Kroniskt smärtande senor vad vet vi om dem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kroniskt smärtande senor vad vet vi om dem?"

Transkript

1 Kroniskt smärtande senor vad vet vi om dem? Sture Forsgren Professor i anatomi, Inst. för integrativ medicinsk biologi Kroniskt smärtande senor är ett problem som gör att många inte kan motionera på ett bra sätt. Senorna är de vävnader som fäster musklerna vid benen och de består framför allt av det fiberbildande proteinet kollagen. Hälsenan (akillessenan) är en stor sena som vi har studerat en hel del här i Umeå och som många har besvär från. Minst lika intressant är knäskålssenan (patellarsenan), som kommer ifrån lårmuskeln och går via knäskålen ner till ett fästställe på ett av de båda benen i underbenet, skenbenet (tibia). Den är väldigt ofta utsatt för både skador och kroniska besvär inte minst hos relativt unga personer som är aktiva i hoppgrenar. Det finns naturligtvis många andra senor i kroppen som kan drabbas av besvär med andra symtom och som kräver lite annan behandling. Innan jag går mer specifikt in på hälsenan och knäskålssenan vill jag nämna några sådana exempel: En vanlig typ av senbesvär brukar komma om man plötsligt börjar springa mycket på våren utan att ha sprungit alls under vintern det kallas löparknä och drabbar den sena som fäster vid yttre delen av knäleden. De som är hjulbenta eller springer mycket på fotens utsida drabbas oftare. Området kan bli så ömt och svullet att man måste ligga lågt med sin löpning ett bra tag. Orsaken är alltså att man har startat lite för häftigt. Liknande senbekymmer, men från insidan av knäet, har ofta att göra med dåliga löpskor. Det brukar kalllas gåsfotbesvär. Termen har att göra med anatomin hos de senor som löper in här: Seninfästningarna ser ut som en gåsfot. Andra problem, som jag bara vill 50

2 nämna som hastigast, kan uppstå där senorna går i höljen, senskidor. Framför allt vid handleder och fotleder är det inte ovanligt med smärtsamma senskideinflammationer. Dessutom finns slemsäckar intill väldigt många senor. Blir en sådan inflammerad får man väldigt ont och en sådan slemsäcksinflammation (bursit) kan ibland vara svår att skilja från besvär från senan eller muskeln. Det gäller att kunna anatomin och veta var slemsäckarna finns. En sådan plats är t.ex. där hälsenan löper invid hälbenet, en annan är där en sena fäster vid armbågsregionen. Ett särskilt problem med hälsenan är att man kan få den avsliten, en s.k. ruptur. Det har inte med kronisk smärta att göra utan brukar inträffa i plötsliga situationer; klassiska exempel är vid tennis- eller badmintonspel. Det kräver speciell behandling, inklusive kirurgi. Det som jag tänkte berätta närmare om är emellertid kroniska smärtor från hälsenan och knäskålssenan. Det är tillstånd som vi har studerat väldigt mycket här i Umeå kliniskt på Idrottsmedicin, framför allt av professor Håkan Alfredson, och mer experimentellt av oss på anatomiavdelningen. Det som framför allt utmärker de här sensmärtorna är att man vid undersökningen kan se ett ökat blodflöde. Det framgår tydligt med en speciell teknik, doppler, och man ser det ökade blodflödet vid det ställe där besvären egentligen är som värst. För att en sena ska hålla ihop och fungera är det viktigt att sencellerna fungerar väl och producerar ett så bra kollagen som möjligt. I den yttre delen av senan har man stora blodkärl och dessutom löper där stora nervbuntar, Figur 1. Några blodkärl går in i senan, men de är inte så stora utan det största blodtillflödet sker i senans yttre delar, som delvis innehåller mer löst organiserad bindväv med både nerver och blodkärl. Strukturerna är alltså väldigt olika i senans inre och yttre delar. Det finns nästan inga nerver inne i senan och det kommer jag snart tillbaka till. Det är via nervtrådarna i den yttre delen av senan som man känner det mesta av sensmärtan därför att de har mottagarställen för smärtsubstanser exempelvis substans P. I den här regionen sker ett intrikat samspel mellan nerver och blodkärl. I senan hos en person som verkligen har stora smärtbesvär ser man att sencellerna är betydligt fler och inte lika spolformiga som i normala senor, utan mer uppdrivna och ibland väldigt mycket bredare. Mycket senceller och fler blodkärl är två fenomen som följs åt. 51

3 Figur 1. Bilden visar en stor nervbunt som går in i den yttre, peritendinösa vävnaden i en hälsena. Bunten är färgad med PAP-teknik för att påvisa nervmarkören PGP9.5. Figuren illustrerar det faktum att nerverna i anslutning till akillessenan i princip ligger i den peritendinösa vävnaden, ofta i anslutning till större blodkärl. Det finns mycket få nerver inne i själva senvävnaden. Tendinopati och tendinos Innan man kunnat säkerställa diagnosen i själva senvävnaden används vanligen det mer allmänna begreppet tendinopati för att beskriva det kroniska smärttillståndet. Det säger att en person har kroniska smärtor från senan, att det är svårt att springa och hoppa. Man skulle kunna tro att bara idrottare drabbas av det här, men på senare år har man i patientmottagningen vid Idrottsmedicin sett att även träningsmässigt icke aktiva personer har besvär. Väldigt många vanliga motionärer och även personer som inte motionerar alls dras med smärtande senor. I många fall leder det till att man kanske måste sluta med den motionsform man håller på med. Det kan också ge försämrad livskvalitet och sjukskrivning. Bland aktiva idrottare brukar man räkna med att ca 14 procent har besvär med knäskålssenan. Ett annat sätt är räkna på är livstidsrisken, dvs. sannolikheten för att få detta besvär någon gång under livet. När det gäller hälsenan är livstidsrisken 24 procent hos aktiva idrottare och 6 procent hos andra personer. 52

4 Begreppet tendinos används när man har undersökt hur vävnaden ser ut. Det handlar alltså om att hos en person med sensmärtor se strukturella förändringar i senan med ultraljud eller MRI, och i vävnadsbiopsier från området se en ökning av antalet senceller och blodkärl. Den här ökningen får man nog i första hand se som en kompensation som kroppen sätter in för att vävnaden ska klara situationen. Men sedan uppstår också en s.k. degeneration med rena skador som visar att vävnaden inte mår så bra. Det kan till och med gå så långt att sencellerna dör, det man på medicinskt språk kallar apoptos. Tendinoser leder också på sikt till att kollagenet blir dåligt utvecklat, att det inte löper parallellt och homogent utan mera som ett virrvarr, se sammanställningen i Figur 2. Figur 2. Sammanfattning av begreppen för sensmärtor. Tendinos är en precisering och vidareutveckling av begreppet tendinopati. Definitionsmässigt används beteckningen tendinos när det förutom smärta m.m. också finns bekräftade vävnadsförändringar i senan. Upptäckt av smärtmekanism i senan Parallellt med att man på Idrottsmedicin här i Umeå har utvecklat nya behandlingar har vi på grundforskningssidan gjort upptäckter i senvävnaden. Genom att färga vävnadssnitt för att påvisa enzymaktiviteter har vi sett att sencellerna i en skadad sena ger ifrån sig ämnen som visar att de är metaboliskt aktiva. Det vi ser talar för att de faktiskt producerar samma nervsignalssubstanser som nervceller och uppträder därmed som nervceller utan att vara det, se Figur 3. Det är helt nya rön som vänder upp och ner på synsättet att själva senvävnaden inte skulle vara påverkbar av nervsignalsubstanser. Vi har visat att nerverna inte behövs inne i senan utan att det istället är 53

5 Figur 3. Bilden illustrerar fenomenet att senceller i smärtande senor visar tecken på att producera signalsubstanser som mest associeras med nerver. Här syns spår i form av mrna från enzymet tyrosinhydroxylas (som är inblandat i produktionen av katekolaminer) i senceller från en smärtande hälsena. Senceller i normala senor har mycket mindre av detta enzym, oftast inget alls. En annan signalsubstans som kan spåras på liknande sätt är acetylkolin. senan själv som producerar det som nerver skulle ha gjort: Nervsignalsubstanser, framför allt acetylkolin och katekolaminer, men vi har också ett indicium på glutamat och preliminärt också substans P. Att det parallellt med produktionen av nervsignalsubstanser också finns mottagarställen (receptorer) för de här ämnena på sencellerna ger förutsättningar för en stimulering inne i senan, dvs. att det ser ut som att det börjar produceras nervsignalsubstanser och att dessa sedan verkar tillbaka på senstrukturen. Mottagarställen finns också i senornas blodkärl. När man får sensmärtor förändras således sencellerna drastiskt i sina egenskaper genom att börja producera signalsubstanser som sedan kan påverka mottagarställen. Det här tolkar vi i första hand som bra för senan. Till att börja med behöver senan det här för att klara belastningen och som hjälp för att bilda ett bra kollagen. I långa loppet kan det emellertid bli för mycket av det goda så att skadorna förvärras, men till att börja med tror vi att nervsignalsubstanserna hjälper senan. 54

6 Slutsatsen av våra forskningsrön är att senceller på ett oväntat sätt kan producera nervsignalssubstanser och att de har receptorer för dessa, se Figur 4. Därigenom tillförs vävnaden signalsubstanser utan att det behöver växa in nerver. Uppfattningen att senor i princip inte har nerver är delvis sann, men det finns ett annat sätt att tillföra nervsignalsubstanser, nämligen via egen produktion. Så är fallet också i vissa andra situationer och vävnader: Det finns tumörer som producerar de här signalsubstanserna, vilka då har betydelse för tumörernas tillväxt. Dessa s.k. neuroendokrina tumörer kan finnas i bukspottkörteln och i prostata. De visar vissa likheter med det vi som har sett i senorna: Att det bildas signalsubstanser och att de verkar tillbaka på sencellerna respektive tumörcellerna. Figur 4. Bilden visar reaktion i sencellerna i en smärtande hälsena för Y1 (en receptor för signalsubstansen NPY). Sencellerna är påtagligt breddade vid jämförelse med motsvarande i normala senor. Sencellerna i senor med tendinos visar tecken på receptorer för t.ex. katekolaminer, actelykolin och substans P. Bara lite sådana reaktioner kan ses i normala senor. 55

7 Ett viktigt faktum är att senan tydligen producerar mer nervsignalsubstanser när den är skadad än när den är normal. Det pekar på att det är fråga om läkningseffekter som i första hand kan vara en hjälp till självhjälp, men som sedan i det långa loppet kan vara skadliga. Detta ger förstås en antydan om möjligheter att utveckla läkemedel som extra hjälp för den behandling som finns idag. Om man ska vara riktigt ärlig blir vissa personer med tendinos inte fullständigt hjälpta. Behandlingsmetoder från Umeå Bland de behandlingsmetoder som används idag vid sensmärtor har många startats eller vidareutvecklats på Idrottsmedicinska enheten. Det gäller t.ex. den form av excentrisk träning som har beskrivits av tidigare föredragshållare. Det innebär att man sträcker ut muskeln samtidigt som den arbetar. Vid hälsenetendinos kan man göra det med väldigt stor belastning, t.ex. via en ryggsäck eller en viktmaskin. Genom studier som utfördes redan i slutet på 1990-talet visade forskarna på Idrottsmedicin att det här var betydligt bättre än att bara vila sig frisk, vilket man annars kan tro är det bästa. En annan metod som har utvecklats här i Umeå av professor Håkan Alfredson och docent Lars Öhberg är sklerosering. Den brukar vara nästa steg i behandlingskedjan om den excentriska träningen inte hjälper. Det går ut på att man med vägledning av ultraljud injicerar ett ämne, polidocanol, som normalt används för att sklerosera vener. Ämnet, som gör att blodkärl skrumpnar till en bindvävssträng, sprutas in i senans yttre del där de vidgade blodkärlen löper in i den smärtande senan. Denna typ av behandling har haft goda effekter inte bara för häl- och knäskålssenor utan också för flera andra senor. Skleroseringen har revolutionerat behandlingen vid tendinos med minskat lidande, mindre sjukskrivningar etc. Poängteras bör att metoden har förts vidare till andra ställen inte minst har flera forskningssjukhus i Norge tagit den till sig och den används numera också i Storbritannien, Nederländerna och Spanien. När inte heller sklerosering hjälper blir nästa steg att gå in och operera. Även där har man nytta av att veta exakt var det finns ett ökat blodflöde så att man går in på rätt ställe och inte i onödan tar bort frisk vävnad. I princip kan man se operation som en tredjehandsåtgärd efter att man sett att excentrisk 56

8 träning och sklerosering inte har fungerat. För själva operationen har man i Umeå utvecklat en specialvariant av kirurgi som kallas shaving (eng. rakning) och innebär att man snarare skrapar än skär bort vävnaden. Den här behandlingsmetoden har varit lyckosam i procent av fallen, men det finns fortfarande fall där den inte har hjälpt. Många forskare här i Umeå har varit involverade i senskadeforskningen. Förutom undertecknad och de nämnda Alfredson och Öhberg har framförallt Patrik Danielson, Per Jonsson, Martin Fahlström, Eva Zeisig, Ronny Lorentzon, Gustav Andersson, Dennis Bjur, Johan Bagge och Ulla Hedlund varit delaktiga. Förutom de nämnda i Umeå deltar forskare i Stockholm (Lotta Willberg), Kanada (Alex Scott) och i Australien (Jamie Gaida). Forskningen och behandlingen kring senskador har väckt stort intresse i massmedierna, som tyckt det varit intressant att skriva om det nya synsättet att man kan få nervsignalfunktioner i skadad senvävnad utan att det finns nerver. Inte minst har medierna upptäckt att väldigt många kommit hit till Umeå från stora vida världen och fått behandling vid Idrottsmedicin. För flera idrottsprofiler har behandlingen varit guld värd. En av dem, som också tyckte att det var helt OK med ett offentliggörande, är Zlatan Ibrahimovic. Sverker Olofsson: Det var ett nöje att lyssna ska jag säga! Ni är lite kaxiga för det här med Zlatan, det märker jag på dig. Jag tänkte på det här när det blir riktigt ont i senan vad har jag gjort för fel? Sture Forsgren: Man får skilja på akuta besvär, där det kan finnas inslag av inflammation. Nu har jag inte sagt så mycket om det akuta skedet, men när vi tittar på vävnadsprover från personer som har opererats på Idrottsmedicin ser vi ingen inflammation man kanske tror att det är en inflammation, men så är det inte. Detta faktum utesluter emellertid inte att det finns en inflammation alldeles i början. Det jag egentligen har talat om är det skede när smärtorna blir kroniska och aldrig går över. Sverker Olofsson: Har jag gjort något fel om jag får ont? Varit vårdslös, tränat för hårt, tränat för lite? Vad är det som ger smärtan? Kommer den bara krypande som en förkylning ungefär? 57

9 Sture Forsgren: För många kommer den sakta krypande: Besvären ökar gradvis av att vävnaden blir överbelastad. Men det finns alla varianter, så de kan också uppstå ganska tvärt. Men var medveten om att man kanske inte ska säga till var och en att t.ex. sätta igång med excentrisk träning utan det gäller att utreda ordentligt. Det kan ju vara fråga om en ren skada, exempelvis en senruptur, och då krävs en helt annan behandling. Sverker Olofsson: Men jag tänkte när jag såg den här människan stå i trappan och guppa upp och ner på fotbladen: Kan det vara smart att ha lilla ryggsäcken och göra så där någon gång i förebyggande syfte? Sture Forsgren: Ja, det tror jag inte är någon nackdel. 58

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

1. M. gastrocnemius, Caput mediale 2. M. gastrocnemius, Caput laterale 9. Tuber calcanei

1. M. gastrocnemius, Caput mediale 2. M. gastrocnemius, Caput laterale 9. Tuber calcanei Akillestendinit Akillestendinos Hälseneinflammation Hälsentendinos 1. M. gastrocnemius, Caput mediale 2. M. gastrocnemius, Caput laterale 9. Tuber calcanei Akut inflammation: Efter överansträngning eller

