Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm"

Transkript

1 Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm Miljödepartementet har identifierat åtgärder för att minska emissioner av kortlivade klimatgaser som ett prioriterat arbetsområde de närmaste åren. Som ett komplement till det fortsatta arbetet kring de långlivade klimatgaserna nationellt och internationellt skall Sverige verka för åtgärder för de kortlivade ämnena. Det faktum att vissa klimatpåverkande ämnen är kortlivade skapar ett utrymme för att på kort sikt bromsa eller fördröja klimatförändringar. För att inventera kunskapsläget, pågående forskning, behov och möjligheter till vetenskapligt stöd angående kortlivade klimatpåverkande ämnen inbjöd Miljödepartementet tillsammans med SMHI och Naturvårdsverket till ett seminarium i Stockholm den 8 mars personer från olika organisationer i Sverige, såväl universitet, myndigheter och miljöorganisationer deltog i seminariet liksom deltagare från Danmark och inbjudna talare från Norge och Storbritannien. Nedan redovisas en sammanfattning av den avslutande diskussionen vid mötet (modererad av Henning Rodhe från Meteorlogiska institutionen vid Stockholms universitet) och referat av de olika presentationerna. Bilder från presentationerna och ytterligare information om mötet återfinns på Sammanfattning av diskussionen Kunskapsläget Kunskapsbasen när det gäller kortlivade klimatpåverkande ämnen är betydande och har vuxit under senare år. Det finns fortfarande betydande osäkerheter när det gäller klimatpåverkan av sot, black carbon, BC. Aktuell information som redovisades vid seminariet anger en sammanlagd uppvärmande effekt på klimatet på global skala av BC i spannet 0 to 1.0 W m -2. De regionala effekterna på klimatet av BC i t ex södra Asien är starkare och tydligare kvantifierade än de globala. I dessa områden är den direkta effekten av BC vid markytan avkylande medan atmosfären på högre höjd värms upp vilket påverkar hela den atmosfäriska cirkulationen i området. Mätningar av BC i glaciärer på Grönland antyder en minskad belastning av BC i Arktis under 1900-talet. Den direkta effekten på klimatet i Arktis av BC via minskat albedo för snö och is och absorption av strålning i atmosfären i Arktis kan vara av mindre betydelse än den indirekta effekten via global uppvärmning på grund av stora utsläpp av BC på lägre breddgrader. Den direkta klimatpåverkan av troposfäriskt ozon är uppvärmande och åtgärder som kan reducera troposfäriskt ozon är därmed positiva för klimatet. Samma sak gäller för metan som både är en kraftig växthusgas i sig och har en kraftig påverkan på bildningen av troposfäriskt ozon. Det finns tydliga samband mellan hälsoeffekter och förhöjda halter av partiklar och ozon och skador på grödor och vegetation av ozon. Åtgärder och policy Det befintliga kunskapsläget tyder på att reducering av utsläpp av SLCF minskar klimatoch miljöeffekter inklusive hälsa. Dessa vinster är särskilt stora regionalt. För största effekt är det emellertid viktigt var och vilka utsläpp som minskas.

2 Sverige behöver arbeta med egna åtgärder för att kunna agera trovärdigt internationellt. Detta inkluderar arbete med emissionsinventeringar och emissionsfaktorer för BC. CLRTAP är en viktig föregångare och har utvidgat mandatet för sina arbetsgrupper om interhemisfärisk transport, TFHTAP, och för integrated assessment modelling, TFIAM. Möjligheter att stärka åtgärder mot SLCF inom ramen för revisionen av Göteborgsprotokollet bör tillvaratas. Inom det Arktiska Rådet bör Sverige som inkommande ordförande 2011 driva på arbetet för att få de ingående länderna att genomföra arbete med begränsning av SLCF-utsläpp. I relationen till utvecklingsländerna är det viktigt att argumentera för åtgärder mot SLCF ur ett hälsoperspektiv snarare än ur ett klimatperspektiv. Sverige bör medverka i och stödja arbetet inom UNEP för att få till stånd begränsningar av SLCF med denna bakgrund. Fortsatt nätverksarbete Återkommande seminarier/möten är viktiga för ett samlat svenskt agerande avseende SLCF i olika internationella fora. En informationssajt kommer att upprättas av SMHI. Organisationer som vill bidra till arbetet med sajten inbjuds att delta. Referat av presentationer Inledning: Den nya svenska agendan för SLCF, Katja Awiti, Miljödepartementet Regeringens och Miljödepartementets intresse för SLCF väcktes efter Köpenhamnsmötet. SLCF är identifierat som en av tre svenska profilfrågor inom klimat (där klimatanpassning och kolmarknaden är de andra två). Arbetet med de kortlivade klimatpåverkande ämnena ska inte ersätta arbetet med långlivade ämnen. För SLCF finns goda möjligheter till synergieffekter med luftkvalité och hälsa. Det finns flera internationella organ där frågan kan drivas som inom CLRTAP, EU, Arktiska rådet. luftvårdsarbete i Asien och UNEP. Miljödepartementet har tagit fram en handlingsplan, en svensk strategi för arbetet med SLCF. SLCF i internationella organ IPCC från TAR till AR4, Markku Rummukainen, SMHI Strålningspåverkan av metan, sot och ozon fanns med i den 3:e utvärderingsrapporten från IPCC, TAR. I den 4:e rapporten 2007, AR4, tillkom effekten på albedo av sot på snö. Metan fick ett höjt GWP-värde och mer information om hälsoeffekter och synergier mellan luftvårds- och klimatåtgärder togs med. Innehållet i AR5 med koppling till SLCF är under arbete inom de olika arbetsgrupperna, och kommer att styras av befintliga forskningsresultat. Moln och partiklar kommer för första gången att ha ett eget kapitel. I kapitlet om strålningspådrivning, till exempel i fråga om källor, sänkor, fördelning och strålningspådrivning i rum och tid, borde SLCF lyftas upp. Enligt den fastlagda kapitelindelningen, finns det indikationer på att i alla arbetsgrupper (WGI, II, III) kommer kopplingen mellan klimat och luftmiljöaspekter tas upp explicit. AR5 kommer att utges

3 CLRTAP, Anna Engleryd, Naturvårdsverket CLRTAP-konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar, arbetar med luftföroreningar som sprids över landsgränserna. Den har funnits sedan Föroreningar som är inkluderade är; SO2, NOx, VOC, NH3, POP. Göteborgsprotokollet är under omförhandling och PM2.5 kommer att vara med i kommande protokoll. CLRTAP har ett effektbaserat arbetssätt. Var gör reducerade utsläpp mest nytta? Inom CLRATP har en expertgrupp under ledning av Norge och USA tagit fram en underlagsrapport om BC (Black Carbon). Slutsatsen från expertgruppen var att BC bör inkluderas i arbetet inom CLRATP. Det finns kunskapsluckor därför diskuteras inom CLRATP inget tak för utsläpp av BC, men tak för PM2.5 (som BC är en fraktion av). Arbete med BC och SLCF fortsätter inom CLRTAP i två befintliga grupper. Koppling luft-klimat blir allt viktigare inom konventionen. Arktiska Rådet, Reino Abrahamsson, Naturvårdsverket Arktiska rådet är ett samarbetsorgan mellan de Arktiska staterna med syfte att förbättra samordning och samverkan för hållbar utveckling och miljöskydd i Arktis. Det finns sex arbetsgrupper. Arbete med SLCF ingår framförallt i arbetsgruppen AMAP men också i ACAP och en särskild Task Force. AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme) ska bl.a. utvärdera effekter av antropogena föroreningar i Arktis miljö, dokumentera trender, källor och spridningsvägar samt analyserar vilka möjligheter som finns för att minska de negativa effekterna av föroreningar. Gruppen arbetar mycket med vetenskapliga synteser. AMAP inledde sitt SLCF-arbete kom två tekniska rapporter, vilka utgjorde underlag för Arktiska rådets Tromsödeklaration 2009 som betonade betydelsen av SLCF. En minskning av SLCF bedöms kunna ge en snabb effekt på klimatet i Arktis, speciellt effekten av BC på snö. ACAP (Arctic Contaminants Action Program). Arbetar med åtgärder som kan bidra till att minska utsläpp som har effekt i Arktis. Ett speciellt projekt kommer att starta om BC. NEFCO får pengar från Sverige för att utveckla demonstrationsprojekt för BC. Task Force om SLCF ska inventera utsläpp och rekommendera eventuella åtgärder för att minska effekter av SLCF på Arktis klimat. Kunskapsinventering och genomgång av åtgärder som snabbt kan införas pågår och innan sommaren planeras en rapport med fokus på BC och hur Arktiska rådet kan fortsätta arbeta med detta. Man tittar även på om metan också ska ingå i arbetet. GAP Forum/UNEP, Johan Kuylenstierna, SEI York. Global Air Pollution forum, GAP, bildades GAP syftar till att koppla ihop regionala luftföroreningsnätverk, med stöd från bl.a. CLRTAP; bygga kapacitet i olika regioner; skapa samsyn om kunskapen; sprida information om framgångar mellan regionerna hölls en konferens med Sida-stöd i Stockholm om co-benefits vid åtgärder mot luftföroreningar och växthusgaser. En slutsats var att det behövs en SLCF-utvärdering. UNEP beslutade göra den utvärdering som kommer att publiceras till sommaren. En Summary For Decision Makers presenterades på UNEPs styrelsemöte i Nairobi i februari. Även en aktionsplan togs fram och distribuerades vid mötet i Nairobi. Sverige kan hjälpa och stödja UNEPs fortsatta arbete med SLCF. Enligt UNEP behöver frågan drivas på forskningssidan. Det är ännu inte klart vad som kan göras på åtgärdssidan. En koppling behöver även göras till UNFCCC som har sitt nästa möte i

4 i Durban (COP17). UNFCCC kommer troligen inte inkludera SLCF, men UNFCCC bör vara med i kommande arbete. Inom EU finns det i dagsläget ingen gemensam syn på SLCF. Vad vet vi om klimatpåverkan av SLCF i Arktis, regionalt och globalt? Sot, Terje Berntsen, CICERO och Oslo Universitet BC skapas vid icke fullständig förbränning av fossilt bränsle och biobränsle. En studie av utsläppen av BC för åren visar på att effektivare förbränning har lett till att utsläppen på vissa håll har minskat, men globalt har de ökat. Ökningen är störst i södra hemisfären. Vid utsläppstillfället är 80 % av sotpartiklarna hydrofoba (vattenavvisande). Sedan sker en transport i atmosfären och en föråldring av partiklarna. Intern blandning ger mer hydrofila partiklar genom en förändring av sammansättningen. En ursprunglig sotkärna kan kläs in med en beläggning då andra ämnen kan kondensera på dess yta. Slutligen kan sotpartiklarna lämna atmosfären genom att de tvättas ut med regn (våtdeponering) eller genom torrdeponering. Uppehållstiden för sot sträcker sig från några dagar till veckor. Sot som transporteras in över Arktis på hög höjd blandas inte så lätt ned i den kalla tunga luften vid jordytan. I och med den begränsade uppehållstiden har effekterna av sot främst en regional omfattning. Utsläppskällorna för sot över Arktis kan identifieras genom analys av kolets isotopsammansättningen. Det är brist på bra mätningar av BC över Arktis. Under International Polar Year ( ) gjordes en del flygmätningar. Dessa visade på ett upplyft maximum i höjdprofiler för BC i Arktis. Även mätningar av BC på snö i Arktis har gjorts. Vid flera stationer (Abisko, Tromsö, Svalbard, och Pallas, Finland) visar mätningarna på att koncentrationen av sot ökar. Sot har även analyserats i iskärnor från Grönland tillbaka till 1800-talet. Resultaten antyder att den största depositionen av sot skedde under första halvan av 1900-talet. De direkta effekterna av sot är absorption av solstrålning i atmosfären och reduktion av albedo på snö och is. En semi-direkt effekt är stabilisering av atmosfären vilket leder till mindre omblandning. Olika uppskattningar finns rapporterade i den vetenskapliga litteraturen om om sotpartiklarnas sammanlagda effekt på strålningsbalansen. Penner et al. (2009) rapporterade -0.5 Wm -2, medan Liu et al. (2009) angav ett spann på +0.3 till +0.7 Wm -2. Studierna handlade speciellt om att beskriva ytterligheterna i uppskattningarna, och det är troligt att det sanna värdet ligger någonstans mitt emellan. Positiva effekter av en reducering av sot: snabb effekt, positiva hälsoeffekter, kan vara kostnadseffektivt. Negativa effekter av en reducering av sot: möjligt att åtgärder även ger reduktion av SO 2 och OC (organiska kolpartiklar) vilket ökar uppvärmningen eftersom dessa har en avkylande effekt på klimatet via ökat albedo. Troposfäriskt Ozon, David Simpson, CTH, met.no Troposfäriskt ozon bildas fotokemiskt i atmosfären i reaktioner mellan kolväten och NOx under inverkan solljus. I termer av klimatpåverkan idag, kan ozon räknas som den tredje viktigaste antropogena växthusgasen. Ozon är också en viktig oxidant i troposfären och därmed är intimt ihopkopplad med kemin för OH, NO x och metan. Effekter av ozon påverkar hälsa, vegetation och material. Under senare tid har de maximala koncentrationerna tenderat att minska i Europa, medan de hemisfäriska bakgrundshalterna ökar. Ett dilemma är att om man minskar utsläppen av NO x

