Den sömlösa teknikutmaningnen

Transkript

1 Ledare: "Gamlingarnas" teknikkamp inleds Åsa Sundberg om sina första 100 dagar på Teracom Kanalernas utveckling och programtrender sedan 90-talet Fyra tungviktare skapar United Screens april-maj Den sömlösa teknikutmaningnen

2 Exakt Media AB Johannesgränd Stockholm Telefon: Fax: E-post: info@exaktmedia.se Ansvarig utgivare: Malin Svenberg Telefon: Mobil: E-post: malin.svenberg@exaktmedia.se Redaktionsråd Redaktionsrådet ger stöd i övergripande frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer: 1. Stefan Trampus Com Hem 2. Karin Zingmark Viasat 3. Åsa sundberg Teracom Group 4. Stefan Widmark Mannheimer Swartling Chefredaktör: Mats Sjödin Telefon: Mobil: E-post: mats.sjodin@tv-nyheterna.se 5. Anders Sjöman Voddler 6. Helene Miksche Com Advokatbyrå 7. John Nordin Canal Digital Redaktör: Frida Nyvinger Telefon: Mobil: E-post: frida.nyvinger@tv-nyheterna.se 8. Ulrika Matsgård Telia Broadband Services 9. Märta Rydbeck Dealdonegood 10. Johan Brunnberg Stelacon 2 Prenumeration: Jenny Stenberg Telefon: E-post: jenny.stenberg@tv-nyheterna.se Prenumeration kr + moms. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter två gånger/vecka. Prenumerationen betalas i förskott och kan endast avslutas vid periodens slut, det går dock bra att byta mottagare under prenumerationsperioden. TV-Nyheterna skyddas av upphovsrättslagen. Det är inte tillåtet att vidarebefordra eller på annat sätt mångfaldiga innehållet utan redaktionens tillåtelse. Utgivning 6 nr per år. Detta nummer är presslagt XX april 2013.

3 LEDARE Gamlingarnas teknikkamp inleds 3 Åsa Sundberg har nu gjort över 100 dagar på sin post som ny koncernchef för Teracom Group. Efter att ha passerat denna milstolpe har hon låtit sig intervjuas av TV-Nyheterna om Teracoms och Boxers roll på TVmarknaden i dag och kommande framtidsplaner, stora som små. Den ökade konkurrensen ser Åsa Sundberg positivt på, åtminstone till 99 procent, men det ställer också krav på gamlingarna i branschen. Etablerade bolag måste hänga med i utvecklingen för att behålla sin plats och sina kunder, det är en verklighet Teracom med andra står inför. Den kanske mest påtagliga utmaningen just nu ligger i en välutformad teknik för att kunna leverera sitt utbud i alla skärmar där TV-tittaren går att nå. Aldrig förr har svenskar na sett så mycket TV som nu, på stor skärm, dator, platta och mobil i allt större utsträckning flera samtidigt. TV-Nyheterna har därför också suttit ner med SVT och TV4 för att se hur de valt att bygga sina plattformar utifrån det nya land skap som tar form och hur de går till väga för att knäcka nötterna, som problemfri TVstreming i Androidtelefoner. Dessutom börjar nu lagstiftningen, så gott den kan, följa med i den snabba förflyttningen till nya skärmar. Regeringen har lagt fram en proposition som ska underlätta för TV-leverantörerna att erbjuda samma utbud på andra plattformar än den traditionella. Med generösare licensavtal där rättigheterna ska gälla också on demand, hoppas regeringen att den svenska kulturskatten i rörlig bild ska kunna nå fler. För de stora leverantörerna erbjuder i dag i princip samma utbud på webben som på traditionell TV, i den utsträckning de får. I en årlig rapport gjord på uppdrag av Myndigheten för radio och TV syns trenden tydligt att utbudet på internet ökat de senaste åren, men också att TV-kanalerna genomgått vissa individuella förändringar. Kent Asp, ansvarig för sammanställningen av rapporten berättar om hur TV4 ändrat profil det senaste decenniet, vilka underhållningsprogram som är trendiga just nu och vad en traditionell kanal kan sända för att anses vara en riktig kanal. Mats Sjödin Chefredaktör