Läs mer

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA

HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA Förekomst och förebyggande behandling - en pilotstudie Författare: Sten Sundberg Handledare: Martin Fahlström, Lars Widman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste

Läs mer

Att förebygga motionsskador

Att förebygga motionsskador Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada

Läs mer

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98

En liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98 En liten skadehandbok Kubikenborgs IF P98 2010 05 18 0 Detta är en liten sammanställning av det mest förekommande skador som våra ungdomar har eller kommer att få under sitt fotbollsspelande. Dokumentet

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression IDROTTSSKADOR Det är egentligen ingen större skillnad på idrottsskador, arbetsskador och andra former av skador. Det är så att sammanhanget som de uppstår i har gett dem namnet. Samtidigt bör man ha i

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Patientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati.

Patientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati. Akillestendinos En 58 årig man söker till rehab mottagningen på grund av besvär med sin vänstra hälsena. Besvären debuterade smygande några månader tidigare och har successivt ökat veckorna innan patienten

Läs mer

Frågestund och debatt

Frågestund och debatt Frågestund och debatt Sverker Olofsson: Här finns alltså alla möjligheter att ställa frågor om träning, om åldrande och träning, om unga och träning. Precis allt. Jag tänkte göra det väldigt enkelt för

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

REHAB BENHINNEINFLAMMATION

REHAB BENHINNEINFLAMMATION REHAB BENHINNEINFLAMMATION Behandling av benhinneinflammation Är det farligt att träna med ont i benhinnorna? Generellt sett så är det smärtan som avgör om man kan träna när man har ont i benhinnorna.

Läs mer

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33

1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33 Om författarna Författarnas tack Förord xiv Inledning xv x xii 1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället 1 Introduktion 1 Skador vid idrottande och fysisk aktivitet 3 Kunskapsutbyte med den allmänna

Läs mer

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger

Läs mer

Kategorisk indelning av skador

Kategorisk indelning av skador Kategorisk indelning av skador Ø Ø Ø Ø Ø Olycksfallskador Stukningà Bristningar i ledband Sträckning à Bristning i muskelvävnader Spricka/frakturà Bristning i skelett luxation/urled vridningà Bristning

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén

Läs mer

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke. PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke. BOTOX-behandling som stöd till sjukgymnastik Din läkare har bedömt att sjukgymnastik och/eller arbetsterapi

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer

En klinik specialiserad på artroskopi och svårare ledoperationer. Teknik och rehabilitering inför KORSBANDSOPERATION PÅ ARTROKLINIKEN I SÖDERKÖPING

En klinik specialiserad på artroskopi och svårare ledoperationer. Teknik och rehabilitering inför KORSBANDSOPERATION PÅ ARTROKLINIKEN I SÖDERKÖPING En klinik specialiserad på artroskopi och svårare ledoperationer Teknik och rehabilitering inför KORSBANDSOPERATION PÅ ARTROKLINIKEN I SÖDERKÖPING Söderköpings Djurklinik/Artrokliniken Söderköpings Djurklinik/Artrokliniken

Läs mer

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Artroskopiundersökning av knäleden Patientinformation Artroskopiundersökning av knäleden Knäleden är leden mellan

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan. IDROTTSSKADOR Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan. Kunskapskravet Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Orandum est ut sit mens sana in corpore sano - "Låt oss hoppas att det finns en sund själ i en sund kropp"

Orandum est ut sit mens sana in corpore sano - Låt oss hoppas att det finns en sund själ i en sund kropp Vad kan jag göra under sommaren för min hälsa? Nyhetsbrev 6 16 Orandum est ut sit mens sana in corpore sano - "Låt oss hoppas att det finns en sund själ i en sund kropp" Citatet är ca 2000 år gammalt!

