KomAros Kommunala miljöstrategier: Exemplet kväve i Västerås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KomAros Kommunala miljöstrategier: Exemplet kväve i Västerås"

Transkript

1 KomAros Kommunala miljöstrategier: Exemplet kväve i Västerås Handlingsalternativ Köttkonsumtion Arbetsmaterial Lena Danius och Fredrik Burström von Malmborg Kungl. Tekniska Högskolan, avd. för Industriellt miljöskydd

2

3 FÖRORD Sedan 1 juli 1999 pågår forskningsprojektet KomAros i samverkan mellan forskare vid Mälardalens Högskola (institutionerna för energiteknik respektive ekonomi och informatik) och Kungl. Tekniska Högskolan (avdelningen för industriellt miljöskydd). Projektet, som löper under tre år och ytterst syftar till att bidra med ökad förståelse kring strategiskt miljöarbete och miljöledning på kommunal nivå, bedrivs även i nära samarbete med Västerås Stad, som också står som finansiär för projektet. Forskningsarbetet bedrivs praktiskt i de två delprojekten Kommunal metabolism respektive Kommunalt handlingsutrymme. Denna studie utgör en del i delprojektet Kommunala metabolism. Rapporten redovisar de material, antaganden och beräkningar som ligger till grund för resultaten rörande handlingsalternativet Köttkonsumtion. Totalt har fyra handlingsalternativ undersökts; Köttkonsumtion, Ekologisk odling, Stad-Land samt Grönt Bränsle. De tre sistnämnda kommer att publiceras som examensarbeten. Rapporten är framtagen av Lena Danius med bidrag från Fredrik Burström von Malmborg. Stockholm juli 2002 Lena Danius

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...1 Bakgrund Köttkonsumtion...1 Förutsättningar...2 Köttkonsumtion var dras systemgränsen?...2 Avgränsningar...5 Dataunderlag...5 Beräkning av miljöpåverkan...7 Konsumtion av kött i Västerås Stad...7 Uppfödning...7 Slakteri och förädling...8 Grossist...9 Livsmedelsbutik...9 Förvaring och tillagning i hushållen...9 Transporter...9 Fodermedelstillverkning...10 Reningsverket...10 Energiproduktion och framställning av diesel...10 Resultat...11 Utsläpp till vatten...11 Utsläpp till luft...12 Kväveflöden...15 Diskussion...16 Referenser...16 Skriftligt material...16 Internet...17 Muntliga källor...17

6 INLEDNING Miljöpåverkan i dagens samhälle beror till stor del på utsläpp från diffusa källor, alltså källor som inte lätt kan åtgärdas genom att sätta ett filter på en skorsten eller ett rör. Istället kommer utsläppen från många små källor, t.ex. bilar, lastbilar och bussar som transporterar varor och personer. Ett annat exempel är jordbruket där utsläpp sker från själva marken. Sammantaget kan man säga att det är vår samlade livsstil, vårt samhälle, som till stor del bidrar till de miljöproblem vi har identifierat i Sverige (NV, 1996). Man kan alltså säga att det är dels hur vi som medborgare väljer att leva, samt utformningen av samhället som styr i vilken grad vi människor påverkar vår omgivning. I Sverige har man pekat på kommunens roll som samhällsbyggare (bl.a. genom den kommunala självbestämmanderätten) är kommunens perspektiv viktigt. Detta var en utgångspunkt för det forskningsprojekt som startade 1999 och som denna rapport är en del av. Syftar med forskningsprojektet var att bidra till ökad förståelse kring strategiskt miljöarbete och miljöledning på kommunal nivå och genomförs i nära samarbete med Västerås Stad. Mer konkret genomförs arbetet i två delprojekt varav ett är naturvetenskapligt inriktat och avgränsat till att främst handla om flöden av kväve i alla dess former i och genom kommunen. I detta forskningsprojekt har man identifierat ett antal sektorer i samhället som utgör de främsta när det gäller att driva flöden av kväve genom samhället (Burström et al, 2001): konsumtionen av proteinrikt livsmedel, vilket tillsammans med utformningen av avloppssystemet resulterar i stora utsläpp av kväve till Mälaren och slutligen Östersjön; jordbrukets inriktning och utformning, vilket leder till utsläpp av kväve till vattendragen Svartån och Sagån, samt till Mälaren och slutligen Östersjön; transporter av personer och varor, vilket resulterar i stora utsläpp av kväveoxider till luften; användningen av arbetsfordon och -maskiner i anläggningssektorn, vilket resulterar i stora utsläpp av kväveoxider till luften Fyra olika handlingsalternativ ska undersökas vad gäller potentialen för att uppnå hållbara kväveflöden, samt minskade utsläpp av fossilt koldioxid. Med hållbara kväveflöden menas här en minskning av utsläpp av kväve till luft och vatten, samt en ökad recirkulation av kväve inom kommunen. De fyra handlingsalternativ är; Köttkonsumtion Minskad belastning på Mälaren genom minskad konsumtion av protein i sektorn HUSHÅLL. Stad-Land återcirkulation av kväve från sektorn HUSHÅLL till LANTBRUK & FISKE samt minskad belastning på Mälaren genom ökad areal vall i sektorn LANTBRUK & FISKE. Ekologisk odling - Minskad belastning på Mälaren genom ökad areal vall i sektorn LANT-BRUK & FISKE. Grönt Bränsle - Minskad belastning på Mälaren genom ökad areal energiskog i sektorn LANTBRUK & FISKE, samt ökad recirkulation genom återföring av aska från sektorn INDUSTRI till LANTBRUK & FISKE. Köttkonsumtion behandlas i denna rapport medan de tre andra behandlas i tre olika examensarbeten. Bakgrund Köttkonsumtion Det kommunala reningsverket i Västerås Stad står för det näst största utsläppet av kväve till Mälaren från Västerås Stad. Endast jordbruket har en större belastning på Mälaren (Danius och Burström, 2001). Själva reningsverket har traditionellt sätt setts som en punktkälla där man kan sätta in tekniska reningsåtgärder (s.k. end-of-pipe lösning). Detta har man gjort i 1

7 Västerås och detta har resulterat i att halten kväve nästan halverats, från 23mg/l 1997 (Västerås Stad, Internet a) till 12 mg/l 2000 (Mälarenergi, 2000). Man kan dock välja att se på problemet med höga utsläpp av kväve från reningsverket i ett annat perspektiv. Kvävet kommer från oss människor, det är en naturlig del av den mat vi äter. Alla de hushåll som är kopplade till reningsverket kan ses som diffusa källor till kvävet i vattnet. Man vet att genomsnittssvensken äter ca 40 % mer proteiner än vad som behövs ur näringssynpunkt. Protein består till 16 % av kväve. Det är framförallt animaliskt protein (kött, fisk, ägg, ost, mjölk etc) som vi äter för mycket av. Vegetabiliskt protein (bröd, potatis, frukt, grönsaker) utgör endast 29 % av genomsnittssvenskens proteinintag. Som framgått av den inledande studie av kväveomsättningen i Västerås står hushållens livsmedelskonsumtion för en betydande del vad gäller utsläppen av miljöstörande kväveföreningar till Mälaren. För detta handlingsalternativ skall vi studera de potentiella effekterna på kväveomsättningen som helhet samt minskningen av kväveutsläpp till vattendrag av en minskad konsumtion av protein i sektorn HUSHÅLL. En betydelsefull effekt av detta handlingsalternativ kan även vara att utsläppen av miljöstörande kväve minskar utanför Västerås, och att kommunen därmed kan minska sin miljöskuld till andra regioner. Detta beror på att miljöbelastningen i produktionsledet skiljer sig för animaliskt och vegetabiliskt protein. Det blir större miljöbelastning från produktion av animaliskt protein (NV, 1996). Förutsättningar Syftet är att undersöka potentialen för effektivare kvävehantering och detta görs genom att jämföra tre möjliga framtider för samhället, dels om konsumtionen av kött ligger kvar på dagens nivå och dels om konsumtionen minskar till 75 % respektive 50 %. I beräkningarna ingår inte någon kompensation, tex. ökat intag av grönsaker, för den mindre mängden kött eftersom vi idag överkonsumerar protein från kött. De olika alternativen benämns; KÖTTKONSUMTION samma nivå av köttintag som idag KÖTTKONSUMTION 75% - minskning till 75 % av köttintaget jämfört med 1998 KÖTTKONSUMTION 50% - minskning till 50 % av köttintaget jämfört med 1998 KÖTTKONSUMTION 75% motiveras av att Centrum för Tillämpad Näringslära (CTN) rekommenderar en minskning av köttintaget med 25% (CTN, 2001) 1. KÖTTKONSUMTION 50% motiveras av att den möjliga potentialen för effektivare kvävehantering ska undersökas. Studien görs utifrån de förutsättningar som gäller för Västerås Stad. I beräkningarna tas hänsyn till den uppskattad befolkningsökning fram till år Detta år beräknas befolkning vara personer (pers. kom. G. Lignell). Tidsperspektiven för handlingsalternativen är 12 år framåt, dvs till Anledningen till detta är att Målbild Väterås (en vision för Västerås Stad) gäller för I arbete med visionen ingår även att konkretisera olika utvecklingsområden varav miljö är ett område. På nationellt plan ska uppföljningen av de nationella miljömålen ske till 2010 och alltså vara klart Köttkonsumtion var dras systemgränsen? Systemgränserna definieras för tid, geografiskt område och aktiviteter. Tiden är en inte alltför avlägsen framtid, 2013 (se ovan). Det geografiska området bestäms dels av Västerås Stad (det är befolkningen där som ska äta köttet) och dels av hela det område där samtliga aktiviteter 1 CTN rekommenderar att ¼ av köttet byts mot baljväxter. 2

8 som krävs för att producera maten sker. Aktiviteterna delas upp i de som sker i respektive utanför Västerås Stad. Utanför Västerås Stad sker all foderproduktion och del av djuruppfödningen, produktion av diesel, bensin och energi, samt transport av alla dessa produkter och varor. I Västerås Stad sker del av djuruppfödning, tillagning av mat (här köttråvara) samt rening av avloppsvatten (se Figur 1). Figur 2 visar handlingsalternativet mer i detalj. Produktion av diesel, bensin och energi All foderproduktion och del av djuruppfödningen Aktiviteter utanför Västerås Stad Transport av diesel, bensin, foder, djur och avfall Del av djuruppfödning Tillagning och konsumtion av köttråvara Aktiviteter i Västerås Stad Rening av avloppsvatten Miljöpåverkan från västeråsarnas konsumtion av kött (100%, 75% eller 50%) Figur 1: Översikt över handlingsalternativet Köttkonsumtion; systemgränser inklusive aktiviteter. 3

9 Aktiviteter utanför Västerås Stad Aktiviteter i Västerås Stad Produktion av diesel, bensin och el CO 2, NOx, avfall diesel Foderproduktion NOx, N-läckage, co 2 diesel Foderproduktion NOx, N-läckage, co 2 foder Djuruppfödning gödsel, NH 3 -avgång N-läckage foder Djuruppfödning gödsel, NH 3 -avgång N-läckage diesel el Transport (lastbil) Slakteri och förädling NOx CO 2 avfall diesel Transport (lastbil) NOx CO 2 el Grossist avfall diesel Transport (lastbil) NOx CO 2 el Livsmedelsbutik avfall bensin Transport (bil) NOx CO 2 el Tillagning och konsumtion avfall Rening avloppsvatten N-utsläpp Västeråsarnas konsumtion av kött (100%, 75% eller 50%) Figur 2: Handlingsalternativet Köttkonsumtion 4

10 Avgränsningar Geografiska avgränsningar. Djuruppfödning sker i Västerås Stad enligt de mängder som producerades här Övrig Djurproduktion sker i Sverige (Mälardalen och södra Sverige) Foder produceras till viss del inom Västerås Stad enligt de mängder som producerades här 1998, övrigt kommer från Sverige. Soja i foder kommer från USA. Fossilt bränsle hämtas från Nordsjön. El produceras som svensk energimix. Avgränsning i tid. Förhållandena i Köttkonsumtion, framförallt populationsstorleken i Västerås Stad, gäller för år 2013 (se Förutsättningar ). Avgränsning mot produktionskapital Produktion av produktionshjälpmedel som t.ex. köksutrustning, byggnader och transporter är inte medräknade. Förpackningar är inte medräknade eftersom dessa är försumbara (NV, 1998). Dataunderlag Dataunderlaget är i första hand hämtat från andra LCA-studier och statistik gällande för Sverige. Detta innebär att generella data har använts. Platsspecificka data för Västerås Stad gäller framförallt antal personer som förväntas bo där 2013 samt den storleken av djuruppfödning som finns där. Datakvalitet är alltså skiftande och osäkerheter i resultaten förekommer. För att bestämma denna osäkerhet har samtliga data klassats enligt metod framtagen av Hedbrant & Sörme (2001). Den ursprungliga metoden är gjord för att användas på studier av tungmetaller. Studier av tungmetallers flöden skiljer sig från studier av t.ex. kväveflöden eftersom tungmetaller lagras i samhället och historiska, ofta osäkra, källor måste användas. Metoden av Hedbrant & Sörme (2001) har modifierats i två omgångar för att bättre passa studier av kväveflöden (). Vid första tillfället lades två nivåer till och en togs bort (Danius & Burström, 2001). De två nivåer som tillkom var nivå 0 (intervall */1) och nivå 3 (intervall */1,5). Den förstnämnda har använts enbart för data rörande olika ämnens molvikt. Den senare har tillkommit för att möjliggöra en mer detaljerad indelning av data i de fall där så har bedömts nödvändigt. Den nivå som tog bort var nivå 5 (intervall /10) enligt Hedbrant & Sörme (2001). Skälet till detta är att denna nivå använts för att klassa historiska källor som ligger till grund för uppskattning av lager i samhället av tungmetaller. Eftersom kväve inte lagras i samhället på samma sätt har behovet av att gå tillbaka till historiska källor inte funnit i samband med studier av kväveflöden. Vid det andra tillfället (i samband med de studier som presenteras här) lades en nivå till och för två nivåer utökades typ av data som ingår (se ex. Lennevi, 2002). Den nivå som lades till var nivå 6 (*/10). Nivån rör LCA-data, vilka enligt Finnveden & Lindfors (1998) har en osäkerhet om faktor 10. De typer av data som tillkommit är dels under nivå 4 (*/2) vilket också rör LCA data (Finnveden & Lindfors, 1998), och dels nivå 2 (*/1,33) där schabloner för effektkategorisering lagts till, vilket möjliggör osäkerhetsklassning av olika ämnens bidrag till växthuseffekten, d.v.s. deras Global warming potential (GWP). De använda osäkerhetsklasserna presenteras i Tabell 1. 5

11 Tabell 1: Datakvalitetsnivåer (efter Danius & Burström, 2001, och Hedbrant & Sörme, 2000) Nivåª Källa el. typ av data Exempel 0 (intervall */1) Schablon (från litteratur) Molvikt av t.ex. N 2 O 1 (intervall */1.1) Officiell statistik från lokal, (regional och nationell) nivå. Antal hektar spannmålsodling. Schablon för halter (från litteratur) Kväveinnehåll i organiska produkter, t.ex. spannmål Information från tillståndspliktig anläggning Emissioner från Kraftvärmeverket i Västerås 2 (intervall */1,33) Officiell statistik från regional och nationell nivå. Mängd handelsgödsel Schabloner för halter (från litteratur eller Energiinnehåll i diesel efterfrågad) Schabloner för effektkategorisering (LCA) Global Warming Potential för CO 2 och N 2 O 3 (intervall */1,5) Beräknad data för kommunen Utsläpp av NOx från arbetsfordon Efterfrågad information från myndighet. Utsläpp av NOx från biltrafik 4 (intervall */2) Officiell statistik från nationell nivå nedskalad till lokal nivå. Hektarskörd av viss gröda. Efterfrågad information från myndighet Kväveutsläpp från små reningsverk LCA data: centrala icke utbytbara resurser Ej använd i studien 5 (intervall */4) Schabloner för flöde (från litteratur) Kväveläckage från olika grödor 6 (intervall */10) LCA data: övriga. Undantag utflöden beräknade från Utsläpp av olika ämnen vid tillverkning av inflöden som får samma värde som data för inflödet. diesel och handelsgödsel ªOsäkerhetsintervallet anges som */ och avser den magnitud som datan kan variera inom. Exempel: intervall */2 innebär att den aktuella siffran kan vara två gånger så stor men lika gärna hälften så liten. Första steget i osäkerhetsklassningen är att bedöma vilken nivå varje enskild data i studien har och därefter beräkna osäkerheten för resultatet enligt bestämda funktioner (1) och (2). Osäkerheten ökar om data multipliceras och minskar om data adderas: (1): Beräkning av resulterande osäkerhet vid multiplikation av data med olika osäkerhet (f): f ( f 1) 2 + ( f 1) ( f ) 2 a b... n = 1+ a b n 1 (2): Beräkning av resulterande osäkerhet vid addition av data (m) med olika osäkerhet (f): f a+ b... + n = [ m ( f 1) ] + [ m ( f 1) ] [ m ( f 1) ] a a m a b + m b b m n n n 2 6

12 BERÄKNING AV MILJÖPÅVERKAN Konsumtion av kött i Västerås Stad Medelsvensken konsumerar varje år 21,6 kg nötkött, 35,9 kg griskött och 11,2 kg fjäderfäkött per person, totalt 67,7 kg (SJV, 2000) 2. Uppgifterna avser totalkonsumtion, dvs. den totala mängd råvaran som åtgår för humankonsumtion 3. Lagrings- och handelssvinn ingår förväntas som angetts tidigare personer bo i Västerås. Den mängd kött dessa personer beräknas konsumera framgår av Tabell 2. Tabell 2: Köttkonsumtion per person och år (SJV, 2000), samt i Västerås Djurslag kg/person, år kg totalt 2013 Nöt 21, Gris 35, Fjäderfä 11, Uppfödning För att beräkna hur många djur som krävs för att mätta Västeråsarna har den konsumerade mängden kompenserats med den viktsförlust som uppstår vid slakt (här tas bl.a. ben, huvud och inälvor bort) (Tabell 3). Med utgångspunkt från hur många slakade djur som kom från Västerås Stad 1998 har andelen av kommun-egna djur beräknats (Tabell 4). Övriga djur antas födas upp någonstans i Sverige. Vid uppfödningen sker en direkt miljöpåverkan i form av ammoniakavgång till luft från gödselhanteringen (Tabell 5). Tabell 3: Antal djur som krävs för att försörja Västeråsarna (se bilagorna). Djurslag Tot. Västerås Viktsförlust i slakteri Levandevikt Vikt /djur Antal djur (ton) (ben m.m) (ton) (kg) Nöt % Gris % Fjäderfä % , Tabell 4: Antal djur uppfödda i respektive utanför Västerås Stad. Djurslag Antal djur Antal djur prod. i Referenser Resterande (jmf. Tabell 3) Västerås 1998 Nöt (23%) Runfeldt pers kom Gris (80%) Runfeldt pers kom Fjäderfä ,2 (3%) Hallinder pers. kom Tabell 5: Utsläpp vid uppfödning från gödsel till luft (se bilagorna) Djurslag Utsläpp kg NH3 / kg kött Nöt 0,1 Gris 0,07 Fjäderfä 0,14 2 Denna uppgift överensstämmer ej med den mängd som använts i Kväveinventeringen. Uppgiften där kommer från LivsmedelsSveriges hemsida och anger en årskonsumtion / person om 125 kg kött och fågel. Vid kontroll på hemsidan framkom att uppgiften ska vara 72 kg/person och år Inkl. det som säljs direkt (biffen) samt den råvara som används för att producera hel- och halvfabrikat. 7

13 Slakteri och förädling Djur uppfödda i Västerås med omnejd kommer till slakteri i Uppsala. Här är det antaget att slaktkroppen förädlas till färdig biff i slakteriet. De största utsläppen (av kväve till luft och vatten, dock ej för CO2) sker i råvaruproduktion och i hushållen. För koldioxidutsläppen kan förädlingssteget vara betydelsefullt (NV, 1999) Energiförbrukning för produktion av 1 kg styckad gris är 21 MJ fossila bränslen och 5 MJ svensk el. Här inkluderas framställning av gödningsämnen och pesticider till fodermedelstillverkningen, odling av fodergröda, svinuppfödningen, slakt, styckning och transporter mellan de olika leden. I denna studie har man antagit att detsamma gäller för nötkött. Utbyte efter styckning är satt till 60% (Johannisson och Olsson, 1999). För produktion av 1 kg styckad kyckling beräknats till 18 MJ fossila bränslen och 4 MJ svensk el. Utbyte vid slakt 70 % (Johannisson och Olsson, 1999). I denna rapport har det antagits att all den fossila energin har använts som drivmedel till tungt fordon. Detta stämmer ej till 100 % då även traktor vid odling av fodergröda ingår. Motiveras bla av att det har varit mycket svårt att få fram siffror för utsläpp från traktorer. Dessa kan skilja sig med upp till 10 gånger beroende på vilken typ av arbete en traktor utför (?? pers. kom. dec 2001). Själva slakten och styckningen motsvarar för fläskkött 7,5 MJ el/kg (Olsson, 1998). Miljöpåverkan från slakteri består förutom av energiförbrukning och där till kopplad energiframställing, även av kött- och benavfall. Halva mängden av slakteriavfall utgörs av köttmjöl som har en N-halt på 16 % (Danius och Burström, 2001). Av kött- och benavfallet används så gott som allt till foderproduktion. Övrigt avfall (gödsel, mag- och tarminnehåll, slam, silrens, blod m.m.) läggs till 75 % ut på åkermark utan förbehandling, resten deponeras (Tabell 6 och Tabell 7). Avfallet är rikt på växtnäring; 3300 ton N samt 350 ton P varav 260 ton utnyttjas (NV, 1999). Det sker även utsläpp till vatten (Tabell 8). Tabell 6: Fast avfall från slakteri per slaktkropp Djurslag Levandevikt kg/djur Mängd avfall (kg/slaktkropp) Kött- och benavfall (kg/slaktkropp) Gödsel (kg/slaktkropp) Nöt * 0, Gris * 0, ,5 17 5,5 Fjäderfä 1,7 1,7 * 0,3 0,5 0,25 0,19 0,06 Deponi (kg/slaktkropp) Tabell 7: Fast avfall från slakteri per kg producerad mängd kött Djurslag Kg kött/slaktkropp (se bilagorna) Kött- och benavfall (kg/kg kött) Gödsel (kg/kg kött) Deponi (kg/kg kött) Nöt 180 0,47 0,36 0,12 Gris 48 0,47 0,36 0,12 Fjäderfä 1,2 0,21 0,16 0,05 8

14 Tabell 8: utsläpp till vatten från slakter (NV, 1999). Djurslag Totalt Total produktion Utsläpp g/kg kött N-tot ton/år (slaktvikt, ton) Nöt + Gris ,7 Fjäderfä ,0 Grossist Energiåtgång för kyllagring hos grossist är för kyckling 0,002 MJ el/kg och för kött(färs) 0,006 MJ el/kg (Johannisson och Olsson, 1999). Livsmedelsbutik Energiåtgång för kyllagring i butik är för kyckling och för kött(färs) är 0,030 MJ el/kg(johannisson och Olsson, 1999). Förvaring och tillagning i hushållen Energiåtgång för kyllagring i hemmet är för kyckling 0,05 MJ el/kg och för kött(färs) är 0,02 MJ el/kg (Johannisson och Olsson, 1999). Energiåtgång för tillagning i hemmet är för kyckling 7,4 (ugn) och 2,9 (spisplatta) MJ el/kg och för kött (-bullar) är 4,9 MJ el/kg (Johannisson och Olsson, 1999). Uppgifterna gäller två portioner. Vid tillagning av fyra portioner kommer energiförbrukningen nästan halveras. Energiåtgång för tillagning i hemmet är för fläskstek (200g, motsvarar 1,014 kg) är 4,2 MJ el (Olsson, 1998). Svinn vid tillagning är ca 20%. Detta svinn sker antingen i hemmet vid tillagning här eller hos förädlaren och tillagning till hel- eller halvfabrikat sker industriellt (Johannisson och Olsson, 1999). Transporter Samtliga transporter för att producera och konsumera 1 kg hemlagade kött (-bullar) eller i kg färsk kyckling är ca 1 MJ fossilt energi (Johannisson och Olsson, 1999). I Här har antagits att:! avståndet från jordbruk via förädling/grossist till butik är 500 km! transportmedel mellan butik och hushåll är 61% bil (avstånd 3,5 km), 37% går och 1,5% åker kommunalt! transportavstånd mellan hushåll och förbränning är 18 km och mellan hushåll och deponi är 15 km. Totalt körda km är (0,61*3,5) + 18 = 520,135 km varav personbilstransporterna utgör 2,135 km vilket motsvarar 0,4%. Därför har i uträkningarna all fossil energi antagits motsvara diesel som används i lastbil. Hur väl stämmer förutsättningarna som angetts i Johannisson och Olsson (1999) med förhållandena som kan antas gäller för Västerås Stad? För fjäderfä gäller att Guldfågel (ett stort företag i Sverige) har kläckeri i Blentarp, Skåne. Uppfödning och slakt sker på Öland. Från slakteri går fågeln till butik (Guldfågel hemsida). Avstånd från Öland till Västerås är 340 km, alltså kortare än vad som antagits ovan. 9

