Minska stressen i arbetslivet

Transkript

1 Minska stressen i arbetslivet

2 Ökad stress i arbetslivet Globalisering, ökad internationell konkurrens och budgetnedskärningar utgör till stor del förklaringar till dagens stressade organisationer. Magra och platta organisationer som kännetecknas av hög arbetsbelastning, deadlines och tidspress, oregelbundna arbetstider, krav på ständigt engagemang, oklara prioriteringar, otydliga ansvarsgränser, målkonflikter och motstridiga rollförväntningar. Akademikerförbundet SSR fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön och har producerat ett handlingprogram för fackliga företrädare, för att de ska kunna uppmärksamma och påtala risker med stress på våra arbetsplatser. Den här broschyren ger dig som enskild medlem några tips om vilka krav du kan ställa på arbetsgivaren, vad du själv kan bidra med och hur du lär dig att se signaler på ohälsa. Vi måste hjälpas åt att skapa hälsosamma arbetsplatser. Vi måste våga tala om vad vi ser. Tveka inte att kontakta förbundet med dina frågor och funderingar. Eller varför inte berätta om goda exempel, för de finns! 2 Akademikerförbundet SSR

3 Återhämtning För att förebygga arbetsrelaterad stress måste vi känna till de faktorer i arbetslivet som skapar stress. En kombination av sådana faktorer och brist på återhämtning kan göra oss sjuka. Återhämtning är viktig för att vi ska utvecklas och må bra. Återhämtning kan ske genom att vi lämnar tankar på jobb, krav och konflikter och istället tänker på något positivt som inte känns kravfullt eller bekymrar oss. För att må bra måste vi exempelvis tänka på att ta rast för lunch och kaffe samt mikro pauser under arbetsdagen, att begränsa övertidsarbete och inte ta med arbete hem eller gå in och arbeta under semestern. Är vi sjuka ska vi inte gå till arbetet. Då behöver kroppen vila och vi får ett tillfälle att mentalt återhämta oss från arbetets krav. Det är både arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar att skapa balans mellan belastning och återhämtning. Stressfaktorer Arbetsbelastning Hårt bantade organisationer belastar idag många anställda med fler arbetsuppgifter, som kanske dessutom är svårare och mer komplexa att hantera. Högt uppdrivet tempo och för mycket att göra resulterar inte bara i stress och jäkt under arbetsdagen, utan det påverkar också vår fritid och lägger beslag på vår tankeverksamhet utanför arbetet. Tid som vi behöver för avkoppling och återhämtning. Arbetsbelastningen ska anpassas till den anställdes förutsättningar. Bemanning och arbetsorganisation ska ses över. Arbetsuppgifter omfördelas vid behov. Inflytande över arbetet Att kunna påverka när, hur och i vilken takt en arbetsuppgift ska utföras är viktigt. Vi hamnar ofta i dilemmat att vi inte har tid att utföra arbetet till vår och andras belåtenhet. Genom egenkontroll över arbetsuppgifternas genomförande kan vi själva manövrera oss fram och undvika stressande arbetssituationer. Därmed undviker vi också obalans mellan kvalitetskrav och möjliga resultat. Arbetsgivaren ska se över arbetsmängden och skapa rutiner i syfte att öka den anställdes kontroll över sitt arbete, se till att det finns tillräckligt med tid och resurser för att den anställde ska kunna göra ett gott arbete. Stöd i organisationen Genom forskning vet man att kombinationen hög arbetsbelastning, lågt inflytande över det egna arbetet och otillräckligt stöd i organisationen utgör risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Den sociala gemenskapen och det sociala stödet på arbetsplatsen är viktiga faktorer för att skapa en känsla av samhörighet. För vår personliga och professionella utveckling behöver vi få en daglig feedback i form av uppmuntran, stöd och råd från arbetskamrater, arbetsledare och chefer. Det professionella stödet med till exempel tillgång till bollplank och handledning i eller utanför organisationen är speciellt viktigt i människovårdande arbeten. Det gäller också arbetsledare och chefer. Detta stöd har minskat i och med nedskärningar. Det administrativa stödet har minskat med ökad teknikanvändning. Ny teknik har gjort det möjligt för var och en att själv sköta hela arbetsprocessen, från beställning till avlämning. Men samtidigt som vi har fått större kontroll över hela arbetsprocessen har vi också ökat vår egen arbetsbelastning. Tillräckligt med stöd ska finnas i organisationen. Minska stressen i arbetslivet 3

4 Organisatoriska förändringar Ökad internationell konkurrens och budgetnedskärningar har skapat behov av ständiga förändringar i organisationerna. Marknadsanpassning och flexibilitet har blivit honnörsord i arbetslivet. Aktieägarna har förändrat sin syn på kapitalavkastning, från ett mer långsiktigt perspektiv till krav på snabba avkastningar. För att hålla börskursen uppe genomförs snabba organisatoriska förändringar. Begreppet kvartals ekonomi är myntat. Baksidan av de många, omfattande och snabba förändringarna blir tydlig i den energiförlust som drabbar de anställda, dels på grund av rädsla och oro att förlora sina arbeten, dels på grund av nya rutiner att sätta sig in i efter varje omorganisation. Omorganisationer medför alltid en påfrestning för de anställda, särskilt om de genomförs utan delaktighet och samverkan. Inför förändringar ska en analys av arbetsmiljökonsekvenser genomföras, en så kallad riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Planerade förändringar ska alltid föregås av konsekvensanalys/riskbedömning. Delaktighet ska genomsyra förändringsprocessen. Anställningsförhållanden Att arbeta i organisationer som är ifrågasatta, till exempel där det finns risk för nedläggning, neddragning, outsourcing eller privatisering, är energislukande för den anställde. Rädslan att förlora sitt arbete och bli arbetslös är stressande. Andra exempel på osäkra anställningsförhållanden är provanställning, vikariat, timanställning, säsongsanställning och projektanställning. Arbetsgivaren måste ge saklig information till anställda om framtiden, ge god information om stödinsatser, se över osäkra anställningsformer, öka tryggheten för tillfälligt anställda. Lön arbetsvärdering rättvisa Låga löner och lågt värderat arbete kan bidra till förekomsten av stressrelaterad ohälsa. Så även upplevelsen av orättvisa löner, till exempel när äldres löner hålls tillbaka i organisationen och inte värderas utifrån erfarenhet och kompetens. Sådant tär på individen och är i längden en riskfaktor för såväl individ som verksamhet. Kräv rättvis arbetsvärdering och rättvisa löner. Arbetsgivaren bör ha lönesamtal minst en gång per år med den anställde. Arbetsgivaren är skyldig att upprätta en handlingsplan för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska åtgärdas. Arbetsorganisation På arbetsmarknaden finns idag allt fler diffusa, komplexa, kravfyllda, resursfattiga och otrygga organisationer. Om organisatoriska och individuella mål, ansvar och värderingar inte är tydliggjorda blir organisationen på sikt skadlig för såväl individ som verksamhet. Genom missförstånd och konflikter binds de anställdas energi till konflikter istället för att användas till arbetsuppgifter och återhämtning. Ord som respekt och tolerans blir till slut något som endast finns kvar i dammiga policypärmar. Så småningom havererar den psykosociala arbetsmiljön, de anställda utmattas och verksamheten äventyras. Arbetsorganisationen måste vara tydlig. Alla anställda ska känna till syfte och mål med verksamheten samt de uppgifter och ansvar som åligger var och en. Teknikberoende Vårt arbetsliv har blivit allt mer teknikberoende och utvecklingen av nya produkter och system går fort. Maskiner och program varor förnyas och uppdateras i korta intervall. Många upplever den nya tekniken som svår och krånglig. Andra ser den som en tillgång. 4 Akademikerförbundet SSR

5 Teknikberoendet gör oss sårbara när störningar inträffar. När problem uppstår känner vi oss maktlösa och frustrationen blir stor när vi inte kan arbeta vidare med vårt arbete. Då ett redan hårt pressat tidsschema pressas ytterligare, ser vi övertid och helgarbete som den enda lösningen. Ständigt återkommande teknikproblem utan att någon åtgärd vidtas, skapar missnöje och upphov till konflikter på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska ge kontinuerlig utbildning på teknik- och dataområdet och ha en bra support, vilket är en förutsättning för ett lyckat resultat. Informationsflöde Omfattningen av och kvaliteten på tillgången av information i organisationen är grundläggande för att den anställde ska kunna lösa sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Tillräcklig och korrekt information vid rätt tidpunkt måste ges. Detta stöd spelar en allt viktigare roll i och med att vi har fått komplexare arbetsuppgifter att hantera, uppgifter som ställer extra krav på ett bra informationsflöde. Brist på information kan ge upphov till stress. Ibland kan vi få för mycket information och det blir svårt att sålla och fånga det som är väsentligt och relevant. Många har fått extra arbetsuppgifter och tvingas varje dag i sitt arbete ta emot och svara på mängder av e-post, samtidigt som det förutsätts att andra arbetsuppgifter ska löpa obehindrat. En översyn av e-posthantering och upprättande av policy och rutiner i frågan kan vara ett sätt att minska stressen. Arbetsgivaren ska skapa ett bra flöde av information, ha en väl känd policy och rutiner för e-posthantering. Riskfylld verksamhet Att arbeta i yrken där det ständigt förekommer hög risk för olyckor och sjukdomar är stressande. Detsamma gäller för arbeten där risk för hot och våld förekommer. God utbildning, skriftliga instruktioner och lämplig säkerhetsutrustning samt första hjälp och krisstöd minskar rädsla och incidenter i riskfyllda verksamheter. Arbetsgivaren ska göra riskbedömning, åtgärda och följa Arbetsmiljöverkets författningar som berör den riskfyllda verksamheten, ha en beredskap för första hjälpen och krisstöd, ha nära kontakt med polis, räddningstjänst och hälsovård och ta hjälp av dem. Kompetens Att försättas i svåra och ohanterliga situationer på grund av bristande kompetens och erfarenhet är stressande och på sikt ohälsosamt. Det är också skadligt för verksamheten. Den anställde har rätt till den utbildning som krävs för att lösa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt. I verksamheter där vi använder oss själva som redskap i arbete med andra människor, till exempel vid medicinskt, psykologiskt och socialt arbete och i samband med personalarbete kan handledning både mildra stress och bidra till professionell utveckling. Arbetsgivaren ska därför kunna erbjuda sådan handledning. I vissa fall även mentorskap, speciellt i ett initialt skede. Det är viktigt att våga be om utbildning när behov finns. Arbetsledningen ska också försäkra sig om att den anställde har tillräckliga kunskaper för att klara arbetet. Arbetsgivaren ska ge den anställde en god introduktion och kontinuerlig utbildning. Individuella kompetensutvecklingsprogram bör finnas. Möjlighet till handledning ska finnas vid behov. Minska stressen i arbetslivet 5

6 Arbetstider och arbetsformer Styrda/låsta arbetstider och arbetsformer som vi själva inte kan påverka kan skapa obalans mellan arbete, familj och egna aktiviteter. Ur stressynpunkt är det därför önskvärt med flexibla arbetstider och arbetsformer som ger de anställda möjlighet att påverka och styra till exempel tidsgränserna mellan olika förpliktelser och aktiviteter i livet. Men flexibiliteten kan också bli ett gissel. Vi blir så flexibla att vi alltid är i arbete och inte får den återhämtning vi behöver. Exempel på detta ser vi i det moderna arbetslivet med sitt gränslösa arbete som innebär att vi kan arbeta när och var som helst och där arbete och fritid flyter in i varandra. Vi måste därför lära oss att arbeta under friare arbetstider och arbetsformer för att minska riskerna för ohälsa. Vi ska ha kunskaper om hur vi själva kan begränsa och styra våra arbetsinsatser så att vi får balans i livet och tid till återhämtning och inte ständigt är i arbete, vare sig fysiskt eller mentalt. Anställda ska kunna påverka sina arbetstider och ges möjlighet till flexibla arbetsformer. Arbetsgivaren bör se till att de anställda får utbildning och information om hur de kan arbeta under flexibla arbetstider och arbetsformer på ett hälsosamt sätt. Signaler Företeelser som kan tyda på en stressad organisation: Omfattande övertid i organisationen som helhet, eller hos enskilda medarbetare Dold övertid, det vill säga självvald övertid utan ersättning Konflikter och kränkande särbehandling i organisationen Ökad sjukfrånvaro och ökat antal arbetsskadeanmälningar Ökat riskbeteende och många olyckstillbud Minskad arbetsprestation, effektivitet och kreativitet i organisationen som helhet, eller hos enskilda medarbetare Kortsiktighet och dåligt underbyggda beslut Sämre kvalitet på produkter och tjänster och minskat förtroende från kunder, klienter eller allmänhet Ökade kostnader för ineffektivitet, sämre kvalitet, frånvaro, personalomsättning och rehabiliteringsverksamhet Anställd har drabbats av arbetsrelaterat utmattningssyndrom Om det finns tecken som tyder på stress i organisationen ska en genomgång av arbetsförhållanden göras. Att uppmärksamma signaler är en viktig chefs- och arbetsledaruppgift eftersom signalerna säger något om arbetsmiljön på arbetsplatsen. Medarbetarna har också skyldighet att vara uppmärksamma och påtala brister. Som ansvarig för arbetsmiljö och verksamhet har emellertid chefer och arbetsledare en speciell skyldighet att reagera och agera vid tecken på brister i arbetsmiljön. Vi är alla varandras arbetsmiljö samtidigt som vi är varandras skyddsombud. 6 Akademikerförbundet SSR

7 Tips för att motverka stress och ohälsa Råd till medlemmen Lyssna på och respektera kroppens signaler. Acceptera inte ständig övertid och för stor arbetsbelastning. Lär dig att säga NEJ. Isolera dig inte från arbetsgruppen, behåll den sociala samvaron. Ta kontakt med chef/arbetsledare och ditt fackliga ombud och påtala missförhållandena. Lista och prioritera dina arbetsuppgifter tillsammans med chef/arbetsledare. Begär ett medarbetarsamtal och diskutera med din chef/arbetsledare hur du skulle vilja förändra och utveckla ditt arbete. Planera arbetet så att det finns utrymme för oförutsedda händelser. Avsätt tid till reflektion och uppföljning i arbetet. Reservera tillräckligt med tid för dig själv till vila och rekreation. Tänk igenom dina värderingar på arbete och vad som är viktigt för dig i livet. Du behöver inte vara bäst i världen i ditt arbete. Vårda din hälsa genom bra kost, motion och mental avkoppling gör något roligt. Krav på arbetsgivaren Bedriv ett systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar stressproblematiken. Tydliggör verksamhetens mål och arbetsuppgifter. Det ska finnas balans mellan mål och medel. Det ska finnas tillräckligt med administrativt, socialt och professionellt stöd i organisationen. Tydliggör de gemensamma spelreglerna, till exempel etiska regler, lönepolicy. Ge tillräcklig introduktion till nyanställda och utbildning för nya arbetsuppgifter. Erbjud kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Skapa arbeten med handlingsfrihet. Erbjud flexibla arbetstider och arbetsformer. Ha en god förberedelse vid förändringar, bygg på delaktighet och gör konsekvensanalys och riskbedömning. Se till att det i organisationen finns en lyhördhet för signaler om stress, konflikter, mobbning, upplevda orättvisor och så vidare. Vidta omedelbara åtgärder mot missförhållanden i organisationen. Nyttja kompetensen hos företagshälsovården eller motsvarande. Bedriv en aktiv arbetsanpassningsoch rehabiliteringsverksamhet. Minska stressen i arbetslivet 7

8 Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för akademiker. Medlemmarna är beteendevetare, ekonomer, personalvetare, samhällsvetare eller socionomer och arbetar i såväl offentlig som privat sektor. Många är också egenföretagare eller chefer. Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till professionell yrkesutövning. Med över medlemmar är vi det fjärde största förbundet i Saco. Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala och centrala arbete. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens Akademikerförbundet SSR / april 2011 Akademikerförbundet SSR Box 12800, Stockholm tel , fax kansli@akademssr.se