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Text: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté

Text: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté Text: Anna Wänerhag leg. sjukgymnast, cert idrottssjukgymnast, spec. i ortopedisk medicin, medlem i SKF:s medicinska kommitté Det finns ca 5 miljoner utövare av klättring i världen, inkluderat både utomhusoch

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns

Läs mer

N-601 RMJ Handledsstöd

N-601 RMJ Handledsstöd N-601 RMJ Handledsstöd Tillför värme och stöd till handleden. Ökar genomblödningen/blodcirkulationen i och omkring leden. Försvagad handled efter skada, lättare inflammation. 90% SBR/neopren, 10% Nylon

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Som idrottsaktiv kan du råka ut för skador av olika slag. Skador innebär alltid träningsavbrott och oftast går det en tid innan du är tillbaka och kan träna och

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

Stygn Stygnen eller metallklamrarna ska tas bort efter 14 dagar hos din distriktssköterska. Boka själv tid för detta.

Stygn Stygnen eller metallklamrarna ska tas bort efter 14 dagar hos din distriktssköterska. Boka själv tid för detta. Förband Du kommer att få ett förband över såret. Detta är plastat så att du kan duscha, det ska inte bytas utan ska sitta kvar till du ska ta bort dina stygn alt staples (metallklamrar). Stygn Stygnen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Främre korsbandsplastik

Främre korsbandsplastik Främre korsbandsplastik Knäleden Knäleden är leden mellan lårben, underben och knäskål. Ledytorna är klädda med ledbrosk och glider lätt mot varandra. Mellan lår- och underben finns meniskerna, en inre

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Stretching. Nedvarvning. Stretching Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Artroskopi av knäled

Artroskopi av knäled ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Artroskopi av knäled - Patientinformation Information till dig som ska genomgå en artroskopi av knäled Vid ditt mottagningsbesök beslutades att du skulle genomgå

Läs mer

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av knäet VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är att

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Problem i axelleden blir vanligare med tilltagande ålder

Problem i axelleden blir vanligare med tilltagande ålder Problem i axelleden blir vanligare med tilltagande ålder 25.4.2016 Smärta i axeln kan bero på många olika saker, till exempel skador eller artros (ledförslitning). Den vanligaste orsaken till smärta i

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)

Läs mer

Idrottsskador 1 Inledning... 2 1.1 OLYCKSFALLSKADOR... 2 1.2 FÖRSLITNINGSKADOR... 2 1.3 Skador på rörelseapparaten... 4 1.3.1 Ruptur/bristning...

Idrottsskador 1 Inledning... 2 1.1 OLYCKSFALLSKADOR... 2 1.2 FÖRSLITNINGSKADOR... 2 1.3 Skador på rörelseapparaten... 4 1.3.1 Ruptur/bristning... Idrottsskador 1 Inledning... 2 1.1 OLYCKSFALLSKADOR... 2 1.2 FÖRSLITNINGSKADOR... 2 1.3 Skador på rörelseapparaten... 4 1.3.1 Ruptur/bristning... 4 1.3.2 Stukning/vrickning... 5 1.3.3 Frakturer... 6 1.3.4

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Axelleder Senor Muskulatur Bursor Mjukdelstumörer Icke mineraliserade barnskelettet Punktionshjälp Trauma Preoperativt Ej ungdomar - sällsynt med

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet sänker era kostnader större vinst förutsättningar Tre gånger snabbare återhämtning med beprövad

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES Tandlossning och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks TANDLOSSNING OCH DIABETES Tandlossning och diabetes Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax 1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial

Läs mer

Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES Tandlossning och DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Teorin bakom konditions- och styrketräning! Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi Kotkompression Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information Kotkompression (= kotfraktur) innebär att en eller flera ryggkotor har tryckts ihop. Kroppslängden påverkas då så att man blir kortare. En

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Förmodligen är det ganska många löpare som har samma problem som jag, d.v.s. ont bak på hälen. (Löparlarsson)

Förmodligen är det ganska många löpare som har samma problem som jag, d.v.s. ont bak på hälen. (Löparlarsson) Har du hört talas om Runes skokirurgi? Detta är inget nytt. Rune Larsson är en mycket erfaren och meriterad ultralöpare, och hans nordiska rekord på 24-timmars löpning står sig än idag (ultradistans.se).

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer