Kävlinge kommun Delårsrapport 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kävlinge kommun Delårsrapport 2008"

Transkript

1 Kävlinge kommun Delårsrapport

2 Innehåll Förvaltningsberättelse Viktiga händelser 1 Uppföljning av strategiska mål 1 Omvärldsanalys 3 Finansiell analys 5 Personalredovisning 8 Nämnder och bolag Helårsprognos 10 Nämndernas åtgärder 12 Nämndernas strategiska mål 13 Fördjupade uppföljningsområden 14 Räkenskapsmaterial Resultaträkning 16 Driftbudgetavräkning 16 Balansräkning 17 Utveckling i korthet 17 Finansieringsanalys 18 Noter och redovisningsprinciper 19 Investeringsredovisning 23 Exploateringsredovisning 24 Övrigt material Resultatenheter 25 Direktiv och uppdrag 26

3 Förvaltningsberättelse Viktiga händelser I januari månad antog kommunfullmäktige visionsdokumentet Med segel mot framtiden för Kävlinge kommun. Dokumentet ska vara en ledstjärna inte minst vad avser medborgardialog och inflytande. Dokumentet är nu ute i nämnds- och förvaltningsorganisationen för att vävas in i det dagliga arbetet med att utveckla kommunen och dess verksamheter. Arbetet med den nya översiktsplan 2010 är i full gång. Arbetsmöten har hållits och ett dokument har arbetats fram. Detta ska nu ut på samråd under hösten. Planarbetet med före detta Skanekområdet har inletts med framtagande av planprogram där bland annat frågan om betydande miljöpåverkan skall utredas. I mars beslöt kommunfullmäktige att låta konkurrensutsätta verksamheten vid kommunens båda bad. Förfrågningsunderlag håller på att tas fram tillsammans med Lomma och Staffanstorps kommuner där liknande processer pågår. Själva upphandlingen avses genomföras parallellt för de tre kommunerna. En ny lag ger landets kommuner rätt att införa, finansiera och administrera vårdnadsbidrag. Kommunfullmäktige tog i juni beslut om att införa vårdnadsbidrag från och med den 1 januari 2009 och att godkänna lokala riktlinjer för bidraget. För förskola och skola har en viktig händelse varit framtagandet av Handlingsplan för högre måluppfyllelse - med både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder - föranledd av den vikande måluppfyllelsen vårterminen. Under året har kostnaderna för ekonomiskt bistånd stigit och utvecklingen följs noga. Analyser är gjorda av orsakerna och olika åtgärdsförslag finns. Trenden är dock att fler personer är i behov av ekonomisk hjälp. Både arbetsförmedlingens och försäkringskassans förändrade regelverk gör att fler personer är hänvisade till kommunens försörjningsstöd. Kävlinge och Lomma har fattat beslut om att ingå i ett Finsamförbund (finansiellt samordningsförbund) tillsammans med Region Skåne, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Uppföljning av strategiska mål God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältrar detta ansvar på kommande generationer. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 % under en rullande fyra års period. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyra års period. Detta sätter tillsammans med målet att ingen extern upplåning ska ske ett tak för investeringsvolymerna. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. Befolkningstillväxt En jämn befolkningstillväxt är positiv för både kommunens organisation, företag och boende. Vi blir fler som delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer effektiv och produktiv kommunalverksamhet, större köpkraftunderlag för butiker med flera, en ökad rekryteringsbas och fler arbetstillfällen. Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 % per år fram till år 2010 räknat från år Den genomsnittliga befolkningstillväxten är från år 2000 fram till och med år 1,7 %. Måluppfyllelse: Under årets första sex månader har antalet invånare ökat till personer eller med 0,7 %. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité på det arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats. Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7,0 %. År var nyckeltalet 6,9 %, år ,7 %, år ,8 % och år ,0 %. 1

4 Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse: Vid halvårsskiftet är sjukfrånvaron 6,7 % vilket ska jämföras med 7,5 % för halvårsskiftet. Det är främst långtidssjukfrånvaron som minskat. Bedömningen är att sjukfrånvaron på helårsbasis kommer att vara lägre än. Fastighetsunderhåll Kommunen äger och förvaltar cirka m² lokalyta och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar och även att kostnader för skadegörelse kan hållas på en låg nivå. Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan kr per m². Under åren 2004 till har underhållsnivån i genomsnitt varit 163 kr per m². För första halvåret är underhållskostnaden 131 kr per m² att jämföra med 82 kr per m² för samma period år. Måluppfyllelse: Prognosen för helåret är 200 kr per m² och därmed skulle målet uppnås även. Gatuunderhålll I kommunen finns 155 km (cirka m²) kommunala gator och vägar som är asfalterade. Förutom dessa finns kommunala grusvägar, kommunala stensatta vägar, cykelvägar och enskilda vägar som kommunen sköter. Mål och mått: Beläggningsunderhåll på gatorna bör inte understiga tkr/år, vilket motsvarar 2,78 kr per m² som är det beräknade årliga reinvesteringskostnaderna för att bibehålla gatornas skick och värde. Under åren 2004 till har underhållsnivån i genomsnitt varit 2,32 kr per m². Måluppfyllelse: Prognosen för är 4,45 kr per m² vilket skulle innebära att målet kommer att uppnås under. Utbildning Läskunnighet utgör och kommer även framgent att utgöra basen för allt arbete, som sker i våra skolor. Genom tidig, tillfredsställande funktionell läskunnighet möjliggörs elevernas totala kunskapsinhämtning i skolan. Elevernas självförtroende stärks inför kommande skolarbete. Dessutom kan befintlig tillgång på specialpedagogiska resurser tydligare riktas till elever med specifika behov - för högre måluppfyllelse på andra områden än just läs- och skrivutveckling. Mål och mått: Alla elever ska vid utgången av skolår tre ha funktionell läsfärdighet och läsförståelse. För elever, som visar tecken på svårigheter att uppnå målet, upprättas åtgärdsprogram, som följs upp kontinuerligt. Måluppfyllelse: För läsåret / är målet till stor del uppnått. Graden av måluppfyllelse baseras ännu på undervisande pedagogers erfarenhetsgrundade observationer och bedömningar samt på lokala och kommungemensamma tester. Från och med den 15 juli gäller av regeringen antagna kursmål i svenska och matematik, vilka kommer att följas upp med nya nationella prov i skolår 3. Genom tillfredsställande måluppfyllelse kan eleverna fullfölja sina studier på treårigt nationellt program - utan kostnader för ett fjärde år på gymnasieskolans IVprogram. Dessutom får de en beredskap inför kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Mål och mått: Det nationella målet för grundskolan är att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Detta är också kommunens långsiktiga mål men på vägen dit är delmålet att öka andelen med minst 2 % per år och senast 2009 ska andelen elever som är behöriga till gymnasieskola innan sommarskolan vara minst 95 %. Måttet var 87 %, %, % % och %. Måluppfyllelse: För är inte målet uppnått, men andelen elever från skolår 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program har ökat till 91,7 % - före genomgången sommarskola för de elever, som frivilligt valt denna undervisning. Sommarskolan resulterade i ytterligare 10 godkända resultat i de tre behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Likaså har andelen elever på IV-programmet minskat från 65 elever vid höstterminsstarten 2006 till 35 elever vid starten höstterminen. Under läsåret / har skolornas arbete påbörjats enligt den framtagna Handlingsplanen för högre måluppfyllelse, vilket sannolikt kommer att återspeglas i måluppfyllelsen framöver. Hemvård En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, utan att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelser med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar ligger mellan 1,3 1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Måttet var 1, ,27 och ,3. Måluppfyllelse: Prognosen för är 1,3. En del i förbättringen beror på införandet av resursfördelningsmodell då fokuseringen på kringtiden blir tydligare. 2

5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Tillväxten mattas av Den globala konjunkturen har försvagats ytterligare och blir betydligt lägre än de senaste fyra årens höga nivåer, men det blir inte någon djupare global lågkonjunktur. Nedgången lindras på grund av den starka utvecklingen i Kina, Indien och andra tillväxtekonomier och den globala tillväxten förblir hög under de närmaste åren och beräknas ligga på 4 %. I USA fortsätter konjunkturnedgången och det är främst den inhemska efterfrågan som fallit till följd av att bostadsinvesteringarna minskat kraftig men även en minskning av näringslivets investeringar. Detta beror främst på att den pågående finanskrisen stramat åt bankernas kreditgivning och att det finns en osäkerhet kring ekonomins utveckling. Den privata konsumtionen har fallit markant under beroende på den högre inflationen och en svagare arbetsmarknad samtidigt som sjunkande huspriser och börsnedgång minskat hushållens förmögenhet. Den amerikanska ekonomin bedöms återhämta sig först i slutet av I Kinas avtar expansionstakten något men ekonomin fortsätter utvecklas starkt. Kinas privata konsumtion har ökat starkt och i takt med att välfärden i landet ökar bedöms den privata konsumtionsnivån hålla i sig. Oväntat stark tillväxt i Euroområdet Tillväxten i euroområdet var det första kvartalet oväntat stark, trots svagare efterfrågan från USA, en starkare valuta och en hög inflation som urholkar hushållens köpkraft. En svagare exporttillväxt och fallande bostadsinvesteringar i några länder håller tillbaka tillväxten i euroområdet under de närmaste kvartalen. Samtidigt blir konsumtionstillväxten dämpad till följd av stramare kreditvillkor och prishöjningar på energi och livsmedel. Mild avmattning i Sverige Även Sverige kommer att ha en svag tillväxt de närmaste åren främst beroende på den svagare internationella konjunkturen och hushållens mer pessimistiska syn på både den svenska ekonomin som den egna. Högre boräntor, minskad förmögenhet och hög inflation har bidragit till hushållens dämpade konsumtion. Först under senare delen av 2009 förväntas tillväxtnedgången brytas och sedan öka under Detta i samband med att OECD ländernas ekonomier förbättras och att regeringen spås ha en expansiv finanspolitik under 2009 och BNP-tillväxt % Världen 5,2 5,1 4,0 3,9 4,4 USA 2,9 2,2 1,2 1,4 2,7 Kina 10,7 11,6 10,2 9,5 9,2 Euroområdet 2,9 2,6 1,9 1,4 2,0 Sverige 4,1 2,7 2,4 2,0 3,2 Källa Konjunkturinstitutet juni. Aktiemarknaden Aktiemarknaden runt om i världen har präglats av stor osäkerhet en längre tid. Aktieindex på den svenska börsen har från årsskiftet och fram till och med juni fallit med 21 %. Inflationen hög under Inflationen har varit mycket låg under de senaste åren tack vare måttliga löneökningar, god produktivitetsutveckling och global konkurrens. Under har inflationstakten varit hög och i juni hade inflationen ökat med 4,3 % baserat på de 12 senaste månaderna. Det innebär att inflationen ligger över Riksbankens 2 % mål. Anledningen till den ökande inflationen kan främst förklaras med kraftigt ökande priser inom några branscher som energi och livsmedel samt ökande räntekostnader. Dessa tre områden bidrar med cirka 1 % vardera av den ökande inflationen i juni. Inflationsförväntningarna bedöms för de kommande åren bli lägre och under 2010 ligga i nivå med Riksbankens mål. Bedömningen bygger bland annat på att energi- och livsmedelspriserna kommer att stabiliseras. Inflation % USA 3,2 2,9 3,8 2,6 2,2 Kina 1,5 4,8 6,3 4,2 3,8 Euroområdet 2,2 2,1 3,3 2,3 2,0 Sverige 1,5 1,7 3,7 2,9 2,2 Källa Konjunkturinstitutet juni. Fortsatt god ekonomi i Sveriges kommuner För och 2009 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att resultaten kommer att vara i nivå med års siffror och därmed kommer målet om god ekonomisk hushållning även att uppnås under dessa år. SKL spår att antalet arbetade timmar under kommer att fortsätta att öka fast med en lägre ökningstakt, för att mellan i stort sett vara oförändrade eller till och med minska i slutet av perioden. Det finns totalt sett inte heller något större demografiskt tryck som påverkar kostnadsutvecklingen mer än marginellt, dock med stora variationer mellan de olika verksamheterna och kommunerna. Källa Sveriges kommuner och landsting. 3

6 Förvaltningsberättelse Kävlinge snart invånare Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 % per år från år 2000 fram till De senaste 10 åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1,5 % eller 377 personer per år. Efter årets sex första månader har invånarantalet ökat med 188 personer eller med 0,7 % att jämföra med samma period då ökningen var 152 personer eller 0,6 %. I den framtagna befolkningsprognosen beräknas Kävlinge kommun vara invånare vid årsskiftet en siffra som kan bli svår att uppnå Diagrammet visar befolkningsutvecklingen 1999-halvårskiftet. Källa SCB. Viker efterfrågan på bostäder i Kävlinge? För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 % per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor. Byggverksamheten har under året varit fortsatt intensiv i flera av kommunens tätorter, främst Kävlinge, Löddeköpinge och Furulund. Förberedelser för stora framtida bostadsprojekt görs på flera håll till exempel i centrala Kävlinge (Trehörningen och Slakteriområdet) och i Löddeköpinge (Tolvåkersområdet och Lödde kors). I början av året beräknades cirka 300 bostäder bli färdigställda under året, men efter ny kontakt med exploatörerna beräknas det nu färdigställas cirka 240 bostäder. Orsaken till att projekten inte blir klara är framförallt förseningar i projekten beroende på resursbrist i branschen. Marknaden för nya bostäder börjar bli mer osäker än tidigare bland annat med anledning av den försämrade konjunkturen och höjda bostadslåneräntor. Till exempel har Riksbyggen planerade projekt i Löddeköpinge centrum ej påbörjats ännu. Hos Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. KKB har avslutar under året sitt byggprojekt i Lödde Centrum där 74 lägenheter färdigställs. Fortsatt låg arbetslöshet men färre lediga platser Försvagningen som skett på arbetsmarknaden under våren fortsätter och antalet varsel ökar samtidigt som efterfrågan på arbetskraft minskat under flera månader. Även antalet personer i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd ökar. Trots den vikande arbetsmarknaden sjunker arbetslösheten fortfarande och var för en juni månad den lägsta sedan ,8 % av arbetskraften, eller personer, var inskrivna som arbetslösa i slutet av juni månad. Det innebär en minskning med 0,7 procentenheter, eller personer, jämfört med juni. Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Ungdomsarbetslösheten, åldern år, har fortsatt att sjunka och vid halvårsskiftet var den 3,1 % (4,5 %) i riket och 2,9 % eller 53 personer (4,0 %). Siffrorna inom parantes anger nivån halvårsskiftet. Arbetslöshet % Kävlinge Riket Kävlinge Riket Juni Juni Arbetslösa 2,1 2,9 1,7 2,3 I program med aktivitetsstöd 0,8 0,8 1,0 1,1 Totalt 2,9 3,7 2,7 3,4 Källa AMV Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Händelseförändring +/- mkr 1 kr förändring i utdebitering 50 Löneförändring med 1 % 6 Generell prisförändring med 1 % 5 10 heltidstjänster 3,5 Upplåning 10 mkr 0,5 Nettokostnadsförändring med 1 % 9,7 4

7 Förvaltningsberättelse Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna som benämns, resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Periodens resultat Kävlinge kommun redovisar för perioden ett positivt resultat med 9,4 mkr. I samband med delårsbokslutet förra året uppgick periodens resultat till 2,9 mkr. Prognosen för årets resultat är 32,0 mkr vilket är 5,3 mkr bättre än det budgeterade resultatet på 26,7 mkr. Resultatet uppgick till 53,4 mkr. Resultatet för budgeterades till 26,7 mkr. Periodens resultat mkr Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos Periodens resultat 2,9 9,4 53,4 32,0 Jämförelsestörande poster Under belastades årets resultat med extraordinära intäkter i samband med Center Syd-målet. De extraordinära intäkterna uppgick till tkr. Under perioden januari till juni belastas resultatet med en jämförelsestörande post avseende försäljning av anläggningstillgångar på tkr. Finansnetto För perioden är finansnettot tkr. För helåret prognostiseras finansnettot till tkr vilket innebär ett överskott på tkr jämfört med budget. Den positiva avvikelsen beror på ökade ränteintäkter till följd av den höga likviditetsnivån. Kostnads- och skatteintäktsutveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Nettokostnaderna för perioden januari-juni uppgår till tkr. Ökningen jämfört med samma period föregående år är tkr eller 5 %. För helåret prognostiseras nettokostnaderna öka med 8 % och uppgå till tkr. Ökningen är 1 procentenhet högre än budgeterat. Den budgeterade helårsvolymen på nettokostnaderna uppgår till tkr. Helårsprognosen för skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning innebär att de ökar med 6 % och uppgår till tkr. Den budgeterade ökningen av skatteintäkterna uppgår i budget till 6 %. Årlig utveckling % Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos Skatteintäkter Nettokostnad Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick år till 96 %. I samband med delårsbokslutet visar helårsprognosen ett relationstal på 98 %. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 99 % för första halvåret. Det finansiella mål som antagits i budget innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 %, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick i budget till 98 %. Målsättning 98 % % Jan-juni Nettokostnadsandel av skatteintäkter Jan-juni Bokslut Prognos Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Balanskrav mkr Jan-juni Jan-juni Resultat enligt resultaträkning 2,9 9,4 Avgår realisationsvinster - -3,7 Avgår extraordinära poster - - Justerat periodens resultat 2,9 5,7 Investeringar Periodens nettoinvesteringar uppgick till tkr och för samma period förra året var nettoinvesteringarna tkr. Helårsprognosen för investeringarna uppgår till tkr. Den budgeterade investeringsvolymen uppgår till tkr. Differensen mellan budgeterad 5

8 Förvaltningsberättelse och prognostiserad investeringsvolym beror bland på att projektet Om- och tillbyggnad förskola, skola och samlingslokal inte genomförs under. Projektet har en budget på tkr. Investeringsvolymen har de senaste åren legat på en högre nivå jämfört med tidigare år. Investeringar Nettoinvestering, mkr Investeringsvolym/nettokostn % Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos 18,7 30,4 52,5 68,2 4,0 6,2 5,8 7,0 Skattefinansieringsgraden av investeringarna Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgår i helårsprognosen för till 91 %. I samband med bokslutet uppgick skattefinansieringsgraden till 157 %. Den fortsatt höga investeringstakten innebär att nyckeltalet kommer att understiga 100 %. Skattefinansieringsgraden uppgick i budget till 67 %. Skattefinansieringsgrad % Jan-juni Skattefinansieringsgrad Soliditet Jan-juni Bokslut Prognos Soliditeten uppgår i samband med delårsbokslutet till 78 %. Relationstalet för samma period förra året uppgick till 75 %. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse uppgick vid halvårsskiftet till 25 %. Vid samma tillfälle förra året uppgick soliditeten till 28 %. Soliditeten har under året budgeterats till 79 %. Soliditeten har ökat med 3 procentenheter till följd av den höga resultatnivån i bokslut. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har försämrats till följd av ändrade beräkningsförutsättningar för ansvarsförbindelsen. Soliditet % Jan-juni Jan-juni Bokslut Soliditet Tillgångsförändring Förändring av eget kapital Soliditet inklusive ansvarsförbindelse Skuldsättningsgrad Av de totala tillgångarna har 22 % finansierats med främmande kapital. Detta mått är motsatsen till soliditetsmåttet. Sedan 1994 har kommunen inte haft någon långfristig skuld. Skuldsättningsgrad % Jan-juni Jan-juni Bokslut Skuldsättningsgrad varav avsättningar varav kortfristig skuldsättning - varav långfristig skuldsättning Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till tkr för årets första sex månader och är en ökning med tkr jämfört med motsvarande period förra året. Enligt skatteintäktsprognosen för Kävlinge kommun ökar skatteintäkterna inklusive utjämning mellan bokslut och helårsprognos med tkr, vilket kan jämföras med att verksamhetens nettokostnader ökar med tkr. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige. Sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är 1,78 kr lägre än genomsnittet i Skåne och 2,20 kr lägre än genomsnittet i riket. Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk - finansnetto Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto mkr Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos Finansnetto 3,1 2,9 10,3 8,7 Likviditet De likvida medlen uppgick vid halvårsskiftet till tkr, vid föregående halvårsskifte var samma siffra tkr. Kassalikviditeten var år 108 %. I samband med delårsbokslutet uppgick nyckeltalet till 104 %. En ökning av investeringstakten under andra halvåret kommer att minska likviditeten. Under oktober kommer retroaktiv utbetalning av årets löneökningar att ske vilket kom- 6

9 Förvaltningsberättelse mer att minska likviditeten ytterligare. En kassalikviditet kring % innebär att den kortsiktiga betalningsberedskapen kan upprätthållas. En ökad investeringsvolym påverkar både likviditeten och nyckeltalet kassalikviditet. Likviditet Jan-juni Jan-juni Bokslut Likviditet mkr 128,6 143,6 135 Kassalikviditet % Pensionsskuld Kommunerna för gemensamma överläggningar med Region Skåne angående ekonomisk reglering i form av en ny pensionsöverenskommelse på grund av uteblivna kostnadsbidrag för bland annat Ädel sedan tillkomsten av pensionsavtalet PFA Storleken på för kommunen aktuellt retroaktivt engångsbelopp samt framtida löpande kostnadsbidrag kan inte preciseras i delårsrapport. Redogörelse enligt Rådet för kommunal redovisning Avsättning för pensioner och liknande Ansvarsförbindelse Periodens ökning av ansvarsförbindelse Finansiella placeringar (bokfört värde) Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) Anskaffningsvärde Finansiella placeringar (marknadsvärde) Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till delårsbokslutet har det satts in totalt tkr. Det bokförda värdet har under första halvåret ökat från tkr till tkr. Den orealiserade differensen mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet uppgår till tkr. Tillgångsfördelningen var vid halvårsskiftet enligt följande: tkr helårsprognosen. Helårsprognosen för innebär att tre av målen uppfylls. Den höga investeringsnivån under de senaste åren innebär att målet om investeringarnas självfinansieringsgrad inte uppnås under. Målet uppfylls dock under en rullande fyra års period. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar Mål Rullande fyra års period Prognos 98 % 97 % 98 % 100 % 108 % 91 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 Framtiden Det ekonomiska läget för Kävlinge kommun ser fortsatt ljust ut. Årets delårsrapport pekar på att resultatet vid årets slut blir något bättre än budgeterat och prognostiseras till 32 mkr. Prognoserna visar också att nämnderna har kontroll över sin ekonomi och de kommer i stort sett att hålla sig inom sina budgetramar. Trots en något sämre konjunktur med lägre tillväxtnivåer har arbetslösheten varit fortsatt låg vilket är gynnsamt för skatteunderlagsutvecklingen och därmed kommunernas skatteintäkter. De kommande åren ser det också ut som om vi kommer att kunna bibehålla resultatnivåer som ligger i linje med våra finansiella mål. I en försvagad konjunktur och med de räntehöjningar som skett under året finns det en osäkerhet kring hur bostadsmarknaden kommer att utvecklas de kommande åren och därmed även hur befolkningsutvecklingen kommer att se ut framöver. Vi har flera större byggprojekt som kan komma att ta längre tid att förverkliga och då även påverka våra prognoser för befolkningsutvecklingen. Kommunkansliet Tillgångsfördelning % Räntepapper 50 Svenska aktier 37 Utländska aktier 13 Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. Avstämning finansiella mål Kävlinge kommun har fyra finansiella mål där de två översta i tabellen mäts under en rullande fyra års period. En uppföljning av de finansiella målen görs även mot Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef 7

10 Förvaltningsberättelse Personalredovisning Årets avtalsförhandlingar med mera Avtalsförhandlingar för arbetstagare tillhörande kommunals avtalsområde slutfördes i december för att gälla from januari. Avtalet medförde en kostnadsökning med 9,7 % och omfattar över 800 tillsvidareanställda. Avtalsförhandlingar för tjänstemannagrupperna för år från och med 1 april, har påbörjats under våren och kommer att ge ett utfall på omkring 4 %. Förhandlingarna omfattar cirka 900 tillsvidareanställda. Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Denna utveckling har pågått sedan Framförallt är det långa sjukfall som avslutats och som påverkat utvecklingen. Från och med juli i år har nya regler tillkommit i sjukförsäkringen. Kraven kommer ytterligare att skärpas gällande sjukpenning samt sjukersättning. En viktig förändring är den så kallade rehabiliteringskedjan, vilken innebär att den enskildes arbetsförmåga kommer att prövas efter tre månader i förhållande till arbetsgivarens totala utbud av arbete och arbetsgivaren har att pröva möjlighet till omplacering. Det är svårt att förutse konsekvenserna av förändringen, men helt klart kommer de nya reglerna att påverka hur arbetsgivaren ska och bör arbeta med rehabilitering. Antalet årsarbetare beräknat på utförda timmar, så kallad tillgänglig arbetstid, är totalt för organisationen i stort sett detsamma jämfört med föregående halvår. Dock kan märkas en förskjutning från antal visstidsanställda till tillsvidareanställda. Räknar vi antal personer anställda i organisationen, har en ökning skett med en och en halv procent. Personalkostnader Utbetald lön och lönebikostnad Utbetald lön 2006 Jan jun Jan-jun Bruttolönekostnader Förmånskostnader Kostnadsersättning S:a utbetald lön Lönebikostnader Arbetsgivaravgifter Pensionsutbetalning Pensionsutbetalning, avgiftsbestämd ålderspension Löneskatt S:a lönebikostnader Summa tkr Frisknärvaro och sjukfrånvaro Trots att sjukfrånvaron minskat, så har andelen personal som inte har haft en enda sjukdag under första halvåret minskat med en procentenhet. Frisknärvaron är för tidsperioden 45 % för tillsvidare- och visstidsanställda. Frisknärvaron för tillsvidareanställda är 46 %. Detta är en minskning med två procentenheter från föregående år. Visstidsanställdas frisknärvaro uppgår till 49 % och har ökat med 8 procentenheter. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 11 % från förgående halvår. Detta är en betydligt större minskning än vid förra delårsbokslutet. Långtidssjukfrånvaron överstigande två månader har minskat med 2,5 %. Kvinnors sjukfrånvaro har minskat med 5 % medan männens sjukfrånvaro dock har ökat med 2 %. Med denna i huvudsak positiva utveckling första halvåret borde sjukfrånvaron totalt för komma att bli betydligt lägre än föregående år. Total sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid % 2006 Jan jun Jan-jun Total sjukfrånvaro 7,7 6,9 7,5 6,7 60 dagar eller fler 68,3 62,6 62,2 60,7 Kvinnor 8,6 7,7 8,4 7,4 Män 3,9 3,6 3,8 3,6 29 år eller yngre 4,3 4,5 4,9 5, år 7,4 7,0 7,6 6,1 50 år eller äldre 9,2 7,7 8,2 7,8 Sjuklönekostnader inklusive sjukförsäkringsavgifter Sjuklönekostnaden har ökat med 2,5 %, vilket motsvarar knappt 90 tkr. Att själva sjuklönen är högre än föregående år, kan förklaras av den allmänna kostnadsutvecklingen. Sjuklönekostnader exklusive socialavgifter 2006 Jan jun Jan-jun Sjuklön Mellanskillnadsersättning* Jour och OB Total sjuklönekostnad Särskild sjukförsäkringsavgift Total kostnad *För arbetstagare vars kontanta lön överstiger 62,5 % av prisbasbeloppet. tkr 8

11 Förvaltningsberättelse Personalstruktur Antal årsarbetare Antal årsrbetare, beräknat på utförda timmar, har totalt sett inte ökat med mer än fyra årsarbetare från föregående period. Det har däremot skett en förskjutning från antalet visstidsanställda till tillsvidareanställda på så sätt, att antalet utförda timmar inom gruppen tillsvidare, har ökat med 55 årsarbetare. Detta kan förklaras av att man i avvaktan på genomförandet av organisationsförändringar, ersatte vakanta tjänster med vikariat. Årsarbetare* månadsanställda Anställningsform 2006 Jan jun Jan-jun Tillsvidare Visstid Totalt Utfall av arbetade timmar under året. Delårsstatistiken gällande årsarbetare och personer, har tagits fram i annat program är vid helårsbokslutet. Antal personer Antalet personer anställda i organisationen har till skillnad från årsarbetare beräknat på utförda timmar, ökat med 32 arbetstagare. Antal personer Anställningsform 2006 Jan jun Jan-jun Tillsvidare Visstid Totalt Helårs och delårssiffrorna har tagits fram med olika system. De är därför inte jämförbara. 9

12 Nämnder och bolag Helårsprognos Helårsprognos för Kävlinge kommun Kävlinge kommun har under de senaste åren uppvisat positiva resultat. Periodens resultat uppgick till 9,4 mkr och helårsprognosen visar ett resultat på 32,0 mkr. Det prognostiserade helårsresultatet är 5,3 mkr bättre än budget. Kävlinge Kommunala Bostads AB KKB Fastigheter AB beräknas vid årets slut lämna ett helårsresultat på 14,6 mkr. Det prognostiserade resultatet ligger i nivå med det budgeterade helårsresultatet för på 14,7 mkr. Intäkterna beräknas lämna en positiv avvikelse på 5,6 mkr till följd av reavinster på sålda fastigheter. Kostnaderna beräknas överskrida de budgeterade med 6,0 mkr bland annat till följd av ökade avskrivningskostnader. Nämndernas helårsprognos Nämnderna har vid halvårsskiftet en samlad positiv budgetavvikelse på 10,1 mkr. Helårsprognosen pekar däremot på en positiv resultat för nämnderna på 2,4 mkr. Budgetavvikelse mkr Bokslut Prognos uppföljning tkr Prognos Kommunstyrelsen 9,8 2,3 2,7 Övriga nämnder 0,7 0,5 0,4 Tekniska nämnden 3,0 2,5 0 Miljönämnden 0,4 0,2-0,2 Kulturnämnden -2,9 0 0 Socialnämnden 0-4,0-0,5 Övriga centrala anslag KS - -2,3-1,4 Finansförvaltning 15,3 4,4 4,3 Budgetavvikelse 26,3 3,6 5,3 Årets resultat 53,4 30,3 32,0 Budgetföljsamhet mkr Prognos Årets resultat 12,4 19,0 43,6 53,4 32,0 Budgetavvikelse 30,7 28,3 23,3 26,3 5,3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på tkr. Ekonomi/IT-avdelningen prognostiserar ett överskott på tkr för helåret. Lägre licens- och konsultkostnader, högre intäkter i form av licensintäkter samt lägre personalkostnader utgör överskottet. Personal prognostiserar totalt sett en helårsprognos på +360 tkr. Det största överskottet återfinns på overhead och beror på interna ersättningar. Kommunledning prognostiserar ett överskott på +300 tkr på grund av ej fullt utnyttjade projekt samt delfinansiering av underskott på Café Porten motsvarande 140 tkr. Övriga centrala anslag kommunstyrelsen Helårsprognosen för gymnasium är tkr vilket ger ett underskott på 5,4 mkr. Budgeten för gymnasium räknades upp med 3 % inför men elevpriserna i Lund ökade i genomsnitt med 5,6 % och för elever i fristående gymnasieskolor med 10 %. Anslaget för löne- och befolkningsökning beräknas vid årets slut lämna ett underskott på tkr vilket beräknas finansieras med ett överskott från po-pålägget. Underskottet uppkom i samband med nämndernas kompensation för befolkningsförändring. Ett nytt boende inom handikappomsorgen i Furulund planeras att starta först 2009 och därmed prognostiseras ett överskott tkr. Tekniska nämnden I den sammantagna prognosen för tekniska nämnden beräknas ingen avvikelse gentemot nettobudgeten. Nämnd/administrationen förväntas lämna ett överskott på 100 tkr till följd av vakant tjänst under första halvåret. Markförvaltningen beräknas ge ett överskott på 100 tkr då arrendeintäkterna varit högre än budgeterat. Väghållning samt park och grönområden förväntas följa budget då asfalteringsarbeten för tkr samt utbyte av gatubelysning för tkr planeras att genomföras under andra halvåret. Kollektivtrafiken beräknas följa budget då ytterligare trafiklinjer/rutter kommer att köpas under andra halvåret. Fastighetsavdelningen beräknas ge ett underskott på tkr till följd av ökade kostnader för gas samt höga kostnader för det löpande underhållet. Vatten och avlopp beräknas i helårsprognos ge ett överskott på tkr till följd av ökade intäkter. Ett flertal nya bostadsområden har tillkommit under de senaste årens snabba befolkningstillväxt vilket har lett fram till ett behov av översyn och optimering av rutterna inom avfallshanteringen. Effekterna av översynen kommer först Detta innebär att verksamheten, som vid halvårsskiftet redovisar ett överskott i helårsprognos beräknas följa nettobudgeten. Exploateringsverksamheten förväntas följa budget. 10

13 Nämnder och bolag Miljönämnden I helårsprognos beräknas miljönämnden redovisa ett underskott på 150 tkr. Miljö & hälsoskydd beräknas ge ett överskott på 200 tkr till följd av högre intäkter än budgeterat. Bygglov beräknas redovisa ett underskott på 350 tkr till följd av lägre bygglovsintäkter än budgeterat. Planfunktionen beräknas ge ett överskott på 300 tkr för ökade intäkter. Verksamhetskostnaderna beräknas till ett underskott på 100 tkr huvudsakligen på grund av kostnader i samband med framtagande av fördjupad översiktsplan. Mätenheten beräknas ge ett underskott på 200 tkr bland annat på grund av utgifter i samband med flygfotografering och scanning av havsbotten vilket kommer att vara underlag för kommunens översiktsplan. Kulturnämnden Uppföljningen i samband med delårsbokslutet visar ett resultat på cirka tkr, i jämförelse med tkr vid uppföljningen i mars. Reserven som finns avsatt centralt, tkr, kommer inte att utnyttjas under året då detta belopp är avsett att täcka års underfinansiering av budgeten med tkr. Helårsprognosen är +/- 0 även om det i dagsläget ser ut att bli ett negativt resultat. Det är fortfarande en del poster som är osäkra och resultatet brukar av erfarenhet bli något bättre än lagd prognos. Förskola Resultatet för förskolan förväntas bli cirka tkr. Barnantalet till hösten har sjunkit något i förhållande till vad man trodde i uppföljningen per siste mars, då prognosen visade ett underskott. Detta medför att prognosen för utbetalning av bidrag, tilläggsanslaget för befolkningsförändringar samt föräldraavgifterna sammantaget förväntas bli +/- 0. Det positiva resultatet beror framför allt på att inflyttningen till Nya Dala försenats till Samtliga enheter är i balans. Skola Resultatet för skolan förväntas bli cirka tkr. Resultatet är framför allt hänförbart till att nyttjandegraden inom fritidshemmen ökat från 84 % till 88 % samt att det är fler elever än budgeterat i årskurs 7-9 i fristående skolor. I stort sett är samtliga enheter i balans förutom Tolvåkerskolan som prognostiserar ett underskott på 200 tkr. Externt gymnasium Inför höjde Skånetrafiken priserna med 10 % på reskort för gymnasieungdomar. Detta ger en kostnadsökning på 620 tkr för externt gymnasium. Gymnasiesärskolan redovisar ett positivt resultat med +300 tkr. Kävlinge Lärcentrum Resultatet för Kävlinge Lärcentrum förväntas bli 100 tkr. Arbetsmarknadsenheten visar ett större underskott eftersom Arbetsförmedlingen inte gett några uppdrag under året. På grund av de ekonomiska svårigheterna på arbetsmarknadssidan har Lärcentrum varit tvingade att vara restriktiva med att bevilja extern vuxenutbildning. Café Porten visar på årsbasis ett resultat med 280 tkr. Den totala helårsprognosen bygger på att Lärcentrum inte har några kostnader för Café Porten från halvårsskiftet. Fritid och Kultur Resultatet för fritid och kultur förväntas bli +100 tkr. Detta beror på att det är en positiv avvikelse på kapitalkostnaderna. Samtliga enheter är i balans. Socialnämnden Socialnämnden prognostiserar ett underskott med 540 tkr. I samband med delårsbokslutet har tkr överförts från kommunstyrelsen för att täcka kostnaderna utöver budget inom placeringar. I uppföljningen efter mars var prognosen tkr men vid det tillfället hade ingen överföring av medel gjorts från kommunstyrelsen. Ökningen av semesterlöneskulden kommer att bli högre än tidigare år till följd av kommunals avtal på 9,7 %. Gemensamt Gemensamt prognostiserar överskott med 510 tkr vilket är 490 tkr sämre än föregående uppföljning. Medel som avsatts till buffert lämnar överskott med tkr. Första halvårets höga kostnader inom hjälpmedel förväntas kunna vara något lägre under hösten eftersom åtgärder har satts in. Hjälpmedelskostnaderna prognostiserar underskott med 690 tkr. Bostadsanpassningsbidraget prognostiserar underskott med 500 tkr. Ett mycket kostsamt ärende kom in under och beräknas delvis bli utfört under hösten. Hemvården Hemvården prognostiserar underskott med 500 tkr vilket är 500 tkr sämre än föregående uppföljning beroende på ett ökat antal vårdtagare. Behovet av särskilt boende och växelvårdsplatser förväntas fortsätta vara stort. I underskottet ingår också en extern placering avseende särskilt boende. Handikappomsorgen Handikappomsorgen visar överskott med tkr. Föregående prognos var ett nollresultat. Framför allt är det en förändrad prognos inom personlig assistans som påverkar, tkr. Daglig verksamhet prognostiserar överskott med 750 tkr vilket till största del beror på alternativa lösningar inom verksamheten så att vakanta tjänster samt frånvaro inte behövt ersättas. 11

14 Nämnder och bolag Gruppboendena inklusive socialpsykiatrins gruppboende prognostiserar underskott med 940 tkr då personalkostnaderna är högre än budget. Individ- och familjeomsorg Individ och familjeomsorgen prognostiserar underskott med tkr. Institutionsplaceringarna prognostiserar nollresultat sedan kommunstyrelsen överfört medel. Antalet placeringar förväntas minska vid halvårsskiftet för att sedan fortsätta vara lägre under hösten. Andra halvåret prognostiseras 20 placeringar per månad till en kostnad av tkr per månad. En del av institutionsplaceringarna har kunnat avslutas genom att barnet/ungdomen fått familjehemsplacering istället. Kostnadsmässigt sett är det betydligt billigare även om ersättningen har ökat kraftigt de sista åren. Familjehemsplaceringarna prognostiserar underskott. Ekonomsikt bistånd prognostiserar underskott med 700 tkr. Samhällets förändrade hantering av sjuka och arbetslösa förväntas ge högre kostnader för bidrag under andra halvåret. Kostenheten Kostenheten prognostiserar överskott med 400 tkr vilket beror på flera mindre överskott inom köken mot socialnämnden samt en tjänst som måltidsutvecklare som tillsätts först till hösten. Köken mot kulturnämnden prognostiserar ett nollresultat. Nämndernas åtgärder Tekniska nämnden Återhållsamhet med planerat underhåll på kommunens fastigheter under hösten. För att upprätthålla en rimlig underhållsnivå, som ej leder till ett sämre fastighetsbestånd, krävs en hyreshöjning inför budget 2009 på 3,75 %. Den budgeterade hyreshöjningen är 1,6 % vilket innebär ett underskott på 2,1 % som motsvarar drygt tkr. Miljönämnden Allmän återhållsamhet på kostnadssidan. Socialnämnden Delegationen för utfärdande av tekniska hjälpmedel har tillfälligt dragits in och ett antal åtgärder har vidtagits för att minska underskottet. Hemvårdens enhetschefer har fått i uppdrag att se över sina verksamheter så att alla delar är så kostnadseffektiva som möjligt. De områden som prognostiserar underskott kommer att träffa verksamhetschef och nämndsekonom för diskussion om möjliga åtgärder. Inom handikappomsorgen kommer gruppboendet på Odalvägen samt psykiatriboendet på Kansligatan att inventeras avseende brukarnas behov för att tydligare visa på den bemanningsnivå som ska finnas på boendena. Finansverksamhet och övrig verksamhet Försäljningen av AMU, Kusken 1 ger en reavinst som vid årets slut lämnar ett överskott på tkr. De lägre arbetsgivaravgifterna för unga och äldre innebär en beräknad positiv avvikelse på tkr vid årets slut. Kostnaden för pensioner beräknas överskrida budget med tkr. Avskrivningarna beräknas för helåret vara cirka tkr lägre än budgeterat på grund av den minskade investeringstakten. Skatteintäkter samt utjämning och bidrag visar ett prognostiserat underskott på tkr. Den huvudsakliga orsaken är en minskning av utjämningsbidraget och då främst beroende på att invånarantalet som ligger till grund för skatteintäkter blev lägre än vad som antogs i budgeten. Den beräknade negativa slutavräkningen för inkomståren och är lägre än budgeterad beroende på att det totala skatteunderlaget för dessa år beräknas bli högre. För helåret prognostiseras finansnettot till tkr vilket är en positiv avvikelse från budget på tkr. De finansiella intäkterna beräknas ge överskott på grund av en god avkastning på kommunens pensionsfonder samt ökade ränteintäkter som hänger samman med den högre nivån på likviditen. 12

15 Nämnder och bolag Nämndernas strategiska mål Kommunstyrelsen Mål Kommunens befolkningstillväxt ska i genomsnitt vara 1,5 % per år fram till år 2010 räknat från år 2000 Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen Kommunens ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning Kommunen ska bedriva en sund personalpolitik och därigenom eftersträva minskad sjukfrånvaro Kävlinge kommun ska ha en hög servicenivå gentemot kommuninvånarna Tekniska nämnden Mål Förvalta mark så att gott ekonomiskt utbyte erhålls Upprätthålla en god standard på vägnätet Skapa en säker trafikmiljö Erbjuda ett varierat utbud av parker, grönområden och lekplatser Stödja den enskilde i att ta eget ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunal verksamhet till lägsta möjliga kostnad Trygg och säker vattenleverans Rena avloppsvatten enligt gällande utsläppskrav till lägsta möjliga kostnad Insamla hushållsavfall på ett kostnadseffektivt, miljövänligt och rationellt sätt Genomföra exploatering i enlighet med kommunstyrelsens beställning Miljönämnden Mål God planberedskap Tillsyn enligt gällande lagstiftning inom miljöavdelningens verksamhetsområde Handläggande av ärenden gällande bygglov, bygganmälan, kontrollplan samt kvalitetsansvarig enligt plan- och bygglagens bestämmelser Verka för vård och skydd av natur Måluppfyllelse Målet beräknas uppfyllas Målet beräknas uppfyllas Målet beräknas uppfyllas Målet beräknas uppfyllas Målet beräknas uppfyllas Måluppfyllelse Uppfyllt Delvis uppnådd Delvis uppnådd Delvis uppnådd Utförs av Räddningstjänsten Syd Uppnått med hjälp av inhyrda moduler Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Måluppfyllelse Uppfyllt Delvis uppfyllda Uppfyllt Delvis uppfyllda Kulturnämnden Mål Alla förskolor ska prioritera arbetet med barns språkliga och kommunikativa utveckling Alla barn i förskolan och elever i grundskolan ska ha och följa en individuell utvecklingsplan Alla elever ska vid utgången av skolår tre ha funktionell läsfärdighet och läsförståelse Alla elever ska vid utgången av skolår tre vara simkunniga i enlighet med läroplanens mål Minst 90 procent av eleverna ska uppnå godkända resultat på de nationella proven i skolår fem och nio Minst 95 procent av eleverna från skolår nio ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program Samtliga personer som söker en utbildning/kurs inom vuxenutbildningen ska ges möjlighet att påbörja denna samt ska de kurser anordnas som det finns behov av Minst 90 % av uppdragsgivarna ska vara nöjda med innehåll och genomförande av arbetsmarknadsenhetens program 100 % av deltagarna inom arbetsmarknadsprogrammen ska känna sig väl bemötta och sedda Antalet aktiva låntagare på biblioteken ska öka samt ska antalet besök öka med 5 % Socialnämnden Mål Hemvården Arbetstidskvoten mellan beviljade biståndstimmar och personaltimmar ska inte överstiga 1,4 Kostnader för utskrivningsklara ska inte överstiga 300 tkr Handikappomsorgen Andel förbrukning av personalbudget ska inte vara större än genomsnittlig förbrukning de tre senaste åren Individ och familjeomsorgen Kostnaden för placeringar ska minska med 50% (9 000 tkr) jämfört med års prognostiserade kostnad Ekonomiskt bistånd får inte överstiga 300 tkr per månad Kostenheten Köptroheten ska vara minst 85% enligt upphandlingsavtalet Måluppfyllelse Målet är till stor del uppnått Målet är uppnått Målet är till stor del uppnått Målet är till stor del uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Målet är delvis uppfyllt Målet är uppnått Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Måluppfyllelse Målet förväntas uppfyllas Målet förväntas uppfyllas Tveksamt om målet kan uppfyllas Målet kommer inte att uppfyllas Målet kommer inte att uppfyllas Målet kommer att uppfyllas 13

16 Nämnder och bolag Fördjupade uppföljningsområden Flyktingmottagning Kävlinge har sedan ett avtal med migrationsverket om att ta emot 25 flyktingar per år i tre år. Lärcentrum fick uppdraget att också bli en integrationsenhet i juli. Sedan dess har tre flyktingfamiljer, sammanlagt 14 personer, kommit till Kävlinge. Från migrationsverket får Lärcentrum en administrativ schablonersättning för att kunna genomföra uppdraget. För närvarande arbetar cirka 1,6 tjänster med uppdraget. Ersättningen betalas ut årsvis och är inte kopplat till antalet flyktingar som kommer hit, det vill säga Lärcentrum blir inte återbetalningsskyldig om avtalet inte skulle uppfyllas. Lärcentrum får också månatliga schablonersättningar för varje individ som ska täcka de utgifter kommunen har för mottagandet, inkluderat introduktionsersättningen. Utöver detta kan medel sökas för extraordinära kostnader som till exempel sjukhusvård, kristerapi med mera, men Lärcentrum har hittills inte behövt söka dessa medel. För närvarande täcker schablonersättningen de utgifter som finns, men ofta kommer behovet av extra stöd en tid efter det att familjerna fått en kommunplacering. Erfarenheten från andra kommuner visar att de lite större utgifterna kommer år två och tre. Vid halvårsskiftet fanns cirka 400 tkr på kontot för flyktingmottagning. Det årliga administrativa bidraget från migrationsverket på cirka 540 tkr ingår i dessa medel. Samtliga vuxna erbjuds SFI-undervisning. När det är lämpligt kombineras undervisningen med praktik. Barnen går i förskola eller skola. Lärcentrum har stora problem att få lägenheter till nya flyktingfamiljer. Så länge inga nya lägenheter erhålls kan inga fler familjer tas emot. Integrationsenheten står i kö för nio lägenheter i KKB:s ordinarie bostadskö men har hittills under ett år endast fått tillgång till tre lägenheter. Detta försvårar arbetet att uppfylla avtalet med migrationsverket avsevärt. Integrationsenheten står naturligtvis även i kö hos de flesta privata hyresvärdarna men det har hittills inte gett något resultat. Ungdomsplaceringar En successiv ökning av antalet placeringar har skett under de senaste åren och var vid ingången av året bland de högsta noteringarna någonsin. I slutet av hade placeringarna minskat och man arbetade efter att antalet skulle fortsätta minska under, vilket inte skett. Orsaker till placeringar är: Misstanke om barnmisshandel (fysisk) samt sexuella övergrepp Omsorgssvikt (föräldrar som har svårt med mathållning, hygien, läggtider, få iväg barnen till skolan) Missbruk, kriminalitet Tonåringar som inte kan bo hemma på grund av ständiga familjebråk och att föräldrarna är rädda för sitt barn. Flera av barnen har diagnosen ADHD samt dålig begåvning ligger på gränsen till utvecklingsstörning. Institutionsplaceringar Vid halvårsskiftet kan konstateras att 29 barn/unga är placerade. Av dessa är 20 placerade samma personer som fanns i januari (placerade i januari eller tidigare). Därutöver har flertalet nyplaceringar gjorts under våren samtidigt som samma antal har kunnat avslutas/erbjudas andra insatser. Under det första halvåret har alltså antalet placerade inte minskat. Av de 20 placerade i januari planeras 8-9 att tas hem under sommaren och hösten. Under augusti till och med december planeras ytterligare hemtagningar (augusti 4 stycken, september ytterligare 2 och i november 1 styck). Detta skulle innebära att antalet placeringar på institution skulle ligga på 16 personer i november/december. Hur många nyplaceringar som kommer till är omöjligt att säga något om i dagsläget. Familjehemsplaceringar Familjehemsplaceringarna är mer stabila. Fluktuationen mellan januari till och med juni har varit mellan placeringar. Flera av placeringarna i familjehem är så kallade uppväxtplaceringar det vill säga att barnet skall stanna kvar i familjehemmet till vuxen ålder (10 15 stycken). Däremot har genomsnittskostnaden för familjehem ökat de senaste åren, från cirka kr till cirka kr per månad och placering. Placeringarna har blivit tyngre. Många barn har särskilda behov och kräver en vuxen hemma på heltid. Det är också svårt att rekrytera familjehem. Kostnader Kostnaden för ungdomsplaceringarna prognostiseras till tkr och kan jämföras med års kostnadsnivå på tkr. Prognosen på tkr förutsätter att hemtagningen genomförs samt att man under hösten inte behöver göra nyplaceringar. I de fall andra halvårets kostnader/antalet placeringar fortsätter i samma nivå som första halvåret prognostiseras ett underskott med tkr. Det görs inom individ och familjeomsorgen ett aktivt arbete med att försöka minska kostnaderna. Men med anledning av det fortsatt höga antalet placeringar kommer kommunkansliet och socialtjänsten utreda om andra alternativ till beslutade placeringar finns i syfte att minska kostnaderna. Ekonomiskt bistånd Sveriges kommuner och landsting beräknar att personer blir utan sin försörjning till år 2011 och att av dem kommer att blir hänvisade till försörjningsstöd. För årets sex första månader får i genomsnitt 78 hushåll per månad ekonomiskt bistånd vilket är en ökning med 13 hushåll jämfört med första halvåret. Kostnader- 14

17 Nämnder och bolag na för ekonomiskt bistånd beräknas överskrida budget med 700 tkr och kostnaderna för utbetalningarna ökar med 2 % jämfört med. Kävlinge kommun tillsammans med Lomma kommun, region Skåne, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har bildat finansiellt samordningsförbund - FINSAM för att på ett bättre och effektivare sätt kunna samordna samhällets resurser för att bland annat minska människors behov av ekonomiskt bistånd. Det ekonomiska biståndet har under senare år ökat från en relativt låg nivå. Förklaringar till detta är flera. Försäkringskassans omorganisation har medfört långa handläggningstider avseende sjukersättning och sjukpenning, upp mot året, där socialtjänsten måste förskottera ersättningar för personer som väntar på besked. Under förskotterades cirka 600 tkr. I många fall återbetalas förskotten till nämnden. Ärenden handläggs numera centralt på olika orter i landet. Den personliga kontakten med Försäkringskassans handläggare har försvunnit. Det är dessutom mycket svårt att få kontakt med Försäkringskassan vilket ökar risken för felutbetalningar. Socialtjänsten har flera gånger varit i kontakt med Försäkringskassan för att försöka lösa problemen. Försäkringskassans allt striktare regler för ersättning vid sjukdom kommer under den närmaste tiden ytterligare att stramas upp då de tidsbegränsade sjukersättningarna försvinner och sjukpenningen tidsbegränsas. Många med psykosociala sjukdomstillstånd riskerar att vara för friska för sjukersättning och för sjuka för att kunna arbeta. De personer eko-gruppen kommer i kontakt med står i regel långt ifrån arbetsmarknaden och berörs sällan av konjunkturen på arbetsmarknaden, ersättningsnivåer eller dylikt. Ett undantag är ungdomar som efter gymnasietiden fick rätt till ersättning när de fyllde 20 år. Möjligen kommer de lägre ersättningsnivåerna på sikt att öka behovet av bistånd. Arbetsförmedlingens antal individuella åtgärder har minskat. Bostadsmarknaden har hårdnat och KKB har för närvarande väntetider upp mot ett år för en 3-rumslägenhet. Hushåll med höga boendekostnader blir beroende av ekonomiskt bistånd då det inte finns billigare alternativ. Många missbrukare får ingen bostad och flera av dem bedöms inte heller klara ett eget boende. Under året har situationen i tolv fall fått lösas genom dyra boenden såsom vandrarhem eller billiga hotell under ibland långa perioder. Under har eko-gruppen satsat på hyresrådgivning. Detta innebär kontakt med personer med betalningsproblem snabbt för att undvika skuldsättning och uppsägning. Gymnasieskolan Helårsprognosen för utbildningskostnaden på externt gymnasium är tkr. Resultatet förväntas bli cirka tkr sämre än vad som beräknats i budgeten. Det negativa resultatet beror på att budget är uppräknad med 3 %, medan faktisk kostnadsökning i till exempel Lund varit i snitt 5,6 % och på fristående gymnasieskolor 10 %. Många elever väljer dessutom yrkesförberedande program vilket är dyrare än praktiska program. Anledningen till ökningen på fristående gymnasieskolor är framförallt beroende på en annorlunda tolkning av hur skolpliktsavdraget ska hanteras. Elevantalet på nationellt program har ökat med 23 i förhållande till budget. Överföring med 621 tkr (12 elever) har skett från kulturnämnden till kommunstyrelsen, efter avstämning av antalet elever på det egenproducerade individuella programmet. Kostnaden för en IV-elev är dock lägre än för en elev på nationellt program. Höstens kostnadsutfall är ännu osäkert, vilket gör att en säkrare prognos kan lämnas i september när slutfakturorna för hösten kommit. Enligt de preliminära val som gjorts av eleverna kan resultatet bli något sämre än lagd prognos. Pensioner Pensionskostnaderna beräknas och prognostiseras utifrån KPA:s pensionsprognoser. Pensionsprognoserna från KPA beräknas utifrån att alla anställda arbetar tills de är 65 så länge något annat inte finns rapporterat på individen. När arbetstagare väljer en pensionsavgång innan eller efter 65 års ålder påverkar detta kommunens pensionskostnader olika beroende på om pensionsförmånen är avgifts- eller förmånsbestämd. En förmånsbestämd pensionsrätt innebär, vid en tidig pensionsavgång, att premierna ökar eftersom intjänandetiden för individen förkortas. En annan faktor som kan få pensionskostnaderna att avvika från prognosen är möjligheten att för arbetstagaren under en kort tidsperiod ta ut hela sin intjänade pensionsrätt. Detta innebär att pensionskostnaderna blir höga under en kort period istället för att belasta flera år. Sammantaget innebär dessa faktorer att pensionskostnaderna kan avvika kraftigt från de prognostiserade. Arbetstagare med stora intjänade pensionsförmåner kan genom att tidigare- eller senarelägga sin pensionsavgång påverka pensionskostnadsnivån kraftigt. Det är dock viktigt att påpeka att dessa faktorer endast gör att pensionskostnaderna ökar eller minskar enskilda år eftersom det endast handlar om en kostnadsförskjutning mellan åren. Det prognostiserade underskottet beror på att arbetstagare tidigarelägger sin pensionsavgång och tar ut sin intjänade pensionsrätt. Till följd av detta ökar våra pensionskostnader under men minskar samtidigt under kommande år. 15

18 Räkenskapsmaterial Resultaträkning Not Jan-jun Jan-jun Budget Bokslut Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets Resultat Nettokostnader/Skatteintäkter 100% 99% 98% 96% 98% tkr Driftbudgetavräkning Utfall Jan-jun Budget jan-jun Nämnd Kostnad Intäkt Netto Netto Avvikelse Helår Helår Helår tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd Tekniska nämnden, skattefinansierat Tekniska nämnden, va Miljönämnden Kulturnämnden Socialnämnden Kompensation löneökning och befolkning Gymnasium Ungdomsplaceringar Ks till förfogande Nytt boende Ökad måluppfyllelse i skola och förskola Övrig verksamhet Upparbetad semester- och ferielöneskuld Pensionskostnader och arbetsgivaravgifter Summa Verksamhet Finans Summa totalt

19 Räkenskapsmaterial Balansräkning Tillgångar Not Jan-jun tkr Jan-jun Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, etc Långfristiga fordringar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa, bank Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 75% 78% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelser 28% 25% Pensionsförpliktelser Löneskatt Borgensförbindelser Utveckling i korthet Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut Jan-jun Prognos Antal invånare 31/ Skattesats kommunen, kr 18,51 18,51 18,51 18,51 18,51 Antal årsarbetare Verksamhetens nettokostnad, mkr 781,6 830,2 902,2 491,6 974,7 Nettokostnader av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % Nettoinvesteringar, mkr 55,7 53,7 52,2 30,4 68,2 Soliditet, % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse, %

20 Räkenskapsmaterial Finansieringsanalys tkr Not Jan-jun Jan-jun Löpande verksamhet Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel av verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Förändring kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Förändring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Förändring av likvida medel Räntebärande tillgångar vid årets början Räntebärande tillgångar vid periodens slut

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Kävlinge kommun Delårsbokslut 2006

Kävlinge kommun Delårsbokslut 2006 Kävlinge kommun Delårsbokslut Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation 1 Koncernen 1 Viktiga händelser 2 Utveckling i korthet 2 Omvärldsanalys 3 Uppföljning av strategiska

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 KRISTINA DAHL SID 1/8 CONTROLLER KRISTINA.DAHL@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och godkänner

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Kävlinge kommun Delårsrapport 2009

Kävlinge kommun Delårsrapport 2009 Kävlinge kommun Delårsrapport Innehåll Förvaltningsberättelse Viktiga händelser 1 Uppföljning av strategiska mål 1 Omvärldsanalys 4 Finansiell analys 6 Personalredovisning 10 Nämnder och bolag Helårsprognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Ystads kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 2015-10-07 Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Ystads kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5 Översiktlig granskning av delårsrapport per -04-30 KPMG AB 1 juni Antal sidor: 5 2009 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av kommunens delårsbokslut

Granskning av kommunens delårsbokslut Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsbokslut per 2008-06-30 Finspångs kommun 12 september 2008 Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Ekonomisk rapport per 2008-09-30

Ekonomisk rapport per 2008-09-30 Ekonomisk rapport per -09-30 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning och resultaträkning Driftbudgetavräkning Nämnd Budget Det budgeterade resultatet för år uppgår till 26 744. Uppföljningen

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Preliminärt bokslut 2018

Preliminärt bokslut 2018 Preliminärt bokslut 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-01-29 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2018... 3 Preliminärt bokslut 2018... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper...

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Uppföljning och prognos. Mars 2018 Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning

Läs mer

MÅNADSRAPPORT JULI 2013

MÅNADSRAPPORT JULI 2013 MÅNADSRAPPORT JULI 2013 Månadsrapport januari juli Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-juli visar ett överskott på 118 mkr, vilket är 33 mkr bättre

Läs mer

Preliminärt bokslut 2007

Preliminärt bokslut 2007 2007 Bilden är tagen av Jan Magnusson Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-01-29 EN TILLBAKABLICK PÅ ÅRET 2007 I juni 2006 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2007. Resultatnivån budgeterades till

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer