Slutrapport för. Öresund som cykelregion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för. Öresund som cykelregion"

Transkript

1 Slutrapport för Öresund som cykelregion

2 Slutrapport för Öresund som cykelregion Redaktör: Jonas Hedlund, Hållbar Mobilitet Skåne Omslagsbild: David Bergström Tryck: Tryckeri AB CA Andersson Upplaga: 300 exemplar Öresund som cykelregion var ett samarbete mellan 13 parter i Skåne och på Själland för att stärka cyklingen i regionen. Öresund som cykelregion pågick 2010 till 2012 med stöd från Interreg IVA. Parter i projektet var Region Skåne (Lead partner), Region Hovedstaden, Trafikverket, Hållbar Mobilitet Skåne/HUT Skåne, København Kommune, Malmö stad, Helsingborgs stad, Lunds kommun, Roskilde Kommune, Kristianstads kommun, Helsingør Kommune, Køge Kommune, Högskolan Kristianstad. Denna rapport finns att läsa eller ladda ner på

3 Öresund som cykelregion 3 Innehåll Kapitel 1, Cykelregionen Kapitel 1 handlar om cykelregionen Öresund och går igenom hur bra region detta faktiskt är att cykla i för såväl Öresundsbor som för cykelturister. Kartsamarbetet är en viktig del i detta som ligger till grund för reseplaneraren och för turistlederna i Fjärilsleden. Vilken är den bästa cykelregionen? sidan 7. Karor över ett sammanhängande cykelvägnät, sidan 9. Reseplaneraren växer fram, sidan 10. Fjärilsleden ska locka cykelturister till Öresund, sidan 11. Fler kartor, sidan 11. Stor potential för ökad cykelturism, sidan 12. Kapitel 2, Att få fler att cykla Kapitel 2 tar upp de satsningarna som gjorts för att få fler att cykla. Målgrupperna har varit pendlare, barn och unga samt de som använder cykeln för att handla. Genom kampanjer kan man inte bara få fler att cykla utan man kan också höja nöjdheten hos de som redan gör det. Ett lästips från detta kapitel är den kampanjhandbok som togs fram. Fler cyklister med kampanjer, sidan 15. Gör det enklare att handla med cykel, sidan 16. Uppmuntra den medellånga cyklingen, sidan 17. Kampanj för längre cykling, sidan 18. Att öka ungas cyklande, sidan 19. Kapitel 3, Kombinationsresan Kapitel 3 tar upp cykeln som en del av ett transportsystem som tillsammans med kollektivtrafiken blir ett fullvärdigt alternativ till bilen. Detta görs genom att förbättra cykelparkeringen vid bytespunkter, öka möjligheten att ta med cykeln på kollektivtrafiken och slutligen att erbjuda cykel i anslutning till bytespunkterna, ett så kallat lånecykelsystem. Cykel och kollektivtrafik tillsammans, sidan 23. För ett regionalt lånecykelsystem, sidan 25. Om projektet Avslutningsvis finns en sammanställning av alla rapporter och kontaktuppgifter till alla deltagande parter. Där finns också lite mer fakta om projektet vad gäller omfattning och upplägg. Uppbyggnad och genomförande, sidan 26. Från kick-off till slutkonferens, sidan 27. Alla rapporter och trycksaker, sidan 28. Projektet är avslutat, vad händer nu? sidan 29, Kontaktuppgifter till parterna, sidan 30.

4 4 Öresund som cykelregion Cykeln kan ta en större roll i Öresundsregionen! Projektet Öresund som cykelregion är avslutat och sammanfattas i korthet i denna slutrapport. Projektet lyfte cykling som en viktig fråga att samverka kring i Öresundsregionen, genom ett brett samarbete i nio delprojekt. Att satsa på ökad cykling innebär att satsa på attraktivare städer, friskare invånare, bättre trafikmiljö och minskade klimatutsläpp. Köpenhamn är en av världens främsta cykelstäder, medan Malmö, Lund och Helsingborg har utmärkt sig som de främsta cykelstäderna i Sverige. Med dessa städer är det inte främmande att sätta Öresundsregionen på kartan som en av de främsta cykelregionerna, en region där det är enkelt och självklart att använda cykeln till alla typer av resor i vardagen. Det finns en stor potential att genom relativt små investeringar och åtgärder öka antalet resor som företas med cykel. För den som bor i regionen handlar det om genare, snabbare och säkrare cykelvägar, möjligheter att parkera cykeln säkert, vägvisning, snöröjning, information, service helt enkelt allt som kan göra att hela resan med cykel fungerar på ett bra sätt. Vi vet att cykelandelen är relativt låg utanför de stora tätorterna. Det finns egentligen ingen anledning till detta eftersom det går utmärkt att cykla även i mindre orter. Det är tvärtom ofta trevligare och tryggare än att cykla i de större städerna. Om cyklingen i de mindre tätorterna kan lyftas till de större städernas nivå kommer det att ge genomslag på hela regionen. Tätorterna blir trevligare, bilinpendlingen till de större städerna kan minska och underlaget för kollektivtrafik blir bättre. För pendlaren är det en viktig regional fråga att förbättra kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik, för att tillsammans bilda ett attraktivt alternativ till bilen. Men att lyfta en cykelregion handlar också om att synas nationellt och internationellt. Att vara en erkänd cykelturismdestination dit turister kommer för att ta del av de utmärkta och vackra cykellederna och sova och äta utmed vägen, är ett exempel på det. Under åren 2010 till 2012 pågick projektet Öresund som cykelregion med ekonomiskt stöd från Interreg IVA. Tretton parter på båda sidor om sundet var med i projektet. Den övergripande inriktningen var att lyfta hela regionen vad gäller cykling och öka samverkan mellan alla de offentliga organisationer som arbetar med cykel i någon form. Öresundsregionen är en region man ska prata om nationellt och internationellt när man pratar om regioner som är framstående när det gäller cykling! Pontus Lindberg Ordförande Regionala Tillväxtnämnden

5 Kapitel 1 Cykelregionen Vad är Öresund för en cykelregion? I detta kapitel beskrivs regionen i kartor, i staplar, i jämförelser med andra och som cykelturismdestination.

6 6 Öresund som cykelregion Cykelregionen CYKELANDEL AV ALLA RESOR I ÖRESUNDSKOMMUNERNA I PROCENT Storleken på talet avspeglar antalet invånare i kommunens huvudort ndel af samlet ing i kommunen Stora städer Mellanstora städer Mindre städer Glesbygd

7 Cykelregionen Öresund som cykelregion 7 Vilken är den bästa cykelregionen? För att veta hur Öresundsregionen står sig som cykelregion jämfört med andra var det viktigt att göra en jämförande studie, en benchmarking. Dels för intern jämförelse men också i relation med två andra regioner. Ett regionalt fokus kan ha stor betydelse visar det sig. Vikten av att mäta För att kunna göra rätt insatser för cykling, måste man ha kunskap om hur förhållandena ser ut. Kunskapen och datan bör vara strukturerad, jämförbar och metoden repeterbar. Många kommuner har utarbetat egna mätmetoder och nyckeltal för att mäta cyklingen, det kan vara infrastrukturens omfattning, trafiksäkerhet, kommuninvånarnas inställning och kommunens hantering av cykelfrågor vad gäller strategier och resursfördelning. Ambitionen i delaktiviteten var att genomföra en jämförelse - en benchmarking - av cykling i Öresundsregion, med exempelvis uppgifter om hur många som cyklar idag, cykelnätens standard och omfattning och hur bra vi arbetar med cykelfrågan Önskan var att jämföra sig såväl mellan varandra och över tid inom Öresundsregion, som att jämföra hela Öresundsregionen med andra regioner i världen. Resultatet från en sådan benchmarkingstudie skulle kunna användas för att bättre förstå vilka aspekter som påverkar människors benägenhet att använda cykeln och vad som kännetecknar en god cykelkommun eller cykelregion. Sådan kunskap är viktig om syftet är att öka cyklandet inom regionen. Vad vi undersökte Utredningen hade två syften. Det första var att ta fram en metodik för benchmarking, genom att kartlägga vilka typer av data om finns tillgängliga, vad som kan och bör samlas in för att kunna mäta, samt en diskussion kring kostnader för insamling av data kontra relevans. Det andra syftet var att utifrån framtagen metodik genomföra en benchmarkingstudie som jämför kommuner och områden internt inom Öresundsregionen, samt externt med andra regioner i Europa. Studien gjordes av konsultfirmorna Tetraplan och Trivector på uppdrag av Region Hovedstaden, Region Skåne, Köpenhamns Kommune och Trafikverket. Det arrangerades också en workshop där viktiga och relevanta indikatorer som borde ingå diskuterades Öresundsregionen Noord-Holland Schleswig-Holstein och Hamburg Hela regionen Köpenhamn Hela regionen Amsterdam Hela regionen Hamburg Diagrammet visar cykelandelen i samtliga resor i de tre regionerna som har jämförts. I Öresundsregionen är skillnaden i cykelandel större mellan större tätorter och övriga regionen än i de två andra regionerna som har jämförts.

8 8 Öresund som cykelregion Cykelregionen Få kommuner gör cykelräkningar I projektet gjordes en litteraturstudie med indikatorsammanställning, ett förslag till metod, inklusive webbenkät, resultat från resevanedata, jämförelse internt och externt och slutligen resultat från en webbenkät riktad till kommuner inom regionen. Studien visade att det är relativt få kommuner som utför räkningar och registrering av cykeltrafiken. Det gäller även de kommuner som har antagit mål om cykeltrafikens utveckling. Vitsen med en studie Genom att kontinuerligt följa upp insatserna är det möjligt att få nyttig information som kan användas i cykelplaneringen och för prioritering av arbete inom cykelområdet. Benchmarkstudien kan bidra till att inspirera kommunerna i Öresundsregionen då det i denna finns en översikt över vad de olika kommunerna gör på cykelområdet. Till exempel får man en uppfattning av hur stora resurser som används och inte minst hur färdmedelsfördelningen ser ut i kommunerna. Man kan alltså jämföra sin egen insats mot andras. Intern och extern jämförelse Både en intern och en extern benchmarkingstudie har genomförts inom delaktiviteten. Med intern benchmarking avses en jämförelse mellan regionens alla kommuner och dess huvudtätorter avseende hur de arbetar i planeringen, vilket transportsystem och service de erbjuder i huvudtätorten, samt cyklisternas beteenden och åsikter. Den externa benchmarkingen jämför Öresundsregionen med andra jämförbara regioner i Nederländerna och Tyskland, nämligen Noord- Holland inklusive Amsterdam, respektive Schleswig- Holstein inklusive Hamburg. Den externa benchmarkingen beskriver vad som görs på regional nivå och i de största städerna inom respektive region för att främja cyklingen. Faktorer för ökad cykling Faktorer som hög befolkningstäthet, urbaniseringsgrad och de större insatser som görs i stora kommuner i syfte att främja cyklingen återspeglas i dessa kommuners högre cykelandel och lägre bilanvändning. Detta är särskilt påtagligt vid en jämförelse mellan glesbygd och stora städer, där cykelandelen är mellan tre till fyra gånger högre i stora städer. Cykelandelen inom olika åldersgrupper är mer eller mindre densamma, men med en liten överrepresentation inom åldersgruppen år. I samtliga stadskategorier cyklar kvinnor i större utsträckning än män med en andel på mellan 52 till 62 procent. Cyklisterna har också en högre utbildningsnivå än den genomsnittliga utbildningsnivån bland invånarna. Det huvudsakliga ärendet för cykelresor är arbetspendling eller skolpendling, vilket svarar för ungefär 40 procent av alla cykelresor. Den genomsnittliga cykelreslängden är ungefär tre kilometer inom samtliga stadskategorier medan antalet resor per invånare och dag är cirka tre gånger högre i stora städer jämfört med glesbygd. Mätt per invånare sker fler olyckor i större städer jämfört med glesbygd, men då invånarna i de stora städerna cyklar i större utsträckning är olycksfrekvensen mätt per resa knappt hälften så stor i stora städer som i glesbygd. Regionalt fokus i Nederländerna Erfarenheter från Nederländerna visar att en riktad strategisk planering över tid inverkar direkt och positivt på cykelandelen, även utanför de stora städerna. I Nederländerna finns en politisk vilja att eftersträva ett ökat cyklande och all infrastruktur i landet är anpassat för att ge cyklister prioritet i vägnätet. I provinsen Noord-Holland finns ett tydligt fokus på regionala pendlingsleder och en strävan att förbättra cykelmöjligheterna i dessa stråk. I Amsterdam har man antagit ett mål om att 70 procent av alla resor ska göras med antingen cykel eller kollektivtrafik. Det regionala fokuset i Nederländerna avspeglar sig även i färdmedelsfördelningen, där till skillnad mot i Öresundsregionen cykelandelen är i stort sett lika hög oavsett om resan utförs i staden Amsterdam eller i en av provinsen Noord-Hollands mindre tätorter. Cykelandelen i Amsterdam är i paritet med cykelandelen i Köpenhamn, 29 procent, men differensen mellan cykelandelen i Amsterdam och glesbygd i Noord-Holland är endast tre procentenheter. Motsvarande differens mellan Öresundsregionens stora städer och glesbygd är 12 procentenheter, från 19 procent till 7 procent. Cykling är en viktig aspekt inom Öresundsregionen, men regionen kan ändå inte ses som en homogen cykelregion. I de större städerna, särskilt i Köpenhamn, är dock cykelandelen hög. Cykling i Öresundsregionen är särskilt tydligt kopplat till de stora städerna, men exemplet Noord-Holland visar att så inte behöver vara fallet. En målinriktad regional insats kan medverka till att göra cykeln till det naturliga valet i de dagliga transporterna. Framtiden Projektet har tagit fram ett förslag till metodik som gör det möjligt att upprepa benchmarkingstudien inom några år för att mäta förändringar. Det finns även möjlighet för att andra kommuner och regioner att genomföra liknande analyser utifrån denna metodik. Projektet visar på vikten av att offentliga planerande organ samarbetar kring cykelplaneringen. Det är viktigt att organisationerna fortsätter samarbetet kring benchmarking och mätning, utvecklingsstrategier och åtgärder. Frågan är mer gränslös än de administrativa gränser som finns idag. t 25 g S Dyb 2

9 n strup Munkerup Domsten Hj P å ru p 1 Vejby Strand Hulerød D ronningmøll Unn Kolsbæk Alm Villingebæk Tisvildeleje e 699 Vejby erup e Hornbæk Mønge Søborg Tisvilde Ferle A g gebo T isvilde 47 Hittarp2211 Ellekilde Valby Tibirke Græsted Villingerød Horneby T ibirk e Valby Ålsgårde Esbønderup Bakk Hegn HavreholmSaun Liseleje 47 H e g n 72 er L te a u 47 g 7 ø Hellebæk k Ågerup 235 Esrum Bøge geeh Sletelte ho hh holm 74 H Skovhuse Sø Sø Nødebohuse ald 205 Horserød 205 Plejelt Ko rshage Tågab 237 Mårum Kikhavn 47 Ramløse N Melby Asserbo e ll e Spodsbjerg rø d 205 Skærød Helsinge Halsnæs 54 5 be bessø Ejlstrup 5 50 ssøøø Vinderød Karsemose Langesø Gur re Enghave Sø Annisse Nørrevang O3 213 E s r u m G r i b s k Tømmerup o v K agerup Ar renæs Nord Gurre O2 Hundested Jonstrup 68 Tikøb Sk anse A M S 57 5 ultebjerg 7 66 ø 6 Auderød r r e s ø Annisse Rørvighage St to or e D e anstrup L ynæs Sølager Gr G ibbs sø ssø ø Helsingør 33 Kvistgård 227 Frederiksvæ 555 S o n n N e ru ø d p e rk b K o u A lh ls En del av cykelkartan över Öresundregionen u ø se R o nderup 75 6 Nakke 1 2 Snekkers 15 Kregme skilde tenn 3 2 Hornsved Espergærde Tulstrup 16 Gadevang S 2 L F il re le ø densborg Lyngby rup Fjord 711 Nakk e Hage Alholm 16 Tibberup Store Lyngby 94 Grønholt Søholm Meløse Skoven N or ds ko ve n H illerød Ølsted Grimstrup Tjæreby Humlebæk Ryd 229 Nyhuse Dyrnæs 31 cykling, Lønholt H Skævförutsättningarna Ett sammanhängande cykelvägnät i Öresundsregionen ökar för S 80 inge arløse le tten Niverød Bakkebjerg Sjælland Kartor över sammanhängande cykelvägnät såväl för pendling som för cykelturism. Inventering och gemensam karta är en början på detta arbete. Ett sammanhängande cykelvägnät Det finns ett behov av att utveckla ett sammanhängande cykelvägnät i Öresundsregionen som binder samman regionens olika delar och angränsande regioner. På så vis kan vi höja cykelns status, förbättra kopplingen till andra transportmedel och långsiktigt öka turist-, fritids-, och arbetscyklingen i Skåne och Själland. För att kunna ta fram en cykelkarta och en reseplanerare inventerades cykelsystemet. Under detta arbete identifierades även brister och saknade länkar utifrån olika målgruppers krav. En cykelpendlare eller en cykelturist har ofta olika krav och önskemål. Vägvisningssystem för cykelleder Sverige har till skillnad mot Danmark hittills saknat nationell klassificering och riktlinjer för utmärkning av cykelleder. Under projektperioden har ett arbete påbörjats för att ta fram ett vägvisningssystem för cykelleder för turism och rekreation i Sverige. Detta arbete har letts av Trafikverket Region Syd. Öresund som cykelregion har haft en nära koppling till det nationella projektet genom deltagande i projektgruppen. Ett system har tagits fram för hur leder ska klassificeras där förslaget är att dela in de svenska lederna i nationella och regionala leder. På så sätt finns det också en samstämmighet i koncepten på svensk och dansk sida. Dessutom finns det ett utarbetat förslag på kvalitetskriterier för turist- och rekreationscykelleder och krav på trafiksäkerhet i infrastrukturen. En förslag är också att det ska finnas en huvudman för lederna som ansvarar för kvalitetssäkring och tillhandahåller informationsmaterial. I Danmark har man arbetat med frågan under lång tid då man tagit fram Nationale Cykelruter och arbetat med att utveckla leden Öresund runt. Dialog under projektets gång Dialogmöten hölls i projektets inledning med samtliga skånska kommuner för att utveckla besöksnäringen. Workshops genomfördes med fokus på utveckling av cykelturismen där rutter och besöksmål pekades ut. Det som framkom på dessa workshops blev input till såväl cykelkartan som reseplaneraren. Projektet hade även dialog med det tyska cyklistförbundet ADFC angående deras certificeringskrav på Bett&Bike, Cykelvänliga Campingplatser och Cykelvänliga Restauranger, med önskan om att få ett liknande system i Öresundsregionen. Samtal har kontinuerligt hållits med svenska och danska cykelorganisationer, däribland Dansk Cyklistforbund, svenska Cykelfrämjandet och Föreningen Frie Fugle. Öresundsgemensam karta Kartan över hela regionen som togs fram visar cykelleder rekommenderade för cykelturism och rekreativ cykling i Öresundsregionen. I kartan lyfts speciellt Fjärilsleden fram. Cykelkartan distribuerades under sommaren 2013 till alla kommuner och turistbyråer i Öresundsregionen och via Bikeoresund.com.

10 10 Öresund som cykelregion Cykelregionen Cykelreseplanerare växer fram Med de nya cykelreseplanerarna som tagits fram finns möjligheten planera en ren cykelresa eller att kombinera cykeln med kollektivtrafiken, vare sig man vill ta med cykeln på tåget eller om man bara vill cykla till stationen. Planera för förvaltandet En bra cykelreseplanerare ska vara enkel att använda och leverera relevanta rutter till cyklisten. I projektet byggdes reseplaneraren upp på ett sätt som hittills varit ovanligt. Genom att utgå från det material och den information som redan finns tillgänglig och som uppdateras regelbundet av väghållarna skulle reseplaneraren kunna leva vidare och utvecklas efter projektets slut. I en inventering av marknaden upptäcktes att det ofta var något man missat vilket gjorde kostnaderna höga för underhållet av informationen eller så minskar intresset eftersom den gradvis blir mindre tillförlitlig. Genom att använda en nationell standard för informationen täcker planeraren dessutom in alla kommuner. Viktig kollektivtrafikkoppling En önskan var att cykelreseplaneraren skulle kopplas ihop med kollektivtrafiken för att på så sätt göra det möjligt att kombinera cykelresan med en kollektivtrafikresa. Det ökar cyklistens räckvidd samtidigt som kollektivtrafikens attraktivitet ökar. Det visade sig att kombinationsresor borde vara möjligt att utveckla under Skånetrafikens reseplanerarparaply. Här fanns alltså en möjlighet att koppla på hela resan-konceptet. Med Skånetrafiken skulle också kopplingen till den danska Rejseplanen finnas och kunna utvecklas vidare mot Europa via EU-spirit samarbetet. En annan fördel är att cykelreseplaneraren redan har tillgång till ett jättelikt plats- och adressregister som även det redan uppdateras kontinuerligt. Att Skånetrafikens reseplanerare blev motorn i cykelreseplaneraren var därför ett givet val. Med målgruppen i fokus Det fanns också ett starkt önskemål om att skapa planerare för rena cykelresor förutom den för kombinationsresor med kollektivtrafiken. I projektets resultat finns därför också cykelreseplaneraren Cykla i Skåne som är speciellt anpassad med dra-ochsläpp-funktioner för start-, mål- och viapunkter. Dessutom finns en funktion som gör det möjligt att spärra vissa punkter som cyklisten vill undvika. För att kunna välja vilken typ av resväg man vill ha finns alternativen snabbaste och lämpligaste. För den som vill kunna beräkna sin ankomsttid finns olika alternativ för vilken typ av cyklist man är. Kommunerna har möjlighet att bädda in Cykla i Skåne på sina kommunsajter. Annars finns den på bikeoresund.com, där även annat kartmaterial är samlat. Cykla i Skåne kommer att underhållas och utvecklas via ett redan etablerat samarbete i Trafiken.nu. Beroende av hur mycket information som kommuner och Trafikverket lämnar till NVDB om sina cykelvägar kommer möjligheterna att utveckla fler funktioner att öka.

11 Fjärilsleden ska locka cykelturister till Öresund Fjärilsleden har skapats i samband med framtagandet av den Öresundsgemensamma cykelkartan. Leden är 780 km lång och knyter samman hela Öresundsregionen. Den ena leden, den röda och gröna vingen som de heter, går genom Själland i en 292 km lång runda. Den andra rundan, blå och gula vingen, går runt hela Skåne, 494 km. I guideboken finns angett vad man kan se utmed vägen. Dessutom visas höjdnivåer och om underlaget är grus eller asfalt. I kombination med genomförda workshops hoppas vi att Fjärilsleden kan bli ett skyltfönster för att marknadsföra cykelturismen i Öresundsregionen. Fjärilsleden blir lätt paketerad och synliggjord med olika målgruppsanpassade teman. Fjärilsrutten berör också delvis andra pågående ledutvecklingsprojekt i Södra Sverige som Kattegattleden och Sydostleden. Guideboken finns på turismförmedlingar utmed leden. Den kan också beställas på Fler kartor Öresund som cykelregion har tagit fram ett antal kartprodukter, både regionala och lokala. Tillsammans utgör dessa ett paket som kan erbjudas till cykelturister som vill besöka Öresundsregionen och till rekreationscyklister. Kartprodukter som tagits fram är cykelkort över Öresundsregionen, gemensam cykelkarta över Helsingborg och Helsingör och cykelkort över Roskilde Kommune.

12 12 Öresund som cykelregion Cykelregionen Stor potential för ökad cykelturism Det finns stor potential för att öka cykelturismen i regionen. I projektet gjordes en rad riktade insatser med sikte på sikt att bli en av världens främsta destinationer för cykelturister. Goda förutsättningar Öresundsregionen har bra förutsättningar för cykelturism. I regionen finns tillgång till hav, sjöar, skog och naturupplevelser. Klimatet är bra för cykelturister eftersom det inte är för varmt på sommaren och sommardagarna är långa. Det finns närheten till stora städer och naturen som ger cykelturister stora kombinationsmöjligheter av aktiviteter och upplevelser. Därutöver ligger Öresundsregionen inte långt bort från Tyskland och Holland, där cykelturismen är stor. Redan idag kommer stor andel av cykelturisterna i Skåne och Själland från dessa länder. Det ekonomiska värdet I projektet gjordes en undersökning på cykelturismens ekonomiska värde i Danmark och Sverige. Undersökningen uppskattar cykelturismens direkta ekonomiska nuvärde i Öresundsregionen till 67 miljoner SEK för den skånska sidan och 570 miljoner DKK för Själland. Genom en utveckling med långsiktiga satsningar kring cykelinfrastruktur, tjänster och produkter för cykelturister samt marknadsföring är det möjligt att utöka cykelturismens andel och etablera regionen som en cykeldestination på marknaden. Rapporten uppskattar vidare att det i Öresundsregionen finns potential för att utöka cykelturismens andel och etablera regionen som en cykeldestination på marknaden. Det skulle kunna leda till att cykelturismen i Öresundsregionen år 2025 omsätter mellan 90 och 130 miljoner SEK i Skåne och mellan 767 miljoner DKK och 1057 miljoner DKK på Själland. Konferens Den 25 januari 2012 genomfördes konferensen Ge aktiv turism medvind i Skandinavien. Syftet med dagen var att få information om aktiv turism i Skandinavien, inspirera varandra, nätverka, få nya idéer och kunskaper om hur vi kan tillsammans skapa fantastiska upplevelser inom aktiv turism, framförallt cykling, och på det sättet förankra Öresund som cykelregions arbete bland privata och offentliga aktörer. Under våren 2012 hölls tre workshopar om cykelpaketering längs Fjärilsleden, eller Sommerfugleruten som den heter på danska. Inbjudan till workshoparna skickades till utvalda boendeanläggningar och cykeluthyrare längs med berörda cykelleder samt turistansvariga i de olika kommunerna. Workshoparna förmedlade kunskaper inom området och förankrade frågor om cykelturism med turismansvariga, näringslivet och kommuner. Detta för att få alla engagerade och delaktiga samt för att föra samman arbetet med cykelturism inom Öresund som cykelregion med det arbete som berörda personer driver. Projektet presenterade olika förslag på cykelpaket och gav en överblick över cykelturisternas krav och önskemål. Efter presentationen diskuterades förslagen och deltagarna kom med input om lokalkännedom, sträckning, aktiviteter, serviceställen och besöksmål. Bed and Bike Projektet genomförde också tillsammans med Cykelfrämjandet ett pilotprojekt med syfte att testa konceptet Bed and bike i Skåne. Detta slog väl ut och därför lanseras nu konceptet i hela Sverige.

13 Att få fler att cykla Kapitel 2 Bättre cykelvägar i all ära, men dessa måste också marknadsföras. På det sättet får man fler att använda dem och cyklingen blir också säkrare.

14 14 Öresund som cykelregion Att få fler att cykla Istället för tankeläsning, visa tecken! HÖGER STANNAR VÄNSTER HEJ! PLING ÖGONKONTAKT URSÄKTA AKTA! JAG VANN!...men kanske inte de här UPPLÄXNINGAR OBSCENA GESTER DÅLIGT CYKELKLIMAT #!!! BORTFÖRKLARINGAR SKÄLL Cykla tillsammans Vi blir fler och fler som cyklar. Överallt. Hela tiden. Öresundsregionen vill bli världens bästa cykelregion. Vill du bli världens bästa cyklist?

15 Att få fler att cykla Öresund som cykelregion 15 Fler cyklister med kampanjer Genom att satsa på kampanjer kan man få fler att cykla. Lyckade kampanjer har genomförts på flera håll i regionen och nu finns det en handbok i ämnet. Med inspiration från japansk hövlighet Inom projektet gjordes ett Öresundsgemensamt arbete för att genom positiva kampanjer påverka resval och beteende. Med en begränsad budget och ett mål att höja cykelns status, öka regelefterlevnaden hos cyklister, marknadsföra Öresund som cykelregion samt öka cyklingen beslutades att ta fram en kampanj som tar sin avstamp i japansk hövlighetskultur. Testbedstudio Arkitekter fick med denna idé uppdraget att utforma en kampanj med utgångspunkt i ett arbete som Köpenhamn tidigare startat för att förbättra cykelkulturen i Indre Byn i projektet Spred god karma. I en undersökning, liknande en som gjorts i Köpenhamn, tog man reda på hur cyklister uppfattar sitt eget och andra cyklisters beteende i Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad. Undersökningen visade att 7 av 10 cyklister skulle känna sig tryggare om deras medtrafikanter blev bättre på att kommunicera. Idén och konceptet för kampanjen var att informera om ansvar, omdöme och säkerhet samt de viktigaste cykelreglerna. Detta genom att förpacka kampanjen med piktogram som illustrerar regler, cykelspråket, vett och etikett. Illustrationerna är inspirerade av japanska illustrationer som används för att beskriva önskade och oönskade beteenden. I kampanjen har man också velat uppmuntra till dialog och delaktighet bland cyklister kring cykelkultur. Budskapet till cyklisterna var: Öresundsregionen vill bli världens bästa cykelregion. Vill du bli världens bästa cyklist? Cykla rätt, Cykla smart, Cykla fint och Cykla tillsammans. Relevant med kampanj Efter att Cykla fint-kampanjen genomförts i Malmö, Lund och Kristianstad våren 2011 gjordes en utvärdering. Drygt 300 personer intervjuades och av dessa hade 20 procent uppmärksammat kampanjen och när material visades upp från kampanjen så var det 29 procent som kände igen detta. 79 procent av de som sett kampanjen beskrev den som relevant. Vidareutveckling av koncepten Under Malmöfestivalen 2011 och 2012 arrangerades en cykelaktivitet för barn där de fick cykla en bana och lära sig lite cykelregler. I Lund har man gjort en uppföljning av Cykla fintkampanjen där man har fokuserat på problemet med cyklar som parkeras överallt på stan och cyklar som dumpas i cykelställ. Lunds kommun ville uppmärksamma medborgarna på att detta är kostsamt för kommunen. Parkera fint-kampanjen genomfördes under tre veckor hösten I Köpenhamn gernomfördes kampanjen Spred god karma i augusti Denna kampanj finansierades ej inom Öresund som cykelregion, men har varit en viktig del av samarbetet och erfarenhetsutbytet. Köpenhamn genomförde också under hösten 2012 en kampanj som hade sitt ursprung i Malmös tidigare kampanj Inga löjliga bilresor. De koncept som utvecklats inom delaktiviteten kommer gruppen att arbeta vidare med. Det finns också ett intresse av att fortsätta erfarenhetsutbytet och samarbetet kring utvecklandet av kampanjer. För att detta ska ske kommer gruppen att fortsätta träffas regelbundet gärna med fler deltagare från andra kommuner med liknande intresse. Användningen av piktogram sprids i både Sverige och Danmark. Handbok om kampanjer För att öka förståelsen för varför kommunikation och kampanjer är viktiga redskap för att öka cyklingen och förbättra trafikbeteendet bland cyklister har en handbok om kampanjer, Cykla! Hur kan vi få fler personer att cykla med hjälp av kampanjer, tagits fram inom projektet. Handboken har skickats ut till politiker och tjänstemän viktiga för utvecklingen av cykling i Öresundsregionen. Genom handboken vill man också stärka det regionala arbetet för visionen Öresund världens främsta cykelregion. Kampanjtips 1. Kartlägg situationen 2. Inhämta kunskap 3. En måliriktad strategi 4. Kreativa konceptet 5. Kampanjelement och kommunikationskanaler 6. Tidsplan, budget och ansvarsfördelning 7. Effekt och utvärdering 8. Intern kommunikation Ur handboken Cykla! Hur kan vi få fler personer att cykla med hjälp av kampanjer.

16 16 Öresund som cykelregion Att få fler att cykla Gör det enklare att handla med cykel Det finns många aktörer som på sitt sätt kan bidra till att göra det enklare med inköpsresor på cykel. Potentialen är stor. Handlar mindre och oftare Cyklister har ett annat shoppingmönster än bilister. Cyklister handlar mindre och oftare. Större inköp kan vara ett problem för cyklister delvis på grund av att köpcentra och butiker många gånger inte är anpassade till kunderna som kommer med cykel. Större inköp kräver ofta en cykelkärra eller en lådcykel. Parkeringsmöjligheterna för cyklar nära entréer till butiker och centrum är många gånger dåligt utbyggda. Undersökningar visar att cyklister utgör en stor potential för framförallt centrumhandeln om omgivningen är anpassad för cykling. Inköpsresor med cykel För att få en god kunskap om inköpsvanor hos cyklister har två undersökningar genomförts, en för de svenska deltagarna och en i Köpenhamn, med koppling till inköpsresor med cykel. Dessa undersökningar har sedan legat som grund för inspirationsskriften som tagits fram i delprojektet. Inspirationsskriften är riktad till planerare, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och butiksinnehavare och har tryckts i en svensk och en dansk upplaga. Deltagande på mässor För att sprida information till allmänheten har delprojektet Shop-n-Bike deltagit vid två mässor i Malmö under Motormässan den mars och Bostadsrättsmässan den november. Vid Motormässan visades lådcyklar och cykelkärror för inköp och olika typer av vikcyklar som är smidiga att ta med på tåg och buss. Även cyklar med packväskor utrustade för rekreationscykling visades upp. Projektets monter hade ett udda budskap bland bilarna på motormässan, vilket genererade många intresserade besökare. För att sprida information, om behov av cykelparkering och möjlighet att låna ut eller hyra ut lådcykel till medlemmar i bostadsrättsföreningar deltog delprojektet vid Bostadsrättsmässan i Malmö. Många representanter för bostadsrättsföreningar som vi pratade med ställde sig positiva till att köpa in en gemensam lådcykel eller kärra, man hade inte tänkt i de banorna tidigare. Några föreningar hade redan sett trenden vad gäller behov av olika sorters parkeringsmöjligheter för cyklar. Framtiden efter projektet Det viktiga för framtiden är att både kommunala planerare och näringslivet ser det förändrade mönstret när det gäller inköpsresor med cykel och att utrymme ges både på cykelbanor och anpassade cykelparkeringsplatser för olika typer av cyklar. Kraven på infrastrukturen är olika i stad och på landsbygd, men man måste ändå hålla på grundtanken att fokusera på framkomlighet och möjlighet att parkera sin cykel säkert. Tips Arbetar du som fysisk planerare? Då har du möjlighet att anlägga cykelbanor och parkeringar i nära anslutning till entréer. Äger du en butik eller en fastighet dit folk åker för att handla? Då har du möjlighet att erbjuda förvaring till dem som anländer med cykel och även uppmuntra fler att cykla med hjälp av erbjudanden och kampanjer. Tillhör du en bostadsrättsförening eller förvaltar hyresfastighet? Att låna ut lådcyklar eller kärror har visat sig vara mycket populärt och ger fler möjlighet att shoppa utan bil på ett enkelt och bekvämt sätt. Att dessutom erbjuda parkering för olika cykeltyper i anslutning till bostaden är också uppmuntrande. Säljer du cyklar? Då kan du exponera produkter lämpliga för gods- och persontransport på ett tydligare och mer kundbehovsanpassat sätt. Ur inspirationsskriften På cykel

17 Att få fler att cykla Öresund som cykelregion 17 Uppmuntra den medellånga pendlingen Cykelpendling kan vara längre än inom staden. Genom att satsa på cykelexpressrutter underlättar man för dem som vill cykla längre sträckor. Två separata spår Vad kan man göra för att öka cykelpendling på medellånga distanser, det vill säga 5-20 km? Öresundsregionen är en tätbefolkad region och kan man få de som cyklar till vardags att pendla lite längre sträckor är potentialen för att öka cyklingen därför mycket stor. För att förbättra cykelpendlingen på medellånga distanser arbetade vi med två separata spår. Det första var koncept för att utveckla högklassiga pendlingsvägar. Det andra var marknadsföring och kampanjer. Vad är en supercykelväg? Supercykelvägar och liknande koncept finns utvecklade i många länder. Även om begreppen är olika finns det ett antal gemensamma nämnare för dessa, nämligen att det både handlar om att utveckla en infrastruktur för hög komfort, framkomlighet och säkerhet samt att arbeta med grafisk profil och kampanjer för marknadsföring. Inom Københavns Hovedstadsområde finns det ett kommunöverskridande samarbete med 22 kommuner. Detta gränsöverskridande samarbetet har varit en mycket viktig framgångsfaktor i det långsiktiga arbetet med konceptet Cykelsuperstier där fokus ligger på tillgänglighet, genhet, komfort och attraktivitet. Begreppen Supercykelvägar och det närbesläktade Cykeltrafikleder uppmärksammades under projektet på flera håll. Den största massmediala uppmärksamheten uppstod kring framtida planer på att förbättra cykelvägen mellan Malmö och Lund. En workshop anordnades våren 2011 med intresse- organisationer och cyklister som cyklar på sträckan Malmö-Lund för att fånga upp brukarnas synpunkter. Det genomfördes samtidigt pendlarintervjuer där pendlarnas situation lyftes fram. Dessa olika undersökningar gav en bred bild av vilka frågor som är viktiga för den framtida planeringen av cykelvägar för pendling. Men vad är en supercykelväg? Två arbeten drogs igång för att svara denna fråga. Det ena spåret var en konferens inom ämnet och det andra var framtagandet av en rapport för att konkretisera begreppet och komma närmare en enhetlig definition Vilka krav ska ställas? Den 13 september 2012 anordnades konferensen. Deltagare från hela Öresundsregionen och andra delar av Sverige och Danmark. Nyckelfrågan var hur vi gör cykeln mer attraktiv för pendlare? Trots det betonade flera grupper att supercykelvägarna måste göras användbara och inbjudande för alla. Det finns en balans mellan att möta alla krav man bör ställa på en supercykelväg, och att få något gjort. En angränsande fråga gäller om fokus ska ligga på själva infrastrukturen (med genomgående hög kvalitet för hög hastighet, säkerhet och bekvämlighet), eller cyklistens tillfredsställelse med hela resan, från dörr till dörr. Sammanfattningsvis stärktes den tidigare insikten om att konceptet supercykelvägar är lika mycket en fråga om kommunikation och marknadsföring som en infrastrukturfråga. Det är åtminstone viktigt att kommunicera de infrastrukturförbättringar som görs för att få fler att nyttja dem. Cykelexpressrutter lanseras Koucky & Partners fick i uppdrag att ta fram en rapport för att arbeta med en kunskapsöversyn och förslag till definition för supercykelvägar. I rapporten finns en litteraturgenomgång och omvärldsanalys kring de olika liknande koncepten. När begreppen bryts ner mer i detalj skiljer de sig dock åt mellan olika länder och regioner. Även benämningen varierar, en del lägger betoning på express för att påvisa hastighet och framkomlighet medan andra använder det mer generella ordet super. I denna rapport föreslås benämningen cykelexpressrutt för att tydligt betona framkomlighetsaspekten snarare än utformningen. Dessutom innehåller den en funktionsbeskrivning som definierar vilka egenskaper rutten bör ha för användaren. Krav på utformningen baseras sedan på funktionsbeskrivningen. Den ansatsen innebär att den exakta utformningen av en cykelexpressrutt kan variera mellan olika avsnitt, så länge funktionskraven för rutten som helhet inte äventyras. Förslaget är att en medelhastighet om 20 kilometer i timmen ska kunna hållas på hela rutten. Cykelexpressrutter är motiverade när de knyter ihop viktiga målpunkter och ger betydande vinster i minskad restid, säkerhet och trygghet för ett stort antal potentiella nyttjare. För att stötta utvecklingen av cykelexpressrutter rekommenderas en enhetlig, nationell definition av vad som avses med begreppet, med tydliga minimikrav som ska vara uppfyllda innan en rutt ska få kallas för cykelexpressrutt. Vidare rekommenderas en enhetlig skyltning och profilfärg.

18 18 Öresund som cykelregion Att få fler att cykla Kampanj för längre cykling Inom projektet har ett koncept tagits fram för att marknadsföra medellång cykelpendling. Kampanjen Pendla med cykel syftar till att lyfta fram fördelar med att cykelpendla baserat på pendlarnas egna erfarenheter att det är snabbt, flexibel och billigt, och att man får motion och egentid på väg till och från jobbet. Förutom att lyfta fram cykelpendlingens fördelar kan kampanjkonceptet användas till att exempelvis visa på hur lång tid det tar att cykla olika sträckor, ge tips för den som är sugen att testa på att cykelpendla, uppmärksamma pendlare om passande cykelvägar och uppmuntra de som redan pendlar idag. Konceptet kan också användas med syfte samla in synpunkter från cykelpendlarna och upplysa om hur de enklast felanmäler. Kampanjen körs med fördel i anslutning till att kommunen förbättrar standarden på den aktuella cykelvägen och åtgärdar uppenbara brister. I projektets regi har ett kampanjkit tagits fram, bestående av skyltar, cykelprofilering, beachflaggor och profilkläder. Detta kit finns till förfogande för bruk av projektets parter. Mall på kartbroschyr och tryck för profilprodukt kan lätt anpassas av kommunen efter behov. Konceptet testades på stråket Malmö-Lund 7-11 maj En utvärdering genomfördes sex månader efter kampanjen bland berörda hushåll på sträckan mellan Malmö och Lund. Resultaten visar att 60 procent av de tillfrågade uppmärksammade kampanjen. Många lade märke till den genom kartbroschyren som de fått i brevlådan, men vid sidan av utskicket var också kampanjcyklisterna och skyltarna uppmärksammade inslag. Undersökningen visar att kampanjens budskap om cykelpendlingens många fördelar nått fram till målgruppen. Värt att notera är att hela 17 procent säger sig blivit positivare till cykelpendling efter kampanjen och eventuellt kan tänka sig att börja cykla alternativt cykla mer.

19 Att öka ungas cyklande I projektet studerades specifikt barn och ungas cyklande och vad det är som gör att de cyklar. Stort fokus låg på erfarenhetsutbyte mellan länderna och kommunerna. Ett gemensamt undervisningsmaterial togs fram samt ett trafikspel. Brett angreppssätt Det finns mycket att göra för att öka cyklingen och trafiksäkerheten bland barn och unga i Öresundsregionen. Utgångspunkten för projektets aktiviteter var parternas kunskap och tidigare erfarenheter av att jobba med dessa frågor. Detta kompletterades av en studie om barn och ungas cyklande på båda sidor av sundet. Studien genomfördes av Högskolan Kristianstad. Projektets parter utvecklade ett antal gemensamma koncept för att uppmuntra fler barn och unga till att ta sig till och från skola och fritidsaktiviteter på cykel. Koncepten har sedan testats av en eller flera av projektets parter. En hel del material togs fram som skolpersonal, fritidsledare och scouter kan använda sig av för att öka intresset för cykling och säkert trafikbeteende bland elever och föreningsmedlemmar. Syftet var att uppmuntra barn och ungdomar att cykla och att i samarbete med skolor och fritidsklubbar informera och öka medvetenheten om trafikregler, säkerhet och cykling. Detta genom att etablera nya samarbeten med skolor, fritidsklubbar och scouter. Det var också viktigt att ta fram informationsmaterial som ökar intresset för att undervisa om cykling och trafiksäkerhet samt att göra påverkansinsatser för att öka andelen unga cyklister och att skapa förutsättningar för att cyklingen sker så säkert som möjligt Workshop för att skapa forum En workshop anordnades för att skapa ett forum för att på djupet utbyta erfarenheter med fokus på både möjligheter och utmaningar. Under workshopen diskuterades bland annat förutsättningar, nationell och kommunal ansvarsfördelning, arbetssätt, infrastruktur, synsätt och framtidsvisioner. Arbetet mynnade ut i en samsyn om att ramen för trafikundervisning är livskunskap och hållbar utveckling. Det är viktigt att fokusera på det positiva som att barnen med bra trafikträning blir mer självständiga och själva kan ta sig mellan olika målpunkter. En fråga som kvarstod efter dagen var hur man utifrån kommunens förutsättningar bäst skapar engagemang och utvecklar samarbeten med skolor, idrottsföreningar, föräldrar och andra viktiga aktörer. Gruppen konstaterade att de som jobbar med frågorna i kommunerna borde träffas och nätverka regelbundet för att diskutera och utveckla arbetssätt med mera. Viktigt erfarenhetsutbyte Utmaningarna att öka cykling bland barn och unga är i stort sett detsamma för danska och svenska kommuner men kommunerna arbetar under skilda förutsättningar och med olika angreppssätt. Därför har parterna haft mycket att lära av varandra och det Öresundsövergripande erfarenhetsutbytet har varit centralt under hela projekttiden. Ett nätverk för fortsatt utbyte efter projektets slut är initierat.

20 20 Öresund som cykelregion Att få fler att cykla Erfarenhetsutbyte Under projekts gång har parterna delat med sig av våra olika koncept och arbetssätt på gemensamma möten och studiebesök. Vissa har haft intresse av ett fördjupat utbyte, exempelvis Köge och Kristianstad som hade ett samarbete kring Bilfrie skole och mobila trafikbanor. Många gånger har erfarenhetsutbytet inneburit att helt nya projekt startats upp. Exempel på detta är Helsingörs och Helsingborgs gemensamma deltagande i cykeltävling Jorden rundt på 80 dage och Lunds satsning på en klassuppsättning av lånecyklar. Studie om barns cyklande Under hösten 2010 och våren 2011 genomförde Högskolan Kristianstad en studie om hur barn och unga samt deras föräldrar cyklar. Undersökning är den första i sitt slag och analyserar olika faktorer utifrån såväl barns som föräldrars perspektiv och specifikt föräldrars betydelse för barns cyklande. Slutsatser är bland annat att det är avgörande att främja föräldrars positiva attityder till cykling, eftersom studien visar att om föräldrarna cyklar så gör också barnen det. För barnen är dessutom cykeln inte bara ett sätt att transportera sig, utan även en social aktivitet. Studien Barns cyklande på båda sidor om Öresund finns att ladda ner som publikation på Högskolan Kristianstads webbsida samt på Öresund som cykelregions webbsida. Cykeln, en del av träningen Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet på Lunds kommun genomförde, i samarbete med kommunens informationsavdelning, tryckeri och lokala idrottsprofiler, en affischkampanj under våren Satsningen gick ut på att sprida affischer i idrottshallar och till platser där ungdomar i åldern år brukar uppehålla sig, exempelvis fritidsgårdar. På affischerna fanns foto på kända, lokala idrottsprofiler tillsammans med ett uttalande om det positiva med att cykla. Kampanjen följdes upp genom en enkel utvärdering som visar på ett positivt mottagande. Speciellt bra respons kom från de klubbar med anknytning till de fotograferade idrottsprofilerna. Så nu när Lund planerar ny kampanj våren 2013 kommer intresserade klubbar kunna vara med från början. Kanske hela lag vill vara med och lyfta fram cykeln som en del av deras sport? Kampanjkonceptet kan lätt anpassas till andra kommuner och finns tillgänglig för projektets parter.

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö 2012-02-09

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö 2012-02-09 Öresund som cykelregion M M Konferens i Malmö 2012-02-09 Interreg IV A - Öresund Syfte: Öresundsområdet ska bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt område, som kännetecknas av samarbete och hållbar utveckling.

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Hon vill få Skåne att cykla

Hon vill få Skåne att cykla Page 1 of 5 Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln. Hon vill få Skåne att cykla Av Anna Lindblom 28 MAJ 13.39 Kristin Nilsson är tyskan som vill ge sitt nya hemland Sverige den cykelturism hon

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trafiken i praktiken Åk 4-5 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

Bike n ride Exempel från Öresundsregionen på samarbeten mellan cykel och kollektivtrafik

Bike n ride Exempel från Öresundsregionen på samarbeten mellan cykel och kollektivtrafik Bike n ride Exempel från Öresundsregionen på samarbeten mellan cykel och kollektivtrafik December 2012 Bike n ride Exempel från Öresundsregionen på samarbeten mellan cykel och kollektivtrafik Text och

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Planering Cykelbanor behöver utrymme och planeras väl efter framtagen standard och därför är det viktigt att det i tidigt skede i planprocessen finns trafikkompetens.

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Elcyklar och cykelinfrastrukturen Elcyklar och cykelinfrastrukturen Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Hanna Ljungblad, Michael Koucky & Upplägg Bakgrund Frågeställning Metod Resultat Slutsatser Bakgrund Elcyklar

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

De nya cykelledernas potential

De nya cykelledernas potential De nya cykelledernas potential Dennis Bederoff Tillväxtverket Växjö 2014-08-14 1 Destinationer och teman Teman ex Golf Cykel Konferens Fiske Skidor Vandring Shopping Platser, områden, städer, regioner

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Cykelkonferensen 2009

Cykelkonferensen 2009 Cykelkonferensen 2009 29 30 september i Linköping Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Välkommen till SKL:s cykelkonferens 2009! Cykelfrågorna upplever just nu en renässans, med klimatfrågorna

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Satsa på cykeln i Norrtälje

Satsa på cykeln i Norrtälje Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan

Läs mer

Omvärldsanalys av regionala cykelstrategier R 2010-219

Omvärldsanalys av regionala cykelstrategier R 2010-219 Omvärldsanalys av regionala cykelstrategier R 2010-219 Förord Regionplanekontoret gav våren 2011 Trivector Traffic i uppdrag att genomföra en omvärldsanalys för regionala cykelstrategier inför starten

Läs mer

På cykel. var med och skapa bättre förutsättningar för inköpsresor med cykel

På cykel. var med och skapa bättre förutsättningar för inköpsresor med cykel På cykel var med och skapa bättre förutsättningar för inköpsresor med cykel 1 Denna skrift vänder sig till dig som vill vara med och skapa bättre förutsättningar för cykling. Cykling i allmänhet och cykling

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE. En växlande cykelupplevelse. Varumärket Sydostleden

SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE. En växlande cykelupplevelse. Varumärket Sydostleden SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE En växlande cykelupplevelse Varumärket Sydostleden Förord Sydostleden är Sveriges kungsled på cykel. En hållbar destination med värdskap, natur- och kulturupplevelser som berikar

Läs mer

Abborraleden. Projektplan

Abborraleden. Projektplan Abborraleden Projektplan Örkelljunga september 2013 1 Innehåll Projektnamn... 3 Projektägare... 3 Journalnummer... 3 Kontaktperson... 3 Kontaktuppgifter... 3 Projektidé... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Utvärdering av cykelvettkampanj Juni 2011. Beställare: Öresund som cykelregion / Region Skåne

Utvärdering av cykelvettkampanj Juni 2011. Beställare: Öresund som cykelregion / Region Skåne Utvärdering av cykelvettkampanj Juni 2011 Beställare: Öresund som cykelregion / Region Skåne Utvärdering av cykelvettkampanj juni 2011 Innehåll Sammanfattning sid. 3-6 Bakgrund, syfte och metod sid. 7-8

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö 1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval 1 Tiden på tåget är min gyllene stund på dagen Det finns många goda anledningar att resa kollektivt eller samåka. En viktig anledning är att det nästan

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 4 Diariekod: 146 Kommunstyrelsen Svar på motion väckt av Larissa Karimson (MP) om att alla offentliganstäilda i Sollentuna

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun

Cykeltrafik i Östersund. Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun Cykeltrafik i Östersund Anne Sörensson & Maria Olsson Grön Trafik, Östersunds kommun Östersund är en vinterstad Målsättning om att vara fossilbränslefri och energieffektiv 2030 Sjätte bästa kommun i Cykelfrämjandets

Läs mer

Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012

Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012 Spännande internationella case! Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012 TALARE MODERATOR Christian Juul F.d. ordförande Cykelfrämjandet KEYNOTE Houten

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Genomförandeavtal och avsiktsförklaring för Kattegattleden

Genomförandeavtal och avsiktsförklaring för Kattegattleden 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 03-19 RH08288 Jeanette Larsson, Avdelningschef Avdelning Infrastruktur 0722-44 79 87 REGIONSTYRELSEN Genomförandeavtal och avsiktsförklaring

Läs mer

Cykelturism i Öresundsregionen. Nuläge och ekonomiskt värde En analys inom EU-projektet Öresund som cykelregion

Cykelturism i Öresundsregionen. Nuläge och ekonomiskt värde En analys inom EU-projektet Öresund som cykelregion Cykelturism i Öresundsregionen Nuläge och ekonomiskt värde En analys inom EU-projektet Öresund som cykelregion Dokumentation: Författare: Kontakt: Kristin Nilsson, Region Skåne, Avdelning för Regional

Läs mer

LUND SAMVERKAN 2.0. -turism, event och möten

LUND SAMVERKAN 2.0. -turism, event och möten VISNINGSRESA FÖR KONGRESSKÖPARE Beskrivning: Visningsresor av Lund som mötesdestination för kongressköpare vid två tillfällen under året. Digital inbjudan samt telefonbearbetning. Erbjudande om att sedan

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt www.pwc.com/se Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt Höghastighetstågutredningen, HH-tunnel samt ny metroförbindelse Malmö Köpenhamn, Fehmarn bält 2 Höghastighetstågutredningen På nationell nivå : Gunnar

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? 2014-06-12 Björn Wedeby, Skånetrafiken COMPANY LOGO, (white on transparent background) MalmöExpressen Sveriges bästa stadsbusslinje Den gemensamma

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb) Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten)

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN Nyköpings mål 2017 är en stark besöksnäring med en turismomsättning på 1,4 miljarder kr. Nyköpings

Läs mer

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken Det självklara valet för dig som reser i Skåne Allt började 1999 Två skånska län blir ett Flygande start för Skånetrafiken Vilka vi är och vad vi gör En förvaltning inom Region Skåne Driva

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Nyhetsbrevet Cykelturism i Sverige Nr. 1/2013

Nyhetsbrevet Cykelturism i Sverige Nr. 1/2013 Om nyhetsbrevet Nyhetsbrevet Cykelturism i Sverige ges ut 2-3 gånger per år av Nätverket för cykelturism och ska bidra till att utveckla cykelturism i Sverige genom informationsutbyte. Målgruppen för nyhetsbrevet

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET I ÖRESUNDSREGIONEN TILLGÄNGLIGHETSATLAS 2014

TILLGÄNGLIGHET I ÖRESUNDSREGIONEN TILLGÄNGLIGHETSATLAS 2014 TILLGÄNGLIGHET I ÖRESUNDSREGIONEN TILLGÄNGLIGHETSATLAS 2014 1 2 Modellen och kartbilderna har gjorts av Tetraplan A/S på uppdrag av Region Skåne och Örestat III-projektet 2014. Grafisk form: Jenny Willman,

Läs mer

för cykelbana Att bana väg för bra cykelplaneringsprocesser Slutsatser och frågeställningar

för cykelbana Att bana väg för bra cykelplaneringsprocesser Slutsatser och frågeställningar Att bana väg för cykelbana Slutsatser och frågeställningar för bra cykelplaneringsprocesser 1 Introduktion Ungefär en av tio resor i Sverige görs med cykel. Totalt är det 465 miljoner cykelresor per år.

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Trafik-GIS seminarium i Göteborg 23-24 januari 2007. Trafiken.nu i Skåne. Del 2: Strategi kring Reseplanering, trafikstörningsinformation mm.

Trafik-GIS seminarium i Göteborg 23-24 januari 2007. Trafiken.nu i Skåne. Del 2: Strategi kring Reseplanering, trafikstörningsinformation mm. Trafik-GIS seminarium i Göteborg 23-24 januari 2007 Trafiken.nu i Skåne Del 2: Strategi kring Reseplanering, trafikstörningsinformation mm. Krister Nordland/ Skånetrafiken och Sorin Sima/Vägverket Skåne

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

EKOTURISMDESTINATION EVENTUELL RUBRIK VERSAL 24 PUNKTER

EKOTURISMDESTINATION EVENTUELL RUBRIK VERSAL 24 PUNKTER EVENTUELL RUBRIK VERSAL 24 PUNKTER Vänerskärgården med Kinnekulle Projektpresentation Ove Ringsby 2012-01-17 Bakgrund Besöksnäringen är en av våra stora framtidsbranscher. Självklart skall också den bidra

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer