Rossös utveckling och bevarande

Transkript

1 Rossös utveckling och bevarande - bidrag till fördjupad översiktsplan från Rossö samhällsförening Rossö är en av Sveriges tio största öar med värdefull och för skärgården unik natur. På ön finns ett aktivt föreningsliv, skola och butik. Samhället ger goda möjligheter till attraktivt helårsboende i en levande skärgård för såväl dagens som kommande generationer. Rossö samhällsförening vill: " bevara och utveckla Rossö till ett attraktivt område att bo och verka i för både helårs- och delårsboende, med höga kvaliteter i fråga om bomiljö, kommunal service samt natur- och kulturmiljö" Disposition I detta papper lämnas förslag på inriktning avs centrala frågeställningar för Rossös och kommundelens framtid. Här ges också en vision för Rossö samt förslag på medel/strategier för att nå visionen. Behovet av att avsätta mark för verksamheter behandlas inom berörda områden nedan. Förslag redovisas för följande centrala frågor: 1. Skydd av naturmiljön 2. Skydd av kulturmiljön 3. Mark av värde för friluftslivet 4. Kriterier och områden för lokalisering av ny bebyggelse 5. Utveckling av hamnen 1

2 Vision för Rossö år Rossö är år 2015 fortsatt ett levande lokalsamhälle med butik och skola och med vidhängande höga värden som bomiljö. - Omvandlingen av helårshus till delårsboende har upphört. - Antalet helårsboende har ökat från nuvarande cirka 200 till Std kommuns aktiva politik för att stödja helårsboende (satsningar på skola o förskola, närtrafik samt kommunala hyresrätter) fortsätter/har förstärkts. Skolans roll för helårsutvecklingen har inte underskattats. - AB Strömstadsbyggens lägenheter Etapp 2 har slutförts med inriktning på efterfrågat boende. Tre parhus med hyresrätt som upplåtelseform har uppförts i Myrenområdet. - Ön har fått minst ett nytt naturreservat. - Möjligheterna till småskaligt lantbruk, skogbruk, jakt och fiske har tillvaratagits. - Hamnen har fått minst 25 nya gästhamnsplatser och hamnplanen avlastas sommartid (långtidsparkerade) bilar. - Rossös butik har gynnats genom åtgärder i form av ny parkering och nya gästhamnsplatser. - Underlaget för butik och skola har ökat i och med ökad inflyttning och fler besökande sommartid/delår. - Andelen betesmark och odlingsbar mark har inte minskat. Nya areella näringar i form av småbruk och "Bo på lantgård" ger sysselsättning. - Nya "Kosterhavets nationalpark" med marin inriktning inkluderar Kockholmen och har medfört ökat intresse för Rossö som besöksmål. Intresset tas tillvara genom en filial till Naturum vid Saltpannan. - Rossös naturmiljö fortsätter att erbjuda alla kommunmedborgare och besökare ett rikt friluftsliv. Tillgängligheten till värdefulla strövområden på öns södra och västra delar har ökat genom markerade naturstigar/vandringsleder, fågeltorn och parkeringar. - Fler betande djur håller Rossös landskap öppet. Naturbete förekommer runt Backeleran och Kilen samt i "Gatan". - Den marina miljön har förbättrats genom bättre syresättning av vattnen på Rossös "insida". - Rossö hamn har utvecklats till en pärla för Strömstads kommun som en väl skyddad och charmig gästhamn längs den inre farleden till Strömstad. - Kommunikationer (inkl IT) finns anpassat till behovet. - Föreningslivet är fortsatt mångsidigt och aktivt. 2

3 - Kommunens skolor i tätorten, Skee etc förlägger regelbundet delar av sin undervisning på Rossö för lägerskolor, strandskolor, motion, etc. - Skolans lokaler nyttjas sommartid av gästande idrottsklubbar, för lägerskolor, sommarundervisning etc. Medel för att nå visionen I perspektivet bo, arbeta och leva i harmoni med den biologiska och kulturella miljön har vi identifierat ett antal medel/strategier som vi gemensamt med berörda myndigheter/kommunen bör arbeta efter: 1. Lokalt engagemang bibehålls. 2. En aktiv politik bedrivs med tydliga riktlinjer (bl a FÖP) för att säkra utvecklingen mot bibehållet och ökat helårsboende på Rossö. 3. Ny bebyggelse lokaliseras med syfte att stödja helårsutvecklingen. Konflikter med identifierade natur- och kulturmiljövärden i FÖP 2005 undviks (se kriterier för lokalisering av bostäder). 4. Möjligheter ges till attraktivt boende antingen i form av lägenheter, annan hyresform eller tomtmark för byggande av egnahem. (se kriterier för lokalisering av bostäder). 5. Nya fritidshus styrs till lämpliga tomter. (se kriterier för lokalisering av bostäder). 6. Upprätthållande av skola och barnomsorg med tydliga målsättningar om långsiktig verksamhet - så länge tillräckligt elevunderlag finns. 7. Bibehållande av goda kommunikationer med centralorten för skol- och arbetsresor. 8. Butiken framtid stöds genom fler gästhamnsplatser och utökade parkeringsmöjligheter på hamnplanen sommartid. Fler inköp till skola/hemtjänst sker i den lokala butiken. 9. Uppgradering till erforderlig IT-teknik för att kunna studera och arbeta på distans. 10. Möjligheter ges att utöva ett aktivt friluftsliv och kunna ströva i tämligen orörd natur. 11. Enskilda avlopp uppgraderas. Förbättrad vattengenomströmning på insidan av Rossö. 3

4 1. Skydd av naturmiljön Områden märkta N på karta Följande områden, N1-N3, har bedömts som särskilt värdefulla ur naturmiljösynpunkt. De kan bidra till att bevara den biologiska mångfalden och ett öppet och levande landskap. Ett rikt naturlandskap bidrar också till att Rossö kvaliteter för det rörliga friluftslivet kan bevaras och utvecklas. En rik naturmiljö är också betydelsefullt för Rossö skolas inriktning mot natur och hälsa. Områdena markerade med N bör skyddas mot exploatering, företrädesvis genom att naturreservat bildas eller befintliga reservat utökas. Samtliga objekt skulle ur såväl naturvårdssynpunkt som landskapsbildsynpunkt främjas av ökad betesdrift. Områden med redan beslutade exploateringsskydd som strandskydd, naturskydds- och eller fågelskyddsområden har ej tagits upp. N1 - Backeleran-Kilen Stort sammanhängande område bestående av våtmarker, havsstrandängar och brackvattenkärr. De är artrika med unik flora och fauna och är rika fågellokaler. I länsstyrelsens våtmarksinventering anges värdeklass 1. Ett mångformigt och artrikt havsstrandsobjekt med intressant flora och fauna motiverar den höga klassningen. N2 - Våtmark på Långö En våtmark med tillhörande avrinningsområde mot norr. Våtmarker är generellt av stor betydelse för den biologiska mångfalden. N 3 - Björneklåvan med omnejd En ravin i miniatyr med stor mångfald i träd och annan växtlighet. Här finns bland annat ett mindre alkärr och flera stora ädellövträd. Därtill är Björneklåvan ett viktigt gångstråk mellan skolan och bebyggelsen på Myren och ett viktigt lek- och naturområde för skolans elever. N 4 - Ädellövskogen på Liden Ett skogsparti upptaget som skyddsvärt i underlaget till kommunens naturvårdsplan. En stor del av det tidigare ekbeståndet har dock avverkats under i samband med byggnation av enbostadshus. 4

5 2. Särskilt bevarandevärd Kulturmiljö Områden märkta K på karta Följande områden, K1-K6, är av särskild betydelse för kulturmiljön och landskapet på Rossö genom att de: 1. utrycker något om det liv som tidigare generationer Rossöbor levt 2. utgör miljöer vars egenart bör bevaras för sitt bidrag till en inspirerande, omväxlande och vacker kultur- och naturmiljö på Rossö. Inom de utpekade områdena bör endast förtätning kunna ske i undantagsfall, och då först efter en utredning som visar att åtgärden inte skadar kulturmiljön och landskapsbilden. De värdefulla kulturmiljöer som ligger inom naturreservatens gränser har inte tagits med då de bedöms ha ett fullgott skydd som det är. K1-K4, och K6, ligger inom det område som är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Detta innebär i sig att åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön inte är tillåtna. Enligt samhällsföreningens mening bör dock skyddet för angivna områden stärkas ytterligare. Riksintressets avgränsning är idag gjord utifrån ett visuellt och näringsmässigt samband med Rossösundet. De områden som samhällsföreningen lyfter fram nedan är att betrakta som värdefulla för kulturmiljön och landskapsbilden på Rossö ur ett bredare perspektiv. K1. Långesand Äldre hamn- och fiskeläge med flera magasinsbyggnader och sjöbodar som vittnar om äldre tiders verksamhet i hamnen. Även den täta bostadsbebyggelsen i anslutning till själva hamnen är typisk och karaktärsskapande med den för Rossö typiska enhetliga färgsättningen med vita fasader samt gröna foderlister och vindskivor. Långesand har sedan sekelskiftet 1900 fungerat som centrum för miljön kring Rossö. Här uppfördes sjöbodar och magasin och här låg och ligger alltjämt livsmedelsaffären. På den motsatta sidan av sundet på Rundö finns bebyggelse som samspelar med miljön. K2. Killingholmen Hamnmagasin, sjöbodar och bostadshus som tillsammans skapar en särpräglad och bevarandevärd kulturmiljö. Killingholmen ligger på ett särskilt sätt i blickfånget både från sjösidan och från land och har därför särskilt stor inverkan på den övergripande intrycket av denna del av Rossö. Magasin och sjöbodar är 5

6 genomgående i mycket ursprungligt skick och vittnar om ett mycket dynamiskt skede av Rossö historia under slutet av 1800-talet och en bit fram på 1900-talet. K3. Liden - Karnäs Norr om allmänna vägen på denna sträcka finns ett sammanhängande område/stråk av bebyggelse som till övervägande delen består av äldre gårdar bestående av både bostadshus och ekonomibyggnader. Detta område utgörs av en bymiljö med en för bohuslänska förhållanden mycket tätbebyggd karaktär. Hägnader mellan hemmansdelarna och byvägen utgör karaktäristiska och betydelsefulla kulturvärden. Detta bebyggelsestråk syns vidare mycket väl från vägen till hamnen och är ett för Rossö karaktärsskapande inslag i miljön. K4. Bästelid - Långöbryggan Ett sammanhängande område bestående av ett småskaligt kulturlandskap med små åkertegar och spridda, i första hand äldre gårdar och hus. Vägen mellan Långöbryggan och Skulten kantas av gles bebyggelse som antingen utgörs av hemmansdelar tillhörande Långö och som har sin tradition från mitten av talet. Natur- och kulturmiljön inom detta område samverkar för att skapa ett tilltalande och varierat landskap där ny bebyggelse måste lokaliseras och utformas på ett sådant sätt att denna miljö inte äventyras eller påverkas negativt. K5. Stubbarna-Nabben Sammanhängande gårdsmiljö längs den gamla samfällda vägen mot Södra Rossö. Här ligger fyra gårdar vars byggnader, samt de många och påtagliga spåren av tidigare småbruk, är karaktärsskapande och ett utryck för områdets historia. Grindstolpar i granit, odlingsrösen, stenmurar och husgrunder finns längs vägen. Den samfällda vägen som korsar gårdsplaner gör även området med dess attraktiva natur- och kulturmiljö, tillgängligt för de som vill passera. Då det finns planer på att göra Kilen till ett mera lättillgängligt ströv-/naturområde är detta vidare en lämplig delsträcka i en rundvandring runt våtmarken. Områdets betydelse för både natur- och kulturmiljön kan förbättras genom fler betande djur/naturbete. K6. Siggarna Äldre välbevarad gårdsmiljö med samfälld väg genom gården. Viktigt gångstråk från Klåvorna, Backeleran och Kilen mot Myren och skolan. 6

7 3. Mark av värde för friluftslivet Område märkta F på karta Flera av de områden som på kartan markerats som värdefulla ur natur- och kuturmiljösynpunkt (N och K) har stora värden också för friluftslivet. Ett par ytterligare områden tillkommer dock. F 1 - Den oexploaterade strandskogen och det vidsträckta strövområdet i Grönebukt-området på Rossös sydvästra del är viktigt för det rörliga friluftslivet. Lämpligt skydd för att värna området kan övervägas. Skogsbruk och jakt bör vara förenligt med eventuella skyddsformer. F 2 - Stigen mellan Grängesområdet och Garviksvägen är ett viktigt och flitigt använt gångstråk. Likaså är markerna runt Vetteberget ett för många värdefullt strövområde. 7

8 4. Kriterier för lokalisering av ny bostadsbebyggelse Nya bostäder lokaliseras med syfte att stödja helårsutvecklingen. Skog och hällmark utan betydelse för det rörliga friluftslivet är lämplig mark för ny bebyggelse. Ny bebyggelse i form av nya planområden ska lokaliseras till Myren (och i mån av utrymme runt skolan). Lämpligt område för ny bostadsbebyggelse anges på bifogad karta. Utbyggnad av fritidshus bör främst ske genom förtätning inom nuvarande fritidshusområden, Båsen, Gränges och Höjden. Ny bebyggelse, fritid samt helårshus, (förtätning genom enstaka hus) i övriga lägen kan prövas om: 1. Kulturmiljövärden i form av äldre bebyggelse/ bebyggelsestruktur/landskapsvärden inte äventyras. 2. Konflikt med identifierade naturmiljövärden inte föreligger. 3. Lokalisering inte försvårar möjligheter till odling/bete/djurhållning och i förlängningen möjligheterna att hålla landskapet öppet. 4. Lokalisering inte försvårar möjligheterna att röra sig fritt i kultur- och naturmiljön (risk för privatisering av vägar/gångstigar ). Motivering: Byggnation på öns centrala delar (Myren och till viss del runt skolan) prioriteras eftersom sannolikheten för helårsboende här är störst. Strandnära och andra attraktiva lägen ska undvikas eftersom erfarenheter visar att dessa lägen leder till spekulation med höga tomtpriser/fastighetspriser som följd. Krav på utförande av ny byggnation 1. Placering så att byggnaden "smälter in" i natur och omgivning 2. Husens exteriör bör harmonisera med närbelägen bebyggelse. 8

9 5. Utbyggnad av hamnen Övergripande mål i fråga om hamnutveckling är tillskapande av nya gästhamnsplatser/båtplatser. Syftet ur samhällsföreningens perspektiv är främst att skapa förutsättningar för ett ökat underlag till öns butik. Hamnutveckling föreslås ske till exempel genom: 1. Nuvarande båtplatser vid Grängesbryggorna flyttas till ny småbåtshamn i Yttre Garviken (se förslag från Fiskhamnsföreningen, Hembygdsföreningen och Samhällsföreningen). Av frigjorda bryggplatser innanför "piren" avsätts merparten till gästhamnsplatser. 2. Utbyggnad inom nuvarande hamnområde. a. Piren flyttas västerut, ytterligare bryggor byggs innanför. b. Piren förlängs och nuvarande Grängesbryggor kan byggas ut i vinkel mot nuvarande bryggor. c. Nuvarande brygga vid Fiskhamnen byggs ut. d. Nya bryggor anläggs från fiskhamnsbryggan mot Skräppebryggan. 9