Sunda Greven på Slottet Ett pilotprojekt för hälsosamma levnadsvanor genom sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet

Transkript

1 Sunda Greven på Slottet Ett pilotprojekt för hälsosamma levnadsvanor genom sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet Läsåret 2009/ /2012 Delrapport Ingela Delhag Jan Ekelund Lotta J Sundblad Anne Wilderoth

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Definition av Body Mass Index (BMI) Landstingets vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar Samverkansgrupp Eksjö Stockholm obesity prevention program - STOPP Grevhagsskolan och dess fritidshem Förskolan Slottet SYFTE MÅL OCH MÅLGRUPP GENOMFÖRANDE Kommunikation Aktiviteter Aktiviteter sedan tidigare, före projektets start Aktiviteter läsåret 2009/ Aktiviteter läsåret 2010/ Inriktning fram till 2011/ RESULTAT DISKUSSION REFERENSER BILAGOR

3 1. Inledning Övervikt och fetma har ökat kraftigt de senaste åren. WHO klassar fetma som en kronisk sjukdom och ser fetma som världens i dag snabbast växande epidemi (1). Årligen samlas data in från barnhälsovård och skolhälsovård i Jönköpings län vad gäller barn och ungdomars BMI-värden. Femårsmedelvärden ( ) visar att andelen övervikt/fetma till viss del ökar med åldern i Eksjö kommun. Bland 4-åringar har 12,3 % övervikt/fetma. I förskole-klass är det 14,9 %, skolår 4 visar 19 %, skolår 7 visar 22,6 % och i år 1 i gymnasiet 21,1 %. Risken att utveckla bestående fetma i vuxen ålder stiger med stigande ålder hos barnet. Högst risk att utveckla fetma som består i vuxen ålder föreligger efter 10 års ålder (2). Det är därför viktigt med åtgärder och helst redan före 10 års ålder. Att vara överviktig är inget att eftersträva eftersom överviktiga ofta har symptom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga. Det finns också en risk att bli retad där självkänslan påverkas. Övervikt och fetma ökar också risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ II och stroke. Stockholm obesity prevention projekt STOPP, är en vetenskaplig studie där syftet bl.a. var att undersöka om man genom ett interventionsprogram i skolan kunde förebygga och minska övervikt och fetma hos barn i åldern 6-10 år. Projektets positiva erfarenheter är bakgrunden till att skolsköterska Ingela Delhag och skolläkare Anders Johnsson initierade ett möte med Grevhagskolans ledningsgrupp. Skolhälsovården, barnavårdcentralen samt rektorer och personal på Grevhagsskolan och Förskolan Slottet har därmed initierat ett pilotprojekt under tre år från läsåret 2009/2010. En hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att utveckla hela skolans vardag utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Tillsammans vill man i pilotprojektet fokusera på att främja mer hälsosamma levnadsvanor genom sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet. 2. Bakgrund 2.1 Definition av Body Mass Index (BMI) BMI beräknas som vikten i kg dividerad med längden i meter i kvadrat. Exempelvis om någon väger 40 kg och är 140 cm lång blir det 40 kg dividerat med (1,40 x 1,40) = BMI 20,4 Undervikt < 17,5 Normalvikt 17,5-24,9 Övervikt Fetma 30 BMI är från början ett mätvärde för vuxna och för att kunna använda det även för barn finns iso-bmi vilket är ett mått där man räknat ut vad barnets BMI skulle motsvara hos en vuxen. Iso-BMI är ett konstruerat jämförelsetal som tar hänsyn till barnets längd och vikt i relation 3

4 till ålder och kön. De undersökningar som görs kontinuerligt av barnhälsovård och skolhälsovård utgår därför från iso-bmi. 2.2 Landstingets vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar Vårdprogrammet fastställdes av Landstingets planeringsdirektör november Målet för Landstingets vårdprogram är i första hand att förhindra övervikt och fetma bland barn och ungdomar, få dem att röra sig mer och därmed må bättre. Den vanligaste orsaken till att vikten går upp är vår nya livsstil med för lite vardagsmotion bland barn och ungdomar. Det är svårt att behandla vuxna, och det är lättare att förebygga fetma i barnaåren. Därför bör problemet upptäckas tidigt genom barnavårdscentraler och skolhälsovården. Barn och ungdomar med fetma ska erbjudas hjälp över lång tid. Folkhälsoarbete inom bland annat kommuner och landsting, hälsosamtal enligt Hälsokurvan på barnavårdcentraler och stöd till familjer är exempel på vad som kan göras. Det är viktigare att barnen ändrar matvanor, rör på sig mer och har god livskvalitet än om barnens vikt minskar (2). Linda Frank är anställd på Landstingets Hälso- och sjukvårdsavdelning och driver arbetet över länet. Folkhälsoavdelningen är samarbetspartner genom att bl.a. hålla i statistikarbetet för BMI samt att folkhälsoplanerare finns utspridda över länet för att stödja processen lokalt. 2.3 Samverkansgrupp Eksjö. Det finns i Eksjö kommun en samverkansgrupp för hälsa och lärande mot övervikt. Det är en tvärprofessionell grupp med representanter från skolhälsovården, barnhälsovården, folktandvården, kostenheten, skolledarna, landstingets dietister, folkhälsoplanerare, förskollärare familjecentralen samt representant från Studieförbundet Vuxenskolan. Gruppens syfte är förbättrad samverkan för att främja barn och ungas hälsa. Inriktningen är att motverka övervikt och fetma som idag är ett stort hot mot folkhälsan. Åtgärder och aktiviteter för att komma till rätta med problemet sker på flera olika nivåer. Från samverkansgruppen har en del aktiviteter initierats. En policy har tagits fram för att främja en hälsosam miljö för alla barn och ungdomar inom förskola, grundskola och skolbarnomsorg. Policyn ger en riktning om en matsäcks innehåll och hur födelsedagar och fredagsmys kan hanteras. Samverkansgruppen startade med hjälp av simhallens personal till hösten 2010 en aktivitetsgrupp för barn som behöver aktivera sig och känna samhörighet med andra barn i samma situation. Samtidigt som barnen är på aktivitet leder Studieförbundet Vuxenskolan ett föräldraforum där föräldrar får tillfälle att pratas vid och där enklare föredrag och expertis kan kallas in. Skolsköterska Ingela Delhag och skolläkare Anders Johansson ingår i samverkansgruppen och är de personer som framförallt har initierat pilotprojektet Sunda Greven på Slottet. 4

5 2.4 Stockholm obesity prevention program - STOPP I Stockholm har ett preventionsprogram i skolmiljö drivits mellan 2001 till Det är utifrån deras erfarenheter detta projekt har initierats. Nedan följer ett utdrag från en avhandling om STOPP - Physical activity in 6-10 year old children: Variation over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention av Gisela Nyberg (3). Syftet med denna avhandling var bl.a. att undersöka om man genom ett interventionsprogram i skolan kan förebygga och minska övervikt och fetma hos barn i åldern 6-10 år pojkar och flickor i åldern 6-10 deltog i ett preventionsprojekt, STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). STOPP är en randomiserad studie med fem interventionsskolor och fem kontrollskolor som pågick mellan De förebyggande insatserna i projektet var framför allt att förbättra kosten i form av en minskning av fett och sockerkonsumtion i skollunchen och mellanmålet i skolan och på fritids. Dessutom att öka den fysiska aktiviteten i skola och på fritids med 30 minuter varje dag under skoltid (utöver idrottslektioner) och att begränsa stillasittande aktiviteter på skol- och fritids tid. Konklusion: Förändringar över en längre tid i skolan och på fritids med ökad fysisk aktivitet och förbättrad kost har en signifikant effekt på utvecklingen av övervikt och fetma och kan påverka livsmedelsval i hemmet. Interventionseffekten berodde sannolikt på hälsosamma ätvanor i skolan, fritids och i hemmet och troligtvis inte på den fysiska aktiviteten eftersom inga skillnader mellan intervention och kontrollskolor i fysisk aktivitet kunde påvisas. Resultaten visade även att det fanns samband för både fysisk aktivitet och aerob kapacitet med insulinnivåer. 2.5 Grevhagsskolan och dess fritidshem Grevhagsskolans vision: Hälsa, lärande och trygghet. Grevhagsskolan har tidigare deltagit i arbete med hälsofrämjande skola vilket bl.a. har inneburit att personalen redan för 8-9 år sedan gått utbildning i det salutogena synsättet vilket inrymmer två begrepp; salutogenes och känsla av sammanhang (KASAM). Tre komponenter skapar KASAM. Det är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Skolan har fokuserat på friskfaktorer och att det fysiska och psykiska hänger ihop. KASAM är ett av ledorden. För Grevhagsskolan innebär det att verka för att alla elever ska uppleva skolan och fritidshemmet som meningsfull och ha möjlighet att förstå och påverka vad som händer dem där. KASAM påverkas givetvis även av faktorer utanför skolan, såsom exempelvis situationen i familjen, på fritiden och i bostadsområdet. Därför är det viktigt att ha med föräldrarna i det hälsofrämjande arbetet och gärna öppna upp mot närsamhället för att hitta samarbetspartners där. ( Det krävs en hel by för att fostra ett barn Afrikanskt ordspråk). Inriktningen på skolan har varit att främja det som är positivt och som fungerar. Om barnen mår bra leder det till bättre måluppfyllelse för skolan. Flera aktiviteter bedrivs sedan dess i ordinarie skolplan vilket går att läsa mer under rubrik Aktiviteter. 5

6 2.6 Förskolan Slottet Förskolan har samma vision, d.v.s. Hälsa, lärande och trygghet. Slottet nystartade Hälsoperspektivet fanns med redan från start och det skrevs med i arbetsplanen vad hälsa innebar; mycket rörelse, uteaktiviteter men också en stressfri miljö. Slottet arbetar aktivt med detta även nu. 3. Syfte Det övergripande syftet med pilotprojektet är att verka för en förskola, skola och fritidshem med positiv helhetssyn när det gäller hälsa. Vi ska gemensamt ge förutsättningar för och främja mer hälsosamma levnadsvanor genom sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet. 4. Mål och målgrupp Målgrupperna är både personal och barn på Grevhagsskolans all verksamhet och förskolan Slottet. Målet är att personalen på ett strukturerat sätt i de ordinarie arbetsrutinerna införlivar daglig fysisk aktivitet och sunda kostvanor för barnen. Målet är att barnen därigenom mår bättre och att barnen stimuleras till en positiv utveckling gällande ökad måluppfyllelse i skolan. 5. Genomförande 5.1 Kommunikation Information om projektets innerbörd sker på olika sätt. Grevhagsbladet Grevhagsbladet är ett informationsblad som förmedlas till föräldrar i skolan 3-4 gånger per termin. 6

7 Föräldramöten Informationskvällar om projektet med skolläkare Anders Johnsson och dietist Lina Bringner ägde rum under läsåret 2009/2010. Vid första föräldramötet i förskoleklass informeras föräldrarna av Elevhälsan om detta arbete. Hälsogrupp Brukarrådet har tre representanter som är med i skolans hälsogrupp. I hälsogruppen deltar rektorer, elevhälsan, föräldrarepresentanter, fritidspedagoger, lärare, förskollärare och kokerska. Hälsogruppen träffas 1-2 gånger per termin. Hemsidan Det har upprättats en speciell hemsida för pilotprojektet vilken kommer att utvecklas efterhand. Just nu finns en del bra frukostförslag utlagda. Framöver är det tänkt som ett komplement till föräldrainformation där all information om projektet ska finnas, bra länkar m.m. Se välj barn och utbildning, grundskola, våra grundskolor, Grevhagsskolan, pilotrojektet Aktiviteter Aktiviteter sedan tidigare, före projektets start Fysisk aktivitet Förskolebarnen är ute varje förmiddag och gör längre skogsutflykter. Kullen med vindskydden utnyttjas flitigt. Förskoleklasserna t.o.m. År 1 är ute en dag per vecka. Handslaget var en ekonomisk satsning på totalt en miljard, som regeringen under 4 år ( ) riktade mot idrotten och dess föreningsliv. Det grundläggande syftet med Handslaget var att erbjuda barn och ungdomar som inte deltar i idrott en lustfylld och hälsofrämjande idrottsaktivitet. Under 2004 började Grevhagsskolan med obligatorisk aktivitet för 3:orna. Skolan samarbetade med innebandyföreningen och handbollsföreningen. Handslaget var bakgrunden till att skolan startade med 30 minuters fysisk aktivitet per dag för eleverna. 7

8 De dagar som det inte finns idrott på schemat ingår organiserad rörelse för alla klasser (F 6) med lekar, promenad och dylikt. Eleverna har själva fått vara med och planera genomförandet vilket innebär både en elevmedverkan och ett ansvarstagande för eleverna. Fritidshemmen är ute varje eftermiddag och har också skogsutflykter. Röris är ett annat exempel på fysisk aktivitet som lärarna har utbildats i för att få in rörelse under skoldagen. Röris produceras av Friskis & Svettis och är jympa till musik för barn mellan 6 och 10 år. Programmen är framtagna för att inspirera till ett liv med rörelse både för barn och vuxna. Programmet tränar kondition, styrka, rörlighet, balans och avslappning. De olika delarna kan användas var för sig eller tillsammans. Hela programmet tar ca 20 minuter och kan genomföras både inomhus och utomhus. Varken barnen eller ledarna behöver byta om. Det fungerar mer som en rörelsepaus, t.ex. mellan matematiken och svenskan. Mat Förskolan har egen kokerska. Frukost och mellanmål samt grönsaker till lunch tillagas av henne. Delar av lunchen kommer färdiglagat från Snickarens servicehus. Gröt serveras till frukost två till tre gånger per vecka. I övrigt är det naturell fil med bär samt rågfras och müsli som serveras. Frukt serveras tre gånger per dag Aktiviteter läsåret 2009/2010 Fysisk aktivitet: Mini-Röris (3-6 år) riktar sig till barn i förskolan och introducerades på Slottet under läsåret 2009/2010. Det genomförs var tredje vecka utomhus för alla barn och personal. Utedagen för förskolan är mellan kl 9-14 och innebär naturlig rörelse. Barnen har med sig en egen matsäck utifrån kommunens riktlinjer. 8

9 Det som rekommenderas är smörgås, frukt och dryck (ej läsk). Förutom matsäcken lagas under utedagen mat i stormkök eller att färdig mat från förskolan tas med. Det var en avdelning som genomförde detta under läsåret. Förskoleklasserna t.o.m. År 2 är ute en dag per vecka. På städdagen på skolgården har det införts priser som uppmuntrar till aktivitet. Det är bollar, hopprep, twistband och liknande istället för glass som tidigare. Den nationella satsningen Handslaget har fortsatt i nytt namn och heter nu Idrottslyftet. Eksjö kommun har deltagit i Idrottslyftet där bl.a. utbudet för elever har utökats med ridning. Kommunen har fördelat möjligheterna för olika skolor att delta. Grevhagskolan har under 2009/2010 inte haft högsta prioritet. Mat Frukosten på fritidshemmen har förändrats under 2009/2010 genom att det inte serveras söta youghurtar längre. Istället serveras naturell fil och färska bär samt bröd och frukt. Frukosten hämtar personalen i köket (efter en matlista). Man undviker popcorn som fredagsmys. Fritidscaféer genomförs 2-3 gånger per termin. Vid fritidscaféer serveras bl.a. pizzabullar, frallor, morotsstavar, gurkstavar. Det är emellertid tillåtet att servera en kaka. Sedan 2009/2010 firas födelsedagar på förskolan med lekar och upplevelser. På fritids firas födelsedagar inte längre med något sött Aktiviteter läsåret 2010/2011 Fysisk aktivitet: Utedagen som en avdelning på förskolan genomförde läsåret 2009/2010 har utökats så att ytterligare en avdelning har samma upplägg. I åk 3 har det införts att eleverna har lektioner förlagda utomhus en dag per månad. Under hösten 2010 kommer två fritidspedagoger att sköta rastaktiviteter på skolgården för alla barnen. Målet är att låta eleverna själva ta fram exempel på bra rastlekar. Utifrån tidigare erfarenheter med Idrottslyftet kommer föräldrar att informeras om att skolan gärna, liksom tidigare, samarbetar med föreningar där föreningen kommer till skolan och håller i något pass ibland. Mat: Vid fritidscaféer serveras mer sällan kakor och bullar. Det är oftare hembakt bröd, pizzabullar etc. Mellanmål Riktlinjerna för matsäckar till föräldrar och barn förordar frukt, smörgås och dryck (ej läsk). Skolmaten har delvis förändrats, det serveras mer hemlagade grytor med grytbitar eller färs som bas, det serveras oftare fiskgratäng eller fiskgryta än panerad fisk. Kostenheten jobbar på 9

10 att minska användningen av pulversåser och satsar på hemlagade alternativ. Potatismoset tillagas från grunden, pulvermos förekommer endast i nödfall om moset tar slut. Eksjö kommun jobbar på att handla mer ekologiskt Inriktning fram till 2011/2012 Vandrande skolbussar. Lägesenkät till personal. Enkät på föräldramöte hösten Förbättra matmiljön Tabell 1: Aktiviteter påbörjade före projektet, under läsåret 2009/2010 samt under läsåret 2010/2011. Tom ruta innebär fortsatt arbete Tidigare 2009/ /2011 Fsk gör längre skogsutflykter En avd. på förskolan lagar mat i stormkök eller har med mat på utedagen (kl 9-14). År 3. Via Handslaget Obligatorisk aktivitet. Innebandy och handboll. Fskl till år 1 är ute en dag per vecka. Organiserad rörelse för alla (F-6) de dagar ej idrott. Fritidshem ute varje em. samt genomför skogsutflykter Röris (6-10 år), rörelsepaus. Gröt serveras två ggr per vecka på fsk Frukt tre ggr per dag på fsk Naturell fil på fsk Fortsättning på Handslaget Idrottslyftet. (ridning) Fskl till år 2 är ute en dag per vecka. Miniröris (3-6 år) var tredje vecka utomhus för barn och personal. På skolgårdens städdag delas aktivitetspriser ut istället för glass. Ytterligare en avd på fsk genomför utedagen enligt samma upplägg. Idrottslyftet vilande År 3 har lektioner utomhus en dag per månad. Fritidspedagoger sköter rastaktiviteter på skolgården för alla barn. Naturell fil istället för söta youghurtar inom fritdshemmen Fsk firar födelsedagar med lekar och upplevelser. Fritids firar inte längre födelsedagar med något sött. Fritidscaféer serverar pizzabullar, frallor, morotsstavar. Ibland kakor. Gröt serveras två ggr per vecka på fritidshemmen Mer sällan kakor och bullar på fritidscaféerna. 10

11 Tidigare 2009/ /2011 Riktlinjer för matsäckar sprids till föräldrar och barn. Skolmaten har förändrats med mindre panering Mer ekologiskt odlade livsmedel. Mål att nå ett mål på 25% 6. Resultat De mätningar som utförs hänförs till uppställda mål och syftet med projektet. Målet är att personalen på ett strukturerat sätt i de ordinarie arbetsrutinerna införlivar daglig fysisk aktivitet och sunda kostvanor för barnen. Detta mäts via personalenkäter. Målet är att barnen därigenom mår bättre och att barnen stimuleras till en positiv utveckling gällande ökad måluppfyllelse i skolan. Om barnen mår bättre mäts via den trivselenkät som skolan utför tre gånger per termin där både fysiska och psykosociala faktorer finns med. Högre måluppfyllelse följs via elevernas nationella prov. Det övergripande syftet med projektet är att verka för en förskola och skola med positiv helhetssyn när det gäller hälsa. Förskolan och skolan ska ge förutsättningar för och främja mer hälsosamma levnadsvanor genom sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Föräldrarnas inställning och respons till projektet undersöks via enkäter på föräldramöten med början hösten Diskussion Just nu är vi mitt i projektet. All personal är medveten om att vi genomför ett projekt och medvetenheten om barns hälsa har ökat. Enkäterna som riktar sig till föräldrar och personal kommer att ge en nulägesbeskrivning av önskad utveckling. Det finns en hel del tankar om vad vi vill förändra, exempelvis matmiljön i skolan. Vi tar tacksamt emot synpunkter på vad vi kan utveckla ytterligare. Projektet följs av ledningsgruppen och elevhälsan. Inom samverkansgruppen för hälsa och lärande mot övervikt tas också dessa frågor upp. En sammanfattning av projektet och vilka framgångsfaktorer som framkommit kommer att redovisas i slutrapporten Erfarenheterna kommer därefter att spridas till andra förskolor, skolor och fritidshem i kommunen. 11

12 8. Referenser 1. Obesity: prevention and managing the global epidemic. Geneva: WHO; Vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Christina Fåhraeus, distriktsläkare, Hälsan, Jönköping. Carin Oldin, barnläkare, Barn- och ungd med mott, Hälsan, Jönköping. Hans Lingfors, distriktsläkare, Habo. Reviderat februari 2008 Fastställd i Medicinsk programgrupp Primärvård, Physical activity in 6-10 year old children: Variation over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention, Gisela Nyberg. Solna: Karolinska Institutet Bilagor PM ang. matsäck fredagsmys och firande av födelsedagar för Eksjö kommun. 12