Årsbokslut Teknik- och servicenämnden. Beslut TSN , 2.

Transkript

1 Årsbokslut Teknik- och servicenämnden Beslut TSN , 2.

2 Nämnden har under uppfyllt sina uppdrag i varierande grad där brister i underhåll och handläggningskapacitet drar ner nivåerna samtidigt som avfallshantering och intern service ligger högt. De enskilt mest uppmärksammade händelserna under året var att Kinna centrum har färdigställts och att det stora miljöprojektet med överföringsledningar för vatten och avlopp från Skene skog till Hyssna har inletts. Den ekonomiska redovisningen visar ett överskott på drygt fem miljoner kronor vilket kan upplevas som motsägelsefullt kopplat till det behov av resurser som framförts. Bakom siffrorna döljer sig dock både positiva och negativa avvikelser där de största gäller lägre personalkostnader kopplat till vakanser och sjukdom, lägre kostnader kopplat till de milda vintrarna, högre livsmedelskostnader och högre kostnader för behandling av avloppsslam. Trots det överskott som redovisas har underhållsnivåer inom nämndens verksamheter varit lika eller större än budget vilket är positivt och viktigt för framtiden. Nämnden gjorde under året investeringar för drygt 84 mnkr vilket är mer än något annat år trots att det bara är 55 % av budget. Flera stora projekt har inte kommit så långt som var planerat vilket i sin tur beror på komplex projektering och långa externa handläggningstider för bland annat tillståndsansökningar. Inom förvaltningen har de stigande och höga sjuktalen varit en utveckling som är allt annat än önskvärd. Ett arbete har inletts för att analysera och få bukt på problemet där fokus är att öka frisknärvaron och vara den arbetsgivare vi vill vara. En annan välbehövlig satsning som kommer ge resultat de kommande åren är den utökning av ingenjörstjänster som gjorts inom de tekniska verksamheterna. Det är många projekt i investeringsplanen som måste genomföras för att nämnden skall kunna uppfylla sin vision "Vi gör det lättare att bo och verka i Marks kommun och vi arbetar för en kommun i tillväxt" Symbolförklaring till Indikator/nyckeltal Trendpil, uppåtgående trend Trendpil, oförändrad trend Trendpil, nedåtgående trend Färgsymbol (Grön), visar måluppfyllelse Färgsymbol (Gul), visar måluppfyllelse Färgsymbol (Röd), visar måluppfyllelse Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 2(49)

3 Innehållsförteckning 1 Verksamhet Året som gått Uppföljning av uppdrag Verksamhetsberättelse Måluppföljning Hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen Hållbar personalförsörjning Hållbar ekonomi och finansiering Uppföljning av Intern kontroll Teknik- och servicenämnden Intern kontroll Uppföljning energiplanen Effektiv användning av energi Reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning Effektiva transporter med låg klimatbelastning Följetal Vatten- och avloppsförsörjning Avfallshantering Gator, vägar och parker Lokalförsörjning Kost- och städservice Verksamhetsservice Personal Viktiga händelser Tillbud och arbetsskador Ekonomi Driftredovisning Investeringsredovisning Disposition av ackumulerat resultat Uppföljning av Vatten- och avloppsförsörjningsverksamheten Uppföljning av Avslutningsåtgärder på nedlagda tippar Uppföljning av Barnkonventionen Uppföljning Miljöhänsyn Uppföljning av synpunkter och avvikelser Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 3(49)

4 1 Verksamhet 1.1 Året som gått Vatten- och avloppsförsörjning Anläggning av nya överföringsledningar för vatten och avlopp i kommunens nordvästra del inleddes. Skene avloppsreningsverk fick en ny utloppsledning för renat vatten mot Viskan. Ombyggnaden av VA-ledningar under Enebergsvägen och Övre Kammarbergsvägen blev klar. Anläggning av VA-ledningar i det nya området Skogshöjd i Sätila slutfördes under året. Avfallshantering Projektering av en ny återvinningscentral vid Skene skog slutfördes och byggnationen planeras till Gata/Park Torgen i Kinna centrum färdigställdes med invigningen av konstverket Pegasus som pricken över i:t. Nya papperskorgar i modern design och med Marks kommunvapen sattes upp på ett flertal olika platser i kommunen. Arbetet med att förnya Fritsla stationsområde inleddes. Bland annat har stationsområdet fått ny beläggning, en minnesplats och en förbättrad pendelparkering. Dessutom har cykelvägen utanför det före detta hotellet förbättrats. Stranden vid Häggån i Kinna rassäkrades och cykelvägen renoverades som en följd av det skred som inträffade i november. Extra medel till beläggning gjorde att fler asfalteringsarbeten kunde utföras och att standarden på vägnätet höjdes något. Lokalförsörjning Ombyggnationen av skolan i Fotskäl blev klar och ett lika omfattande arbete inleddes på skolan i Torestorp. Under hösten påbörjades nybyggnation av omklädningsbyggnad och en läktare på Vävarevallen, som drabbades av en förödande brand Lokaler och utbildningsgård för bygg- och anläggningsprogrammet färdigställdes vid Kunskapens hus. Underhållsåtgärder och energibesparande investeringar har genomförts enligt plan inom fastighetsbeståndet. Kost- och städservice Renovering och utbyggnation av köket vid Kunskapens hus innebär en modern produktionsanläggning för matlåda till hemmaboende pensionär och även för mat till skola och förskola. Certifieringen av städpersonal har slutförts. Verksamhetsservice Under året har andelen miljöfordon ökat ytterligare och kommunen har nu även fordon med elhybridmotorer. Ett stort arbete har lagts på bankupphandlingen och i och med detta har nya rutiner för kontant- och kortbetalningar utvecklats. Under året har mycket tid använts till förberedelser gällande införande av ny kontoplan, Kommunbas-13. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 4(49)