5 för att motverka bildningen av troposfärozon, ökar ozonhalten lokalt t ex i städer, vilket kan leda till hälsoeffekter. När scenarier för förändringen av den troposfäriska koncentrationen av ozon studeras måste man ta del av resultat från flera modeller då de visar något olika resultat. När framtida halter av ozon beräknas av med atmosfärkemiska modeller ger ett så kallat utsläppsscenarie CLE - Current LEgislation ökningar i hela världen. M(T)FR - Maximum Feasible (Technical) Reduction - utsläppsscenario (optimistiskt) ger minskningar i delar av världen. Enligt beräkningar med EMEP modellen har en 15-procentig minskning av NOx utsläppen i Europa relativt lite effekt på ozonhalterna över Arktis. En 15-procenting reduktion av NOx utsläpp i USA har större effekt. Vilka och hur stora är hälso- och andra miljöeffekter av SLCF? Effekter på hälsa, Tom Bellander, KI Det finns tydliga samband mellan förhöjda halter av partiklar och ozon och försämrad hälsa. Detta avspeglas i normer och rekommendationer från WHO, EU och t ex i svensk lagstiftning för halter som inte bör överskridas. Man skiljer på kortsiktiga, akuta, effekter, dvs ökad dödlighet och sjukhusinläggningar och långsiktiga effekter som t ex utveckling av astma, reducerad lungfunktion och förkortad livslängd. Förtida död kan handla om redan mycket sjuka (ex. KOL) personer som avlider dagar eller veckor tidigare, men också om tidigareläggande av dödsfall med flera år (ex. hjärtinfarkt, då extra belastning från luftföroreningar kan bli avgörande). De kortsiktiga effekterna av ozon är mer studerade än de långsiktiga. För långsiktiga hälsoeffekter av ozon är det tveksamt om det går att slå fast definitiva tröskelvärden. Viss tillvänjning bland människor boendes i områden med höga ozonhalter har kunnat konstateras (åtminstone för några av ozonets effekter). Sot är en mindre del av partikelmassan och underlaget om de specifika effekterna av sot i epidemilogiska studier är begränsat i jämförelse med för PM10 och PM2,5. Troposfäriskt ozon och effekter på vegetation och kollagring, Håkan Pleijel, GU Skador av ozon på vegetation är väl dokumenterade effekter. Ozon ger blekta blad och snabbare åldring vilket ger sämre kvalitet och avkastning av olika grödor. De icke synliga effekterna är förmodligen de viktigaste. Skotten på växten tar mer energi vid höga ozonhalter, roten blir mindre och svagare. Effekt på produktionen från olika grödor i intervallet 5-10% har uppmätts i fältförsök. Storskaliga långtidsförsök i USA och Tyskland med träd visar på en uthållig negativ effekt. Ris påverkas ungefär som vete eller mindre. Sojabönan är känsligare (väl undersökt). Majs är mindre väl undersökt. Det är viktigtare hur mycket ozon som växterna får i sig än hur hög halten i luften är. Upptaget sker genom klyvöppningar och styrs av växtens behov av CO 2, tillgången på vatten och meteorologiska faktorer. Ozon påverkar fotosyntesen negativt. Mindre kol tas upp av växterna, vilket innebör att mer koldioxid blir kvar i atmosfären. Detta ger en effekt på kollagringen. I norra Europa har vi höga halter av ozon under våren. Det är osäkert varför. Det kan bero på att vegetationen inte är så aktiv på våren. En fråga är om de höga halterna kommer att påverka en mer utbredd växtlighet norrut negativt, när klimatet förändras.

6 I Sverige bedrivs ny forskning på området inom BECC- (Biodiversity and Ecosystem Services in a Changing Climate), MERGE (Modelling the Regional and Global Earth system)-strategiska forskningsområdena, Naturvårdesverkets forskningsprogram CLEO (Climate Change and Environmental Objectives) samt ICP Vegetation. Metan, Patrick Crill, SU Det finns stora reservoarer av metan lagrat i permafrost och på och under havsbottnen (metanhydrater). Metan i permafrosten är lagrat fysiskt genom att det är fruset, kemiskt i föreningar. Det finns stora osäkerheter om hur mycket metan som finns lagrat och hur stora utsläppen är t ex från sjöar på höga latituder. Källor av metan finns främst i norra hemisfären och på höga latituder. Med hjälp av mätningar av isotoper kan vi dra slutsatser om källorna. Metan i atmosfären har en säsongsvariation som beror på variationen i halten av OH-radikalen i atmosfären som styr oxidationen av metan. Koncentrationen av metan har ökat kraftigt sedan den förindustriella tiden. Sedan 1990-talet har ökningstakten emellertid varit oregelbunden. Swedish ICOS (Integrated Carbon Observation System) är under uppbyggnad och kommer att sätta upp sex stationer för mätning av utbytet av växthusgaser mellan atmosfär och jordytan i Sverige. Åtgärder globalt och regionalt UNEP black carbon and tropospheric ozone assessment, Johan Kuylenstierna, SEI Den kompletta utvärderingsrapportern lanseras i samband med World Environment Day 5 juni i Delhi. En Summary for Policy Makers publicerades i februari. Syftet med rapporten har varit att utvärdera vilka förbättringar man kan uppnå för klimat och hälsa genom åtgärder för att reducera BC och troposfäriskt ozon. 17 åtgärder, som alla är i användning någonstans i världen, är identifierade som om de genomförs till 2030 skulle minska den globala uppvärmningen med 0,5 grader C år Om åtgärderna genomförs direkt ökar det möjligheterna att nå 2-gradersmålet. Två grupper med åtgärder har studerats, metan och BC. För metan kan man samla in utsläpp från kolgruvor och deponier och ändra lantbrukets metoder. Viktiga källor att åtgärda för BC är; transporter (dieselfordon), hushållseldning (matlagning) och tegelbruk i utvecklingsländer. Jämfört med 2005 leder de föreslagna åtgärderna för BC till en total effekt på den globala strålningsbalansen om -0,3 till 1,9 W/m 2 år Påverkan på temperaturen vid jordytan är störst i Arktis. För BC är osäkerheten på effekten större jämfört med åtgärder mot metan. Underlag för svenska åtgärder, Karin Kindbom, IVL Miljödepartementet har det övergripande ansvaret för internationell rapportering av utsläpp till luft. Naturvårdsverket samordnar och SMED, Svenska Miljöemissionsdata, utför. SMED bildades år 2000 och drivs av SCB, IVL, SMHI och SLU. Arbetsgången vid emissionsinventering av utsläpp till luft består av; insamling, bearbetning, sammanställning, och en cykel av levereras och granskning. Utsläpp från förbränning beräknas från bränsleförbrukning. Det är tillåtet att använda nationella emissionsfaktorer om man har bra underlag.

7 Utsläpp till luft i Sverige visar på minskande trender för de flesta föroreningar. För black carbon, BC, som beräknas som en fraktion av partiklar, PM2.5 är de viktigaste källorna småskalig eldning, arbetsmaskiner och transportsektorn i övrigt. För internationell sjöfart (alltså den bunkring som görs i Sverige) har utsläppen ökat, men dessa utsläpp ingår inte i de nationellt rapporterade. ) De värden på emissionsfaktorerna för PM2.5 från småskalig förbränning som används idag ligger i det lägre intervallet i internationell jämförelse. Den stora antropogena metankällan i Sverige är jordbruk. Preliminära beräkningar med GAINS-modellen visar att en övergång från småskalig vedeldning till pelletseldning skulle ge en kraftig minskning av utsläppen av BC i Sverige.

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Rica Hotel, Stockholm, 8 mars 2011 Arktiska Rådet Arktiska Rådet etablerades 1996

Läs mer

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE

ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE SVANTE BODIN INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE INITIATIVE ICCI INTERNATIONAL CRYOSPHERE CLIMATE

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på

Läs mer

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Black carbon

Läs mer

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet

Läs mer

Övergripande mål för de svenska insatserna

Övergripande mål för de svenska insatserna 2013-05-27 Miljödepartementet Klimatenheten Caroline Dickson Telefon +46 8 405 2116 Mobil + 46 70 695 2116 E-post caroline.dickson@environment.ministry.se Strategi för arbetet med kortlivade klimatpåverkande

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Anna Engleryd 1 UNITED NATIONS ECONOMIC COMMISSION FOR EUROPE Skrevs under 1979, trädde i kraft 1983 51 parter 8 protokoll

Läs mer

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet? Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet? Stefan Åström 2017-02-07 SCAC slutkonferens Med arbetsbidrag från: ACES: HC Hansson IVL: Sofia Andersson, Helena Danielsson, Karin Kindbom, Maria Lindblad,

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge. 1980-talet:

Läs mer

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Klimatinnovationer för akademin och industrin Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar? Klimatinnovationer

Läs mer

Underlag för svenska åtgärder

Underlag för svenska åtgärder Karin Kindbom IVL Svenska Miljöinstitutet Seminarium: Kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF Stockholm, 8 mars 2011 Svenska emissioner till luft Inventeringsprocessen Viktiga källor till BC-emissioner

Läs mer

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket Kortlivade klimatpåverkande ämnen Metan och Black Carbon Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket Kortlivade klimatpåverkande ämnen

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL, Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv Stefan Åström, IVL, 2014-04-10 Huvudbuskap Förslaget till ett reviderat Utsläppstaksdirektiv är det första inom luftområdet

Läs mer

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt Denna vecka firar vi 40-årsminnet av FNs miljökonferens i Stockholm Sveriges bidrag till konferensen var en rapport Case study kring svavel och försurning

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 917 final 2013/0448 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga och marknära

Läs mer

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål? Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15 -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål? Program Välkommen och introduktion 10:00 CLEO-programmet och miljömålen

Läs mer

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018 Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och

Läs mer

Helene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering

Helene Alpfjord, 22 oktober Källfördelning med hjälp av modellering Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Källfördelning med hjälp av modellering Vad är källfördelning? Uppdelning av olika utsläppskällors bidrag till den totala halten. Olika modelleringstyper Käll-receptormodellering

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Upplägg av presentationen Vilka är källorna

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen

Läs mer

VOC EG-direktiv - svenska regler

VOC EG-direktiv - svenska regler VOC EG-direktiv - svenska regler 2008-11-27 Ingrid Jedvall Naturvårdsverket 09-01-15 1 VOC-föredrag 2008-11-27 Varför regleras VOC? Utsläpp av VOC VOC-direktiv Svenska regler Naturvårdsverkets Handbok

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket

Läs mer

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset Klimat, hälsa och hållbar sjukvård Sjukhusläkarna Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset 21/11/2018 Sjuksköterskedagarna Bilden av klimatförändringar? https://www.nytimes.com/2017/08/29/world/asia/floods-south-asia-indiabangladesh-nepal-houston.html

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt

Läs mer

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar Anna E ngleryd Naturvårdsverket April 2016 1 E xisterande luftvårdslagstiftning INTERNATIONELLT C LR TAP UN E C E Konventionen om

Läs mer

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN SKL:s Miljöchefsnätverk, Stockholm, 29 sep 2017 Ulf Troeng, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-02 1 Renare luft

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Håkan Pleijel Växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Innehåll - översikt Effekter av ozon på vegetation Jordbruksgrödor Skogsträd Ozonhalt

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet 2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation

Läs mer

SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-04-01 NV-10577-11

SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-04-01 NV-10577-11 SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-04-01 NV-10577-11 Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik - Slutredovisning av uppdraget att ta

Läs mer

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth Flyget och klimatet Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Antal flygresor per capita 1960-2014 Källa: Trafikanalys Rapport 2016:4. Inför en flygstrategi

Läs mer

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN FAH Kommunerna och Miljön, Sundsvall, 4 okt 2017 Ulf Troeng, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-19 1 Renare luft

Läs mer