4 FRAMTIDENS TV-TEKNIK Den sömlösa teknikutmaningen Webben har blivit en självklar marknad att finnas på för de traditionella TV-distributörerna, och nästa fönster som används allt mer är mobiltelefonen och plattan. Rättigheter åt sidan, denna spridda distribution av program och klipp kräver en väl utarbetad teknik och TV-nyheterna har pratat med de största aktörerna SVT och TV4 om hur de gått till väga för att utforma sina plattformar. 4 SVT, som enligt alla nygjorda undersökningar är det programföretag som lockar flest tittare på webben, genomgick under hösten ett byte av teknikleverantörer, något som väckte viss uppmärksamhet. Efter många år med samma samarbetspartner utsågs en ny, vilket ganska snabbt visade sig påverka TV-tittarna. De som tidigare kunnat ta del av Sveriges Televisions material på sina Android-telefoner, stötte plötsligt på problem. Android har olika videostöd i olika versioner av operativsystemet, så när vi lanserade SVT Play på den nya plattformen hade vi flera olika sätt att leverera video till Android. De nyare versionerna av Android stöder HLS-video i webbläsaren, precis som Iphone, så planen var att använda den tekniken för alla versioner som kunde spela upp den. Det var det här som inte fungerade som vi hade tänkt. Stödet för HLSvideo var olika hos olika tillverkare, trots att de alla använde Androidversioner som enligt specifikationen klarar HLS-video. Dessutom gav vår lösning för äldre Android-versioner inte tillräckligt bra videokvalitet. Därför tänkte vi om för att hitta en ny lösning som skulle funka bra för alla som kan använda den, säger Anders Hebert, teknisk projektledare på SVT, till TV-Nyheterna. Bytet, som orsakade vissa problem och för SVT:s del innebar en hel del arbete för att nyanpassa sig, var dock ett välgrundat val. Vi lyder ju under Lagen om offentlig upphandling, vilket innebär att vi måste upphandla om avtal och lägga fram ett upphandlingsun-

5 5 derlag. Så kort sagt lägger vi ut en kravspecifikation, som olika aktörer får svara på och i den jämförs exempelvis pris, prestanda och andra faktorer, förklarar Anders Hebert. Flaskhalsar när näten inte pallar trycket När en sådan upphandling senast skedde för fem år sedan vann Qbrick, men denna gång gick avtalet till Akamai. Vi fick sätta oss ned under upphandlingsarbetet och fråga oss vad vi ser de närmsta åren framöver, vad vi vill uppnå och vilka förändringar vi tror kommer att ske. Det gjorde att vi också passade på att byta en del tekniska sätt att leverera video på, säger Anders Hebert och fortsätter: Vi har krav på att kunna leverera stora mängder data till många samtidigt. Något som vi sett när vi sänt de stora sportmästerskapen och folk tittar mer på webben, är att det lätt kan bli flaskhalsar och det är inte bara hos leverantören som distribuerar, utan även nätverk i en stad kan vara snudd på fulla, när det ska rotas via punkter på nätet som inte riktigt pallar trycket. Därför lade vi stor vikt vid en skalbarhet, att när många försöker titta på samma sak samtidigt måste man kunna hitta flera olika vägar att leverera på för att lyckas nå fram till de personerna. Och det var till viss del därför SVT bytte streamingteknik, menar Anders Hebert, eftersom den gamla tekniken var förlegad. I dag ska mobila nätverk kunna fungera när du sitter på en buss och passerar olika master på vägen med en nätkapacitet som går upp och ned, det är vad TV-tittaren förväntar sig. Små snuttar nya modellen Det här nya sättet SVT nu levererar video på går ut på att mottagaren tar emot små snuttar i stället för en hel fil. Varje gång man hämtar en sådan videosnutt så kollar den efter hur bra det gick förra gången, hur mycket data som kundes ta emot och hur mycket data som kunde spelas upp. De här små videosnuttarna hämtas då via HTTP som är i stället för RTMP, vilket var den gamla tekniken. Hela internet i princip är byggt för HTTP från början, så därför är det enklare att leverera video på samma sätt, förklarar Anders Hebert. Det vi byter från är ett flashstreamingformat och det vi byter till är också ett flashstreamingformat, men det här är relativt nytt och det är inte så många som använder det. Av de stora tror jag att vi är först ut i Sverige. Antalet Android-användare värda ansträngningen Tekniken, att hämta korta videosnuttar, är standardformatet för App les ios, berättar Anders Hebert, och därigenom menar han att principen som sådan är utbredd över hela världen. Android å andra sidan har inte en standard för alla versioner och därav problemen. Men att hitta en lösning för Android-användare är ändå en ansträngning som SVT statistiskt sett är tvungna att göra. Av de som använder våra tjänster så är det fler iphones än Android, men det är många Android också, så det går inte att strunta i den gruppen användare, säger han. Så efter missberäkningen ändrade SVT strategi. Det vi gör nu är att vi tar vår Av de stora tror jag vi är först ut i Sverige flashvideospelare och packar om den till en liten app för Android. Det är egentligen vår gamla flashspelare som vi gjort en app av. Men vi är inte klara med det. Det sätt vi har valt att bygga spelaren på fungerar inte på alla Android heller, men det fungerar för de allra flesta

6 6 och vi jobbar hela tiden för att kunna bredda oss ytterligare. TV4 tidigt ute med mobile first TV4 säger sig tidigt ha upptäckt att mobiltelefonen skulle bli nästa fönster för TV-tittarna. Därför arbetade de för drygt tre år sedan fram en modell som skulle göra det enklare att hantera alla de nya deviser som användarna började använda. Redan då fanns iphone och Android ute på marknaden och tablets var på gång. Vi bestämde oss därför för att förbereda vår teknik för en framtid där varje device i princip kan vara en TV-skärm. Det var dessutom i samma veva som vi höll på att bygga om, så vi byggde ett så kallat API, ett tekniskt gränssnitt för innehåll. Och nu när vi fått ett API på plats, så kan vi enkelt bygga lösningar för andra typer av devicer, säger Per Åström, teknikchef digitala medier på TV4-Gruppen och fortsätter: Det innebär att vi inte behöver göra back-end-arbete som att bygga listningar, vyer, spelare och utsökningar, utan det är färdigt. Det har gjort att vi kan bygga saker mycket snabbare, släppa in andra utvecklare och till exempel om någon skulle vilja bygga en Let s Dance-app baserat på det innehåll vi har så skulle de smidigt kunna göra det. Sömlöst samspel allt viktigare TV-tittande på mobilen har snabbt ökat hos TV4 och anledningen tror Per Åström är möjligheterna att kunna konsumera rörlig bild mer lättillgängligt både i och utanför hemmet, men också allt mer i samspel med andra skärmar. TV i mobiler har vuxit väldigt starkt och ser man till antal startade strömmar vi har på TV4 digitala medier så växer andelen mobilt fort. Någon gång kommer den passera hälften av alla startade strömmar och sedan troligtvis öka ännu mer. Det är ju smidigt att använda sig av när man är i rörelse, men också att allt oftare koppla upp mot andra skärmar. Amerikanska Netflix är en inspiration vad gäller just sömlöst byte mellan plattformar för TV4. Vad Netflix har är ju funktionen att om du börjat titta på ett klipp i mobilen och sedan slår på TV:n hemma, så börjar klippet på samma ställe i det nya fönstret där du slutade titta. Det vill vi också göra, men det förutsätter att funktionerna kommer samtidigt, både i webb och mobil. HTML5 den potentiella lösningen Ett sätt att uppnå en väl integrerad struktur kan vara HTML5-video, en kommande standard som alla just nu pratar om och som är på väg att bli nästa mall för hur hela webbsidesspråket ska skrivas. De hade en tidigare beräkning om att standarden skulle vara färdig 2022 men de har nu bytt strategi. De ser standarden som under ständig utveckling så den kommer aldrig att bli klar i den bemärkelsen, men det finns delar som är färdiga redan så den är igång. Och det som finns, som är intressant för oss, är vad man brukar kalla en videotagg. Så i stället för att du måste bädda i flashspelare som ett videofönster så kan du bara konstatera att det här är video och sedan lägga dit en länk till var videon finns någonstans, på samma sätt som man gör med bilder till exempel, förklarar Anders Hebert. Han tycker att HTML5 målas upp som en suverän lösning, men det har ännu inte kommunicerats vilken typ av video som ska stödjas för vald webbläsare, vilket kan ställa till problem för SVT. Olika webbläsare har valt olika codecs för video och det som sätter flest käppar i hjulet för vår del, det är att det bara är nedladdningsbar video. Vi videoströmmar ju, men till exempel Youtube har nedladdningsbar variant, så kallad progressive download. Om du pausar ett Youtube-klipp så fortsätter ju den att buffra och ladda klart, och vad den egentligen gör är att den hämtar hem hela filen till din dator. Youtube-modellen inget för SVT Att använda den så kallade Youtubemodellen är inte heller något som SVT av rättighetsskäl kan använda sig av, varken nu eller i framtiden. Det är ingen som låter oss publicera program på det sättet, för i praktiken laddar man hem och sparar hela videofilen på datorns hårddisk. Själva HTML5-standarden, har

7 7 ännu inget streamingformat. Däremot är beslut om ett sådant på gång, menar Anders Hebert, och man arbetar med att hitta en gemensam standard till de största leverantörerna. Det är nog ingen som ifrågasätter vad standarden kommer att bli, utan det är nog bara en tidsfråga. Vi vill ju att det blir just det, en öppen standard som fungerar i alla webbläsare, och det vill ju tillverkarna också. Så det är egentligen ingen som kämpar emot, säger han. Även om det i dagsläget är ovisst vilken typ av modell nya HTML5 kommer att lämpa sig bäst för, tror Anders Hebert att både SVT:s variant och progressive download kommer att ha en framtid. Jag skulle nog tro att ett adaptivt videoformat som MPEG-DASH kommer att bli modellen för vår typ av innehåll. Progressive download i HTML5 fungerar redan nu, även om de inte är riktigt överens om vilken codec som ska användas. Progressive download är också så pass enkel ur ett producentperspektiv, så den kommer nog fortsätta vara en standard i kortformat, som för filmtrailers och liknande. Men när det kommer in mer broadcast-tänk och man distribuerar program som kräver vissa typer av rättigheter och krypteringsmöjligheter, så tror jag att alla kommer att samlas kring MPEG- DASH, vilket är den standard som tros bli antagen för strömmade video i HTML5. TV4:s reklam i vägen för HTML5-tekniken TV4 är inte heller främmande för den nya standarden. Tvärtom, de har redan börjat köra HTML5. Ja, vi kör redan HTML5 och alla våra sajter är HTML5. Sedan har HTML5 en videodel, ett videostöd, med det är inte tillräckligt omfattande ännu. Korta klipp på TV4 som du ser i din mobil, det är en HTML5-spelare, berättar Per Åström och fortsätter: Det som dock inte fungerar är live-video, annonsvisningar och DRM. Och eftersom det är en stor del av vår intäktskälla på TV4, så väljer vi att bara visa korta klipp i HTML5. Men HTML5 får bättre och bättre stöd för video, så det kommer om några år, och till dess kommer vi satsa på att bygga appar och få webb och mobil att synkronisera, avslutar han. Du har väl inte missat att anmäla dig till TV-Dagen? Utöver de drygt 100 beslutsfattare från branschen som redan har anmält sig möter du bland andra: Malte Andreasson United Screens Asanga Gunatillaka Com Hem Michael Turner Magine Mats Caneman SVF / Walt Disney Eva Hamilton Sveriges Television Mikael Färjsjö Telenor Rikard Steiber MTG Magnus Anshelm MMS Ove Anebygd Ericsson Stefan Widmark Mannheimer Swartling

8 Streamingteknik sammanställd karta TV4 Videoplattform: Streamingleverantör: Programmeringsspråk: Sökmotor: Teknik för TV i mobilen, ios respektive Android: Publiceringssystem: Vimond Akamai Ruby Solr Samma videoplattform och samma streamingleverantör, dock skiljer kodningsprofilerna sig lite åt, alltså de inställningar som görs för den strömmande videon, till exempel bitrate, bildyta osv. Hemmabyggt på TV4 SVT Videoplattform: Streamingleverantör: Programmeringsspråk: Sökmotor: Teknik för TV i mobilen, ios respektive Android: Flash HDS och HLS Akamai HTML5/CSS3/JavaScript för webbsidan, Java för back-end Solr För ios används HLS till webbläsarens videotagg, för Android används Flash HDS som spelas upp i en videospelare byggd i Adobe Air (För Windows Phone 8 släpper man senare i vår en video spelare som spelar upp HLS-video) Aftonbladet TV Videoleverantör: Webbpubliceringsplattform: Tekniker för att se TV i mobilen, ios respektive Android: Aptoma (transkodering, terminaligenkänning, hosting av spelare) och Level3 (CDN) Escenic I ios använder man HLS, I Android använder man HLS alternativt progressive download med ranges beroende på hur gammal telefonen är. 8 Viasat/Viaplay Delar inte med sig av denna typ av information.

9 ÅSA SUNDBERG TERACOM Efter 100 dagar är Åsa Sundberg varm i Teracom-kläderna Åsa Sundberg har nu gjort 100 dagar på sin nya post som koncernchef på Teracom Group. För TV-Nyheterna berättar hon om varför hon tog jobbet, hur hon ser på den svenska TVmarknadens utveckling och vilka ambitioner Teracom har inför den närmsta framtiden. Det är fantastiskt kul. Det är nästan så att jag undrar vad jag gjorde innan. Dessutom är Teracom en organisation som har så mycket kompetens och TV är en marknad där allting händer just nu, inleder Åsa Sundberg. 9 Åsa Sundberg har sedan en tid utlovat en intervju, men ville hinna bli varm i kläderna först. TV-marknaden var dock inte helt ny för Åsa Sundberg när hon tillträdde sin tjänst i höstas. Hon var styrelse ordförande för Teracom Group i fyra år innan hon blev koncernchef och hade därför ganska bra koll på branschen. Därtill har hon ett mångårigt förflutet som riskkapitalist, något hon tycker sig få användning av i sin nya roll. Till att börja med ger det ett specifikt sätt att se på en marknad, menar hon. En riskkapitalist letar efter möjligheter på alla tänkbara sätt. Tar man på sig de glasögonen och tittar på TV-marknaden, så kan man konstatera att en normalsvensk konsumerar 2 timmar och 40 minuter på linjär TV om dagen. Lägg sedan till den tid vi ser på mobiler, plattor och andra fönster så är vi uppe i 3 timmar, förmodligen mer. All media är fylld av information om TV, så TV är så hett det kan bli. Och en marknad som växer, som den här gör, det är kriterium ett för riskkapitalisten, förklarar hon. Som Åsa Sundberg ser det har de tekniska barriärerna rivits ned, när internet i allt större utsträckning används för distribution av TV. Det innebär en kanal ut till konsumenterna som inte tidigare funnits och där kunden själv kan välja att investera i utbudet eller inte. Och för

10 10 leverantörer na krävs inte lika stora investeringar i teknik för att ta sig in på marknaden som tidigare, vilket skapar en tillväxt med utrymme för nya aktörer menar hon. Något annat som man kan reflektera över som riskkapitalist är att det här blir väldigt rörigt för konsumenten. Ska man som kund behöva ta fram excel-arket för att hålla reda på alla abonnemang och tjänster man använder? Det är en enorm rörelse på TVmarknaden, en enorm utma ning och enorma möjligheter Dessa komponenter tillsammans, menar Åsa Sundberg, gör att det som riskkapitalist är intressant att kliva in på en marknad. Sitter man som Teracom på en befintlig affär och en befintlig kundbas, så kan man välja två förhållningssätt till det här. Det ena är att tycka att det är läskigt, eftersom det här har ökat konkurrensen jättemycket. Samtidigt är det tidernas chans för sådana som oss, för vi har ju ett utrymme i marknätet som effektiviseras via digitaliseringen, där vi kan få in det nischade utbudet, det personliga utbudet, och det är ju helt fantastiskt. Internet är ju en kompletterande distributionsform som också innebär en stor möjlig het, säger hon och tillägger: I och med att vi har både tekniknätssidan och betal-tv-sidan så har vi en ganska bra bredd på det hela. Så med en bra inblick i TV-Sverige och en lockande marknad för en gammal riskkapitalist, säger sig Åsa Sundberg ha tackat ja till jobbet som koncernchef på Teracom av två orsaker. Det ena är, som jag varit inne på, att allting händer här. Det är en enorm rörelse på TV-marknaden, en enorm utma ning och enorma möjligheter. Och det här med att tävla sporrar mig. Den andra drivkraften för mig är att söka sig till vad man kan kalla livskraftig utveckling för Sverige. För om Sverige ska fungera så förutsätter det en fungerande basnäring och industri över hela landet. Att kunna titta på TV, lyssna på radio och utnyttja bredband i hela landet är en bärande princip för mig. Via public service så har Teracom ett högt tillgänglighets- och täckningskrav, närmre bestämt 99,8 procent, som ska fungera i alla väder och överallt. Det kravet tycker Åsa Sundberg är berättigat eftersom hon ser kommunikationsmöjligheten som en mänsklig rättighet. Om vi ska vara ett demokratiskt land, som dessutom har en god ekonomi, så ska vi väl kunna förse alla, oavsett var man bor, med dessa kanaler. Tyvärr tycker jag att debatten i bland blir lite storstadscentrisk och det är lite besvärande, säger hon. Hur ser då marknaden ut för Teracom i dag? DTT är ju basen i vår affär, marknätet, och det har ju sina fördelar när vi lägger till något i vårt utbud. Men om man tittar på vad vi har i portföljen så ser vi likadana ut i Danmark som i Sverige, med både marknät och en betaloperatör. Om man tittar på Sverige specifikt så har vi nästan en miljon hushåll som vi förser med första-tv:ns innehåll. Det är rätt häftigt, konstaterar hon och fortsätter: En stor del av det vi sänder är ju free to air också, och det sker ju via public service- och TV4-avtalen. Sedan finns ju de som har en annan kanal in och därtill oss. Sedan är det ofta vi som levererar till fritidshus och liknande praktiska lösningar, så totalt har ungefär 1,7 miljoner hushåll Teracom som leverantör. Foto: Lars Nyman Jag tror att vi är ganska okända som grupp egentligen. Folk känner till Boxer och en del känner till att det finns något statligt bolag som heter Teracom, men att vi består av fem ope rativa bolag, har en hel del gemensamma funktioner och har 4 miljarder i omsättning är relativt okänt, säger Åsa Sundberg. Finns några planer att profilera Teracom tydligare till konsumenterna? Ja, vi har en ambition att jobba med de frågorna. Vi vill öka dialogen