5 1.2 Uppföljning av uppdrag Uppföljning av uppdrag Huvudverksamhet/Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Vatten- och avloppsförsörjning X Avfallshantering X Gator, vägar och parker X Lokalförsörjning X Intern service exklusive Lokalförsörjning X Vatten- och avloppsförsörjning Brister i ledningsnätet innebär att uppdraget inte kan uppfyllas mer än delvis. Förnyelse sker inte i den takt som behövs vilket främst beror på brist på personella resurser. Avfallshantering För avfallshanteringen är måluppfyllelsen god. Uppdraget utförs enligt plan och med ett bra resultat. Befintlig återvinningscentral har vissa brister gällande arbetsmiljö för både personal, besökare och entreprenörer. Under 2014 kommer en ny återvinningscentral att byggas och i och med detta blir arbetsmiljön på Skene skog positiv för alla parter. Gator, vägar och parker Ramen för gata/park-verksamheten har varit för låg under en lång följd av år. Bristen på handläggare/ingenjörer är det största problemet. De ökade resurserna för beläggningsunderhåll förbättrar uppfyllelsegraden i detta område. Fortfarande är uppfyllelsegraden låg vad avser grönytor, övergångsställen, vägskyltar och yttre miljö samt genomförande av nya gångoch cykelvägar. Lokalförsörjning Uppdraget anses inte helt uppfyllt då resurser i form av internhyra inte möjliggör en tillräcklig underhållsnivå. Konsekvensen är kontinuerligt försämrad status på kommunens fastigheter. Årets resultat möjliggjorde emellertid en ökning av underhållet i förhållande till budget med 1 mnkr. Uppdraget att tillhandahålla verksamhetslokaler har dock i hög grad uppfyllts. Internservice exklusive lokalförsörjning Verksamheterna inom internservice uppfyller i hög grad uppdraget. Undantaget är upphandling där kapaciteten inte är tillräcklig för att klara behovet av upphandlingar och avtalsförnyelser. Enkäterna avseende kundnöjdhet när det gäller skolmåltider och mat för hemmaboende pensionär visar en stadig uppåtgående trend vilket tyder på att uppdraget måltidsförsörjning uppfylls helt. 1.3 Verksamhetsberättelse Ett av kommunens största investeringsprojekt genom tiderna kom igång på allvar under. Det gäller de överföringsledningar som ska anläggas för att knyta samman vatten- och avloppsnäten i flera orter i de nordvästra delarna av kommunen till reningsverket i Skene samt dricksvattennätet i centralorten. På sikt ska detta leda till att flera gamla vatten- och reningsverk stängs, vilket i sin tur innebär bättre rening och lägre miljöpåverkan. Under året har två ledningar förlagda i Viskan blivit reparerade på grund av akuta läckor vilket var komplicerat och tidskrävande. Projektering har påbörjats för att ersätta ledningarna eftersom det finns risk för ytterligare problem med dem i framtiden. Ombyggnaden av VAledningar och gata på Enebergsvägen och en del av Övre Kammarbergsvägen blev klara under året med gott resultat. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 5(49)

6 Teknik- och servicenämnden bedömer att uppdraget gällande gator, vägar och parker har uppfyllts delvis, vilket beror på bristande underhåll. Allt fler grönytor och grönområden har fått ändra karaktär till naturmark och gatumiljön har ett eftersatt underhåll av skyltar och gatumiljö. Den långvariga vintern med djuptjäle och barmark in i april gjorde att många barrväxter och annan växtlighet runt om i kommunen frystorkade och dog vilket medförde extra arbete. I slutet av året har iordningställandet av stationsområdet i Fritsla påbörjats. Pendelparkeringen har förbättrats, busshållplatsen har byggts om och en ny samlingsplats och minnesplats efter det gamla stationshuset har byggts. Tidigare under året byggdes en ny lekplats i Fritsla och lekplatserna på Cirkelvägen i Örby och Olsagårdsgatan i Skene renoverades. Kommunens goda ekonomi gjorde det möjligt att under sommaren anslå 5 miljoner kronor extra till beläggningsarbete. Dessa användes bland annat till Nya Kinnavägen, Mor Kerstins väg samt till ett stort antal mindre lagningsarbeten runt om i kommunen. Det finns behov av avsevärt mer asfalteringsarbete om standarden på gator och vägar ska kunna behållas och de långsiktiga kostnaderna hållas nere. Dock har inventering av vägstandarden visat att det skett en viss förbättring de senaste fyra åren, de extra medlen har gett resultat. Naturvårdslaget har under året utfört arbete med bland annat naturreservaten, vandringslederna, skötsel av vissa badplatser och offentliga toaletter. Verksamheten utför även flytthjälp, och snickeriarbeten tex nytillverkning av badbryggor och uppfräschning av parkbänkar bland annat i tätortsnära områden. Verksamheten bedrivs av en liten enhet som utför ett stort arbete med trivselhöjande åtgärder inom kommunen. I och utanför Kunskapens hus har lokaler och arbetsgård för bygg- och anläggningsprogrammet iordningställts vilket givit en bättre utbildningssituation för både elever och pedagoger. Om- och tillbyggnad av Fotskälskolan färdigställdes och under blev även utemiljön vid Fotskäls förskola färdig. Nästa skola på tur för ombyggnad var Torestorpskolan där arbetet har pågått under året med planerad invigning i augusti Återuppbyggnaden av den nedbrunna läktarbyggnaden på Vävarevallen har påbörjats med en ny omklädningsbyggnad och en ny läktarbyggnad. Andra fritidsrelaterade projekt som varit aktuella under året är de nya hardcourtgolv som har lagts i Tygrikeshallen och projektering av ny idrottshall i Hyssna. Energiprojekt har genomförts i syfte att minska energianvändningen och minska användningen av fossila bränslen. Satsningar har gjorts på pellets, värmepumpar och solceller vilket innebär att användande av olja som bränsle i princip har fasats ut. Utvecklingen av en alltmer klimatsmart skolmatsedel har fortsatt. Målsättningen är att minska miljöpåverkan genom att använda bra råvaror och effektiva tillagningsmetoder. En livsmedelsupphandling med högt ställda krav på bland annat djuromsorg har genomförts. I måltidsverksamhetens samarbete med skola och förskola har stora utbildningsinsatser genomförts för att motivera till samarbete mellan kökspersonal och pedagogisk personal. Kraven på individanpassad kost har blivit fler vilket tydliggjort behovet av regelverk och information om vilka anpassningar verksamheten kan och ska tillhandahålla. Inom äldreomsorgen har fokus dels varit att erbjuda god vardagsmat och dels festlig helgmat där Nobelfest och andra högtider firats lite extra. En omfattande renovering och utbyggnad har genomförts av köket i Kunskapens hus. Nu finns en modern produktionsmiljö för i första hand matlåda för hemmaboende, men också för tillagning av mat för kylning till några skolor. Som ett led i arbetet med att förbättra arbetsmiljö och frisknärvaro har samtliga städare genomgått ergonomi- och certifieringsutbildning. En annan åtgärd för bättre arbetsmiljö, men även för bättre städkvalitet, har varit utbytet av flera städmaskiner. De tjänstefordon som kommunen använder har under året bytts ut till moderna och trafiksäkra miljöfordon i en högre takt än tidigare och så kallade miljöhybrider har även börjat användas. Under har 39 stycken nya fordon köpts in vilket motsvarar en femtedel av tjänstebilarna. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 6(49)

7 2 Måluppföljning 2.1 Hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet Kommunal service med god tillgänglighet och kvalitet Indikatorer Beslutad av 2011 Mål Andel hushåll som är utan vatten mer än 15 timmar Antal nyanslutna fastigheter till det kommunala VA-nätet Nämnd 0 % 0 % 0 % 0 % Nämnd 28 st 6 st 14 st minst 50 st Avbrottstid på det kommunala VA-nätet räknat i minut per brukare och år Kvalitets-, service- och miljöindex för VA-verksamheten Nämnd 10 minuter 12 minuter 9 minuter Nämnd 580 poäng 523 poäng 622 poäng högst 10 minuter minst 700 poäng Antal ärenden som prövats av statens VA-nämnd NöjdBrukareIndex - Vattenoch avloppsförsörjning NöjdBrukareIndex - Avfallsverksamhet Nämnd 2 ärenden 3 ärenden 1 ärenden 0 ärenden Nämnd 92 % 92 % 90 % minst 88 % Nämnd 92 % 92 % 89 % 90 % Antal timmar/vecka som avfallsanläggningen vid Skene skog har öppet utöver tiden vardagar Nämnd 13 timmar 13 timmar 13 timmar minst 11 timmar Andel fullgjorda hämtningar av hushållsavfall Nämnd 99,57 % 99,59 % 99,6 % 100 % NöjdBrukareIndex - Gator Nämnd 56 % 56 % 61 % 60 % Andel av de nya, tillkommande lokalerna enl. lokalplanen som har tillhandahållits i rätt tid Andel av identifierade hinder i publika lokaler som har avhjälpts Andel e-fakturor av totalt antal skickade fakturor Andel felanmälningar, gällande infrastrukturen, som sker via internetportal Mark.se Nämnd 95 % 95 % 80 % 100 % Nämnd 75 % 100 % 100 % minst 90 % Nämnd 8 % 11 % 13 % minst 40 % Nämnd 26 % 24 % 21 % minst 30 % Antal nyanslutna fastigheter till det kommunala VA-nätet 14 nya anslutningar gjordes under : 11 villor, 1 flerbostadshus och 2 övriga. Avbrottstid på det kommunala VA-nätet räknat i minut per brukare och år Avbrottsiden blev 9 minuter per brukare och år vilket är bättre än uppsatt mål. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 7(49)

8 Kvalitets-, service- och miljöindex för VA-verksamheten Värdet beräknat enligt formel från VASS baserat på en stor mängd data gällande andel anmärkningar på mikrobiologiska- och kemiska undersökningar på verk och ledningsnät, avbrottstid på ledningsnät och serviser, rörnätsläckage, antal klagomål på lukt, smak samt missfärgat vatten, stopp på spillavloppsledning och serviser, inläckage (tillskottsvatten) och antalet källaröversvämningar. Antal ärenden som prövats av statens VA-nämnd Slutligt resultat ett ärende, det var två i augusti men ett återkallades. NöjdBrukareIndex - Vatten- och avloppsförsörjning Enligt enkät 90 % NöjdBrukareIndex - Avfallsverksamhet 89 % av samtliga är på det hela taget nöjda med hämtningen av hushållsavfall. 3 % anger att de är missnöjda. Förra gången var 83 % nöjda. De som är äldre än 39 år är nöjda i större utsträckning än de som är yngre än 40 år. Dessutom är de som bor i småhus nöjdare än vad de som bor i flerbostadshus är. De som inte är nöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det är så få som är missnöjda att någon redovisning av vad missnöjet orsakas av inte kan göras. En bidragande orsak är att många (24 %) har låtit bli att svara på frågan om vad som orsakar störst besvär. Dessutom har 32 % svarat "Annat" där det finns möjlighet att komplettera svaret med egna ord. Antal timmar/vecka som avfallsanläggningen vid Skene skog har öppet utöver tiden vardagar Öppettider under året är: måndag till torsdag 7-18, fredag-lördag 9-14, tisdagar aprilseptember NöjdBrukareIndex - Gator Resultatet av medborgarundersökningen ger ett nöjdbrukarindex på 61 % vilket får anses som en god indexökning. Målet på 60 % har således överskridits. De delresultat som använts är följande. Snöröjning och halkbekämpning tyckte 15 % var mycket bra och 51 % ganska bra. Standarden på gator tyckte 6 % var mycket bra och 28 % ganska bra. Rent och snyggt i centrum tyckte 9 % var mycket bra och 73 % ganska bra. Andel av de nya, tillkommande lokalerna enl. lokalplanen som har tillhandahållits i rätt tid Försening av projektet Kunskapens hus kök och bygg o anläggning har skett med tio respektive två veckor. Andel av identifierade hinder i publika lokaler som har avhjälpts Under har alla identifierade enkelt avhjälpta hinder åtgärdats i publika lokaler. Andel e-fakturor av totalt antal skickade fakturor Målsättningen för andel e-fakturor till kund är fortfarande klart högre än vad vi förväntas nå. Det kommer att krävas fortsatta insatser för att påverka medborgare och företag till att ansluta sig. Andel felanmälningar, gällande infrastrukturen, som sker via internetportal Mark.se Andelen felanmälningar via internetportalen mark.se sjunker något jämfört med tidigare år. Under året har det inte skett någon utveckling av tjänsten. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 8(49)

9 Trygg, hälsosam och säker miljö Indikatorer Beslutad av 2011 Mål Andel vattenprover utan anmärkning på kommunalt dricksvatten Enstaka fel på belysningsnätet åtgärdas i mån av tid inom en fyra veckors period eller i anslutning med besiktningsrundor Andel felanmälningar som åtgärdats inom en vecka då tre eller fler belysningspunkter i rad inte lyser Allvarliga fel på belysningsnätet som kan orsaka skada skall åtgärdas omedelbart. Andel kommunala gator och GCM-vägar som är farbara 8 timmar efter snöröjningens påbörjande och snöröjda 24 timmar efter snöfallets upphörande Antal olyckor med dödlig utgång på kommunala gator, vägar och GCM-vägar Nämnd 94,7 % 93,6 % 94 % 97 % Nämnd 100 % 100 % 100 % 100 % Nämnd 100 % 100 % 100 % 100 % Nämnd 100 % 100 % 100 % 100 % Nämnd 97 % 97 % 99 % 100 % Nämnd 0 st 0 st 0 st 0 st Andel vattenprover utan anmärkning på kommunalt dricksvatten 417 prov av 446 var utan anmärkning. Enstaka fel på belysningsnätet åtgärdas i mån av tid inom en fyra veckors period eller i anslutning med besiktningsrundor Fel som inverkar på trafiksäkerheten, till exempel vid övergångsställen och gatukorsningar, åtgärdas så snart som möjligt efter att felen blivit kända av kommunen. I övrigt åtgärdas felen under ordinarie besiktningsrundor. Andel felanmälningar som åtgärdats inom en vecka då tre eller fler belysningspunkter i rad inte lyser Där tre eller flera belysningspunkter har varit ur drift har felen åtgärdats inom en vecka från det att kommunen fått kännedom om felen. Även enstaka belysningspunkter som bedöms vara viktiga ur trafiksäkerhetssynpunkt har åtgärdats inom en vecka. Allvarliga fel på belysningsnätet som kan orsaka skada skall åtgärdas omedelbart. Allvarliga fel som kan orsaka person- eller egendomsskada, har åtgärdats omedelbart efter att felet blivit känt. Andel kommunala gator och GCM-vägar som är farbara 8 timmar efter snöröjningens påbörjande och snöröjda 24 timmar efter snöfallets upphörande Förutom någon enstaka gata, som av någon anledning glömts, har gator och GCM-vägar varit farbara 8 timmar efter snöfallets upphörande. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 9(49)

10 2.2 Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Trygga, hälsosamma och stimulerande miljöer Indikatorer Beslutad av 2011 Mål NöjdBrukarIndex - andel brukare som ger högst eller näst högst betyg på skolmåltiden Nämnd 71 % 73 % 74 % minst 85 % NöjdBrukarIndex - andel brukare som ger högst eller näst högst betyg på skolmåltiden Det är fler tjejer än killar som uppger att maten alltid/oftast är god och att de alltid/oftast äter grönsaker. Större andel av killarna uppger att de alltid äter frukost. Fler tjejer än förra året uppger att de tycker att maten smakar gott och fler uppger att de äter sig mätta. Killarna är mer nöjda med bemötandet och fler killar än tjejer uppger att de blir mätta av skolmaten. De elever som uppger att de alltid/oftast blir bra bemötta äter oftare av skollunchen, tycker att maten smakar bättre, upplever att maten har lagom temperatur, att matsalen är renare och att de blir mättare. De elever som sällan/aldrig äter frukost uppger att de mer sällan äter skollunch än andra elever. Gruppen som sällan/aldrig äter frukost uppger oftare att maten inte är god, äter mer sällan grönsaker och få blir mätta av skollunchen. Färre upplever att ljudvolymen är lagom. Fler än förra året tycker att ljudvolymen är hög. En tredjedel äter sig sällan/aldrig mätta. Något fler uppger att de alltid äter frukost (70 % jmf 67 %). Fler anger att maten alltid/oftast är god (58 % jmf 51 %). Fler uppger att det alltid är rent i matsalen. Fler uppger att de alltid blir bra bemötta (51 % jmf 46 %). Fler känner till att det är matråd (78 % jmf 67 %). Fler uppger att de alltid har tillräckligt med tid (51 % jmf 48 %). Fler uppger att de alltid/oftast äter sig mätta (73 % jmf 70 %). Fler uppger att de har tillräckligt med tid. Sammantaget bättre resultat på de flesta punkter förutom ljudvolym vilket är en utmaning att arbeta vidare med tillsammans med pedagogisk personal. 2.3 Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen God service och kvalitet Indikatorer Beslutad av 2011 Mål Nöjd Brukar Index - Andel brukare i hemtjänst som är nöjda med hur maten smakar NöjdBrukarIndex - Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med hur maten smakar. Nämnd 76 % 76 % 90 % minst 70 % Nämnd 65 % 73 % 73 % minst 70 % Nöjd Brukar Index - Andel brukare i hemtjänst som är nöjda med hur maten smakar Ny undersökning genomförd i egen regi. 79 svarande av sammanlagt 100 enkäter. 90 % ansåg att maten var alltid eller oftast god. NöjdBrukarIndex - Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med hur maten smakar. Ingen undersökning genomförd. Värdet avser års utfall. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 10(49)

11 2.4 Hållbar personalförsörjning Flexibla arbetstider med rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Beslutad av 2011 Mål Andel nyanställda som kan få önskad sysselsättningsgrad Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige 74 % 80 % 68 % 98 % 44 % 57 % 46 % 100 % Andel nyanställda som kan få önskad sysselsättningsgrad Indikatorn mäter andel utlysta heltidstjänster och utifrån det perspektivet uppnås inte målet om 98 %. Av 34 utlysta tjänster har 11 utlysts som deltidstjänster och andelen utlysta deltidstjänster har ökat jämfört med föregående år, där tre av totalt 15 annonserade tjänster utlystes som deltidstjänster. Fem av de 11 deltidstjänsterna avser vikariat för viss tid. Små enheter inom ett stort geografiskt område ger begränsade möjligheter att bedriva en effektiv organisation bemannad med enbart heltidstjänster. Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad Friska medarbetare Indikatorer Beslutad av 2011 Mål Sjukfrånvaron ska uppgå till högst 4 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom nämnden uppgår till 91,1 % vilket är något högre än föregående år då den var 89,5 %. Målet om att tillgodose 50 % av de som framfört önskemål om ändrad sysselsättningsgrad uppnås nästan. Majoriteten av nämndens medarbetare arbetar enligt önskad sysselsättningsgrad. Deltidsanställda återfinns främst inom kostoch städservice. I samband med medarbetarsamtal förs en dialog om önskad sysselsättningsgrad. Förteckningen över medarbetare som önskar förändrad sysselsättningsgrad justeras löpande utifrån medarbetarnas önskemål. Vid vakanser sker en kontinuerlig översyn av möjligheten att utöka sysselsättningsgraden för deltidsanställda. Vid årets slut är nio medarbetare föremål för översyn gällande sysselsättningsgrad när vakansutrymme uppstår. Vid års utgång var 13 medarbetare föremål för översyn av sysselsättningsgraden. Fyra av dessa medarbetare har under året erbjudits heltid, två medarbetare är nöjda med den sysselsättningsgrad de har och har återtagit sitt önskemål om högre sysselsättningsgrad. En medarbetare har fått höjd sysselsättningsgrad men önskemålet om heltid har här inte kunnat tillgodoses fullt ut. Under året har två medarbetare tillkommit som framfört önskemål om sänkt sysselsättningsgrad. Kommunfullmäktige 5,6 % 6,3 % 7,9 % högst 4 % Sjukfrånvaron ska uppgå till högst 4 procent. Den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen följer samma trend som i de flesta övriga förvaltningar i kommunen och i riket som helhet, det vill säga med stigande sjukfrånvaro. Inom kommunen uppvisar teknik- och servicenämnden den högsta sjukfrånvaron procentuellt sett. Fördelat mellan könen är sjukfrånvaron 8,6 % för kvinnor och 6,1 % för män. Långtidssjukfrånvaron utgör 54,5 % av den totala sjukfrånvaron. Vid en ögonblicksbild har cirka 30 medarbetare uppnått långtidssjukfrånvaro om 60 dagar eller mer under oktober månad. Psykisk ohälsa utgör en stor del av sjukfrånvaron. Majoriteten av de långtidssjukfrånvarande återfinns i åldersintervallet år samt 60 år och äldre där cirka 60 procent av förvaltningens cirka 330 medarbetare återfinns. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 11(49)

12 Procentuellt sett uppvisar VA-sektorn den högsta sjukfrånvaron där en hög arbetsbelastning har konstaterats vara en orsak. Sektorn har förstärkts med arbetskraft under året och ytterligare förstärkning är planerad där rekrytering av en utredningsingenjör slutfördes vid årets slut. Sett till antalet sjukfrånvarande återfinns majoriteten inom kost- och städservice där en tredjedel av förvaltningens anställda arbetar. Under året har ett projekt i samarbete med kommunens företagshälsa påbörjats inom kostoch städservice med ökad frisknärvaro som mål. Härutöver har rehabiliteringskedjan aktualiserats för förvaltningens chefer i samarbete med försäkringskassan. Som en förebyggande åtgärd har ergonomiutbildning för städare genomförts för att undvika belastningsbesvär. Under året har ett arbete med riskanalys inom städverksamheten pågått utifrån ett minskat uppdrag från beställande nämnder. Verksamheten ser det inte som möjligt att ytterligare anpassa städverksamheten utan att riskera en högre arbetsbelastning än vad som är hälsosamt. Sjukfrånvaro per sektor Sektor Sjukfrånvaro % Sjukfrånvaro % Långtidssjukfrånvaro % Långtidssjukfrånvaro % Gata Park 6,9 7,6 52,2 44,5 Lokalförsörjning 6,2 6,6 32,0 51,0 Kost- och städservice 7,4 9,0 57,1 53,8 Verksamhetsservice 4,2 5,1 21,9 29,9 Vatten och avlopp 6,2 12,2 66,0 79,8 Avfall 0,0 0,2 0,0 0,0 Totalt Teknik- och servicenämnden 6,5 7,9 52,4 54,5 Systematisk kompetensutveckling Indikatorer Beslutad av 2011 Mål Alla tillsvidareanställda ska ha en plan för sin kompetensutveckling Kommunfullmäktige 100 % 100 % 100 % 100 % Alla tillsvidareanställda ska ha en plan för sin kompetensutveckling Medarbetarnas kompetensutvecklingsplaner revideras och fastställs årligen i samband med medarbetarsamtalet. Under året har chefer påbörjat ett kommunövergripande ledarskapsprogram. I övrigt har medarbetare genomfört utbildning enligt planering utifrån respektive yrkesområdes behov. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 12(49)

13 2.5 Hållbar ekonomi och finansiering Positiva ekonomiska resultat Indikatorer Beslutad av 2011 Mål God följsamhet mot budget - avfallsverksamheten God följsamhet mot budget - skattefinansierad verksamhet Nämnd tkr 340 tkr tkr Nämnd -41 tkr tkr -549 tkr Nämnd tkr tkr tkr högst tkr God följsamhet mot budget - vatten- och avloppsförsörjningsverksamheten högst- 900 tkr högst tkr God följsamhet mot budget - kost- och städverksamheten God följsamhet mot budget - lokalförsörjningsverksamheten Nämnd 305 tkr tkr 561 tkr minst 0 tkr Nämnd tkr -842 tkr tkr minst 0 tkr God följsamhet mot budget - vatten- och avloppsförsörjningsverksamheten Vatten- och avloppsverksamheten redovisar ett underskott om 2,1 mnkr vilket avviker från budget med 0,8 mnkr. Verksamheten avviker även från den senaste prognosen. Avvikelsen beror främst på ökade kostnader för omhändertagande av slam från reningsverket samt uppbokning av ett skadeståndskrav om 0,4 mnkr som inkommit under året. God följsamhet mot budget - avfallsverksamheten Avfallsverksamheten redovisar ett underskott om 0,5 mnkr vilket är något bättre än budget samt tidigare prognoser. Avvikelsen beror på minskade personalkostnader då enhetschefen varit vakant under delar av året samt att genomförandet av ny återvinningscentral försenats och kapitalkostnaderna därmed inte fallit ut enligt plan. Kostnaderna för insamling är något högre än budget samtidigt som behandlingsavgifterna för främst farligt avfall har minskat. God följsamhet mot budget - skattefinansierad verksamhet De skattefinansierade verksamheterna prognostiserar ett överskott i förhållande till budget om 2,8 mnkr. Överskottet beror främst på vakanta tjänster inom administrationen gällande upphandling och controller. Även kostnaderna gällande Vinterväghållningen redovisar ett överskott. Avvikelser finns även gällande nämndsverksamheten och naturvårdslaget. God följsamhet mot budget - kost- och städverksamheten Kost- och städverksamheten redovisar ett mindre överskott om 0,5 mnkr i bokslutet. Årets totala resultat stämmer väl överens med tidigare lagda prognoser och avvikelser finns främst gällande intäkter, personalkostnader och livsmedelsinköp. God följsamhet mot budget - lokalförsörjningsverksamheten Lokalförsörjningen redovisar ett överskott om 2,2 mnkr i årets bokslut. Resultatet är något högre än tidigare lagda prognoser. Avvikelsen beror på minskade personalkostnader, ökade hyresintäkter samt något lägre kostnader för värme då året varit varmare än normalåret. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 13(49)

14 Effektivt resursutnyttjande Indikatorer Beslutad av 2011 Mål Fastighetsbeståndets storlek relativt invånarantalet Nämnd 6,11 m2/inv 6,1 m2/inv 6,1 m2/inv högst 6,27 m2/inv Energimängd per förvaltad area, kwh/m2 Nämnd 147 kwh/m2 132 kwh/m2 141 kwh/m2 högst 154 kwh/m2 Drift- och administrationskostnadsnivå lokaler Nämnd 237 kr/m2 244 kr/m2 246 kr/m2 högst 257 kr/m2 Städkostnad per kvm för grundskola Städkostnad/kvm för förvaltningsfastigheter Nämnd 258 kr/m2 260 kr/m2 264 kr/m2 270 kr/m2 Nämnd 127 kr/m2 132 kr/m2 129 kr/m2 138 kr/m2 Städkostnadsförändringen (kostnad per m2) i förhållande till förändringen på branschens städindex Nämnd 1 0,32 0,48 mindre än 1 Fastighetsbeståndets storlek relativt invånarantalet Invånarantalet och fastigbeståndets storlek har minskat, dock marginellt. Några fastigheter har avyttrats under året. Energimängd per förvaltad area, kwh/m2 et ligger lägre än målet vilket beror på genomförda energioptimeringar och energiinvesteringar. Drift- och administrationskostnadsnivå lokaler Drift- och administrationskostnadsnivån är lägre än planerat främst på grund av vakanta tjänster under året. Målet ligger högre än utfallet vilket också beror på genomförda energioptimeringar och energiinvesteringar. Städkostnad per kvm för grundskola Lägre städfrekvens i grundskolans teorisalar. Städkostnad/kvm för förvaltningsfastigheter av besparingsåtgärder - ger lägre kostnader. Städkostnadsförändringen (kostnad per m2) i förhållande till förändringen på branschens städindex Städkostnaden per kvadratmeter är sänkt från års utfall om 230 kr till 228 kr. Städindex har ökat med 2,1 %. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 14(49)

15 God förvaltning av kommunens egendom Indikatorer Beslutad av 2011 Mål Förnyelsetakt VA-ledningsnät Nämnd 0,2 % 0,11 % 0,5 % 0,5 % Beläggningsunderhåll - faktisk vägstandard i förhållande till optimal vägstandard Nämnd 80 % 75 % 81 % minst 90,5 % Underhållsnivå lokaler, kr/m2 Nämnd 73 kr/m2 77 kr/m2 87,4 kr/m2 minst 80 kr/m2 Akut underhållsnivå lokaler, kr/m2 Nämnd kr/m2 högst 12 kr/m2 Förnyelsetakt VA-ledningsnät Ett antal förnyelseprojekt har genomförts, omläggning av VA på Enebergsvägen och Övre Kammarbergsvägen. Detta har medfört att förnyelsetakten sett ur ett Mark-perspektiv är hög och uppgår i bokslutet till 0,5 %. Beläggningsunderhåll - faktisk vägstandard i förhållande till optimal vägstandard Värdet avser faktiskt vägkapital i procent av nyvärdet. Sett över den senaste femårsperioden har standarden på vägarna i kommunen ökat något till följd av flera års satsning på ny beläggning (ca 6 mnkr per år). Dock anses vägnätet fortfarande ha dålig standard och en fortsatt satsning på minst 6 mnkr per år måste till för att inte standarden ska sjunka. Underhållsnivå lokaler, kr/m2 Målet avser både akut och planerat underhåll. Totalutfallet uppgår till 87,4 kr/m2 och således ligger utfallet över målet. 66,4 kr/m2 avser planerat underhåll och resterande akut underhåll. Överskott inom bland annat personal- och inhyrning samt minskade energikostnader har skapat förutsättningar för ett utökat underhåll. Akut underhållsnivå lokaler, kr/m2 Den akuta underhållsnivån har ökat i förhållande till målet, en del av ökningen är sannolikt beroende av en ökad noggrannhet och förändrad bedömning i samband med konteringen av fakturor. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 15(49)

16 3 Uppföljning av Intern kontroll Teknik- och servicenämndens internkontrollplan är uppbyggd i enlighet med COSO-modellen och utgår från nämndens olika processer. Risker är framtagna och en bedömning av väsentlighet, sannolikhet och möjlighet till tidig upptäckt har gjorts. De risker som har höga värden gällande väsentlighet, sannolikhet och tidig upptäckt har tagits med i nämndens internkontrollplan. Under året har i princip samtliga internkontrollmoment utförts. 3.1 Teknik- och servicenämnden Intern kontroll Vatten- och avloppsförsörjning Risk Kontrollmoment Kommentar Andel analyser med anmärkning Beräkning av andel analyser som bedömts som tjänliga med anmärkning. 6,1 % av analyserade prov fick anmärkning vilket är något lägre än föregående år. Avfallsverksamhet Risk Kontrollmoment Kommentar Avfall hämtas inte i rätt tid Kontroll av andel fullgjorda hämtningar. Andelen fullgjorda hämtningar följs upp månadsvis av kundtjänst och uppgår till mer än 99 % på årsbasis. Snöoväder ger som regel flera överhopp under vinterperioden till följd av dåligt snöröjda vägar. Trafik Risk Kontrollmoment Kommentar Hög energiförbrukning på gatubelysningen Brister i trafiksäkerhetsanordningar Stickprovskontroller på belysningsfakturor samt årssammanställning Sammanställning av antalet trafikolyckor med personskada Sammanställning av antalet fel på kommunala trafiksäkerhetsanordningar enligt inrapportering via felanmälan Sammanställning antalet trafikolyckor med dödlig utgång Samtliga belysningsfakturor granskas i fråga om rimlighet gällande elförbrukningen. Utöver detta görs inga ytterligare kontroller. Årssammanställning av elförbrukningen levereras i slutet av januari. Några felaktigheter har inte observerats. Under året har 25 trafikolyckor varav 3 allvarliga inom kommunens väghållningsområde inrapporterats via Transportstyrelsens register Strada. Under har det varit 5 felanmälningar på trafiksignaler, 14 anmälningar på vägmärken samt ett 20-tal täta dagvattenbrunnar. Inga dödsolyckor har inträffat på det kommunala vägnätet under. Uppgifterna kommer från Transportstyrelsens register Strada, med data från Polisen och sjukvården. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 16(49)

17 Grön miljö Risk Kontrollmoment Kommentar Lekande barn skadas Besiktning av lekplatser enligt plan Besiktning ska göras av en extern entreprenör. Dessa har inte fullgjort uppdraget för. Under 2014 bevakar verksamheten mer noggrant att de levererar enligt avtal. Funktionskontroll av lekplatser enligt plan Antalet anmälda/registrerade skador på lekplatser Funktionskontroll av lekplatser har utförts enligt plan. Detta görs av egen personal i samband med andra driftåtgärder. Ungefär 15 skador på lekplatser upptäcktes och åtgärdades under. Lokalförsörjning Risk Kontrollmoment Kommentar Brukarnas behov av lokaler kan inte tillgodoses Energieffektiviseringsåtgärder har inte genomförts eller får inte effekt Felaktig personaldimensionering Skadegörelse Brister i nyckelhantering Uppföljning av projekt gentemot antagen lokalplan vid varje prognostillfälle Via LRP-gruppens månadsmöten tillse att varje framställt lokalbehov har förankring i Lokalplanen Energimängd per förvaltad area och lokaltyp. Avstämning av varje fastighetsskötares ansvarsområde utifrån riktvärden avseende skötseltid per kvm för aktuell fastighetstyp Uppföljning via husmöten två gånger per år att hyresgäst och hyresvärds säkerhetsrutiner följs Genomgång av utkvitterade nycklar från huvuddepå Lokalförsörjning har följt upp projekt enligt lokalplanen och efterlevt planerade åtgärder enligt tidplan. Lokalresursplaneringsmöten (LRP) har ersatts av dialogmöten med förvaltningarna. 2 av 4 möten har genomförts. Lokalförsörjning har under investerat 4 mnkr i energieffektiviserande åtgärder för lokaler. Kalkylering av sänkta energikostnader har skett och mätning pågår. Trenden är positiv och kostnaderna för energi minskar. I samband med projekt har energieffektiviseringar genomförts. Kontinuerlig uppföljning av fastighetskötarnas arbetsområden genomförs. I samband med rekryteringar sker översyn och eventuella justeringar av skötseltid och områden. Planerade husmöten har under genomförts enligt plan. Åtgärder kommer att följas upp under Genomgång av nyckelfilialer har skett och några depåer återstår. Lokalförsörjning har informerat vissa verksamheter vikten av att vara aktsamma med nycklar till kommunens lokaler. Några låssystem har förnyats och system för behörighetsbrickor installerats. Stickprovskontroll av rutiner för utlåning av nycklar från mindre nyckelfilialer Genomgång av mindre nyckelfilialer har genomförts och visat på en del brister i hantering och administrat- Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 17(49)

18 Risk Kontrollmoment Kommentar ion. Det är främst vid inhyrda lokaler där inte Lokalförsörjning hanterar administrationen. Rutiner för säkrare hantering arbetas fram tillsammans med verksamheterna. En utredning har genomförts där lokalbokning inom Kultur- och fritidsförvaltningen har granskats. Beslut har fattats att lokalbokningen ska vara kvar inom Kultur- och fritidsförvaltningen, men att utveckling och förbättring av rutiner ska genomföras tillsammans med Teknik- och serviceförvaltningen under Oklara beställningar av vaktmästeriarbeten Månadsvis kontroll av debiterade antal timmar gentemot föregående månad och föregående år Kontrollen är genomförd och utfallet för verksamhetsanknutna tjänster är högre jämfört med budget för. et visar på ett ökat antal utförda timmar i förhållande till budgeterad del av personalkostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster. I internbudget för 2014 räknar Lokalförsörjning inte med någon kostnadsökning. Måltidsförsörjning Risk Kontrollmoment Kommentar Felaktig servering Årlig genomgång av specialkostintyg Genomgång av specialkostintyg görs regelbundet tillsammans med dietist. Brukare kan bli sjuka Sammanställning av eventuella tillbud Dialog vid matråd Sammanställning av eventuella noteringar vid kontrollinspektion av livsmedelshygien. Tre rapporterade tillbud finns angående felaktigt serverad kost. Två fall av glutenintolerans och ett fall av mjölkallergi. Rutinerna har skärpts under året. Matråd genomförs på varje skola två gånger per år. Synpunkter som uppkommer ger underlag till utveckling på respektive enhet Under har miljöenheten genomfört 45 inspektioner. Vid dessa har sammanlagt konstaterats 45 st avvikelser och noteringar. 15 st avser bristande rutiner vid rengöring och 12 st avser bristande underhåll av lokaler. Övriga avvikelser gäller förvaring och separering av livsmedel. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 18(49)

19 Lokalvård Risk Kontrollmoment Kommentar Bristande introduktion och utbildning Uppföljning av nya vikarier Genomförs som rutin. Utfört uppdrag överensstämmer inte med beställt uppdrag pga missförstånd Bristande användning av skyddsutrustning Bristande kunskap om kemikaliehantering Dialog på husmötet Uppmärksammas i samband årlig skyddsrond/medarbetarsamtal Kunskapstest Husmöten genomförs regelbundet. Användandet av skyddsutrustning uppmärksammas i samband med medarbetarsamtal/skyddsrond. Görs i samband med certifiering och omcertifiering vart femte år för respektive städare. Teknisk service Risk Kontrollmoment Kommentar För hög drivmedelsförbrukning gällande poolbilarna Stickprovskontroll gällande antal körda mil i förhållande till drivmedelsförbrukningen på poolbilarna Kontrollen är gjord genom en jämförelse av drivmedelsförbrukningen under 6 månader och antal körda mil samma period. Kontrollen omfattar samtliga poolbilar. Uppföljningen visar ingen orimlig förbrukning i förhållande till antal körda mil. Kompetensförsörjning Risk Kontrollmoment Kommentar Felaktiga anställningsvillkor Felaktig löneberäkning på grund av att schema och sysselsättningsgrad inte stämmer överrens Kontroll att anställningsavtal är korrekt ifyllda samt i överensstämmande med utannonsering Stickprovskontroller att schema stämmer med sysselsättningsgrad Genom löpande granskning av anställningsavtal under året har ett anställningsavtal identifierats med felaktig anställningsform, där anställning skedde tillsvidare istället för allmän visstidsanställning. Felaktigheter kring principer för lönesättning har identifierats vid ett par tillfällen. En del i kontrollmomentet är att skapa kontroll över antalet befattningar för att dessa inte ska utökas i samband med rekrytering. Det förekommer dock att titel i annons och anställningsavtal inte stämt överens. Vid dessa tillfällen har det skett genom ett medvetet val för att tydligt spegla tjänstens innehåll och nå ut till rätt sökande. Av anställningsavtalet framgår dock den inom kommunen vedertagna titeln för specifik befattning. Inga nya befattningar har tillkommit under året. Totalt har 836 st slumpvis utvalda anställningsavtal kontrollerats mot inlagda schemauppgifter i lönesystemet. Av kontrollerade uppgifter avviker endast 19 st. I flertalet av avvikelserna har åtgärden varit att korrigera eller skriva ett nytt anställningsavtal. Endast i ett fåtal fall har avvikelsen inneburit att utbetald lön har behövt korrigeras. För högt övertidsuttag Att regler och rutiner följs Vid november månads utgång har cirka 10 medarbetare arbetat 100 Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 19(49)

20 Risk Kontrollmoment Kommentar eller fler övertidstimmar. En medarbetare har vid detta tillfälle nästan utfört 200 timmar. Enligt manuell beräkning kommer denna medarbetare som ett resultat av en större vattenläcka mellan jul och nyår ha utfört mer än 200 övertidstimmar vid december månads utgång. Ekonomiservice Risk Kontrollmoment Kommentar Felaktiga årsprognoser som kan leda till ineffektiv resursanvändning. Otillräcklig kontroll av att inköp sker från ramavtalsleverantörer Felaktig debitering vid inköp Attestbehörighet i Inköp och Faktura (IoF) stämmer ej överrens med aktuellt ansvar och anställning samt att beloppsgränser för attest i IoF inte stämmer med fastställd attestordning enligt delegation Genomgång av redovisning samt analys av helårsprognoser Genomgång och kontroll av leverantörer Genomgång och kontroll av priser på fakturor Stickprovskontroll av behörighetsblankett IoF utifrån beslutad delegation Rapportering av driftredovisningen sker till nämnd samtliga månader genom sammanställning av månadsrapporter som dels visar på den totala nettokostnaden för perioden men också nettokostnaden för respektive verksamhet. Helårsprognoser har framställts från och med januari månad och uppdaterats i samband med månadsrapporteringar under året. Prognoserna bygger på erfarenheter från tidigare år, utfall under året, nya förutsättningar och händelser kända vid prognostillfället. Granskning av inköp gällande kontorsmaterialinköp är genomförd. Den största andelen av inköp som görs på förvaltningen görs hos den leverantör som vi har avtal med. Vissa specialprodukter såsom kantinetiketter görs hos annan leverantör. Internkontroll är genomförd gällande inköp av kontorsmaterial med metoden stickprovskontroll. Samtliga granskade artiklar där inköp gjorts i enlighet med avtal har fakturerats med rätt pris. Kontrollen genomförs genom att ett antal behörighetsblanketter för fakturasystemet IoF kontrolleras mot beslutad delegation. Kontrollen som görs av teknik- och serviceförvaltningen säkerställer att personen har delegation på attesträtt. Varje förvaltning ansvarar vidare för att kontrollera att attestbeloppen är rätt. Kontrollen som teknik- och serviceförvaltningen genomfört avseende rätt delegation visar inte på några avvikelser. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 20(49)

21 4 Uppföljning energiplanen 4.1 Effektiv användning av energi Åtgärder Beskrivning Kommentar Åtgärd 9 Energiutbildning av driftpersonal (TSN) Åtgärd 10 Lokalhyresgästernas effektiviseringsincitament (TSN) Åtgärd 11 Brukarmedverkan (TSN) Vaktmästare och driftstekniker har stor inverkan på energianvändningen i fastigheterna. En fortlöpande utbildning är en förutsättning för att denna personalgrupp ska kunna utföra sitt uppdrag. Utbildningen sker inom ramen för ordinarie utbildningsresurser. I samband med att TS arrangerar utbildningar kan motsvarande personal i Marks Bostads AB och kommunens företag inbjudas till kurserna till självkostnad och vice versa. Beteendefrågor är viktiga för energieffektivisering. Det är i detta sammanhang viktigt att den som förbrukar energi också känner av kostnaden. Kopplingen mellan förbrukning och kostnad är i de kommunala hyresavtalen svag, varför det vore önskvärt att skapa ett tydligare samband mellan förbrukning och kostnad. För att ge hyresgästerna incitament för att påverka hur man använder energin ska Marks kommun inleda en dialog med hyresgästerna om framtida hyressättning samtidigt som man följer den nationella diskussionen om nya principer för hur kostnaden för bland annat energi ska debiteras hyresgästen. Förutsättningarna för internhyresdebitering med kallhyra behöver därför utredas och klargöras. För att detta skall fungera är det dock nödvändigt att hyresgästerna kan få stöd från hyres-värden att kunna förändra sitt energibeteende. Hyresgästerna åt sin sida har också ett an-svar för att framföra förslag på energieffektiviserande åtgärder i t.ex. lokaler och installation-er. Hyresgästerna, även kallat brukarna, behöver få information om hur de kan spara energi i sin verksamhet och få stöd för att genomföra förändringar som minskar energianvändningen. Ett pilotprojekt ska genomföras under 2011 på tre förskolor i kommunen, där personalen får löpande stöd från Lokalförsörjningsenheten med att identifiera och minska onödig energianvändning. En modell med ekonomiska incitament ska samtidigt testas på pilotverksamheterna för att se hur det stimulerar till ändrat beteende som minskar energianvändningen. Pilotprojektet ska efter utgången av 2011 utvärderas och tanken är att modellen därefter ska genomföras på fler verksamheter. Under genomförde samtliga fastighetsskötare utbildning i energieffektivisering. En grupp genomförde en fördjupad utbildning inom ramen för samverkan i BOHÄM. Lokalförsörjning har under genomfört husmöten med verksamheterna och som en stående punkt finns energiförbrukning med som information och underlag för diskussion. Här tydliggörs kopplingen mellan förbrukning och kostnad, samt vilka åtgärder som kan genomföras. Utbildningsinsatser har genomförts i samverkan med BOHÄM. Ingen ytterligare åtgärd genomförd under. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 21(49)

22 Åtgärder Beskrivning Kommentar Åtgärd 13 Samordning av arbetet med energifrågor (TSN) Åtgärd 14 Finansiering av energiinvesteringar (TSN) Åtgärd 20 Rötning av avloppsslam (TSN) Åtgärd 21 Energieffektivitet vid inköp (TSN) Åtgärd 22 Driftsutbildning (TSN) Åtgärd 23 Effektiviserad uppvärmning (TSN) I arbetet med att effektivisera energianvändningen kommer krävas ökade personella resurser och ökad kompetens i vissa frågor. För att underlätta genomförandet skall arbetet mellan aktuell personal inom berörda förvaltningar och bolag samordnas. För att underlätta för lönsamma energiinvesteringar finns budgetrutiner som innebär att medel för energiinvesteringar finns avsatta på ett särskilt konto. För att nå målsättningen om energieffektivisering ökas därför detta belopp till 4 Mkr/år under perioden fram till På basis av livscykelkostnad används sedan medlen för energiinvesteringar. Redovisning av det tekniska och ekonomiska utfallet av investeringskontot sker sedan varje år. I den långsiktiga planen för VAförsörjning är medel upptagna för en rötningsanläggning. Inköp av teknisk utrustning till VAverksamheten ger ofta energikonsekvenser i många år. Vid inköp skall därför, när det är relevant, energieffektivitet och livscykelkostnad alltid vara parametrar som skall ingå i beslutsunderlaget. Detta gäller framförallt maskinutrustning med en installerad effekt större än 25 kw. Driftstekniker har stor inverkan på energianvändningen även för VAverksamheten. En fortlöpande utbildning är en förutsättning för att denna personalgrupp effektivt skall kunna utföra sitt uppdrag. Utbildningen sker inom ramen för ordinarie utbildningsresurser. Om möjligt samordnas utbildningen med utbildning för motsvarande grupper inom kommunen. I samband med att avloppsanläggningarna centraliseras skall även möjligheterna att effektivisera uppvärmningen utredas. Anläggningarna värms idag med direktel och elpanna. Fjärr-värme, värmepumpar eller att använda rötgasen är några möjliga alternativ. Även uppvärmningen på de kvarvarande vattenanläggningarna skall ses över i samband med att centraliseringen genomförs. Samarbete inom ramen för BOHÄM har utvecklats där erfarenhetsutbyte och jämförande av statistik har genomförts. Samarbete med MBAB för inköp av energistatistiksystem har genomförts under. Lokalförsörjning har under en följd av år genomfört effektiviseringar med mycket god avkastning som avspeglas med tydlighet i energistatistiken. I jämförelser inom BOHÄM utmärker sig Mark positivt i energistatistiken vilket visar att tillförda medel i form av genomförda energiinvesteringar gett ett mycket gott resultat både avseende energiförbrukning och i miljöavseende. Verksamheten ser dock att det finns ett fortsatt behov och möjlighet att genomföra energiinvesteringar. Rötningen kan lösas på två olika sätt. Antingen genom samarbete med Borås Energi & Miljö eller genom att bygga en rötningsanläggning vid Skene avloppsverk. LCC-analyser enligt VARIM-modellen genomförs för pumpar över 25 kw. Vid nyinvesteringar väljs pumpar med hög verkningsgrad. LCC innebär en uträkning av livscykelkostnaden för investeringsobjektet. Arbetet fortsätter med utbildning av personalen gällande optimering av värme och hur styrsystemen på verken fungerar. Några större insatser har inte gjorts under året eftersom en hel del utfördes under. Åtgärd 35 Energieffektiv upphandling av energiförbrukande utrustning (TSN) För att minska energianvändningen i kommunens verksamhet är det viktigt att energiförbrukande utrustning som köps in är energieffektiv, exempelvis belysning, IT-utrustning, vitvaror och pumpar. Kommunen ska vid upphandling ställa energikrav på utrustning där det är rele- Upphandlingsverksamheten verkar för en långsiktigt hållbar utveckling och där det är befogat ställs krav på att produkter är energieffektiva. Teknik- och servicenämnden, Årsbokslut 22(49)