Kartläggning av informationsbehov inför NPÖ 2.0

Transkript

1 Capire Kartläggning av informationsbehov inför NPÖ 2.0 Stockholm november 2013 Capire Consulting AB Dag Boman Carin Magnusson 1

2 Kartläggning av informationsbehov inför NPÖ Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag Syftet med rapporten Genomförande 3 2 Nuläge Informationsmängder Förvaltning Juridiska aspekter 6 3 Informationsbehov i olika verksamhetssituationer Målgrupp Äldre Målgrupp vuxna med somatisk sjukdom och vuxna med funktionshinder Målgrupp vuxna med psykisk sjukdom Målgrupp kroniskt sjuka Målgrupp Barn och ungdom Målgrupp vuxna med social problematik Målgrupp Personer i behov av tandvård Enkätresultat samt kommentarer från remissomgång Privata och ideella vårdgivare 21 4 Användarvänlighet 22 5 Sammanfattning och diskussion Behov av informationsmängder I vilka situationer är NPÖ mest efterfrågat? Kommentarer till befintliga informationsmängder Efterfrågade informationsmängder som eventuellt saknas 26 6 Rekommendationer 29 Bilaga 2. Enkät: Informationsbehov Bilaga 2. Existerande informationsmängder Bilaga 3. Komplett lista över producenter av informationsmängder,

3 1 Bakgrund och uppdrag Capire Consulting AB har på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting och Center för ehälsa kartlagt och sammanställt en behovsbild avseende informationsinnehåll och användarfunktioner som underlag till pågående arbete med NPÖ 2.0. Frågeställningar i kartläggningen har varit: Hur ser nuläget ut? Vilken information behöver sjukvårdens och omsorgens/socialtjänstens personal i olika situationer? Hur ska informationstillgången utvecklas för att tillgodoses verksamheternas behov o Vilken information finns/finns inte i nuvarande NPÖ? o Vilken information bör tillföras i NPÖ 2.0 för att tillfredsställa kommunerna, landstingen och de privata vårdgivarna i olika verksamhetssituationer? o Vilka tekniska och andra förutsättningar måste tillgodoses för att NPÖ 2.0 ska användas som avsett? o Vilka legala förutsättningar eller eventuella avgränsningar finns? Kartläggningen utgör input till den teknikinriktade delen av projektet NPÖ Syftet med rapporten Rapporten är en sammanställning av den information som framkommit i intervjuer, workshops och dokument jämte de ytterligare synpunkter som inkommit efter remiss av tidigare utsänd delrapport. Materialet beaktar även en enkät till sjukvårdspersonal som genomförts inom ramen för projektet. Innehållet i denna rapport är huvudsakligen uppbyggt kring: Nuläge vad gäller existerande informationsmängder och juridiska förutsättningar (Kap 2) Analys av informationsbehov i olika verksamhetssituationer omfattande målgrupperna äldre, vuxna med somatisk sjukdom, vuxna med funktionshinder, vuxna med psykisk sjukdom, personer med kronisk sjukdom, personer med social problematik, barn och unga samt personer i behov av tandvård (Kap 3) Iakttagelser om aktörernas syn på användarvänlighet (Kap 4) Analys av befintliga informationsmängder och behov som framkommit (Kap 5) Rekommendation (Kap 6) En röd tråd i kartläggningen har varit att få fram en verksamhetsnära bild av det som bör finnas i NPÖ 2.0. Analysen av informationsbehovet har därför baserats på konkreta situationer där NPÖ behövs. Ett flertal exempel på sådana situationer beskrivs i texten. Dessa exempel ska inte ses som uttömmande utan har tjänat syftet att på bredden illustrera vilka aktörer - både producenter och konsumenter - som kan bli involverade i informationsdelning. 1.2 Genomförande Underlag har samlats in från följande källor: Intervjuer med anställda i vården (kommuner, landsting och företag) Intervjuer med annan expertis 3

4 Sju workshops med deltagare som representerar dels vårdpersonal i första linjen, dels personal med överblick över ehälsofrågor i kommunal- och landstingskommunal vård och omsorg. Enkät som riktats till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkare och övriga anställda i landsting, kommuner och privat vårdverksamhet (Se bilaga 1). Dokumentation bl a från Örebro/Östergötland, Kalmar, Inera, SKL:s Kunskapsöversikt inkl. de tre regionala rapporterna, ICF samt information från andra projekt såsom Mitt hälsokonto och Pascal. Kvalitetssäkring av beskrivningarna och analysen har i ett första steg skett genom remiss till samtliga deltagare från de sju workshoparna samt till CeHis referensgrupper. I ett andra steg har rapporten bedömts och justerats efter input från den kommunala referensgruppen. Styrgruppen för NPÖ 2.0 beslöt godkänna rapporten vid sitt möte den 15 november Nuläge 2.1 Informationsmängder NPÖ (Nationell Patientöversikt) har funnits sedan NPÖ är en IT- lösning som innebär att anslutna vårdgivare har gjort delar av sina elektroniska patientjournaler tillgängliga för andra vårdgivare. Rent praktiskt innebär det att hälso- och sjukvårdspersonal hos en vårdgivare får tillgång till elektroniska patientjournaler hos andra vårdgivare om patienten lämnar samtycke, om aktuell patientrelation föreligger och om uppgifterna kan antas ha betydelse för vården av patienten 1. Informationsinnehållet i NPÖ baseras på resultat och erfarenheter från tidigare utrednings- och implementeringsarbeten i Sverige. För närvarande är följande 14 informationsmängder tekniskt möjliga att dela mellan huvudmän i hälso- och sjukvården (en utförligare förteckning över undergrupper finns i Bilaga 2): Informationsmängd Innehåller uppgifter om 1. Diagnos Diagnos och Händelsetidpunkt 2. PADL Händelsetidpunkt, Personlig hygien, Kommentar, Födointag, Toalettbesök, Förflyttning, På/avklädning 3. Funktionsnedsättning Händelsetidpunkt, Funktionsnedsättning 4. Vård- och omsorgstjänst Hemsjukvårdstjänst, Hemtjänst, Särskilt Boende- tjänst, LSS- tjänst, Primärvårdstjänst, Specialistvårdstjänst 5. Vård- och omsorgskontakt Kontakttyp, - orsak och - status 6. Läkemedelsordination Av vårdgivaren ordinerade 7. Läkemedel Förskrivning Av vårdgivaren förskrivna 8. Läkemedel Utlämning Läkemedelsordination, Ordinationstidpunkt, Dosering, Doseringssteg, Läkemedelsval, Förskrivning 9. Uppmärksamhetssignal Överkänslighet, Uppmärksammad allvarlig sjukdom, Uppmärksammad behandling, Uppmärksammad vårdbegräsning, Ej strukturerad varningsinformation, Uppmärksammad arbetsmiljörisk 10. Undersökningsresultat Klinisk kemi/mikrobiologi, Bilddiagnostik, EKG 1 4

5 11. Vårdbegäran Vårdbegäran, Övrig undersökning 12. Vård- och omsorgsplan Ostrukturerad, text och multimedia 13. Vård- och omsorgsdokument Ostrukturerad, text och multimedia, händelsetidpunkt 14. Vård- och omsorgstagare Personidentifikation, Företrädare, Tolkbehov, Närstående, Utlämning, Doseringsanvisning I nedanstående tabell framgår vilka landsting och som producerar vilka informationsmängder. Tabellen visar läget den 11 november 2013 (I bilaga 3 återfinns en komplett lista över producenter). Vårdgivare/tjänst Vård0och4 omsorgs0 tagare Diagnos 4Vård04 och4 omsorgs0 kontakt Läkem4 Ordi0 nation Läkem.4 Förskriv0 ning Uthäm0 Upp0 tade4läke0 medel märksam.0 signal Under0 söknings0 resultat Vård0och4 omsorgs0 dok4 ostrukt PADL Funktions0 Vård04och4 nedsätt0 omsorgs0 ning tjänst Vård0 begäran Vård04och4 omsorgs0 plan4 ostrukt Landstinget4Blekinge Landstinget4Dalarna Landstinget4Gävleborg Region4Gotland Region4Halland Jämtlands4läns4landsting Landstinget4i4Jönköpings4län Landstinget4i4Kalmar4län Landstinget4Kronoberg Norrbottens4läns4landsting Nyköpings4kommun Region4Skåne Stockholms4läns4landsting Landstinget4Sörmland Landstinget4i4Uppsala4län Västra4Götalandsregionen Landstinget4i4Värmland Västerbottens4läns4landsting Landstinget4Västernorrland Landstinget4Västmanland Örebro4läns4landsting Landstinget4i4Östergötland Apotekens4Service4AB Det framgår av tabellen att det finns producenter för samtliga informationsmängder som hittills definierats. I november 2013 var det en kommun, nämligen Nyköping, som var registrerad som producent. Ca 45 privata vårdgivare är producenter av information (Se bilaga 3) Landstinget och kommunerna i Örebro län som kommit långt i att tillämpa NPÖ delar följande informationsmängder: Vård- och omsorgsdokument Diagnoser Ordinerade/förskrivna läkemedel Läkemedelsförteckning (utlämnade) Klinisk kemi Patientuppgifter och kontakter 2.2 Förvaltning Förvaltningen av NPÖ har hittills ombesörjts av Inera på uppdrag CeHis. I förvaltningsuppdraget ligger att stödja de vårdgivare som arbetar med att ansluta sig till NPÖ. Andra delar av uppdraget är bland annat: Informatik som exempelvis ska säkerställa följsamhet mot nationella ramverk och regler och anpassa specifikationer till förändringar av informationstyper 5

6 Teknik som bl a omfattar anpassningar av NPÖ, nya förändrade och förbättrade anslutningsmetoder Innehåll och funktion som ska vidareutveckla och införa nya informationstyper Kopplat till arbetet med innehåll och funktion finns fyra referensgrupper med olika ansvarsområden: Grupp 1) Grundfunktioner och dokumentation, Grupp 2) Undersökningsresultat, Grupp 3) Läkemedel och Grupp 4) Omvårdnad. 2.3 Juridiska aspekter Kvalitetsgranskad information Patientdatalagen, PDL, som trädde i kraft juli 2008 (2008:355) har gjort sammanhållen journalföring möjlig. För att information i NPÖ ska kunna läsas krävs den aktuella patientens samtycke samt att personalen har en vårdrelation med berörd patient. Berörd personal inom Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i landsting och kommuner har ett ansvar att kvalitetssäkra den information som registreras. Det är i dagsläget inte möjligt att över vårdgivargränser eller olika lagrum, kvalitetssäkra den information som finns i NPÖ. Varje vårdgivare är ansvarig för att kvalitetssäkra sin information. Journalinformation i NPÖ är producerad av flera vårdgivare, av vilka var och en är ansvariga för att kvalitetssäkra sin information. Det finns alltså inte en ägare till den samlade informationen om en patient/brukare. Med utgångspunkt från detta resonemang konstateras att kvalitetssäkring av samlad och aktuell information i NPÖ inte kan garanteras Beslutsoförmögna personer Vissa patienter kan inte ge sitt samtycke eftersom de är beslutsoförmögna. Detta kan till exempel gälla äldre personer med demenssjukdom, strokepatienter eller personer med allvarlig psykisk ohälsa. Det finns dock inga särregler i Patientdatalagen för de här patientgrupperna, något som Datainspektionen bland annat konstaterat. Patientdatalagen ger ingen vägledning hur vårdpersonalen ska kunna inhämta ett samtycke. Det innebär en otrygghet i vårdens vardag. I sin nuvarande form kan det få konsekvenser att denna patient- /brukargrupp inte får vård på lika villkor som andra då självbestämmande och frivillighet är grundläggande utgångspunkter för hälso- och sjukvården och tandvården. Det pågår några utredningar som berör beslutsoförmögna personer: Patientmaktsutredningen (SOU 2013:2) behandlar ämnet men säger samtidigt att det saknas lagrum när vårdpersonal trots allt behöver ta beslut om vård för dessa personer. Detta anses ytterst otillfredsställande. Den pågående utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och forskning (SOU 2012:06) ska lämna sitt svar i april 2014 och ge svar på frågor som ställs i patientmaktutredningen. Det rör bl a demenssjuka, tidsangivelser, huruvida personal ska kunna bli föremål för rättslig prövning om personalen ger vård utan samtycke samt vård vid särskild nödsituation. Utredning om förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. (Dir 2011:111). En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Ett tilläggsuppdrag gavs till denna utredning som handlar om situationen för beslutsoförmögna. Uppdraget var att utreda om det är lämpligt att införa ett undantag i 6

7 Patientdatalagen för kravet på samtycke för personer som är beslutsoförmögna vilket även blev utredarens förslag. Utredningen gick ut på remiss under sommaren 2013 och bereds under hösten 2013 på socialdepartementet. Förändringar i Patientdatalagen kan träda i kraft från den 1 juli Regler för skydd och säkerhet inom demensvård (SOU 2006:110). Denna utredning bereds fortfarande på Socialdepartementet. Till detta ska läggas att det inom socialtjänstens område finns bestämmelser om vård utan samtycke i Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), i Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och i Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Samverkan mellan myndigheter Det finns tydliga skrivningar i olika lagar och föreskrifter om myndigheters ansvar för att samverka för att säkra effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Detta framgår t ex i Förvaltningslagen 2 och Socialstyrelsens föreskrifter för systematiskt kvalitetsarbete 3. Samtidigt har andra lagar som syfte att skydda individers integritet vid kontakt med olika myndigheter. Sådana lagrum begränsar ibland möjligheterna till samverkan. Bland dessa lagar finns bl a Offentlighets- och sekretesslagen (OSL: 2009:400, kapitel 12, 2 ) och Socialtjänstlagen (SoL: kapitel 10, 2, kapitel 15, 3 ). Avvägningen mellan patientsäkerhet och integritet lägger ett stort ansvar på berörda myndigheter. T ex har Socialtjänstlagen SoL kompletterats med skrivningar om att socialtjänsten från 1 januari 2013 måste underrätta andra aktörer som t ex skolan i större utsträckning än tidigare. I SoL framgår att Sekretessen enligt 1 hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år Kommunal verksamhet SoL, LSS och HSL En återkommande fråga är hur man ska förhålla sig biståndsbeslut enligt SoL och kommunikation av dessa beslut. Biståndshandläggare, som utreder och fattar beslut om omsorgstjänster för äldre har inte tillgång till NPÖ eftersom de inte är HSL- personal. Däremot har deras beslut påverkan på den fortsatta utvecklingen för brukaren/patienten och det är därför av vikt att biståndsbeslut kan tillgängliggöras till de yrkesgrupper som träffar vederbörande. Det finns inga legala hinder mot att annan person kan inkludera uppgifter om biståndsbeslut i vårddokumentationen så länge som uppgifterna behövs i och för vården av brukaren/patienten. En annan yrkesgrupp som inte har tillgång till NPÖ är socialtjänstens anställda. I praktiken är många av socialtjänstens klienter också aktuella vårdtagare i hälso- och sjukvården. Det finns delar av hälso- och sjukvården där informationsdelning - vid sidan av SIP (Samordnad Individuell Planering) - skulle 2 Förvaltningslagen 6 Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Det heter bl a att Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Motsvarande för Hälso- och sjukvård (HoS)lyder: Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska för både LSS och HoS framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. 4 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 26 kap, 9. 7

8 underlätta samverkan och effektivisera vård och behandling kring en klient/vårdtagare. Det gäller framförallt barn och unga samt vuxna med beroendeproblematik eller psykisk ohälsa. Utredningen om förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten ser över relationerna inom och mellan Hälso- och Sjukvårdslagen samt Socialtjänstlagen. Ett förslag väntas komma under Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol. Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Det finns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS: personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid. LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser 5. Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen. De personer som utför hjälpinsatser, till exempel en personlig assistent, har tystnadsplikt och får inte avslöja något om förhållandena hos den som får hjälpen. Personal med legitimation som är verksamma inom LSS kan förutsatt att brukaren/patienten har givit sitt samtycke lämna information till och ta del av information om brukaren/patienten. 3 Informationsbehov i olika verksamhetssituationer I detta kapitel görs en analys av informationsbehov i olika verksamhetssituationer. Analysen omfattar ett antal situationer som rör målgrupperna äldre, vuxna med somatisk sjukdom, vuxna med funktionshinder, vuxna med psykisk sjukdom, personer med kronisk sjukdom, personer med social problematik, barn och unga samt personer i behov av tandvård Frågeställningen omfattar i vilka verksamhetssituationer som behov av informationsutbyte uppstår, vilka aktörer som berörs och vilka informationsbehov som finns i dessa situationer. De flesta kommuner bedriver hemsjukvård. Det har varit vår utgångspunkt i våra beskrivningar. Läsanvisning: Med kommunal och landstingskommunal verksamhet har vi valt att jämställa även privata vårdgivare som arbetar på basis av avtal med kommuner och landsting. T ex kan privata aktörer som bedriver kommunal verksamhet ha anställda läkare, vilket inte är möjligt för kommunala vårdgivare. I nedanstående sammanställning nämns inte läkare i detta sammanhang. I enlighet med detta uppdrags förutsättningar presenterar vi informationsdelning även mellan HSL och SoL, trots att det inte är praktiskt möjligt för närvarande. Utredningen tar höjd för att 5 8

9 det kan bli möjligt längre fram och redovisar därför exempel på situationer där det skulle vara till gagn för berörda parter. Uttryckta behov som eventuellt inte täcks in av existerande informationsmängder eller kan behöva utvecklas är understreckade i de översiktstabeller som finns i detta avsnitt. Det bör noteras att tabellerna inte syftar att vara en uttömmande beskrivning av alla tänkbara situationer. Utöver detta finns sannolikt ytterligare specifika områden med informationsbehov som sträcker sig utöver våra beskrivningar. Nedanstående beskrivningar har varit föremål för remiss till de personer som deltagit i workshops och intervjuer. Materialet har även sänts till existerande referensgrupper för landsting och kommuner. Tabellerna har uppdaterats med inkomna synpunkter jämfört med delrapporten daterad Målgrupp Äldre Specifika förutsättningar för målgruppen äldre Målgruppen äldre omfattar personer som är 65 år och däröver Formella förutsättningar för målgruppen äldre För gruppen gäller framförallt två lagrum: Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialtjänstlagen. Därutöver finns författningar och andra styrdokument som syftar till att reglera verksamheten Organisatoriska förutsättningar för målgruppen äldre Målgruppen äldre får vård och omsorg från landsting, kommuner och privata aktörer. Den vård som äldre framförallt frekventerar i landstingen är primärvård, medicinkliniker, kirurgkliniker, ortopedkliniker, geriatriska mottagningar (där sådana finns) samt övriga specialistmottagningar. Insatser i kommuner ges både av äldreomsorgen och av hemsjukvården. I äldreomsorgen finns framförallt följande biståndsbeslutade insatser: hemtjänst, korttidsboende, korttidsvård, särskilt boende (t ex demensboende), växelvård. I hemsjukvården arbetar undersköterskor, sjuksköterskor och läkare (anställda av landsting/region) och i en del kommuner även paramedicinsk personal och psykologer m fl Behov av informationsutbyte Informationsbehov uppstår framförallt i vårdövergångar inom landsting, inom kommuner och mellan kommuner, landsting och vårdföretag. Nedan följer exempel på verksamhetssituationer som analyserats med hänsyn taget till aktörernas informationsbehov. 9

10 Exempel på situationer Kommun (K) - Landsting (LT) Vård i LT: primärvård, medicinklinik, geriatrik, psykiatri etc. Inskrivning på akutsjukhus Patienter från läns- till universitetssjukhus (i eller utanför länet) Specialiserad rehabilitering Rehabilitering i eget boende, eller särskilt boende efter sjukhusvård Aktör/yrkesgrupp Konsumenter Med K som konsument Anställda i hemtjänst och särskilt boende Hemsjukvård: SSK, arbetsterapeut, sjukgymnast, dietist, psykolog Med LT som konsument Läkare, SSK, DSK, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, dietist, psykolog, kurator Med LT som konsument Akutmottagning, Vårdavdelning Med LT som konsument Läkare, SSK, sjukgymnast, arbetsterapeut m fl Med K som konsument Sjukgymnast, arbetsterapeut, vård- och omsorgspersonal Med LT som konsument Vårdcentral/sjukhus: sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, SSK, Informationsbehov Producenter Med LT som producent Diagnos (för detta tillfälle samt ev. kronisk diagnos) Läkemedelslista Vård- och omsorgsdokument (epikris samma dag, vårdbegäran/remiss, anteckningar) Undersökningsresultat Funktionstillstånd Varningar Med K som producent Vård- och omsorgsplan Normal ADL- status Hjälpmedel/assistans Dosering och kortkurer Med K som producent Vård- och omsorgsplan Normal ADL- status Hjälpmedel/assistans Dosering och kortkurer Med LT som producent Informationsbehov motsvarar de existerande informationsmängderna Med K som producent Vård- och omsorgsplan Normal ADL- status Rehab Tekniska hjälpmedel Förbrukningshjälpmedel Med LT som producent Diagnos Vårdbegäran remiss Kognitivt funktionstillstånd, belastningsfrågor, kommunikativa funktioner Normalt och akut tillstånd Undersökningsresultat: röntgen, helst bilder sedan flera år tillbaka Tekniska hjälpmedel Förbrukningshjälpmedel Med K som producent Vård- och omsorgsdokument ADL- status Hjälpmedel 10

11 logoped, DSK Dosering och kortkurer Övergångar inom kommun: insatser i eget boende eller särskilt boende Med K som konsument: Undersköterska/vårdbiträde, SSK, sjukgymnast, arbetsterapeut Med K som producent: Funktionsförmåga, ADL, hjälpmedel Specificerad info om vanor etc vid flytt till särskilt boende Dosering och kortkurer 3.2 Målgrupp vuxna med somatisk sjukdom och vuxna med funktionshinder Specifika förutsättningar för målgruppen vuxna med somatisk sjukdom För målgruppen finns flera lagrum; HSL, SoL, LVM och många författningar från Socialstyrelsen, t ex SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och SOSFS 2012:9 Utskrivningsinformation och läkemedelshantering m fl. Gruppen är avgränsad till åldrarna år. Före 18 års ålder är definitionen barn och från och med 65 års ålder är definitionen äldre Organisatoriska förutsättningar för målgruppen vuxna med somatisk sjukdom Målgruppen finns organisatoriskt i hemsjukvård, hemtjänst, öppenvård, primärvård, slutenvård och missbruksvård. Vuxna med funktionshinder kan även ha ett LSS- boende Formella förutsättningar för vuxna med funktionshinder Vuxna med funktionshinder är en heterogen grupp där en del av gruppen är inskriven i habiliteringsverksamhet. Övergången till vuxenhabilitering kan vara flytande mellan års ålder. De har i regel stöd enligt lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) upp till 65 års ålder, då lagen om assistansersättning (LASS) tar över. LSS innebär ofta att stöd ges av personlig assistent. LSS gäller också för dem som inte är inskrivna i habiliteringsverksamhet, t ex svårt synskadade eller rörelsehindrade Behov av informationsutbyte Inom området vuxna med somatisk sjukdom med eller utan funktionshinder kan följande behov av informationsöverföring bli aktuella. Exempel på situationer Kommun (K) - Landsting (LT) In- och utskrivning i slutenvården till och från hemsjukvård/rehabilitering (landsting- kommun och v v) Aktör/yrkesgrupp Konsumenter Med K som konsument Hemsjukvård: DSK, arbetsterapeut, sjukgymnast Informationsbehov Producenter Med LT som producent Diagnos Läkemedelslista Läkemedelsberättelse ADL- status Hjälpmedelsbehov Epikris Närstående/god man och i förekommande fall personlig assistent Omvårdnadsdokumentation Minnesutredningar 11

12 Funktionshindrad som flyttar hemifrån till LSS- boende (kommun- kommun - landsting) Med LT som konsument Aktörer slutenvård/ rehabilitering: Läkare, SSK, arbetsterapeut, sjukgymnast Med K som konsument Aktörer kommunen: LSS- handläggare, arbetsterapeut, hemtjänst Med LT som konsument Aktörer landstinget: Psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast, habiliteringsläkare Med K som producent ADL- status Hjälpmedelsbehov Närstående och i förekommande fall personlig assistent Omvårdnadsdokumentation Minnesutredningar Med LT som producent Diagnos Läkemedelslista Läkemedelsberättelse ADL- status Hjälpmedelsbehov Habiliteringsplan Närstående/god man och i förekommande fall personlig assistent Med K som producent Personkontakterna vid kommunen. Biståndsbeslutet (kan inte skrivas in av biståndshandläggare) 3.3 Målgrupp vuxna med psykisk sjukdom Organisatoriska förutsättningar för målgruppen vuxna med psykisk sjukdom Målgruppen finns organisatoriskt i socialtjänst, hemsjukvård, hemtjänst, primärvård, slutenvård, HVB, tvångsvård (samt rättspsykiatrisk vård), öppenvård, och missbruksvård Formella förutsättningar för målgruppen vuxna med psykisk sjukdom För målgruppen finns flera lagrum; HSL, SoL, LVM(lag om vård av missbrukare), LPT (lag om psykiatrisk tvångsvård) och olika författningar från Socialstyrelsen, t ex SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och SOSFS 2012:9 Utskrivningsinformation och läkemedelshantering m fl. Gruppen definieras i åldern år men patienter äldre än 65 år går inte över till geriatrisk vård, utan finns kvar i den yngre patientgruppen Behov av informationsutbyte Inom området vuxna med psykisk sjukdom med eller utan funktionshinder kan följande behov aktualiseras: Exempel på situationer Kommun (K) - Landsting (LT) In- och utskrivning i slutenvården till och från hemsjukvård/rehabilitering Aktör/yrkesgrupp Konsumenter Med K som konsument Aktörer hemsjukvård: DSK, arbetsterapeut, psykolog Informationsbehov Producenter Med LT som producent Diagnos (suicidbenägenhet) Läkemedelslista Läkemedelsberättelse ADL- status Hjälpmedelsbehov Epikris 12

13 Närstående/god man och i förekommande fall personlig assistent. Remisser till specialistvården för bedömning Med LT som konsument Första linjens psykiatri: Vårdcentraler, husläkare, psykiater, DSK, SSK, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, kurator. Med K som producent ADL- status Vård- och omsorgsdokumentation 3.4 Målgrupp kroniskt sjuka Organisatoriska förutsättningar för målgruppen personer med kronisk sjukdom Målgruppen finns organisatoriskt inom hemsjukvård, primärvård, slutenvård, öppenvård, eget boende med hemtjänst/hemsjukvård samt särskilt boende Specifika förutsättningar för målgruppen kroniskt sjuka De har en livslång sjukdom som innebär många besök på de olika sjukvårdsinrättningarna. Behoven av hjälpmedel för sitt dagliga liv är ofta avgörande för dem att leva ett så bra liv som möjligt Behov av informationsutbyte Inom området kroniskt sjuka kan följande behov av informationsöverföring vara aktuella: Exempel på situationer Kommun (K) - Landsting (LT) Äldre person med hemtjänst utreds för diabetes Aktör/yrkesgrupp Konsumenter Med K som konsument Hemtjänst, undersköterska, hemsjukvård, SSK Med LT som konsument Vårdcentral: läkare, SSK Informationsbehov Producenter Med LT som producent Diagnos Läkemedelslista Läkemedelsberättelse Provtagningsresultat Vård- och omsorgskontakter Med K som producent Vård- och omsorgsdokument Vård- och omsorgsplan Omvårdnadsjournal Hjälpmedelsbehov Funktionstillstånd 13

14 Gastropatient boende på särskilt boende (ska ses som exempel) Person med andningshjälp i hemmet Person med lårbensfraktur Med K som konsument Personal på särskilt boende, omvårdnadspersonal Med LT som konsument Omvårdnadsjournal Provtagningsresultat Läkemedelslista/berättelse Med K som konsument Hemsjukvård, personlig assistent, MAS, biståndshandläggare Med LT som konsument Specialistteam(andningsteam, läkare, SSK, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator), Vårdcentraler (SSK, läkare) Med K som konsument Hemrehab, sjukgymnast, arbetsterapeut, hemtjänst, biståndshandläggare, hemsjukvård, SSK Med LT som producent Diagnos Läkemedel/läkemedelsberättelse ADL status Omvårdnadskontakter Remisser till specialistvården Undersökningsresultat Med K som producent Provtagningar Omvårdnadsjournal Läkemedelslista Medicinsk journal Med LT som producent Diagnos, Läkemedelslista/berättelse Epikris Funktionstillstånd och ADL- status Närstående/god man Remisser till specialistsjukvård Hjälpmedelsbehov Medicinsk journal Vård- och omvårdnadskontakter Undersökningsresultat Vård- och omsorgsdokument Delegeringsbeslut Med K som producent Omvårdnadsjournal Funktionstillstånd och ADL- status Vård- och omsorgsdokument Undersökningsresultat Vård- och omsorgsplaner Hjälpmedel Med LT som producent Diagnos Läkemedelslista/berättelse Undersökningsresultat Funktionstillstånd Medicinsk journal Remiss till ortoped/geriatrik/rehabilitering Hjälpmedelsbehov Vård- och omsorgsplaner 14

15 Strokepatient Med LT som konsument Vårdcentral (läkare, SSK, sjukgymnast, arbetsterapeut) Med K som konsument Hemrehab (sjukgymnast, arbetsterapeut) hemtjänst, hemsjukvård Biståndshandläggare Med LT som konsument Vårdcentral, läkare, SSK, sjukgymnast, arbetsterapeut Stroketeam, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped Med K som producent Hjälpmedelsbehov i hemmet Omvårdnadsjournal ADL status Med LT som producent Diagnos Läkemedelslista/berättelse Vård- och omsorgskontakter Undersökningsresultat Funktionstillstånd Hjälpmedelsbehov Vård- och omsorgsplan Med K som producent Omvårdnadsjournal Hjälpmedelsbehov ADL status Vård- och omsorgsplan Person med demens Med K som konsument: Hemtjänst, hemsjukvård, SSK, hemrehab, sjukgymnast, arbetsterapeut, personal i särskilt boende Med LT som konsument Vårdcentral (läkare, SSK) Demensteam (läkare, SSK, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator) Med LT som producent: Diagnos Läkemedelslista/berättelse Undersökningsresultat Vård- och omsorgsdokument Funktionstillstånd Vård- och omsorgsplan Närstående Med K som producent: Omvårdnadsjournal Vård- och omsorgskontakter Funktionstillstånd Hjälpmedelsbehov Vård- och omsorgsplaner Person med cancer Med K som konsument Hemsjukvård (SSK, kurator), hemtjänst, undersköterska Med LT som producent Diagnos Undersökningsresultat Läkemedelslista/berättelse Vård och - omsorgsplan Vård och - omsorgsdokument Vård och - omsorgskontakter Hjälpmedelsbehov Närstående 15

16 Med LT som konsument Vårdcentral (läkare, SSK, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykolog), specialistsjukvård, sjukhus, läkare, SSK, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, team för avancerad sjukvård i hemmet(asih), SSK, läkare Med K som producent Omvårdnadsjournal Hjälpmedelsbehov Vård- och omsorgsdokument Vård- och omsorgsplan 3.5 Målgrupp Barn och ungdom Specifika förutsättningar för målgruppen barn och ungdom Målgruppen barn och ungdomar är avgränsad till åldersgruppen 0-18 år. Åldersgränsen kan sträckas till 20 år om vissa förhållanden föreligger enligt Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Formella förutsättningar för målgruppen barn och ungdom Ansvaret för att samverka kring barns bästa förtydligades 2010 i en proposition om Samordnad individuell vårdplanering 6. Ansvaret skrevs in i Socialtjänstlagen (SoL) 2 kapitlet 7 och Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) 3. Skyldigheten för kommun och landsting att upprätta individuella planer enligt SoL och HSL gäller alla människor som landsting och kommun kommer i kontakt med och där en individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Det gäller såväl vuxna som barn och unga och är inte begränsat till att innefatta de personer som har stora och omfattande behov Organisatoriska förutsättningar Barn och unga lever huvudsakligen i sin familj. Ett fåtal är placerade i familjehem eller Hem för Vård och Boende enligt SoL eller LVU. Socialtjänsten ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga förhållanden vilket bl a resulterar i att barn, ungdomar och deras familjer kan ta del av olika förebyggande och öppenvårdsinsatser i kommuner, ibland i samverkan med landstingen, t ex på Familjecentraler. Socialtjänsten ska erbjuda råd, stöd och vård och utreda bistånd till familjer som så behöver och har rätt till bistånd enlig SoL. På landstingssidan kan barn och ungdomsfrågor aktualiseras inom barnhälsovården, mödravården, primärvården, den somatiska sjukhusvården, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen och missbruksvården. Enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) har de som omfattas av lagens personkrets och har behov av den sökta insatsen rätt till insats. För barn och ungdomar kan det röra korttidstillsyn för skolungdom över 12 år eller boende i familjehem. Det finns också nyligen tagna förändringar i Skollagen kring elevhälsan som berör den aktuella målgruppen. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Alla elever ska utöver skolläkare och skolsköterska ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, 6 Se Socialstyrelsens termdatabank kan användas synonymt med begreppet individuell vårdplanering i SoL och HSL. 16

17 sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En kommunal huvudman får överlåta ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan till ett landsting eller vice versa om kommunen och landstinget är överens om det Behov av informationsutbyte Informationsutbyte gällande barn och unga är aktuellt såväl vid fysisk som psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa bland barn och unga är en speciell problematik med hänsyn till behovet av samverkan och informationsutbyte mellan vårdgivare. Forskning som genomförts av svenska myndigheter och andra instanser under senare år visar att betydande psykisk ohälsa bland unga blivit synlig i Sverige under de senaste åren. Det handlar om symtom som ängslan, oro, nedstämdhet och ångest. Vidare visar forskning att psykisk ohälsa yttrar sig olika hos pojkar och flickor. Inom området barn och unga kan följande behov av informationsöverföring bli aktuella: Exempel på situationer Kommun (K) - Landsting (LT) Barn i riskzon Barn med psykisk ohälsa Barn med fysisk ohälsa Nyanlända flyktingbarn, ensamkommande och kommande med familjer Aktör/yrkesgrupp Konsumenter Med K som konsument Socialsekreterare (ej möjligt f n) LSS- handläggare (ej möjligt f n) Elevhälsan: skolsköterska, psykolog, skolläkare, kurator Med LT som konsument Läkare, SSK, psykologer, logopeder, kuratorer, sjukgymnaster m fl Med K som konsument: Skola/elevhälsa Socialsekreterare (enligt SoL och LVU). Staten har tagit över en del av kommunernas ansvar. (Informationsdelning ej möjligt f n) Informationsbehov Producenter Med LT som producent Primärvården, BVC, specialistvården, BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabiliteringen m fl: Somatiska, psykiatriska och neuropsykiatriska sjukdomar: diagnos, prognos, behandling, rehabilitering, habilitering mm Läkemedel Medicinsk vårdplan Tillväxtkurva Med K som producent (ej möjligt f n) Insatser enligt SoL Insatser enligt LSS Elevhälsoinsatser Åtgärder enligt LVU Med LT som producent: Medicinsk undersökning Medicinsk vård Funktionsnedsättning Kris- och traumabehandling Personuppgifter Hälsostatus Kognitiv förmåga Hjälpmedelsbehov Vaccinationer Ev. smittsamma sjukdomar Allergier Läkemedel Åldersbedömning Tandstatus 7 Tydligare krav på elevhälsan, Skolverket, juridisk vägledning, februari

18 Med LT som konsument Primärvård Asylsjukvård Akutsjukvård Barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomshabiliteringen Med K som producent (ej möjligt f n) När SoL, LSS eller LVU är aktuellt 3.6 Målgrupp vuxna med social problematik Specifika förutsättningar för målgruppen vuxna med social problematik Målgruppen vuxna med social problematik omfattar huvudsakligen personer som är mellan 18 och 65 år. Det rör exempelvis personer med missbruksproblematik, personer med psykiatriska diagnoser eller i dess gränsland med oklar eller diffus problembild, personer som är hemlösa och personer med traumaproblematik. Målgruppen kännetecknas av att den har någon form av stöd och hjälp från kommuner och landsting/regioner samt att olika huvudmän ofta är involverade i arbetet. Personer med trauman från krig och tortyr har ofta en mycket svår situation. Behovet av samverkan mellan myndigheter är särskilt påtagligt för att underlätta situationen för dessa personer. Denna målgrupp, som kan ha svårt att kontrollera sin vardag, har ofta stora hjälpbehov. Berörda huvudmän behöver därför vara särskilt observanta på dessa personers bästa utifrån ett helhetsperspektiv Formella förutsättningar för målgruppen vuxna med social problematik För gruppen gäller framförallt Socialtjänstlagen, SoL och Hälso- och sjukvårdslagen, HSL men även LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) samt LPT (lag om psykiatrisk tvångsvård) Organisatoriska förutsättningar för målgruppen vuxna med social problematik På landstingssidan är det framförallt primärvården, psykiatrin och missbruksvården som frekventeras. Både inom psykiatrin och missbruksvården handlar samarbetet om både öppen och slutenvård. Personer i målgruppen har ofta en mångsjuklighet och därför i behov av vård inom andra vårdgrenar såsom tandvård och somatisk vård. Insatser som kan beviljas enligt SoL är förutom försörjningsstöd även rådgivning och stöd, kontaktperson, missbruksbehandling, arbetsbefrämjande åtgärder, boendestödjare, hem för vård och boende mm. Hemsjukvårdens insatser kan också vara aktuella Behov av informationsutbyte Inom målgruppen vuxna med social problematik kan följande behov bli aktuella. 18

19 Exempel på situationer Kommun (K) - Landsting (LT) Allmän social problematik Missbruk Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Hemlöshet Personer med trauma Aktör/yrkesgrupp Konsumenter Med K som konsument: SoL (råd, stöd, kontaktpersoner, HVB, insatser till hemlösa mm). Ej möjligt f n. Hemsjukvård Med LT som konsument Psykiatri öppen och sluten Psykiatrisk akutvård och LPT Missbruksvård Primärvård Somatisk slutenvård Tandvård Öppen specialistvård Informationsbehov Producenter Med LT som producent Läkemedel Vårdplan Vårddokumentation Kontaktpersoner Diagnoser Smitta er Sprutbyte Med K som producent (ej möjligt f n ) Vårdplan Insatser enligt SoL HSL men även LVM samt LPT 3.7 Målgrupp Personer i behov av tandvård Informationsdelning mellan tandvård och sjukvård har hos Folktandvården i Örebro visat sig vara ett område som underlättar behandling av tandvårdspatienter. Exempel på väsentliga områden är diagnoser, läkemedel och om patienten är lättblödande. Det redovisas därför nedan som ett eget område för informationsdelning. Exempel på situationer Kommun (K) - Landsting (LT) Tandvård Aktör/yrkesgrupp Konsumenter Med LT som konsument: Läkare Tandläkare och tandhygienist Även personal på särskilda boenden bör kunna läsa munhälsobedömningar. Informationsbehov Producenter Med LT som producent Diagnos Läkemedelslista Riskbedömning Varning Klinchenvärde Överkänslighet Munhälsobedömningar 3.8 Enkätresultat samt kommentarer från remissomgång En enkät med syfte att komplettera genomförda intervjuer och workshops genomfördes under september och oktober. Enkäten riktads till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och läkare. Mottagarna arbetade såväl i landsting och kommun som i privat vårdverksamhet. Av de 44 personer som besvarat enkäten hade 36 egen erfarenhet av NPÖ. Resultatet stämmer väl med och bekräftar den bild som framkommit i workshops och intervjuer. Av de tio informationsmängder med underrubriker som respondenterna hade att ta ställning till ansågs samtliga väsentliga utom Händelser utan patientkontakt och Elevhälsa. Enkätresultaten i sin helhet återfinns i bilaga 1. 19

20 3.8.1 Övergripande synpunkter på NPÖ NPÖ 1.0 har prövats i några få landsting och kommuner. Dessa bär nu med sig en viktig erfarenhet när NPÖ2.0 ska iordningsställas för samtliga kommuner, landsting och privata vårdgivare. För att det ska bli möjligt krävs att det finns trovärdighet och förståelse för att NPÖ underlättar det dagliga arbetet med patienter som befinner sig både i kommunens verksamheter och i landstingens vårdverksamheter. De workshops vi haft med både gamla användare, helt nya och de som ännu inte varit med visar på diskrepansen dem emellan när det gäller behov, förväntningar och farhågor. På önskelistan finns ett flertal moment som i dagsläget redan är framarbetade. Det gäller bl a adress och diagnos/bidiagnos. Ett önskemål är att både kunna skriva ut från NPÖ samt att själv göra noteringar vilket står i kontrast mot det faktum att NPÖ endast är ett läsverktyg för den information som olika aktörer väljer att visa Legitimerad och icke legitimerad personal I hälso- och sjukvårdslagen finns ingen begränsning över vem som får skriva i en journal. Däremot finns krav på att det måste vara legitimerad personal som dokumenterar genomförda åtgärder i patientens journal. Trots att det inte är juridiskt möjligt finns en mycket stark önskan bland många från kommunsidan att även biståndshandläggare ska kunna läsa information via NPÖ. Många önskar även att biståndshandläggarens beslut ska kunna återfinnas i NPÖ. Dessutom vill många att undersköterskor ska få tillgång till NPÖ. Så kallad icke legitimerad personal bedriver idag på delegation mer och mer sjukvårdsuppgifter. NPÖ borde enligt de synpunker som framförts ta höjd för att bejaka den utvecklingen. Regelverket idag anger att det är varje kommun och landsting/region som själv bestämmer vem som får tillgång till NPÖ. Det handlar i hög grad om ledarskap, kunskap, verksamhetsorganisering Involvera även patienter Ett viktigt konstaterande är att se till patienternas delaktighet. Det bör vara en central utgångspunkt att engagera och involvera patienter och patientföreträdare i beslut som berör hälso- och sjukvårdens utveckling såväl på policynivå som i beslut om den praktiska verksamheten. Sjuka personer vet mycket om vården som friska inte har en aning om. Att lägga till patientrapporterad information i en informationsmängd är värdefull kunskap om deras erfarenheter Läkemedelslistor Det finns en stark oro över att läkemedelslistor och läkemedelsberättelser inte är synkroniserade med varandra. Även om inte kommunerna har en egen läkemedelslista så har de information om en boendes medicinintag. Det gäller t ex när senaste dos tagits samt de kortkurer som kommunens sjukvårdspersonal ger till en boende. Denna information finns inte i Pascal och är därmed okänd för alla annan vårdpersonal. Enligt de synpunkter som inkommit bör landstingen ta del av denna information så att den fortsatta vården ska bli så korrekt som möjligt. Informationen kan läggas in under informationsmängden t ex Uppmärksamhetssignal eller Vård- och omsorgsdokument Förenkling och support När ett nytt verktyg ska introduceras brett för personal som till vardags inte har IT som huvuduppgift blir kommunikationen oerhört viktig. Om det är möjligt för de olika huvudmännen att samverka om några riktlinjer, t ex när ny information senast ska kunna ses av andra vore mycket värdefullt. En 20

21 fråga som är viktig är att informationen som blir tillgänglig är signerad av läkare när den visas. Alltför ofta är informationen osignerad och blir därmed patientosäker, alternativt läggs inte osignerad information inte in vilket också bidrar till sämre patientsäkerhet. För att NPÖ ska bli ett levande verktyg bör det finnas möjligt att vända sig till support när det inte fungerar. Att felanmäla på ett enkelt sätt är bra för systemets trovärdighet. En lathund för detta ändamål föreslås Ensa bland alla ord Att standardisera och förtydliga ord och dess betydelser är viktigt när många aktörer och individer ska använda gemensamma verktyg. Därför är vikten av att fatta beslut om en gemensam begreppsapparat och nomenklatur av stor betydelse. Samtycket är vida känt bland vårdföreträdare. Många upplever dock att det kan vara svårt att fråga patienten vid rätt tillfälle och veta hur man bäst formulerar frågan. Att både respektera individens rätt att bli tillfrågad om samtycke och samtidigt finna ett bra sätt att dokumentera att det är gjort är ett viktigt bidrag till NPÖ Privata och ideella vårdgivare Representanter för Vårdföretagarna och Famna, som inkommit med synpunkter, gör bedömningen att en stor del av den information som behövs i NPÖ även verkar finnas. Den fråga som bör prioriteras är att bredda antalet som levererar data till NPÖ. Vårdföretagarna efterlyser en kartläggning av hur många vårdgivare som idag levererar in data och hur många som använder NPÖ som informationskälla. Vårdföretagarna bedömer att kostnaderna att ansluta sig är för höga och därmed är ett stort hinder för privata vårdgivare som inte använder samma journalsystem som sitt landsting. Kostnaderna drivs upp av att många olika journalsystem används i verksamheterna. Vårdgivarna lämnar följande förslag: Ett effektivt och konkurrensneutralt sätt att sänka kostnaderna vore att funktionaliteten att leverera till NPÖ skulle ingå som krav vid Läkemedelsverkets certifiering av journalsystem som medicintekniska produkter. Famna efterlyser möjligheter till single- sign- on. Det är ett hinder för privata vårdgivare som måste kunna hantera flera olika landsting och kommuner som har olika lösen och system. Andra förslag är Kvalitetsregister såsom Senior Alert, Palliativregistret, BPSD- registret och Svedem bör finnas tillgängliga i NPÖ. Dokumentation över insatser enligt SoL behöver inte ingå i NPÖ i ett första skede. En nationell ordinationsdatabas (NOD) är en säkrare lösning för att erhålla information om patienternas läkemedel. Frågan om användarvänlighet omfattar flera aspekter bl a navigering genom menyer och undermenyer, hur olika informationstyper behandlas, konsekvent presentation av gränssnittselement såsom knappar och valbara listor. Vårdföretagen framhåller att det inte är bara mellan kommun och landsting som informationsöverföring behövs utan också vid vårdövergångar där privata vårdgivare kan vara en eller flera aktörer. 21

22 4 Användarvänlighet Från genomförda workshoppar och intervju har kommit entydiga signaler om behovet av ökad användarvänlighet. För att NPÖ ska bli ett framgångsrikt hjälpmedel krävs enligt vårdpersonalen att: det är enkelt att komma in efterfrågad och rätt information finns systemet är logiskt uppbyggt och har en lättförståelig dokumentationsstruktur systemet är driftssäkert NPÖ ska, för att bli använt, tillföra både nytta och tidsbesparing. En vanlig erfarenhet för vårdpersonalen när det börjat använda NPÖ är att det varit så krångligt att komma in att man gett upp och i stället kommunicerat via sina invanda kanaler. När man väl kommit in har NPÖ däremot visat sig vara lätt att använda. Det kommer att krävas informations- och kommunikationsinsatser för att förankra syftet och nyttan med NPÖ i vårdorganisationerna. Likaså förväntas support inför införande och implementering bli väl utbyggt och lättillgängligt. Tillförlitligheten till informationen måste vara hög - man ska kunna ha full tillit till informationen. Återkommande frågor är hur man säkrar att var och en tar sitt ansvar för gallring av informationen och hur man säkrar signering och datering av information. Det har i intervjuer och workshops framkommit flera förslag på vad som bör beaktas för att göra NPÖ användarvänligt: Nationellt enhetlig terminologi för både landstingets och kommunernas verksamheter. "ICF- klassifikationen behöver gås igenom för det som är specifikt kommunalt" Tydlig och lättillgänglig sökordsfunktion "Bokmärken" för att göra egna markeringar Ingenting ska skrivas i NPÖ. Hur intressant det än kan vara så är det viktigt att man använder de ordinarie platserna för att notera händelser. Möjlighet att skriva ut medicinordinationer. (Ingenting kan skrivas ut från NPÖ. Däremot kan Pascal, som alla har tillgång till, användas för detta ändamål. Det är en patientsäkerhetsfråga.) Möjlighet att länka till annan information Få en signal när det kommer ny information Få kännedom om "icke- information" - dvs information om vad som inte finns i NPÖ. Eftersom man inte har tillgång till helheten av information om en patient underlättas värderingen av den tillgängliga informationen när man har vetskap om vad som saknas. Mobilitet, vilket bör erbjudas så snart som möjligt Utdrag ur Webbenkät Mars 2013/ Nationell patientöversikt, Nöjd användare NAI (Källa Inera) Användning 109 personer har svarat på webbenkäten och av dessa är det 71 % som har använt sig av tjänsten de senaste 12 månaderna. Av dessa använder 42 % systemet ett par gånger per månad, 18 % mer ofta och 38 % mer sällan. Systemet används för att få information efter ett läkarbesök eller sjukhusvistelse, sjukdomshistorik, patientinformation, provsvar samt för att få se läkarens anteckningar. Kännedom Det är 57 % som uppger att de känner till Ineras tjänst Nationell patientöversikt väl. I samband med mätningen för ett år sedan var samma siffra 78 %. Av de 77 som har svarat att de har använt sig av tjänsten de senaste 12 månaderna är det 75 % som uppger att de känner till NPÖ väl. Detta kan jämföras med 88 % i mätningen som genomfördes för ett år sedan. Övergripande resultat NAI (Nöjdanvändarindex) landar på index 63 vilket är ett medelbetyg. Totalbetyget dvs. hur nöjda de är totalt sett med tjänsten NPÖ är lägre, index