15 Om all uppfödning av nöt- och fläskkött antas ske i Mälardalen, är avstånd till Uppsala (slakteri) från centrala Mälardalen (Västerås) 100 km. Alltså mycket kortare än vad som antagits ovan. Bränning av hushållssopor sker i Uppsala eller Enköping. Avstånd är 96 km respektive 32 km från Västerås tätort. Alltså mer än fem respektive tre gånger så långt som antagits ovan. Deponi sker i Västerås Stad. Avstånd från Västerås tätort är 12 km. Alltså ungefär detsamma som antagit ovan. Slutsatsen blir att energiåtgång för transporterna är om något så överskattad. Fodermedelstillverkning Vid foderframställningen har hänsyn tagits till både det foder som själva slakdjuret äter samt till det foder som moderdjuret äter under dräktighetstiden (Tabell 9). Tabell 9: Miljöpåverkan vid foderproduktion (se bilaga 1-3) Totalt / kg fjäderfä Totalt / kg fläskkött Totalt / kg nötkött Areal, ha (*10-3 ) 0,5 1 5 Läckage, g N-tot * Prod. träck, kg Gödselgiva, g N Effektivt N i träck, g Behov h-gödsel 40-8= = =570 * Kväveläckaget baseras på uppgifter från djurgårdar där man gödslar med både stall- och handelsgödsel vilket ger ett högre kväveläckage än om man bara gödslar med handelsgödsel. Gödselgivan är även den räknad på att både handels- och stallgödsel används vilket medför högre giva än om bara handels eller stallgödsel används. Energiåtgången för framställning av foder ingår (se Slakteri och förädling). Reningsverket Enligt Danius och Burström (2001) kommer i princip all konsumerad mängd N avgå i urin och feacses till avfallshanteringen. Reningsgrad för den fullt utbyggda kvävereningen i Kungsängenverket är 75 % (se bilaga 4). Svinn vid tillagning är 20 % (Johannisson och Olsson, 1999). Det mängd mat och de kväve som ingår däri kommer inte belasta Kungsängenverket utan antas hamna i hushållssoporna. Innehållet av kväve i kött och fågel är 0,03 kg N/kg kött (Danius och Burström, 2001) vilket medför att utsläppen för 1 kg förtärt kött blir 30 gram N. Energiproduktion och framställning av diesel El som åtgår antas produceras genom Svensk elmix (Tabell 10). Utsläpp i samband med elproduktion inkluderar framtagning av bränsle och underhåll av kraftverk. 10

16 Tabell 10: Kraftslag och dess andel i svensk elmix (se bilaga) Andel Kraftslag Effektivitet % Biobränsle 1,09 (gaskondensering) % Vattenkraft 1 * % Vindkraft 1 * % Kärnkraft 0, % Naturgas 0, % Olja 0, % Kol 0,44 Miljöpåverkan från framställning av diesel se bilaga 6. RESULTAT Utsläpp till vatten I KÖTTKONSUMTION släpps det totalt ut 340 ton N-ekv. Från KÖTTKONSUMTION (75%) är utsläppen 260 ton N-ekv, och från KÖTTKONSUMTION (50%) 170 ton N-ekv (se Fel! Hittar inte referenskälla.). Osäkerheten i resultaten (visas i som smala lodräta streck) för kväve till vatten är relativt låg, faktor */1,6. Denna faktor innebär att utsläppen för KÖTTKONSUMTION kan variera inom intervallet ton N-ekv, för KÖTTKONSUMTION (75%) samt för KÖTTKONSUMTION (50%) ton N-ekv. Osäkerheten gör det svårt att säga exakt vilken nivå utsläppen ligger på, men den sjunkande trenden för de jämförda systemen är densamma eftersom resultatet baseras på att färre mängd djur produceras i KÖTTKONSUMTION (75%) och KÖTTKONSUMTION (50%) ton 300 N-ekv. Nuläget (100%) Scenariot (75 %) Scenariot (50 %) Kväveläckage Figur 1: Utsläpp till vatten som bidrar till övergödning från KÖTTKONSUMTION av kväve (N-ekv). 11

17 Den procentuella fördelningen av utsläppen mellan olika källor visas i Figur 2. Denna fördelning är lika mellan de tre jämförda systemen. Den största minskningen sker utanför Västerås och beror på minskat behov av foder, samt minskande utsläpp från slakteri. Endast ¼-del av utsläppen härstammar från Västerås Stad och potentialen till utsläppsminskning där är endast 20 ton N-ekv för KÖTTKONSUMTION (75%) respektive 42 ton N-ekv för KÖTTKONSUMTION (50%). 24% 28% Reningsverket i Västerås Foderprouktion och slakteri utanför Västerås 48% Foderproduktion (soja) i USA Figur 2: Kväveutsläpp till vatten från KÖTTKONSUMTION fördelat på källor (ton N-ekv). Tabell 11: Utsläpp till vatten från KÖTTKONSUMTION (ton N-ekv). Nuläget Scenariot (50 %) Scenariot (75 %) Reningsverket Foderproduktion och slakteri Foderproduktion (soja) i USA Utsläpp till luft Utsläppen till luft av N-NOx och N-NH 3 visas i Figur 3. I KÖTTKONSUMTION släpps det totalt ut 710 ton N-ekv. Från KÖTTKONSUMTION (75%) är utsläppen 540 ton N-ekv, och från KÖTTKONSUMTION (50%) 360 ton N-ekv. Osäkerheten i resultaten för kväve till vatten är */2,4. Osäkerheten gör att utsläppen för KÖTTKONSUMTION med 95 % säkerhet finns inom intervallet ton totalkväve. För KÖTTKONSUMTION (75%) är motsvarande intervall , och för KÖTTKONSUMTION (50%) ton N-ekv. Osäkerheten gör det svårt att säga exakt vilken nivå utsläppen ligger på, men den sjunkande trenden för de jämförda systemen torde vara densamma eftersom resultatet baseras på att färre mängd djur produceras i KÖTTKONSUMTION (75%) och KÖTTKONSUMTION (50%). Den procentuella fördelningen av utsläppen mellan olika källor visas i Figur 4. Denna fördelning är lika mellan de tre jämförda systemen. Den största minskningen sker utanför Västerås och beror på minskningen av antal djur som behövs födas upp för att tillgodose KÖTTKONSUMTION (75%) och: KÖTTKONSUMTION (50%). Som tidigare angetts har i beräkningarna antagits att 23 % av nötboskapen, 80 % av grisarna och 3 % av fjäderfjäna föds upp i Västerås, resten utanför. Utsläppen till luft består främsta av ammoniakavgång från gödsel, vilket är störst från nötboskapen räknat per kg producerat livsmedel. En liten del, endast 8 %, av utsläppen härrör från transporter. 12

18 ton N-ekv 800 Nuläget (100%) Scenariot (75%) Scenariot (50%) N-NOx och N-NH3 Figur 3: Utsläpp till luft som bidrar till övergödning och/eller försurning från KÖTTKONSUMTION (N-ekv). 8% 34% Utsläpp från uppfödning i Västerås (N-NH4) Utsläpp från uppfödning utanför Västerås (N- NH4) 58% Utsläpp från transporter (N-NOx) Figur 4: Kväveutsläpp till luft från KÖTTKONSUMTION fördelat på källor. I KÖTTKONSUMTION släpps det totalt ut ton CO 2 -ekv. Från KÖTTKONSUMTION (75%) är utsläppen ton CO 2 -ekv, och från KÖTTKONSUMTION (50%) ton CO 2 -ekv (se Figur 5). Osäkerheten i resultaten för växthusgaser är relativt stort, */8,2. Osäkerheten gör att det intervall utsläppen för KÖTTKONSUMTION med 95 % säkerhet finns inom blir stort, ton CO 2 -ekv. För KÖTTKONSUMTION (75%) är motsvarande intervall , och för KÖTTKONSUMTION (50%) ton CO 2 -ekv. Osäkerheten gör det svårt att säga exakt vilken nivå utsläppen ligger på, men att den sjunkande trenden för de jämförda systemen torde vara densamma eftersom resultatet baseras på att färre mängd djur produceras i KÖTTKONSUMTION (75%) och KÖTTKONSUMTION (50%). 13

19 ton CO 2 -ekv Nuläget (100%) Scenariot (75%) Scenariot (50%) GWP (CO2 och N2O) Figur 5: Utsläpp till luft av växthusgaser från KÖTTKONSUMTION. Enhet CO 2 -ekv. Den procentuella fördelningen av utsläppen mellan olika källor visas i Figur 6. Denna fördelning är lika mellan de tre jämförda systemen. Den absolut största källan, 96%, till växthusgaser är transporter (både CO 2 och N 2 O). Dessa sker utanför Västerås. Här är transport av djuren från uppfödningsstället till slakteri, och sedan av livsmedelsprodukten till butik, och vidare till hushåll samt transport av avfall medräknat. Den näst största källan är elproduktion. 1% 95% 4% Utsläpp från elproduktion av CO2 Utsläpp från transporter av CO2 Utsläpp från transporter av N2O Figur 6: Utsläpp av växthusgaser till luft från KÖTTKONSUMTION fördelat på källor. 14

20 Kväveflöden Flödena av kväve i KÖTTKONSUMTION och: KÖTTKONSUMTION (75%) och (50%) visas i Figur 7 och Figur 8. Ingen strukturell förändring sker mellan de två systemen. Det som skiljer är mängden flöden som flödar i systemet. Flöden för KÖTTKONSUMTION (75%) visas inte i bild eftersom mängden på dessa flöden är ¾ delar av flöden i Figur 7. Figurerna visar att de största flödena av kväve är förknippat med produktion av foder och uppfödning. Till luft är det ammoniakavgång från gödsel som dominerar stort. Detta sker framförallt utanför Västerås. Till vatten är det kväveläckage från odling av foder som dominerar. Anmärkningsvärt är att läckaget från odling av soja i USA är av samma storleksordning som utsläppen från reningsverket i Västerås. En förändring av köttproduktionen kan få lika stora förändringar i USA som lokalt i Västerås. LUFT 2,2 PROD. EL PROD. DIESEL TRANSPORT LIVSMEDEL 332 SERVICE 332 HUSHÅLL PROD. SOJA AVFALLS- HANTERING AVFALLS- 16 HANTERING 18 LANTBRUK & FISKE MARK LANTBRUK & FISKE 44 MARK VATTEN VATTEN VATTEN Västerås kommungräns Sverige Världen Figur 7: Flöden av kväve för KÖTTKONSUMTION. Enhet ton N-ekv/år. LUFT 1,1 PROD. EL PROD. DIESEL TRANSPORT LIVSMEDEL 166 SERVICE 166 HUSHÅLL PROD. SOJA AVFALLS- HANTERING AVFALLS- 8 HANTERING 8,8 LANTBRUK & FISKE MARK LANTBRUK & FISKE 22 MARK VATTEN VATTEN VATTEN Västerås kommungräns Sverige Världen Figur 8: Flöden av kväve för KÖTTKONSUMTION (50%). Enhet ton N-ekv/år. 15

21 DISKUSSION Hypotesen var att handlingsalternativet skulle leda till; 1. minskningen av kväveutsläpp till vattendrag pga av en minskad konsumtion av protein i sektorn HUSHÅLL. 2. minskning av utsläppen av miljöstörande kväve utanför Västerås, och därmed minskad miljöskuld till andra regioner. Båda de ovanstående punkterna uppfylldes. Störst var minskningen utanför kommungränsen vilket beror på att merparten av de djur som krävs för att mätta västeråsarna föds upp där. Resultatet från analysen ser bara positiva ut. Detta beror på att det som beräknats är den minskning av miljöbelastning som kan bli ett resultat av minskat intag av kött, och därför minskad produktion av livsmedel baserat på animaliskt protein. I verkligheten är det kanske mer troligt att även om västeråsarna äter mindre kött så behöver inte det påverka själva produktionen. Det man då kan uppnå är en minskning av utsläpp från reningsverket. Totalt flödade 420 ton kväve ut från reningsverket 1998 (dagens utsläpp torde vara lägre eftersom kvävereningssteget endast var i bruk under senare delen av 1998). Den beräknade minskningen i KÖTTKONSUMTION (50%) är hela 41 ton, alltså 10 %. Ingen kompensation på mattallriken har inkluderats för den mat som går bort. Ur näringssynpunkt (protein) så är det sista antagandet inte fel, men man kan ifrågasätta om det är troligt att människan tar bort något från sin tallrik utan att ersätta det med annat. Andra studier av den rekommenderade dieten från Centrum för tillämpad näringslära har visat att miljövinsten i form av CO2-ekv från direkt och indirekt energiåtgång blir mer eller mindre noll om man räknar in produktion av andra livsmedel som kompenserar för bortfallet (Wahlén, 2002). Detta pekar på att den vinst i form av minskade växthusgaser som här påvisats inte skulle kvarstå om man räknade in produktion och tillagning av grönsaker för att kompensera det minskade köttintaget. Vad effekterna kan tänkas bli för kväveflöden och utsläpp till luft och vatten vore intressant att studera vidare. REFERENSER Skriftligt material Burström, F., Danius, L., Haid, T., Lundberg, H. och Söderbaum, P. (2001) KomAros. Kommunala miljöstrategier. Exemplet kväve i Västerås. Årsrapport 2000/2001. Kungl. Tekniska Högskolan, avd. för Industriellt Miljöskydd. CTN (2001) Ät S.M.A.R.T. Centrum för Tillämpad Näringslära, Samhällsmedicin, Stockholms Läns Landsting. Danius, L och Burström, F. (2001) Kvävemetabolism i Västerås 1995 och Praktisk tillämpning av materialflödesanalys. Institutionsrapport TRITA-KET-IM 2001:1. Hedbrant, J och Sörme, L. (2001) Data vagueness and uncertainties in urban heavy-metal data collection. Water, Air & Soil Pollution (in print). Johannisson, V. och Olsson, P. (1999) Energiåtgång från jord till bord för råvara, hel- och halvfabrikat. SIK-Rapport nr 659, Göteborg Mälarenergi (2000) Miljörapport för Kungsängenverket Mälarenergi, Västerås NV (1996) Biff och bil? Om hushållens miljöval. Naturvårdsverket rapport 4542, Stockholm 16

22 NV (1998) Ärter eller fläsk. Naturvårdsverket, Rapport 4909 NV (1999) Från ax till avfall. Livsmedelssektorns miljöpåverkan. Naturvårdsverket, Rapport 4946 Olsson, P (1998) Ärter eller fläsk. Naturvårdsverket Rapport 4909, Stockholm SJV (2000) Konsumtionen av livsmedel m.m Jordbruksverket Rapport 2000:13 Wahlén, A. (2002) titel?. Examensarbete Internet Västerås Stad (Internet a); Miljö- och folkhälsoredovisning Sidan besökt 18 mars Guldfågel (hemsida) Sidan besökt 21 mars Muntliga källor Lignell, Gunnar, Västerås Stad, mars Tfn Hallinder, Göran, AB Kronfågel i Valla, goran.hallinder@kronfagel.se Runfeldt, Lars, Farmek, Ägarsektion i Norr i Uppsala, Tfn Henrikson, M. Västerås Stad, december 2001, (arbetsmaterial om effektmål), Tfn

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ

BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ Sammantsällning av miljöpåverkan för produktion av ett kg kycklingkött Totalt / kyckling Totalt / kg kyckling N-läckage, kg 0,007 0,006 Gödselgiva, kg N 0,05 0,04 Arealbehov,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Matens klimatpåverkan

Matens klimatpåverkan Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Vad är lyvscykelanalys,

Vad är lyvscykelanalys, Vad är lyvscykelanalys, LCA? Sammanfattning Livscykelanalys, LCA, är ett verktyg för att beräkna miljöpåverkan från en produkt från vaggan till graven, vilket innebär att produktion av insatsmedel, transporter

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige AUGUSTI 27 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Idisslarna Omvandlar för människan icke

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Av den globala markarean (15,05 miljarder ha) anses 11 % vara av god kvalitet för odling 27 % vara för torr 23 %

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018 Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och

Läs mer

Varmt och gott eller.

Varmt och gott eller. Varmt och gott eller. Jordbruk Jan Eksvärd. LRF Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat

Läs mer

Bilaga: Beräkningsunderlag

Bilaga: Beräkningsunderlag Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Hur mycket kött äter vi egentligen? På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-03-29 Hur mycket kött äter vi egentligen? Det förekommer många missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter och dessa försöker Jordbruksverket

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Regionala effekter. Lokala effekter. Globala effekter. Kretsloppstänkande. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys

Regionala effekter. Lokala effekter. Globala effekter. Kretsloppstänkande. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys - En metod att beskriva en potentiell miljöpåverkan av en nyttighet (produkt, tjänst eller aktivitet) under hela dess livscykel. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys Lokala effekter

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Trollhättan Energi 2017-06-06 Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa

Läs mer

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017 Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017 69 kg? 87 kg? 50-55 kg? 40 kg? Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Intresset för vår köttkonsumtion

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges

Läs mer

Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA)

Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) Utvärdering av miljöpåverkan från vaggan till graven Ann Magnuson 2013 Lästips Carlson & Pålsson SIS Förlag 2008 ISBN: 9789171626523 Vad är LCA? är ett

Läs mer