Jobbet är en livsstil

Transkript

1 FÖR DIG SOM ARBETAR PÅ RIKSBANKEN ÅRGÅNG 96 NR NYA SEDLAR OCH MYNT NU ÄR DET SLUTSPURT VARFÖR ÄR INFLATIONEN SÅ LÅG? PÅ HÖGSTA HÖJD I SYDAMERIKA Henry Ohlsson, ny i direktionen Jobbet är en livsstil OM OLYCKAN ÄR FRAMME SIDAN 10

2 BANCOPOSTEN Bästa sättet att nå ut JAG LÄSER I EN nyhet på nätet att två procent av Sveriges befolkning hade mobiltelefon Min första kontakt med en biltelefon (på den tiden satt telefonen fast i bilen) tror jag var Det var min bästa kompis Pernillas pappa som hade en sådan i sin tjänstebil. Jag var då 19 år och minns fortfarande känslan av att kunna ringa från någon annanstans än hemmet (förutom från telefonkiosker förstås). Vad mycket ändå som har hänt de senaste 25 åren och vad mycket vi tar för givet nu som inte fanns då. Vi står just nu inför det största sedeloch myntutbytet som någonsin har gjorts i Sverige. Det pågår ett intensivt arbete i banken med att få alla delar på plats inte minst när det gäller att nå ut med kommunikationen kring utbytet. Bancoposten har träffat Tommy Persson på STA och Susanna Grufman på ABK, som båda är högst involverade i arbetet kring utbytet. På sidorna 6 7 berättar de bland annat att Riksbanken har tagit fram en sms påminnelsetjänst som hjälper till att hålla reda på alla viktiga datum i tidplanen. En sådan tjänst var inte att tänka på för 25 år sedan. I DAG ÄR KONKURRENSEN om läsaren knivskarp och det fi nns så många fler kanaler än det gjorde för 25 år sedan. Du har till exempel fyra sekunder på dig att fånga läsarens intresse i en nyhet på webben. Men hur gör man för att få läsaren att stanna kvar och inte surfa vidare till nästa sida? Riksbankens språkkonsult Marianne Sterner har svaret, som du kan läsa på sidan 10 i det här numret. På frågan om man föredrar tryckt eller digitalt format tror jag att det beror på vad det är för slags material som ska presenteras. Åtminstone har jag tyckt så tidigare. Men jag vet inte. Vad tycker du? I artikeln här intill kan du läsa om våra funderingar kring Bancopostens framtid. Där berättar vi också varför vi i år kommer ut med två nummer i stället för fyra. Trevlig läsning! LOTTA ALLVIN JANNERGREN, REDAKTÖR FOTO: EMMA HOLMGREN Det är nog svårt att förstå hur stort det här är om man inte jobbar med det. SUSANNA GRUFMAN, CHEF PÅ ENHETEN FÖR KONTANTFÖRSÖRJNING. INNEHÅLL Aktuellt: Varför är inflationen så låg? 4 Medarbetare i takt med tiden 5 Torsdagsfikan och mötesfria fredagseftermiddagar 5 Reportage: Snart är de här 6 7 Omvärld: Johannes Forss Sandahl: Nytt jobb och nya insikter 8 Porträttet: Henry Ohlsson: Trivs med tillvaron 9 Plocksidan: Vad gör du om din kollega drabbas av hjärtstopp? 10 Språkfrågan: Nå ut på webben 10 Min dag: Lina Fransson Medarbetare efter jobbet: Marcus Pettersson 11 En annan sida: Karolina Ekholm: Från ena dagen till den andra 12 Ansvarig utgivare: Ann-Leena Mikiver. Adress: Bancoposten, Sveriges riksbank, Stockholm, Chefredaktör: Lotta Allvin Jannergren, tel , Redaktion: Lotta Allvin Jannergren, Emma Holmgren och Åsa Söder Nilsson, Riksbanken, Susanne Glennegård och Sara Bidö, Intellecta Corporate. Redaktionsråd: Kommunikationsenheten, Joanna Gerwin, Jan Schüllerqvist, Jill Billborn, Helena Runnquist, Carina Selander och Linda Palmqvist. Omslagsfoto: Sandra Birgersdotter. Produktion: Tryck: Ineko ISSN: Riksbankens avdelningar: ABK avdelningen för betalningssystem och kontanter AFM avdelningen för marknader AFS avdelningen för finansiell stabilitet APP avdelningen för penningpolitik AVS avdelningen för verksamhetssupport IR internrevisions - avdelningen STA stabsavdelningen Sidorna FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER FOTO: EMMA HOLMGREN FOTO: PRIVAT 2 BANCOPOSTEN

3 AKTUELLT En 100-åring i otakt med tiden? I snart hundra år har Bancoposten varit Riksbankens personaltidning och den torde därmed vara en av Sveriges äldsta personaltidningar. Eftersom Riksbanken ska vara en centralbank i takt med tiden tittar redaktionen nu på om det finns andra och mer moderna sätt att förmedla det som i dag tas upp i tidningen. I Riksbankens strategiska plan för kommande år har vi slagit fast att vi ska vara en centralbank i takt med tiden och omvärlden. Det innebär bland annat att vi ska satsa mer på digital kommunikation och att vi ska bli mer snabbfotade och flexibla. Bancopostens framtid är därför uppe till diskussion. BANCOPOSTEN har funnits sedan 1916 och delas ut till medarbetare och riksbankspensionärer. Ledorden för tidningen är utbildande, fördjupande och mänsklig. Tanken med Bancoposten är att den ska vara en kulturbärare som skapar en känsla av gemenskap mellan medarbetarna i banken. Nu undersöker vi om det finns andra och mer moderna sätt att förmedla det som i dag tas upp i tidningen och som inte tar lika mycket resurser i anspråk, säger Lotta Allvin Jannergren är chefredaktör för Bancoposten. chefredaktör Lotta Allvin Jannergren. Undersökningar visar att det man mest uppskattar att läsa i tidningen är personporträtten, vad kollegorna gör på fritiden och hur andras arbetsdagar ser ut. Vi tittar nu på hur man skulle kunna lyfta över och på ett aptitligt sätt presentera de mest populära delarna av tidningen på Banconätet i stället. För att frigöra tid till denna utveckling kommer Bancoposten i år ut med två nummer i stället för som tidigare fyra nummer, ett i april och ett i november. HÖR AV DIG TILL lotta.allvin@riksbank.se om du vill vara med och tycka till om Bancopostens framtid eller om du har tips på hur andra myndigheter eller organisationer gör. TEXT OCH FOTO: EMMA HOLMGREN TRE AV OSS VILKEN AV DE NYA SEDLARNA ÄR DIN FAVORIT? FOTO: EMMA HOLMGREN HALLÅ DÄR Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef Riksbankens grafiska profil ska ses över i år och målet är att beslut ska fattas innan sommaren. Under hösten görs implementeringen och en ny grafisk manual tas fram. Lansering är planerad att ske i december. Varför behöver Riksbanken revidera sin grafiska profil? För det första var det mer än tio år sedan den senast gjordes om och det har tillkommit nya medier och kanaler Ann-Leena Mikiver för kommunikation där vi saknar riktlinjer för formen. För det andra har det grafiska uttryckssättet under hand börjat skilja sig åt i olika trycksaker och i andra kanaler. Detta gör att det kan bli oklart för mottagaren vem avsändaren är samtidigt som det ger ett rörigt intryck. Förra året gjorde vi dessutom en förstudie som visade att det finns brister, både i själva profilen och i manualen. Det är exempelvis svårt att se gula linjer i våra diagram och vi har svårt att möta medarbetarnas frågor om profilen eftersom det alltför ofta saknas stöd i den grafiska manualen till exempel när en ny rapport ska tas fram. FOTO: EMMA HOLMGREN Anna-Lena Wretman, rådgivare, ABK Oj så svårt, jag tycker alla är fina! Men 100- och 200-kronorssedlarna känns lite mer spännande än övriga kronorssedeln för sin distinkta färg och det vackra porträttet på en drömmande Garbo. 200-kronorssedeln för att det är en ny valör. Jag ser fram emot att få lägga sedlarna i plånboken. Petra Lennartsdotter, rådgivare, AFS Hammarskjölds! Jag gillar att någon med hans värdegrund och go down swinging - attityd pryder tusingen. Jag har sällan kontanter men en Dag i plånboken kan ju ge extra inspiration. Vore visserligen smidigare med en 20-lapp Astrid/Pippi skuggar på 2:a plats men givet ränteläget så varför inte? Agneta Granlund, enhetschef, AFM Jag tycker att 200-kronorssedeln är ett välkommet tillskott. Alla sedlar har en väldigt fin färgskala och fina motiv, vilket gör det svårt att välja ut en favorit. Men 100-kronorssedelns Stockholmsmotiv på baksidan är väldigt vackert och detaljerat, så den får det bli. Vad är det som ska göras? Jag vill understryka att det inte är frågan om att ta fram en helt ny profil utan det är en revidering av befintlig profil som ska genomföras. Vi ska till exempel inte ta fram en ny logotyp, däremot behöver den anpassas så att den fungerar i små format. Arbetet är redan påbörjat och drivs i projektform med representanter från bankens olika verksamheter. Vi ser bland annat över logotypen, färgerna, typsnitten, mallarna, bildspråket och det grafiska elementet. Vi kommer även att ta fram en ny grafisk manual med regler och rekommendationer som ska vara lätt att följa för medarbetarna. LOTTA ALLVIN JANNERGREN BANCOPOSTEN

4 AKTUELLT Den låga inflationen är något som engagerar många av APP:s medarbetare. Man arbetar ständigt med att förbättra och förfina analysen. Varför är inflationen så låg? SOM ETT KOMPLEMENT till den vanliga analysen har avdelningen nu startat Projekt låg inflation. Vi, liksom många andra prognosmakare, har vid flera tillfällen överraskats av den låga inflationen. På APP har vi därför under en längre tid arbetat med att försöka förstå varför inflationen är så låg och varför våra prognoser inte har slagit in, säger Ulf Söderström, biträdande avdelningschef på APP och ledare för projektet. En av APP:s huvuduppgifter är att förse direktionen med underlag inför de penningpolitiska besluten. En viktig del av underlaget är en prognos av den svenska inflations och konjunkturutvecklingen. Vi analyserar löpande inflationen, det är en uppgift som alltid finns med oss. Men nu samlar vi alla pågående och nya utvecklingsprojekt som finns på APP som handlar om den låga inflationen och ur detta har Projekt låg inflation kommit till, säger Ulf. Inom projektet kommer man att analysera den låga inflationen på flera olika sätt. Ett spår är att förbättra den kortsiktiga analysen genom att utvärdera de nuvarande metoderna som används. Vi jobbar också med att utveckla nya metoder, till exempel genom att ta fram regelbundna enkäter till företag för att hjälpa oss att förstå varför de sätter priser så som de gör och vad som påverkar deras priser. Och vi funderar på om vi själva kan samla in data från internet för att få snabbare information om hur priserna utvecklas, säger Ulf. Ett annat spår är att använda befintliga modeller och utveckla nya modeller för att tolka varför inflationen har varit och är så låg. Och ett tredje spår är att gå tillbaka och ännu bättre än tidigare försöka förstå varför inflationsprognoserna har överskattat inflationen. SVERIGE ÄR DOCK långt ifrån ensamt med sin låga inflation, den är låg i många länder i Europa. Också många andra centralbanker har blivit överraskade av den låga inflationen. Vi är i hög grad beroende av vad som händer i omvärlden och framför allt i Europa. Därför samarbetar vi sedan lång tid tillbaka med andra europeiska centralbanker och vi är aktiva inom olika ECBprojekt. Nu djupdyker vi ytterligare i den FAKTA/ VARFÖR JUST 2 PROCENT? En låg och stabil inflation skapar av flera skäl goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Inflationsmålet fungerar som ett riktmärke för pris- och lönebildningen och med ett mål på 2 procent blir det blir enklare för hushåll och företag att fatta goda ekonomiska beslut. Men om inflationen är alltför låg länge kan inflationsmålets trovärdighet ifrågasättas, osäkerheten ökar och ekonomin fungerar sämre. En för hög inflation är skadlig för ekonomin eftersom inflationen brukar variera mycket när den är hög. Ulf Söderström, APP, leder Projekt inflation som engagerar ett flertal personer på APP. låga globala inflationen för att se hur den fortsatta analysen kan utvecklas, säger Ulf. Projektet engagerar ett flertal medarbetare och chefer från APP och är uppdelat i tre större delprojekt, som i sin tur är indelade i flera underprojekt. Vi har utsett en kärngrupp som leder arbetet inom de olika underprojekten. Forskningsenheten har en viktig roll eftersom många forskare runt om i världen jobbar med de här frågorna, och vi behöver följa det arbetet, säger Ulf. Hur planerar ni att presentera era resultat? Genom löpande avrapporteringar på interna arbetsseminarier på APP och på möten för direktionen. Mycket av arbetet kommer förstås att publiceras i de penningpolitiska rapporterna. Men vi kommer också att publicera resultaten separat, till exempel som working papers, ekonomiska kommentarer eller i Penning och valutapolitik. Så håll ögonen öppna! LOTTA ALLVIN JANNERGREN 4 BANCOPOSTEN

5 FOTO: EMMA HOLMGREN AKTUELLT HR-chef Christina Jacobsson. Medarbetare i takt med tiden Riksbanken vill utveckla arbetssättet i banken för att vi ska vara en centralbank i takt med tiden en 350-åring i täten. P å grund av de snabba förändringar som sker i omvärlden, och för att uppfylla målen i den strategiska planen, behöver Riksbanken ta ett nytt grepp kring arbetet med vårt chefsoch medarbetarskap. Fokus ska ligga på var och ens personliga ansvar för både sin egen och Riksbankens utveckling det personliga ledarskapet. Det personliga ledarskapet handlar om att kunna leda sig själv oberoende av vilken FAKTA/ RIKSBANKENS LEDORD RIKSA Resultat Initiativ Kompetens Samarbete Arbetsglädje formell roll man har. Att var och en tar ledarskapet över sig själv och antar de utmaningar och möjligheter som skapas när verksamhetens mål och vision kräver förändringar i arbetssättet, säger HR chef Christina Jacobsson. SÅVÄL CHEFER SOM medarbetare behöver ha ett förhållningssätt där individen får och tar ansvar för sina arbetsuppgifter och för sin egen och bankens utveckling. Det är också viktigt att det fi nns en fungerande dialog så att det skapas en samstämmig bild av vad som förväntas av medarbetarna på Riksbanken samt en matchning mellan Riksbankens mål och vision och medarbetarnas önskan om nya utmaningar. DET HÄR FÖRHÅLLNINGSSÄTTET till hur vi ska arbeta ska mynna ut i en ny policy för alla medarbetare på Riksbanken, oavsett roll. Den nya policyn ersätter den gamla chefspolicyn. Liksom tidigare ska vårt arbete präglas av våra ledord RIKSA. Och i grunden har vi också vår gemensamma plattform kring medarbetarskap. I den nya policyn lyfter vi fram alla medarbetares ansvar och möjligheter att bidra till sin egen och andras utveckling vilket är avgörande för att vi ska kunna fortsätta att förbättra Riksbankens verksamhet. Vi lyfter också till exempel fram vikten av samarbete och att ha hela verksamhetens bästa för ögonen. För att driva arbetet mot ett mer fördjupat chefs och medarbetarskap kommer Riksbanken att satsa på utbildning för ledningsgruppen, respektive avdelningsledning och alla medarbetare. Utmaningen är att kombinera ett öppet och kreativt klimat med effektiva processer och leveranser. Jag tror att ett förhållningssätt där var och en tar ett stort ansvar över sin egen och bankens utveckling är en av görande framgångsfaktor för att vi ska fortsätta att vara bland de bästa, säger Christina. EMMA HOLMGREN FOTO: PRESSBILD RIKSBANKEN Torsdagsfikan och mötesfria fredagseftermiddagar Marianne Olsson, chef för AVS. När AVS blev en ny avdelning och i samband med det också fick en ny IT- respektive HR-chef tog Marianne Olsson tillfället i akt att försöka svetsa samman och förändra arbetssättet i sin ledningsgrupp. Berätta, vad har ni gjort? Vi har utbildat oss, lärt känna varandra närmare, diskuterat förhållningssätt och gjort gruppövningar om hur vi kan bli världens bästa supportavdelning. Har det blivit någon förändring? Vi har blivit en tightare ledningsgrupp. Även om var och en fortfarande har ansvar för olika delar tycker jag att vi har blivit bättre på att stötta varandra, bolla idéer, lösa problem och dra nytta av varandras olika kunskaper för att uppnå avdelningens mål. Fler tips? Ha kul! Vikten av att ha roligt tillsammans ska inte underskattas. Vi har infört torsdagsfikan där vi träffas 25 minuter på morgonen för att prata, skratta och ha trevligt tillsammans. Man kommer om man har tid och vi pratar inte jobb. Vi har också infört mötesfria fredags eftermiddagar då vi inte bokar in möten med varandra eller andra. Tanken är att vi ska få mer tid att blicka framåt och inte fastna i för mycket operativt arbete. Tanken är också att vi ska få mer tid till att gå runt och prata med andra kollegor lite mer spontant. I vårt fortsatta arbete ska nu alla medarbetare på AVS involveras med start på nästa avdelningskonferens i slutet av april. EMMA HOLMGREN BANCOPOSTEN

6 REPORTAGE: NYA SEDLAR OCH MYNT Snart är de här Det har väl knappast undgått någon av Riksbankens medarbetare att Sverige får nya sedlar och mynt i år och nästa år. Just nu pågår ett intensivt arbete med att få alla delar på plats inför det gigantiska utbytet inte minst kring alla kommunikationsinsatser som ska genomföras. TEXT: LOTTA ALLVIN JANNERGREN FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER Sverige står inför det största sedel och myntutbytet som någonsin har gjorts i landet och det förberedande arbetet har pågått länge. I mitten av februari var det äntligen dags att för första gången visa upp de nya sedlarna och mynten, först för personalen och sedan för medierna vid en presskonferens. Det är fantastiskt roligt och spännande att jobba med det här. Vi byter ju ut alla nuvarande sedlar och mynt utom 10 kronan, säger Tommy Persson, projektledare för delprojektet kommunikation inom det övergripande sedel och myntprojektet (som leds av Leif Jacobsson på ABK). Susanna Grufman, chef på enheten för kontantförsörjning på ABK, är med i styrgruppen för det övergripande sedel och myntprojektet. Det är nog svårt att förstå hur stort det här egentligen är när man inte arbetar med det. Men det berör ju verkligen alla i hela Sverige. Oavsett vad man jobbar med på Riksbanken tror jag att man kommer att få frågor av sin familj och bekantskapskrets om de nya sedlarna och mynten, säger Susanna. Och då vill vi ju gärna att våra medarbetare! GÖR DIG AV MED DINA MYNT! Alla mynt utom 10-kronan blir ogiltiga Töm sparbössorna där hemma och handla för dina mynt redan nu. har koll och kan ge de rätta svaren det känns angeläget att de blir Riksbankens egna ambassadörer, säger Tommy. TOMMY OCH SUSANNA är överens om att det fi nns stora utmaningar när det gäller kommunikationen kring utbytet. De är inte så bekymrade över att någon ska ha missat att själva utbytet kommer att ske utan det som oroar är att det är så många olika datum att hålla reda på. Att tidplanen ser ut som den gör är för att Riksbanken har tillgodosett bankernas, handelns och värdebolagens önskemål. Kommunikationsmässigt hade det förstås varit enklare att byta ut allt på en och samma gång. Nu blir det en stor utmaning att få människor att känna till vilka datum som gäller för respektive sedel och mynt, och då tänker jag främst på ogiltighetsdatumen. När det gäller mynten är det ju faktiskt så att de blir värdelösa efter ett visst datum och då går det inte att lösa in dem någonstans, säger Tommy. Ett bra sätt att hålla reda på tidplanen är att anmäla sig till den sms påminnelsetjänst som Riksbanken erbjuder. 6 BANCOPOSTEN

7 Susanna Grufman och Tommy Persson tipsar om den nya sms-tjänsten som gör att du kan hålla reda på alla viktiga datum. ETAPP 1 1 OKTOBER 2015 Första lanseringen (de nya 20-, 50-, 200- och 1000-kronorssedlarna) OGILTIGA EFTER 30 JUNI 2016 De gamla 20-, 50- och 1000-kronorssedlarna ETAPP 2 OKTOBER 2016 Andra lanseringen (de nya 100- och 500-kronorssedlarna samt de nya 1-, 2- och 5-kronorna) OGILTIGA EFTER 30 JUNI 2017 De gamla 100- och 500-kronorssedlarna samt de gamla 1-, 2- och 5-kronorna När ni sitter på en middag eller en fi ka med någon som inte har koll på tidplanen: be dem skicka riksbanken start via sms till Om man gör det får man påminnelser om de viktiga datum som gäller, säger Susanna. BASERAT PÅ TIDIGARE kampanjer som har genomförts har ett antal prioriterade områden valts ut där man kommer att lägga mest krut och dessa är: riksbank.se, material till bank och handel, aktiviteter mot medierna och två broschyrer till hushållen. Medierna är överlägset bäst när det gäller att nå ut till många. Broschyrerna är kostsamma men har tidigare visat sig ha stort genomslag, därför tror vi att de behövs. Bank och handel är oerhört viktiga för oss, det är ju där själva utbytet kommer att ske, säger Tommy. I augusti och september kommer Riksbanken att arrangera ett antal lokala evenemang på de platser som har koppling till de kulturpersonligheter som fi nns på sedlarna. De här platserna har valts ut: Astrid Lindgren Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby Evert Taube Evert Taubes Värld på Liseberg i Göteborg Greta Garbo Biografen Saga i centrala Stockholm Ingmar Bergman Bergmancenter på Fårö Birgit Nilsson Birgit Nilsson Museum i Svenstad Dag Hammarskjöld STF Turiststation Abisko EVENEMANGEN ANORDNAS tillsammans med lokala medarrangörer. Det kommer bland annat att hållas en pressträff med en direktionsledamot per? VARFÖR BYTS SEDLARNA OCH MYNTEN UT? Den viktigaste anledningen är att sedlarna behöver få nya säkerhetsdetaljer som ger ett bättre skydd mot förfalsk - ningar. Mynten förväntas bli enklare att hantera eftersom de blir mindre och lättare. De blir dessutom nickelfria. HUR KÄNNER MAN IGEN EN ÄKTA NY SEDEL? Sedlarna är utrustade med en färgskiftande bild med sedelns valör som skiftar i färg när man vickar på sedeln. Högvalörerna har även ett säkerhetsband med tre fönster där bilder växlar motiv mellan bokstäverna KR och en kungakrona när man vickar på sedeln. Detta är ett par av flera säkerhetsdetaljer på de nya sedlarna. HUR BLIR DU PÅMIND? Sms:a riksbanken start till för att bli påmind om viktiga datum kring de nya sedlarna och mynten. Facebook: gilla Kolla pengarna för att hålla er uppdaterade och för att sprida de budskap som finns där. tillställning, som kommer att handla om själva utbytet och om säkerhetsdetaljerna. Dessutom kommer det att fi nnas en utställning om personen på sedeln på var och en av platserna. Det kanske inte hör till vanligheten att Riksbanken tackar ja till i stort sett alla förfrågningar som kommer om att medverka i olika medier. Men när det gäller de nya sedlarna och mynten är det faktiskt så. I det här fallet gäller det att vara så tillgängliga som möjligt och ställa upp när vi får chansen. Vi vill ju få ut våra budskap på så många håll och kanter som det bara går, säger Susanna. Riksbanksfullmäktiges ledamöter är de som beslutar om utseendet och utformningen på sedlarna och mynten och på varje fullmäktigemöte får de en rapport om hur arbetet fortlöper. Man har även månatliga avstämningar med direktionen. Både riksbanksfullmäktige och direktionen visar stort intresse och känner ett väldigt stort ansvar för att det här utbytet ska gå bra och följer projektet noga, säger Susanna. VILKEN SEDEL ÄR er personliga favorit? Oj, vad svårt. Kanske 100 kronorssedeln med Greta Garbo, den är fi n och där har man verkligen lyckats fånga hennes stjärnglans. Jag tycker även att bilden på Dag Hammarskjöld är väldigt bra, säger Tommy. Susannas favoritsedel är den nya 50 kronorssedeln som pryds av Evert Taube. Det är något speciellt med den, hans ansikte utstrålar en sådan värme och han har väldigt varma ögon tycker jag, säger Susanna. LÄS MER om de nya sedlarna och mynten på BANCOPOSTEN

8 OMVÄRLD: JOHANNES FORSS SANDAHL Nytt jobb och nya insikter I juli förra året började Johannes Forss Sandahl, AFS, arbeta på Internationella valutafonden, IMF. Tjänsten är på två år och placerad i Washington. Här skriver Johannes om hur han har det på jobbet och vad han har ägnat sig åt de första månaderna. A tt börja på IMF var som att ta ett kallbad. Efter att ha varit i en relativt liten och platt organisation befann jag mig plötsligt i en stor byråkrati med strikta hierarkiska strukturer. Det fanns en rutin eller en process för varje arbetsmoment. Till och med det sociala umgänget med kollegorna var institutionaliserat. I stället för spontana och informella möten skulle allt vara förinbokat. Främlingar drack kaffe med främlingar för att gynna karriären. Jag kände mig som en hobbit som just hade lyckats infiltrera Mordor. UTVECKLING KOMMER inte utan utmaning. Redan efter två veckor fick jag instruktionen att jag skulle ingå i Ukraina teamet. Jag visste inte vad det innebar, men kände mig nöjd eftersom jag skulle få arbeta med en riktig kris. Det jag kom att inse var att ordet kris inte bara är förknippat med hastiga händelseförlopp utan också en stundtals extrem arbetsmiljö. Jag vande mig vid att resa fram och tillbaka till Kiev, att vara tillgänglig för att arbeta dygnet runt och att helt ge upp möjligheten att planera framtiden. Det blev en slags växlande tillvaro mellan kallbad och dans på en bädd av glödande kol. MYCKET NYTT i sällskap av skickliga kollegor. Bankresolutionsfrågor kan vara ganska knepiga och det har utan tvekan varit mycket nytt för mig att processa på den tekniska sidan. Som tur är har jag varit omgiven av kunniga medarbetare. Jag kände mig som en hobbit som just hade lyckats infiltrera Mordor. Jag har lydit under och samarbetat med en av IMF:s bankkrishanterare med mångårig erfarenhet från kriser runtom i världen. Att arbeta med honom och andra kollegor i en miljö där snabb och korrekt ana lys är ett centralt behov har varit fascinerande och lärorikt. Inte minst eftersom de i sin vardag löser problem som de allra flesta policymakers i vår bransch kanske bara stöter på en gång i livet. LÄRDOMAR I ETT tidigt skede. Förutom all sakkunskap som pressas in och sakta faller på Johannes Forss Sandahl, Internationella valutafonden. plats i mitt huvud är jag säker på att den här erfarenheten ger en viss personlig utveckling. Känslan av att vara hobbit är nyttig eftersom den utmanar och ifrågasätter den del av mig som vill vara i framkant och ta initiativ. Här tvingas jag inordna mig under större, om än mänskliga, makter och avvakta vidare instruktion. En ordning som är betydligt mer hierarkisk och militär än vad jag är van vid som svensk och riksbankare. Samtidigt är fördelen att mitt ansvarsområde blir tydligt definierat, vilket ger ett slags lugn och skapar förutsättningar för ett odelat fokus på uppgiften. FOTO: PRIVAT FAKTA/NY ANSTÄLLNINGSFORM PÅ IMF 2014 inrättades en ny anställningsform på IMF som kallas Externally Financed Appointee, EFA, som ger medlemsländerna (i stort sett samtliga länder i världen) möjlighet att låta medarbetare arbeta på IMF i Washington under två år. I Sverige skickades en intresseförfrågan till Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen och Finansdepartementet. Efter en nomineringsprocess rekryterades Johannes Forss Sandahl, AFS och Stefan Laséen, APP till varsin tjänst på IMF. DET HÄR ÄR bara början. När jag skriver detta är det ett år och fyra månader kvar tills mitt kontrakt med IMF löper ut. Det är tur eftersom jag vill göra och se mycket mer, inte bara på jobbet utan även i Washington och USA. Sakta anpassar jag mig till den nya miljön. Efter den inledande känslan av obehag så gillar ju även hober äventyr. 8 BANCOPOSTEN

9 PORTRÄTTET: HENRY OHLSSON FOTO: SANDRA BIRGERSDOTTER Trivs med tillvaron Henry Ohlsson är nationalekonomen som jobbat på universitet i nästan hela sitt liv. Han är uppvuxen på en folkhögskola i Bollnäs, där familjen hade en tjänstebostad. Det har aldrig varit någon tvekan om att han har valt rätt väg i yrkeslivet. Jag är väldigt intresserad av mitt jobb, det är en slags livsstil, säger Henry. Det är en mycket glad Henry Ohlsson som Bancoposten träffar i arbetsrummet på våning 9. Riksbankens nytillskott i direktionen har funnit sig väl tillrätta och att han trivs med tillvaron går inte att ta miste på. Han förbereder sig nu inför sitt första tal som kommer att hållas i Bålsta den 16 april. Det är organisationen Facken inom industrin som har en upptakt inför den kommande avtalsrörelsen. Detta är en mycket viktig händelse och ett bra tillfälle att visa att avtalsrörelsen är angelägen för Riksbanken, säger Henry. HENRY HAR SEDAN 2007 suttit med i Arbetsförmedlingens styrelse och i 18 år har han varit med i Industrins ekonomiska råd, en grupp bestående av fyra oberoende ekonomer som ska lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor, på uppdrag av bland annat Industrirådet. Jag har upplevt sju avtalsrörelser och vill påstå att jag har en rätt god bild av hur svensk lönebildning går till samt hur arbetsmarknadspolitik fungerar. Jag har även forskat mycket i frågor som har anknytning till arbetsmarknad, lönebildning och skatter. FAKTA/HENRY OHLSSON Ålder: 58 år. Familj: Sambo, två barn, fyra barnbarn. Bor: I lägenhet i Uppsala. Utbildning: Professor i nationalekonomi. Fritidsintressen: Går gärna på teater och opera, simmar, badar med mina barnbarn och lyssnar på musik. Sambons hus i Heby och mitt hus i Bohuslän. Läser: Jag har flera böcker på nattduksbordet som har legat där ganska länge nu (min sambo retar mig för att jag läser så långsamt). Novellsamlingen Between Friends av Amos Oz är en av dem. Favoritresmål: Krakow och Lissabon. Dold talang: Jag kan binda böcker. Motto: Det är aldrig för sent att ge upp. Henry är född och uppvuxen i Bollnäs. Hans pappa var lärare på Bollnäs folkhögskola, där familjen, mamma, pappa och en lillasyster, hade en tjänstebostad. Det var en liten och greppbar värld som jag tyckte om och som till mångt och mycket har präglat mig. Min lekplats var gräsmattan på skolgården och jag spenderade en hel del tid i skolans bibliotek, säger Henry. Henrys pappa var boksamlare och han minns att pappan till och med satte upp bokhyllor i pannrummet för att få plats med alla böcker. Henry hann fylla 19 år innan han lämnade Bollnäs för att mellanlanda i Gävle och sedan göra lumpen i Söderhamn. Därefter gick fl yttlasset till Umeå där han både utbildade sig och bildade familj. SEDAN 1989 BOR Henry i Uppsala, där han innan han kom till Riksbanken, arbetade som professor vid Uppsala universitet. Musik ligger honom varmt om hjärtat och han kan spela flera olika instrument. Det händer inte ofta men ibland så spelar jag banjo. Jag kan även spela valthorn, det gjorde jag en gång i tiden i en ungdomsorkester, säger Henry. Och för några år sedan, när han var i Australien på School of Economics, University of New South Wales, var han med i institutionsorkestern och spelade gitarr på julfesten vid den populära badstranden Bondi Beach i Sydney. Det var rätt häftigt faktiskt, säger Henry med glimten i ögat. LOTTA ALLVIN JANNERGREN BANCOPOSTEN

10 PLOCK SPRÅKFRÅGAN Vad gör du om din kollega drabbas av hjärtstopp? VARJE ÅR DRABBAS cirka personer i Sverige av hjärtstopp. Bara 500 överlever. Se till att du har koll på vart i huset som Riksbankens hjärtstartare fi nns så att du är förberedd om något skulle hända en av dina kollegor. Riksbanken har två hjärtstartare. De fi nns på: plan 5, personalentrén. plan 13, gymmet. VEM SOM HELST får använda hjärtstartarna. Om hjälp behövs, kontakta larmcentralen på anknytning eller Förbandslådor fi nns på varje våningsplan i anslutning till personalentréhissarna. Riksbankens vakter har utbildning i första hjälpen och hur hjärtstartarna ska användas. VARJE ÅR arrangeras utbildningar i hjärtoch lungräddning för medarbetarna på Riksbanken. Dessa utbildningar är väldigt populära och blir snabbt fullbokade. Vi har redan haft ett utbildningstillfälle i år, nästa genomförs någon gång i höst, säger Rose Marie Douhan, funktionsansvarig på enheten för fastighet och säkerhet på AVS. Nå ut på webben DU HAR CIRKA FYRA sekunder på dig att fånga läsarens intresse i en nyhet på webben. Hur gör man då för att få läsaren på kroken? I mitten av mars höll två språkkonsultstudenter ett seminarium om vad nyhetsskribenten ska tänka på. Det var särskilt två saker som Anna Sladö och Elinor Norén påpekade. För det första att utformningen måste anpassa sig efter hur vi läser på nätet. Mellanrubrikerna ska vara många, kortfattade och innehållsrika. Och det behövs en ingress i början som sammanfattar huvudbudskapet. FÖR DET ANDRA att nyheten måste vara begriplig även för andra än ekonomer. Webbsidans läsare är förmodligen samhällsintresserade och välorienterade, men de är inte specialister inom våra ämnesområden. Själv vill jag tillägga att man måste komma till ro med det faktum att en nyhet inte kan täcka in allt som står i till exempel den rapport som nyheten handlar om och att det inte heller är något att sträva efter. Nyheten har ett annat syfte att fokusera på det som kan intressera och locka läsare till den text som ligger bakom nyheten. MARIANNE STERNER är språk konsult på Riksbanken. Om du har frågor om språket i banken mejla till: marianne.sterner@riksbank.se MIN DAG: LINA FRANSSON, EKONOM, APP Har jobbat på Riksbanken sedan: Maj :45 Ålder: 27 år. Yrke: Ekonom. Det glömmer jag aldrig: När en kollega snubblar på löpbandet under ett av cirkelträningspassen. Det var otäckt! 07:30 08:00 10:30 06:50 07:30 08:00 08:45 10:30 Klockan ringer, hinner snooza två gånger. Bra morgonrutiner, min sambo ordnar frukost och jag gör mig i ordning. Promenerar till jobbet från Mariatorget. Äntligen tittar solen fram. Morgonmöte hos AFM. Svarar på mejl och jobbar med diverse PM vid datorn. 10 BANCOPOSTEN

11 MEDARBETARE: EFTER JOBBET Den tunna luften var det största problemet Marcus Pettersson på enheten för bankanalys på AFS var sugen på en annorlunda utmaning. Av sin chef Olof Sandstedt fick han tipset att bestiga det meter höga berget Aconcagua i Anderna. Varför inte, tänkte Marcus. Den 28 december i fjol bar det av till Sydamerika. M en Marcus förberedelser började redan sex månader tidigare. För att orka med den krävande bergsvandringen köpte han rissäckar som tillsammans vägde 20 kilo och la i en ryggsäck som han sedan bar upp och ner för Hammarbybacken, 4 5 gånger i veckan. Jag fick en del märkliga blickar från folk runtomkring. FOTO: PRIVAT ACONCAGUA LIGGER i Argentina nära gränsen till Chile. Utrustad med bland annat varma kläder, isyxa och pannlampa började Marcus äventyr i staden Mendoza i 36 gradig värme. Därifrån åkte vi bil upp till meters höjd. Redan där började man känna av den tunna luften. Marcus hade bokat resan via en researrangör. Totalt var det tio vandrare från olika länder samt tre guider som ingick i expeditionen, Marcus var den enda från Sverige. Efter en inledande läkarkontroll började den 16 dagar långa vandringen. Alla bar själva sin egen packning, en ryggsäck på 20 kilo, uppför bergssluttningen som mest bestod av grus och sten. SISTA NATTEN INNAN stigningen mot toppen var det 15 minusgrader och Marcus frös om fingrar och tår. Tidigt på morgonen började den 14 timmar sista, sega, långa vandringen mot toppen. Nära toppen var den tunna luften det största problemet. Jag fick ont i huvudet och blev väldigt yr. Jag gick två steg i taget och var sedan tvungen att stanna och andas. VÄL UPPE PÅ toppen kunde Marcus knappt njuta av utsikten. Det var fantastiskt vackert och fint väder. Men jag var så trött så att det var svårt att ta in omgivningen. Det var först dagen efter som han verkligen kunde njuta av bedriften av att ha bestigit Sydamerikas högsta topp. EMMA HOLMGREN Marcus Pettersson på toppen av Aconcagua. Även om det var brant på vissa ställen gick det hela tiden att gå och klättra utan att behöva använda rep eller säkerhetslinor. 22:00 23:00 PS: Jag klarade loppet och tog mig runt på 7 timmar och 2 minuter. J 11:30 13:00 11:30 13:00 17:00 22:00 23:00 Lunch med tjejkompisarna på stan. Möte med enheten om ett internt projekt. Ännu en fredagskväll i bilen norrut på jakt efter snö. Äntligen framme i Sälen för helgens skidträning. Somnar gott och drömmer om målgången i Öppet spår om några veckor. BANCOPOSTEN

12 EN ANNAN SIDA FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIETS PRESSBILD I oktober förra året slutade Karolina Ekholm, då vice riksbankschef, i direktionen för att hon blivit utsedd till statssekreterare i den nya regeringen. Här berättar Karolina om de omtumlande första dagarna och hur hon har det på sitt nya arbete. Från ena dagen till den andra Bytet från vice riksbankschef till statssekreterare på Finansdepartmentet gick fort. Ena dagen var jag direktionsledamot på väg in till ett möte om stabilitetsrapporten. Andra dagen satt jag på Finansdepartementet och blev utrustad med mobiltelefon, ipad och laptop samtidigt som jag fick information om vem jag skulle träffa när jag nästa dag skulle resa till Washington. Jag hade redan sedan tidigare planerat att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, årsmöte i egenskap av direktionsledamot. Men nu fick jag helt enkelt åka dit som representant för Finansdepartementet i stället. Dagarna i Washington försvann i ett slags töcken av nya människor och nya frågeställningar. Under ett möte vände sig alla till mig för att få reda på vilka prioriteringar som den nya regeringen har när det gäller Världsbankens verksamhet. Jag bad att få återkomma med hänvisning till att det i princip var min första dag på jobbet. Sedan dess har det hänt en hel del och jag har blivit mer varm i kläderna. Höstens debacle med den fallna budgeten och annonseringen av ett extra val lade förstås sordin på stämningen på Finansdepartementet. Själv tillhör jag dem som inte såg fram emot en valrörelse. Det verkade osannolikt att jag skulle kunna bidra på något effektivt sätt, annat än att hålla ställningarna på departementet. Så ur den synvinkeln är jag lättad över att den så kallade decemberöverenskommelsen kom till stånd. Under årens lopp har jag hört många varianter på hur arbetet skiljer sig mellan Riksbanken och Finansdepartementet. Det finns ju många medarbetare som har jobbat på båda ställena. De flesta menar att det går snabbare och är mer intensivt på departementet. Det stämmer nog åtminstone om man jämför att vara direktionsledamot med att vara statssekreterare. På departementet är föredragningarna korta och koncentrerade. Det resonerande runt svåra frågor, som trots allt behövs, tycks ske på alla möjliga ställen utom i mötesrummen. Ibland infinner sig en känsla av att man är med i TV-serien West Wing. Det händer att det enda tillfället att diskutera är att prata medan man går från ett möte till ett annat. Under tiden på Riksbanken åkte jag ofta till Basel för möten på Bank for International Settlements, BIS. Nu åker jag ofta till Bryssel för möten på EU-kommissionen. Jag minns mina första möten på BIS som ganska förvirrande. Jag visste varken vilka personerna på mötena var eller vad det var för frågor som diskuterades. Men i Bryssel känns det som om jag redan känner flera av dem som deltar och att jag är ganska väl införstådd med frågorna. Det är förstås en hel del som handlar om finansmarknadsreglering och då känner jag mig som att jag är på hemmaplan. Snart bär det av mot Washington igen för IMF:s och Världsbankens vårmöte. Den här gången vet jag vilka regeringens prioriteringar är och jag kommer inte att sitta svarslös. Några av er kanske jag träffar där. Namn: Karolina Ekholm. Arbetade på Riksbanken: Som vice riksbankschef mellan 2009 och Arbetar nu: Som statssekreterare på Finansdepartementet. Ålder: 50 år. Bor: Södermalm. Familj: Sambo. Intressen: Jag tycker om att vandra i berg (fast det blir inte så ofta). Gör mig glad: Våren. Motto: Better to be safe than sorry! (Jag är ganska riskavert.)