Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering

Transkript

1 SMED Rapprt Nr Riktad kvalitetskntrllstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internatinella rapprtering Utsläpp rapprterade till UNFCCC, EU Mnitring Mechanism, CLRTAP ch NEC Tmas Gustafssn, IVL Anna-Karin Nyström, Annika Gerner, SCB Avtal nr På uppdrag av Naturvårdsverket

2 Publicering: Utgivare: Sveriges Meterlgiska ch Hydrlgiska Institut Adress: Nrrköping Startår: 2006 ISSN: SMED utgör en förkrtning för Svenska MiljöEmissinsData, sm är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU ch SMHI. Samarbetet inm SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla ch utveckla den svenska kmpetensen inm emissinsstatistik kpplat till åtgärdsarbete inm lika mråden, bland annat sm ett svar på Naturvårdsverkets behv av expertstöd för Sveriges internatinella rapprtering avseende utsläpp till luft ch vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla ch driva natinella emissinsdatabaser, ch att tillhandahålla lika tjänster relaterade till dessa för natinella, reginala ch lkala myndigheter, luft- ch vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer infrmatin finns på SMEDs hemsida

3 Förrd Föreliggande studie har utförts av SMED under 2009 ch 2010 på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapprten är skriven av Tmas Gustafssn vid IVL Svenska Miljöinstitutet samt Anna-Karin Nyström ch Annika Gerner vid Statistiska centralbyrån. 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 7 FÖRKORTNINGAR 8 BAKGRUND 9 SYFTE 10 METOD 11 Urval av anläggningar 12 Kemiindustrin 12 Rapprteringsriktlinjer från IPCC ch EMEP/EEA 13 RESULTAT 14 Översikt 14 Emissinsfaktrer inm energisektrn 15 Eldningslja 1 16 Eldningslja Naturgas 16 Bränngas 16 Trv 17 Övriga petrleum bränslen 17 Emissinsfaktrer för industriprcesser 19 Övrig underrapprtering 19 CO 2 20 NMVOC 20 NOx 20 TSP 20 Dixin 21 HCB 22 Samtliga utsläpp 22 Övrig överrapprtering 23 CO

5 NO X 23 SO 2 24 Samtliga ämnen 24 SAMMANFATTANDE REKOMMENDATIONER 25 Energiförbrukning 25 NO X 25 SO 2 26 CO 2 26 Partiklar 27 NMVOC 27 DISKUSSION 28 NO X 28 SO 2 28 CO 2 28 Partiklar 28 Emissinsfaktrer 29 REFERENSER 30 5

6 Sammanfattning I föreliggande studie har utsläpp av CO 2, CH 4, N 2 O, NO x, CO, NMVOC, NH 3, TSP, PM 10, PM 2.5, Pb, Cd, Hg, dixin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från kemiindustrisektrn (CRF/NFR 1A2c ch inm CRF/NFR 2B) sm rapprteras av Sverige till EU Mnitring Mechanism, EU:s takdirektiv (NEC), UNFCCC ch CLRTAP studerats. Data sm rapprterats av Sverige för denna sektr har jämförts på anläggningsnivå med data från andra källr (miljörapprter) ch skillnader har nterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdata sm rapprterats internatinellt ch förslag på förbättringar ges, vilket innebär att kvalitén kmmer att höjas i internatinellt rapprterade utsläpp i framtiden, m förbättringsförslagen genmförs. 6

7 Summary Emissins f CO 2, CH 4, N 2 O, NO x, CO, NMVOC, NH 3, TSP, PM 10, PM 2.5, Pb, Cd, Hg, dixin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn frm chemical industries reprted by Sweden t the EU Mnitring Mechanism, the EU NEC Directive, UNFCCC and CLRTAP have been investigated in this study. Data reprted by Sweden fr these sectrs have been cmpared n a plant level with data frm ther data surces (cmpanies' envirnmental reprts) and discrepancies have been nted. Several shrtcmings have been fund in the internatinally reprted inventry data and suggestins n imprvements have been made which will increase the quality in cming submissins nce they are implemented. 7

8 Förkrtningar CLRTAP: Cnventin n Lng-range Transbundary Air Pllutin CRF: Cmmn Reprting Frmat EF: Emissinsfaktr EMEP/EEA: Eurpean Mnitring and Evaluatin Prgramme/ Eurpean Envirnment Agency ETS: EU:s utsläppshandelssystem för kldixid (EU Emissin Trading Scheme) IPCC: Intergvernmental Panel n Climate Change IR: Internatinell rapprtering IVL: IVL Svenska Miljöinstitutet AB MR: Miljörapprt NEC: Natinal Emissins Ceilings fr certain atmspheric pllutants (EU:s takdirektiv) NFR: Nmenclature Fr Reprting UNFCCC: United Natins Framewrk Cnventin n Climate Change SCB: Statistiska Centralbyrån SMED: Svenska MiljöEmissinsData STEM: Statens Energimyndighet 8

9 Bakgrund Sverige rapprterar årligen utsläpp till luft till EU Mnitring Mechanism, EU NEC Directive, UNFCCC ch CLRTAP enligt fastställda riktlinjer. På uppdrag av Naturvårdsverket sammanställer SMED årligen data för rapprtering enligt vanstående direktiv ch knventiner. För dessa rapprteringar används data från lika källr till lika sektrer. Det finns risk för att dessa källr överlappar varandra eller att glapp uppstår för vissa sektrer i rapprteringarna. Emissinsdata till rapprteringarna från förbränning inm industrin beräknas generellt sett med utnyttjande av bränslespecifika emissinsfaktrer ch den natinella energistatistiken, ch endast i vissa fall tas hänsyn till branschtillhörighet. Prcessrelaterade emissiner grundas i huvudsak på uppgifter ur anläggningarnas miljörapprter. I det årliga rapprteringsarbetet görs inte autmatiskt några uppföljningar av att de ttala emissinerna från en bransch eller en industri överensstämmer mellan den internatinella rapprteringen ch mtsvarande uppgifter i miljörapprterna. Inte heller följs eventuella förändringar inm industrin upp sm skulle medföra att de emissinsfaktrer för förbränning sm används behöver revideras. Det kan dessutm förekmma dubbelrapprtering av utsläpp i lika kder (dvs allkeringen mellan energi- ch prcessrelaterade utsläpp). I början av år 2006 genmfördes prjektet "Riktad kvalitetskntrllstudie av NO X - ch SO 2 -utsläpp från industrin i Sveriges internatinella rapprtering" 1, vilket resulterade i ett antal revideringar inför submissin 2007 samt en rad förbättringsförslag. Det knstaterades även att rapprteringen av övriga ämnen behöver ses över för vissa branscher. Ett helhetsgrepp per bransch istället för en genmgång på ämnesnivå innebär stra samrdningsvinster, ch underlättar arbetet för berörda verksamhetsutövare. Under undersöktes ett flertal branscher (raffinaderi-, cement-, järn- (primär ch sekundär) ch stål-, metall- samt skgsindustrin) inm prjektet Frtsättning av riktad kvalitetskntrllstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internatinella rapprtering. Till följd av studien genmfördes ett antal förbättringsåtgärder inm rapprteringen. 1 Nyström A-K., Skårman T., 2006, Quality cntrl f emitted NOX and SO 2 in Swedish industries. SMED Reprt n 19. 9

10 Syfte Prjektet syftar till att utreda huruvida utsläpp från kemiindustrin (CRF 1A2c, 2B) rapprteras i enlighet med Revised 1996 IPCC Guidelines, samt att klargöra m det föreligger dubbelrapprtering mellan utsläpp av dessa ämnen sm rapprteras för kemiindustrin avseende energi ch prcess. 10

11 Metd Till EU Mnitring Mechanism, EU NEC Directive, UNFCCC ch CLRTAP rapprteras emissinerna från kemiindustrin i lika CRF/NFR kder (1A2c ch 2B). För att ge en så bra bild sm möjligt av kvaliteten av dessa beräknade emissiner har data i detta prjekt sammanställts per anläggning. Prjektet har genmförts i ett antal lika etapper. Först har data från den internatinella rapprteringen av utsläpp till luft sammanställts för att ge en överblick. De anläggningar sm innefattas i kemiindustrin (CRF/NFR 1A2c ch 2B) har jämförts med de natinella ttala utsläppen per ämne för att ge en översikt av vilka ämnen sm bör pririteras i arbetet. De parametrar sm har studerats i prjektet är CO 2, CH 4, N 2 O, NO X, CO, NMVOC, SO 2, NH 3, TSP, PM 10, PM 2.5, Pb, Cd, Hg, dixin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn. I ett andra steg har internatinellt rapprterade emissiner till luft på anläggningsnivå (där detta funnits) jämförts med mtsvarande uppgifter sm verksamhetsutövarna redvisar i sina miljörapprter. För att priritera arbetet ytterligare selekteras de anläggningar sm bidrg med upp till 95% per ämne av de rapprterade ttala utsläppen enligt kemiindustrins miljörapprter i Svenska Miljörapprteringsprtalen, SMP (se kapitlet Urval av anläggningar ). För varje anläggning har rapprterade utsläpp ch rapprterad energiförbrukning för aktuella CRF/NFR kder sammanställts i en excelfil tillsammans med miljörapprtsdata avseende energiförbrukning ch ttalemissiner per anläggning ch ämne för åren Data från de båda källrna har jämförts, varvid aktuell differens har beräknats för respektive anläggning. I de fall data från de båda källrna ej överensstämmer har rsaken till detta undersökts, t ex rapprteras mtsvarande energiförbrukningar i båda underlagen eller finns det underlag för att jämföra emissinsfaktrer. Dessutm har natinella emissinsfaktrer för förbränning ch bakåträknade emissinsfaktrer (eng. Implied emissin factrs - IEF) för industriprcesser jämförts med defaultfaktrer från främst EMEP/EEA Guidebk (EMEP/EEA 2009) för icke-växthusgaser, men i vissa fall även IPCC:s riktlinjer (IPCC 1997, 2000) 2 för växthusgaser. I de fall utsläpp från förbränning ch prcesser saknas eller är dubbelräknade ges rekmmendatiner på åtgärder. Exempel på åtgärd då data saknas för år i början på tidsserien har varit att parallellförskjuta eller extraplera utsläppen utifrån data för de senaste åren. 2 Jämförelse mt 2006 IPCC Guidelines har inte utförts i detta uppdrag. 11

12 Urval av anläggningar Kemiindustrin Utifrån data avseende 2008 från SMP har de anläggningar sm tillsammans står för upp till 95% av utsläppen av någt av de undersökta ämnena inm IPPC 3 -kd med start på 4 (dvs. Kemisk industri) tagits med i studien. Dessutm klassas Evnik Nrcarb ch Bliden Mineral AB - Rönnskärsverken (Svavelsyraverket) sm övrig kemiindustri i den internatinella rapprteringen ch tas därmed med i urvalet. På detta sätt säkerställs att alla anläggningar sm har utsläpp rapprterade inm både energi- ch prcessektrn i den internatinella rapprteringen ingår i urvalsprcessen. Följande 36 anläggningar mfattas därmed av studien: Akz Nbel Base Chemicals AB, Akz Nbel Functinal Chemicals AB (2 anläggningar), Akz Nbel Surface Chemistry AB Surfactants Eurpe, Amersham Bisciences AB, Arizna Chemical AB, Astrazeneca Snäckviken + Gärtuna, Brealis Krackeranläggning, Brealis Plyetenfabriken, Bliden Mineral AB - Rönnskärsverken (Svavelsyraverket), Cambrex Karlskga AB, Carbide Sweden AB, DSM Anti Infectives, Eka Chemicals AB, Eka Chemicals AB Albyfabrikerna, Eka Chemicals AB Expancel + Klratfabriken, Eurenc Bfrs AB, Fresenius Kabi Brunnafabriken, Evnik Nrcarb AB, INEOS Sverige AB, Kemira Kemi AB, Perstrp Ox AB Stenungsund, Perstrp Specialty Chemicals AB Allyleterfabriken, Perstrp Specialty Chemicals AB Di-TMP-fabriken, Perstrp Specialty Chemicals AB Frmalinfabriken, Perstrp Specialty Chemicals AB Metallxidfabrik, Perstrp Specialty Chemicals AB Myrsyralinjen, Perstrp Specialty Chemicals AB Ne-fabriken, Perstrp Specialty Chemicals AB Pentafabriken, Perstrp Specialty Chemicals AB Pharma, Perstrp Specialty Chemicals AB TMP-fabriken, 3 Integrated Pllutin Preventin and Cntrl 12

13 Perstrp Specialty Chemicals AB Ångcentralen, Perstrp Specialty Chemicals AB Ättiksyrafabriken, SEKAB Bifuels and Chemicals AB, Skgens Kl AB, Yara AB Köpingsfabriken. Rapprteringsriktlinjer från IPCC ch EMEP/EEA Enligt de internatinella riktlinjer från IPCC ch EMEP/EEA sm ligger till grund för utsläppsrapprteringen ska varje land använda så detaljerade ch anläggningsspecifika uppgifter sm möjligt. Dessutm ska de rapprterade emissinerna så långt sm möjligt vara transparent dkumenterade, knsistent beräknade över tiden, jämförbara, fullständiga, rimliga ch helst verifierbara. Sm en del av detta arbete åligger det varje land att jämföra sina natinella emissinsfaktrer med defaultfaktrer enligt riktlinjerna. Enligt IPCC:s riktlinjer är det uppenbart att det för Sveriges internatinella rapprtering, förutm CO 2 från förbränning inm 1A2c, är av intresse att studera prcessutsläpp av N 2 O från prduktin av knstgödsel samt CH 4 från prduktin av kimrök. De mest betydande förreningarna från kemiindustrier är enligt EMEP/EEA Guidebk SO 2, NO X, N 2 O, NH 3 ch NMVOC. Det beskrivs även att emissiner av TSP från viss rganisk kemiindustri förekmmer ch att man därför ska försöka skatta dessa för saknade källr. 13

14 Resultat Detta kapitel innefattar först en översiktlig beskrivning av utsläppen från kemiindustrin enligt Sveriges internatinella rapprtering respektive enligt miljörapprterna. Därefter ges beskrivningar av ch identifierade prblem med natinella emissinsfaktrer jämfört med default-faktrer ch uppgifter från anläggningarnas miljörapprter. Vid analysen av anläggningarna har ett antal fel i frm av över- ch underrapprtering av utsläpp identifierats varpå rekmmendatiner för åtgärder anges. Det rör sig främst m förslag till kmplettering av saknade data samt krrigering av dubbelrapprtering sm felaktigt har rapprterats i CRF/NFR 2B samtidigt sm delar av utsläppen ingår i energiutsläppen i CRF/NFR 1A2c. Översikt Tabell 1 visar, för kemiindustrins mest relevanta ämnen (dvs där kemiindustrin står för en betydande del av natinella ttalutsläpp), dess andel av natinella ttalutsläpp 2008, dels baserat på rapprterade utsläpp i CRF/NFR 1A2c ch 2B (IR), dels på data från miljörapprter (MR). Det framgår att av de rapprterade ämnena för kemiindustrin är Hg, N 2 O ch SO 2 de sm mest influerar Sveriges ttala rapprterade utsläpp. Jämfört med data baserade på miljörapprter kan utläsas att de rapprterade utsläppen från kemiindustrin i CRF/NFR 1A2c ch 2B i strt mtsvarar de sm kan härledas ur företagens miljörapprter, med undantag för SO 2 ch NO X för vilka utsläppen i miljörapprterna kraftigt understiger de i CRF/NFR 1A2c ch 2B. Eftersm CO 2 har en str plitisk betydelse bör även differensen på 259 Gg anses vara tillräcklig för att undersökas vidare. För Se ch PM 2.5 saknas uppgifter i miljörapprterna ch för Ni saknas uppgifter i MR i str utsträckning. Tabell 1. Kemiindustrins andel av natinella ttalutsläpp, dels baserat på rapprterade utsläpp i CRF/NFR 1A2c ch 2B, dels på data från miljörapprter år Ämne (enhet) Natinell ttal 2008 (exkl. LULUCF) Kemiindustri (IR) (% av natinell ttal) Kemiindustri (MR) Differens Kemiindustri (IR minus MR) CO 2 (Gg) (3%) ,5% Hg (Mg) 0,5 0,033 (7%) 0,032 0,001 0,2% Ni (Mg) 14 0,26 (2%) 0,001 0,259 1,8% NMVOC (Gg) 173 2,36 (1%) 2,33 0,03 <0,1% NO X (Gg) 154 2,61 (2%) 1,24 1,37 0,9% N 2O (Gg) 24 0,96 (4%) 0,89 0,07 0,3% PM 2.5 (Gg) 27 0,29 (1%) - 0,29 1,1% PM 10 (Gg) 39 0,28 (<1%) 0,01 0,27 0,7% Se (Mg) 0,7 0,005 (<1%) - 0,005 0,7% SO 2 (Gg) 31 1,19 (4%) 0,58 0,61 2,0% TSP (Gg) 45 0,32 (<1%) 0,23 0,09 0,2% IR Internatinell rapprtering (CRF/NFR 1A2c + inm 2B) MR Miljörapprter Differens Kemiindustri av natinell ttal 14

15 Emissinsfaktrer inm energisektrn Ett generellt prblem är att emissinsfaktrerna sm används för rapprtering till CLRTAP ch UNFCCC i flera fall ger högre utsläpp än vad företagen rapprterar. Detta kan knstateras eftersm energimängderna sm anges i energistatistiken respektive i miljörapprterna fta är jämförbara. Skillnaden kan ber på att vissa av de natinella emissinsfaktrerna är mer än 15 år gamla ch inte anpassade efter ny reningsutrustning i frm av svavelskrubbrar etc. eller att de redan från början inte var krrekta för anläggningar i denna sektrn eftersm de i flera fall är framtagna för att användas genmgripande över flera sektrer. Flera av de natinella emissinsfaktrerna är från 1995 ch det saknas dessutm dkumentatin m hur de tagits fram. Tabell 2 visar en jämförelse mellan natinella emissinsfaktrer (EF) för förbränning inm CRF/NFR 1A2c ch defaultemissinsfaktrer enligt EMEP/EEA Guidebk. På grund av att det både saknas natinella emissinsfaktrer ch default emissinsfaktr i EMEP/EEA Guidebk för kemiindustrin specifikt, har natinella emissinsfaktrer för industrin (CRF/NFR 1A2) jämförts med allmänna Tier 1 emissinsfaktrer för förbränning inm industri. Tre specifika bränsleslag redvisas i EMEP/EEA Guidebk: naturgas, övriga petrleum ch bimassa. Tabell 2. Jämförelse av natinella EF för förbränning inm CRF/NFR 1A2c med EMEP/EEA default EF Bränsleslag Ämne (enhet) Natinell EF EMEP/EEA Tier 1 default EF Intervall EMEP/EEA Tier 1 default EF Naturgas Ni (mg/gj) - 1 0,49-2,0 Nej Övriga petrleum NO X (g/gj) Ja PM 2.5 (g/gj) 0,5 0,5 0,1-2 Ja PM 10 (g/gj) 0,5 0,5 0,1-2 Ja SO 2 (g/gj) 0-2 0,5 0,05-1 Nej TSP (g/gj) 0,5 0,5 0,1-2 Ja Ni (mg/gj) Nej NO X (g/gj) Ja PM 2.5 (g/gj) 35 16, Nej PM 10 (g/gj) 35 21, Ja SO 2 (g/gj) Ja TSP (g/gj) 35 27, Ja Bimassa Ni (mg/gj) 4,5 2 0,1-300 Ja NO X (g/gj) Nej PM 2.5 (g/gj) , Nej PM 10 (g/gj) 34,4 149, Nej SO 2 (g/gj) 10 38, Nej TSP (g/gj) , Nej Natinell EF inm EMEP/EEA intervall Från tabellen kan utläsas att de natinella emissinsfaktrerna för naturgas ch övriga petrleum stämmer relativt väl överens med de intervall sm EMEP/EEA 15

16 Guidebk redvisar, medan de natinella emissinsfaktrerna för bimassa har sämre överensstämmelse. Den vanligaste förklaringen till att emissinsfaktrer för bimassa är mycket lägre för partiklar, SO 2 ch NO X är att de anläggningar sm använder stra mängder bimassa för förbränning har installerat flera lika typer av rökgasreningsutrustning. T. ex. har Perstrp Speciality Chemicals sm är en str förbrukare av bimassa, rökgasfilter (multiklndel ch filterdel), aktivt kl (för tungmetaller) ch vått elektrfilter för att rena utsläppen från de lika förbränningspannrna. De anläggningar ch utsläpp för vilka energiutsläppen rapprterade inm den internatinella rapprteringen är felaktiga pga för höga eller för låga emissinsfaktrer redvisas nedan för ett antal bränsleslag. Eldningslja 1 Eldningslja std för 2 % av energiförbrukningen i CRF/NFR 1A2c år För DSM Anti Infectives överskattas SO 2 -utsläppen jämfört med MR-data, trligen pga att de har en skrubber sm renar svavelutsläppen. Anläggningens svavelutsläpp står för knappt 3% av de ttala utsläppen i CRF/NFR 1A2c, men de redvisas endast vissa år i MR vilket gör en fullständig analys svår. Eldningslja 2-5 Eldningslja 2-5 står för endast 5% av energiförbrukningen i CRF/NFR 1A2c år 2008, men är det bränsleslag sm ger upphv till de näst högsta SO 2 -utsläppen. För INEOS ch Akz Nbel Base Chemicals är utsläppen av SO 2, Pb (INEOS) ch övriga tungmetaller (INEOS) överskattade. INEOS ch Akz Nbel Base Chemicals står dck för minde är vardera 1 % av SO 2 -utsläppen ch INEOS för mindre än 3 % av Pb- utsläppen i NFR 1A2c. Naturgas Naturgasen står för över 20 % av energiförbrukningen i CRF/NFR 1A2c år 2008 ch därmed även för en str andel av både NO X - ch CO 2 -utsläppen. Eka Chemicals rapprterar lägre NO X - ch SO 2 -utsläpp från naturgas trts samma energimängder sm i energistatistiken. Natinella emissinsfaktrer för naturgas (EF referens SEPA 1995) kan vara generellt för höga, men eftersm anläggningen anger att de delvis uppskattat utsläppen kan inte denna enskilda anläggning ligga till grund för en revidering av emissinsfaktrer. Bränngas Bränngasen står för över halva energiförbrukningen i CRF/NFR 1A2c år 2008 ch står för en mycket str andel av både NO X - ch CO 2 -utsläppen. NO X -utsläppen överskattas för Akz Nbel Functinal Chemicals, INEOS ch Brealis pga för hög emissinsfaktr för bränngas. För bränngas används samma emissinsfaktrer sm för naturgas. 16

17 Trv Utsläpp av både SO 2, stft ch NO X överrapprteras för Perstrp Speciality Chemicals eftersm emissinsfaktrerna (EF referens SEPA 1995) inte speglar att anläggningen har reningsutrustning installerad (t ex skrubber). Övriga petrleum bränslen Bränslegruppen övriga petrleumbränslen (EF referens SEPA 1995) består av en rad lika typer av bränslen sm i energistatistiken inte har någn egen klassificering. Gruppen är hmgen ch de emissinsfaktrer sm satts av Naturvårdsverket 1995 är inte dkumenterade, men är trligen inte anpassade för de enskilda bränslena för lika anläggningar ch år, vilket de lika bränsleslagen inm Övriga petrleumbränslen sm beskrivs nedan ger en bild av. Ttalt sett står Övriga petrleumbränslen för knappt 10 % av energiförbrukningen i CRF/NFR 1A2c, men de står för över hälften av SO 2 ch partikelutsläppen, samt 9% av CO 2 ch 13% av NOx utsläppen.. LÄTTOLJA/BIPRODUKTOLJA Ariznas NO X -utsläpp överskattas trts samma energimängder för lättlja/biprduktslja (benämnt för lja i MR) pga. emissinsfaktrn sm verkar vara dubbelt så hög sm anläggningens mtsvarande emissinsfaktr. Anläggningen står för drygt 1% av sektrns NO X -utsläpp. SEKAB:s utsläpp av SO 2 överrapprteras pga. för hög emissinsfaktr för lättlja. Anläggningen står för endast 2 % av utsläppen från kemisektrn. LÖSNINGSMEDEL Generellt överskattas utsläppen för Astra Zeneca, med störst skillnader för NO X ch TSP. För NO X är den använda emissinsfaktrn i IR dubbelt så hög sm den sm anges i MR, men anläggningen står för mindre än 0,5% av de ttala NO X - utsläppen i kemisektrn. Lösningsmedel sm klassats sm bränsleslag övriga petrleumbränslen ch övriga ej specificerade bränslen (övriga fssila gaser) för Fresenius Kabi överskattas. För TSP ch SO 2 där överskattningen av utsläpp är högst står dck anläggningen för endast 1% respektive 2% av de ttala energiutsläppen i NFR 1A2c. Ttalt sett inm energisektrn så används ca 60 % av lösningsmedlen inm kemiindustrin. BIPROCESSGAS Evnik Nrcarb rapprterar i sin MR ttalt 92 Gg CO 2 år 2008, medan utsläppen i IR är betydligt lägre. Anläggningen prducerar kimrök baserat på lja, vilket resulterar i en restprdukt sm används sm bränsle tillsammans med naturgas. Utsläp- 17

18 pen är till största delen prcessrelaterade, men räknas än så länge sm förbränningsutsläpp enligt ETS. Den EF sm används för övriga icke specificerade bränslen ch övriga petrleum (åren före 1994) är betydligt lägre än den EF sm företaget räknat ut med hjälp av en massbalans. Vi rekmmenderar att antingen revidera EF i enlighet med de genmsnittliga uppgifter sm anges från anläggningen eller att applicera data från ETS ch skatta en tidsserie bakåt i tiden. Vilket alternativ sm bör förespråkas måste utredas ytterligare innan beslut tas. VÄTGAS Akz Nbel Base Chemicals förbrukar vätgas, vilket endast genererar kväveutsläpp, men där emissinsfaktrer för ämnen sm innehåller kväve har antagits vara desamma sm för Övriga petrleumbränslen, vilket ger en kraftig överrapprtering av kväveutsläpp. Emissinsfaktrer för ämnen sm inte innehåller kväve har helt krrekt satts till nll. Före 1997 saknas uppgifter m vätgas eller andra Övriga petrleumbränslen ch det är inte känt m anläggningen förbrukade vätgas redan tidigare. Det kan vara så att vätgas ingår i andra pster för denna ch andra anläggningar vilket i så fall lett till att även icke-kväverelaterade utsläpp felaktigt rapprterats. Inför submissin 2011 föreslås att en genmgång görs med syfte att för samtliga anläggningar identifiera alla bservatiner sm brde klassas sm vätgas ch separera dem sm ett eget bränsleslag ch enbart rapprtera NO X via EF för Övriga petrleumbränslen. ÖVRIGA FOSSILA GASER Perstrp Ox har i IR höga utsläpp av SO 2 från övriga fssila gaser (anläggningens benämning i energistatistiken) sm enligt miljörapprten består av en blandning av interna biprdukter ch inköpt bränngas, vilket enligt infrmatin direkt från anläggningen inte innehåller någt svavel. I miljörapprterna rapprteras inga svavelutsläpp från ch med 2004 då anläggningen övergick från ljeanvändning till naturgas sm inte ger några svavelutsläpp i de interna biprdukterna. Emissinsfaktrn för SO 2 brde därför sättas till nll frm 2005 för anläggningens övriga fssila gaser. Detta kmmer att få mycket str effekt på de ttala SO 2 utsläppen i CRF/NFR 1A2c. 18

19 Emissinsfaktrer för industriprcesser Utsläpp inm sektrn industriprcesser (CRF 2) beräknas sällan med hjälp av emissinsfaktr (EF) utan är ftast baserade på direkta uppgifter m utsläpp från anläggningars miljörapprter. För att jämföra natinella emissinsfaktrer med default emissinsfaktrer från IPCC:s eller EMEP/EEA:s riktlinjer beräknas bakåträknade emissinsfaktrer (IEF) ut baserade på utsläpp dividerat med prducerade mängder. Tabell 3 visar en jämförelse av natinella (IEF) emissinsfaktrer för de mest väsentliga underbranscherna inm CRF/NFR 2B mt defaultemissinsfaktrer enligt IPCC ch EMEP/EEA Guidebk. Det är uppenbart att de natinella faktrerna ligger inm de angivna intervallen för alla underbranscher utm för två anläggningar sm prducerar svavelsyra (Kemira Kemi ch Bliden Rönnskärsverken). För dessa anläggningar underskrider faktrerna de av EMEP/EEA Guidebk angivna intervall. Det finns dck ingen anledning att tr att angivna utsläpp av SO 2 från prduktin av svavelsyra i Sverige är underrapprterat, utan att anläggningarnas relativt låga utsläpp är ett resultat av de cirkulerande prcesser ch skrubbrar sm används. Tabell 3. Jämförelse av natinella bakåträknade emissinsfaktrer (IEF) för CRF/NFR 2B med IPCC eller EMEP/EEA default EF Prduktin (CRF/NFR) Nitric acid, NPK Svavelsyra (H 2SO 4) VCM PVC Eten+Prpen Plyeten, Lw density Plyeten, High density Ämne (enhet) NO X (g/tn) N 2O (kg/tn) SO 2 (kg/tn 100% H 2SO 4) NMVOC (g/tn) NMVOC (g/tn) NMVOC (tn/ktn) NMVOC (kg/ktn) NMVOC (kg /ktn) Natinell IEF Default EF* Intervall default EF* 730 Yara Ja 3,3 Yara Ja 0,13 Kemira 0,39 Rönnskär 6,3 SSAB 3,5 3,5 9 2,5-4,5 2,5-4,5 1, INEOS Ja 138 INEOS Ja 0,7 Brealis Krack 1,2 Brealis Plyeten 2,5 Brealis Plyeten * IPCC Tier 1 default EF eller EMEP/EEA Tier 2 default EF Natinell EF inm default intervall Nej Nej Ja 0,6 0,03-6 Ja 2,4 1-4,5 Ja 2,3 1,9-5,8 Ja Övrig underrapprtering I ett antal fall har analysen visat att IR redvisar lägre utsläpp än vad anläggningarna anger i miljörapprterna, med andra förklaringar än skillnader i emissinsfaktrerna. Nedan beskrivs dessa emissiner ch anläggningar. 19

20 CO 2 Akz Nbel Functinal Chemicals rapprterar i sina MR utsläpp av CO 2 uppdelat på förbränning ch prcess. Utsläppen från förbränning stämmer relativt väl överens med de uppgifter sm rapprteras i IR för sektr 1. Eftersm inga CO 2 rapprteras i IR för sektr 2 sker en underrapprtering för denna anläggning. Det rekmmenderas därför att uppgifter m CO 2 från prcesser från anläggningens MR rapprteras under CRF 2B mtsvarade dessa utsläpp från prcesser ca 35 Gg CO 2. Kemira Kemi rapprterar i sin MR utsläpp av CO 2 från både förbränning ch prcesser. Jämfört med rapprterade utsläpp i IR är dessa mängder betydligt högre de senaste åren. Det visar sig ber på två saker; stra mängder naturgas har allkerats till CRF 1Ad i IR ch dessutm rapprteras ingen CO 2 från prcesser i IR. Det rekmmenderas att naturgasen allkeras till förbränning ch att uppgifter m CO 2 från prcesser i MR rapprteras i CRF 2B5 i IR mtsvarade dessa utsläpp från prcesser ca 6 Gg CO 2. NMVOC För DSM Anti Infectives saknas utsläpp av NMVOC i CRF/NFR 2 från destruktin av lösningsmedel vilka bör läggas till alla år mtsvarade dessa utsläpp från prcesser ca 39 Mg NMVOC. För Skgens Kl redvisar anläggningen i MR högre utsläpp av NMVOC än enligt IR för energisektrn, medan utsläpp av NMVOC inm sektrn industriprcesser saknas. Vi rekmmenderar att NMVOC läggs till i CRF/NFR 2 för alla år mtsvarade dessa utsläpp från prcesser ca 63 Mg NMVOC. För Eka Chemicals, Albyfabriken, saknar SMED de prcessutsläpp sm anläggningen kallar diffusa utsläpp. Vi rekmmenderar att dessa utsläpp läggs till CRF/NFR 2 alla år mtsvarade dessa utsläpp från prcesser ca 15 Mg NMVOC. NOx För DSM Anti Infectives saknas vissa utsläpp av NOx, men det rör sig m relativt små mängder ch de är svåra att identifiera i MR, varför ingen åtgärd föreslås. TSP I EMEP/EEA Guidebk listas de prcesser sm anses höra till rganisk kemi. I Sverige har vi bl.a. följande tillverkning sm faller under denna kategri: Kalciumkarbid (Carbide Sweden) NFR 2B4 Ammniumnitrat (Yara) NFR 2B5 Knstgödsel (Yara) NFR 2B5 Grafit (Superir Graphite Eurpe) NFR 2B5 20

21 Kimrök (Evnik Nrcarb) NFR 2B5 Syrr ch Salter (bl a Kemira Kemi AB) NFR 2B5 I dagsläget rapprteras inte utsläpp av TSP från NFR 2B5, medan TSP från kalciumkarbidtillverkning ingår i NFR 2B4. Tabell 4 visar en jämförelse av uppgifter från anläggningarnas miljörapprter med defaultfaktrer från EMEP/EEA Guidebk. Jämförelsen tyder på att INEOS ch Yara i genmsnitt per prduktinsenhet genererar mindre TSP än vad Tier 2 defaultfaktrer från EMEP/EEA Guidebk mtsvarar. Tabell 4. Jämförelse av anläggningsspecifika bakåträknade emissinsfaktrer (IEF) med defaultfaktrer från CORINAIR. Prdukt Kimrök (Evnik Nrcarb) TSP Gg 2008 IEF TSP TIER 2 TSP default EF EMEP/EEA 0,0059 0,1-0,3 kg/tn 0,2-0,4 kg/tn Ok PVC (INEOS) 0,0053 8,5 g/tn g/tn Lågt Syrr ch salter (Kemira Kemi) Kalciumkarbid (Carbide Sweden) Grafit (Superir Graphite Eurpe) Ammniumnitrat, Knstgödsel (Yara) 0,0019 Natriumperkarbnat: 44 g/tn Saknas Cmment Ammniumfsfat har g/tn. 0, g/tn g/tn Rapprteras i NFR 2B4. Väldigt höga IEF.* 0,0071 0,08-0,4 g/tn Saknas 0, g/tn kg/tn Yara har bra rening; Brinkmistfilter ch Våtcyklnsystem * Kmmer ses över mer i detalj i Utredning 4 inm Internatinell rapprtering submissin 2011, då kntakt med företaget tas. Ttalt saknas alltså 0,05 Gg TSP (TSP från Carbide Sweden är redan rapprterat) i den internatinella rapprteringen från källr inm delsektrn 2B sm enligt EMEP/EEA Guidebk bör ha utsläpp av TSP. Det rekmmenderas därför att dessa uppgifter inkluderas i den internatinella rapprteringen för att uppfylla rapprteringens krav på fullständighet. Dixin Kemira Kemi rapprterar utsläpp av dixin sm brde rapprteras i NFR 2B5, där i dagsläget IR endast mfattar utsläpp från en anläggning. Generellt i utredningen har vi hittat ytterligare ett par anläggningar sm redvisar dixin ttalt sett ca 0, g de senaste åren, vilket står för en betydlig del av Sveriges ttala utsläpp av dixin på 37,8 g. Med tanke på att dessa anläggningar bara redvisat dixin vissa år ch de dessutm står för en så liten andel av den ttala mängden dixin rekmmenderar vi inte någn revidering av tidsserien. 21

22 HCB Kemira Kemi rapprterar utsläpp av HCB sm brde rapprteras i NFR 2B5, där vi i dagsläget rapprterar NE för HCB pga bristande infrmatin. Utsläpp av HCB har inte redvisats av någn annan anläggning, men det är trligt att fler anläggningar ttalt sett har HCB-utsläpp ch därför rekmmenderar vi att m HCB anses pririterat skall en riktad studie göras av detta. Sverige rapprterar i dagsläget 0,017 kg HCB 2008 till CLRTAP men de uppgifterna baseras enbart på skattningar för fiske ch sjöfart. Kemira Kemi redvisar i sin miljörapprt för ,3 kg HCB vilket visar på att Sverige kraftigt underrapprterar HCB. Vi rekmmenderar att ingen revidering av HCB görs sm direkt följd av detta prjekt pga för lite infrmatin, men att m HCB anses pririterat bör en separat studie genmföras för att kunna rapprtera en ttaluppgift av HCB av bättre kvalité. Samtliga utsläpp ARIZONA Energistatistikens uppgifter för eldningslja för år 2006 är felaktiga (för låga) ch kmmer att revideras till submissin 2011, vilket påverkar samtliga utsläpp. KEMIRA KEMI AB Delar av Kemira Kemis naturgasförbrukning används inte för energiändamål utan sm s.k. refrmergas för framställning av H 2 vid prduktin av väteperxid ch bör därför redvisas under CRF/NFR 2B. Denna mängd naturgas har i energistatistiken endast särredvisats åren i CRF 1Ad (delsektr för lagring i prdukter ch bränslen för icke-energiändamål), men har då ej heller klassats sm prcessutsläpp. Övriga år har all naturgas rapprterats under CRF/NFR 1A2c. Den mest krrekta åtgärden vre att särskilja all den naturgas sm ej används till energiändamål samtliga år ch rapprtera den under CRF 1Ad samt under CRF/NFR 2B.. Infrmatin m andel naturgas sm ej används till energiändamål åren före 2007 är dck ej känd, vilket gör en revidering från 1990 svår.. Vi föreslår därför att tidsserien revideras åren så att all naturgasförbrukning klassas sm energianvändning i CRF/NFR 1A2c även då. Fördelningen mellan energi- ch prcessutsläpp blir då ej helt krrekt, men säkerheten blir ttalt sett lägre eftersm alla utsläpp i alla fall räknas med. Utsläppen av CO 2 är underrapprterade ch vi rekmmenderar att utifrån uppgifter från miljörapprterna CO 2 -utsläpp från Kalciumklridfabriken läggs till under CRF mtsvarade dessa utsläpp från prcesser ca 6 Gg CO 2. 22

23 Övrig överrapprtering För ett antal emissiner har analysen visat att IR redvisar högre utsläpp än vad sm kan härledas ur anläggningarnas miljörapprter, med andra förklaringar än skillnader i emissinsfaktrerna. Nedan beskriv dessa emissiner ch anläggningar. CO 2 Anläggningar med relativt små utsläpp av CO 2 redvisar vanligen inte dessa i MR eftersm tröskelvärdet för CO 2 i föreskriften m miljörapprter är 100 ktn CO 2 (både bigent ch fssilt). Sex mindre anläggningar i utredningen ingår därmed med sina utsläpp av CO 2 i IR men saknar helt mtsvarande uppgifter i MR ch dessa anläggningar står för 48 ktn CO Det finns även ett mindre antal anläggningar sm inte ingår i urvalet i energistatistiken ch sm därför endast finns med i de uppräknade värdena till den internatinella rapprteringen. Perstrp Ox rapprterar 104 Gg CO 2 för år 2008 i sin MR uppdelade på utsläpp från förbränning, fackling ch prcesser, medan i IR bara CO 2 -utsläpp är beräknade från förbränning. Utsläppen av CO 2 i IR är mycket högre än i MR. Differensen berr till största delen på att en str pst naturgas allkeras till förbränning i IR åren (ej med alls tidigare år) medan mtsvarande mängd naturgas inte finns redvisade i anläggningens MR eftersm det är en råvara i prcessen ch endast någn prcent av naturgasen hamnar i biprduktgasen sm förbränns. Det rekmmenderas att den stra psten naturgas i IR allkeras till 1Ad (Utsläppen från förbränning kan inte redvisas i denna rapprt pga statistiksekretess på SCB.) Kvarstående differens mellan IR ch MR har tre rsaker. Jämfört med utsläpp från förbränning i MR (samt ETS) är data i IR (energistatistik sm källa) signifikant lägre. Dessutm saknas i IR både utsläpp av CO 2 från fackling ch prcess. Vi rekmmenderar att CO 2 från fackling ch prcesser läggs till IR utifrån data från MR mtsvarade dessa utsläpp av CO 2 ca 20 Gg vardera. För att kmma till rätta med utsläppen från förbränning bör data i energistatistiken ch tillhörande EF ses över. Tänkbart är att byta ut data i energistatistiken med data från MR eller ETS (sm visar samma ttala CO 2, men med lite lika uppdelning av bränslen). NO X För Arizna, Eka Chemicals, INEOS Sverige AB, Kemira Kemi ch Brealis dubbelräknas NOx eftersm i IR rapprteras all NO X från MR i CRF/NFR 2B5 trts att det är energirelaterade utsläpp sm även rapprteras i CRF/NFR 1. Utsläppen i CRF/NFR 2 bör därför strykas alla år mtsvarade dessa utsläpp från prcesser ca 521 Mg NO X. Även efter revideringen kmmer utsläppen att ligga högt, se under Emissinsfaktrer van. 23

24 SO 2 För Brealis dubbelräknas SO 2 i IR eftersm all SO 2 från MR rapprteras i CRF/NFR 2B5, trts att det är energirelaterade utsläpp sm även rapprteras i CRF/NFR 1. Utsläppen i CRF/NFR 2 bör därför strykas alla år mtsvarade dessa utsläpp från prcesser ca 2 Mg SO 2. Även efter revideringen för Brealis kmmer utsläppen att ligga högt, se under Emissinsfaktrer van. Samtliga ämnen För Brealis 2007 har bränslemängderna av gasl, naturgas ch övriga petrleum dubblerats i energistatistiken. Detta pga att både industristatistikens uppgifter använts i kmbinatin med data från miljörapprterna ch vanstående bränsleslag ingår redan i bränngasen sm anges i miljörapprten. Detta bör revideras till submissin Från ch med 2008 används endast ETS sm datakälla för aktivitetsdata i CRF 1 för Brealis. 24

25 Sammanfattande rekmmendatiner Nedan listas samtliga i rapprten föreslagna rekmmendatiner inför submissin För ett antal ytterligare rekmmendatiner anges att de bör genmföras inför senare submissiner, detta gäller generellt även för emissinsfaktrer, vilket anges under Diskussin nedan. Om ett revideringsprjekt beställs inför submissin 2011 föreslår vi att det då ingår att ta fram en tabell med samtliga CRF/NFR kder ch utsläpp före ch efter revidering för hela tidsserien, inklusive prcentuell påverkan på ttala utsläpp. Det bör även framgå m de föreslagna förändringarna kmmer att kunna rymmas i det rdinarie rapprteringsarbetet vid framtagning av data för senaste emissinsåret i framtida submissiner. Energiförbrukning Arizna: Energistatistikens uppgifter för eldningslja 2006 är felaktigt för låga ch kmmer att revideras till submissin 2011, vilket påverkar samtliga utsläpp. Kemira Kemi: Energistatistiken föreslås att revideras åren till submissin 2011 så att all naturgasförbrukning klassas sm energianvändning i CRF/NFR 1A2c ch att naturgasen även framöver klassas på samma sätt. Detta påverkar alla ämnen. Detta leder till att internatinella riktlinjer för allkering mellan energi- ch prcessutsläpp inte följs till full vilket bör förklaras i NIR Brealis: Energistatistiken föreslås att revideras året 2007 till submissin 2011 pga dubbelräkning av bränslemängderna av gasl, naturgas ch övriga petrleum i energistatistiken. Perstrp Ox: Vi rekmmenderar att all naturgas i IR allkeras till 1Ad till submissin 2011 för de år naturgas förekmmer dvs Vi rekmmenderar att det görs en genmgång av bränsleslag sm brde klassas sm vätgas för samtliga anläggningar ch separera dem sm ett eget bränsleslag ch endast skatta utsläpp av NO X till submissin NO X Arizna, Eka Chemicals, INEOS Sverige, Kemira Kemi ch Brealis: NO X dubbelräknas eftersm i IR rapprteras all NO X från MR i CRF/NFR 2B5 trts att det är energirelaterade utsläpp sm även rapprteras i CRF/NFR 1. Utsläppen i CRF/NFR 2 bör därför strykas alla år i submissin

26 SO 2 Brealis: SO 2 dubbelräknas eftersm i IR rapprteras all SO 2 från MR i CRF/NFR 2B5 trts att det är energirelaterade utsläpp sm även rapprteras i CRF/NFR 1. Utsläppen i CRF/NFR 2 bör därför strykas alla år i submissin Emissinsfaktrn för Perstrp Oxs förbrukning av så kallade övriga fssila gaser, vilket är en biprdukt från prcessen, ska sättas till nll från ch med 2004 då anläggningen övergick från att elda med lja till att använda naturgas sm är en av beståndsdelarna i biprduktgasen. Revideringen bör utföras till submissin CO 2 Underrapprtering: Akz Nbel Functinal Chemicals: Det rekmmenderas att uppgifter m CO 2 från prcesser från anläggningens MR rapprteras under CRF 2B5 till submissin Revideringen gäller hela tidsserien ch eftersm uppgifter saknas för många år då miljörapprter saknas måste utsläppen delvis skattas. Kemira Kemi: Uppgifter m CO 2 från Kalciumklridfabriken i MR bö rapprteras i CRF 2B5 i IR till submissin Revideringen gäller hela tidsserien ch eftersm uppgifter saknas för åren måste utsläppen dessa år skattas. Evnik Nrcarb: En kraftig underrapprtering i IR pga felaktig EF. Vår rekmmendatin är att antingen revidera EF alternativt använda data ur ETS, vilket behöver utredas vidare i ett separat prjekt. Överrapprtering: Perstrp Ox: Vi rekmmenderar att CO 2 från prcess ur MR läggs till CRF 2 för hela tidsserien. Dessutm bör data för fackling läggas till CRF 1B. Dessa två ändringar föreslås genmföras till submissin Data för år i början av 1990-talet får i brist på uppgifter från företaget skattas, t.ex. mha uppgifter m fördelningen av förbrännings-/ prcessutsläpp senare år. Vi rekmmenderar även att för utsläpp från förbränning antingen revidera EF eller använda data ur ETS (MR). Frågan behöver dck utredas vidare. 26

27 Partiklar NMVOC Ttalt saknas 0,05 Gg TSP (2008) i den internatinella rapprteringen från källr inm delsektrn 2B sm enligt EMEP/EEA Guidebk bör ha utsläpp av TSP. Vi rekmmenderar därför att dessa uppgifter inkluderas i den internatinella rapprteringen till submissin 2011 för alla år för att uppfylla rapprteringens krav på fullständighet. DSM Anti Infectives: NMVOC från destruktin av lösningsmedel redvisade i miljörapprterna bör läggas till alla år i CRF/NFR 2 till submissin I brist på kmpletta uppgifter från företaget över hela tidsserien får saknade data skattas med gängse metder enligt de internatinella riktlinjerna. Skgens Kl: Vi rekmmenderar att NMVOC från miljörapprterna läggs till i CRF/NFR 2 alla år till submissin I brist på kmpletta uppgifter från företaget över hela tidsserien får saknade data skattas med gängse metder enligt de internatinella riktlinjerna. Eka Chemicals, Albyfabriken: Vi rekmmenderar att de prcessutsläpp sm anläggningen räknar sm diffusa läggs till CRF/NFR 2 alla år till submissin I brist på kmpletta uppgifter från företaget över hela tidsserien får saknade data skattas med gängse metder enligt de internatinella riktlinjerna. 27

28 Diskussin Generellt sett är - för de anläggningar sm mfattats av föreliggande studie - överensstämmelsen mellan utsläpp i den internatinella rapprteringen ch utsläpp enligt företagens miljörapprter bra. Ett par av anläggningarna sm ingick i analysen har inte kmmenterats eftersm överensstämmelsen redan är gd. För övriga anläggningar har vi nterat största differenserna för CO 2, SO 2, NO X ch partiklar. Efter revidering enligt våra rekmmendatiner i kapitlet van kmmer vissa differenser frtfarande att kvarstå: NO X Trts en revidering på ca 0,5 Gg NO X (2008) skulle utsläppen överskattas med knappt 1 Gg inm hela sektrn (eller 0,6 % av natinella ttala NO X -utsläppen) jämfört med data från miljörapprter. Hälften av NO X -utsläppen i CRF/NFR 1A2c kmmer från de anläggningar sm förbränner bränngas ch eftersm emissinsfaktrn för bränngas är för hög enligt van är detta den huvudsakliga förklaringen till skillnaden. SO 2 Revideringar av EF för SO 2 gällande övriga fssila gaser för Perstrp Ox samt den mindre dubbelrapprteringen sm identifierats i detta prjekt skulle leda till att utsläppen av SO 2 frtfarande överskattas med drygt 0,5 Gg inm hela sektrn 2008 (eller 2 % av natinella ttala SO 2 -utsläppen). CO 2 Om de rekmmendatiner m revideringar sm förslås i denna rapprt för kemiindustrin genmförs antas kvarvarande differenser anläggningarnas utsläpp av CO 2 mellan den internatinella rapprteringen ch deras miljörapprter vara begränsad till mindre mängder ch inte leda till systematisk över- eller underrapprtering av utsläpp. Partiklar Rekmmendatinen att lägga till ca 0,05 TSP (2008) för ett antal anläggningar inm sektrn industriprcesser skulle inte påverka utsläppen av TSP från kemiindustrin sm helhet nämnvärt. Anledningen till överrapprtering av partiklar inm den internatinella rapprteringen jämfört med MR är dels att inte alla anläggningar rapprterar utsläpp i sina MR, dels att emissinsfaktrerna för TSP från förbränning av främst Övriga fssila gaser ch trv sannlikt är för höga. Det har dck inm ramen för detta prjekt inte varit möjligt att utreda hur en eventuell revidering av de natinella emissinsfaktrerna skulle kunna göras ch således vilka effekter på emissinsnivåerna en revidering skulle ha. 28

29 Emissinsfaktrer Utsläppen från de i föreliggande studie analyserade anläggningarna i IR är i många fall överskattade till följd av att för höga emissinsfaktrer har ansatts. Utifrån vår analys rekmmenderar vi dck ingen medelbar revidering av emissinsfaktrer inm kemisektrn av flera anledningar: utsläppen från kemiindustrin står bara för en eller ett par prcent av de natinella ttala utsläppen bränsleslagen ch emissinsfaktrer van används i lika mfattning även i andra sektrer i energisektrn med liknande förbrännings- ch reningstekniker ch bör därför analyseras sammantaget för att ge bästa underlaget för eventuella revideringar av emissinsfaktrer. En generell rekmmendatin baserat på denna studie är dck att det finns indikatiner på att flera emissinsfaktrer är felaktiga ch bör ses över. Detta gäller framför allt de bränsleslag sm ttalt sett står för de för sektrn höga utsläpp, t.ex. Övriga fssila gaser ch bränngas ch de sm har källa SEPA 1995 eftersm mycket har hänt med reningstekniker etc. sedan 1995 ch eftersm vi saknar dkumentatin för dessa faktrer. 29

30 Referenser EMEP/EEA (2009). EMEP/EEA air pllutant emissin inventry guidebk. Technical reprt N 6/2009. Eurpean Envirnment Agency IPCC (1997). Revised 1996 IPCC Guidelines fr Natinal Greenhuse Gas Inventries. IPCC (2000). Gd Practice Guidance and Uncertainty Management in Natinal Greenhuse Gas Inventries. Evnik Nrcarb: Jan Wanberg: jan.wanberg@evnik.cm Perstrp Ox; Ulla Lerneryd ch Elisabet Lindén Svenssn: Ulla.Lerneryd@perstrp.cm. Elisabet.Linden-Svenssn@perstrp.cm