BÄST I VÄRLDEN på e-förvaltning

Transkript

1 2/08 En tidning från Öhrlings PricewaterhouseCoopers för stora internationella företag och organisationer TEMA SAMHÄLLE MILJARDER SPARAS MED E-FAKTUROR SVENSKA CHEFER GER REINFELDT TUMMEN UPP STORA VINSTER MED XBRL BÄST I VÄRLDEN på e-förvaltning Mats Odell, kommun- och fi nansmarknadsminister Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 1 Stat och kapital samsas i väst [s.20] Kontroversiell nyhet i IFRS [s.24] Skatt del av CSR-strategin [s.28]

2 I varje nummer: Ledare (s.3) Notiser (s.4) Redovisning (s.24) Skatt (s.28) Publikationer (s.30) Krönika (s.32) [s.6] [s.20] [s.17] [s.26] Innehåll 2.08 [s.6] Etta i världen på e-förvaltning Mats Odell siktar mot toppen med den svenska e-förvaltningen. [s.10] Svensk bolagskod för myndigheter De stora myndigheterna ska förbättra sin interna kontroll. [s.11] Världssuccé på väg till Sverige Standarden XBRL minskar kostnader och krångel för företag. [s.13] Associationsrätten tung kostnad för företag Aktiebolag tar merparten av kostnaderna, visar undersökning. XBRL [s.11] Öhrlings PricewaterhouseCoopers är Sveriges ledande företag inom revision och rådgivning med medarbetare och kontor på 125 orter. Kunder och klienter utgörs av cirka företag och organisationer inom privat och offentlig sektor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers erbjuder branschorienterade tjänster inom revision, redovisning, skatt, corporate finance, riskhantering och annan revisionsnära rådgivning. Öhrlings PricewaterhouseCoopers ingår i PricewaterhouseCoopers som är världens största nätverk inom revision och rådgivning med över medarbetare i 150 länder världen över. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. För ägarledda, mindre och medelstora företag producerar vi tidningen INPUT. Redaktion: Ansvarig utgivare: Åke Danielsson, ake.danielsson@se.pwc.com Redaktör: Ewa Fallenius, ewa.fallenius@se.pwc.com, tel Design: Appelberg, Omslagsfoto: Knut Koivisto Tryckeri: Trydells Utgivning: Fyra gånger per år Upplaga: [s.14] Goda utsikter för Sverige Men fl er måste jobba längre, var statsministerns budskap på The Economists rundabordskonferens. [s.16] E-fakturor ska ge stora besparingar Från 1 juli ska statliga myndigheter hantera sina fakturor elektroniskt. [s.17] Var hamnar kommunernas IT-miljarder? Kommuner vet inte vad som händer med miljarder som investerats i IT. [s.18] Höga krav på IT-säkerhet hos PPM Med 300 miljarder i det digitala kassaskåpet är IT-säkerhet viktigt. [s.19] Nya regioner ska ge växtkraft Den nya regionindelningen ska leda till utveckling och tillväxt. [s.20] Västra Götaland satsar på regionalt samarbete Regionen och näringslivet skapar gemensamma framgångar. [s.20] Het fråga om finansiering av infrastruktur Infrastrukturen är ett prioriterat område för regeringen. [s.22] E-förvaltning förenklar för företag Offentlig förvaltning måsta sätta kunden i fokus [s.26] Stor nytta med intern kontroll Företag vill satsa mer på intern kontroll, visar unik studie.»det är dags att alliansregeringen gör något som får landets företagare att kippa efter andan och misstro sina örons vittnesbörd av pur förvåning och företagarlycka.«man Development Index (HDI) år 2007 Läs Patrik Engellaus krönika på sidan 32. king Land HDI-värde Island 0,968 Norge 2 agenda 0,968 Australien 0,962 SVERIGE PÅ SJÄTTE PLATS I VÄLFÄRDSLIGAN För att behålla Sveriges 1 Island konkurrenskraft och välfärd 2 Norge måste utbudet av arbetskraft bli bättre, sade statsminister 3 Australien Fredrik Reinfeldt på The Economists 4 Kanada rundabordskonferens. 5 Irland Sverige låg 2007 på sjätte plats i FN-organet UNDP:s ranking 6 Sverige av välfärden i olika länder. 7 Schweiz Human Development Index 8 Japan (HDI) grundar sig på statistik över bland annat BNP per invånare 9 Nederländerna och förväntad livslängd. 10 Frankrike Källa: FN:s biståndsorgan UNDP 0,90 0,91 0,92 0,93 0,94 0,95 0,96 Öhrlings PricewaterhouseCoopers 0,97 2/2008

3 Ledare Miljarder står på spel En effektiv förvaltning har varit något av en svensk paradgren ända sedan rikskansler Axel Oxenstierna refomerade och moderniserade ämbetsverken under stormaktstiden på 1600-talet. Drivkraften för Oxenstierna var framför allt krigen och det tryck som de innebar på statsfinanserna. Även idag kan Sverige sägas vara indraget i ett slags krig som den svenska statsmakten måste förhålla sig till, denna gång i form av den globala konkurrensen. Debatten om hur man överlever i den världen tar oftast fasta på frågor om skattetryck, arbetsmarknad, forskning och utbildning. Mer sällan uppmärksammas betydelsen av en modern och effektiv förvaltning för ett lands konkurrenskraft. Den totala kostnaden för företagen i Sverige att administrera regelverken uppgår idag till runt 100 miljarder kronor årligen (läs mer om det på sidan 15). Det är ungefär lika mycket som staten får in i bolagsskatt. Det råder med andra ord ingen tvekan om att förvaltningsfrågan påverkar företagens möjligheter att hävda sig internationellt. Foto Mattias Bardå svenska myndigheter och företag. Per Thorling, seniorkonsult hos Öhrlings PricewatehouseCoopers, ser också XBRL som en hörnsten i regeringens arbete med att få ned företagens administrativa kostnader med minst 25 procent till 2010 (sidan 12). Hopp om bättring finns dock: I intervjun på sidan 6 säger Mats Odell att den svenska förvaltningen ska återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet inom bara två år. Tiden får visa om ministern får rätt och om arvet efter Axel Oxenstierna också ger Sverige fördel i internetåldern. trevlig läsning! Och på samma sätt som Sverige inte kan isolera sig från förändringar av arbetsmarknadslagar och skattenivåer i omvärlden, måste vi följa med i den utveckling som sker inom förvaltningen. Ny teknik erbjuder nu en historisk möjlighet för myndigheterna att minska både kostnader och krångel för företagen. Mycket har redan gjorts, men trots att både modern förvaltning och snabb anpassning till ny teknik kan sägas vara svenska adelsmärken finns tecken på att Sverige halkar efter. En central del i den nya effektiva e-förvaltningen döljs bakom den kryptiska förkortningen XBRL (extensible Business Reporting Language). Det är en standard för hantering av finansiell data där flera länder, bland andra Nederländerna och Storbritannien, idag ligger långt före Sverige. Här finns stora pengar att tjäna för Åke Danielsson Ansvarig utgivare ake.danielsson@se.pwc.com Notiser/Vinnare av Svenska Dirigentpriset 2008 Foto Knut Koivisto 27-årige Daniel Blendulf blev 2008 års vinnare av Svenska Dirigentpriset till minne av Sixten Ehrling. Priset delades ut för femte året i rad och syftet är att lyfta fram lovande svenska dirigenter. Vinnaren får ett stipendium på kronor och möjligheten att dirigera Stockholm Sinfonietta under en kommande konsert. Trött, förvånad och oerhört glad är tre känslor som bäst sammanfattar läget just nu, kommenterade segraren efter att ha tagit emot priset ur kronprinsessan Victorias hand. Daniel Blendulf tog examen 2004 efter fyra års studier för Heinrich Schiff i Wien. Han har också studerat dirigering för Jorma Panula. Sedan 2007 studerar Daniel dirigering för Ralf Sjöblom vid Örebro universitet.» Arrangörer av Svenska Dirigentpriset är Stockholm Sinfonietta, Stockholms Konserthus och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 3

4 » NOTISER Stockholm attraktiv marknad för investering i fastigheter Stockholm är en fortsatt attraktiv och stabil marknad för investeringar i fastigheter. Det visar rapporten Emerging Trends in Real Estate Europe 2008 som publiceras av PricewaterhouseCoopers och Urban Land Institute. Prisnivåerna har under några år drivits upp av högbelånade internationella investerare. När dessa nu har svårare att finansiera sina förvärv förväntas 2008 bli något av en revansch för investerare med stor andel eget kapital, säger Jörgen Sigvardsson, ansvarig för Real Estate inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Stockholm rankas som åtta när det gäller investeringsmöjligheter. I topp hamnar Moskva som etta och Istanbul som tvåa som årets främsta fastighetsmarknader i Europa när det gäller investerings- och utvecklingsmöjligheter. Däremot så står en av favoriterna sedan lång tid för en av de kraftigaste nedgångarna. London föll till plats 15 vad det gäller investeringsmöjligeter och till plats 13 för utvecklingsmöjligheter. Ökad privat skuldsättning, oro över fastighetskonfiskering och turbulens inom finanssektorn är några förklaringar. Emerging Trends täcker 27 marknader över hela Europa och baserar sig på enkäter och intervjuer med närmare 500 ledande personer inom näringslivet. Nobelpristagare talade om mikrofi nans Professor Muhammed Yunus besökte den 19 april Stockholm. Öhrlings PricewaterhouseCoopers fanns, som en av fl era sponsorer, på plats i Södra teatern där professor Yunus talade om mikrofi nans och potentialen i socialt företagande. Muhammed Yunus tilldelades Nobels fredspris 2006 och är grundare av mikrofi nansinstitutionen Grameen Bank. Muhammed Yunus ger mig mer och mer energi att gå vidare och jobba ännu mer för att hjälpa människor, sa en lycklig Rana Noel från Bastas Arbetskooperativ efter seminariet. ARENA E-FÖRVALTNING NY MÖTESPLATS StrategiTorget statsförvaltning, som gick av stapeln under ett par dagar i december, var ett uppskattat evenemang arrangerat av Management Event, där Öhrlings PricewaterhouseCoopers deltog som huvudsponsor. Deltagarna fick ta del av praktiska exempel från Försäkringskassans och Rikspolisstyrelsens förändringsarbeten. Magnus Kolsjö från Finansdepartementet redogjorde för regeringens arbete och syn på e-förvaltning. Företrädare för statsförvaltningen, som träffades på StrategiTorget statsförvaltning, efterfrågade en mötesplats för fortsatta diskussioner om gemensamma e-förvaltningsfrågor. Öhrlings PricewaterhouseCoopers öppnar nu dörrarna för en sådan mötesplats Arena e-förvaltning. Det första mötet hölls den 19 maj. För mer information om Arena e-förvaltning kontakta Sofie Bergengren, telefon: eller e-post: sofie.bergengren@se.pwc.com. FOTO PIXELIO.DE HÅLL UTKIK EFTER BÖRSFÖRETAGSHÖSTEN 2008 Börsföretagen står inför många nya utmaningar under För att börsföretag ska kunna utnyttja nya möjligheter och undvika hinder har Öhrlings PricewaterhouseCoopers skapat ett antal högaktuella seminarier. Där möter ni såväl våra erfarna rådgivare, revisorer och redovisningsexperter som näringslivets och samhällets tongivande aktörer. Börsföretagsvåren 2008 blev en stor succé och kommer att följas upp med Börsföretagshösten Det kommer ni snart att kunna läsa om på vår hemsida Kritik mot förslag om avskaffande av revisionsplikten Knappt fyra procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt istället för som idag då samtliga måste ha en kvalificerad revisor. Det föreslår Utredningen om revisorer och revision i sitt delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32), som lämnades till justitieminister Beatrice Ask den 3 april. Förslaget innebär att alla börsnoterade aktiebolag och alla finansbolag måste ha en kvalificerad revisor. Av övriga företag föreslås att endast de bolag som uppfyller mer än ett av följande villkor ska omfattas av revisionsplikt: mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljoner i balansomslutning eller fler än 50 anställda. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni Dan Brännström, generalsekreterare i FAR SRS, menar att det kan bli en kaotisk övergång som riskerar att skapa krångel för hela näringslivet, snarare än förenkling. Andra länder som har slopat revisionsplikten har gjort det i flera steg med flera år mellan stegen. Det har under den svenska utredningen Dan Brännström inte framkommit något förhållande som visar att Sverige har särskilda förutsättningar att kunna slopa revisionsplikten genom en Big Bang, säger han. 4 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008

5 TEMA/SAMHÄLLE ILLUSTRATION NAUSIKAA PÅ DEN GLOBALA ARENAN Sverige ska ha en världsledande position inom e-förvaltning om två år. Det framhöll kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell när han i början av året presenterade regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Målet är att förenkla vardagen för företag och medborgare. E-handlingsplanen ska också ses som en del av regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 procent till En modern, effektiv och enkel förvaltning är idag ett absolut krav för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen, skriver Mats Odell i inledningsorden till e-handlingsplanen. En annan viktigt del i den internationella konkurrensen är de regionala miljöerna. Deras attraktionskraft på kapital och kompetens kan bli avgörande för en långsiktig framgång. Kortsiktigt påverkas vi varje dag av vad som hänt på Wall Street kvällen innan och på börserna i Tokyo och Shanghai under natten men långsiktigt har det kanske aldrig varit så viktigt vad som sker lokalt och regionalt. Den regionala konkurrenskraften har många komponenter: intressanta företag, excellenta utbildningsinstitutioner, bra kommunikationer och välfungerande bostadsmiljöer. Avgörandet ligger i händerna på både duktiga företagsledare och framsynta offent- liga aktörer och inte minst på samarbetet mellan dem. Öhrlings PricewaterhouseCoopers utvecklar därför nu sina tjänster också mot den regionala nivån. Vi gör bedömningen att Sveriges fortsatta välstånd i stigande grad vilar på att regionerna kan erbjuda miljöer som i vid mening är attraktiva med de villkor som gäller i vad som» brukar kallas den Nya Ekonomiska Geografin. Där vill vi vara med och dra vårt strå till stacken. Henrik Steinbrecher, chef för Advisory, Öhrlings PricewaterhouseCoopers 4/2007 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 5

6 Tema/Xxxxxxxxxxxxxxxx MATS ODELLS MÅL: VÄRLDENS SMARTASTE FÖRVALTNING 6 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008

7 TEMA/SAMHÄLLE NAMN: Mats Odell ÅLDER: 60 år FAMILJ: Hustrun Elisabeth, fyra barn. BOR: Bostadsrättslägenhet i Täby, sommarställe i Vaxholm. UTBILDNING: Ekonomistudier vid Stockholms universitet. KARRIÄR: Förbundsordförande i KDU , ledamot av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Vallentuna Riksdagsledamot från 1991, kommunikationsminister , vice ordförande i finansutskottet samt ledamot av riksbanksfullmäktige , kommun- och finansmarknadsminister FRITIDSINTRESSEN: Jobba i trädgården, fixa med huset, umgås med familjen, promenera med stegräknare och lyssna på musik; främst jazz och klassisk musik. Med regeringens handlingsplan för e-förvaltning siktar kommunoch finansmarknads minister Mats Odell högt. Sverige ska bli bäst i världen. Förutom det målet kommer en förbättrad e-förvaltning leda till minskade kostnader för företag och myndigheter, bättre service för medborgarna och besparingar på tiotals miljarder. TEXT PER ÖQVIST FOTO KNUT KOIVISTO» 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 7

8 Regeringens handlingsplan för e-förvaltning ska ge draghjälp åt svensk ekonomi. Det finns ett starkt samband mellan länder med stark e-förvaltning och länder som har bäst utveckling av BNP, säger Mats Odell. Som bara en av tre ministrar i regeringen har Mats Odell erfarenhet av att tidigare ha innehaft en ministerpost. Då kommunikationsminister och bland annat ansvarig för avregleringen av dåvarande Posten och Televerket. Jag har stor nytta av mina tidigare erfarenheter som statsråd, inte minst för att jag redan då hade ansvar för kontroversiella ansvarsområden. En sak han lärde sig var att mediestormar går över och inte är något man ska ta personligt. Oavsett hur hård kritiken är måste man alltid göra det man anser är rätt. Nu är han kommun- och finansmarknadsminister och ansvarig inte bara för försäljningarna av sex företag med statligt ägande. Han ska också skapa världens bästa och enklaste e-förvaltning inom två år! Det ska vara så enkelt som möjligt att få tillgång till myndighetstjänster. Tidigare hade vi en spretig struktur med mycket decentraliserat ansvar. Nu inför vi snarare en koncernstruktur istället för den tidigare regeringens dotterbolagsstruktur. Förr låg Sverige bra till inom e-förvaltning, men jämfört med EU-länder som Storbritannien, Portugal och de baltiska länderna har vi halkat efter. Enligt Mats Odell är målet att redan 2010 vara främst inom EU. Varje lopp man ställer upp i har man ju målsättningen att vinna, säger han och ler stort. Undersökningar som Cap Gemini gjort placerar dock inte Sverige högre än på sjätte till åttonde plats bland EU-länderna. Då måste man skilja på olika områden. Sverige ligger högt när det gäller medborgarnas kontakter med myndigheterna, medan nya medlemsländer som Estland och Slovenien ligger högt i inriktningen mot företag. De rena förvaltningsfrågorna ligger utanför EU:s kompetens, men vad man gör är att hitta områden där det lönar sig för medlemsstaterna att samarbeta. Där är Sverige pådrivande. Vi tittar också mycket på vad andra EUländer gör. Exempelvis har Estland infört papperslösa sammanträden. All ärendehantering får statsråden bara via sina datorer. Jämfört med USA och Japan har EU enligt Mats Odell en renare struktur och kortare beslutsvägar. Inom EU är vi väl positionerade globalt, även om mycket kan bli bättre. I Portugal är förbättringen av tjänster inom e-förvaltningen en av deras viktiga valfrågor. De har förbättrat servicen för medborgarna på ett dramatiskt sätt. Jag hoppas att det kan bli en stor politisk fråga också i Sverige under nästa valrörelse. Det finns flera syften med en förbättrad e-förvaltning. Kostnaderna ska minska för myndigheter och företag. Medborgarna ska erbjudas bättre service och resurser ska frigöras till mer avancerade arbetsuppgifter. Besparingarna blir enorma, flera miljarder kronor. På längre sikt tiotals miljarder kronor. Härtill kommer att medborgare och företagare får bättre och säkrare service. Utmaningen är att vi inte har en exakt budget. Å andra sidan handlar det inte bara om investeringar utan även om verksamhetsutveckling och effektivisering. Både VERVA (Verket för verksamhetsutveckling) och Statskontoret arbetar med att utveckla metoder för att öka effektiviteten i förvaltningen. Den svenska regeringens handlingsplan ska också ge draghjälp åt svensk ekonomi. Ett mål är att de statliga myndigheterna redan i juli 2008 ska klara av att hantera e-fakturering. Genom att få bort byråkrati och onödiga rutinmässiga sysslor som kan automatiseras ska anställda på myndigheter kunna arbeta mer med konstruktiva och högkvalitativa arbetsinsatser. Allt annat lika höjer det vår produktivitet och därmed konkurrenskraft. Det finns en stark korrelation mellan länder med stark e-förvaltning och länder som har bäst utveckling av BNP. Handlingsplanen är dessutom ett led i regeringens löfte att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 procent till agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008

9 Tema/SAMHÄLLE Företagen kan minska sina administrativa kostnader genom att allt fler processer blir automatiserade, där dator kommunicerar med dator och anställda i stället kan ägna sig åt produktivt arbete, inte bara vad gäller fakturering utan också i offertgivning. Jag är ansvarig för offentlig upphandling och här kommer mycket att förenklas för företagen. Ytterligare en del i att minska företags administrativa kostnader kan den globala standarden XBRL vara, som innebär att svenska företag kan lämna in sin årsredovisning via webben. Bolagsverket har nyligen lanserat en e-tjänst baserad på standarden. Standardiserade kommunikationslänkar som kan underlätta företagens rapportering av finansiell information till myndigheterna är viktiga, så att alla kan dra nytta av de stora investeringar som nu görs. Först med standardiserade lösningar kan man få ut den fulla kraften i de nya systemen. Förväntningarna på vad regeringen ska kunna uträtta inom e-förvaltning är höga.» En kritik mot e-handlingsplanen är dock att den handlar för mycket om IT-funktioner och för lite om samhällsutveckling. En tredjedel av alla svenskar anses befinna sig i utanförskap. Mikael von Otter, näringspolitisk expert på medlemsorganisationen IT- & Telekomföretagen, menar att förhandsdiskussionen lovade mer och att e-handlingsplanen inte innehåller mycket nytt, och kritiserar också regeringen för att bara tre departement ansvarar för planens prioriterade frågor. Hans kritik skjuter över målet. Så här stora, komplicerade projekt tar längre tid än man tror, men det pågår arbete på flera departement för att snabbt ta fram konkreta åtgärder. Vi har skruvat upp tempot och höjt ambitionsnivån rejält. Tanken är att hela regeringskansliet ska vara involverat på hög politisk nivå. Dels finns en statssekreterargrupp med representanter från de departement som främst är berörda, dels finns under den en tjänstemannagrupp. Från Finansdepartementets sida är vi dessutom med och coachar och samordnar verksamheten på alla de olika sakområdena. Förutom att spara pengar och ge bättre service, är ett viktigt fokus att förbereda myndigheter som står inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. I en delrapport föreslås också nya samarbeten mellan kommuner och myndigheter. Generaldirektör Lars Högdahl har tillsatts för att utreda lokala servicekontor och myndighetssamverkan. I rask takt öppnar vi lokala servicekontor där myndigheter ska samverka genom att finnas i samma lokaler och ha samma tjänstemän, säger Mats Odell. Tanken är att de i glesbygd som inte har datorer eller kunskapen som krävs, ska få hjälp. Det finns redan ett 80-tal lokala servicekontor och ytterligare 130 ska öppnas inom kort. Jag har också bjudit in Lanthandlarna Besparingarna blir enorma, flera miljarder kronor. På längre sikt tiotals miljarder kronor. Härtill kommer bättre och säkrare service åt medborgarna. och Hela Sverige ska leva för att hitta nya servicepunkter i glesbygden. Vi jobbar även med att öka tillgängligheten för syn- och hörselskadade. Vad gör regeringen för att säkra att utvecklingen av den offentliga sektorn inte bara ska bli effektiv, utan också rättssäker och demokratisk? När vi idag tar beslut om nya lokala servicekontor måste vi specificera varje tjänsteman som ska jobba där och exakt vilka uppgifter var och en ska ha. Nu jobbar vi på en modell där tjänstemän från Skatteverket ska kunna utföra tjänster åt exempelvis Försäkringskassan. Rättssäkerheten måste då kunna garanteras och jag är övertygad om att vi hittar bra lösningar. Mats Odell ger under samtalet ett kunnigt intryck, även om han ibland tar hjälp av siffror och detaljer av en sakkunnig. Att e-förvaltning är en av flera saker han brinner för är tydligt. En annan är avskaffandet av fastighetsskatten. Efter flera olika förslag blev den lösning som klubbades igenom av riksdagen tyvärr en besvikelse och inte så bra som flera borgerliga partier lovade inför valet. Jag håller med om att det var för många turer innan vi kunde enas om ett förslag. Vi inom kristdemokraterna konstruerade förslaget om att gå över till en kommunal avgift och ta lite mer i reavinstskatt. Enligt vår modell hade dock inte de med tidigare uppskov drabbats. Andra känsliga skatter är förmögenhetsskatten och värnskatten, som många svenskar reagerar starkt emot. Förmögenhetsskatten har regeringen tagit bort, däremot inte värnskatten. Jag vill avskaffa värnskatten, men respekterar att majoriteten inte vill prioritera det just nu. På sikt kan vi dock inte ha en straffskatt på hög utbildning och duktiga entreprenörer. När det gäller förmögenhetsskatten är socialdemokraterna medvetna om att de inte kan återinföra den utan att utflödet av kapital från Sverige återupptas. Vi har ju lyckats stoppa utflödet. Under flera år sparade Mats Odell i aktier med ett bestämt mål att en dag kunna köpa ett sommarställe. Jag är glad att jag gjorde det, för sedan ett antal år har familjen ett sommarställe på en ö strax utanför Vaxholm. Eftersom vi till vardags bor i lägenhet värdesätter jag mycket att ha en relativt stor trädgård att påta i. Han har lite underfundig humor, men utstrålar värme. I bältet har han en stegräknare, som dock inte registrerar så många steg som han skulle önska. Vi har en tävling på departementet om vem som går längst. Tyvärr går jag alldeles för få steg nu, medan jag som riksdagsledamot med råge passerade de minst steg man bör gå per dag. Då gick jag varje morgon från Östra station ner till riksdagen och på kvällen ofta samma väg tillbaka. u 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 9

10 Tema/samhälle De stora myndigheternas egenkontroll ska bli mer proffsig och samtidigt ska riskhanteringen bli bättre. Med den nya förordningen om intern styrning och kontroll har en slags svensk bolagskod för myndigheterna tagits fram. Text Mats Falck Liksom tidigare ska de statliga myndigheternas verksamhet bedrivas effektivt, författningsenligt och med en rättvisande återrapportering. Vad som är nytt är att de största myndigheterna ska göra en riskanalys för att åstadkomma god intern styrning och kontroll, säger Annika Davidsson på Ekonomistyrningsverket, som har tagit fram föreskrifter och allmänna råd till förordningen. givarverket Bolagsverk Statistiska centralbyrå Arbetsmiljöverket Bergstate Riksrevisionen Kärnkraf inspektionen ESV Luftfart verket Socialstyrelse Jordbruksverket Konku rensverket Livsmedelsverke Nutek PPM Banverket Re visorsnämnden Sjöfartsverke EKN Finansinspektione Vägverket Konsumentverke Skatteverket Naturvårds verket Skogsstyrelsen Läke medelsverket Högskole verket Skolverket Fastighets Myndigheter ska förbättra den interna kontrollen Annika Davidsson verket Kulturrådet P R V Riksbanken Tullverke Det är de cirka 50 största myndigheterna som omfattas av den nya förordningen om intern styrning och kontroll för myndigheter. Dessa innefattas samtidigt av kravet på att inrätta intern revision enligt internrevisionsförordningen. Myndigheter som till exempel Vägverket, Banverket, Försvarsmakten, Skatteverket, Tullverket och de större universiteten ska analysera, åtgärda, följa upp och dokumentera de risker som verksamheten är utsatt för på vägen mot att uppnå önskat resultat. Det handlar om att formalisera processen för intern styrning och kontroll. Kravet på dokumentation gör att systemet blir transparent. Med bättre ordning ökar förtroendet för myndigheten, säger Annika Davidsson. I den nya förordningen ställs det tydligare krav på myndigheternas ledningar, där generaldirektören och styrelsen har ett utpekat ansvar för utformningen av processen för intern styrning och kontroll. Bland annat ska ledningen intyga i myndighetens årsredovisning att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Internrevisionen blir ledningens verktyg på ett nytt sätt än tidigare, säger Annika Davidsson. Men samtidigt som det ställs tydligare krav på ledningen finns det inget formaliserat angående eventuella åtgärder om till exempel Riksrevisionen upptäcker brister i den interna styrningen och kontrollen. Förordningen, som trädde i kraft vid årsskiftet, bygger på det internationella ramverket om intern styrning och kontroll utarbetat av COSO, Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, som är anpassat till stora internatio- nella företag, samt utifrån riktlinjer från INTOSAI, International Organization of Supreme Audit Institutions, anpassade till offentlig sektor. För övriga länder inom EU finns det flera skolor inom detta område. EU ställer dock vissa krav på de nya EU-länderna som innebär att man rekommenderar en intern styrning och kontroll som inspireras av COSO:s ramverk. u Den nya förordningen om intern styrning och kontroll Ny process för intern styrning och kontroll. Myndigheten ska analysera, åtgärda, följa upp och dokumentera risker. Ledningen intygar att styrningen och kontrollen är betryggande. Gäller de cirka 50 största myndigheterna i Sverige. Trädde i kraft 1 januari Kontaktperson: Charlotte Eklund telefon: e-post: charlotte.eklund@se.pwc.com 10 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008

11 et n t- s- n r- t - t n t - -- l Sedan knappt två år kan svenska aktiebolag lämna elektroniska årsredovisningar i formatet XBRL. Trots att systemet radikalt förenklar och standardiserar hanteringen av finansiella data har det inte slagit igenom i Sverige riktigt än. Men på den internationella arenan har standarden redan nått stor framgång. Text Mattias Andersson Foto bolagsverket Världssuccé ska bli framgång i Sverige Förkortningen XBRL står för extensible Business Reporting Language och är en global standard för elektroniskt utbyte av finansiell information. En enhetlig standard för digitala siffror som gör det möjligt att skicka viktiga finansiella data mellan olika system, och som kan spara hundratals miljoner åt svenska företag och myndigheter. Relativt få svenskar har ännu fått upp ögonen för fördelarna bakom den kryptiska förkortningen, men utanför landets gränser håller XBRL på att få en allt viktigare roll. När EU-kommissionären för den inre marknaden, Charlie McCreevy, i början av februari besökte Christopher Cox, chef för den mäktiga amerikanska börsmyndigheten SEC, stod frågor kring XBRL högt på agendan. I sommar har SEC utlovat att XBRL ska vara del av myndighetens mjukvara för rapportering via det elektroniska systemet EDGAR. EU-kommissionen har anslagit pengar till sammanslutningen XBRL in Europe för att driva utvecklingen. I Nederländerna har en rad större myndigheter antagit XBRL som gemensam standard. Även Japan ligger långt fram i utvecklingen och motsvarande bolagsverket i Singapore har utvecklat mjukvara som gör det möjligt för landets företag att direkt knappa in sina årsredovisningar via myndighetens webbtjänst. u Bolagsverket ser en tydlig nytta med att använda XBRL.»Vi är pionjärer«vi får se oss som Ansgar i vårt missionerande för XBRL och visa tålamod, säger Roland Höglund, tf generaldirektör vid Bolagsverket. Men i internetåldern kanske det inte behöver ta hundra år att omvända hedningarna. Bolagsverket är främsta pådrivare bland svenska myndigheter för att sprida XBRL. Nyttan för den myndighet som har till uppgift att lagra och hålla information om landets alla företag och deras ekonomiska förehavanden är uppenbar. Roland Höglund Vi måste få stopp på den analoga idiotloopen, säger Roland Höglund och syftar på de nuvarande rutinerna för hantering av aktiebolags årsredovisningar. I de flesta fall skrivs digitalt skapade årsredovisningar ut på papper och skickas av företaget till Bolagsverket, där de scannas in som digitala» bilder. För att siffrorna ska kunna behandlas digitalt måste de åter manuellt knappas in i olika elektroniska system av exempelvis 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 11

12 XBRL» Även lagstiftningen som styr skyldigheten att lämna uppgifter och olika tekniska lösningar, där XBRL ingår, ska synas i studien som beräknas bli klar under sensommaren eller hösten. Det finns ju en del internationell erfaanalytiker eller kreditupplysningsföretag. En tidsödande och onödig hantering. Sedan sommaren 2006 kan aktiebolag skicka in sina årsredovisningar elektroniskt i XBRL-format. Någon anstormning är det inte fråga om, ett tjugotal aktiebolag har hittills utnyttjat möjligheten. Det finns både oro och en viss konservatism, inte minst i mellanleden bland advokater, revisorer och redovisningskonsulter, säger Roland Höglund och tillägger: Men i det långa loppet tror jag att formatet kommer att slå igenom, fördelarna är så klara. Det innebär en påtaglig effektivisering och besparing samtidigt som det gör siffrorna flyttbara mellan olika data och rapporteringssystem. En viktig roll har mjukvaruföretagen. Genom att integrera XBRL i exempelvis redovisningsprogram blir standarden enkelt tillgänglig. Idag finns tre sådana XBRLklara redovisningssystem. Vi i Sverige och inom svenska myndigheter berömmer oss ofta om att ligga långt fram inom IT och e-tjänster. Med tanke på den självbilden är det lite ironiskt att så många andra länder, från Nederländerna och USA till Singapore, har kommit så mycket längre i standardiseringsarbetet med XBRL, säger Roland Höglund. u BILLIGARE ADMINISTR MED GEMENSAM STA Regeringen vill banta administrationsnotan för företag och organisationer med en fjärdedel. På väg mot det målet utför Bolagsverket och Skatteverket en gemensam förstudie om möjligheterna till enklare samordnad rapportering. Om Bolagsverket sedan flera år är en varm förespråkare av den gemensamma XBRL-standarden, så har skattemyndigheten en ännu så länge öppen inställning. Målet är att se vilka förutsättningar som finns för att samordna rapporteringen av räkenskapsinformation till de båda myndigheterna i de delar som överlappar och då är XBRL en möjlig standard. Men det gäller att skapa en bra helhetsbild av förutsättningarna, säger Pia Löfgren vid Skatteverket. I studien ingår att se över det som kallas semantisk interoperabilitet. Det Pia Löfgren innebär att försäkra sig om att de olika myndigheterna använder samma språk. Om myndigheterna ska använda samma uppgifter krävs att de menar samma sak med olika begrepp, exempelvis kassa. STORA FÖRETAGSVINSTER MED XBRL är en unik möjlighet för regering och myndigheter att i praktiken minska både kostnader och krångel för företagen, säger Per Thorling, seniorkonsult hos Öhrlings PricewatehouseCoopers och en av de drivande i svenska XBRL-föreningen. Vi är en av de ledande aktörerna i utvecklingen av standarden och vi har även varit tidigt ute med att anpassa vårt bokslutsprogram Kapell till XBRL, säger Per Thorling och tillägger att Öhrlings PricewaterhouseCoopers också har börjat skicka elektroniska årsredovisningar till Bolagsverket. Under drygt tre år har Per Thorling varit projektledare i XBRL-föreningen, som driver utvecklingen av standarden i Sverige sedan Någon raketfart har det inte varit så arbetet lämpar sig inte för otåliga. Man får respektera att det tar tid, det kommer att krävas stora omställningar och beslutskraft. Samtidigt är fördelarna uppenbara, säger Per Thorling. Han anser att XBRL är en hörnsten för att i praktiken skapa de stora förenklingar och besparingar på administration som regeringen lovat landets företag och organisationer. Visionen är att skapa en förenklad och interaktiv kontaktyta mellan företag och myndigheter där information endast behöver lämnas en gång, säger Per Thorling. 12 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008

13 TEMA/SAMHÄLLE Företag efterfrågar elektroniska standardmallar för exempelvis stämmoprotokoll som de kan ladda ner från Bolagsverkets hemsida. ATION NDARD renhet av XBRL att ta lärdom av, konstaterar Pia Löfgren. I exempelvis Nederländerna har skattemyndigheten och en rad andra myndigheter anammat XBRL som gemensam standard. Men det finns väsentliga skillnader mellan våra länder enligt Pia Löfgren. Holländarna har en delvis annorlunda myndighetsstruktur, det är motsvarigheten till deras finansdepartement som bestämmer och kan peka med hela handen, säger hon. u XBRL För att nå dit tror jag att regeringen med Mats Odell i spetsen måste kliva in och skapa tydliga direktiv och förutsättningar för myndigheterna. De möjliga vinsterna med XBRL är stora, men de fordrar central samordning och ett tydligt ledarskap. u Kontaktperson: Per Thorling telefon: e-post: per.thorling@se.pwc.com FOTO DANIEL HERTZELL/FOLIO Associationsrätt kostsam för företag Regeringen vill minska den administrativa kostnaden för företag med 25 procent fram till En av de tyngsta posterna för företagen är associationsrätten visar en undersökning från Nutek. TEXT MIKAEL GIANUZZI FOTO TORBJÖRN PERSSON/FOLIO Den totala kostnaden för företagen att administrera regelverken uppgår till 100 miljarder kronor årligen. Associationsrätten står för 25 miljarder av dessa. I Nuteks undersökning Näringslivets administrativa kostnader för associationsrätt framkommer tydligt att det är aktiebolagen som står för lejonparten av kostnaderna när det gäller associationsrätten. Förklaringen är att reglerna i aktiebolagslagen (ABL) är mångfalt fler än för övriga bolagsformer och har de högsta administrativa kostnaderna. Det finns 143 stycken informationskrav kopplade till ABL. De mest kostsamma områdena reglerar bland annat nyemission och bolagets ledning. Som en jämförelse finns det 30 informationskrav kopplade till regelverket för ekonomisk förening, 95 procent av de administrativa kostnaderna uppstår vid aktiviteter som revision, medlemsregister och att hålla föreningsstämma. För handelsbolag och kommanditbolag finns åtta informationskrav. Här omfattar 62 procent av de administrativa kostnaderna registreringsförfarandet vid nybildningen. I samband med Nuteks undersökning har företagen fått ge förslag till förenklingar vad gäller associationsrätten. Flera har då indikerat att de inte uppfattar att det finns något som tydligt behöver förenklas när det gäller de associationsrättsliga reglerna. Synpunkter på andra regelverk har dock förts fram. Generella förenklingsförslag är att ju mer webbaserat Bolagsverkets tjänster är, desto bättre. Det upplevs som tidsödande att behöva skriva ut blanketter från internet och sedan skicka in dem med post. Med e-legitimation borde det gå att lösa elektroniskt. Ett annat förslag är standardmallar som kan laddas ned från Bolagsverkets hemsida för exempelvis bolagsordning och stämmoprotokoll. u KOSTNAD FÖR DET ASSOCIATIONSRÄTTSLIGA REGELVERKET ASSOCIATIONSFORM KOSTNAD KR/ÅR Handelsbolag och kommanditbolag Enskilda näringsidkare Ekonomiska föreningar Aktiebolag TOTAL ADMINISTRATIV KOSTNAD Associationsrätten Källa: Nutek 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 13

14 Tema/samhälle Statsminister Fredrik Reinfeldt, finansminister Anders Borg och Öhrlings PricewaterhouseCoopers vice ordförande Peter Clemedtson. För att kunna behålla konkurrenskraft och välfärd måste utbudet av arbetskraft bli bättre. Fler måste jobba längre, var ett av statsminister Fredrik Reinfeldts huvudbudskap på The Economists rundabordskonferens med den svenska regeringen. Text Jan Lindroth Foto carl klingspor jobba längre svenskt vapen i global kamp För Sveriges konkurrenskraft och morgondagens välfärd behövs genomgripande samhällsförändringar som att unga, gamla och invandrare arbetar mer. Skattesänkningar är i det sammanhanget viktiga men en förändring i attityder och förhållningssätt måste också till. I vågskålen ligger Sveriges framtida konkurrenskraft och välfärd. Det finns utrymme för fortsatta skattesänkningar, framför allt på arbetsinkomster, och regeringen kommer också att satsa på riktade åtgärder för att få fler invandrare, äldre och ungdomar i arbete. Det framkom på tidskriften The Economists rundabordskonferens i Stockholm i början av mars, där regeringen ställde upp mangrant med statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg i spetsen. Andra regeringsmedlemmar som deltog var finansmarknadsminister Mats Odell, utbildningsminister Lars Leijonborg och handelsminister Ewa Björling. Öhrlings PricewaterhouseCoopers var en av huvudsponsorerna. Den demografiska utvecklingen var ett återkommande tema under konferensen. Statsministern framhöll att andelen äldre kommer att växa mycket snabbt i Sverige liksom i många andra utvecklade ekonomier. För att ha råd med den välfärd medborgarna förväntar sig måste dels fler komma i arbete, dels behöver fler arbeta längre än idag. Idag arbetar människor bara under halva sitt liv och det kommer inte att fungera när vi blir allt äldre och allt friskare, sade Fredrik Reinfeldt. Kostnaden för arbetskraft riskerar också att skruvas upp rejält när dagens redan akuta kompetensbrist i Europa förvärras, varnade Daniel Thorniley från Economist Intelligence Unit. Löner, löner, löner är vad som gäller. Europa kommer att skrika högt efter såväl hög- som lågutbildad arbetskraft inom bara några år, sade Thorniley. Statsminister Fredrik Reinfeldt höll med om utmaningen och avslöjade att regeringen förbereder fler jobbåtgärder vid sidan av de aviserade prioriteringarna av forskning, infrastruktur och förskolan. En arbetsgrupp hos finansministern tittar på ytterligare åtgärder för att få in fler unga, äldre och nyanlända svenskar på arbetsmarknaden, sade statsministern. 14 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008

15 Handelsminister Ewa Björling, finansmarknadsminister Mats Odell, Daniel Thorniley från Economist Intelligence Unit, utbildningsminister Lars Leijonborg och Electrolux koncernchef Hans Stråberg. Redan idag har de åtgärder regeringen vidtagit haft rejäla effekter på utbudet av arbetskraft och runt personer har lämnat ett utanförskap mot ett arbete. Även framöver är den största utmaningen att minska utanförskapet, få fler människor i arbete och samtidigt konkurrera på den internationella marknaden. Det» finns många unga som inte kommer in på arbetsmarknaden. Vi måste fortsätta höja incitamenten att arbeta och sänka kostnaderna för att anställa, sade finansminister Anders Borg. Electrolux koncernchef Hans Stråberg framhöll betydelsen av både en bra skola och avancerad forskning och utveckling för att trygga Sveriges framtida konkurrenskraft på en global marknad. Vi måste koncentrera våra resurser inom högre utbildning, forskning och utveckling. Annars klarar vi inte konkurrensen, sade Stråberg. Sverige behöver någon som står upp för och blir en stark talesperson för forskning och utveckling, manade han. Framöver är den största utmaningen att minska utanförskapet, få fler människor i arbete och samtidigt konkurrera på den internationella marknaden. Öhrling PricewaterhouseCoopers vice ordförande i Sverige och tillika ordförande för organisationen för revisions- och redovisningsbranschen, FAR SRS, Peter Clemedtson menade att Sverige också behöver fler trend- och agendasättare för att vara med och påverka och forma vad som händer ute i världen och i Europa. Det är extra viktigt för ett litet land som Sverige att inte bara hänga med i utvecklingen utan också driva den. Här har näringslivet en viktig roll som föregångare, sade Clemedtson. Han påpekade också att det trots allt går riktigt bra för Sverige, bättre än de flesta sannolikt inser, och gav också en eloge till den offentliga sektorn i Sverige med tillägget att det ändå finns mycket att lära från den privata sektorn. Till skillnad från många andra av The Economists rundabordssamtal så var skakiga statsfinanser inget ämne under dagen. Tvärtom fick Sverige mycket beröm för sina starka offentliga finanser. Den styrkan gör också att regeringen ser ett växande reformutrymme i takt med att konjunkturen försvagas och risken för överhettning försvinner. Det kan bli tal om både ökade utgifter och sänkta skatter. Vi har utrymme både i den här budgeten och i nästa. Sverige har torrt krut att använda när vi ser en något svagare ekonomisk utveckling, sade Anders Borg. u 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 15

16 Tema/samhälle Stora besparingar med e-fakturor Från 1 juli i år ska statliga myndigheter hantera sina fakturor elektroniskt. Det leder på sikt till kraftfulla rationaliseringar som innebär miljardbelopp i besparingar. Text Per Öqvist Foto kai tirkkonen/folio I några kommuner kan den som vill ansöka om bygglov fylla i ett webbformulär på kommunens hemsida. I framtiden ska det gå att göra i alla kommuner. Redan från 1 juli 2008 är det tänkt att statliga myndigheter ska hantera sina fakturor elektroniskt. Att förändringarna blir stora är tydligt. Frågan är hur långt myndigheterna har kommit i förberedelsearbetet? E-fakturering lär inte fungera fullt ut i sommar, men min förhoppning är att man ska ha kommit relativt långt. Regeringen driver på förändringsarbetet med full kraft, säger Per Wardhammar, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han ansvarar för marknadsområdet statlig sektor och arbetar nära Jon Arwidson, ansvarig för företagets satsning på e-förvaltning. E-fakturering kan enligt dem omfatta alla typer av inköp och tjänster. På sikt leder det till kraftfulla rationaliseringar vilket innebär stora besparingar. Bara att hantera en faktura kostar idag cirka 500 kronor. Kan kostnaden halveras blir det snabbt många miljarder kronor. E-fakturering är en del av statens satsning på e-förvaltning inom offentlig sektor. Frågorna är dock stora och kräver mycket arbete och stora investeringar. Nästan alla förstår behoven av att effektivisera den offentliga sektorn och tillhandahålla tjänster som ger bättre och mer anpassad service till lägre kostnad. Det finns en bred uppslutning över de politiska gränserna att införa e-förvaltning, säger Per Wardhammar. E-förvaltningens övergripande ambition är att utveckla och effektivisera verksamheten med hjälp av IT. Mycket handlar om tillhandahållande av extern service. Vill någon idag söka bygglov tvingas de i de flesta kommuner ofta ta ledigt och besöka kommunen en viss tid. I framtiden går de bara in på hemsidan och fyller i ett webbformulär. Samma sak med allt ifrån skatter till att anmäla sitt barn till förskolan, berättar Jon Arwidson. Andra områden som prioriteras inom e- förvaltning är elektronisk inköpshantering. Genom e-inköp kan anbudsförfrågningar göras, offerter tas in och ramavtal och avrop utväxlas på elektronisk väg. Då ser myndigheterna tydligare vad de beställt och kan bättre kontrollera gjorda inköp, menar Per Wardhammar. En omställning till e-förvaltning ställer nya krav på att IT-avdelningen fungerar som en strategisk partner till verksamheten. Här har de stora organisationerna inom offentlig sektor kommit olika långt med ökat fokus på IT-styrning och med att integrera IT som naturlig del i verksamhetsutvecklingen. Det är viktigt att beakta IT-styrningen och fundera kring förvaltning av alla e-initiativ eftersom det ofta innebär nya roller och förändrade arbetssätt, säger Jon Arwidson. Ett område som aktualiserats är frågor kring säkerhet och tillgänglighet. När allt fler tjänster blir tillgängliga dygnet runt måste allt fungera på ett säkert sätt. Då krävs ett ramverk för informationssäkerhet och en stabil arkitektur som möjliggör hög tillgänglighet och spårbarhet, säger Per Wardhammar. Dessutom bör frågor som rör personlig integritet vara i förgrunden. Att kunna identifiera individen framför datorn är viktigt, så att inte vem som helst kan göra transaktioner eller få ut uppgifter om andra människor. u Kontaktperson: Per Wardhammar telefon: e-post: per.wardhammar@se.pwc.com 16 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008

17 Kommunala IT-miljarder på vift Sju av tio kommuner vet inte vad som händer med miljarder i skattekronor som investerats i IT. Det visar en omfattande undersökning om IT-styrningen i kommunal och privat verksamhet som genomförts av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Text Mattias Andersson illustration nausikaa Sammanlagt kan det röra sig om 1,5 miljarder kronor som har spenderats utan uppföljning. Vi blev förvånade över att så stora summor spenderas utan att någon tar reda på hur de investerats och om de gjort förväntad nytta, säger Jon Arwidson, rådgivare inom IT-styrning vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers och fortsätter: Vi kan inte säga att pengarna slösats bort, men risken är uppenbar om det inte finns etablerade rutiner för uppföljning. I undersökningen tillfrågades 400 ekonomichefer, hälften i företag och hälften i kommuner, om hur IT-styrningen fungerade i deras organisation. Resultatet visade på stora skillnader i IT-styrning mellan företag och kommuner. Av kommunerna svarade 70 procent att ingen strukturerad uppföljning gjorts av genomförda IT-investeringar, motsvarande siffra för företagen var 27 procent. Av kommunerna svarade 42 procent att ingen kvalificerad kalkyl görs inför större IT-investeringar, något som saknades hos bara 12 procent av företagen. Resultaten indikerar en låg mognadsgrad hos kommunerna när det gäller att utveckla och utnyttja effekterna av investeringar i IT-baserade tjänster och e-förvaltning, säger Jon Arwidson. Undersökningen IT-styrning i privat och kommunal verksamhet 2007 har väckt stor uppmärksamhet och i den efterföljande diskussionen har tidsbrist nämnts som en möjlig förklaring till bristande kontroll på investeringarna i IT. Ett argument som finner stöd i rapporten; 40 procent av kommunerna anger tidsbrist som den största svårigheten vid utvärderingar jämfört med 25 procent av företagen. Men argumentet att den löpande verksamheten innebär att uppföljning av IT-investeringar inte hinns med köper inte Jon Arwidson: För både företag och offentlig verksamhet erbjuder IT en mycket bra möjlighet att effektivisera både interna processer och servicen till medborgarna eller företagets kunder. Med hjälp av IT kan också administrationen minska och därmed kan man istället fokusera på kärnverksamheten. Men för att skapa de förbättringarna krävs en etablerad IT-styrning och inte minst ett engagemang på ledningsnivå, säger Jon Arwidson som har fortsatt sin granskning av undersökningsresultatet. När vi gått djupare i materialet har vi märkt geografiska skillnader. Bland storstadskommunerna (Malmö, Göteborg och Stockholm) finns generellt ett större medvetande och kontroll av gjorda investeringar, men vi ser att många mindre kommuner har behov av att analysera och vässa sitt sätt att arbeta med IT-investeringar. u Kontaktperson: Jon Arwidson telefon: e-post: jon.arwidson@se.pwc.com» 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 17

18 Tema/samhälle Öppet dygnet runt kräver god IT-säkerhet Uppdraget: Att skapa den maximala tillgängligheten hos en näröppetbutik, men med 5,8 miljoner krävande kunder, cirka 300 miljarder kronor i det digitala kassaskåpet och 99 procent av verksamheten på internet. Text Mattias Andersson illustration nausikaa Det är i ett nötskal de utmaningar Henrik Engström, ny chef för informationssäkerheten på PPM, har att tampas med på jobbet. Premiepensionsmyndigheten (PPM) är en av få svenska myndigheter som fötts rakt in i internetåldern. Den digitala tekniken var redan från start en förutsättning för att uppfylla regeringens uppdrag; att administrera premiedelen av den allmänna pensionen utan att kostnaden för hantering och kundsupport skulle bli överväldigande. Under 2007 var pensionsspararnas kontakter med PPM till 99 procent digitala. 31 miljoner inloggningar gjordes på personligt konto på webben, cirka kontakter skedde via automatisk självbetjäning på telefon och bara cirka samtal gick till den bemannade personliga servicen på telefon. Det innebär att en hög nivå på IT- och informationssäkerheten har högsta prioritet hos myndigheten. Det är en fördel ur både IT- och säkerhetsperspektiv att vi är så uppenbart ITberoende. Det är med de förutsättningarna inga problem att engagera både ledning och styrelse i viktiga IT- och säkerhetsfrågor, konstaterar Henrik Engström. 5,8 miljoner kunder och 300 miljarder i det digitala kassaskåpet innebär att kraven på hög säkerhet och enkel tillgänglighet ska samsas. En övning som kräver både förmåga att skilja stort från smått i verksamheten. En stor utmaning är Henrik Engström ibland att få alla att förstå att någon 100-procentig säkerhet inte existerar. Det gäller ju både i vårt dagliga privata liv och i IT-system. Vilka är de största utmaningarna? Utmaningar är det gott om! Det är det som gör det så kul att arbeta med informationssäkerhet. Det spänner från övergri- fakta PPM Myndigheten hanterar pensionsspararnas premiepensionskonton, beslutar om utbetalning av premiepension och förvaltar pengar som placeras i premiepensionssystemets traditionella försäkring. Värdet på 5,8 miljoner pensionssparares fondinnehav uppgick vid årsskiftet till 308 miljarder kronor. Totalt genomfördes 2,6 miljoner fondbyten under år pande strategiska frågor på styrelsenivå till djupaste teknikernivå och hur man skyddar sig mot hackers och senaste virus. Vilken roll spelar ledningen för god ITsäkerhet? Ledningen måste ha en uttalad ambition när det gäller säkerhetsarbetet, fastställd i policy, och man bör utse en person med särskilt ansvar för de frågorna. Informationssäkerheten är ju en viktig del av den totala hanteringen av risk, och det har nog undgått få ledande befattningshavare att idag gäller allt tuffare krav på formaliserad riskhantering, intern styrning och kontroll. u IT-säkerhetsfrågorna granskas externt Öhrlings PricewaterhouseCoopers har under många år hjälp till med internrevisionen på PPM. Vid olika granskningar har man då gått igenom IT-säkerhetsfrågorna. Kontaktperson: Carl Rubarth telefon: e-post: carl.rubarth@se.pwc.com 18 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008

19 Näringslivsfrågor, infrastruktur, kollektivtrafik, regionplanering, EU:s strukturfonder och miljö är några av de områden som har betydelse för regional tillväxt och utveckling. Nya regioner för ökad växtkraft Den nya regionindelningen ska skapa bättre utveckling och ökad tillväxt. Målet är att frigöra kraft och få en organisation som är ändamålsenlig för den tid vi lever i, säger Peter Hultqvist, ledamot i Ansvarskommittén. Text Per Öqvist Foto istockphoto, pixelio.de Ansvarskommittén, under ledning av Mats Svegfors, fick våren 2003 i uppdrag att analysera strukturen och uppgiftsfördelningen mellan staten, kommuner och landsting. Särskild uppmärksamhet skulle riktas mot regional utveckling samt hälsooch sjukvård. I februari 2007 presenterade kommittén sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Största utmaningen var att samordna statlig sektor med myndigheter och verk samt att hitta den nya regionindelningen och hur regionerna ska styras. Tanken är att gå mot att regionerna och folkvalda på regional nivå ska få ökat inflytande över den regionala utvecklingen, vilket betyder att den tar över uppgifter från länsstyrelsen, berättar Peter Hultqvist, som var ledamot i Ansvarskommittén. Han har tidigare varit kommunalråd i Borlänge i hela 18 år och är idag ordförande för socialdemokraterna i Dalarna samt riksdagsledamot. Rapporten tar upp hur man ska nå en större effektivisering av både statlig och regional sektor och att bygga upp en regional beslutandenivå i form av ett regionalt parlament. Det ska ansvara för bland annat infrastruktur, näringsliv, regional utveck- ling och sjukvårdsfrågor. Den nya länsstyrelsens roll blir i framtiden mer som tillsynsmyndighet och uppföljningsmyndighet för att se till att gällande regler och lagar följs. Man Peter Hultqvist vill skapa ett tydligare samordningsuppdrag mellan de olika statliga sektorerna. Ansvarskommittén har varit enig över blockgränserna. Den tillsattes bland annat för att den nuvarande geografiska indelningen inte stämmer med de arbetsmarknadsområden som finns. I utredningen pratar vi om sex till nio regioner, mot dagens 21 landsting. Hur de regionerna geografiskt ska se ut är inte klart, vi har inte ritat några kartor. Det bygger på en process underifrån, säger Peter Hultqvist och fortsätter: Länsstyrelsen, den statliga organisationen, styrs av regeringen som utser en landshövding. Sedan får ett regionalt parlament, som utses i direkta val, direkt ansvar för den regionala utvecklingen. Förslagen i utredningen ska vara genomförda 2014, men de går att genomföra redan till Det kräver dock att man jobbar intensivt med frågorna regionalt. Målen med den nya regionindelningen och den framtida regionala utvecklingen är att skapa ett större regionalt ansvar för lokal utveckling. u fakta ansvarskommittén Ansvarskommitténs reformförslag syftar till att skapa en långsiktigt hållbar organisering av offentlig verksamhet i Sverige: Sex till nio direktvalda regionkommuner ersätter dagens 21 landsting. Förutom övertagandet av ansvar för hälso- och sjukvård ges de ett samlat uppdrag inom regional utveckling och tillväxt. Staten organiseras om i sex till nio nya län som sammanfaller med regionkommunerna, vilka ligger till grund för indelning av statliga myndigheter. Regionkommunerna ska leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet inom områden som har betydelse för utveckling och tillväxt. Hit hör näringslivsfrågor, infrastruktur, kollektivtrafik, regionplanering, jämställdhet, EU:s strukturfonder, kultur, miljö, folkhälsa, naturvård och kulturmiljö. 2/2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers agenda 19

20 Tema/Samhälle Framgångsrikt regionalt samarbete i Västsverige I Västsverige finns ett långtgående samarbete mellan Västra Götalandregionen och näringslivet. Målet är att tillsammans främja tillväxten och skapa en konkurrenskraftig region. Text Sara Bergqvist Foto torbjörn skogedal/briljans Varje region har sin logik och sin konjunkturcykel. Därför är det mycket mer ändamålsenligt att samarbeta i ett regionalt perspektiv än i ett nationellt, säger Anders Källström, vd för Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Organisationen har sedan drygt 35 år arbetat målmedvetet med att främja den västsvenska identiteten. Men det var först för tio år sedan som samarbetet med det offentliga lossnade på allvar. Då bildades Västra Götalandregionen av de tre landsting och 49 kommuner som Handelskammaren tidigare haft som huvudsaklig politisk motpart. För att skapa en god tillväxt handlar samarbetet mycket om kompetensförsörjning, kommunikationer och livsmiljö. Det gäller att göra regionen attraktiv så att vi kan konkurrera om välutbildad arbetskraft. En aktuell fråga har varit att skapa bra skolor för barn till utländska föräldrar på företag som Volvo, Ford och AstraZeneca. Det är medvetna föräldrar som väljer att bosätta sig i andra delar av världen om det inte finns bra utbildningsmöjligheter här, säger Anders Källström. Några konkreta resultat av samarbetet mellan regionen och näringslivet är Universeum, Göteborgsoperan och IT-universitetet. I Göteborg äger Handelskammaren och kommunen gemensamt Göteborg & Co som verkar för att generera turism till regionen. Man har också drivit viktiga infrastrukturfrågor tillsammans vilket resulterat i pågående utbyggnader av E45:an mellan Trollhättan och Göteborg, väg 40 mellan Göteborg och Jönköping samt E6:an mot Oslo. Dessutom har vi lobbat för att Landvetter ska få en regional huvudman. Det har precis gjorts en utredning av frågan där utredaren Christina Rogestam föreslår att man ska gå på vår linje, berättar han. En annan viktig komponent i samarbetet är ett stort antal råd och nätverk som driver Effektiv finansiering av infrastruktur Allt fler människor reser allt längre sträckor till sina arbetsplatser och även godstrafiken växer kraftigt. Regeringen har identifierat infrastrukturen som ett av de mest prioriterade områdena att investera i. Text Anders Björklund och Håkan Gehlin Under hösten 2008 kommer regeringen att presentera en proposition för riksdagen som lägger ramarna för perioden Även på kommunal och regional nivå är intresset för infrastruktur mycket starkt och på många håll befarar man, utifrån tidigare erfarenheter, att de pengar som anslås av staten ändå inte kommer att motsvara behoven. Många kommuner och även företag är intresserade av att kunna komplettera statliga åtaganden och finna former som gör det möjligt att öka investeringsutrymmet med stöd av vägavgifter och trängselskatter, men också med egna investeringar som skapar värden för medborgare respektive aktieägare. Det finns i ett antal fall även intresse från näringslivet att medverka direkt genom medfinansiering. Regeringen har på senare tid valt att uttrycka sig restriktivt kring möjligheterna att använda den privata kapitalmarknaden 20 agenda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2/2008