Lokal utvecklingsstrategi

Transkript

1 VILHELMINA KOMMUN Lokal utvecklingsstrategi En attraktiv och hållbar kommun - Antagen av Vilhelmina kommunstyrelse

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Bakgrund I VILHELMINA INKLUDERAS OCH UTVECKLAS MÄNNISKOR Samverkan och nya lösningar för service och tjänster Aktivt främja mångfald och jämställdhet Levande kulturliv, social ekonomi och fritid Digitala lösningar för välfärd, delaktighet och effektivitet VILHELMINA BYGGER STRUKTURER FÖR INNOVATION Lokal struktur för innovationer Ökad samverkan mellan näringsliv och utbildning Tillgång till riskkapital MILJÖDRIVEN OCH HÅLLBAR UTVECKLING I VILHELMINA Ökad produktion av relativ användning av förnybar energi Energieffektiv teknik och energieffektivisering i bostäder, lokaler och fritidshus Hållbar produktion, företagande och konsumtion VILHELMINA INVESTERAR I UTBILDNING OCH KOMPETENS Öka andelen elever med avlagd examen Öka andelen med eftergymnasial utbildning Utveckla användningen av digitala verktyg för lärande Öka andelen åringar i arbete Förbättra matchningen på arbetsmarknaden PLATSBASERAD NÄRINGSLIVSUTVECKLING I VILHELMINA Fler och växande företag Internationalisering av små- och medelstora företag Ökat företagande inom informations och kommunikationsteknologier Ökad omsättning och sysselsättning inom besöksnäringen Vidareförädlade naturresurser och resurseffektiva tekniker Livskraftig rennäring i samverkan VILHELMINA EN TILLGÄNGLIG OCH UTÅTRIKTAD KOMMUN God tillgång till digital uppkoppling Utveckla och vidareutveckla nationella och internationella samarbeten Förbättra systemfunktion och kapacitet i transportinfrastrukturen Hållbar och effektiv person- och godstrafik

3 Bakgrund I november 2013 fastställde Västerbottens regionfullmäktige en ny Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län (RUS) Syftet med strategin är att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Västerbottens län i enlighet med EU:s tillväxtstrategi - Europa Utvecklingsenheten åtog sig uppdraget att samordna arbetet med den lokala utvecklingsstrategin (LUS) för Vilhelmina kommun. Uppdragets fokus var att ta fasta på de mål, prioriteringar och åtgärder som tidigare fastställts i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och bearbeta den utifrån våra egna förutsättningar. Ordningsföljden och numreringen av innehållet har ingen prioriteringsordning utan siffrorna är bara ett sätt att områdes-och kapitelindela innehållet. Strategins syfte och målsättning är att vägleda de kommunala verksamheterna i sitt utvecklingsarbete samt fungera som ett verktyg för att kunna söka projektmedel ur internationella, nationella och regionala fonder och program, under perioden Den lokala utvecklingsstrategin är underställd kommunens övergripande Budgetoch strategiplan för Vilhelmina kommun , som tydligt visar på uppsatta mål och ramar, medan LUS ska visa på möjligheterna för vilka insatser som vi primärt skall satsa på antingen som projektägare eller medfinansiär inom ramen för tillgängliga externa och interna medel. Under hösten 2014 har ett 30-tal tjänstepersoner från flertal av kommunens enheter och förvaltningar (miljö och byggnads, personal, förskolan, gymnasiet, lärcentrum, utvecklingsenheten, kansliet, IFO, immigrationsservice, sociala, grundskolan, turistbyrån, IT, omsorgen, tekniska, flyget) träffats i 3 grupper vid 3-4 tillfällen vardera. Ursprungsmaterialet innehåller 6 målområden med var och en ett antal delmål och underliggande åtgärder. Bland delmålen och åtgärderna har vi sett till våra lokala behov och utifrån det omformulerat, strukit eller lagt till. Arbetet i grupperna har varit fyllt av spännande diskussioner och ett stort engagemang där alla har bidragit. Tillsammans togs ett förslag fram som sedan gick ut på remiss till Vilhelminas föreningsliv, näringsliv och de politiska partierna. Efter en sista bearbetning är nu Vilhelminas lokala utvecklingsstrategi fastställd av fullmäktige sedan Som komplement till LUS finns förslag på att ta fram en handlingsplan att tas fram som tydligare ska visa på hur arbetet skall fortskrida under programperioden Förslagsvis kommer den att innehålla hur utvecklingsarbetet skall organiseras inom respektive förvaltning, gemensamt i kommunen och tillsammans med andra kommuner. Med en gemensam syn på kommunens utvecklingsområden öppnar strategin upp för samarbete mot gemensamma mål. Strategin är övergripande vilket innebär att den omfattar all kommunal verksamhet vilket i sin tur kräver delaktighet och förankring inom samtliga verksamhetsområden. För att samordna de utvecklingsbehov som finns i kommunen och för att bättre kunna nyttja resurser och kompetenser som vi har, både lokalt mellan våra förvaltningar och regionalt, ser vi att bildande av en lokal projektgrupp ytterligare skulle kunna stärka oss och därmed kunna bedriva mer målfokuserad projektutveckling. Utvecklingsenheten 2

4 1. I VILHELMINA INKLUDERAS OCH UTVECKLAS MÄNNISKOR Med framväxten av kunskapssamhället, där den viktigaste drivkraften för tillväxt är kreativitet och kompetens, blir människans roll central för den regionala utvecklingen. Därför behövs strategier för att skapa livsmiljöer som attraherar fler att bo och verka i länet genom goda livsvillkor samt goda förutsättningar för kvinnor och män att utvecklas. Grunden för detta är ett samhälle med god folkhälsa där människor oavsett bakgrund och kön tas tillvara samt där människors olika perspektiv och erfarenheter ses som en tillgång. Långa inomregionala avstånd, skiftande förutsättningar mellan befolkningsmässigt stora och små kommuner samt demografiska utmaningar innebär att det kommer att krävas nya lösningar för att organisera, tillhandahålla samt säkerställa service och tjänster av god kvalitet, kommersiell service och en väl fungerande social välfärd. Delstrategin bidrar till smart tillväxt och tillväxt för alla. Prioriteringarna knyter an till huvudinitiativet Europeisk plattform mot fattigdom som betonar vikten av social och territoriell sammanhållning, ickediskriminering samt betydelsen av sociala innovationer. Innovationsunionen pekar ut behovet av innovationer kopplade till demografiska utmaningar och hälsa samt En digital agenda för Europa identifierar bland annat digital kompetens och delaktighet som viktiga insatser. 1.1 Samverkan och nya lösningar för service och tjänster Kommunens strävan är att alla invånares behov av service såsom livsmedel, drivmedel, skola, vård och omsorg ska kunna tillgodoses inom ett rimligt avstånd, men också näringslivets behov av infrastruktur med ett väl fungerande transport- och logistiksystem. För detta krävs särskilda satsningar på lands- och glesbygd där strategisk samverkan mellan det offentliga, näringslivet och civila samhället ses som en framgångsfaktor. Av stor vikt för att utveckla våra unika natur-, kultur- och boendemiljöer. Vilhelmina är en vidsträckt kommun med många små och medelstora byar, vilket ger stora utmaningar att hitta fungerande serviceförsörjning. Drygt hälften av vår befolkning bor i eller nära tätorten och den andra hälften bor utspritt över ett mycket stort geografiskt område. Vilhelmina har en allt mer åldrande befolkningsstruktur och det krävs nya modeller för att tillhandahålla service och tjänster såsom samlokalisering av verksamheter/ funktioner, digitala lösningar och sociala innovationer. Dessa skulle öka tillgängligheten till många viktiga samhällsfunktioner och skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att hela kommunen ska kunna växa och utvecklas. De utmaningar som kommunen står inför är med andra ord att skapa en bra grogrund för innovativa lösningar, men för detta krävs goda stödstrukturer för att fånga upp och utveckla samhällsengagemang och lokala initiativ. 1.UTVECKLA NYA MODELLER FÖR ATT TILLHANDAHÅLLA GOD SERVICE OCH TJÄNSTER FÖR KOMMUNINVÅNARNA T ex. genom ökat samarbete och samlokalisering av verksamheter och funktioner, e- tjänster, digitala lösningar och sociala innovationer. 2.UTVECKLA OCH STÄRKA HÅLLBARA TÄTORT- OCH LANDSBYGDSMILJÖER T ex. genom att skapa gränsöverskridande mötesplatser för våra invånare med avseende på mångfald, jämställdhet och ålder, samt mer organiserad samverkan mellan näringsliv, kommun, föreningar och studieförbund m fl. Tillgången på mötesplatser skall vara tillgänglig för alla och med en ökad dialog med kommunens invånare kan vara en bra metod för att bättre tillvarata lokala behov. 3.UTVECKLA FUNKTIONALITETEN MELLAN KOMMUNER OCH MELLAN TÄTORTER OCH LANDSBYGD FÖR ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN OCH UTBUDET AV SERVICE OCH TJÄNSTER T ex. genom att vidareutveckla samverkan mellan kommuner för att kunna säkerställa fortsatt service. Fortsatt arbete med inflyttarfrågor, både lokalt och regionalt genom samverkan med 3

5 andra parter, samt underlätta för unga att hitta lämpliga bostäder i både tätort och landsbygd för att få möjlighet bo kvar/bosätta sig lättare i kommunen. 1.2 Aktivt främja mångfald och jämställdhet I Vilhelmina kommun bor många personer med ursprung från andra länder, som med mer omfattande satsningar skulle kunna vara bättre integrerade i samhället och en stor resurs. Många gånger ses språket ett hinder till att kunna fungera ute på en arbetsplats och där kan till att hitta nya modeller för utvecklande av språk ge nya möjligheter, som exempelvis kombinerade utbildningar där svenskakunskaper och yrkeskunskaper löper parallellt. Ett annat utvecklingsområde är att kunna stödja personer med icke matchningsbart yrken att hitta ett lämpligt arbete och utveckla kortare utbildningsinsatser för målgruppen. För att uppnå de jämställdhetspolitiska målen måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbete i allt beslutsfattande, när resurser fördelas och i alla steg i processen, från förslag till genomförande. Att arbeta med jämställdhetsintegrering, där målet är att kvinnor och män ska ha samma makt och samma möjlighet att påverka samhället och sina egna liv, är den huvudsakliga nationella strategin och ses även av stor vikt hos Vilhelmina kommun. För att bättre ta tillvara alla invånares kompetens och kreativitet måste ett mer aktivt och strukturerat arbete med mångfald och jämställdhet. 1. FÖRBÄTTRA INTEGRATIONEN I SAMHÄLLET OCH PÅ ARBETSMARKNADEN GENOM LÅNGSIKTIG SAMVERKAN MELLAN SAMHÄLLSSEKTORER. T ex. genom att arbeta för en ökad samverkan mellan organisationer och myndigheter som möter nyanlända för att förbättra arbetet med att integrera de nyanlända på arbetsmarknaden såväl som socialt och kulturellt. 2. FRÄMJA MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET GENOM INFORMATIONS- OCH PÅVERKANSARBETE. T ex. genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning hitta framgångsmodeller och metoder för att skapa en god värdegrund i Vilhelmina kommun, samt genom att lyfta, synliggöra och tillvarata den resurs i jämställdhets- och integrationsarbetet som föreningslivet utgör. 1.3 Levande kulturliv, social ekonomi och fritid I Vilhelmina kommun finns ett rikt föreningsliv med ett stort antal föreningar inom idrott, kultur, bygdeutveckling och flertalet intresseföreningar inom olika områden, för att nämna några. I vår vidsträckta kommun finns en omväxlande natur som lämpar sig för såväl jakt och fiske, som för vandring och skidåkning, kanotturer och bärplockning. Kommunen har också väl bevarade kulturbyggnader och miljöer samt flera erkända konstnärer och författare att stoltsera med. I Vilhelmina finns även ett brett idrottsutbud med många aktiva och även ett flertal som haft framgångsrika tävlingsresultat både nationellt och internationellt genom åren. Uppbyggandet av flertalet fina idrottanläggningar har gett goda förutsättningar för detta. Ett levande kulturliv och en aktiv fritid skapar ett sammanhang, en förståelse och god folkhälsa bland kommunens invånare vilket är viktigt för såväl den enskilde individen som för samhället i stort. Kulturoch fritidsaktiviteter skapar ofta mötesplatser mellan människor med olika bakgrund vilket överbryggar klyftor och öppnar upp för ett mer tolerant samhälle. Tillgången till ett brett och varierat 4

6 natur, kultur och idrottsutbud bidrar till en aktiv fritid inte enbart till att stimulera invånarna i Vilhelmina kommun till en god folkhälsa, utan bidrar även till att göra kommunen till en attraktiv ort för både boende och besökare. Det starka sambandet mellan kulturellt deltagande, kreativitet och innovationskraft innebär att kultur har en avgörande betydelse för kommunens långsiktiga konkurrenskraft och tillväxt då ett rikt fritidsutbud skapar attraktionskraft för kommunen. Att höja attraktiviteten i kommunen är ett viktigt led både för att skapa inflyttning och få medborgare att stanna kvar. Detsamma gäller tillfälliga besökare och turister som i stor utsträckning bidrar till den ekonomiska tillväxten bland lokala service- och tjänsteföretag. Därför ses arbetet med att bibehålla och utveckla ett brett och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för alla åldrar av mycket stor vikt och även att verka för en ökad delaktig i arbetet som ömsesidigt främjar samhällsutveckling mellan offentliga och föreningslivet. 1. FÖRBÄTTRA UNGDOMARS MÖJLIGHET TILL DELTAGANDE I SAMHÄLLSLIVET, INTERNATIONELLA UTBYTEN OCH UNGT LEDARSKAP. T ex. utveckla strukturer där ungdomar får en ökad delaktighet i samhället genom fler mötesarenor för unga, verka för ett aktivt ungdomsråd, gränsöverskridande ledarutbildningar, profilskapande evenemang och kultur för unga. Där alla ungdomar oavsett var i kommunen de bor bör få möjlighet att vara delaktig. 2. FRÄMJA GOD FOLKHÄLSA OCH UTVECKLA MÖJLIGHETERNA TILL EN AKTIV FRITID. T ex. genom riktade aktiviteter uppmuntra till en bättre folkhälsa både fysiskt och mentalt med till exempel samordnade föreningsdagar eller sportaktiviteter, för alla oavsett kön, ålder etc. 3. ÖKAT SAMHÄLLSENGAGEMANG GENOM UTVECKLING AV SOCIALA EKONOMIER. T ex. genom att utveckla av nya organisationsformer som stöttar eldsjälar och idébärare. Ta lärdom av framgångsrika engagemang och vara trendspanare. 1.4 Digitala lösningar för välfärd, delaktighet och effektivitet Vi befinner oss i en verklighet då de smarta digitala lösningarna efterfrågas allt mer och mer. I vår kommun med de långa avstånden blir behoven av god kommunikation och effektiva digitala lösningar än mer viktiga för alla våra kategorier av användare. Utvecklingen sker i olika nivåer och målet är att den fysiska nivån ska vara robust och tillförlitlig. Genom att möten och konferenser mer och mer kan tillgängliggöras genom arbetstidsbesparande distansöverbryggande teknik minskas miljöpåverkan och öppnar för fler att verka och bo i alla delar av vår kommun. Information kan tillgängliggöras och tjänster och service av olika slag kan tillhandahållas på fler sätt och vid andra tider än dagtid vilket bidrar till ökad service till kommuninvånare och besökare. Med tiden blir gränssnitten allt mer intuitiva men fortfarande behövs insatser för att ökad kunskapen att tillgodogöra sig de olika digitala systemen. Genom att upprätthålla och stimulera olika lokalt förankrade kompetenser och genom att samverka i funktionella konstellationer får vi det nödvändiga driv som behövs för vår utveckling och för vår attraktionskraft inom området. Tekniken skall förstås inte vara det allenarådande utan här gäller det att se till var tekniken är bäst lämpad och var det krävs personella resurser för att driva och utveckla olika verksamheter. 1. ÖKA KUNSKAPEN OCH TILLGÅNGEN AV DIGITALA TJÄNSTER OCH HJÄLPMEDEL T ex. genom riktade insatser mot grupper med svag digital delaktighet. 5

7 2. UTVECKLA SAMVERKAN MELLAN VÅRDGIVARE KRING DIGITALA SYSTEM T ex. utveckla möjligheter kring e-hälsa i hela kommunen. Arbeta för ett ökat samarbete med andra kommuner och mellan kommunen och landstinget. 3. UTVECKLA DIGITALA KOMMUNIKATIONSMÖJLIGHETER SOM FRÄMJAR DISTANSMÖTEN MELLAN VÅRDGIVARE OCH VÅRDTAGARE T ex. genom att hitta nya mötesformer få vinster ur ett ekonomiskt, miljö och individperspektiv och en mer effektiv vård. 2. VILHELMINA BYGGER STRUKTURER FÖR INNOVATION En innovation kan definieras som ett nytt sätt att utföra något, en ny produkt eller tjänst, eller nya affärsmodeller. Det kan vara en ny produkt som introduceras på marknaden, forskning som omsätts i samhällsnytta eller ett effektivare sätt att utföra samhällsservice. Västerbottens specifika struktur och naturgivna förutsättningar med långa inomregionala avstånd, kalla klimat och glesa befolkningsstruktur är en stark grogrund för innovationer inom bland annat hållbar samhällsutveckling, testverksamhet, servicelösningar och distansöverbryggande teknik. Besöksnäring och testverksamhet är starka områden som tar sin utgångspunkt i länets unika naturgivna och kulturella tillgångar. Västerbotten är också en attraktiv partner för internationella samarbeten inom till exempel e-hälsa. Delstrategin bidrar till smart tillväxt. Prioriteringarna knyter an till huvudinitiativet Innovationsunionen som syftar till att rikta in innovationspolitiken på de utmaningar som vårt samhälle står inför, exempelvis klimatförändringar, hälsa och demografiska förändringar, där varje länk i innovationskedjan bör stärkas. 2.1 Lokal struktur för innovationer Det finns olika sorters innovationer, det kan till exempel vara en ny produkt, tjänst, teknik, organisation eller en social innovation som kommit till nytta i samhället. Det finns många som har goda idéer men kan behöva stöd för att ta dem vidare. Att samla och synliggöra vilka resurser och kompetenser som finns att tillgå är ett sätt att öka möjligheten att hitta verktyg för att företag ska utveckla nya idéer och ny teknik. Det är viktigt att Vilhelmina har en god innovationsförmåga för att möta och kunna ta emot de snabba samhällsförändringar som sker. 1. SKAPA LOKALT ANPASSAT STÖD FÖR INNOVATIONER T ex. genom att arbeta med utvecklande av virituella inkubatorer och mötesplatser för ökad samverkan och samlad kompetens expertis, samt bygga strukturer som ta hand om och följer upp idéer bättre, exempelvis i form av en forskningsenhet. Detta tillsammans med andra närliggande där vi tillsammans kan erbjuda bättre innovationsrådgivning och andra kompetenshöjande insatser inom området. 2. FÖRENKLA FÖR INNOVATÖRER ATT TA IDÉ TILL GENOMFÖRANDE T ex. genom att utveckla metoder och resurser för att skapa möjlighet att arbeta med en innovation i form av en förslagsvis innovationscheckar. Även utarbeta en modell där vi jobbar med samlade och mer effektiva resurser enligt En väg in -principen vid utvecklande av idéer, såväl medborgarnas idéer som företagsidéer. Även främja utvecklingen av alternativa finansieringsformer för social ekonomi och ideell sektor. 6

8 3. ETABLERA STRUKTURER FÖR GEMENSAM OMVÄRLDSBEVAKNING OCH BENCHMARKING T ex. genom att samla idéer och erfarenheter på ett ställe för ökad tillgänglighet, både lokalt, regionalt, nationell och internationellt. 2.2 Ökad samverkan mellan näringsliv och utbildning När näringsliv, utbildning och det offentliga möts kallas det att man jobbar enligt Triple Helixmodellen. Lägger man till det civila samhället (föreningslivet) kallas detta att man arbetar enligt Quad Helix- modellen. Dessa eller andra gränsöverskridande arbetssätt mellan aktörer och branscher, håller på att bli det allmänt utbredda sättet att arbeta. Vilhelmina är idag delaktig i och driver ett flertal kraftfulla samarbeten, som Teknikparken där gymnasieskolan tillsammans med lokala företag rustar ungdomarna inför tekniska yrkesgrupper som behövs här. Ett annat bra exempel är arbetet med Vilhelmina Model Forest som en arena där flera samhällsdimensioner, som forskning och samhällsplanering och skoglig verksamhet, möts för att på ett mer effektivt och hållbart nyttjande av vår skog. Vilhelmina kommun deltar även i andra samarbeten som Region 8 där kommunerna i Västerbottens inland möts inom flertal funktioner, för att tillsammans finna värdefulla beröringspunkter och samla kompetens som kan utveckla starkare tillväxt och skapa en starkare framtidstro. Samverkan ökar utbytet av idéer och kunskaper mellan högskolan och världen utanför vilket ska leda till utvecklandet av nya samordningsvinster som gemensamma tjänstemän och system. 1. ÖKAT SAMARBETE MELLAN DET OFFENTLIGA-NÄRINGSLIVET-UTBILDNING-CIVILSAMHÄLLET ENLIGT QUAD HELIX-MODELLEN T ex genom fler och förbättrade samarbeten främja och effektivisera utvecklingen inom flertalet sektorer. 2. UTVECKLA SAMVERKAN MELLAN DET LOKALA NÄRINGSLIVET OCH UNIVERSITETEN T ex genom att arbeta för möjligheten att även fortsättningsvis kunna erbjuda högre utbildningar lokalt utifrån arbetsmarknadens behov och även erbjuda forskare att kunna bo och bedriva forskningen lokalt i Vilhelmina 2.3 Tillgång till riskkapital En viktig faktor för att företag ska utvecklas och innovationer ska få växtkraft krävs kapitalförsörjning och villiga investerare. För att få tillgång till riskkapital krävs ofta stora och omfattande utvecklingsidéer för att det ska vara intressesant för investerare. För att kunna öka utvecklandet av goda idéer krävs en kraftsamling och ökad kompetens för att möta de krav som ställs. Det skapar ett motsatsförhållande som måste lösas för att fler nya verksamheter ska kunna utvecklas. 1. SAMLA KOMPETENS KRING RISKKAPITAL OCH ANNAN EXTERN FINANSIERING FÖR ATT KUNNA ERBJUDA NYA OCH BEFINTLIGA FÖRETAG STÖD I FRÅGAN T ex. genom att bygga upp strukturer som bättre kan ta vara på den kompetens som behövs och sedan hitta stödstrukturer för exempelvis ökad rådgivning inom kapitalförsörjning. 2. UTVECKLA FÖRETAGENS FÖRMÅGA ATT DRA SIG RISKKAPITAL OCH ÖKA ATTRAKTIVITETEN FÖR INVESTERARE T ex genom riktade insatser i samarbete med regionala aktörer som har erfarenhet och goda nätverk vilket kan öka kompetensen hos företagarna. 7

9 3. MILJÖDRIVEN OCH HÅLLBAR UTVECKLING I VILHELMINA Klimathotet är vår tids stora utmaning. Frågan är global, men förutsätter att alla regioner tar sitt ansvar för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. För att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta, krävs insatser inom flera områden. Västerbotten har en relativt låg energiintensitet i ett svenskt perspektiv, men det kalla klimatet och en högre andel energiintensiva näringar gör att energianvändningen blir större jämfört med regioner i södra Sverige och resterande regioner med en högre andel tjänstenäringar. Västerbotten har goda möjligheter att skapa synergier mellan minskad miljö- och klimatpåverkan, företagande och attraktivitet. Ökade krav på miljömässig hållbarhet samt nya sätt att beräkna värdet på natur som används eller förstörs innebär att efterfrågan på klimatsmarta och resurseffektiva lösningar och tjänster kommer att öka globalt. Västerbottens tillgångar i form av kunskap och kompetens inom hållbarhet, förnyelsebara energiresurser och aktiva arbeten för hållbar samhällsbyggnad skapar goda möjligheter att tillvarata den ökande globala efterfrågan. Delstrategin bidrar till att uppfylla målet hållbar tillväxt i Europa Prioriteringarna knyter an till huvudinitiativet Ett resurseffektivt Europa som betonar vikten av att stödja övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi som använder alla resurser effektivt. 3.1 Ökad produktion av relativ användning av förnybar energi För att minska klimatpåverkan vid produktion och distribution av el måste systemlösningar tillämpas, satsningar som är såväl ekonomist, tekniskt och miljömässigt fördelaktiga. För att bli mindre sårbar kan mikroproduktion av el vara ett alternativ för såväl den privata som den offentliga sektorn. Det är viktigt att främja och ta tillvara den enskildes engagemang för sin egen elanvändning och skapa förutsättning för invånarna att använda och producera förnybar energi. Inom Vilhelmina kommun produceras energi främst genom vattenkraft, vilka miljökonsekvenser detta får bör utredas. Insatser för att utreda, förbättra och främja den biologiska mångfalden i våra vattenförekomster bör identifieras för att skapa förutsättningar för gemensamma satsningar. Transportsektorn är en stor källa till koldioxidutsläpp. Vi måste arbeta för en omställning från fossila bränslen till förnyelsebara drivmedel. 1. MINSKA ENERGIANVÄNDNING OCH UTSLÄPP I VILHELMINA KOMMUN T ex. genom arbeta för att minska mängden hushållsopor och miljöfarligt avfall 2. PRODUCERA OCH ANVÄNDA FÖRNYELSEBAR ENERGI T ex genom att genom att främja småskalig elproduktion, odling av energigrödor och verka för utbyggnad av laddningskällor för elfordon. Andra insatser kan vara energi- och miljösatsningar för den markbundna verksamheten på South Lapland Airport. 3. ARBETA FÖR OCH UTVECKLA ÅTERFÖRINGSSYSTEM VID UTVINNING/NYTTJANDE AV NATURRESURSER I KOMMUNEN 3.2 Energieffektiv teknik och energieffektivisering i bostäder, lokaler och fritidshus Att effektivisera energianvändandet har flera synergieffekter så som minskad miljöpåverkan, bättre inomhusklimat och minskade driftskostnader. Att införa systemlösningar för såväl kyla som värme i bostäder och lokaler kommer att bli en viktig del för att möta ett förändrat klimat. Vilhelmina kommun har ett gammalt fastighetsbestånd som är i behov av effektivisering för att möta framtidens krav. Energieffektiv teknik är en förutsättning för att skapa energieffektivare bostäder, lokaler och fritidshus. 8

10 1. ÖKAD KUNSKAP OCH MEDVETENHET KRING ENERGIEFFEKTIVISERING T ex. genom att arbeta för klimatsmarta och effektiva lösningar både i stort och smått, som med exempelvis utbildningsinsatser, kampanjer och information främja ett ändrat beteende. 2. INFORMATIONSSATSNINGAR FÖR ATT UPPMUNTRA ANVÄNDANDET AV SMART TEKNIK. T ex. genom att utveckla och ge ökad tillgång till smart teknik som uppmuntrar till minskad energianvändning 3.3 Hållbar produktion, företagande och konsumtion I Vilhelmina kommun har vi vidsträckta naturmiljöer som behöver skyddas och användas med hänsyn för att resurserna ska bestå. Vårt levnadssätt (boende, konsumtion, byggande) har stor påverkan på vår omgivning och på klimatet. Klimatförändringarna pågår och de påverkar samhällen, människor och natur på olika sätt, både positivt och negativt. Klimatförändringarna i denna region kommer framförallt att medföra att det blir varmare och blötare. Vintern påverkas mest, med upp emot 8 grader varmare än under referensperioden vilket betyder att perioden med snö blir 1-2 månader kortare. Årsmedelnederbörden under ett medelår kommer i slutet av århundradet att vara runt procent mer än under referensperioden. För att undvika stora negativa konsekvenser i ett förändrat klimat bör vi redan nu analysera sårbarheter och risker och identifiera vilka insatser som kommer att krävs för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Hållbara konsumtionsmönster kan vara pådrivande i utveckling av hållbar produktion, hållbara transporter och stimulera användandet av miljö- och energieffektiva produkter och tjänster. Detta kan exempelvis öka förutsättningarna för närproducerade livsmedel och andra varor. För att främja miljöoch energieffektiva produkter samt tjänster behövs stöd och kunskapsutbyggnad. Hållbart företagande innebär miljömässiga, ekonomiska och socialt hållbara aspekter. Besöksnäringen är och kommer vara en viktig verksamhetssektor för Vilhelmina kommun. För att i framtiden vara ett attraktivt besöksmål måste naturresurser exploateras med hänsyn till alla dess värden. 1. STÖDJA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER I ARBETET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. T ex genom att utbildningsinsatser och uppmuntra användandet energieffektiva tjänster och varor. 2. FRÄMJA FÖRETAGANDE BASERAT PÅ UPPLEVELSEKONCEPT AV/PÅ/I VÅRA NATURRESURSER. T ex. genom riktade företagsfrämjande insatser som stödjer att fler företag startas och utveckling av befintliga företag som har verksamheter som verkar i samklang av vår natur på ett hållbart sätt. 3. SKYDDA, UTVECKLA OCH BEVARA NATUR- KULTUR- OCH VATTENMILJÖER. T ex. genom att tillgängliggöra och hålla öppet kulturmiljöer, återställa påverkade biotoper, samt restaurera modifierade vattenförekomster. Arbeta för trädor ska uppodlas och nyttja åkermark med mer funktionellt växelbruk. 9

11 4. INSATSER FÖR KLIMATANPASSNING T ex genom förebyggande åtgärder och planering för sårbara samhällsfunktioner som räddningstjänst, kommunikationer och infrastruktur och för sårbara näringar som exempelvis turism, rennäringen och skogsbruket. 5. ÖKA ANVÄNDNINGEN, UTBUDET OCH PRODUKTIONEN AV LOKALPRODUCERADE OCH EKOLOGISKA LIVSMEDEL. T ex. genom att arbeta både internt och externt i kommunen för en viljeyttring där lokalproducerade och ekologiska livsmedel får allt större uppmärksamhet och plats. 6. KUNSKAPSUTBYGGNAD KRING UPPHANDLING MED FOKUS PÅ TRANSPORTER OCH MAT T ex. genom informationsinsatser och kunskapsspridning på vilka krav som kan ställas i upphandlingar med tanke på miljö- och energiaspekter, samt bättre söka samordningsvinster både inom kommunen och med närliggande kommuner. 4. VILHELMINA INVESTERAR I UTBILDNING OCH KOMPETENS Konkurrensen om arbetskraften ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar. Detta innebär att strategier för att klara kompetensförsörjningen framöver kommer att krävas. För att klara kompetensförsörjningen måste fler arbeta, vilket innebär att den potential som finns i de som står utanför arbetsmarknaden eller inte hittar arbete måste tas tillvara bättre. Fler människor kommer att behövas för att klara arbetskraftsbehovet på sikt, vilket innebär att ökad inflyttning kommer att vara nödvändigt. Den snabba samhällsutvecklingen gör det svårt att förutsäga den framtida arbetsmarknadens struktur och dess kunskapsbehov. Detta innebär att systemet för kompetensförsörjning måste vara öppet för nyskapande insatser, vara flexibelt och möjliggöra för kvinnor och män i hela kommunen att skaffa sig samt vidareutveckla sin kompetens genom hela livet, ett livslångt lärande. En viktig byggsten när det gäller att öka andelen fler och utbildade människor på landsbygden är att främja det icke formella och informella lärandet, och då specifikt bildning och folkbildning. Genom att skapa flexibla strukturer för lärande inom studieförbund och föreningsliv nås en bred allmänhet. Med ny digital teknik och lärandemetoder skapa anpassade lärmiljöer som utgår ifrån lokalsamhällets behov och förutsättningar. Delstrategin bidrar till smart tillväxt och tillväxt för alla. Prioriteringarna knyter an till huvudinitiativet Unga på väg som lyfter fram kvaliteten på utbildningssystemen som en nyckelfaktor för att kombinera spetskompetens med rättvisa och öka ungas anställningsbarhet. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och Europeisk plattform mot fattigdom betonar vikten av att kunna tillägna sig ny kompetens samt att minska utanförskap för att öka arbetsproduktiviteten och minska arbetslösheten. 4.1 Öka andelen elever med avlagd examen En genomförd gymnasieutbildning har i dag stor betydelse för individens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, då kraven på kompetent arbetskraft ständigt ökar. Med andra ord kan en misslyckad skolgång ha negativa effekter för såväl samhälle som individ då risken för långvarig arbetslöshet och socialt utanförskap ökar. För kommunen innebär det minskade skatteintäkter och ökade utgifter i samband med vuxenstudier medan det på individnivå innebär en ökad risk för socialt och ekonomiskt utanförskap. En meningsfull och stimulerande fritid stärker en positiv social utvecklingsprocess hos barn och unga. Trygghet och arbetsro i skolan bidrar till goda skolresultat. Ett av de viktigaste inslagen på olika förebyggande nivåer är att stärka föräldrars kraft och 10

12 handlingsberedskap för att stötta och skydda sina barn. För att lyckas med detta krävs en bred samsyn och ett gemensamt ansvar mellan olika intressenter inom kommunen. Därför är det avgörande att förskola, grundskola, gymnasieskola, kultur- och fritidverksamhet, socialtjänsten samt andra verksamheter som riktar sig till barn och unga utvecklar ett förhållningssätt för att bland annat få fler föräldrar delaktiga i det förebyggande arbetet. En framgångsfaktor för att bedriva ett gott drogförebyggande arbete är långsiktighet och samverkan. Vi behöver tillsammans stärka barn och unga i sina attityder mot alkohol, narkotika, tobak och dopning, vilket i sin tur bidrar till en hälsofrämjande skola. Detta inkluderar både myndigheter och organisationer. Samverkan med den ideella sektorn är extra viktig eftersom vi gemensamt når ut till fler barn och unga. Vidare måste det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas inom samtliga kommunala utbildningsformer samt att varje elev erbjuds en trygg studiemiljö som präglas av hög tolerans för olikheter där varje elev, oavsett kön, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning och ålder, ska kunna ta del av den utbildning de är berättigad till. 1. UTVECKLA METODER FÖR ATT BEMÖTA FAKTORER I UTBILDNINGSMILJÖN SOM PÅVERKAR ATT BARN OCH UNGA SOM RISKERAR ATT INTE KLARA UTBILDNINGSMÅLEN T ex genom samordnade insatser i större utsträckning kunna stötta barn och unga som annars riskerar att inte klara målen i skolan. 2. INSATSER FÖR ATT ÖKA GENUSMEDVETENHETEN INOM SKOLAN T ex. genom att öka medvetenheten kring förhållningssätt och de förväntningar som finns på barn och elever i våra verksamheter utifrån deras kön och ge möjlighet till både manlig och kvinnliga förebilder. 3. INTENSIFIERA DET DROGFÖREBYGGANDE ARBETET MELLAN MYNDIGHETER OCH ANDRA AKTÖRER T ex. genom att identifiera och försöka motverka de riskfaktorer som ger upphov till problem och att främja de skydds- och friskfaktorer som förhindrar att problem uppstår eller begränsar dem. Här ser man att föreningsengagemang spelar en viktig roll för ungdomars mående och utvecklande av en tätare samverkan mellan utbildning och föreningsverksamhet kan bli en högre skyddsfaktor. Risk- och skyddsfaktorer återfinns på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det drogpreventiva arbetet måste bedrivas på alla dessa nivåer. 4.2 Öka andelen med eftergymnasial utbildning Det krävs allt mer kompetens inom allt fler yrken idag och ett tydligt exempel på det är Vilhelminas största arbetsgivare, kommunen där det idag finns en brist på till exempel högskoleutbildade ingenjörer, sjuksköterskor och förskolelärare. Viktigt är att redan tidigt ge eleverna i skolan mer omfattande och vägledande arbetsmarknadskunskaper där en tydlig bild av vilka krav som finns på både den lokala arbetsmarknaden och regionalt, nationellt och internationellt för att ge goda förutsättningar till en egenförsörjning efter avslutad skolgång. Det handlar om att visa på framtida möjligheter och vart ansvaret ligger. Utmaningen ligger i att få fler att utbilda sig och påverka attityderna till utbildning då främst bland männen. Viktigt är att fortsätta arbeta för fler distansutbildningar, men även utlokaliserade högre utbildningar både teoretiska och mer yrkesinriktade. För de som väljer att studera på ett campus kan Vilhelmina utveckla möjligheterna till praktik, sommarjobb och/eller examensjobb lokalt i Vilhelmina för att upprätthålla goda kontakter med studenterna och visa på möjligheterna till framtida arbete. 11

13 1. ÖKA KUNSKAPEN OM ARBETSMARKNADEN OCH OLIKA BRANSCHERS KOMPETENSBEHOV MED VÄGLEDNING OCH INSATSER I HELA UTBILDNINGSSYSTEMET. T ex genom fler aktiviteter där olika yrken presenteras och även mer kontakt och besök ute på arbetsplatser redan från förskola och hela vägen upp till gymnasiet. 2. UTVECKLA OCH UPPRÄTTHÅLLA MÖJLIGHETEN TILL EFTERGYMNASIALA STUDIER I VILHELMINA UTIFRÅN ARBETSMARKNADES BEHOV T ex genom aktivt och strategiskt utvecklingsarbete med både befintliga och nya utbildningar samt ett ökat samarbete mellan skola och näringsliv. 3. SKAPA MODELLER OCH STRUKTURER FÖR SAMVERKAN KRING REKRYTERINGAR BÅDE LOKALT OCH REGIONALT T ex. genom att hitta samverkansformer där behov och efterfrågan kan mötas och utvecklas. 4.3 Utveckla användningen av digitala verktyg för lärande Digitala hjälpmedel är sedan länge ett oumbärligt och självklart arbetsredskap i den pedagogiska verksamheten och dessutom ett måste om vi ska kunna utveckla kompentensen och användandet av IKT. Att vara utan dator är jämförbart med att vara utan papper, penna och bok. Varje elev och lärare bör ha tillgång till anpassad och funktionell utrustning. Användningen av digitala verktyg för lärande har en enorm potential i dagens snabba utvecklingstakt av ny och smart teknik. För att kunna utveckla användningen av digitala verktyg för lärande behövs först och främst god tillgång till teknisk utrustning men även utbildningsinsatser för att öka nyttan med och engagemanget för tekniken. Med utvecklandet av långsiktiga strategier och ökade kunskaper kan digitala verktyg vara ett bra pedagogiskt stöd för såväl elever som lärare och även ge ökade förutsättningar för fler att klara skolans målsättningar. Detta skulle främja möjligheten att strategiskt och långsiktigt utarbeta IKThandlingsplaner som utvecklas med hänsyn till de lärandes olika behov (ålder, inriktning osv). IKT-kunskaper är i mångt och mycket en färskvara och nya verktyg, applikationer, tillämpningar och uppdateringar kommer hela tiden och för att utvecklas och hålla sig uppdaterade och få möjlighet att använda digitala verktyg i större utsträckning i undervisningen. Genom att lärare utvecklas i IKTpedagogik får man indirekt stora vinster även hos elevers lärande i hur man använder digitala verktyg för att söka, skapa och förmedla information, kommunicera och interagera. Men man måste också inse det faktum att många elever idag faktiskt inte har grundläggande kunskaper i hantering av digitala verktyg. Deras kunnande är fragmenterat och sällan tillräckligt för att gynna ett effektivt lärande, det handlar om modern studieteknik. Detta är speciellt aktuellt då vi idag inte längre bara talar om en dator med ett operativsystem, utan använder många olika enheter, olika operativsystem osv. 1. UTVECKLA STRATEGIER FÖR HUR DIGITALA VERKTYG SKA ANVÄNDAS FÖR ATT UTVECKLA OCH FÖRBÄTTRA LÄRANDET INOM SKOLA OCH ÖKAD KOMPETENSUTVECKLING T ex. genom att utveckla modeller för samordning av IKT-pedagogiska insatser där olika kunskaper inom området tas tillvara. Även hitta nya samverkansformer för att tillsammans få helhetsperspektiv och kunna dels samordna resurser och kompetenser dels förebygga problem och svårigheter som kräver olika tekniska/pedagogiska lösningar beroende på användargrupp. 12

14 2. ÖKA LÄRARNAS OCH ELEVERNAS KOMPETENS INOM IKT T ex. utveckla utbildningsmoduler som är enkla att ta till sig men ändå tillräckligt omfattande där innehållet behovsanpassade och kontinuerligt vidareutvecklas. 3. ÖKA TILLGÅNGEN TILL DIGITALA ENHETER I KOMMUNENS SKOLOR T ex. utveckla ett samordnande forum som kan hitta de bästa lösningarna för att öka tillgången på digitala enheter inom den pedagogiska verksamheten så att de bidrar till att förbättra lärande och undervisning. 4.4 Öka andelen åringar i arbete Att allt färre kommer att tvingas försörja fler i framtiden i Vilhelmina är ett faktum i och med att människor lever längre idag jämfört med tidigare samtidigt som det föds färre barn. Så ser det ut i stora delar landet och Vilhelmina är i detta avseende inget undantag. Därför är det viktigt att alla medborgare i arbetsför ålder ges goda möjligheter och förutsättningar att bli en del av den lokala arbetsmarknaden. Ungdomar och utrikesfödda har en lägre sysselsättningsgrad varför särskilda insatser bör riktas mot dessa målgrupper. Ett lokalt anpassat utbildningssystem är en viktig faktor för att män och kvinnor ska ges möjlighet att utveckla och vidareutveckla sina kompetenser som behövs på arbetsmarknaden. Där ses viktigt att både kunna utvecklas inom det arbete eller den arbetsplats var och en har men även för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och därmed kunna möta nya behov av kompetenser. 1. FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR PERSONER MED UTLÄNDSK BAKGRUND ATT TA SIG IN PÅ ARBETSMARKNADEN T ex. genom utvecklande av ökad samverkan mellan olika aktörer för att underlätta nyanländas möjligheter till arbete och få ökad tillgång till fler arbetspraktikplatser och kortare utbildningsinsatser som riktar in sig på språket och olika yrken. 2. UTVECKLA ETT STRATEGISKT OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBART SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER SOM STÖDJER UNGDOMAR I BEHOV AV STÖD T ex. genom att utveckla lärlingssystem och metoder för entreprenörskap för unga män och kvinnor som avbrutit sina studier eller riskerar att inte klara sin utbildning. 3. INSATSER FÖR ATT STÖDJA UTVECKLINGEN AV SOCIALT FÖRETAGANDE T ex. genom uppbyggande av stödstrukturer kunna integrera fler personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv och bli självförsörjande. 4. UTVECKLA NYA FORMER OCH ARENOR FÖR VÄGLEDNING OCH YRKESINTRODUKTION FÖR ALLA ÅLDRAR T ex. genom utvecklande av nya innovativa mötesplatser och samlingsplatser för informationsspridning och möjligheter till nya kontakter. 13

15 4.5 Förbättra matchningen på arbetsmarknaden Matchningen på arbetsmarknaden är ett ökande problem som handlar om hur effektivt utbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden möts och i vilken utsträckning de som söker arbete har den utbildning och kompetens som efterfrågas av arbetsgivaren. Matchningseffektiviteten har stor betydelse för produktiviteten i samhällsekonomin. Många företag och arbetsgivare har svårigheter att hitta rätt kompetens till sin verksamhet och det påverkar kvalitén i det arbete som utförs och möjligheten att kunna utöka sin verksamhet. Det uppstår produktivitetsförluster om en stor del av den arbetskraft som finns tillgänglig antingen står utanför arbetsmarknaden eller att kompetensen inte utnyttjas effektivt i förhållande till det arbete som skall utföras. Det uppstår en missmatchning och resultatet blir att trots en ökad arbetslöshet ökar även arbetsgivarens svårigheter att hitta rätt kompetens. I Vilhelmina kommun kan vi även se att framtida pensionsavgångar kommer att få betydande konsekvenser om vi inte bygger upp en bra beredskap för att bättre matcha framtidens behov och bristyrken. Arbetsmarknaden i Vilhelmina är till stor del könsuppdelad där män och kvinnor dominerar inom olika områden. Kvinnorna är dominerande i vård, förskola och omsorg medan männen är klart överrepresenterande inom hantverks-, entreprenad- och byggnadsyrken som exempel. Många gånger upplevs svårigheter att ta sig in i könsuppdelade yrken och även möjligheterna till avancemang och karriärsmöjligheter skiljer nämnvärt mellan män och kvinnor. Målet med kommunens jämställdhetsarbete är bland annat att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sitt eget liv. Jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens bättre tillvaratas. 1. UTVECKLA DIALOGEN MELLAN BRANSCHFÖRETRÄDARE, UTBILDNINGSANORDNARE OCH MYNDIGHETER OM KOMPETENSBEHOV OCH UTBILDNINGSUTBUD T ex. för att bättre matcha framtidens behov av arbetskraft där brister i utbildning och kompetens kommer att uppstå och särskilt se till vår lokala arbetsmarknad för att skapa möjlighet att bo kvar altenativt flytta hit. 2. UTVECKLA NYA FORMER FÖR KOMPETENSUTVECKLING AV ANSTÄLLDA OCH TILLVARATA BEFINTLIG KOMPETENS PÅ ETT MER STRUKTURERAT SÄTT. T ex. genom att ge ökade möjligheter till kompetensutveckling kan personalen bättre möta framtida behov av kompetens. 3. UTVECKLA SAMARBETET MELLAN PRIVAT NÄRINGSLIV, OFFENTLIG SEKTOR OCH CIVILA SAMHÄLLET T ex. genom att bättre ta tillvara idéer och initiativ som kan ge gynnsamma effekter på arbetsmarknaden med fortsatt utveckling kring utbildingar i samarbete mellan flera parter. 4. KOMPETENSHÖJNING I GRUPPER MED UTBILDNINGSBAKGRUND SOM INTE LÄNGRE EFTERFRÅGAS T ex. genom att utforma nya yrkesinriktade eller branschspecifika utbildningar för att ge bättre förutsättningar att möta framtida behov. 5. MOTVERKA KÖNSBUNDNA MÖNSTER PÅ ARBETSMARKNADEN, BLAND ANNAT GENOM ATT ÖKA KUNSKAPEN OM JÄMSTÄLLDHET I BRANSCHORGANISATIONER. T ex. genom att arbeta med attitydpåverkan och förbättrade möjligheter för det underrepresenterade könet komma in i könssegregerade branscher. 14

16 5. PLATSBASERAD NÄRINGSLIVSUTVECKLING I VILHELMINA Med bas i länets mångfald av livsmiljöer samt unika natur- och kulturtillgångar har en expanderande besöksnäring skapats, som också har en viktig roll för att skapa sysselsättning i glesbefolkade områden. Företagande baserat på länets naturresurser har traditionellt sätt varit av stor vikt för länets utveckling. Under senare år har stora investeringar gjorts inom till exempel gruvnäringen och vindkraft. Exploateringen har dock stor påverkan på miljön, vilket innebär att stor vikt måste läggas vid att minimera den negativa miljöpåverkan vid etableringar och investeringar. Fokus ska ligga på att vidareförädla resurserna och utveckla resurseffektiva tekniker. Delstrategin bidrar till smart och hållbar tillväxt. Prioriteringarna knyter an till huvudinitiativet Ett resurseffektivt Europa som pekar på vikten av att skapa resurseffektiva processer och tekniker som bidrar till att minska klimatpåverkan. En industripolitik för en globaliserad tid betonar de små och medelstora företagens konkurrenskraft och att främja investeringar i teknik och produktionsmetoder som minskar användningen av naturresurser. En digital agenda för Europa lyfter bland annat betydelsen av digitala tjänster och innovationer inom IKT. 5.1 Fler och växande företag Vilhelminas näringsliv är en förutsättning för att människor ska kunna bo och verka här och för att kunna tillhandahålla en god service till både våra invånare och besökare. I Vilhelmina kommun har vi en högre andel företagare än riket i snitt men däremot ligger nyföretagande på en lägre nivå än övriga landet. En förutsättning för utveckling av näringslivet är att vi har ett klimat och en struktur som främjar entreprenörskap och företagande. Sett till vilka möjligheter som finns eller kan skapas i kommunens olika geografiska delar. För att göra detta möjligt måste alla beredas samma möjligheter att starta, driva och vidareutveckla sina företag. Företagande ska var ett lika självklart alternativ till försörjning som anställning. Insatser i form av lokal rådgivning och vägledning är av stor betydelse för människor som planerar att starta eget. Det är också viktigt att skapa en högre grad av jämställdhet i det företagsfrämjande systemet och utveckla alternativa former för företagande. Vilhelmina har en god livsmiljö med många unika natur- och kulturtillgångar och en besöksnäring med hög potential att växa. Det spelar en viktig roll för att skapa sysselsättning i glesbefolkade områden. Vilhelmina skall vara en plats för alla där vi tillsammans bygger en positiv framtid. 1. UNDERLÄTTA NYFÖRETAGANDE UTIFRÅN INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR SÄRSKILT BLAND UNDERREPRESENTERADE GRUPPER T ex. genom riktade insatser främst till unga, kvinnor och utrikesfödda och det blir enklare för nyföretagare att starta sitt företag och att vi arbetar för ett gott företagsklimat. 2. INSATSER FÖR UTVECKLANDE AV ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN T ex. genom att utveckla ett omfattande koncept för uppmuntran av innovationer och företagande genom hela skolgången som en röd tråd. 3. STÄRKA DET SAMISKA ENTREPRENÖRSKAPET OCH FÖRETAGANDET UTIFRÅN DEN SAMISKA KULTUREN T ex. genom att lyfta fram nya och befintliga samarbeten och goda exempel. 4. FRÄMJA SOCIALT FÖRETAGANDE FRÄMST RIKTAT MOT MÅLGRUPPER SOM STÅR LÅNGT IFRÅN ARBETSMARKNADEN. T ex. genom särskilda insatser som främjar innanförskap och självförsörjning. 15

17 5. UTVECKLA FÖRETAGANDE INOM KULTUR OCH KREATIVA NÄRINGAR T ex. genom att bättre ta till vara vår historia och vår kultur skapa fler kommersiella upplevelser och besöksmål. Lyfta den kultur vi har genom byggande av nya kulturarenor eller utbildningar inom kultur. 6. INSATSER FÖR ATT SKAPA ÖKAD SAMVERKAN MELLAN MINDRE FÖRETAG T ex. genom insatser som kan komma flera till gagn och uppnå samverkansvinster mellan småföretagare som exempelvis evenemang och destinationssamarbeten. 7. INSATSER FÖR BEFINTLIGA FÖRETAG SKA KUNNA VÄXA T ex. genom utveckling av lokala affärsutvecklingsprogram och ökad marknadsföring av Vilhelmina nationellt och internationellt som till exempel en intressant etableringsregion för företagande och investeringar. 5.2 Internationalisering av små- och medelstora företag En stor del av våra företagare verkar på en marknad med internationell konkurrens. Produkter och tjänster kan produceras med liknande innehåll och kvalité vart som helst i världen. Närmarknaden är begränsad och för att få en mer långsiktig ekonomisk bärkraft i sin verksamhet är internationalisering en väg för företagens framtid. Många företagare saknar kunskap om tillvägagångssätt för att ta sig in på den internationella marknaden. Därför krävs ett utökat samarbete mellan regionala, nationella och internationella aktörer för att öka exportmognaden. Även riktade utbildningsinsatser för att öka företagarnas kunskap om etablering på den internationella marknaden skulle kunna stödja företagaen att vara en spelare på världsmarknaden. 1. ÖKA FÖRETAGENS MÖJLIGHETER ATT NÅ UT PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN T ex. genom utveckling av samarbeten mellan företag, universitet, exportorganisationer och deltagande i internationella nätverk. 2. ÖKA FÖRETAGARNAS KUNSKAPER OM ATT NÅ UT PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN T ex. genom förbättrad rådgivning och mentorskapsprogram. 5.3 Ökat företagande inom informations och kommunikationsteknologier Den ökande globaliseringen och den begränsade närmarknaden innebär att digitala tjänster och affärsmodeller har goda möjligheter att stärka näringslivets konkurrenskraft. Tekniken har förändrat företagens möjligheter att bedriva sina verksamheter och öppnar upp för att lyckas nå ut i större utsträckning både på den nationella och internationella marknaden. I framtiden kommer näringslivet i allt hög grad att baseras på digitala tjänster och affärsmodeller. Vilhelmina ligger i framkant vad gäller teknisk utbyggnad och tillgång till informations- och kommunikationsteknologi, men nyttjandet och kunskapen har ett stort utrymme att utvecklas. En ökad kunskap inom IKT-området ökar möjligheterna till att hitta nya vägar att driva verksamheter kommersiellt. Med god teknik kan företag i kommunen vara konkurrenskraftiga även globalt då den geografiska platsen får en annan betydelse. För att kunna vara med på denna marknad och konkurrera måste företagen ha möjlighet att utvecklas och anpassa sig efter de förändringar som sker, samtidigt kunna öka sin förmåga att lyfta fram det för området unika. Vilhelmina skall vara en plats där goda 16

18 idéer tas väl om hand och kan växa. Med ny teknik finns också ett behov av att testa nya produkter i verkliga miljöer och kanske kan Vilhelmina vara en framtida testarena för ny teknik. 1. KOMPETENSUTVECKLING KRING DIGITALA AFFÄRSMODELLER OCH E-HANDEL T ex. genom att erbjuda lokala utbildningar i samarbete med lokala företag och organisationer. 2. UTVECKLA VILHELMINA SOM EN TESTARENA FÖR DIGITALA TJÄNSTER T ex. genom att utveckla koncept och marknadsföra de goda tekniska förutsättningar vi har att erbjuda i Vilhelmina och därmed ge möjlighet för fler företag att starta och utvecklas i kommunen. 3. UTVECKLA SAMARBETEN OCH ÖKA NYTTAN OCH TILLGÄNGLIGHETEN MELLAN IKT, GIS OCH DIGITALA UPPLEVELSER T ex. genom satsningar på tillgänglighet till kompetens som redan finns i Vilhelmina och utveckling av system så att ny teknik kan erbjudas våra företag i syfte att utveckla nya produkter och tjänster. Samt fortsatt utveckling av samarbeten mellan utbildning och näringsliv. 5.4 Ökad omsättning och sysselsättning inom besöksnäringen Besöksnäringen är en av våra mest expansiva branscher i kommunen med stor potential. Med inkommande besökare från regionen, landet och delar av världen ökar möjligheten för företag inom besöksnäringen att vara livkraftiga och nyanställa. Det finns en stor optimism bland turistföretagare och med utvidgade samarbeten mellan enskilda företag, som exempelvis kan erbjuda paketlösningar och gemensamma kraftfulla destinationsbolag i regionen, ökar möjligheterna till en positiv utveckling. För att få en bättre samordning och intensitet i utvecklingsarbetet kan vi i Vilhelmina se Kittelfjällberedningen är en bra modell att arbeta med där Vilhelmina kommun tagit ett samlat grepp kring expansionen i Kittelfjäll. Vi får heller inte glömma de besökare som redan är återkommande besökare, som alla stugägare och titta vidare på hur vi än bättre kan erbjuda en utökad service och ett större utbud av såväl arrangemang som tjänster. 1. SAMORDNA UTVECKLINGSPROCESSER FÖR ATT PÅSKYNDA UTVECKLING I EXPANSIVA OMRÅDEN FÖR ÖKAD KAPACITET ATT TA EMOT FLER BESÖKARE, FÅ BESÖKARE ATT STANNA LÄNGRE OCH ÅTERKOMMA T ex. genom att hitta fler kraftsamlade arbetsmodeller och innovativa aktiviteter som stödjer som stödjer utvecklingen. 2. UTVECKLA SAMORDNINGEN MELLAN SMÅFÖRETAGARE OCH STIMULERA NYA FÖRETAG FÖR ATT KUNNA ERBJUDA FLER PAKETLÖSNINGAR OCH UPPLEVELSER GENOM ATT BREDDA OCH FÖRDJUPA SAMARBETEN INOM DEN EGNA DESTINATIONEN OCH ANDRA DESTINATIONER T ex. genom att stödja insatser där flera företag tillsammans kan erbjuda paket- och helhetslösningar oavsett resmål i vår och annan kommun, samt vara delaktig i fortsatt utveckling av destinationsarbeten. 3. VILHELMINA HAR MÖJLIGHETER ATT LYFTAS SOM EN FRAMSTÅENDE DESTINATION INOM KULTUR, SPORTNÄRING, FRILUFTSLIV OCH NATURTURISM SOM VIKTIGA NÄRINGAR I KOMMUNEN 17

19 T ex. genom fortsatt utveckling av samarbete mellan kommunen, företagen och föreningslivet i Vilhelmina. Främja insatser för säsongsförlängning samt anläggningsattraktivitet. Paketera och marknadsföra besöksmål, träningsläger och andra reseanledningar. 4. LYFTA VILHELMINA SOM EN KOMMUN DÄR BESÖKARNA LOCKAS OCH MÖTS AV HÖG MEDVETENHET INOM MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. T ex. genom att arbeta för en ökad kunskap och profilering av Vilhelmina som ett hållbart resmål. 5. FÖRBÄTTRA MARKNADSFÖRINGEN AV VILHELMINA, BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT, FÖR ATT LOCKA HIT FLER BESÖKARE OCH INFLYTTARE. T ex. genom att arbeta fram nya metoder att samla information och kommunicera ut vår vilda och vackra kommun med. Även se på nya möjligheter att förbättra värdskapet på alla fronter för att få alla de som kommer hit att komma tillbaka och se Vilhelmina kommun som ett attraktivt besöksmål och plats att bo på. 5.5 Vidareförädlade naturresurser och resurseffektiva tekniker Vilhelmina har stora naturtillgångar och en väl utvecklad teknisk infrastruktur, men har en relativt låg andel företag inom tillverknings- och förädlingsindustrin. Insatser bör fokusera på att öka förädlingsgraden och hitta nya innovativa och mer resurseffektiva tekniker för att bättre tillvarata våra resurser. Med ett bättre utvecklat nyttjande av dessa tillgångar skulle kunna öka såväl nyföretagande som sysselsättningsgraden. Insatser som stimulerar vidareförädling av våra naturresurser är av stor vikt för att kunna skapa en mer hållbar och långsiktig utveckling lokalt. Intresset för mat som kommer från vår närhet och gärna ekologiskt odlat har ökat lavinartat i hela Sverige de senaste åren och vad alla kan sia om kommer den trenden att fortsätta. I Vilhelmina finns det ett flertal duktiga företagare inom lokalproducerad mat och det finns en stor potential att fortsätta utvecklas som matdestination med god tillgång på råvaror av hög kvalité och en fantastisk miljö för upplevelser som är kopplat till lokal mat. 1. ÖKA FÖRÄDLINGSGRAD AV VÅRA NATURTILLGÅNGAR BASERAT PÅ SMARTARE OCH MER HÅLLBARA NYA PRODUKTER T ex. genom satsningar på näringar där råvaran förädlas innan den lämnar kommunen och bygga plattformer för kunskapsöverföring mellan forskning, utbildning, näringsliv, det offentliga och civilsamhället 2. STIMULERA FÖRETAGANDE BASERAT PÅ LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR T ex att särskilt stödja innovativa affärsidéer där element som snö, kallt klimat och gleshet kan nyttjas och arbeta för att etablera Vilhelmina som testarena för ny teknik och nya produkter. 3. UTVECKLA LOKAL MATPRODUKTION AV LOKALA RÅVAROR T ex. genom att utveckla bättre samordning och se över möjligheten till att stödja affärsutvecklingen av härproducerat, samt se över hur vi kan få en ökad andel av lokalproducerad mat i kommunens kostverksamheter. 4. INSATSER FÖR ATT MINSKA DEN OJÄMNA KÖNSBALANSEN INOM VÅRA BASNÄRINGAR T ex. genom att arbeta fram lokala utbildningar inom basnäringarna med särskilda insatser för att nå målgrupper som är i minoritet. 18

20 5.6 Livskraftig rennäring i samverkan Renskötsel tillhör ett av Sveriges riksintressen och har både företagsekonomiska samt kulturella värden för samhället. Företagen i Västerbotten har flest renar per företag i hela Sverige och producerar en stor del av renköttet som säljs på den svenska marknaden. Det finns dessutom en stor potential att o ka fo rädlingsvärdet även av andra viltprodukter. Inom Vilhelmina kommun finns två samebyar och ca renskötselföretag. Renskötseln innebär bland annat att ett flertal ungdomar under de senaste åren startat egna företag och därigenom har möjlighet att bo kvar i fjällbyarna i kommunen. Renskötseln bidrar även till kommunens näringsliv på fler sätt genom att de skapas arbetstillfällen för andra företag som tillexempel helikopter-, transport- och köttförädlingsföretag. Samebyarnas verksamhet skapar även andra positiva kumulativa effekter som ökad sysselsättning i de mest glesbefolkade områdena av kommunen. Genom att stödja både samebyarnas verksamhet och de enskilda renskötselföretagen genom olika insatser kan denna effekt bli ännu större. För att det ska vara möjligt att bedriva renskötsel i framtiden krävs sammanhållna betesområden och planering inom kommunen bör därför ske med hänsyn till renskötselns markanvändning samt utgå från ett landskapsperspektiv. Det finns idag lite kunskap om renskötselns markanvändning inom kommunen. En låg kunskapsnivån inom kommunen gör att samebyarnas medlemmar riskerar att ägna mycket tid till att informera om sin verksamhet och försvara upp de rättigheter som följer med renskötsel istället för att arbeta med att utveckla sin verksamhet. Ökad kunskap om de rättigheter som följer med renskötseln hos övriga kommuninvånare bör även det arbetas vidare med. 1. INTEGRERA RENNÄRINGENS NÄRVARO I PLANERING SOM PÅVERKAR FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR RENSKÖTSELN I VILHELMINA KOMMUN. 2. UTVECKLA FORMER FÖR ATT SKAPA OCH BIBEHÅLLA GODA BETESFÖRUTSÄTTNINGAR MED SAMMANHÄNGANDE LANDOMRÅDEN FRÅN FJÄLL TILL KUST. T ex. Genom att skapa möjligheter för att bygga en renbro över Vojmån. 3. KUNSKAPSHÖJNING GÄLLANDE RENNÄRINGENS ROLL OCH BETYDELSE FÖR KOMMUNENS EKONOMI, BIOLOGI OCH KULTURLANDSKAP. 4. SKAPA FORMER FÖR ATT MINSKA SAMEBYARNAS ADMINISTRATIVA BELASTNING SOM EN ÖKAD KONKURRERANDE MARKANVÄNDNING LEDER TILL. 5. UTVECKLA SYNERGIER MELLAN RENNÄRINGEN, SAMISK KULTUR OCH ANDRA FÖRETAGARE OCH BRUKARE AV MARKEN 6. FRÄMJA FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RENSKÖTSEL SAMT DESS PÅVERKAN PÅ NATUR OCH KULTURARV. T ex. genom deltagande i skapandet av ett samiskt biosfärområde 7. STÄRKA RENNÄRINGEN I MÖTET MED KLIMATFÖRÄNDRINGEN. 19