REGIONALT VÅRDPROGRAM Demens 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONALT VÅRDPROGRAM Demens 2011"

Transkript

1

2

3 REGIONALT VÅRDPROGRAM Demens 2011 Författare Christina Rittemar-Melin Lars-Olof Wahlund Margareta Hölne ISBN RV 2011:01

4 Det medicinska programarbetet inom SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att patienter, vårdgivare och beställare skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 2 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet bedrivs inom Medicinskt Kunskapscentrum i samverkan med såväl sakkunnigorganisation som leverantörer och beställare. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. 2

5 Förord Demenssjukdomarna är långvariga sjukdomar där patienten vid tidpunkten för diagnos endast har en förväntad återstående livslängd som är hälften mot den genomsnittligt förväntade i motsvarande åldersgrupp. Under sjukdomsförloppet förlorar den sjuke gradvis sin autonomi. Detta regionala vårdprogram är en uppdatering och vidareutveckling av Regionalt Vårdprogram Demens SLL 2006 och har efterfrågats av företrädare i närsjukvården och äldrevården i Stockholms län. Vårdprogrammet bygger på Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 och SBU:s arbete med demenssjukdomar. Dokumentet utgör riktlinjer för hur vård och omsorg för personer med demenssjukdom bör bedrivas i Stockholms län. Det riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen som kommer i kontakt med demenssjuka personer, såväl i öppna som i slutna vårdformer. Vårdprogrammet är framtaget inom ramen för det medicinska programarbetet av Demensrådet i Stockholms läns landsting. Målet är att all personal inom hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen som kommer i kontakt med demenssjuka personer ska tillämpa vårdprogrammet, för att kunna initiera utredning, behandla enligt programmets riktlinjer och anpassa medicinsk vård, omvårdnad och omsorg efter den sjukes behov på ett kunskapsbaserat vis. I slutet av skriften finns bilagor med officiella demenskriterier, tester och kriterier för de geriatriska utredningsenheterna. Stockholm juni 2011 Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Martin Annetorp SPESAK Ordförande Specialitetsrådet geriatrik Thomas Wohlin SPESAK Ordförande Specialitetsrådet allmänmedicin 3

6 Innehåll Förord...3 Innehåll...4 Inledning...5 Definition av demens...8 Hur vanlig är demenssjukdom?...9 Typer av demens...10 Yngre personer och utlandsfödda med demenssjukdom...13 Lindrig kognitiv störning och MCI (F06.7)...15 Konfusion...16 Varför utreda och behandla?...18 Prevention...20 Demensutredning...22 Behandling...27 Vård i livets slutskede...32 Omvårdnad och omsorg...34 Att vara anhörig till person med demenssjukdom...37 Den demenssjukes vårdkedja...39 Kvalitetsindikatorer...45 Konsekvensanalys...46 Kvalitetskriterier för specialiserade demensutredningsenheter...48 Bilaga 1 Officiella demenskriterier...49 Bilaga 2 Tester och formulär...60 Bilaga 3 Förslag på uppgifter och kompetenskrav för olika funktioner på specialiserad demensutredningsenhet:...65 Bilaga 4 Specialiserade demensutredningsenheter i Stockholms Län

7 Inledning Detta är ett regionalt vårdprogram för vård av personer med risk för eller utvecklad demenssjukdom. Det riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen som kommer i kontakt med demenssjuka personer, såväl i öppna som i slutna vårdformer. Målet är att personalen ska ha kunskap om vårdprogrammet för att kunna initiera utredning, behandla enligt programmets riktlinjer och anpassa medicinsk vård, omvårdnad och omsorg efter den sjukes behov på ett kunskapsbaserat vis. Vårdprogrammet baserar sig på den etiska plattform som Prioritetsutredningen utgick ifrån: 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde. 2. Behovs- eller solidaritetsprincipen. Resurserna bör satsas på de områden där behoven är störst. Solidaritet innebär också att man särskilt beaktar behoven hos de grupper som inte är medvetna om sitt människovärde, har mindre möjligheter än andra att göra sina röster hörda eller att utnyttja sina rättigheter. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. Man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Vården av de demenssjuka faller också inom prioritetsutredningens högsta prioriterade nivå, formulerad enligt följande. Vård av livshotande akuta sjukdomar som utan behandling leder till invalidisering eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ (lindrande) vård i livets slutskede. Vård av människor med nedsatt autonomi. Demenssjukdomarna är långvariga sjukdomar där patienten vid tidpunkten för diagnos endast har en förväntad återstående livslängd som är hälften mot den genomsnittligt förväntade i motsvarande åldersgrupp. Under sjukdomsförloppet förlorar den sjuke gradvis sin autonomi. Värdegrunden uttrycks i lagstiftningen i socialtjänstlagen (2001:453), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som har stöd i regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De grundläggande värderingarna som uttrycks i lagstiftningen innebär att personer med demenssjukdom ska få sin integritet och sitt självbestämmande respekterat ska få tillgång till insatser på jämlika villkor och att insatserna är lättillgängliga ska få sina rättigheter respekterade ska kunna känna sig trygga inte får diskrimineras, till exempel uteslutas från vård och omsorg pga kön, etnicitet, ålder eller diagnos Se vidare i nationella riktlinjerna där detta vidareutvecklas och beskrivs ur praktiska aspekter. 3 Vårdens svåra val, rapport från Utredningen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården,

8 Målet för demenssjukvården i Stockholms läns landsting är ett effektivt omhändertagande, med tidig utredning och insättande av adekvata insatser, för att befrämja patienters och anhörigas förmåga till ett värdigt och hanterbart liv. Detta görs genom: 1. En effektiv vårdprocess med samverkande vårdorganisationer och hög medicinsk/klinisk kvalitet tillgänglig i hela länet. 2. Tidig upptäckt och snabb utredning. Primärvårdens roll betonas eftersom det ofta är där man fångar upp patienter med minnesstörning. Geriatriken har huvudansvaret för utvidgad utredning vid specialistenhet. 3. Fler utredningar bör göras, som regel i öppenvård. 4. Behandling med adekvata farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. 5. Samverkan med kommunens aktörer i en sammanhållen vårdkedja med individuell gemensam vårdplanering. 6. Stöd till anhöriga. 7. Användande av Indikatorer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom enligt Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen Målet för demensvården i kommunerna är att skapa förutsättningar för ett gott liv i gemenskap med anhöriga och vänner så långt och länge det är möjligt. Genom att arbeta mot samma mål med medicinsk utredning och behandling och omvårdnadsinsatser kan förutsättningar skapas för att den demenssjuke på ett positivt sätt ska kunna stanna i sin hemmiljö. När särskild boendeform blir nödvändig ska den vara av hög kvalitet. Deltagare i arbetet Arbetsgrupp och förankring Vårdprogrammet är en uppdatering av det tidigare vårdprogrammet 2006 som sammanställdes av en arbetsgrupp bestående av medlemmar i Kognitiva Klubben nätverket för demensutredningsenheterna i Stockholms län och företrädare för primärvård och kommuner. Vi vill rikta ett stort tack till dem som deltog i det ursprungliga arbetet och till Christina Rittemar Melin för arbetet med uppdateringen. Sedan 2008 har Kognitiva Klubbens arbete formaliserats genom bildandet av Demensrådet, ett projekt inom HSN-förvaltningen, och som finansieras av statliga stimulansmedel. Huvudansvariga för det uppdaterade vårdprogrammet är Prof. Lars-Olof Wahlund, Ordförande i Demensrådet, Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge och NVS-institutionen, sektionen för geriatrisk medicin, Karolinska Institutet samt Margareta Hölne, Demensrådet, överläkare Jakobsbergsgeriatriken. 6

9 Deltagare i uppdateringen av vårdprogrammet Demens 2011 Lars- Olof Wahlund, professor, ordförande Demensrådet, Karolinska Institutet Michaela Grut, geriatriker, Danderydsgeriatriken Christina Rittemar Melin, geriatriker, Gotland Eva Stål Söderberg, sjuksköterska, projektledare Demensrådet Sten Holm, projektledare, Medicinskt kunskapscentrum Margareta Skog, Vårdsak geriatrik Margareta Hölne, projektledare Demensrådet, geriatriker, Jakobsbergsgeriatriken Det regionala vårdprogrammet har varit på remiss till Specialitetsråden allmänmedicin och geriatrik. Synpunkter har inhämtats från Alzheimerföreningen i Stockholm och Demensförbundet i Stockholm. Deltagare i vårdprogramsarbetet i Kognitiva Klubben 2006 Marie Backman, geriatriker Jakobsbergsgeriatriken Kerstin Brantemark, arbetsterapeut Handens geriatriska klinik Marianne Gritti, demenssjuksköterska Tyresö kommun Michaela Grut, geriatriker Danderydsgeriatriken Ulla Haraldson, arbetsterapeut Stockholms sjukhem Margareta Hölne, geriatriker Capio geriatrik Löwenströmska sjukhuset Birgitta Jäger-Kalin, demenssjuksköterska Sundbybergs kommun Lena Mattila, MAS Tyresö kommun Christina Rittemar Melin, geriatriker Capio geriatrik Löwenströmska sjukhuset Karel Novak, geriatriker Christina Palmred, demenssjuksköterska Järfälla kommun Marie Persson, psykolog Stockholmsgeriatriken Lena Pomerleau, primärvårdsläkare SLPO Inger Rehn, mottagningssjuksköterska Stockholmsgeriatriken Solveig Strand, MAS Sundbyberg Beata Terzis, psykolog, Södra Stockholms Geriatriska klinik Lars-Olof Wahlund, geriatriker, professor KI Huddinge 7

10 Definition av demens Demenssjukdomar hör till gruppen folksjukdomar och är vanliga i de högre åldrarna, men förekommer även hos yngre personer. I demensbegreppet ingår att störningen skall vara bestående och förvärvad, det vill säga att den utgör en nedgång i intellektuell, känslomässig och praktisk kapacitet jämfört med hur personen varit tidigare. Demensdiagnosen är en sammanvägnings- (konsensus-) diagnos, det vill säga att det inte finns några enstaka konklusiva undersökningar (diagnostiska markörer) för att fastställa demens. Detta innebär att en rad fakta om patienten, både anamnestiskt (berättelsen om patienten och sjukdomsutvecklingen) och från olika undersökningar, måste samlas in och sammanvägas. Observera att endast de tillstånd som säkert påvisats får klassificeras enligt DSM-IV 4 och ICD-10 5, således inte vid enbart misstanke om sjukdom. Definition av demens enligt DSM-IV (förkortad version) Minnesstörning (obligatorisk) Åtminstone en av följande störningar: Afasi (språksvårigheter) apraxi (nedsatt motorisk förmåga trots intakta motoriska funktioner, dvs förstår ej bruket av vissa saker) agnosi (känner inte igen eller kan inte identifiera föremål trots intakta sensoriska funktioner) exekutiva störningar (nedsatt förmåga planera, organisera etc.) Nedsatt arbets- eller social förmåga som innebär en nedgång från en tidigare högre funktionsnivå. Uppträder inte enbart i samband med konfusion. Tillståndet ska ha varat i mer än sex månader. 4 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Classification of Mental and Behavioural Disorders: Diagnostic criteria for research, WHO

11 Hur vanlig är demenssjukdom? Totalt bedöms cirka personer i Stockholms län ha en demenssjukdom, varav cirka är yngre än 65 år. Prevalensen (förekomsten) stiger exponentiellt med åldern och fördubblas för varje 5-årsperiod över 65 år. I 65-årsåldern har 1 2 % en demenssjukdom, i 80-årsåldern ca 20 % och i årsåldern ca %. Med ökad andel äldre i befolkningen räknar man med en ökning av antalet demenssjuka från år 1991 till 2025 med 52 %. Incidensen (antal nyinsjuknade) beräknas till ca nya demensfall/år (varav 200 yngre än 65 år). Detta betyder att lika många nya utredningar måste utföras varje år. Dessa initieras och påbörjas ofta i primärvården (basal utredning) men måste ofta remitteras vidare för en utvidgad utredning, utförd vid en specialiserad demensutredningsenhet. (Se bilaga 4.) Till detta ska läggas de som ännu ej är utredda sen tidigare. För närvarande görs ca demensutredningar/år på de geriatriska klinikerna. Resterande utredningar sker på andra enheter, främst inom primärvården. Det måste betonas att de som inte blir föremål för en tidig utredning så småningom ändå kommer att genomgå en utredning i och med att sjukdomen progredierar (förvärras) och leder till att personen ej klarar sig själv. Varje år får ungefär individer i länet en demensdiagnos (jämför med incidensen). Det innebär inte att alla har genomgått en demensutredning. Mortaliteten är hög, år 2009 avled personer med demensdiagnos. Det fanns drygt individer i Stockholms län med en demensdiagnos år 2009, varav knappt är under 65 år och ca personer har ett demensboende. Dessa personer har under året konsumerat vårdtillfällen i sluten vård och gjort öppenvårdbesök. Kostnaden för denna vård uppgick till drygt 1 miljard kronor. Den största kostnaden för vård och omsorg har kommunerna i länet, ca 8 miljarder kronor per år. 9

12 Typer av demens Det finns ett 70-tal olika sjukdomar som leder till demens. Dessa uppdelas i: Primärdegenerativa (t ex Alzheimerdemens, Lewybodydemens, Parkinsondemens, demens vid Downs syndrom och frontotemporala demenser), ca 60 %. Vaskulära demenser (t ex multiinfarkt- och småkärlsdemens), ca 30 %. Sekundära demenser (alkoholdemens och demenser pga. bestående skador av blödningar, infektioner, icke behandlingsbara hjärntumörer, långvarig syrebrist, trauma, normaltryckshydrocefalus o s v), ca 10 %. Speciellt bland de äldre patienterna är det inte ovanligt med blandformer av demens, t ex demens av alzheimertyp med cerebrovaskulär skada. Dessutom kan demensliknande symtom uppstå vid många potentiellt botbara tillstånd som t ex hormon- och vitaminrubbning, läkemedelsbiverkan, förgiftningar, tumörer, infektioner, normaltryckshydrocephalus samt vid psykiatriska sjukdomar som depression, manisk sjukdom och andra psykoser. Se även avsnitten Lindrig kognitiv störning och Konfusion Demens av Alzheimertyp (AD) med tidig debut (F00.0 G30.0 i ICD-10-koden) 7 Patienten är under 65 år vid debuten Smygande debut Långsamt progredierande (tilltagande) försämring av kognitiva funktioner Minnesstörning är det vanligaste tidiga symptomet Temporoparietala symptom som apraxi, språkstörning, försämrad perception och störningar i exekutiva funktioner (abstrakt tänkande och problemlösning) Depressiva symptom kan förekomma, inte minst i början Beteendestörning är vanlig i senare skede Demens av Alzheimertyp (AD) med sen debut (F00.1 G30.1) Debut efter 65 års ålder Symptombilden som ovan vid tidig debut Den kliniska bilden är ofta mer diffus, som uttryck för en mer omfattande skadeutbredning i hjärnan 7 Classification of Mental and Behavioural Disorders: Diagnostic criteria for research, WHO,

13 Demens av Alzheimertyp med cerebrovaskulär skada, så kallad blanddemens (F00.2 G30.8) Demensbild som talar för demens av alzheimertyp, men symptom och utbredning visar samtidig relevant cerebrovaskulär skada. Vaskulär demens (VaD) (F01.0-9) Orsak: cerebrovaskulär skada (skada till följd av nedsatt cirkulation i hjärnan, t ex stroke). Försämring av minne och andra kognitiva funktioner. Symptomen kan fluktuera. Ibland plötslig debut. Ofta trappstegsliknande förlopp, men kan vara kontinuerligt som vid demens av alzheimertyp. Neurologiska bortfallssymtom vanliga (strokesymptom). Flera subgrupper: t.ex. multiinfarktdemens, subkortikal vaskulär demens, strategisk infarktdemens, ischemisk hypoxisk demens, demens pga cerebral blödning. Frontotemporal demens (FTD) (F02.0 G31.0) Kallas även Frontallobsdemens. Progredierande (tilltagande) demens med långsam debut. Debuterar vanligen före 70 års ålder. Personlighetsförändring känslomässig avflackning, hämningsbortfall, bristande sjukdomsinsikt, omdömeslöshet och så småningom apati. Förändring av expressiv språklig förmåga och senare mutism (stumhet). Inledningsvis hyperaktivitet och användarbeteende (tvång att ta i allt man ser), snatteri osv. Kan misstolkas som manisk sjukdom. OBS! minne och praktisk förmåga är relativt välbevarade i tidiga stadier. Lewybodydemens (LBD) (F02.8 G31.8A) Progredierande sjukdom. Fluktuerande kognitiva symptom med minnesnedsättning. Psykiatriska symptom med vanföreställningar och/eller hallucinos, främst synhallucinos och/eller depression. Neurologiska symptom i form av extrapyramidala störningar (påminner om Parkinsons sjukdom), fall och medvetandeförluster. Symptomen förvärras av neuroleptika som bör undvikas. 11

14 Demens vid Parkinsons sjukdom (F02.3 G20.9) Parkinsons sjukdom konstaterad Demens konstaterad i enlighet med kriterierna Demensbilden får inte förväxlas med kognitiv störning eller konfusion orsakad av antiparkinsonmedicinering Alkoholdemens (F10.7) Långvarigt alkoholmissbruk Ingen annan specifik förklaring (abstinens, skallskada, vitaminbristsyndrom osv.) Demens konstaterad i enlighet med kriterierna, OBS! kravet på minst 6 månaders varaktighet i praktiken bör patienten ha varit nykter i minst 6 månader så han/hon hunnit återhämta sig så långt det går Demens utan närmare specifikation (UNS) (F03.9) Demens kan konstateras i enlighet med kriterier Gjorda undersökningar har uteslutit övriga specifika demensdiagnoser/orsaken kan inte fastställas av andra skäl Demens vid Downs syndrom Medellivslängden för personer med Downs syndrom har ökat dramatiskt till för närvarande ca 57 år tack vare medicinsk behandling av bl.a. hjärtfel, epilepsi, ämnesomsättningsrubbningar och psykiatriska symtom samt en bättre omvårdnad. Många utvecklar demenssjukdom av alzheimertyp. Nya uppskattningar talar för att ca 5 % har demens vid 40 års ålder och ca 50 % vid 54 års ålder. Erfarenheten visar att demenssjukdomen har ett snabbare förlopp vid Downs syndrom och det är viktigt att utreda och behandla tidigt. De kommer allt oftare till utredning, och från kommunens sida ifrågasätts ofta kvarboende i det omsorgsboende de länge bott i. Utredning och behandling ställer särskilda krav, men vid visad demens av alzheimertyp behandlas de med samma läkemedel som övriga. De mår bäst av att få bo kvar i samma boende, men personalen behöver mer resurser både vad gäller utbildning och omvårdnad. Demens och kognitiv svikt vid kronisk psykos, hjärnskador etc. I denna grupp yngre finns de som ej har degenerativ hjärnsjukdom som orsak till funktionsnedsättningen men kommer till utredning och till särskilda boenden på ungefär samma sätt. Behandlingen måste vara individuell och omvårdnadsbehovet kan vara mycket olika. Tillståndet progredierar (försämras) inte på samma sätt som vid de degenerativa sjukdomarna och vården blir därför mycket långvarig. Patienternas behov av kontinuitet är mycket stort, liksom behov av medicinsk och psykiatrisk kompetens. 12

15 Yngre personer och utlandsfödda med demenssjukdom Yngre personer med demenssjukdom Antalet demenssjuka yngre än 65 år i Stockholms län, uppskattas till ca Antalet nyinsjuknade per år är ca 200 och är litet jämfört med det totala antalet nyinsjuknade dementa (ca 5 000). En del av dessa yngre demenssjuka har ärftliga former av demens. Vi rekommenderar utredning av alla yngre tidigt i sjukdomen. Den ska förutom klinisk undersökning och anamnes innehålla en magnetkameraundersökning (MRT), SPECT-undersökning av hjärnan (ibland PET-undersökning av hjärnan för att studera energiomsättningen), blodkemiska analyser liksom likvorkemiska analyser. Dessa patienter behöver också genomgå noggranna neuropsykologiska och logopediska tester för att ytterligare stärka diagnostiken och belysa funktionsnedsättningen. De största svårigheterna har man då patienterna befinner sig tidigt i sjukdomsförloppet och/eller är relativt unga. Detta därför att kognitiva problem hos personer under år kan orsakas av många andra saker än demens, samtidigt som symtomen ofta är otydliga. Stora svårigheter finns att särskilja mellan demenssymtom och symtom vid t ex depression, ångest och utmattningssyndrom. Dessutom är det av mycket stor vikt att utreda dessa yngre patienter eftersom en korrekt behandling och ett korrekt omhändertagande är oerhört viktigt för dem själva och deras anhöriga. Då de ofta förvärvsarbetar finns ett stort behov av samarbete med Försäkringskassan och arbetsgivare för att hjälpa patienterna att hantera sina kognitiva svårigheter. Program för utveckling av stöd och hjälp vid minneshandikapp är nödvändigt att ta fram. Dessa yngre patienters barn har en mycket svår situation och har särskilt behov av speciellt stöd, allt från genetisk rådgivning till samtalsgrupper. Den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen innebär att stödet till anhöriga skall anpassas även till personer under 65 år. I detta arbete måste hela socialtjänsten involveras och nätverk byggas för att samordna stödet till yngre anhöriga mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården 8. Ett exempel kan vara att barn till föräldrar med demenssjukdom får träffa barn i samma situation. Det relativt låga antalet yngre demenssjuka, och de stora krav dessa utredningar ställer, leder till att det är rimligt att utredningarna sker centralt på få enheter med stora samlade resurser med redan etablerad kunskap om denna patientgrupp. 8 Socialstyrelsen Fokus på anhöriga, 2009, Artikel nr 15 ( 13

16 Invandrare med demenssjukdom Idag finns ett stort antal personer med invandrarbakgrund som har en demenssjukdom. För de som kommer från ett annat land än de nordiska tillkommer en extra dimension. De har ofta svårt att göra sig förstådda eller uttala sina önskningar. Språk man lärt sig i vuxen ålder påverkas i större utsträckning än barndomsspråket. Språken kan inledningsvis blandas ihop och allt eftersom demenssjukdomen utvecklas förlorar man det nyinlärda språket allt mer. Tvåspråkig personal är det bästa men kan vara svårt att tillgodose i vård och omsorg. Studier bland finsktalande äldre med demenssjukdom visar att tvåspråkiga vårdare ökade den ömsesidiga respekten. Man behöver få kommunicera på sitt modersmål för att få stöd och känna mening i tillvaron. Andra aspekter av kulturell bakgrund är också viktiga för att känna trygghet och hemkänsla, inte minst vad gäller maten. 14

17 Lindrig kognitiv störning och MCI (F06.7) Lindrig kognitiv störning kallas ibland också Kognitiv svikt eller Mild Cognitive Impairment, MCI. Minnesförsämring med stigande ålder är ett välkänt fenomen i befolkningen och är hos vissa en naturlig del av ett normalt åldrande. Men i takt med att vi lärt oss identifiera olika demenssjukdomar, att kunskapen hos allmänheten ökar samt att möjligheten till behandling vid demenssjukdom har blivit känd, söker många utredning allt tidigare. Då kan utredningen leda till identifiering av kognitiv störning utan att kraven för diagnosen demens är uppfyllda. Ibland beror den sviktande kognitionen på känd kroppslig sjukdom, psykiatrisk sjukdom som depression, posttraumatiskt stressyndrom, utmattningssyndrom, läkemedel, missbruk eller på en pressad livssituation med ökad stress och koncentrationssvårigheter. Ibland hittas ingen orsak till patientens kognitiva svårigheter och personer i denna grupp har en ökad risk att insjukna i demenssjukdom. Definition Det finns dåligt accepterade kriterier för detta tillstånd. MCI-begreppet innebär åldersrelaterad subjektiv och objektiv försämring av minne och intellektuella funktioner, utan att detta föranleder den funktionella försämring som gör att individen uppfyller kriterier för demens. Lindrig kognitiv störning kan också vara orsakad av specifik skada efter exempelvis stroke och ej uppfylla alla kriterierna för demenssjukdom. Det finns för närvarande år 2011 ingen accepterad behandling av detta tillstånd. Läkemedlen avsedda för demens av alzheimertyp är ej godkända för behandling av lindrig kognitiv störning eller MCI. Det är för framtiden angeläget att utveckla metoder för att identifiera de personer vars kognitiva störning beror på att de håller på att utveckla en demens av alzheimertyp. Hur vanlig är lindrig kognitiv störning? Det finns sparsamt med uppgifter. MCI-förekomsten ökar med stigande ålder och i en kanadensisk undersökning uppges 11 % i åldern år, 24 % i åldern år och 30 % över 80 års ålder ha MCI. Gruppen är mycket varierande och alla kommer inte att utveckla demenssjukdom. I en uppföljning i Kungsholmsprojektet i Stockholm hade efter 3 år 1/3 utvecklat demens, 1/3 var oförändrade och 1/3 var förbättrade. 15

18 Konfusion Definition Konfusion är en akut störning av medvetandet (d v s grumlad förmåga att uppmärksamma omgivningen med minskad förmåga att fokusera, vidmakthålla eller skifta uppmärksamheten) med förändringar av kognition och perception. Störningen utvecklas under kort tid (vanligen timmar eller dagar) och tenderar att fluktuera under dygnets lopp. Den har en utlösande orsak. Hur vanlig är konfusion? De viktigaste riskfaktorerna är hög ålder, demenssjukdom, syn- eller hörselnedsättning, tidigare konfusionsepisoder samt om man behandlas med många läkemedel. Stora variation i frekvens och incidens har rapporterats. Utan riskfaktorer är förekomsten hos personer över 65 år beräknad till 5 10 %. I riskgrupperna har olika studier visat motsvarande siffror på %. Hälften av de konfusoriska patienterna diagnostiseras aldrig (inklusive de som får felaktig diagnos). Detta betyder att på sjukhusen och äldreboendena vistas ett flertal människor som lider av ett plågsamt och allvarligt tillstånd, vilket om det uppmärksammas ofta kan botas eller lindras. Om inte, leder konfusion i % av fallen till döden och lika ofta till långvarig institutionalisering enligt flera undersökningar. Om konfusion Den konfusoriske patienten befinner sig i ett inre kaos med bristande förmåga att orientera sig och förstå omgivningen och andras beteenden. Detta leder antingen till avskärmning (hypoaktivitet) eller rastlöshet med ångest och aggressivitet (hyperaktivitet), ofta omväxlande med varandra. Många kan efteråt beskriva sina känslor av fruktan, hopplöshet, övergivenhet och misstänksamhet. Sömn- och vakenhetscykeln är störd. Patienten vantolkar ofta verkligheten och kan ha hallucinationer. Tanke- och talförmågan blir ofta splittrad och oorganiserad. Ibland kan skakningar, stelhet eller slapphet uppstå. En mängd olika orsaker kan utlösa konfusion. De flesta sjukdomar kan utlösa konfusion, särskilt hos känsliga individer, och i alla åldrar. Den utlösande faktorn hos yngre är vanligen ett stort trauma medan en mindre belastning kan utlösa konfusion hos äldre, i synnerhet bland dem med kognitiv störning eller demenssjukdom. Trauma såsom fallskador och operationer samt infektioner är de vanligaste orsakerna. Även hjärtinfarkt, stroke, undernäring, intorkning, urinstämma och förstoppning är vanliga, liksom ogynnsam effekt av läkemedel (bland andra läkemedel med antikolinerga biverkningar, lugnande läkemedel, smärtstillande läkemedel, antiepileptiska läkemedel, steroider), depression och krisreaktioner vid anhörigs död eller sjukdom samt miljöförändring. Behandlingen vid konfusion är flerfaldig. Bemötandet och omhändertagandet är av största vikt. Lugn miljö och lugna, enkla förklaringar ger den sjuke en bättre chans att förstå vad 16

19 som händer. Därutöver behöver man ta reda på orsaken och behandla den specifikt, se till att den sjuke får tillräcklig vätska och näring, att naturliga kroppsfunktioner fungerar, hjälpa syn och hörsel samt försöka normalisera dygnsrytmen. God information till anhöriga är viktig eftersom deras oro annars kan bidra till att den sjukes oro ökar. 17

20 Varför utreda och behandla? Att drabbas av demenssjukdom är en tragedi för den sjuke och dennes anhöriga. Alla med misstänkt kognitiv svikt ska därför utredas så tidigt som möjligt. Lika viktigt som att bekräfta en eventuell demenssjukdom är att få reda på att man inte har sjukdomen, utan att problemen har en annan förklaring. Demenssjukdomen är kronisk och patienterna kan leva i tiotals år med sin allt mer handikappande sjukdom. De har rätt att få veta allt man vet om sjukdomens art och natur och vad de har att vänta sig i framtiden. Det krävs information och stöd till de drabbade familjerna. För att detta ska bli möjligt krävs en noggrann utredning. Vanligen söker patienterna själva eller via sina anhöriga för t ex minnesproblem. Men även nydebuterade personlighetsförändringar hos medelålders och äldre personer bör föranleda en bedömning av om en demenssjukdom föreligger. Det är viktigt att vara observant på tecken på kognitiv svikt hos personer som söker för andra åkommor såsom oklar trötthet, nedstämdhet och kroppsliga uttryck för oro. En del har inte insikt om sina svårigheter och det är viktigt att som sjukvårds- eller omvårdnadspersonal reagera på tecken på glömska eller förvirring. Detta kan vara svårt och kräver uppmärksamhet och kunskap om dessa tillstånd. Syftet med utredningen är att nå fram till Diagnos enligt gällande kriterier (se bilaga 1). En objektiv beskrivning av patientens funktionsnivå. Specifik behandling vid demens av Alzheimertyp. En beskrivning av omständigheter som kan färga, förstärka eller kompensera sjukdomens yttringar. Behandling av symtom och komplikationer av demenssjukdomen samt behandling av patientens övriga sjukdomar. Individuell vårdplanering, i förekommande fall med alla berörda vårdgivare (enligt 3 f HSL och 2 kap. 7 SoL samt SKL cirkulär 09:66) samt utfärdande av intyg och utlåtanden. Information till patienten och anhöriga om diagnos, ärftlighet, förlopp och prognos. Råd om bemötande och förhållningssätt till framtida vårdgivare. 18

21 Behandling av demenssjukdomar Kunskapen om demenssjukdom har ökat avsevärt de senaste åren, framförallt vad gäller genetik, diagnostiska instrument och behandlingsstrategier. Man räknar med att framtida utveckling av diagnostiska markörer och specifika läkemedel kommer att möjliggöra tidig diagnostik och behandling av de olika demenssjukdomarna. Redan nu finns läkemedelsbehandling av demens vid Alzheimers sjukdom. Av yttersta vikt vid all läkemedelsbehandling är att den påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet. Aktuella kriterier för sjukdomarna måste dock vara uppfyllda. Detta innebär att tidig diagnostik av demenssjukdom är väsentlig. 19

22 Prevention Riskfaktorer för demenssjukdom Ålder främsta riskfaktorn Genetiska faktorer Vaskulära faktorer såsom hypertoni och metabolt syndrom i medelåldern Folkhälsoinsatser Nya indikatorer visar att hälsan bland de äldre inte längre verkar utvecklas lika gynnsamt som tidigare. Att långsiktigt främja hälsa, förebygga ohälsa och förbättra livskvaliteten hos de äldre bör vara ett kostnadseffektivt sätt att möta de framtida behoven av vård och omsorg. Att fysisk aktivitet även är hälsofrämjande inom gruppen äldre är väl dokumenterat. Mindre känt är kanske att mentalt och socialt stimulerande aktiviteter är lika viktiga för hälsan. En hög aktivitetsnivå hos äldre personer medför både lägre dödlighet och mindre funktionshinder. Detta beror inte bara på att den friskare är mer aktiv utan också på att aktiviteten i sig håller den äldre vid god hälsa. Män har fortfarande ca fem års kortare medellivslängd än kvinnor. Ca 70 % av männen är gifta eller sammanboende när de dör, medan motsvarande siffra för kvinnorna är ca 30 %. Merparten av kvinnorna lever alltså ensamma i livets slutfas. Kvinnors hälsa är fortfarande sämre än männens och de är mer funktionsnedsatta än män i samma ålder, delvis beroende på en högre frekvens av demens och andra kroniska sjukdomar. Demenssjukdom är vanligare bland personer med kärlsjukdomar som beror på sjukdomar som sockersjuka och högt blodtryck. Rökning, övervikt, felaktig kost och låg fysisk aktivitet är viktiga bakomliggande livsstilsfaktorer som på sikt bör kunna påverkas i befolkningen. Primärprevention Primärprevention innebär att förebygga sjukdomar och att behandla riskfaktorer. Den stora utmaningen när man utformar interventionsprogram är att nå de grupper som är i störst behov av insatser. För att nå ut till olika riskgrupper är personliga kontakter mest effektivt. Det kan ske genom uppsökande verksamhet eller via formella nätverk (t ex distriktssköterska, husläkare och hemtjänstpersonal) och informella (t ex grannar, vänner och pensionärsorganisationer). En riskfaktor för demenssjukdom som behöver uppmärksammas är framför allt hög ålder. Därtill kommer kroppsliga riskfaktorer som sockersjuka, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, stroke, övervikt, undernäring samt livsstilsfaktorer som rökning, missbruk samt nedsatt fysisk och social aktivitet. 20

23 Många modeller för förebyggande insatser finns. Förebyggande hembesök med bl.a. hälsosamtal är lagstadgat i Storbritannien, Danmark och Australien. I Stockholms Läns Landsting erbjuds alla personer som är 75 år förebyggande hälsosamtal. Utvärdering hittills visar att hembesöken måste vara strukturerade, hembesökaren ha god professionell kunskap och att hembesöken behöver följas upp för att vara till nytta. De kan göras med såväl primärvård som kommunen som bas. Hälsosamtal kan också ske vid sedvanliga besök i primärvården. En variant är en hälsoprofil som den äldre får fylla i. Hälsokontroller kan erbjudas specifika grupper, t ex alla över 65 år i ett område, och kombinerar då hälsosamtalet med undersökning av blodtryck, blodsocker, vikt osv. för att finna personer med riskfaktorer. 21

24 Demensutredning Utredning av demenssjukdom bör ske evidensbaserat enligt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 från Socialstyrelsen. Vem kan initiera en demensutredning? Initiativet till en demensutredning tas ofta inom primärvården via patienten själv, anhöriga, hemtjänst eller andra. Att upptäcka tidiga symtom vid demens är svårt. Det är bl a vanligt att subjektiva (självupplevda) minnesstörningar förekommer hos äldre (50 80 %). Vi vet att minnesstörningar även förekommer vid kroppslig sjukdom och depression. Studier visar att anhörigas bedömning av de äldres minnesfunktion bättre överensstämmer med objektiva kognitiva test jämfört med individens egen uppfattning om sin minnesfunktion. Detta gör att heteroanamnes (annan persons berättelse om sjukdomsbilden) är obligatorisk vid demensutredningar. Hur utreds patienten? Den basala utredningen, som i de flesta fall bör göras i primärvården, syftar till att kartlägga patientens livsomständigheter och utesluta behandlingsbara sjukdomar som depressioner, kroppsliga sjukdomar som ämnesomsättningsrubbningar, bristtillstånd, infektioner, hjärntumörer och normaltryckshydrocefalus, samt att fastställa diagnos. Basal utredning (steg I-utredning eller initial utredning) Om man ej finner behandlingsbar sjukdom, eller patienten ej tillfrisknar efter behandling, bör patienten genomgå utvidgad demensutredning. Likaså om den basala utredningen inte gett tillräcklig information för att fastställa diagnos. Den basala utredningen inleds med upptagande av anamnes (historien om patienten och sjukdomsutvecklingen) via patient och anhöriga (heteroanamnes). Detta kan behöva ske vid mer än ett tillfälle. På grund av att en del patienter har nedsatt sjukdomsinsikt, är aggressiva eller misstänksamma är det lämpligt att försöka få anamnestiska uppgifter från anhöriga utan att patienten är med. Många anhöriga vill inte heller tala öppet inför patienten för att inte såra eller kränka honom/henne. Dessa krav på anamnesupptagande gör att man bör beräkna 1 1,5 tim. tidsåtgång vid första besöket (beroende på hur mycket man redan känner till om exempelvis patientens tidigare och nuvarande sjukdomar). Vad som också måste betonas är att många äldre har nedsatt syn och hörsel, varför undersökning av detta ingår i en demensutredning. Dessutom försämras patienternas kognitiva funktioner även av till synes lindriga kroppsliga komplikationer som urinvägsinfektion, 22

25 urinstämma, förstoppning, lättare hjärtsvikt mm. Det är därför viktigt att patientens hela kroppsliga status undersöks och i förekommande fall behandlas. När den basala utredningen är klar tas ställning till remittering för utvidgad utredning. I vissa fall behövs ej differentialdiagnos, t ex en multisjuk patient med demenssymtom, där en bra anamnes finns och annan bakomliggande orsak uteslutits. Vid behov, rådgör med specialistmottagning. Om patienten ej remitteras vidare ska en sammanfattning med utredningsresultat, hjälpbehov och planerad uppföljning skrivas och delges berörda parter individuell vårdplanering genomföras, i förekommande fall gemensam för huvudmännen (enligt 3 f HSL och 2 kap. 7 SoL samt SKL cirkulär 09:66) intyg skrivas Utredningens innehåll: Kontaktorsak Uppgiftslämnare Hereditet (ärftlighet) Sociala förhållanden Civilstånd, yrke/utbildning, barn, boende, hemtjänst, alkohol, rökning, bilkörning, vapeninnehav. Tidigare sjukdomar Somatiska, neurologiska, psykiatriska (depression, konfusion), skallskada, lösningsmedel. Aktuella sjukdomar/symtom Speciellt sjukdomar som ger demensliknande symtom, t ex depression, konfusion, hypothyreos, neurologiska symtom, tecken på normaltryckshydrocefalus, borreliainfektion med flera hjärninfektioner, hjärtkärlsjukdom, diabetes. Naturliga funktioner Inkontinens, förstoppning Demenssymtom Vilka symtom finns? När började symtomen? Hur har de utvecklats? Enskilt samtal med anhöriga värdefullt 23

26 Kognitiv och psykosocial anamnes Formulär för anhörigintervju, se bilaga 2. Minnesstörning är ett obligatoriskt symtom vid demenssjukdomar (OBS! ej vid frontotemporala demenser). När sviktar minnet? I vilka situationer? I vilken grad används strategier? Spatial störning Finns tecken på bristande rumsuppfattning? Kan patienten orientera sig i sin omgivning? I sitt hem? Har patienten någonsin gått vilse? Språkstörning (afasi) Ordsökningsproblem använder orden fel svårigheter att förstå ord i tal och skrift. Apraxi Svårigheter att utföra tidigare inlärda färdigheter eller att utföra vardagliga handlingar kan ej klä sig rätt klarar inte att använda föremål som telefon, verktyg, hushållsapparater, rakapparat. Agnosi Bristande förmåga att varsebli och känna igen föremål trots bevarad syn, hörsel och känsel - känner inte igen föremål och därför ej hur de ska användas förstår ej att ljudet kommer från dammsugaren och tror det är något farligt öppnar ej när dörrklockan ringer. Exekutiva störningar Bristande förmåga att sortera intryck, planera och genomföra något, bedöma effekten av handlingar och olika alternativ. Personlighetsförändring Ändrade intressen, ändrat socialt beteende, omdömeslöshet, känslomässig avflackning, aggressivitet, försämrad impulskontroll. Psykiska symtom Aggressivitet, depressivitet, paranoida vanföreställningar, hallucinationer, sömnstörningar. Påverkas patientens sociala funktion av de kognitiva problemen och på vilket sätt kan patienten sköta sitt arbete, sin ekonomi och sociala kontakter? Aktuell medicinering Somatiskt status (kroppsundersökning inkl neurologstatus, syn och hörsel) Personer med demenssjukdom kan ofta inte berätta om ev kroppsliga problem, vilket gör kroppsundersökning viktig. De har dessutom en nedsatt förmåga att sköta sin egenvård, varför de oftare drabbas av hälsoproblem som kan ge förvirring eller ökade demenssymtom. 24

27 Psykiskt status Grundstämning, emotionell och formell kontakt, psykostecken, suicidtankar. Kognitivt status Testas med Mini Mental State Examination (MMSE = MMT), se bilaga 2. Det är viktigt att en person som är väl förtrogen med undersökningsmetoden utför den och följer instruktionen. Komplettering med Klocktest rekommenderas, se bilaga 2. Funktionellt status Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Bedömningsinstrument kan vara ADL-taxonomin, AMPS eller motsvarande. Prover och undersökningar (harmonierade med SBU:s rapport) EKG, CT skalle. På röntgenremiss kan förslagsvis skrivas: Demensutredning. Atrofi (inkl mediala temporallober), vaskulära förändringar (inkl vitsubstans)? Labprover: Hb, MCV, LPK, TPK, SR, CRP, blodsocker, kreatinin, elektrolytstatus, kalcium, albumin, leverprover, TSH, ev T4, homocystein, ev B 12, folat, urinstatus. Ev. läkemedelskoncentration. Vid misstanke: lues, borrelia, HIV. Vid tveksamhet om vilka prover och undersökningar som ska göras, bör samråd ske med geriatriker vid demensutredningsenhet. Observera att endast de tillstånd som säkert kan påvisas får klassificeras som sjukdom med åtföljande diagnoskoder. Behandling Ta ställning till sjukdomsspecifik farmakologisk behandling, (se sid 28). Ta ställning till farmakologisk behandling av sekundära symtom såsom depression eller BPSD-symtom, (se sid 30). Utfärda intyg och utlåtanden Läkarintyg för godman/förvaltare. Utlåtande till biståndsbedömare/handläggare i kommunen. Utlåtande till Länsstyrelsen angående körkortsinnehav (i tveksamma fall kan patienten remitteras till Trafikmedicinskt Centrum vid Geriatriska kliniken, KS Huddinge). Läkarintyg för färdtjänst. Anmälan till polismyndighet om hinder för innehav av skjutvapen. 25

28 Utvidgad utredning (steg II-utredning eller fullständig utredning) Utvidgad utredning sker vanligtvis vid demensutredningsenhet på geriatrisk klinik. Se kvalitetskriterier för specialiserade demensutredningsenheter sid. 48. I denna ingår även: Utförlig kognitiv bedömning/neuropsykologisk undersökning. Aktivitetsbedömning ADL. Bedömning av behov av hjälpmedel, larm, bostadsanpassning, mm. Bedömning av komplicerande faktorer, - psykiska och somatiska, social situation, relationsproblem och avvikande beteende. Bedömning av lämplig vårdnivå, individuell vårdplanering, i förekommande fall gemensam för huvudmännen (enligt 3 f HSL och 2 kap. 7 SoL samt SKL cirkulär 09:66). Behandlingstrategier, specifik farmakologisk behandling, behandling av beteendestörning. Utredningen kompletteras med: Utvidgade labprover Likvoranalys med bestämning av Beta-amyloid, tau- och fosfotauprotein MRT SPECT PET EEG brainmapping Hjärt-lungröntgen Carotisdoppler Övriga specialuppdrag vid demensutredningsenhet på geriatrisk klinik 1. Yngre patienter (se avsnittet Yngre personer med demenssjukdom) 2. Utredning i sluten vård Trots att en allt större andel av utredningarna kan ske i öppna vårdformer kommer en mindre andel av patienterna att behöva utredas i sluten vård. Dessa är patienter med vissa somatiska handikapp, socialt svår situation samt oklara differentialdiagnostiska fall, där det krävs särskild observation av patienten. En annan grupp som bör utredas inneliggande är de med akut konfusionstillstånd i samband med demens. Patienter som har svåra beteendestörningar, till exempel vid frontallobsdemens eller där patienten på grund av sin grundsjukdom utvecklat svåra psykiatriska symtom, kräver speciellt omhändertagande och vård vid särskilda kliniker. 3. Övrig verksamhet Ansvar för att följa aktuell forskning, att delta i kliniska studier, att bedriva utvecklingsarbete och undervisning/handledning samt att utveckla anhörigstöd. 26

29 Behandling Mål med vård och omsorg Att uppnå god kvalitet i omhändertagandet av de demenssjuka anhörigstöd, hemtjänst, dagverksamhet, lämplig boendeform, utbildning av personal mm. Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso och sjukvården och socialtjänsten erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram för anhöriga. Palliativ behandling vid svår demens i livets slutskede. Att med specifika läkemedel förbättra/bibehålla (temporärt) kognitiv funktion och dämpa ev sekundära symptom. Observera att kroppslig sjukdom som t ex infektioner och förstoppning, liksom psykisk belastning som t ex. isolering och sorg, kan försämra symtomen vid demens. Ett stort antal läkemedel kan förvärra demenssymtomen pga att de utlöser konfusion (se avsnitt om Konfusion). Blandformer av vaskulär och primärdegenerativ demens (t ex av alzheimertyp) är vanliga. Behandlingen ska rikta sig mot båda tillstånden. Icke farmakologisk behandling I de nationella riktlinjerna rekommenderar Socialstyrelsen att: Socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet eftersom personerna kan ha svårt att tillgodose behovet på egen hand. Aktiviteterna kan motverka passivitet och stärka självkänslan, stimulera sinnena, ge dagen en struktur och innehåll och ge möjlighet till avkoppling och välbefinnande. Socialtjänsten kan erbjuda massage och aromaterapi samt snoezelen till personer med svår demenssjukdom. Utöver den dagliga fysiska aktiviteten kan hälso- och sjukvården erbjuda kombinerad träning som är individuell, funktionell och med medelhög till hög intensitet samt individanpassade träningspromenader. Hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiva hjälpmedel till personer med mild till måttlig demenssjukdom. Hälso- och sjukvården kan erbjuda elektroniska trygghetssystem i form av såväl individuella som generella larm. Hälso- och sjukvården bör ge stöd i användningen och följa upp all användning av hjälpmedel. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda realitetsorientering, reminiscence och validation för personer med mild till måttlig demensjukdom, dock har teknikerna motsägelsefullt vetenskapligt underlag och kan upplevas kränkande. 27

