Åbo Underrättelser fredag 23 november tema Sjöfart

Transkript

1 fredag 23 november 2007 tema Sjöfart Godby Shipping växer i samarbete med UPM. Sidan 8 9 Simulerad isnavigering populärt bland erfarna. Sidan Aker Yards konkurrerar med innovativa lösningar. Sidan 16 17

2 2 tema sjöfart 3 Åbo hamn byggs ut i snabb takt LaTes gamla varv blir modernt hamnområde. Kryssningskaj nedanför slottet. Landets enda hamn med tågfärjtrafik. Gösse Storfors Åbo hamn har traditionellt hört till landets största importhamnar. Nu börjar det bli balans i trafiken så att exporten är nästan lika stor som importen. Det ger effektivitet, konstaterar hamndirektör Christian Ramberg. Hamnen fortsätter kontinuerligt att växa västerut. De äldsta delarna är Kanalbanken med passagerarterminalerna och Slottsfjärden. Västra hamnen dit roro-trafiken är koncentrerad börjar numera ligga ganska mitt i hamnområdet. Norr om den finns frilagret och före detta Ovakos område, som börjar vara utbyggt med stora fraktterminaler. Sedan kommer Pansio med tågfärjehamnen, oljehamnen och LaTes gamla varvsområde som håller på att byggas ut. Och även om Åbo hamn slutar här, fortsätter raden med flottstationen, Aker yards, Neste och Nådendals hamn. rarutrymmen än Silja Festival. Roro-trafiken på Tyskland (Lübeck och Travemünde) och Belgien (Antwerpen) har stärkts. Det som är lite öppet är tågfärjtrafikens framtid. Tallink har sålt en tågfärja men vi hoppas på en fortsättning. Det här transportsystemet fungerar bra för industrin och vi är numera den enda hamnen i Finland som har tågfärjtrafik. I oljehamnen går det också framåt och man räknar med mera import i framtiden. Men vi är inte stora på vare sig flytande eller torr bulk. Mest är det enhetslast det handlar om och i dag går över 90 procent på rullande hjul. Bilar hör till den största importvaran och den sidan ökar säkert ännu mera nu när bilskatten sänks. Det är inte bara i frilagret det finns bilar längre. Också vi har byggt en p-plats för bilar och det är inte den enda, säger Ramberg. Varje dag avgår mellan 50 och 100 långtradare lastade med bilar till Ryssland. Dagligen passerar cirka långtradare hamnens portar. Metallprodukter, bland annat en hel del byggmaterial, går över Åbo hamn, liksom papper, traktorer, dieselmotorer, motorbåtar och olja för att nämna några exempel. Det finns också behov av tillfällig lagring av olika företags produkter. Tidvis har vi en hel del hytter för Aker yards lyxkryssare i lager och meningen är att vi ska bygga ett hallutrymme för det ändamålet. Också i övrigt satsar Åbo hamn mycket på nya hallar cirka kvadratmeter årligen. Den hall som blev klar i våras och som nu hyrs av Schenker på gamla Ovakoområdet är på kvadrat. Och utbyggnadstakten ser ut att fortsätta, påpekar Christian Ramberg. LaTes gamla varvsområde byggs ut till en modern hamn. Redan nu finns en stor asfalterad plan och här ska också byggas nya hallar både för Akers och andras produkter. Efterfrågan finns och jag upplever att vi samtidigt sanerar det här området. Det finns en gammal stadsplan för Pansio och vi kan bygga en del enligt den men vi väntar på att en ny detaljplan ska bli klar. Också en ny lastningskaj håller på att färdigställas. Än så länge består den av krossten som har förts hit från Kakolaberget när man sprängde för det nya reningsverket. Bassängen som har bildats innanför ska fyllas med giftig bottenlera från Aker yards och flottstationens område liksom från Aura å. Här gör den leran ingen skada, framhåller Christian Ramberg. Kvar som ett minne från svunna tider har hamnen fortfarande ett litet varv på området där bland annat Förin, Ukko-Pekka och skärgårdsfärjor brukar servas. Isabella. Viking Line storsatsar Investerar närmare 20 miljoner i ett omfattande kvalitetsutvecklingsprogram. Just nu sker det en hel del som rör trafiken på Åbo hamn. Kryssningstrafiken på Åbo har hela tiden ökat. Nu satsar vi på den genom att bygga ut kajen nedanför Åbo slott till en kryssningskaj, säger Ramberg. Hamndirektören berättar att också annat händer inom passagerartrafiken: Viking line bygger om färjorna Amorella och Isabella inuti och Tallink planerar att flytta färjan Galaxy till Åbo hamn nästa sommar. Den har betydligt större passage- Inom Viking Line pågår ett ambitiöst uppgraderingsprogram där man både fräschar upp fartygen invändigt och introducerar nya restaurangkoncept. Genom dessa konkreta förbättringsåtgärder vill Viking Line höja sin kvalitetsnivå ombord och säkerställa att passagerarna i fortsättningen upplever hytter och publika utrymmen som bättre och mer trivsamma än i dag. Av rederiets fartyg har redan Foto Magnus Rietz Mariella och Isabella uppgraderats i samband med dockning. Isabella återinsattes i trafik på Åbolinjen i slutet av september och Mariella från Helsingforslinjen genomgick en motsvarande dockning och ombyggnad i fjol. Härnäst står Amorella och Gabriella i tur. Dessutom ska hytterna på samtliga fartyg renoveras. På Isabella koncentrerades det arbetsdryga ombyggnadsprojektet till de publika utrymmena på däck 7 och 8 där man på flera områden har totalförnyat inredningen. De största arbetena bestod i att förstora taxfreebutiken och införa nya restaurangkoncept. I och med den förstorade butiksytan kommer även nya produkter att tas med i sortimentet. Till exempel utbudet av livsmedel som blivit en allt viktigare och mera efterfrågad försäljningsvara får lämpligare utrymmen än förut. Likaså kan märkeskläder lyftas fram på ett helt annat sätt än tidigare, säger informationschef Johanna Boijer- Svahnström vid Viking Line. Christian Ramberg. Hamndirektören, Suomen Joutsen och Forum Marinum. Åbo hamn expanderar och snart är exporten lika stor som importen. Foto: Gösse Storfors Pohjola kaskoförsäkring är nu Codan Marine Services Finland Kakolasten. Den nya lastningskajen på LaTes gamla varvsområde i Pansio har fyllts ut med sprängsten från Kakolaberget. Bilimport. Alla importerade bilar ryms inte längre i Frilagret så nu har hamnen byggt ut en p-plats för bilar i Pansio. I bakgrunden en ny hall och flera ska byggas. Blivande kryssningskaj. Nedanför Åbo slott kaj för kryssningsfartyg. iordningställs en Containerhamnen. Ms Norrland lägger ut med containerlast från Västra hamnen (0) fi nland@codanmarineservices.com

3 4 tema sjöfart Tidigare Navirektorn går i pension Bo Gyllenberg. En glad pensionär. Foto: Gösse Storfors Bo Gyllenberg har genomgått tre faser under sin drygt 40-åriga sjöfartsbana. Gösse Storfors Många minns säkert Bo Gyllenberg som rektor för Åbo navigationsinstitut (numera Sydväst sjöfart). Det är inte att undra på, eftersom rektorskapet var en 21 år lång era 1975 till Före det hade han en aktiv bana som sjöman bakom sig. Under de senaste 11 åren har han jobbat i Helsingfors som verksamhetsledare för Finlands skeppsbefälsförbund. Själv talar han om seglationsfasen, undervisningsfasen och förbundsfasen. Gyllenberg var 10 år gammal när han bestämde sig för att gå till sjöss. Norsen (Svenska normallyceum) låg bara ett kvarter från FÅA (Finska ångfartygs aktiebolag) och 1963 mönstrade jag på för första gången. Det gällde sommarjobb och det fanns gott om platser till sjöss på den tiden. Jag började som mässpojke på ss Ariadne och blev sedan borstkalle och fick jobba i passagerarutrymmena. Det blev fler sommarjobb och nya båtar var han klar med skolan och 1966 gjorde han värnplikten i flottan stiftade han bekantskap med navigationsinstitutet på styrmanslinjen. Vartannat år där, vartannat till sjöss för att skaffa praktik, som brukligt var på den tiden fick han sitt kaptensbrev. Praktiken gjorde jag på olika fartyg i FÅA och på Finland-Sydamerikalinjen (som ägdes av FÅA). Under ett år efter examen studerade jag på Hanken och läste bland annat nationalekonomi blev ett jobb ledigt på skolan och det råkade vara rektorsjobbet. Per Forsberg slutade som rektor och överlärare Martin Forsén skulle på utbildning. Jag var 28 år gammal när jag fick jobbet och det skrattades nog lite åt mig, minns Bo Gyllenberg. Jobbet som skulle vara tillfälligt fortsatte i 21 år. När Frasse (Forsén) blev klar med sin utbildning delade vi så att jag skötte rektorsjobbet som bisyssla och ett lektorat, medan han fortsatte som överlärare. Vi var bara två lärare på sjösidan då. Visserligen var eleverna ett fyrtiotal mot ungefär 400 nu. Men Gyllenberg hade 35 timmar undervisningsskyldighet i veckan och dessutom rektoratet att sköta. Det var tuffa tider. Vi fick ofta kämpa mot statliga nedskärningsplaner. Vissa beslut fattades också men de verkställdes lyckligtvis aldrig. Nu är det bara uppåt, så visst har tiderna förändrats. En fantastisk tid, kallar han det, och påpekar att han inte lämnade skolan för att han var trött på jobbet. Det var dags för nya utmaningar och med en lång erfarenhet av skeppsbefälsförbundet, hittade han dem där. Medlem i förbundet blev han redan 1970, sex år senare kretsombudsman, på 1980-talet kom han med i styrelsen, blev viceordförande i slutet av 1980-talet och ordförande i början av 1990-talet. Jag trodde jag visste vad jobbet gick ut på när jag blev verksamhetsledare men det fanns mycket som man inte kom i kontakt med som förtroendevald. Det var tufft att hålla på med avtalsförhandlingar och förbundet är också med och tar ansvar för näringen som helhet. Jag har suttit i dryga tiotalet kommittéer för sjöfartens utveckling. Förbundet grundades 1905 och fyllde alltså 100 år för ett par år sedan. Verksamheten har ändrats mycket under årens lopp och själv tycker Bo Gyllenberg att man under senare år har kunnat sluta goda avtal och haft bra samarbete med andra förbund i branschen. Det gäller att balansera så man inte biter sig själv i svansen. Det är en farlig väg att börja strejka och bråka. Och vad ska pensionär Gyllenberg göra nu? Först ska jag tömma kalendern. Tjänstebilen har jag bytt ut mot den här husbilen som vi säkert kommer att röra oss med även om jag inte tänker göra det till nån ny livsstil. Vi trivs bra hemma på Petsor i Nagu, säger Bo Gyllenberg som också under åren i Helsingfors har varit Åboland trogen. Vi sålde huset i Pargas och stugan i Korpo men slog oss ner i Nagu i stället. I Helsingfors har jag bara haft en bostad för övernattning för att inte behöva pendla dagligen. Och det skulle inte förvåna mig om jag en vacker dag hittar mig som timlärare uppe på navigationsskolans backe igen. Fortsatt medvind i sjöfarten Tillväxten inom sjötransporterna har under det senaste halvåret varit kraftigare än väntat. De finländska rederierna förväntar sig fortfarande tillväxt, men inte en lika kraftig tillväxt. Det kan vara ett tecken på en vändning i konjunkturen, säger rederibarometern som forskningsinstitutet SPC Finland offentliggjorde i mitten av november. Forskaren Pekka Sundberg säger att tillväxten varit kraftig sedan början av fjolåret. Den sviktande barometern kan tyda på en konjunkturvändning. En mer ingående granskning tyder inte på en betydande förändring. Tillväxten avtar, men kring hälften av dem som svarade tror att konjunkturen ännu förbättras något. Största delen av rederiernas ledare tror att efterfrågan på sjötransporter ökar och att fraktpriserna stiger. Den begränsade kapaciteten och bristen på arbetskraft upplevs som de största hindren för tillväxt. Rederierna försöker avhjälpa kapacitetsbristen med investeringar. Därför väntas investeringarna öka kraftigt. (FNB)

4 Troil Marin sköter dokument ombord sjöfart tema 5 Håll fartygsbiblioteket uppdaterat genom företagets webbplats. Internationella och nationella regelverk kräver att det ombord på ett finländskt handelsfartyg ska finnas tiotals olika nautiska publikationer. Och som detta inte vore nog uppdateringar och nya versioner utkommer regelbundet. Den styrman som ansvarar för fartygsbiblioteket har mycket arbete med att hålla reda på dem alla. Företaget Troil Marin Ab i Helsingfors har specialiserat sig på att leverera sjökort, handböcker och olika nautiska publikationer till fartygen i Finlands handelsflotta. Vårt produkturval omfattar tryckta sjökort och hamnböcker för världens alla hav, nautiska publikationer, traditionell navigationsutrustning, digitala sjökort av olika slag, kartprogram, plottrar, GPS och annan elektronik, berättar Karl- Johan Rosenström, marknadsansvarig vid Troil Marin. Nu har produkturvalet utökats med ytterligare en tjänst för yrkessjöfarten. På företagets webbplats kan man via internet logga in på Troil Marin Pro Pages. På dessa sidor hittar man information om produkter och tjänster i anslutning till navigation och navigationssystem. Vår tidigare interna databas över sjökort, publikationer, tabeller och annan dokumentation som bör finnas på bryggan har vi nu gjort tillgänglig för våra kunder på internet, förklarar Rosenström. Varje fartyg som Troil Marin levererar publikationer åt har sitt eget konto där man kan logga in och kontrollera vilka publikationer och även vilka upplagor av dessa som finns ombord. Genom att en stor del av dokumenthanteringen på detta sätt tagits över av Troil Marin frigörs tid för befälet för andra uppgifter ombord. Vi sköter dessutom om att fartyget får varje uppdatering eller ny upplaga av publikationerna så fort de kommer ut. Dessutom kan Sköter fartygsbibliotek. Mattias Fellman (t.v) och Karl-Johan Rosenström vid Troil Marin. Foto: våra kunder via databasen få reda på vilka publikationer som behövs för en viss typ av fartyg inom ett visst trafikområde. Detta kan vara till stor nytta till exempel om fartyget börjar segla på en ny linje. Så gott som alla finländska handelsfartyg finns registrerade som kunder i Troil Marins databas. Vi har också några svenska fartyg, men de ägs av finländska rederier. Däremot finns det inga hinder för att även utländska rederier anlitar våra tjänster, speciellt vad gäller material som kan uppdateras via internet.

5 6 tema sjöfart Danmark vill bli störst i Europa Och är på god väg. Danska redare kontrollerar tio procent av världshandeln till sjöss. Gösse Storfors Danmarks rederiförening sticker inte under stol med sin målsättning: Att göra Danmark till Europas ledande sjöfartsnation. För närvarande äger danska skeppsredare tre procent av världens tonnage men kontrollerar sju procent genom charter. Fem procent av världens orderstock hos varven innehas av danska redare. I dagens läge transporterar Danmarks redare tio procent av världshandeln till sjöss. Men om man tänker på att vår BNP är mindre än en procent i hela världen så ligger vi ganska bra till redan nu, säger Danmarks rederiförenings vvd Jan Fritz Hansen. Rederiföreningen är grundad år 1884 och har 50 anställda. År 1990 bestod den danska handelsflottan av fartyg om sammanlagt 6 miljoner dwt. Nu är man uppe i 35 miljoner dwt. Under samma tid har antalet anställda också fördubblats från till Fraktvärdet har mer än tiofaldigats från 3 miljarder US dollars vid talets ingång till 35 miljarder nu. I Danmark finns ungefär 100 rederier av vilka ett fyrtiotal hör till rederiföreningen. Men dit hör de fem största och de har omkring 90 procent av frakterna så man kan lugnt säga att vi i dag trafikerar över hela världen. Varje timme avgår eller anlöper ett fartyg en amerikansk hamn. Hamnar i Kina, Ryssland och Indien hör till dem som är starkt på kommande och också trafiken på Sydamerika har ökat Bakgrunden till att dansk sjöfart mår så bra är bland annat att man i 25 års tid har kunnat samarbeta väl med alla regeringar som har suttit under den tiden. Man har internationellt fartygsregister och tonnageskatt. Man behöver också ha ett sjökluster i bakgrunden som stöd för verksamheten och det ska omfatta allt från hamnar och varv till utbildning och skeppsbygge även om rederiverksamheten är störst och viktigast. Samarbete med EU och IMO (internationella sjöfartsorganisationen) är också av stor vikt. I dagens läge är det Grekland, Norge och Danmark som satsar hårdast på att utveckla den europeiska sjöfarten. I Danmark köper man i dag lättare upp utländska företag än tidigare och när fartygskapaciteten inte räcker till chartrar man flera fartyg. Totalt uppgår den operativa danska flottan nu till 55 miljoner dwt. Av dem seglar 12 miljoner dwt under dansk flagg, 10 miljoner dwt är under utländsk flagg och hela 35 miljoner ton är chartrade. Viktigast av allt är att ha en stark tro på framtiden, framhåller Jan Fritz Hansen och dristar sig till att utnämna Köpenhamn till världens framtida tredje största marina metropol efter London och Singapore. Jan Fritz Hansen. Vvd för Danmarks rederiförening. Foto: Gösse Storfors

6 Han vill betala mer skatt sjöfart tema 7 Tonnageskatten högst på Finlands rederiförenings önskelista, säger vd Mika Nykänen. Gösse Storfors Nu behövs det inga skenbara beslut av politikerna längre. I budgetrian drog man upp riktlinjerna för 2008 och det innebär att vi äntligen skulle få den efterlängtade tonnageskatten. Av alla saker är det absolut den vi prioriterar mest. Det säger 75-årsjubilerande Finlands rederiförenings vd Mika Nykänen och det låter kanske konstigt att någon sätter beskattning högst på önskelistan. Men det handlar mera om en avgift än om en skatt och det är en fast skattesats som ger lägre beskattning och rederierna större möjligheter att skaffa nytt tonnage. Finland har i detta nu cirka 115 fartyg i utrikestrafik och tiotals befraktade därutöver. Men medelåldern på vårt tonnage är cirka 20 år medan den i de gamla EUländerna är år och till exempel i Danmark där man satsar kraftigt på sjöfarten är den bara 7 år. Om vi får tonnageskatt utlöser det antagligen en investeringsboom. Så har det gått i Tyskland, Holland, England, ja, överallt där man har tagit systemet i bruk. Många rederier har redan nu investeringsplaner och vi får inte försena oss. Det var mycket bra att man klart sade ut att vi inte behöver vänta på Sverige där saken har blivit fördröjd. Det ligger lite landskampsanda i luften för om vi är före Sverige förbättrar det vår konkurrenskraft. Mika Nykänen. Vd för Finlands rederiförening som firar 75 år. Foto: Gösse Storfors Mika Nykänen har varit vd för rederiföreningen sedan augusti Jag har ekonomisk utbildning, inte nån sjöfartsbakgrund, så jag har fått lära mig en hel del nytt. Men jag har jobbat inom politiken på ministerier där jag kommit i kontakt med sjöfarten. När jag tillträdde som vd fanns ett behov av en nytändning och då var det säkert bra att komma utifrån. Under de senaste åren har rederiföreningen haft två viktiga budskap. Det ena är att sjöfarten är en bransch som växer otroligt mycket och här finns en potential för utveckling. Men det hänger på oss själva om Finland hänger med i utvecklingen. Det andra är att det är en bransch där kunnandet är mycket högtstående. Det är kanske svårt att jämföra med t.ex. bioteknik men t.ex. på logistiksidan ligger vi mycket bra till. Och lyckas man förena de här två så kan man rita en mycket positiv framtidsbild. Vi vill medverka till att skapa de möjligheter som finns för ett nyare och bättre utgångsläge för dem som är i branschen, framhåller Nykänen. När det gäller utflaggning av finländska fartyg tycker han att det har lugnat sig jämfört med situationen för ett par tre år sedan. Finlands flagga har regelbundet valts till en av världens säkraste, i fjol var vi etta, i år trea. Sånt värderas högt av många kunder. Vi har också kunnat skapa mera lugn på arbetsmarknaden med längre avtal och fortsatta förhandlingar utan strejker. Ser man till historien så är ju sjöfarten en bransch där det ofta har förekommit svåra stridigheter på arbetsmarknaden. Det är en stor sak att nu försöka bygga vidare på fredlig väg och i samarbete. Som helhet sett är det här nog en fantastiskt intressant bransch, säger Mika Nykänen. Vårt mervärde till logistiken Åbo hamn är en konkurrenskraftig servicecentral inom transportlogistik och utgör en del av den Nordiska triangeln. Åbo, som knyter samman de stora städerna i Skandinavien, Ryssland och Mellaneuropa, är den enda hamnen i Finland som kan betjäna både tåg, långtradare, containrar och trailers. Tack vare effektiva förbindelser och smidig service når du världen före alla andra.

7 8 tema sjöfart 9 Nya fartyg till Godby Shipping Ro-rofartyget Misana är senaste tillskottet. Det åländska rederiet Godby Shipping växer. I oktober levererades ro-rofartyget Misana och i december införlivas ett systerfartyg i flottan. De här två fartygen skapar sammanlagt 48 nya arbetstillfällen. I likhet med de övriga fartygen i Godby Shippings flotta är Misana byggd av det tyska varvet J. J. Sietas i Hamburg. Varvet hör till de mest framgångsrika i norra Europa. Godby Shippings nybyggen har tagits fram i samarbete mellan varv, beställare och skogsföretaget UPM, som hyr in fartygen med kontrakt på åtta år. Godby Shippings verkställande direktör Dan Mikkola anser att Sietas fartyg är både väl designade och väl byggda. Vi har samarbetat med Sietas i drygt 20 år och det har alltid fungerat utmärkt. Visst finns det billigare varv men jag brukar säga att vi är för små och för fattiga för att bygga billiga båtar. Vi måste veta vad vi får för båt, när vi får den, och vad den kostar. Det är inte så självklart att det är så på alla andra möjliga varv i världen. Mikkola tycker också att det är viktigt att fartygen fungerar bra under hela sin livscykel. Underhåll ombord på våra fartyg sköts utgående från att vi ska kunna behålla fartygen i åtminstone 30 år, berättar Dan Mikkola. Efter att Misanas systerfartyg levererats i december sysselsätter UPM sex av de sju fartygen i Godby Shippings flotta. Misana och hennes systerfartyg är dessutom de första nybyggena i flottan som har beställts och planerats enkom för UPM:s trafik. Samarbete med UPM inleddes redan år Då hyrde UPM in tre mindre rorofartyg för sina skeppningar av skogsprodukter till Spanien. Dessa ersattes senare av de större Mistral och Miranda. Nu ersätts dessa av de två nybyggena. Den årliga transportkapaciteten på Spanien var till en början cirka ton. De senaste nybyggena ger en kapacitet på cirka ton per år, säger Mikkola. De nya fartygen är i första hand konstruerade för att transportera skogsprodukter. De har tre däck för last, av vilka det översta är öppet för om överbyggnaden. Planeringen av däck och ramper har utgått från att lastning och lossning ska kunna ske oberoende av varandra på alla tre däcken samtidigt. Lastrummen är också dimensionerade för transport av kassetter en typ av lastbärare som blivit rätt vanliga inom linjetrafiken. Fartygen har större lastkapacitet än föregångarna Mistral och Miranda och för att kunna klara av oförändrade hamntider tas en del av lasten ombord på kassetter och i containrar. Misana har utrustats med två Wärtsilä huvudmaskiner av en ny typ som reducerar utsläppen av kväveoxider med mellan 30 och 50 procent. Arrangemanget med två huvudmaskiner kopplade till en propelleraxel är optimerat för Spanientrafiken. Söderut kan man köra med en huvudmaskin och uppnår då en marschfart på 17 knop. Norrut är det mer bråttom och då används båda maskinerna. Marschfarten ökar till 20 knop. Effekten är dimensionerad så att det finns reserver för svårare isförhållanden eller förseningar på grund av väder. Fartygen är byggda till högsta isklass 1A Super. Nytt fartyg. Godby Shippings nybygge Misana. Foto: Elever välkomnas ombord Redan när fartyget planerades räknade Godby Shipping med praktikanter. Godby Shippings nybygge Misana har väl tilltagna utrymmen för besättningen. Ombord finns också sex extra hytter med sammanlagt 12 bäddplatser som vid behov kan användas av elever. Rederiets vice verkställande direktör Eva Mikkola-Karlström säger att man redan vid planeringen av fartygen tog i beaktande möjligheten att ha praktikanter från sjöskolorna med ombord. Vi ser att behovet av att ha praktikanter ombord är stort. I genomsnitt har vi hela tiden en praktikant ute per fartyg. Under 2006 hade vi sammanlagt praktikantdagar, berättar Mikkola- Karlström. Hon säger att det främst är på de föregående nybyggena Mistral och Miranda som man kan ha praktikanter i större utsträckning. På de Eva Mikkola-Karlström. Godby Shippings vice vd vill gärna utveckla praktikantintroduktionen ombord. Foto: tre minsta fartygen är det inte lika gott om utrymme, men även på dessa brukar man ha med någon elev. På de större fartygen har rederiet också haft så kallad praktikantintroduktion. Det innebär att en klass med lärare följer med på en resa. På de nya fartygen förbättras förutsättningarna ytterligare. Fartygens chaufförsmäss är planerad så att den vid behov kan användas som klassrum. Läraren håller teoretisk undervisning ombord och sedan deltar studerandena i arbetena ombord så gott de kan. Eva Mikkola-Karlström är övertygad om att denna idé kan utvecklats vidare. Praktikantintroduktionen kan utökas om skolornas undervisning blir flexiblare och anpassas till att delvis ske ombord. Men då är det är förstås skolorna som måste anpassa undervisningen efter fartygens tidtabeller och inte tvärtom.

8 10 tema sjöfart Anvisningar för sjöräddning klara i vår Nya direktiv vid Östersjöstaternas gemensamma Sarex-övning. 11 Flygbild. Wärtsiläs fabrik i Vasa. Wärtsilä växer och blir starkare Östersjöländerna börjar utarbeta gemensamma anvisningar för sjöräddning. Anvisningarna ska bli klara till i vår då det i Danmark ordnas den stora gemensamma sjöräddningsövningen Sarex. En gemensam praxis behövs för till exempel de situationer då räddade personer flyttas från ett fartyg till ett annat. Anvisningar behövs också för informationsutbyte mellan myndigheter i olika länder i samband med räddningsinsatser. Det hålls allt fler internationella räddningsövningar, för närvarande saknas det dock enhetliga anvisningar, säger kommendörkapten Jari Lahtinen vid sjöräddningscentralen vid Västra Finlands sjöbevakning. Han säger att det i Östersjöregionen hålls ett tiotal stora sjöräddningsövningar per år. Hittills har det utfärdats separata anvisningar för varje övning. Behovet av ökat samarbete beror bland annat på att sjöfarten ökat på Östersjön. Därför måste man vara beredd på olyckor som hotar människoliv, miljön eller egendom. En ökning av samarbetet diskuterades på ett möte för Östersjöländernas sjöräddningschefer i Åbo för en tid sedan. Mötet gästades även av besökare från Japan och Sjöräddning. Gemensamma anvisningar för Östersjöländerna ska utarbetas. den internationella sjöräddningsorganisationen IMRF. Det hör till vårt utbildningsprogram att vi besöker grannländerna och stiftar bekantskap med våra kolleger. På så sätt försöker vi arbeta mot gemensamma mål, sade major Per Horsholm från det danska sjövärnets operativa central. (FNB) Wärtsilä. Den nya hallen inrymmer bl.a. monteringslinjer för motorer av typen Wärtsilä 32. Foto: Wärtsilä Större fabrik i Vasa ger mer tillverkningskapacitet. Koncernens svar på rekordstor efterfrågan av fartygsmotorer. Wärtsilä är den ledande tillverkaren av medelstora fartygsmotorer så kallade medelvarvsmotorer. Varven är så gott som fullbelagda i hela världen just nu. Även kapaciteten hos de flesta tillverkare av huvudoch hjälpmotorer till fartyg är fulltecknad för flera år framåt. Orderingången är god och både våra fabriker och underleverantörer har bråda dagar, bekräftar Wärtsiläs koncerndirektör Ole Johansson. Inom tillverkningen av dieselmotorer anlitas underleverantörer i allt större utsträckning. Många av dem är mer eller mindre integrerade i Wärtsiläs tillverkningsprocess. För att upprätthålla den europeiska industrins konkurrenskraft måste vi fortsättningsvis utveckla vår verksamhet. Genom ett allt tätare nätverksbildande med såväl våra finska som våra internationella samarbetspartners kan vi förbättra vår flexibilitet och konkurrenskraft enligt efterfrågan, förklarar Johansson. Nätverksarbete är också en logistisk utmaning. Målsättningen för vår investering var att planera en fabrik som klarar av dessa målsättningar. Tyngdpunkten är i monteringen och logistiken. Utbyggnaden av fabriken i Vasa handlar till stor del också om logistik. Med många samarbetspartners utanför det egentliga fabriksområdet skapas en hel del transporter av komponenter och motordelar mellan de olika produktionsenheterna. De nya produktionslinjerna är från början planerade för att fungera rationellt också ur ett logistiskt perspektiv. Wärtsilä förnyar även produktionskonceptet i de befintliga anläggningarna. I samband med det genomförda investeringsprogrammet på 30 miljoner euro, har hela fabrikens produktionskoncept förnyats. Ett tidsenligt produktionskoncept har införts på hela monteringsområdet. Den nya tillverkningshallen inrymmer bl.a. två nya produktionslinjer för motorer av typen Wärtsilä 32. Juha Kytölä, verkställande direktör för Wärtsilä Finland, förklarar att den interna trafiken på fabriksområdet blir betydligt mindre med nya logistiklösningar. En förnyad materialadministration förbättrar verksamhetens kvalitet, flexibilitet och effektivitet, säger Kytölä. Investeringsprogrammet ökar också Vasafabrikens produktionskapacitet för att motsvara framtidens marknadskrav. Med de nya utrymmena kan vi öka produktionens leveransmängder och tillverka våra produkter kvalitativt på ett betydligt bättre sätt än hittills. Kvaliteten kommer att bli högre och kostnadsnivån konkurrenskraftigare än tidigare. Wärtsilä spår starkt 2008 Stockholm (FNB TT) Industrikoncernen Wärtsilä spår att bolagets omsättning under 2008 ökar med 25 procent. Tillväxten baseras på den mycket starka orderboken varav cirka 2,8 miljarder euro levereras år 2008 samt på den starka utvecklingen av affärsområdet Services. Det framkom på bolagets kapitalmarknadsdag. Också lönsamheten kommer att förbättras, enligt bolaget. Wärtsilä kommer att investera omkring 200 miljoner euro för att förbättra kapaciteten samt på underhåll. Utsikterna för helåret 2007 är oförändrade. Aktiviteten inom skeppsbyggnad är fortsatt hög och inga förändringar skådas på kort sikt. På lång sikt väntas efterfrågan på stora handelsfartyg sjunka från nuvarande rekordhöga nivåer, skriver bolaget. Efterfrågan inom affärsområdet Power Plants väntas förbli stark.

9 tema sjöfart Finnlines expanderar i södra Östersjön Introducerar nya fartyg. Störst i trafiken på Travemünde. Finnlines har inte enbart stärkt sitt grepp om den fraktinriktade färjetrafiken mellan Finland och Tyskland genom att under fjolåret sätta i trafik tre rekordstora ro-paxfartyg mellan Helsingfors och Travemünde. Även i södra Östersjön expanderar Finnlines och har i somras bytt ut samtliga fartyg i den koncernägda NordöLink-trafiken. Det finns tre stora aktörer inom färjetrafiken mellan Skåne och Tyskland. TT- Line är marknadsledare i hela Tysklandstrafiken med en massiv tonnageinsats som omfattar fyra fartyg på linjen Trelleborg Travemünde och två på linjen Trelleborg Rostock. NordöLink är störst inom den del av trafiken som går mellan Skåne och Travemünde. Travemünde har trots konkurrens från Rostock behållit sin position som Tysklands ledande färjehamn för lastbilar och trailers på Östersjön. Förnyat tonnage. Finnlines har under våren och sommaren genomfört en total förnyelse av fartygen i Nordö Links flotta. Här möter den nyligen ombyggda Finnpartner nybygget Europalink utanför Travemünde. Foto: När Finnlines köpte NordöLink våren 2002 offentliggjorde den nya ägaren genast sin avsikt att utveckla trafiken. En inhyrd färja ersattes med eget tonnage och snart utökades antalet avgångar från tre till fyra per dygn från vardera hamnen. Planerna inkluderade på sikt ett utbyte av färjorna Malmö Link och Lübeck Link, som seglat på linjen sedan Frakttrafiken inom NordöLink består av en mix av långtradare och löstrailrar, där de förstnämnda dominerar. Hyttkapaciteten ombord på fartygen utnyttjas i första hand av chaufförer men fartygen tar också andra bilburna passagerare. Med en överfartstid på cirka nio timmar gör varje fartyg en tur och returresa per dygn. I år har NordöLink nästan fördubblat sin kapacitet och dessutom föryngrat flottan. De två gamla färjorna Malmö Link och Lübeck Link har bytts ut mot nybyggena Europalink och Nordlink, som är systerfartyg till Finnlines nybyggen på linjen Helsingfors Travemünde. Trafiken kompletteras av de ombyggda ro-rofartyg Finnpartner och Finntrader, som flyttats över till NordöLink från linjen Helsingfors Travemünde. Även om Finnpartner och dess identiska syster Finntrader är tolv år gamla, har ombyggnaden gjort dem likvärdiga med nya fartyg. Detta till en avsevärt lägre kostnad och på en bråkdel av den tid som i dagens läge krävs för att I samband med färjetrafik hör man ofta talas om ropaxfartyg. Det är inte alltid helt entydigt hur man ska definiera denna typ av fartyg. Det finns faktiskt ingen officiell definition på ro-pax. genomföra ett nybyggnadsprojekt. För att göra lasthanteringen snabbare har Finntrader och Finnpartner utrustats med bogport. Passagerarkapaciteten har ökats genom att bygga en helt ny avdelning med 160 hytter. Av de nya hytterna är Det finns heller inget speciellt myndighetsreglerat regelverk för uttryckligen ro-paxfartyg. Ur klassificeringssällskapens synvinkel är de passagerarfartyg med bildäck. 80 procent singelhytter och resten har två bäddar. Hytternas storlek är cirka sju kvadratmeter. Även om hytterna är relativt små, är detta en bra lösning eftersom det blev möjligt att bygga ett relativt stort antal nya hytter. Chaufförerna föredrar att resa i en egen hytt, omtalar tekniske Begreppet började förekomma under 1980-talet, då det på vissa linjer uppstod ett behov av bil- och passagerarfärjor med större lastkapacitet än vad som var brukligt i normala fall. Egentligen är ett ro-paxfartyg ett ro-rofartyg med plats för passagerare. Regelverket tillåter högst 12 passagerare på vanliga rorofartyg. Om passagerarkapaciteten är större måste fartyget konstrueras som ett passagerarfartyg. Då blir bland annat säkerhetskraven strängare. Detta innebär att fartyget blir dyrare att bygga. På ett ro-rofartyg brukar man ange lastkapaciteten i filmeter, vilket är den sammanlagda längden av de fordon inspektören Leif Paulsson vid Finnlines Ship Management AB i Malmö. Ro-pax vad är det? Last och passagerare. Ro-paxfartyg är i princip rorofartyg med passagerarkapacitet. Foto: Lastning. På södra Östersjön är det frakten som regerar inom färjetrafiken. Foto: och trailers som kan parkeras i de körfiler som finns på de olika lastdäcken. Moderna ro-rofartyg brukar ha en lastkapacitet på minst filmeter. Det samma gäller även för ropaxfartyg. De brukar ha tre eller fyra däck för last och till sin utformning är de liknande som däcken på ett rorofartyg. En konventionell bil- och passagerarfärja har sällan mer än filmeters lastkapacitet. Endast i undantagsfall har sådana färjor mer än ett bildäck för lastfordon. Däremot är det vanligt med ytterligare däck för personbilar. Vad gäller passagerarkapaciteten är det normalt att ett ro-paxfartyg har hyttplats för cirka 500 passagerare, men ytterst sällan för fler än En bil- och passagerarfärja av motsvarande storlek tar vanligtvis minst passagerare. Skillnaden mellan färja och ro-pax är alltså i stor utsträckning en fråga om förhållandet mellan last- och passagerarkapacitet. Minst lika viktig som de rent tekniska aspekterna är hur fartyget opereras. I en bil- och passagerarfärja transporteras både last och passagerare, men i de flesta fall är konceptet optimerat för passagerare. I ett ro-paxfartyg är det tvärt om. Avgångstider, hamnar och hela servicekonceptet ombord har skräddarsytts för åkerier och deras chaufförer. Det finns inget hålligång på ett ro-paxfartyg även på dagturerna utnyttjar chaufförerna sjöresan för sin lagstadgade vila. Trafiken ökar. FinnLinks vd Christer Backman tror på konceptet med färjetrafik på godsets villkor. I dag har FinnLink en marknadsandel på över 50 procent av färjegodset mellan södra Finland och Sverige. Foto: Godstrafiken fortsätter växa I år har godset på färjorna i trafik mellan södra Finland och Sverige ökat nästan sex procent. Av de tre stora aktörerna på marknaden är det endast FinnLink som har ett koncept som i första hand fokuserar på frakten, även om man också erbjuder bilburna passagerare möjlighet att resa. Att FinnLink i dag är marknadsledare med över 50 procent av lasttrafiken mellan södra Finland och Sverige är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet utvecklingsarbete. Sedan starten 1989 har FinnLink, enligt verkställande direktör Christer Backman, etappvis byggt upp sin frekvens och sin kapacitet. Vi har utökat antalet avgångar etappvis i långa steg och däremellan byggt upp kapaciteten genom att byta ut fartyg mot större och modernare. Godset på färjorna utgör en stadigt växande marknad, enligt Backman. I dagens läge är det främst långtradare på väg till och från Skandinavien som tar färjorna över Ålands hav. Under de senaste åren har största delen av genomfartstrafiken över Sverige mellan Finland och kontinenten styrts över på direktlinjer mellan främst Finland och Tyskland. Detta bortfall har delvis kompenserats av ny trafik mellan Ryssland och Skandinavien. Backman berättar att en växande andel av långtradarna på färjorna är ryska. Tills vidare är deras andel på FinnLinks fartyg under 10 procent, men trenden är ökande. Det ryska godset tar även vägen över Estland. Att vägen över Finland trots allt utgör ett så starkt alternativ beror på att vi har en oslagbar frekvens och dessutom en god kapacitet året runt, menar Backman. Samtidigt som färjetransporterna av långtradare ökar, tenderar järnvägstransporterna att förlora terräng. I slutet av sommaren sålde Tallink Silja tågfärjan Sky Wind och har inte satt in ersättande tonnage. Nu transporterar endast färjan Sea Wind järnvägsvagnar mellan Finland och Sverige. Radikala ändringar inom järnvägstrafiken verkar vara på kommande, säger Backman. Han tror inte att det finns någon möjlighet att återuppliva tågfärjetrafiken. FinnLink upphörde med sina egna transporter av järnvägsvagnar för 11 år sedan. Då gjorde vi den bedömningen att järnvägsvagnar gav cirka 40 procent sämre pris på det aktuella lastutrymmet än gummihjulsfordon. Med ett sådant utgångsläge skulle järnvägstransporterna åka snålskjuts på gummihjulstrafiken, vilket inte är hållbart i längden. Förklaringen är enkel och går ut på gummihjulstrafikens oslagbara flexibilitet. Eftersom en järnvägsvagn i Skandinavientrafik hade en genomsnittlig rotationstid på tio dagar kunde en långtradare göra upp till sju gånger fler resor per år. Backman ser det därför som uppenbart att ytterligare färjegods kommer flyttas över från järnvägsvagnar till gummihjul. Vi har beslutat att från och med kommande årsskifte återinföra trailertransporter på våra fartyg som ett komplement till den chaufförsbundna trafiken, berättar Backman. Det som FinnLink siktar på är en så kallad full load bulk -lösning där man tar trailers som är fullastade med endast en typ av gods. Detta går direkt från avsändare till mottagare utan mellanbesök och omlastningar i terminaler. Med detta koncept får FinnLink bättre möjligheter att ta över en del av de godsströmmar som går på järnväg om det skulle bli ytterligare nedskärningar i järnvägstrafiken. I sådana fall kommer säkert en betydande del av järnvägsgodset att flyttas över på mindre lastfartyg i närtrafik. Men en del kommer helt uppenbart också att transporteras på trailer, menar Backman. Fördelen med att använda trailers som lastbärare är att kostnaderna för en trailer utgör endast en liten del av kostnaden för en långtradare med chaufför. Backman betonar att trailertransporterna kommer att vara avtalsbundna med ett antal stora aktörer. För att konceptet ska fungera behövs ett jämnt flöde, säger han.

10 14 tema sjöfart 15 Isnavigering för nybörjare Intresset störst bland dem som redan vet hur krävande det är. Träning i isnavigering har aktualiserats av att fartygstrafiken ökar på Östersjön och Finska viken samtidigt som andelen utländska fartyg blir allt större. Kursen Icetrain har tagits fram mot denna bakgrund. Vintertid kommer allt fler fartyg till Östersjön där befälet aldrig upplevt vinterförhållanden. De har ingen som helst uppfattning om vilken utbildning och erfarenhet det behövs för att man på ett säkert sätt ska kunna föra fram fartyget i is, berättar sjökapten Suvi- Tuuli Lappalainen vid Kymmenedalens yrkeshögskola. Hon menar att sådana fartyg ökar risken för olyckor. Genom att erbjuda utländska rederier möjlighet till utbildning i att köra i is försöker vi minska riskerna för sådana olyckor. Även om förra vintern var något mildare än genomsnittet, inträffade åtminstone tre allvarligare olyckor som berodde på mänskliga misstag. Den allvarligaste var tankfartyget Propontis grundstötning på Finska viken. Varje vinter inträffar dessutom tiotals mindre olyckor och incidenter. En undersökning visar att vart tionde fartyg som går på Östersjön under vintern får någon typ av skador. Ofta beror dessa på den mänskliga faktorn, säger Lappalainen. Vi kan inte påstå att alla beror enbart på brister i utbildningen, det kan också vara fråga om till exempel trötthet, men utbildningen spelar otvivelaktigt en central roll. Förutom miljö- och säkerhetsrisker innebär olyckorna förseningar och extra kostnader för rederierna. Det borde därför ligga i rederiernas intresse att utbilda sin personal så bra som möjligt för att fartygen ska kunna opereras effektivt. I vårt intresse ligger att trygga säkerheten längs våra kuster, påpekar Lappalainen. Icetrain omfattar både teoriundervisning och simulatorkörningar. Experter från många olika delområden Första kursen. Det svenska rederiet Österströms nautiske inspektör Per Fransson. föreläser om vintersjöfart med tyngdpunkt på det praktiska planet. I samarbetet deltar Kymmenedalens yrkeshögskola, Deltamarin Contracting, Germanischer Lloyd, Finstaship, Ice Advisors och Meriturva. Kurserna arrangeras på engelska, och det är också möjligt att ordna besök på isbrytare. Icetrain är i första hand avsedd för utländska rederier, eftersom vintersjöfart i alla tider har utgjort en del av de finländska sjömännens vardag. Det verkar som om de rederier som är mest intresserade redan har någon form av erfarenhet av vintersjö- Simulatorkörning. En viktig del av kursen där man lär sig isnavigering, utgörs av simulatorövningar. Föreläsningar om vintersjöfart i praktiken ingår också. Foto: fart. De tycks förstå hur krävande förhållandena egentligen är. Nu gäller det för oss att få fram budskapet även till dem som inte har någon erfarenhet alls av vintersjöfart, menar Lappalainen. Den första Icetrain-kursen arrangerades för det svenska rederiet Österströms, som bland annat idkar kontraktsfart på Östersjön. Dess viktigaste kunder är finländsk och svensk industri. I flottan finns både svenskflaggade och utländska fartyg och många av de ombordanställda har åtminstone en viss erfarenhet av att navigera på Östersjön vintertid. Rederiets nautiska inspektör är Per Fransson, själv sjökapten. För oss är det mycket viktigt att ha väl utbildade besättningar ombord så att vi kan minimera skador både på fartyg och last och miljö. Oljeexporten från Primorsk ökar I fjol exporterades drygt 66 miljoner ton, mot 12 miljoner för fem år sedan. Gösse Storfors Oljetransporterna från östra Finska viken, det vill säga oljehamnen Primorsk i närheten av S:t Petersburg, ökar ständigt. Hur stor miljöfara de egentligen utgör, diskuterades vid ett seminarium i Åbo förra veckan. Vinklingen blev i hög grad försvarets, sett ur ryskt perspektiv. Bland annat Juri Orlov, vice hamndirektör för S:t Petersburgregionen deltog. Antalet fartyg som anlöper S:t Petersburgregionen har under perioden ökat 2,5 gånger. En stor del hänger samman med oljehamnen i Primorsk men det handlar om mycket annat också. Bland annat ska vi nästa år börja bygga en ny stor passagerarhamn i S:t Petersburg. Oljetransporterna från Primorsk är dock inte russian business utan internationell handel. Vi behöver inte växa men Europa behöver oss, sade Orlov. Han konstaterade att Primorsk nästa år beräknas nå över 100 miljoner ton exporterad olja. Tillväxten har varit enorm under de senaste fem åren: År 2002 exporterades drygt 12 miljoner ton och i fjol var man uppe i drygt 66 miljoner ton exporterad olja från Primorsk. Orlov redogjorde också för de säkerhetsåtgärder man vidtar från rysk sida varje gång ett fartyg lämnar Primorsk. Fartygets kapten underrättar alltid myndigheterna i Finland, Estland och Ryssland när fartyget lämnar hamnen. Vi har också noggrann VTS-övervakning med ett flertal kameror utplacerade på strategiska ställen. Det som ibland kan göra det hela tungrott är att vi nu har två administrativa enheter i regionen, dels S:t Petersburg Primorsk, dels Viborg Vysock Ust-Luga. Det finns planer på att sammanslå dem inom en överskådlig framtid och vi hoppas på ökad frakt och minskad byråkrati, framhåller Orlov. Juri Orlov. Foto: Gösse Storfors Transportmöjligheterna via nordostpassagen norr om Sibirien ville Juri Orlov inte rekommendera i dagens läge, även om det kan vara nånting för framtiden med tanke på den ryska oljeexporten. Nordostpassagen är farlig och svårnavigerad. Trots att vi har 19 administrativa enheter som leder och styr sjöfarten och ansvarar för säkerheten, finns det än så länge ingen uppe i norr. Men det kan se annorlunda ut i framtiden. Det är inte omöjligt att en administration förläggs där uppe, speciellt om medeltemperaturen fortsätter att stiga och det blir mindre risk för ishinder. SUC samlar branschfolket Sjöfartens utbildnings- och forskningscentral ordnade seminarium i Åbo. Gösse Storfors Ett femtiotal experter inom sjöfartsbranschen från nio länder, inklusive Finland, samlades i Åbo i förra veckan. Det var Sjöfartens utbildnings- och forskningscentral (SUC) som bjöd in till ett två dagars seminarium i Åbo om sjöfartens framtidsutsikter (Maritime outlook). Det här är i alla fall oväntat lite deltagare jämfört med vad vi brukar ha ibland på våra seminarier med upp till 150 deltagare från cirka 30 länder, säger professor Juhani Vainio vid SUC. Årligen ordnar SUC ett tiotal internationella konferenser både på olika håll i Finland och utomlands. Utomlands har vi varit till exempel i Gdansk och Tallinn och här hemma har vi hållit konferenser i snart sagt alla kuststäder. En del konferenser har redan blivit tradition så som hamnkonferensen som ordnas vartannat år. Ice day i Rovaniemi i Juhani Vainio. Professor vid Sjöfartens utbildnings och forskningscentral. Foto: Gösse Storfors februari har också blivit ett populärt inslag i konferensfloran. Också Maritime outlook har ordnats tidigare och kommer att ordnas igen. Vi är branschens enda stora utbildnings- och forskningsenhet i Norden med 45 anställda, berättar Juhani Vainio men tillägger att konferenserna trots allt utgör bara en liten del av verksamheten.

11 16 tema sjöfart 17 Få kan bygga som Aker Yards FIN TEIJO VESSEL REPAIRS AND ALTERATIONS ANNUAL DOCKING LARGE STEEL STRUCTURES OY WESTERN SHIPYARD LTD TELAKKATIE 67 FIN TEIJO TEL FAX En handfull europeiska varv klarar liknande kryssningsfartygsprojekt. Trots ökad konkurrens från Sydostasien har varvsindustrin i Europa goda förutsättningar att klara sig även i fortsättningen. Men detta sker ingalunda automatiskt det gäller att hela tiden upprätthålla sin konkurrenskraft. Det säger Juha Heikinheimo, som i höstas utsågs till direktör för affärsenheten Cruise & Ferries inom Aker Yards. Han leder den kanske mest prestigefyllda verksamheten inom den globala varvskoncernen Aker Yards. Till enheten Cruise & Ferries hör förutom varven i Finland även de franska varven. Det är dessa varv som bygger en stor del av alla de kryssningsfartyg som byggs i världen. Enligt Heikinheimo har den finländska varvsindustrin länge varit ledande inom den teknologiska utvecklingen och dessutom bra på att tolka och förverkliga sina kunders behov. Han betonar betydelsen av att verksamheten är både målmedveten och långsiktig. Vi måste hela tiden känna till våra kunders och även deras kunders behov. Energi- och miljövänliga fartyg där passagerarna trivs ombord kommer att vara kännetecknande för teknologiskt avancerade passagerar- och kryssningsfartyg även i framtiden, påpekar han. Men Heikinheimo känner en viss oro över kostnadsutvecklingen i Finland just nu. Finland är en välfärdsstat och vi kommer aldrig att kunna konkurrera med lågkostnadsländer om vi enbart ser på kostnader. Vi måste kompensera detta med innovativa lösningar där vi förverkligar nya tekniska idéer och servicekoncept på ett överlägset sätt. För närvarande konkurrerar de finländska varven främst med varv i Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Därför kan Finland inte ha en högre kostnadsnivå än exempelvis i Tyskland eller Frankrike. Nu är risken uppenbar för att det blir på det sättet. Det finländska skeppsbyggnadsklustret klarar inte av de löneuppgörelser som gjorts på den senaste tiden, säger Heikinheimo. Ledtiderna är numera så korta att det är otänkbart att genomföra stora och komplexa projekt utan det omfattande nätverk av underleverantörer som kännetecknar varvsindustrin. Till exempel inom utrustning av kryssningsfartyg är kraven på specialkunnande Juha Heikinheimo. stora inom så många olika sektorer att varven inte ensamma kan upprätthålla detta. Det samma gäller för konstruktion. Kommer då ytterligare funktioner att läggas ut hos underleverantörer i framtiden? Man kan egentligen inte säga att vi skulle gå i riktning mot fler eller färre underleverantörer. En del funktioner borde vi kanske ta tillbaka till varven och andra kan vi överväga att lägga ut om det visar sig vara vettigt. Situationen ska hela tiden vara dynamisk men den får inte heller leva alltför mycket, beskriver Heikinheimo läget. Han är inte oroad över att varven skulle bli alltför beroende av underleverantörerna. Förhoppningsvis är alla inom klustret beroende av varandra för då kan vi verka långsiktigt och under ansvar. Det är fråga om både ekonomisk och operativ optimering. Samtidigt menar han att det är viktigt att följa upp de immateriella rättigheterna så att inte ritningar och idéer hamnar hos potentiella konkurrenter i t.ex. Asien. Men man bör också komma ihåg att det går enkelt att kopiera en ritning men det är inte lika lätt att kopiera ett helt skeppsbyggnadskoncept. Heikinheimo ser det som oundvikligt att även varv utanför Europa så småningom vill komma in på denna lukrativa marknad för kryssningsfartyg. Någon direkt oro för att detta skulle äventyra de finländska och de övriga europeiska varvens position känner han inte. Orsaken till hans optimism är att kryssningsmarknaden har en enorm outnyttjad potential och att alla prognoser målar upp en fortsatt kraftig tillväxt för industrin. Detta innebär att det för en lång tid framåt kommer att behövas nya fartyg. Även om orderingången inte hela tiden kommer att lika stor som under de senaste åren, anser Heikinheimo att det finns rum för både gamla och nya aktörer på en växande och sund marknad. Och jag tror att de nya aktörerna kommer från Asien. För varven i Europa gäller det att finna medel för att kompensera sin underlägsenhet i arbetskostnader med teknisk överlägsenhet och effektivitet. Sektionstillverkning. Vid Aker Yards har man redan inlett tillverkningen av sektioner för världens största kryssningsfartyg som går under projektnamnet Genesis. Fartyget levereras av Åbovarvet Foto: Åbo satsar på sjöfartskunnande Sjöfartskunnighetscentral bidrar till att stärka bland annat utbildningens nivå. Gösse Storfors Åbo stad har nyligen slagit fast de fortsatta utvecklingslinjerna för en sjökunnighetscentral inom ramen för det blivande sjöklustret. Stadsdirektör Mikko Pukkinen framhåller att globaliseringen och övergången till billigare produktionsmetoder är en aktuell utmaning också inom sjöfarten. Ur stadens synvinkel är det viktigt att fokusera på kunnande, att säkerställa sjöfartsutbildningens nivå och utbud samt tillgången på yrkeskunnig arbetskraft. Också forskningen och produktutvecklingen i vår region bör stärkas, säger Pukkinen. Inom ramen för sjöklustret och företaget Koneteknologiakeskus utvecklas Åbo sjökunnighetscentral. De viktigaste områdena i verksamheten är förstärkning av skeppsbyggnadsindustrins högre utbildning och forskning. För det ändamålet föreslås euro i nästa års budget. Den fartygstekniska utbildningen vid Åbo yrkeshögskola ska förstärkas bland annat genom att man nästa år grundar en femårig överlärartjänst på donationsbasis och genom att investera i undervisningens infrastruktur och en modernisering av utbildningsinstrumenten i yrkeshögskolans fartygslaboratorium i samarbete med industrin. För det föreslås euro i nästa års budget. Ett så kallat Merkus-projekt under åren ska stärka samarbetet inom de utbildningslinjer i regionen som betjänar sjöfarten. Utbildningsutbudet ska utvecklas och dessutom ska utbildningen förbättras så att den bättre svarar mot industrins behov. För det föreslås euro nästa år. Vid Turun suomalainen yhteiskoulu inleds en sjöfartslinje nästa år där man förutom de vanliga ämnena får specialisera sig på bland annat sjöfart, företagsamhet och turism. De studerande har också möjlighet att i samarbete med andra utbildningsenheter studera ämnen vid dessa. Sjöfartsindustrins image ska höjas under de närmaste åren för euro nästa år och varvsturismen som Turku Touring inledde i somras ska ytterligare utvecklas för euro. Sen början av 2006 har Åbo stad idkat samarbete med Aker yards och det ska man fortsätta och utveckla. I fjol påbörjades också ett samarbete med den franska varvsstaden St Nazaire och det vill man utveckla ytterligare bland annat med tanke på Tall ships race i Åbo 2009 och Åbo som kulturhuvudstad KASKO-, INTRESSE-, TIDSFÖRLUST-, TRANSPORT-, OLYCKSFALLS-, ANSVARS-, KRIGS- OCH P&I FÖRSÄKRING M.FL.

12 18 tema sjöfart Med sidan före. Meriauras nybygge Aura sjösattes den 14 juli i år och levereras i december. Foto: Meriaura I december seglar nybygget Aura Skräddarsydda fartyget ett långsiktigt samarbete mellan Meriaura och Aker Yards. Inom december månad räknar Meriaura med att ta emot nybygget Aura. Fartyget ska i första hand transportera stålsektioner till Aker Yards varv i Finland. Dels blir det fråga om transporter mellan de olika varven i kustfart, dels längre transporter av sektioner som beställts från andra varv kring Östersjön. Projektet har kommit till som ett samarbete mellan Aker Yards och Meriaura. Aker Yards tryggar bassysselsättning för fartyget på ett långt kontrakt. Fartyget är skräddarsytt för transporter av stora stålsektioner. För närvarande skeppas sektionerna på pråmar som bogseras. Också i framtiden kommer en del av transporterna att skötas på det här sättet. Men med det nya fartyget förväntar man sig både snabbare och mer pålitliga transporter, speciellt vid gång i is. Fartyget blir inte lika känsligt för vind och sjögång som pråmekipagen och dessutom kan förflyttningen av sektionerna till och från fartyget ske betydligt snabbare. I synnerhet blir säkring av lasten betydligt snabbare. Aura byggs av det polska varvet Remontowa i Gdansk. Bemanning och teknisk skötsel av fartyget sköts av VG-Shipping Oy, som ingår i Meriauragruppen. VG-Shipping svarar också för övervakningen av nybygget på varvet. VG-shippings verkställande direktör Matti Törmä, berättar att utrustningsarbetena på Aura snart är i slutfasen. Vi genomför tester av all utrustning vid kaj. När detta är klart kan vi ta fartyget ut på provtur. Törmä säger att leveransen blir senare än man ursprungligen kommit överens om, men att de polska varven ingalunda är ensamma om problem med att hålla tidtabellen. Däremot har vi inte haft problem med leveranserna av huvudmaskin, eftersom vi var ute i god tid och beställde den före själva fartyget. Maskinen fanns på plats i god tid när det blev dags att installera den, säger Törmä. Besättningen är också till stor del redan anställd. En del är nyanställda och en del flyttas över från rederiets andra fartyg. Fartyget får sju personers besättning. Det är ännu öppet vilken flagg Aura får men vi hoppas givetvis att allt ordnar sig så att vi kan registrera henne i Finland, berättar Törmä. Aura kommer att kunna sättas i trafik lämpligt till vintern. Isförhållandena torde inte ställa till med problem eftersom fartyget är byggt till isklass IA. Aura har full sysselsättning så fort hon är levererad. Oy Thunship Ab Founded 1954 Shipbrokers Phone: Fax: thunship@thunship.fi MARIEHAMN, HELSINKI TURKU, RAUMA, OULU STOCKHOLM, TALLINN

13 sjöfart tema 19 Föregångare inom havsmiljövård Svensk-norska Wallenius Wilhelmsen Logistics satsar på framtidens fartyg. HÖGKLASSIGA SÄNGAR OCH B-15/A-60 PANELER FÖR MARIN INREDNING FRÅN Gösse Storfors Wallenius Wilhelmsen Logistics har under de senaste åren skördat lagrar för sin verksamhet kring miljötänkande. Företaget grundades den 1 juli 1999 när Wallenius Lines i Stockholm (grundat 1934) gick samman med norska Wilh. Wilhelmsen Lines (grundat 1861). I bakgrunden finns två familjeägda företag. Initiativet till miljötänkande kommer från ägarna som anser det vara värt att investera i en renare miljö. Visst finns det många andra som gör en hel del men vi har en ambition att ligga i framkanten när det gäller miljövård, säger vvd Lena Blomqvist. Blomqvist började på Wallenius Lines 1975 och var också med vid fusionen Sedan början av 2005 är hon ansvarig för Wallenius Wilhelmsens miljösatsningar. Företaget är i dag inte bara ett rederi, utan ett logistikföretag med heltäckande service på alla områden. Det har anställda på mer än 80 kontor världen över. Företaget har 60 fartyg som transporterar 1,5 miljoner fordon årligen till sjöss. Till lands transporteras 3 miljoner fordon årligen. Det finns enligt expertisen fyra huvudsakliga hot mot den marina miljön. Först är det temperaturen som globalt har stigit med 0,6 grader under det senaste decenniet. En orsak är förbränningen av fossila bränslen som skapar koldioxidutsläpp med följder som extrema väderförhållanden, högre nivå på havsytan och sämre skördeavkastning. Nedsmutsningen av haven är ett annat problem och 80 procent av källorna är landbaserade. Också utsläpp i luften hamnar till slut i havet och allt det här hotar livet i havet. Barlastvattnet är ett tredje hot. Mellan tre och fem biljoner liter barlastvatten transporteras årligen runt världen och vattnet innehåller alltid minst olika marina arter. Om de hamnar i vatten där de inte hör hemma kan ekosystemet i området rubbas. Det fjärde problemet är det rovfisket som nu uppgår till 2,5 gånger större årlig fångst än vad havet förmår producera. 75 procent av fiskevattnen är helt exploaterade eller överexploaterade. Var fjärde fisk fångas oavsiktligt och 30 miljoner ton kastas döda eller levande överbord. Sjötransporter är en väsentlig del av livet på jorden. 90 procent av alla globala transporter sker till sjöss och miljövänlig sjöfart är ett måste. Vi har länge Lena Blomqvist. Foto: Gösse Storfors samarbetat med WWF i de här frågorna. Viktigt är också att få de anställda att förstå att det här är viktiga saker som vi alla bör bidra till, säger Lena Blomqvist som själv har varit medlem i WWF i 20 års tid. Tillsammans med Alfa Laval har Wallenius Wilhelmsen utvecklat ett slutet barlastsystem som gör att ingenting pumpas ut i havet. Att köra fartygen med ekonomisk fart är nånting man strävar efter, även om det inte är så lätt då det råder brist på fartygskapacitet. Lena Blomqvist var med i ett team som till världsutställningen i Tokio 2005 utvecklade ett framtidens biltransportfartyg som det kunde se ut år 2025 och som väckte stor uppmärksamhet. Tanken var att fartyget skulle drivas med sol-, vind- och vågenergi med få eller inga utsläpp som följd. Allting kanske inte ser ut så här år 2025 men det är nånting vi hoppas kunna sträva efter. Vi har fått många goda tips om alternativa möjligheter sen vår idé presenterades och flera av dem kan kanske användas. Albatrossen är vår förebild. Den jagar sin föda i veckor och konsumerar under den tiden endast två procent av sin energi. Resten låter den vinden sköta. MARIDEA Silja Line satsar på Åbolinjen Silja Lines ägare Tallink har stora planer för sin trafik på Åbo. När Aker Yards inkommande sommar levererar en ny kryssningsfärja till linjen Helsingfors Tallinn flyttas den endast två år gamla Galaxy till Åbolinjen. Fartyget ersätter Silja Festival, som sätts i trafik på Tallinks linje mellan Riga och Stockholm. Galaxy får sannolikt svensk flagg då hon sätts i trafik mellan Finland och Sverige. Tallink fortsätter även att introducera nya fartyg på linjen Helsingfors Tallinn. Förutom den kryssningsfärja som ska ersätta Galaxy kommer den snabba färjan Star inkommande vår att få Satsning. Efter leveransen av Tallinks följande nybygge flyttas Galaxy till Åbo. Foto: sällskap av systern Superstar, som är under byggnad i Italien. Vid Aker Yards har Tallink dessutom under byggnad ytterligare en kryssningsfärja av modifierad Galaxy-typ för leverans sommaren Vi finansierar fartyg När det gäller fartygsfinansiering vänder du dig till Ålandsbanken, en liten flexibel bank med stor erfarenhet. Vi har varit på sjön sedan Huvudkontoret i Mariehamn, tfn e-post: marine@alandsbanken.fi ÅBO Hansakvarteret, Eriksgatan 17, tfn PARGAS Köpmansgatan 24, tfn

14 20 tema sjöfart temanummer 2008 samt extra utdelning Januari Fre 11.1 Bilar, caravan och camping Fre 18.1 Mega * Fre 25.1 Skolor och kurser April On Fre Fre Fre 9.4 Kårbilaga 11.4 Bilar 18.4 Pargas näringsliv, Båtmarknad (gemensam med Västra Nyland och Tidningen Åland), mega * 25.4 Trädgård och miljö Juli Fre 11.7 Sommarmega * Oktober Fre On Fre Fre Västra skärgårdens näringsliv, mega * Kårbilaga Finans och fastigheter Strömmingsmarknaden, Båtmarknad (gemensam med Västra Nyland och Tidningen Åland ), mega * Februari Fre 1.2 Bygga och bo On 13.2 Kårbilaga Fre 15.2 Mega * Fre 29.2 Spara, låna och placera Maj On 7.5 Kårbilaga Fre 9.5 Kimitoöns näringsliv, mega * Fre 16.5 Sjöfart och logistik Fre 23.5 Stort vårnummer, mega * Fre 30.5 Sommartrender Augusti Fre 8.8 Skolor och kurser Fre 15.8 Bilar och transport Fre 22.8 Mega * Fre 29.8 Må bra November Fre 7.11 Bygga och bo On Kårbilaga Fre Mega * Fre Sjöfart och logistik Fre Lillajulsmega * Mars Fre 7.3 Båtar och bilar On 12.3 Kårbilaga Fre 14.3 Mega * Fre 28.3 Heminredning Juni Mån 2.6 Sommaråboland (ÅU:s sommarbilaga), mega * Lör 7.6 ÅU Cupen Fre 13.6 Midsommarmega * Fre 27.6 Livet på landet September Fre 12.9 Bilar Fre 19.9 Mega * Fre 26.9 Trivsamt boende December On Kårbilaga Fre Julmega * Fre Julmega * Tis Julhälsningar, Åboland Ons Julhälsningar, Åbo, Pargas och kranskommuner täcker inte hela landet men nästan 100% av målgruppen, den svenskspråkiga befolkningen i Åbo och Åboland. Kom ihåg ÅU när ni planerar annonskampanjer. *) Till alla hushåll i Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär, Iniö, Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd, totalt ca ex. Samtliga meganummer inkluderar bilsidor. Ändringar möjliga. LIVET ÄR LOKALT Auragatan 1 B, Åbo. Tel. (02) , fax (02) , annons@fabsy.fi Forum Marinum Detta fartyg synes vara ett av de bäst lyckade både genom sina fina former och grundgående, varför det bör vara en prydnad för vår handelsflotta. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning Dystrare för småföretagen De små och medelstora företagen ser dystrare på framtiden. Finlands Näringslivs (EK) konjunkturbarometer tyder på att de här företagens konjunkturtopp småningom börjar vara förbi. Utsikterna fördunklas bland annat av de höga priserna på råvaror och energi samt stigande arbetskraftskostnader. Företagens problem är att höstens löneuppgörelse är klart dyrare än i konkurrentländerna, säger Heimo J. Aho som leder EK:s delegation för små och medelstora företag. (FNB) KÖP SIGYN HISTORIK 38 Slottsgatan 72, Åbo, tfn (02) Öppet dagligen 11 19, Inträde till utställningarna Med S-förmånskort -30% rabatt på inträdet.

15 sjöfart tema 21 WÄRTSILÄ is a registered trademark. NO SLICK BROCHURE CAN KEEP THIS WATER CLEAN. The world has enough talkers. We are doers. We are more than 13,000 men and women across the globe who are dedicated to achieving our clients goals including keeping cruise ships environmentally sound. We are the engine of industry, see what we are doing today at wartsila.com Erbjudanden med ÅU:s BONUSKORT Genom att teckna en fortlöpande prenumeration för minst 12 månader får du vårt BONUSKORT. Med kortet får du avsevärda rabatter hos olika företag samt biljetter förmånligt till ett stort antal evenemang i Åboland. Kortet är personligt och gäller för privata prenumeranter och deras familjemedlemmar. Här är en förteckning över de förmåner som nu är i kraft: Domkyrkoapoteket. -10% rabatt på normalpris, gäller förbandsartiklar, bassalvor, naturmedel, kosmetik och bantningsmedel samt 1 timme parkering i P-Julia mittemot apoteket. Rabatt-förmånen gäller även i filialapoteket i St. Marie-Jäkärlä. Eriksgatan 5, Åbo Tel Pargas Ringservice 5 e rabatt på däckhotellets priser. Tel Manegen, Pargas Kameraboden. Digibilder 10 x 15. Vid beställning av dubbla bilder får du den andra bilden med 50% rabatt. Gäller inte Internetbeställning. Två bilder till priset av en vid framkallning av kinofilm och APS-film. Köpmansgatan 3, Åbo. Tel Optiwide. Gratis bromstest med ÅU:s förmånskort BILVERKSTAD MÅRTEN NYSTRÖM Tel. (02) , optiwide@nic.fi Industrigatan Pargas Parvita. Omega 7 havtornsoljekapsel. Skyddar, förstärker och förnyar slemhinnor, 150 kapslar. Rabatt 15% MacDaniel s. 9e Husets pizza + 0,4 dryck. (Kortet bör uppvisas när man beställer). (02) Korpo Krögare Smakupplevelser i Korpo Husets grillbiff -15% (Kortet bör uppvisas när man beställer) Arkadiavägen 11, Kimito Tel Turun Hopea. 20% rabatt på normalprissatta produkter. Ekvägen 5, Åbo Tel Veritas Skadeförsäkring. Separat reseförsäkring Du får 25 % rabatt på familjens separata reseförsäkringar för semesterresor, då försäkringarna tecknas på Veritas kontor. Universitetsgatan 15 Tel Åbo Svenska Teater. Antingen 2 3 e rabatt/ biljett beroende på föreställning, (kan bokas tidigast 3 dagar före) eller två biljetter till priset av en (kan bokas tidigast 1 dag i förväg). Gäller inte premiärer eller gästföreställningar. Max 2 biljetter/kort. Biljettkassan, Thaliatorget Tel % rabatt på våra à la carte priser. Kortet bör uppvisas när man beställer. Restaurangbåt Cindy Östra Strandgatan, Åbo (Teaterbron) Tel Restaurante Tomate Brahegatan 20, Åbo Tel Åbo Diskotek Gratis inträde före kl (gäller inte under specialkvällar). Auragatan 3, Åbo. Strandbo Group. 15% rabatt på à la carte-priset (Kortet bör uppvisas när man beställer). Kalkstrand Malmen Tel Hotell & Restaurang Strandvik A. Ett glas av husets vin gratis för dig som äter à la carte. (Kortet bör uppvisas när man beställer). eller B. Surprise-meny samt övernattning * fyra rätter * viner enligt köksmästarens rekommendation * övernattning på hotellet (dubbelrum) * herrgårdsfrukost specialpris 170 e/2 pers. NY FÖRMÅN! Strandvik hotell & restaurant Hotell Strandvik, Kimito (02) Expert på välmående Köpmansgatan 7, Pargas Tel Saarikallio Oy. 30% rabatt på inhemska köksinredningar. Fredsgatan 10, Åbo Tel SinunKaupat Hyvinvoinnin asiantuntija Anders Grönroos Produktion och Estrad Evenemang. Rabatt på biljetter till konserter och andra evenemang. Skivorna Apan Anders och Apan på rymmen för 10 e/st under konserter och evenemang där Apan Anders uppträder. LIVET ÄR LOKALT ÅU:s prylmarknad Gratis för Dig som har Bonuskortet. Auragatan 1 B vån III, Åbo. Tel LIVET ÄR LOKALT Du kan teckna en fortlöpande prenumeration på ÅU per telefon , fax eller per pren@fabsy.fi Alla förmåner är i kraft tillsvidare.

16 22 tema sjöfart Museifartyg lockar till Forum Marinum 23 Taisto 3 väckte allmänhetens intresse genast. Ett av två bevarade krigsfartyg i Finland. Forum Marinum i Åbo har en samlig museifartyg som för finländska förhållanden är unik. Museet behöver inte heller skämmas för sin flotta i ett internationellt perspektiv. Sigyn är den enda bevarade träbyggda barken som seglat i oceanfart i hela världen. Vidare ingår fullriggaren Suomen Joutsen, kanonbåten Turunmaa, minfartyget Keihässalmi, bogseraren Vetäjä V och ett antal mindre fartyg och båtar. Till de senaste tillskotten i flottan hör motortorpedbåten Taisto 3 och motorkanonbåten Nuoli 8. Det är utan tvekan så att vi i första hand profilerar oss med vår flotta av museifartyg, bekräftar verkställande direktör Seppo Sarelius vid Forum Marinum. Av museifartygen är Suomen Joutsen det överlägset populäraste vad gäller antal besökare. Sigyn får tyvärr litet mindre uppmärksamhet. Det är nog bara de som är invigda i sjöfartshistoria som verkligen inser hennes värde och att hon är unik, menar Sarelius. Krigsfartygen är speciellt populära bland de manliga besökarna. Det är många av dessa som själva har gjort sin värnplikt på något av fartygen, säger Sarelius. Taisto 3, som varit öppen för allmänheten för första gången i sommar, har genast väckt berättigat intresse. Det finns bara två krigsfartyg kvar i Finland som deltagit i andra världskriget. Det ena är Taisto 3 och det andra är ubåten Vesikko på Sveaborg, berättar Sarelius. Taisto-klassen, som totalt omfattade åtta enheter, konstruerades av Jarl Lindblom. Taisto 3, som ursprungligen hade namnet Tyrsky, byggdes av Åbo Båtvarf Det gedigna skrovet är byggt enligt sandwich-princip. Innanför den kravelbyggda bordläggning i mahogny kommer ett lager duk, därefter björkfanér, duk och innerst ett lager diagonalt lagd mahogny. Däcket är som på ett kryssningsfartyg: överst mahogny, därunder ett lager duk och unders gran. De två bensinmotorerna utvecklade vardera 1150 hk och gav en toppfart på närmare 50 knop. Taisto 1 gick förlorad i strid i östra Finska viken den 26 juni 1944, men de övriga Taistobåtarna utrangerades först under första halvan av 1960-talet. Marinen beslöt att bevara Taisto 3 för eftervärlden och efter att ha förvarats inomhus på marinbasen i Pansio kunde Forum Marinum ta över fartyget Seppo Sarelius. Forum Marinums vd med museets senaste nytillskott, motorkanonbåten Nuoli 8. Även om restaureringen av Taisto 3 inte kostat mer än euro i reda pengar ligger cirka arbetstimmar bakom projektet innan fartyget var i skick att ställas ut. Ett stort antal olika instanser har dragit sitt strå till stacken för att fartyget nu kan visas upp för allmänheten. Wihuris stiftelse har deltagit i finansieringen. Bland de andra som medverkat i projektet kan nämnas Sjöstridskrafterna som har svarat för beväpningen, fångvårdsväsendet som har tillhandahållit arbetskraft för grovarbete, Åbo stads ungdomscentral, Turun Ammattiopistosäätiö, Lounais-Suomen käsi- ja taideteollisuusoppilaitos, Etelä-Kymenlaakson ammattiopisto och givetvis Forum Marinum. Projektet leddes av kommodor Jaakko Tikka, som är chef för Marinens materielverk och medlem i Forum Marinums arbetsutskott. Han har biståtts av Mikko Meronen, forskare vid Forum Marinum. Taisto 3 är nu i så stor utsträckning som möjligt i samma utförande som det var Som hjälp vid restaureringen har man använt gamla fotografier, ritningar och annan dokumentation. Tyvärr har en del mätare och mindre föremål försvunnit från maskinrummet under den långa förvaringen. Förvånansvärt väl har vi ändå lyckats samla ihop utrustning men en del saknas fortfarande. Vi har bl.a. fått en maskintelegraf från Taisto 4 som var i sjöscouternas ägo och havererade under 1980-talet. En del utrustning har vi också lyckat tillverka i efterhand. Restaureringen är nu i stort sett slutförd men dokumenteringen fortsätter ännu och meningen är att ge ut en skrift om fartyget i nästa år, berättar Sarelius. Nyrenoverad. Akterdäcket på Taisto 3 med torpederna på plats på vardera sidan. Foto: Billig dollar höjde oljepriset Sjöfartsutbildning våren 2008 tema Sjöfart Auragatan 1 B, Åbo Tel. (02) Redaktörer:, Gösse Storfors Annonser: Bell-Sebastian Nurmi Tel. (02) e-post: sebastian.nurmi@fabsy.fi Pärmbild: Karin Blomquist Tidningen kan även läsas på: Tryckeri: Salon lehtitehdas, Salo 2007 Den sjunkande dollarkursen gjorde att oljepriset steg till nytt rekord på den amerikanska marknaden sent på tisdagen den 20 november. Den amerikanska referensoljan WTI låg mycket nära hundra euro per fat. Toppnoteringen var 99,29 dollar. Priset på Nordsjöolja av Brentkvalitet låg på 96,29 dollar på marknaden i London. Det gällde för leveranser nästa månad. Kontantpriset var 94,67 dollar per fat. Oljepriset steg med nästan fyra procent på den amerikanska marknaden på tisdagen. Sedan augusti har oljepriset stigit med nästan 45 procent. Det beror på en åtstramning på marknaden, olika placerares spekulativa uppköp samt den sjunkande dollarkursen. (FNB) LOVISA HAMN En välutrustad hamn med FRILAGER Tel. hamnen fax Vuxenutbildning till vaktstyrman och vaktmaskinmästare inleds igen i vår. Sista ansökningsdagen är Besök vår hemsida för ansökningsblankett och mera information om bl.a. antagningsgrunder. Veckoslutskurser som inleds i januari 2008: Skeppare i inrikestrafik, 400 Maskinskötare 400 Förare 250 Förfrågningar och anmälningar till veckoslutskurserna riktas till kurssekreterare Annina Rosenqvist, tel / eller e-post: annina.rosenqvist@sydvast.fi Sydväst Sjöfart Malmgatan Åbo Tel Fax E-post sjofart@sydvast.fi

17 24 tema sjöfart Containertransporter, trailers, specialtransporter, förtullning. MEK-Trans Oy Ab är en pålitlig partner i containertransporter samt temperaturkänsliga transporter inom Skandinavien. Vi betjänar dig flexibelt och punktligt. Sjöfartsnumret kan även läsas på MEK-Trans Oy Ab Smedjevägen BORGÅ Tel Fax LIVET ÄR LOKALT - SJÖFART ÄR GLOBALT Nästa Sjöfartsnummer publiceras 16.5 och LIVET ÄR LOKALT - SJÖFART ÄR GLOBALT