Bildningens framtid - aktuellt inom andra stadiet och småbarnsfostran

Transkript

1 Bildningens framtid - aktuellt inom andra stadiet och småbarnsfostran Terhi Päivärinta Direktör Kommunförbundet, undervisning och kultur Bildningsdirektörsdagar

2 Axplock ur Kommunförbundets bildningspolitiska program 2025

3 Bildningspolitiska programmet Kommunförbundets styrelse godkände politikprogramet , som består av Kommunförbundets bildningspolitiska linjedragningar fram till 2025 Det bör vara möjligt att ordna service som stöder och upprätthåller kommuninvånarnas välfärd i hela landet Kommunerna behöver tillräckligt beslutanderätt och tillräckliga resurser för att sköta givna uppgifter 3

4 Toimintaympäristön muutos kohti vuotta 2025? Väestö- ja koulutusrakenteen muutokset Julkisen talouden, erityisesti kuntatalouden kehityssuunnat Teknologinen muutos ja mahdollisuudet Yksilöllistyminen ja uusi yhteisöllisyys Kansainvälistyvä yhteiskunta ja maahanmuutto 4

5 Vision för 2025 FÖRORD Kommunförbundets målsättningar INLEDNING Med dessa når vi målsättningarna LIVSLÅNGT LÄRANDE SMÅBARNSFOSTRAN FÖRSKOLEUNDERVISNING GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING UTBILDNING FÖR UNGA EFTER GRUNDSKOLAN GYMNASIEUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING FÖR UNGA YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING VUXENUTBILDNING FRITT BILDNINGSARBETE OCH MEDBORGARINSTITUT BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSTJÄNSTER KULTURTJÄNSTER IDROTT OCH MOTION UNGDOMSARBETE 5

6 Yksilön toimintaedellytykset sekä paikallisyhteisöjen elinvoimaisuus rakentuu elinikäiselle oppimiselle Livslångt lärande är en förutsättning för bildningen, kompetensen och för att bygga framtiden. Lärandet och utvecklingen av kunskaperna ses som en kontinuitet, som från småbarnsfostran går via grundläggande utbildning och andra stadiet för att fortsätta ända till högskolenivå. Olika utbildningsformer för vuxna i olika livsskeden 6

7 Perusopetus on oppimista ja hyvinvointia Perusopetuslain kokonaisuudistus Säädetään yleiset raamit ja tavoitteet koulutukselle Opetuksen järjestäjä päättää raamien puitteissa perusopetuksen toteuttamisesta Koulutusjärjestelmä on tehokas ja laadukas (GEMS Education Solutions, kansainvälinen vertailututkimus) Kuntaperustaisella perusopetuksella välineitä ja mahdollisuuksia huomioida yksilölliset tavoitteet ja oppilaiden erilaisuus Opetus pohjautuu ilmiöpohjaiselle pedagogiikalle: opettajankoulutuksen ja opettajan toimenkuvien uudistaminen 7

8 Öppna lärmiljöer som metod och verksamhetsmiljö Användning och utveckling av distans-, nät- och flerformsundervisning på alla skolstadier. Informationshantering och läskunnighet Lära sig att hitta, utnyttja, utvärdera och dela information med andra Digitala miljöer Kontakt med olika aktörer och tillgång till sakkunskap i elevens egna lärandet Sociala medier Elev/studerande producerar aktivt innehåll och tar emot information. Lärstoffet på nätet Gemensam riksomfattande molntjänst för lärstoff och digitala lärmiljöer Studieprestationer i elektroniskt studieregerister 8

9 Aktuellt inom småbarnsfostran

10 Lagen om småbarnspedagogik (RP341/2014 rd) Ändring av benämning i lagen om dagvård (36/1973) i paragraferna 1, 2 a, 2 b, 6, 7 a och 9, 11 :s 1 moment samt 11 a Nya paragrafer: 5 a, 7 b, 9 a, 9 b och 11 e I övrigt kvarstår paragraferna som förut Författningar inom socialvården som fortsättningsvis tillämpas» Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården» Lag om privat socialservice» Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården» Lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården» Lag om servicesedlar inom social- och hälsovården» Dessa tillämpas så som de trätt i kraft

11 Tidtabellen för behandling av lagen om småbarnspedagogik Kulturutskottet avslutat höranden av regeringens proposition (341/2014 rd) Utskottet bör lämna sitt betänkande senast fredag 6.3. Betänkandet ska inbegripa grundlagsutskottets utlåtande. Sista plenum i riksdagen Förslaget förfaller ifall ärendet inte hinner behandlas i riksdagen innan detta 11

12 Centralt i Kommunförbundets utlåtande Författningarna inom socialvården Gruppstorlek Plan för barnets småbarnspedagogik Utvärdering av de ekonomiska effekterna Utlåtandet finns att läsas på kommunerna.net (på finska) 12

13 Också ett nytt utkast på utlåtanderunda Undervisnings- och kulturministeriet har gett ett nytt utkastsförslag till lag om småbarnspedagogik för utlåtande Denna helhet är sk fas II, som inkluderar fas I (ärendet som är nu i behandling) Utlåtanden bör ges senast och även 13 kommuner har ombetts att ge sitt utlåtande Detta utkast kommer att fortsätta behandlas under nästa regeringsperiod och förfaller inte i slutet av denna regeringsperiod 13

14 Ärenden som inte gått vidare Regeringen har inte avgett lagförslag om:» Halvering av hemvårdsstödet» Begränsandet av subjektiva rätten till dagvård Följande ärenden har inte informerats om:» Revideringar av klientavgifter» Skrivning om höjning av klientavgifterna i det strukturpolitiska programmet 14

15 Förskolan blir obligatorisk Lagen om grundläggande utbildning (1040/2014)har ändrats fr.o.m så att förskolan blir obligatorisk från och med Barnets vårdnadshavare är den som ansvarar för att barnet deltar i förskolundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskolundervisningen uppnås Förskoleundervisningen är inte en del av läroplikten och kommunen har ingen övervakningsskyldighet, inte heller om barnet inte deltar i verksamhet som ordnas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning 15

16 Aktuellt inom andra stadiets utbildning

17 16-18 åringar åren vuotiaiden keskimääräinen ikäluokka Källa: Statistikcentralen 17

18 Rahoituksen ylläpitäjämalli toisella asteella säilyy Kunnat 58,11 % Valtio 41,89 % 2014 Opetus- ja kulttuuriministeriö 2014 Kunnat 1,882 mrd. Valtio 1,357 mrd. =348,64 /as. josta lukio 70,59 /as. ammatillinen 187,97 /as. AMK 90,08 /as. Kunnat 2015 alkaen 70,56 % AMK rahoitus poistuu (64 % 2. aste, 36 % Peruspalvelut) järjestäjille ,239 mrd ,367 mrd. yksikköhintarahoitus, joka sisältää kuntien rahoitusosuuden Valtio 2015 alkaen 29,44% AMK rahoitus valtiolla Koulutuksen Lähde: OPH raportti 18

19 Kuntataustaisten ammatillisen koulutuksen järjestäjien rakenteellinen kehittäminen Ammatillisen peruskoulutuksen järjestäjät Paras-hanke 2005 alkaen vuosi kunta kuntayhtymä Rekisteröityjä yhteisöjä ja säätiöitä 86, joista kolme suurinta kuntaomisteisia osakeyhtiöitä Kuntataustaisten ammatillisen koulutuksen järjestäjien keskikoko opiskelijaa (ammatillinen peruskoulutus) Rekisteröityjen yhteisöjen ja säätiöiden ( yksityisten ) keskikoko 350 opiskelijaa, näistä 40:llä ammatillisen peruskoulutuksen järjestäjällä opiskelijamäärä on alle

20 Ammatillisen koulutuksen järjestäjien määrän kehitys 2000 ja (%) 70,0 60,0 % 50,0 40,0 30,0 Yksityinen Valtio Kunta Kuntayhtymä 20,0 10,0 0,

21 Kommunerna ansvarar för att ordna gymnasieutbildning OPISKELIJAMÄÄRÄT PERUSTIETOKYSELYN MUKAAN SEKÄ VERTAILU EDELLISEEN VUOTEEN OMISTAJA Järjest. lkm Alle 18-v aloitt. 18-v aloitt. Sisäoppil. opisk. Yhteensä Yhteensä ed kevät Yhteensä ed syksy Muutos syksyyn Sisäopp. majoitettavat Muut majoitettavat Aineopisk. 1 Yksityinen Valtio Kunta Kuntayhtymä Yliopistot Raportti yhteensä Lähde: Opetushallituksen yksikkö- ja 20.9 opiskelijamääräraportit 21

22 Kommunerna ansvarar för att ordna gymnasieutbildning Lukiokoulutuksen järjestäjäjakauma 2014 Omistajatyyppi % % opiskelijoista Yksityinen (36) 12,8 9,9 Valtio (1) 0,4 0,3 Yliopistot (8) 2,8 2,2 Kunta (226) 82,2 83,0 Kuntayhtymä (5) 1,8 4,6 Yhteensä (278) 100,0 100,0 Lähde: Opetushallituksen yksikkö- ja 20.9 opiskelijamääräraportit 22

23 23

24 24

25 Ammatillinen koulutus muutoksessa Ammatillisen koulutuksen tutkintojärjestelmän kehittäminen Toisen asteen koulutuksen ja vapaan sivistystyön rakenneuudistus Ammatillisen koulutuksen rahoitusjärjestelmän uudistaminen 25

26 Ammatillisen koulutuksen tutkintojärjestelmän kehittäminen Ammatillisen peruskoulutuksen mitoitusperusteeksi osaamispisteet: Osaamisperusteisuus Opettajuuden muutos Johtaminen Tarvittavan opetuksen ja ohjauksen määritteleminen Kehittämisessä huomioitava rahoitusjärjestelmän muutos ja rahoituksen väheneminen sekä järjestäjäverkon kehittäminen 26

27 Gymnasieutbildningen nu Gymnasieutbildningen är redan nu effektiv i hela landet» Undersökningar visar att det inte finns stora skillnader mellan gymnasierna i hela landet i effektivitet» Låga enhetspris» Trots det goda möjligheter att söka sig till vidare studier, så väl till högskolor som andra stadiet» Andelen som avbryter gymnasieutbildningen är låg i: 4 % avbryter gymnasiestudierna och ca 1,5 % avlägger inte någon andra stadiets examen Allt väl? 27

28 De centrala förberedelserna inför strukturoch finansieringsreformen Omläggning av nätet av utbildningsanordnare på andra stadiet och nätet av huvudmän för det fria bildningsarbetet, RP till riksdagen 4.12, ansökan om tillstånd att ordna utbildning före 10/2015, beslut våren 2016, tillstånden att ordna utbildning i kraft från ingången av 2017 Reform av reglerings- och finansieringssystemet för grundläggande yrkesoch tilläggsutbildning samt gymnasieutbildning, RP till riksdagen 4.12, revideringen träder i kraft Nytt examenssystem inom yrkesutbildningen, RP fastställd och lagstiftningen träder i kraft Utveckling av examenssystemet med fristående examen, RP till riksdagen 4.12 Struktur- och finansieringsreform inom det fria bildningsarbetet, RP till riksdagen 4.12 Reform inom gymnasieutbildningen, målen och timfördelningen ändras, Statsrådets beslut

29 Kommunförbundets målsättning är ett anordnarnätverk och finansieringssystem som tryggar möjligheterna Gymnasier och grundläggande yrkesutbildning: Utbildningsgarantins förverkligande Utvecklingsbehov av befolkningens livslånga kunnande Reformen bör förverkligas så att systemet betjänar såväl regionens ungdomar och vuxna som samhället i stort Elev som avslutar grundskolan ska ha rätt till utbildningsplats i antingen gymnasiet eller grundläggande yrkesutbildning Kommunerna har helhetsansvar över unga Utbildningens tillgänglighet bör ordnas så att utbildningen kan till största del vara tillgänglig från hemmet 29

30 Skolnätet utvecklas och rationaliseras utgående från regionala utbildnings- och näringslivspolitiska linjedragningar och utvecklingsstrategier Tillräckligt stark kommun och tätt regionalt samarbete tryggar förutsättningarna för gymnasie- och yrkesutbildning Samtidigt bör utbudet granskas Olika verksamhetsmodeller för att ordna, upprätthålla och samarbeta Lokala och regionala behov påverkar hur verksamheten organiseras Kommunförbundet utgår ifrån att utbildningsanordnarna själva kan besluta på vilket språk de vill ordna utbildning. Enspråkiga lösningar kan leda till svårigheter för enskilda unga att smidigt få utbildning på sitt eget modersmål Besluten fattas i kommunerna 30

31 Kuntaliiton esitys lukio-, ammatillisen koulutuksen ja vapaan sivistystyön rakenteelliseksi järjestämiseksi Kunta/kunnat suunnittelevat ja arvioivat mikä on alueen tarpeita kansalliset kielet huomioon ottaen parhaiten palveleva kokonaispalvelupaketti Koulutuksen järjestäminen - Vahva kunta - Seutukunta - Kuntayhtymä tai - Yksityinen taho Perusopetus Yliopistot Ammatillisen peruskoulutuksen järjestämislupa Ammatillisen aikuiskoulutuksen järjestämislupa Lukiokoulutuksen järjestämislupa Vapaan sivistystyön järjestämislupa Ammatillisen peruskoulutuksen rahoitusjärjestelmä Ammatillisen aikuiskoulutuksen rahoitusjärjestelmä Lukiokoulutuksen rahoitusjärjestelmä Vapaan sivistystyön rahoitusjärjestelmä Työelämä Laki ammatillisesta peruskoulutuksesta Laki Ammatillisesta aikuiskoulutuksesta Lukiolaki Laki vapaasta sivistystyöstä 31 Ammattikorkeakoulut

32 Ändringarna i finansieringen av gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen Finansieringen ändras så att den baserar sig på budgeten Ett finansieringsindex tas i bruk Finansieringen består av basfinansiering och prestations- och effektbaserad finansiering De olika finansieringsandelarnas inbördes viktning, och prestationerna som beaktas i dem varierar i de olika utbildningsformerna Finansieringen baserar sig i regel på de faktiska prestationerna året före det år som föregår budgetåret eller medeltalet för de faktiska prestationerna under de tre föregående åren (t. ex. finansieringen år 2021 baseras på finansieringen år 2017, 2018, 2019). För gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen kan basfinansiering beviljas för högst tre år, för avlagda examen för två år, bestämmelser om studerandes rätt att anmäla sig som frånvarande införs Övergången till den nya modellen sker gradvis från år 2017, till en början ökad basfinansiering, de slutliga procentandelarna i användning inom den grundläggande yrkesutbildningen år 2021 och i andra utbildningsformer år

33 Kuntaliiton näkemys Kuntaliiton mukaan uudessa rahoitusjärjestelmässä tulee varmistaa riittävä perusrahoitus koko ikäluokan kouluttamiseksi ja erilaisten tarpeiden huomioimiseksi. Suoritusrahoitusta Kuntaliitto pitää periaatteessa hyväksyttävänä, mutta korostaa, että vaikutusten arvioinnissa tulee huolellisesti arvioida minkälaiseen toimintaan se ohjaa. Vaikuttavuusrahoitus soveltuu huonosti nuorten koulutukseen, koska järjestäjän tehtävänä on huolehtia kaikkien niille säädettyjen tehtävien ja velvoitteiden huolehtimisesta siten, että kaikki, myös heikoimmat opiskelijat saavat tutkintonsa suoritettua. 33

34 Strukturell omläggning av gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen, den yrkesinriktade vuxenutbildningen och det fria bildningsarbetet Bakomliggande orsaker är hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och besparingar i utgifterna för utbildningen och det fria bildningsarbetet. Målet är starka utbildningsanordnare och huvudmän som kan tackla arbetslivets, individernas och samhällets föränderliga och växande behov av kompetens och utbildning. Ett tätare nät av grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning, gymnasieutbildning och fritt bildningsarbete. Utbildningsanordnarnas grundläggande uppgifter ändras inte, styrningen, regleringen och budgetstrukturen också enligt den nuvarande modellen. Tillstånden att ordna utbildning revideras från och med , för det fria bildningsarbetets del bedöms de ekonomiska förutsättningarna Kanslichef Lehikoinens arbetsgrupp styr beredningen och verkställande av omläggningen av det andra stadiet och det fria bildningsarbetet. 34

35 Allmänna principer Tillgången till fortsatta studier tryggas för de studerande, liksom också den regionala tillgången till motsvarande utbildning Nätet består av starka utbildningsanordnare och huvudmän som erbjuder service för ett stort område, befolkningsunderlag, verksamhetsområde eller något annat utbildningsbehov, en tydlig arbetsfördelning i området Utbildningsanordnaren/huvudmannen bestämmer antalet gymnasier, yrkesläroanstalter och läroanstalter för fritt bildningsarbete Utbildningsutbudet säkerställs också på svenska Centrala principer är huvudmännens neutralitet och de studerandes rätt att fritt söka till utbildning. 35

36 Allmänna principer Tillgängligheten blir verklighet genom att unga har lika möjligheter att söka antingen till gymnasieutbildning eller yrkesutbildning och genom att läroavtalsutbildningen för unga främjas Utbildningsanordnaren/huvudmannen bör ha ekonomiska förutsättningar att genomföra en högklassig utbildning med goda resultat och solid finansiering Utbildningsanordnaren bör ha en sådan stark kompetens som utbildningen förutsätter, personal, fungerande och moderna pedagogiska processer och inlärningsmiljöer, lokaler, redskap och samarbetsrelationer Beslutet om tillstånd att ordna utbildning baseras på kriterier som fastställts på förhand och på en helhetsbedömning 36

37 Tarkoituksenmukaisuusharkinta Lain yleisperustelut: Järjestämisedellytyksien arvioiminen perustuisi toiminnallisen kokonaisuuden huomioon ottavaan tarkoituksenmukaisuusharkintaan. Luvan hakijalla ei ole lakiin perustuvaa oikeutta lukiokoulutuksen järjestämisluvan saamiseen, vaikka luvan myöntämiselle säädetyt edellytykset täyttyisivät. 37

38 Toimipisteverkko Lain yleisperustelut: Koska tavoitteena on taloudellisesti, ammatillisesti ja toiminnallisesti vahvojen koulutuksen järjestäjien muodostuminen, uudistus tarkoittaa käytännössä sitä, että koulutuksen järjestämislupia ei lukiokoulutuksessa, ammatillisessa peruskoulutuksessa ja ammatillisessa aikuiskoulutuksessa myönnettäisi nykyistä määrää. Koulutuksen järjestäjien ylläpitämän oppilaitosverkon sääntelyä ei muutettaisi, vaan järjestäjät saisivat jatkossakin itse päättää oppilaitosverkosta. 38

39 Toteutuneet säästöt Lukiokoulutus -72 milj. Ammatillinen koulutus -121 milj. *peruskoulutus -63" *lisäkoulutus -20" *oppisopimuskoulutus -33" *amm.erikoisoppil. -5" Yhteensä -193 milj. 39

40 Besparingar genom strukturreformen I enlighet med regeringens strukturpolitiska program är sparmålet för strukturreformen 260 miljoner euro. De reformer som gäller nätet av anordnare bedöms leda till besparingar på 69 miljoner euro. Finansieringsreformen och omfördelningen av finansieringen beräknas leda till besparingar på sammanlagt 191 miljoner euro. 40

41 Besparingar genom strukturreformen Studietiderna för gymnasiet och den grundläggande yrkesutbildningen begränsas till tre år > 56 miljoner euro Effektivare processer för erkännande av utbildning > 78 miljoner euro Kortare studietider tack vare effektivare individuella studier > cirka 9 miljoner euro Begränsning av målgruppen för ämnesstudier i gymnasiet och halvering av finansieringen för särskilda utbildningsuppgifter > cirka 8 miljoner euro Slopande av finansieringen för annan än examensinriktad utbildning (inkluderar överföringen av särskilda läroanstalter till den yrkesinriktade tilläggsutbildningen) > 33 miljoner euro Omläggning av anordnarnätet > 69 miljoner euro Understöden för arbetslivets serviceuppgift slopas i början av 2015 > 6,5 miljoner euro 41

42 Omläggningsprocessen inom gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen, den yrkesinriktade vuxenutbildningen 08-09/2014 Riktlinjer och kriterier för strukturell utveckling 10/2014 RP-utkast (om strukturell utveckling och finansieringsreform) 09-11/2014 Introduktion och regionala seminarier 12/2014 RP:na överlämnas 1-3/2015 Lagändringarna har fastställts 01/2015 UKM:s anvisning om ansökan av tillstånd att ordna utbildning 09/2015 Ansökningar om tillstånd att ordna utbildning 01-04/2016 Beslut om tillstånden 01/2017 De nya tillstånden och finansieringssystemet i kraft 42

43 Förändringarna är en utmaning för utbildningsanordnarna Förändringarna i verksamhetsmiljön och befolkningsutvecklingen är en utmaning för kommunerna De ekonomiska verksamhetsförutsättningarna förändras och de ekonomiska resurserna minskar Man bör förbereda sig på nödvändiga förändringar med hjälp av prognostisering om framtiden Dialog i kommunerna och regionerna är oundvikligt och nödvändigt Nu bör utbildningsfrågorna stå i centrum 43

44 Vad ska vi göra nu? Att identifiera erkänna realiteterna? Vilket slags läroanstaltsnät är bäst för ungdomarna i just vårt område? Med hurdan sammansättning (struktur) klarar vi av de framtida ekonomiska och andra utmaningarna? Goda och hållbara lösningar som sträcker sig långt in i framtiden Samarbetsdiskussioner och lösningsmodeller samt beslut kring dem måste göras före sommaren Nu är det dags för dialog det är vi som har bollen 44