30 Specifik farmakologisk behandling Lindrig kognitiv störning och MCI Kolinesterashämmare är ej indicerade. De har inga säkra positiva effekter och minskar inte heller insjuknandet i demens av alzheimertyp över tid. Frontotemporal demens Specifik behandling saknas i dag. Kolinesterashämmare och memantin är ej indicerade. Vaskulära demenser Vid vaskulär demens ges ASA-preparat i lågdos i livslång behandling, ev i kombination med dipyramidol (Persantin). Behandla hypertoni men undvik alltför låga blodtryck och mät helst blodtryck i sittande eftersom det är den cerebrala genomblödningen som är avgörande för patientens symtom. Många patienter är ortostatiska. Behandla hjärtsjukdom såsom hjärtsvikt och arytmier. Överväg behandling av klaffsjukdom och hjärtledningsblock. Kolinesterashämmare och memantin är ej indicerade. Blandformer av vaskulär demens och primärdegenerativ demens (t ex Alzheimers sjukdom) förekommer ofta och behandlingen ska rikta sig mot båda dessa tillstånd. Lewybodydemens Kolinesterashämmare rekommenderas pga den uttalade bristen på acetylkolin i hjärnan vid denna demensform. Tillägg av L-dopa-preparat kan prövas vid uttalade parkinsonistiska symptom, men har betydande risk för biverkningar i form av ökad hallucinos och konfusion. Demens vid Parkinsons sjukdom Kolinesterashämmare rekommenderas. Demens av Alzheimertyp Det finns två typer av läkemedel som är godkända för behandling av kognitiva symptom vid demens av alzheimertyp: kolinesterashämmare vid mild till måttlig sjukdom och memantin vid måttlig till svår sjukdom. Möjligheten till neuroprotektiv behandling och utveckling av läkemedel som kan ingripa i patofysiologiska processer och förhindra, eller till och med bota, sjukdomen befinner sig fortfarande på experimentellt stadium. 28

31 Preparat Det finns tre kolinesterashämmare, nämligen donepezil, rivastigmin och galantamin. De skiljer sig åt beträffande hämningsgrad av acetylkolinesteras resp buturylkolinesteras, farmakokinetik, metabolism, interaktioner och perifera biverkningar. Ungefär 2/3 av de som behandlas med kolinesterashämmare uppvisar mätbar positiv effekt av behandlingen, effekten varierar från person till person. Biverkningar förekommer, främst i form av gastrointestinala störningar som vanligen är övergående. Behandlingen bör erbjudas personer med mild till måttlig demens av alzheimertyp. Memantin är en icke-kompetitiv NMDA-antagonist som kan bidra till att minska de kognitiva symptomen och att upprätthålla den globala funktionsförmågan. Effekten varierar från person till person och det måste doseras med hänsyn till njurfunktion. Enligt nationella riktlinjerna rekommenderas att behandlingen erbjuds personer med måttlig till svår demens av alzheimertyp 9. För aktuell information om preparaten, dosering se Behandlingsprinciper Kolinesterashämmare bör sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet efter genomgången adekvat utredning. Det är en symtomatisk behandling där en fördröjning av sjukdomsförloppet (med månader till år) kan ske jämfört med obehandlade patienter. Denna effekt uppnås sannolikt bäst om behandlingen initieras tidigt, lämpligen omedelbart efter utredning och diagnos. Utvärdering av behandlingseffekten Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso- och sjukvården följa upp behandlingen i samband med inställning av dos och därefter regelbundet minst en gång per år och i samband med eventuell utsättning. Utarbetade s.k. lathundar med specifika frågor till anhöriga/vårdare (se blankett Utvärdering av demenssymtom i samt enkla snabbtester av patienter (ex. MMSE/ MMT) kan vara av värde för bedömningen av behandlingseffekten. 9 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen

32 Behandlingskontroller Patienter som genomgått demensutredning följs upp i primärvården. Om specifik läkemedelsbehandling blivit insatt på specialistmottagning följer denna upp behandlingseffekt, varefter primärvården senare övertar kontrollerna. Tidpunkt för övertagande kan variera. EKG, puls, blodtryck, vikt Behandlingseffekt MMT/MMSE, samtal med anhöriga. Anhörigintervju Utvärdering av demenssymtom finns, se bilaga 2. Biverkningar Doshöjning/utsättande Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso och sjukvården och socialtjänsten minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, ev beteendeförändringar och beviljade stödinsatser. I förekommande fall ska en gemensam individuell vårdplan finnas (se SKL cirkulär 09:66)! När ska behandlingen avslutas? Behandling med kolinesterashämmare kan pågå i flera år. Vid tveksam effekt görs ett kontrollerat utsättningsförsök: Om patienten tydligt försämras inom 1 2 veckor ska preparatet genast återinsättas Om utsättningen av kolinesterashämmare inte ger tydlig försämring kan memantin övervägas för den fortsatta behandlingen Behandling av beteendestörning och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD innefattar psykiska symtom som ångest och nedstämdhet, psykotiska symtom som hallucinationer och vanföreställningar, samt beteendestörningar som aggressivitet, agitation, rastlöshet och vandrande. Symtomen orsakas till viss del av de hjärnskador som den sjuke har och demenssjukdomens svårighetsgrad spelar också roll. De är vanligast vid måttlig grad av demens och mindre uttalade i tidiga och sena stadier. Vårdmiljön påverkar BPSDsymtom liksom relationen patient/vårdare. Sannolikt har också patientens personlighetsdrag viss betydelse för om och vilken typ av BPSD som utvecklas. (Se även kap. Omvårdnad och omsorg, praktiska aspekter). 30

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Demens Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Demens Huvudansvarig för rapporten är Prof. Lars-Olof Wahlund ISBN 91-85211-08-7 Forum för kunskap

Läs mer

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - Maj 2013 Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset! KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom 1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Lokala samverkansrutiner För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Innehållsförteckning Till dig som i ditt arbete möter personer med kognitiva nedsättningar eller demenssjukdom

Läs mer

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:11 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:25 av Stig Nyman m. fl. (kd) om handlingsplan för ökad kvalitet i vården av personer med demenssjukdom Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om: CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Giltighetstid: 2013-11-01 2016-10-31. www.liv.se/demens

Giltighetstid: 2013-11-01 2016-10-31. www.liv.se/demens Vårdrutin 1 (5) Allmänmedicin Värmland Godkänd av: Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Ann-Catherine Johansson, div Alm Christina Ledin, AKO Ragnar Åstrand, minnesmott CSK Revisionsansvarig: AKO

Läs mer

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens 1 (8) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - Maj 2013 Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken 1 Innehåll Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Övergripande inriktning... 3 Processkarta... 4 I Värmdö

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 7 2010-11-05 Handläggare: Anna Forssell Gunilla Malmefeldt Peter Lundqvist Implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin

Läs mer

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande

Läs mer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Journalmall för psykiatrikursen

Journalmall för psykiatrikursen Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg

Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg Det här kapitlet koncentrerar sig på två delar, nämligen värdegrunden som vården av och omsorgen om personen med demenssjukdom kan vila på och lagstiftningen.

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket

Läs mer