Vindkraftspark Aldermyrberget Projektbeskrivning, utkast
|
|
- Karolina Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vindkraftspark Aldermyrberget Projektbeskrivning, utkast April 2011
2 Innehåll Projektbeskrivning, utkast Administrativa uppgifter Bakgrund Presentation av bolaget Varför vindkraft Skickade remisser Lokalisering, Omfattning och utformning Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden Omfattning och utformning Antal vindkraftverk och placering Typ av vindkraftverk Teknisk beskrivning av projektet Anläggningsskedet Driftskedet Ljud Skuggor Avvecklingsskedet Elanslutning Områdesbeskrivning Områdets användning och karaktär Naturvärden Kulturmiljö och Arkeologi Rovfågel Förutsedd miljöpåverkan Påverkan på människor Visuell påverkan Ljud Skuggor Friluftsliv Risker Påverkan på Rennäringen Växtlighet/Naturvärden
3 6.4 Fågel Fladdermöss Kulturmiljö och Arkeologi Hushållning med resurser Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta Lokalt ägande i vindkraftspark Aldermyrberget - vindkraftsandelar Vindkraftsfond - bygdepeng
4 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER wpd Onshore Aldermyrberget AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Kontaktperson: Maria Röske wpd Scandinavia AB m.roske@wpd.se
5 1 BAKGRUND wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning cirka åtta kilometer norr om Jörn, ca 55 km nordväst om Skellefteå, i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Anläggningen består av maximalt sex vindkraftverk med en total maximal uteffekt av 21 MW. Markägare är Sveaskog. wpd Scandinavia avser att söka bygglov för vindkraftsanläggningen enligt Plan- och bygglagen hos Skellefteå kommun. En Miljöanmälan kommer också att lämnas in till Miljönämnden i Skellefteå kommun enligt Miljöbalken. Detta dokument är ett utkast till projektbeskrivning och redogör för projektet och miljön i området. 1.1 PRESENTATION AV BOLAGET Projektet att etablera en vindkraftspark vid Aldermyrberget norr om Jörn, Vindkraftspark Aldermyrberget, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Aldermyrberget AB. wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. 5
6 wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftprojekt, bland annat onshoreprojekten Tandsjö, Hittsjön och Tallträskliden samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av fler än vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av över MW. Vi är idag cirka 600 medarbetare i 20 olika länder. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. E E Exempel på wpd:s projekt VARFÖR VINDKRAFT Vinden är oändlig och kan användas som energikälla. Den är gratis, skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka TWh. Vindkraften i Sverige producerade 2010 ca 3,5 TWh el vilket motsvarar cirka 3 % av elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har ökat något de senaste åren och uppgick under 2010 till cirka 600 MW, medan flera EU-länder bygger mer än MW årligen. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. 6
7 Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1 Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för kolkondens, storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då kommer elkundernas pris följaktligen att sjunka. Hur mycket lägre det blir beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 1.3 SKICKADE REMISSER För att initialt kunna bedöma områdets lämplighet har wpd skickat remisser till LFV (flyg), försvaret, TV- och telebolag. I ett bygglovsärende ligger det dock formellt på kommunen att skicka remisser när ärendet inkommit. 1 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober
8 2 LOKALISERING, OMFATTNING OCH UTFORMNING 2.1 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Aldermyrberget ligger i Skellefteå kommun cirka åtta kilometer norr om Jörn och cirka 55 kilometer nordväst om Skellefteå. Jörn är närmaste samhälle, avstånd till närmaste hus är cirka meter. Området utgörs av ett skogsområde där det bedrivs skogsbruk och är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse för Vindbruk. Arrendeområdet är cirka 396 hektar och projektområdets storlek utgör totalt cirka 396 hektar. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 72 meters höjd) är årsmedelvinden i området cirka 6,7 meter per sekund. Enligt beräkningar utförda på uppdrag av wpd är årsmedelvinden cirka 7,0 meter per sekund på 100 meters höjd vid de planerade platserna. Att platsen ligger på en hög och fri kulle ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. En mätmast planeras sättas upp under våren/sommaren 2011 för att få mer exakta uppgifter om vinden på sajten. 2.2 PLANFÖRHÅLLANDEN Ingen Detaljplan eller Områdesbestämmelser finns för området. Kommunen arbetar dock i dagsläget med en översiktsplan för vindkraft. Den planerade vindkraftsparken ligger inom ett riksintresseområde för vindbruk (3 kap 8 MB). I området där vindkraftsparken planeras finns i övrigt inga riksintressen eller reservat OMFATTNING OCH UTFORMNING Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan verken för att de inte ska skapa lä och turbulens för varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara minst 400 meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle 2 För information om olika värden i vindkraftsparkens närområde, se kapitel 5. 8
9 produktionen sjunka och slitaget på vindkraftverken bli större. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket normalt är högst 40 db(a) invid fasaden nattetid 3. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet och förekomst av skyddade habitat, arter eller fornlämningar. Utifrån ovan anförda variabler har wpd tagit fram en parklayout med sex vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken är mellan 400 och 500 meter. Preliminär parklayout 3 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 9
10 2.3.2 Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt om 2 4 MW. Vindkraftverket till höger är ett exempel på den typ av vindkraftverk wpd avser att använda. Maximal totalhöjd kommer att bli 150 meter. Det är i detta skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk eller vilken navhöjd som är mest lämplig för platsen. Beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar har genomförts med N100, 100 meters navhöjd, som exempel. Enligt våra tidiga beräkningar är medelvindhastigheten cirka 7 meter per sekund på 100 meters höjd. Ett alternativ med sex stycken 2 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på cirka 36 GWh eller 36 miljoner kwh vilket skulle räcka för att försörja drygt personer med hushållsel 4. 4 Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = kwh/person. 10
11 3 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 3.1 ANLÄGGNINGSSKEDET Närområdet hyser en del befintliga vägar. Dessa kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att möjliggöra transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den varierande påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Förslag till vägdragning De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda 11
12 massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs senast cirka fem veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Exempel på konstruktion av fundament, foto wpd Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt någon vecka och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Montering av vindkraftverk, foto wpd 12
13 3.2 DRIFTSKEDET Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser cirka 4-25 meter per sekund. Blåser det mer än 25 meter per sekund ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 meter per sekund. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 % av tiden. Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en driftcentral. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan stora skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon vanligtvis någon eller ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis sex månader. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är schwichande och kommer från turbinbladen. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig. Resultatet från ljudberäkningen redovisas på nästa sida. Beräkningen baseras på ljudemission från rotornavet. Ljudemissionen mäts när det blåser cirka 8 m/s på 10 meters höjd, enligt internationell standard. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet ofta av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Riktvärdet 40 db(a) överskrids enligt beräkningen inte vid någon bostad eller fritidshus. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock aldrig hörbara eller kännbara nivåer. 13
14 Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken, Nordex N100, 100 meters navhöjd, källjud 106 db(a) 14
15 3.2.2 Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts. Vid dessa beräkningar antas det att himlen alltid är molnfri, att vindkraftverket står på en öppen yta i 90 graders vinkel mot solen och att verket alltid går (dvs även här en så kallad worst case-beräkning ). Resultatet från skuggberäkningen redovisas nedan. Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år och 30 minuter per dag överskrids inte vid någon bostad eller något fritidshus. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, Nordex N100, 100 meters navhöjd 15
16 I enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, kommer vindkraftverken markeras med medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. 5 Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral på distans via telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon någon eller ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 3.3 AVVECKLINGSSKEDET Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 5 Se LFS 2008:47. 16
17 4 ELANSLUTNING Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer vid behov att sökas härför. Den elektricitet som produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt kunna matas in i kraftnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. I detta fall planeras en luftledning dras till befintlig kraftledningsgata, längs med befintlig kraftledning fram till befintlig transformatorstation söder om Jörn, se bilden nedan. Ledningen beräknas bli cirka 12 kilometer lång. Möjlig anslutningspunkt till elnätet 17
18 5 OMRÅDESBESKRIVNING 5.1 OMRÅDETS ANVÄNDNING OCH KARAKTÄR Etableringsområdet ligger i ett skogsområde. Runtomkring området finns byar, exempelvis Storträsk, Jörn och Österjörn. I området bedrivs skogsbruk och rennäring. Berörd sameby är Mausjaure sameby (Gränsbestämt område, Vinterårstidsland) Vindkraftsparken ligger delvis i ett så kallat Uppsamlingsområde. Enligt uppgift från Mausjaure sameby har även Svaipa sameby nyttjat Aldermyrberget vid olika tillfällen, även om området formellt tillhör Mausjaure sameby. Mausjaure sameby är en skogssameby som har sina åretruntmarker i Arvidsjaurs kommun. Samebyns totala område uppgår till km2 ( hektar). Samebyn har tre renskötselföretag och sammantaget har de ca renar (högsta tillåtna antal djur i vinterhjorden är 3 500). I den planerade vindkraftsparkens närområde finns områden av riksintresse för rennäringen. Det närmaste området av riksintresse ligger mindre än en kilometer sydväst om vindkraftsparken. Översiktskarta rennäringen 5.2 NATURVÄRDEN I området där vindkraftsparken planeras finns inga riksintressen eller reservat med avseende på naturvärden. Cirka fem kilometer sydväst och tio kilometer nordost om området finns områden som är klassade som riksintresse Naturvård. De höga naturvärdena i området sydväst om den 18
19 planerade vindkraftsparken betingas dels av de särpräglade terrängformerna, dels av de stora opåverkade myrvidderna med sitt rika växt- och djurliv. Området nordöst om vindkraftsparken är av riksintresse för sitt geovetenskapliga värde då det omfattar en del av en dalgång som bildades före den senaste istiden, mellan Ålsån i nordväst och Degervattnet i sydost. Cirka åtta kilometer sydväst om området finns även ett område av riksintresse för värdefulla ämnen och material. Samtliga angivna områden finns angivna på kartan nedan. Översiktskarta intresseområden Enligt en inventering utförd av Sveaskog finns det ett område med nyckelbiotoper direkt nordost om den planerade vindkraftsparken, se kartan på nästa sida. Gul färg, NV-OkL, är vad Sveaskog kallar naturvårdslokaler som de har hög ambition att bevara. I det område som är aktuellt för vindkraftsparken har inga nyckelbiotoper hittats. 19
20 Resultat av inventering, Sveaskog Under våren 2011 görs en markstudie på uppdrag av wpd för att identifiera eventuella naturvärden. 5.3 KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI Det finns inga kända områden av värde för kulturmiljön eller arkeologi i eller i anslutning till den planerade vindkraftsparken. En studie med syfte att identifiera värden för kulturmiljön utförs på uppdrag av wpd under våren ROVFÅGEL Det finns inga kända häckningsplatser för örn i anslutning till projekteringsområdet. En studie av förekomst av Berguv och Kungsörn i området genomfördes under mars-april 2011 på uppdrag av wpd och då observerades inte heller några häckningsplatser. 20
21 6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 6.1 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att det kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och, eftersom upplevelsen är subjektiv, vem som tillfrågas. Havsnäs Vindkraftspark, foto wpd Landskapet kring området där vindkraftsparken planeras är kuperat och till stor del täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. Vindkraftsparken kommer dock att synas väl från sjöstränder, myrar, kalhyggen och andra öppna platser i närområdet samt från höga platser. Landskapet innehåller i övrigt inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara tydlig. Fotomontage har tagits fram för att ge en bild av hur etableringen kan komma att se ut från olika platser. Tre av dessa visas nedan. Den första bilden visar de foto-positioner som använts för fotomontagen. 21
22 22
23 Från Långnästräsk Från Långnästräsk, samma bild men med ringar runt vindkraftverken för ökad synlighet 23
24 Från Storträsk Från närmaste asfalterade vägen (öster om parken) 24
25 6.1.2 Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Ljudet från vindkraftverken beräknas understiga 40,0 db(a) vid närmast belägna hus, när det blåser åtta meter per sekund på tio meters höjd (se avsnitt ovan) och därmed följs de rekommenderade riktvärdena. Källa: Naturvårdsverket, rapport Kartläggning av bullerfria områden Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan vara besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år eller 30 minuter per dag. wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se avsnitt Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader. Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan på grund av skuggor förväntas bli liten Friluftsliv Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning. Friluftsaktiviteter såsom jakt eller svamp- och bärplockning eller möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftsetablering Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för is-kast 6. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 meter per sekund. 6 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. 25
26 Ingen bebyggelse finns inom ett sådant avstånd från de planerade vindkraftverken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning et cetera bedöms vara liten. För att minimera risken för skador planeras varningsskyltar att sättas upp. De vindkraftsverk som kommer att användas kommer med största sannolikhet ha någon form av anti is system för att minimera risken för is-kast. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. 6.2 PÅVERKAN PÅ RENNÄRINGEN Det finns få undersökningar om huruvida vindkraftverk kan störa renar. De undersökningar som gjorts 7 visar inte någon negativ effekt för renar. En viss osäkerhet kan dock ligga i resultaten eftersom undersökningarna inte med säkerhet går att överföra till naturliga förhållanden för renar, samt att man inte tagit hänsyn till hela flockars beteende vid studierna. Erfarenheter från ett flertal samebyar visar att renarna inte verkar störas av själva vindkraftverken 8. Det finns dock risk för att renarna kan komma att störas under byggfasen om de befinner sig i närområdet. Annars är sannolikt ökad mänsklig aktivitet i området samt förekomst av nya vägar och ledningsgator det största störningsmomentet för renarna. Det är också det som Mausjaure sameby uttryckt sin oro över vid ett första möte. Fler samtal kommer att föras med berörd sameby med syfte att om möjligt minimera påverkan på rennäringen och komma överens om ekonomisk kompensation. 6.3 VÄXTLIGHET/NATURVÄRDEN Påverkan på flora beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid byggnation av eventuella tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken förväntas floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma när arbetena väl är avslutade. Den fortsatta planeringen av parklayout, uppställningsplatser, väg- och kabeldragning kommer att ske med hänsyn till eventuella känsliga områden. 6.4 FÅGEL Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan är liten 9. Idag sker normalt cirka 0-10 kollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar cirka fåglar per i Sverige och kan jämföras med att minst 6-7 miljoner fåglar dör i Sverige per år i trafiken. De arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation men vissa arter kan möjligtvis 7 Vindkraft och Renar. En studie med bilder från Rodovålen. Arivind AB, Flydal & Reimers Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands Län En pilotstudie. Madeliene Larsson. 9 Vindvals lägesrapport Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan resultat från forskning inom Vindval Rapport
27 komma att påverkas lokalt om man inte tar hänsyn till viktiga fågelområden vid val av lokalisering. De arter som löper störst risk att påverkas av vindkraft är de som har hög årlig överlevnad och låg reproduktionstakt, till exempel Kungsörn och Havsörn, och som häckar inom eller i närheten av en vindkraftspark. Idag räknar man med 0,07-0,14 döda rovfåglar/vkv/år i Sverige men detta inkluderar då flera platser där ingen hänsyn tagits till häckande rovfåglar vid lokaliseringen. Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart 10. Det vanligaste för de arter som undviker vindkraft är ett avstånd på cirka 100 meter men för vissa arter har störningseffekten observerats på upp till 800 meter från vindkraftverken. I regel är habitatförstöring inget problem för landbaserad vindkraft, såvida inte lokaliseringen sker inom fågelskyddsområde. 6.5 FLADDERMÖSS När det gäller kollisioner har undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och migrationsperioden (slutet av augusti-september). Risken är även högre om verken placerats som flaskhalsar i landskapet, då avståndet mellan vindkraftverken är mycket litet eller då fladdermössen födosöker i den omedelbara närheten. De områden som kan vara av intresse är främst våtmarkspartierna och åar som kan fungera som transportsträckor. I norra delarna av Sveriges inland är endast ett fåtal fladdermusarter påträffade. I de inre delarna av Gävleborgs och Jämtlands län förekommer nordisk fladdermus, vattenfladdermus och mustasch/brandts fladdermus, samt möjligen fransfladdermus. Längre norrut minskar antalet arter ytterligare och i nordligaste Norrland är endast nordisk fladdermus påträffad. Längs kusten kan dock artantalet fläckvis vara större. Nordisk fladdermus och vattenfladdermus tillhör Sveriges vanligaste arter. Brandts fladdermus är också en vanligt förekommande art i norra Sverige men är svår att särskilja från mustaschfladdermus, som tycks ha en nordgräns i höjd med norra Gävleborgs län. Fransfladdermus är klassad som sårbar (VU) i den Svenska rödlistan från 2010, men förekommer endast sporadiskt norr om Gävleborgs län. wpd kommer att undersöka vilken befintlig kunskap som finns angående fladdermöss i aktuellt området. Förekomsten av fladdermus i området väntas dock vara begränsad. 10 Naturvårdsverket Effekter av störningar på fågel. 27
28 6.6 KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI Om värden för kulturmiljön eller arkeologi skulle påträffas under projekteringen kommer wpd följa de regelverk som finns beträffande detta. Till exempel ska då Länsstyrelsen kontaktas HUSHÅLLNING MED RESURSER Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket de är bäst lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användningen av förnyelsebara material och energi ska främjas. I området bedrivs idag skogsbruk och rennäring. Endast en begränsad areal kommer att upptas av nya vägar och uppställningsplatser, mindre än två procent av det totala området. I övrigt begränsar inte en vindkraftetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk. På vilket sätt rennäringen påverkas kommer att diskuteras med företrädare för berörda samebyar. Vindkraft utgör en förnybar energikälla som främst ersätter el producerad med fossila bränslen i det Nordiska kraftsystemet. Kostnaden för produktion av el med vindkraftverk avgörs till största del av vilka vindförhållanden som råder på platsen och en skillnad i årsmedelvind på 0,1 meter per sekund ger signifikanta skillnader i produktionskostnaden. För att hålla kostnaden för produktion av el från vindkraft så låg som möjligt och därmed erhålla ett stabilt el- och elcertifikatpris för konsumenter och industrier är det av samhällsekonomiskt intresse att vindkraftsanläggningar tillåts lokaliseras på platser där det råder goda vindförhållanden. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 36 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kondenskolkraftverk med ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs 12. Detta motsvarar koldioxidutsläpp från drygt 20 miljoner mil bilkörning Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt skada en fast fornlämning. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Om byggnationen medför ett ingrepp i en fast fornlämning krävs tillstånd enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen. Länsstyrelsen får lämna tillstånd endast om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i proportion till dess betydelse. 12 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, Öko- Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kilo koldioxidutsläpp). 13 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO2/mil. 28
29 7 INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN OCH LOKAL NYTTA Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 200 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan cirka 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 18 MW (6 stycken 3 MW-vindkraftverk) beräknas detta ge cirka 90 årsverken. Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av år. Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning LOKALT ÄGANDE I VINDKRAFTSPARK ALDERMYRBERGET - VINDKRAFTSANDELAR Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer wpd att erbjuda möjligheten att köpa vindkraftsandelar i ett av vindkraftverken. Försäljningen planeras ske i samarbete med ett befintligt vindkraftskooperativ som driver vindkraftverket utan vinstintresse. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende, i 2:a hand innevånare och företag i kommunen och i 3:e hand till angränsande kommuner. Som andelsägare producerar man i princip sin egen el och minskar därmed de egna elkostnaderna. Man slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris. Dessutom bidrar du till att minska koldioxidutsläppen. Kontakta gärna wpd om du är intresserad av att veta mer om vindkraftsandelar eller vill anmäla ditt intresse. 7.2 VINDKRAFTSFOND - BYGDEPENG wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark Aldermyrberget, så att de som berörs också ska få nytta av anläggningen. Pengarna betalas förslagsvis till en vindkraftsfond, ur vilken de som bor och verkar i berörda byar kan söka pengar för projekt som utvecklar bygden. Ersättning motsvarande 0,5 % av bruttoinkomsten uppskattas för denna park med 6 verk ge cirka kr per år vilket genererar cirka 2,5 miljoner kr på 20 år Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi Beräknad produktion kwh per år, antagen ersättning el och elcertifikat totalt 70 öre/kwh. 29
Vindkraftspark Tallträskliden Projektbeskrivning, utkast
Vindkraftspark Tallträskliden Projektbeskrivning, utkast Maj 2011 Innehållsförteckning Projektbeskrivning, utkast... 1 1 Administrativa uppgifter... 4 1.1 Sökanden... 4 1 Bakgrund... 5 1.1 Presentation
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merSamrådsunderlag om vindkraft på Broboberget
Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merTjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning
Vindkraftspark Tjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning April 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 1.1 ANMÄLAN OM ÄNDRAD VERKSAMHET 1.2 PRESENTATION AV BOLAGET 1.3 VARFÖR VINDKRAFT 1.4 TIDPLAN
Läs merMänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Läs merSamråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande
Läs merVindkraftspark Aldermyrberget Verksamhetsbeskrivning
Vindkraftspark Aldermyrberget Verksamhetsbeskrivning oktober 2011 Verksamhetsbeskrivning Vindkraftspark Aldermyrberget Text wpd Scandinavia AB Studier av Natur och Arkeologi Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet
Läs merOrrbergets vindpark. Projektbeskrivning
Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merDegerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning
Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.
Läs merVindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merÅmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning
Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merUppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
Läs merSäliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merVindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V
Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd 2011-09-20 Samrådsunderlag 2010-08-14 V-1109-13 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING...
Läs merTönsen vindpark. Projektbeskrivning
Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merTönsen vindpark. Projektbeskrivning
Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merBrännlidens vindpark. Projektbeskrivning
Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merVindkraftspark Forsvidar Underlag för samråd
Vindkraftspark Forsvidar Underlag för samråd Maj 2011 Samrådsunderlag Vindkraftspark Forsvidar Text wpd Scandinavia AB Förstudie Natur och Arkeologi Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merBröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16
Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag
Läs merRöbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning
Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merVindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun
Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merFallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning
Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVälkomna till samråd angående Hån vindpark
Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merKompletterande samrådsunderlag för de planerade vindkraftsprojekten Broboberget och Lannaberget
Kompletterande samrådsunderlag för de planerade vindkraftsprojekten Broboberget och Lannaberget wpdonshorebroborgetabochwpdonshore LannabergetABplanerarföruppförandetavtvånära liggandevindkraftsparkerirättviksochovanåkers
Läs merHornamossens vindpark. Projektbeskrivning
s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merTillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila
Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,
Läs merHornamossens vindpark. Projektbeskrivning
Hornamossens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merStöllsäterberget Underlag för samråd
Vindkraftspark Stöllsäterberget Underlag för samråd September 2012 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 6 2.1. Presentation av bolaget... 6 2.2. Varför vindkraft... 7 2.3. Ärendets
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merTandsjö Samrådsunderlag för ändringstillstånd
Vindkraftspark Tandsjö Samrådsunderlag för ändringstillstånd December Bakgrund wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning med maximalt 12 vindkraftverk vid Tandsjö i Ljusdals kommun, Gävleborgs
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Läs merSAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15
SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg
Läs merSamrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten
Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merVindkraftpark Gullberg
Underlag för Samråd - Arbetsmaterial Vindkraftpark Gullberg Administrativa Uppgifter 1.1 Sökanden Nordex Energy GmbH Sweden Technosite, Kungsgatan 62 753 18 Uppsala Organisationsnummer: 516404-7374 Kontaktperson:
Läs merLannaberget Underlag för samråd
Vindkraftspark Lannaberget Underlag för samråd Mars 2012 1 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 5 2.1. Presentation av bolaget... 5 2.2. Varför vindkraft... 6 3. PROJEKTBESKRIVNING...
Läs merVindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14
Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning 2 3 Om projektet OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot en hållbar
Läs merVind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.
Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids
Läs merVindkraftspark. Klöverberget
Vindkraftspark Klöverberget Maj 2016 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 5 Presentation av bolaget... 6 Varför vindkraft... 6 Ärendets gång...10 Tidplan...10 Remisser... 11 3. PROJEKTBESKRIVNING...
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.
Läs merProjektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun
Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs
Läs merAnsökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun
Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor
Läs merProjektidé Vindkraft Tokeryd
Vindkraft Bakgrund O2 är ledande inom storskalig landbaserad vindkraft i Norden. Företaget utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsanläggningar. Dessutom pågår affärsutveckling inom
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merProjektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning
Projektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning Bakgrund OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar energisektor
Läs merVindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft
Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merGranbergs vindpark. Projektbeskrivning
s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GRANBERG 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot en
Läs merBilaga 3. Teknisk beskrivning
Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merSTORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län
Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och
Läs merSamrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00
Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting
Läs merLuongastunturis vindpark. Projektbeskrivning
Luongastunturis vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING LUONGASTUNTURI 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merVindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet
Läs merSamråd om vindpark Sögårdsfjället
Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll
Läs merSamrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008
Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun
Läs merRödstahöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Rödstahöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖDSTAHÖJDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merHögkölens vindpark. Projektbeskrivning
Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Läs merKorpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp I
Korpfjällets vindpark Projektbeskrivning Etapp I PROJEKTBESKRIVNING KORPFJÄLLET I 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merLJUD. fall -beräkning.
VKS Vindkraft Sverige AB LJUD Ljud från vindkraftverk Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och består av ett aerodynamiskt, svischande ljud. För vindkraft tillämpas i Sverige som regel
Läs merKommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
Läs merVattenfalls vindkraftprojekt
Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner
Läs merbyter Vi ser till riktning att tankarna
Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del
Läs merKompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning
Läs merHögkölens vindpark. Projektbeskrivning
Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merFJÄLLBERGET SAXBERGET
Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress
Läs merRämsbergets vindpark. Projektbeskrivning
Rämsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÄMSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merOm Vindkraft. Sverige & EU
Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merVindkraftspark. Råliden
Vindkraftspark Råliden Juli 2015 2 (46) Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 2. BAKGRUND... 7 Presentation av bolaget... 8 Varför vindkraft... 8 Ärendets gång...10 Tidplan... 11 Remisser... 11 3.
Läs merBrahehus vindpark. Projektbeskrivning
Brahehus vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRAHEHUS 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merE.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge
E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT
Läs merMässingbergets vindpark. Projektbeskrivning
Mässingbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING MÄSSINGBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar
Läs merMKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.
Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson
Läs merGlötesvålens vindpark. Projektbeskrivning
Glötesvålens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GLÖTESVÅLEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merFageråsens vindpark i Malung-Sälens kommun
Projektbeskrivning Fageråsens vindpark i Malung-Sälens kommun Fotomontage från Skördrisberget Projektbeskrivningen är en sammanställning över hur projektet ser ut efter senaste kompletteringen till tillståndsansökan
Läs merSAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK
SAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK 2013-09-05 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Kullboarp Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg 5 anställda
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merBroboberget Underlag för samråd
Vindkraftspark Broboberget Underlag för samråd Maj 2012 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 5 2.1. Presentation av bolaget... 5 2.2. Varför vindkraft... 6 3. PROJEKTBESKRIVNING...
Läs merSAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun
SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merÅmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning
Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning 2 projektbeskrivning tönsen projektbeskrivning åmot-lingbo 3 Åmot - Lingbo Om projektet Åmot - Lingbo OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar
Läs merSamra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Läs merVindkraftspark. Tandsjö Miljökonsekvensbeskrivning
Vindkraftspark Tandsjö Miljökonsekvensbeskrivning juni 2010 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Tandsjö Text wpd Scandinavia AB Studier natur och arkeologi Ecocom Kartmaterial Ur Översiktskartan
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merProjektbeskrivning. Vindkraft Täfteå Umeå kommun
Projektbeskrivning Vindkraft Täfteå Umeå kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sökanden... 2 Presentation av projektet... 3 Produktion och miljönytta... 4 Lokal nytta...
Läs merVindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén
Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd
Läs mer