokala trafiken. Studien indikerar att det inte heller i gaturumsmiljö finns några överskridanden. Spridningsberäkningar har genomförts för jämförelsealternativet och för byggskedet. I den sistnämnda beräkningen har hela byggskedet beskrivits som om utsläppen sker under ett och samma år. Resultaten visar att halttillskotten blir tämligen små. I 20 utvalda receptorpunkter blir tillskotten enligt Tabell 9. Tabell 9 Statistik på beräknade halttillskott NO 2 NO 2 medelvärde 98-%til dygn NO 2 98-%til timme Minsta 0,0 0,0 0,0 Största 0,8 7,0 8,4 Medel 0,3 1,4 1,6 Sammantaget påverkar inte halttillskotten till följd av byggskedet i någon punkt totalhalterna så att miljökvalitetsnormerna överskrids. Generellt är, som tabellen utvisar, tillskotten små och totalt sett i paritet med felmarginalen för sådana här beräkningar. För partiklar har inga spridningsberäkningar utförts. Emissionerna är små, blott ca 2% av motsvarande mängd NO x. Vi kan förvänta oss halttillskott helt i paritet med detta och hamnar då på värden som är motsvarande mindre, dvs siffervärden <0,1 µg/m 3 för årsmedelvärden och < 0,2 för percentilmått. Slutligen, eftersom diskussionen och beräkningarna grundar sig på att vi slagit ihop alla emissioner under tidsperioden till ett kalenderår, finns det ett mått av överskattning av haltbidragen. Hur denna överskattning fördelar sig är till viss del godtyckligt och beror framför allt på vilken väg man väljer att transportera massor. Arbetet med schaktning och lastning/lossning är mera fixerat i geografin. 30 (32)
31
32 Trafikverket, Kristianstad, Besöksadress: Björkhemsvägen 17 Telefon: , Texttelefon:
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merDjurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones
Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband
Läs merRen regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun Utredningsrapport 2017:05 www.goteborg.se Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun
Läs merPM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun Utredningsrapport 2017:04 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun Utredningsrapport 2017:07 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merLuftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Läs merFigur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6
Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merPM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad
Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merBedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun
Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt
Läs merVäg 222, tpl Kvarnholmen
PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2015-01-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av H
Läs merLuftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Läs merSTOCKHOLMS FRAMTIDA AVLOPPSRENING
RAPPORT STOCKHOLMS FRAMTIDA AVLOPPSRENING TRANSPORTERS PÅVERKAN PÅ LUFTMILJÖN I BYGGSKEDET 2015-01-28 Uppdrag: 251323, Miljöprövning av Henriksdal och Sickla Titel på rapport: Omslagsbild: Status: Stockholms
Läs merKompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Beräkningar av luftkvalietet vid detaljplan för Tullholmssågen 4 m.fl. Karlstad Kommun Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan Göteborg 2019-02-12 Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Läs merPM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10
Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Alingsås Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Läs merBeräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn
Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merRAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER
MÖLNDALS STAD Spridningsberäkningar, Kållered köpstad UPPDRAGSNUMMER 1321566000 LUFTUTREDNING GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattande bedömning Spridningsberäkningar har utförts för Kållered
Läs merKompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker
Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för
Läs merRAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]
STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD Luftutredning, Gårda/Ullevimotet UPPDRAGSNUMMER 7002316000 LEIF AXENHAMN CARL THORDSTEIN Sammanfattning Göteborgs stad arbetar med att upprätta kontor- och verksamhetslokaler
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Mölndal Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Läs merPM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Läs merUTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD
RAPPORT UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD 2014-04-08 Uppdrag: 252485, Utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Titel på rapport: Utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Status: Slutrapport
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Öckerö Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller miljökvalitetsnormer
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merLuftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Läs merSammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
Läs merPM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN
PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN Marie Haeger-Eugensson och Anna Bjurbäck 2017-09-20 Projekt: A096520 Inledning Detta PM bygger vidare på tidigare genomförd luftkvalitetsutredning
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merLuftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Läs merLUFTKVALITET KV PACKRUMMET- ÅRSTABERG STOCKHOLM
RAPPORT LUFTKVALITET KV PACKRUMMET- ÅRSTABERG STOCKHOLM KONCEPT 2015-01-23 Uppdrag 260218, Luftkvalitet - Kv Packrummet, Årstaberg Titel på rapport: Luftkvalitet Kv Packrummet, Årstaberg Stockholm Status:
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merLuftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
Läs merGATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN
UPPDRAG Luftmiljöutr Fredriksdalsgatan UPPDRAGSNUMMER 7001263000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Sammanfattning Spridningsberäkningar genomfördes för gaturummen vid detaljplansområdet
Läs merLuftutredning Litteraturgatan. bild
Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs
Läs merLuftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Läs merPM - LUFTUTREDNING VAKSALA KYRKSKOLA
PM - LUFTUTREDNING VAKSALA KYRKSKOLA 2018-05-03 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-002094, 2018-05-03 UPPDRAG 284912, Luftutredning - DP Vaksala kyrkskola Titel på rapport: PM - Luftutredning
Läs merLuftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Läs merKv Brädstapeln 15, Stockholm
LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merPM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP
ULRICEHAMNS KOMMUN PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PROJEKTNR. A039724 DOKUMENTNR.
Läs merBeräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3
Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020. Uppdragsrapport 2009:3 Förord I samband med arbetet med ett nytt program för Lerums centrum fick Miljöförvaltningen
Läs merDagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2001:527 Utkom från trycket den 25 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. Allmänna bestämmelser
Läs merBellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30
Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merReviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen
Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)
Läs merMiljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Emma Hedberg UPPRÄTTAD AV. Emma Hedberg
UPPDRAG Nacka K:n luftmodellering UPPDRAGSNUMMER 6299833000 UPPDRAGSLEDARE Emma Hedberg UPPRÄTTAD AV Emma Hedberg DATUM GRANSKAD AV Carl Thordstein Spridningsmodellering för analys av 10 och NO 2 för uppförande
Läs merSPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi
SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi BERÄKNINGSMODELL: ALARM Juni 2019 Spridningsberäkningar i samband med planering av energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamn
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merRen Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006
Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Malin Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Delrapport 145 Februari 2008 2 Göteborgsregionens luftvårdsprogram Miljökvalitetsnormer Sedan
Läs merLuftutredning ny hamnplan
Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och
Läs merLuftutredning Kronetorps gård
Kronetorp Park AB Luftutredning Kronetorps gård 1 Malmö 2014-05-08 Luftutredning Kronetorps gård Datum 2014-05-08 Uppdragsnummer 1320006681 Utgåva/Status Revidering 1 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merPM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal
PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal Punktkälla: Beräknade luftföroreningskomponenter: Utsläppsdata: Två arbetsmaskiner á 520
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs merLuftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad
Luftkvalitetsutredning Krokslätt 182:2 bild Karta: Göteborgs Stad Förord Luftkvalitetsutredningen är utförd av miljöförvaltningen på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Beräkningar och rapport
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs mer9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus
9:00 Samverkansområdets verksamhet under året 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus 10:45 Återkoppling om Skånes kontrollstrategi och rapportering
Läs merLuftutredning Briljant- och Smaragdgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Utredningsrapport 2016:9 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten
Läs merSammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs merUtredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson
Luftutredning Fyrklöversgatan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten runt Fyrklöversgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50
Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merRegeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.
Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar
Läs merPreliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner
Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner Syfte Syftet med rapporten är att göra en första preliminär bedömning av luftkvaliteten i ett tidigt skede i planprocessen. För att på så vis få
Läs merLuftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Läs merRen regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lerums kommun 2012 Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 157 Lerum December 2013 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE...
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merSpridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå
UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning
Läs merLuftutredning Distansgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Distansgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten runt Distansgatan i Göteborg och hur
Läs merS we c o Pos it i on AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen
KRITINT KOMMUN Utsläpp till luft Hammarshus, Kristianstad UPPRGNUMMER ORIGINLHNLING -9- MLMÖ PETER ROTHTEIN GRNK PETER LTORP () w e co Hans Michelsensgatan ox E- Malmö, verige Telefon + () Fax + () www.sweco.se
Läs merRAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS
TOSITO INVEST AB Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan UPPDRAGSNUMMER 1321640000 GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattning Sweco har på uppdrag av Tosito
Läs merNy energianläggning i Upplands Bro
LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merInledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun
RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs mer