11 11 över lag, både höras och synas mer. Finns det ingen tydlig avsändare så vet man ju inte vem man ska prata med. Ni har ju haft ett kundtapp under en längre tid på Boxer, men visade vid årsskiftet att ni lyckats bromsa upp det något. Hur ser ambitionerna och planerna ut för Boxer framöver? Vi har höga ambitioner för Boxer och jag tror att bara det faktum att vi börjar paketera mer av det nischa de innehållet och de bredare nätmöjligheterna, gör Boxer till en mer relevant spelare i ganska många sammanhang vare sig man vill ha mycke t eller lite betal-tv-innehåll, säger Åsa Sundberg och fortsätter: En viktig pusselbit för oss är också möjligheten att kunna titta på vilket device som helst, även det linjära innehållet. Så min ambition är inte bara att vara nöjd med att vi bromsat tappet, utan det är klart att vi ska expandera i allra högsta grad. I er årsrapport från 2012 visade ni att ni nu på riktigt satt ned foten på den danska marknaden också. Hur ser det ut i grannlandet en bit in i 2013? Våren 2008, när jag klev in som styrelseordförande, hade Teracom precis fått licenser att bygga Boxer i Danmark. Sedan tar det ju en stund innan man har kommit upp med näsan ovanför vattnet givetvis, men under förra året bröt vi vallen och det började löna sig. Vi hade väldigt starkt kundupptag förra året, säger Åsa Sundberg. Hon beskriver den danska och svenska marknaden som lika på många, med en bra balans mellan free to air och betal-tv. Danmark har dock mer SMA- och kabel-tv än vad Sverige har i dag. Den marknad som särskiljer sig mest är Finland. Där ser förutsättningarna helt annorlunda ut, menar Åsa Sundberg. I Finland är free to air-utbudet väldigt stort och betal-tv-utbudet väldigt litet. Det är en av de få marknader na här i trakterna som ser ut på det viset. Och därav en tuff marknad? En jättetuff marknad. Per definition är det tufft både för oss och för programbolagen, säger hon och förklarar: Det som händer om du inte har balans mellan free to air och betal-tv, sett utifrån en affärsmodell, är ju att programbolagen blir väldigt känsliga för konjunkturförändringar. För när konjunkturerna går ner, går reklamintäkterna ner och där är ju betal-tv en mer stabil intäkt. Så ja, det är jättetufft på den finska marknaden nu för alla spelare. Vilka ambitioner har Teracom framöver för Finland? Vi jobbar hårt tillsammans med programbolagen för att gå samma väg som Sverige, Danmark och många andra länder har gjort. Därför förs många bilaterala diskussioner om hur affärsmodellen ska se ut för att gynna alla. Det är ju ett ekosystem som ska fungera här. Sedan har vi som grundidé en kombination av nätbolaget och betal-tv-bolaget, efter som man är mycke t mer sårbar om man inte har båda delarna och alla våra konkurrenter i Finland är lokalt integrerade i någon form, säger Åsa Sundberg. Hur ser ni på det ökande antalet webb- TV-aktörer? Det är till 99 procent positivt. Konkurrens är jobbigt, men det gör också att man i mycket större utsträckning tvingas anta kundens perspektiv. Du måste vara uppdate rad och det gör alla i systemet alerta. Så för TVmarknaden i stort är det bra för oss allihop att bli utmanade. Hon medger att den ökade konkurrensen och förändrade marknadsbilden leder till både en nervositet och en osäkerhet i branschen. Det gör det. Hur ska affärsplanerna se ut? Vem kommer tjäna pengar på vad? Det är många frågetecken. Ta Netflix som ett exempel. De har ju lagt beslag på en jättestor del av marknaden i USA, men en jätteliten del av vinsten. Det är helt andra premisser man bygger modellerna efter i dag, men man hittar alltid fram till fungerande affärsmodeller i slutändan, även om alla spelare riskerar att göra väldiga snedsteg på vägen som förstör både för sig själv och för andra. Även om det pratats i branschen om att makten förflyttats till kunden, menar Åsa Sundberg att denna makt även orsakat förvirring. Konsumenterna utsätts ju för någonting jättejobbigt. Om man nu har köpt 3-4 olika tjänster, vilken kundtjänst ska man då ringa när någonting krånglar? Då hamnar man lätt i situationer där leverantörerna skyller på varandra och därför är det för mig jätteviktigt att vi tar ansvar för det även när utbudet breddas, precis som vi gör idag, att när Teracom sprider nya paket och nytt innehåll, så måste vi ta ansvar för det. Finns några konkret uppsatta mål för var ni vill stå vid slutet av 2013? Jag kan inte delge några sådana i nuläget, men vi har en plan att bredda oss bit för bit under året. Innehållet och paketeringen är två delar, kundhantering en annan viktig del. Det finns ju alltid en risk när det kommer nya möjliga tekniska möjligheter, att tekniken tar över. Där sitter ju vi på ett välfungerande maskineri för vad vi erbjuder i dag, så en av nyckelfaktorerna kommer att bli att utveckla det i takt med att utbudet breddas. Pusselbit efter pusselbit för att göra det enkelt för kunderna är mantrat, avslutar Åsa Sundberg. Not: Sedan intervjun har Teracom Group kommunicerat en inledd försäljning av sin finska TV-verksamhet. Den 26 april slöts avtal med operatören DNA och köpet ska nu granskas av den finska konkurrensmyndigheten.

12 SVENSKT MEDIEUTBUD 2012 TV-kanalernas utveckling och programtrender sedan 90-talet 12 SVT fortsätter hålla balansen mellan information och underhållning i sitt programutbud. De kommersiella kanalerna riktar däremot mer och mer in sig på underhållning, närmre bestämt svensk sådan. Vissa kanaler har helt bytt profil och aldrig har det, i Sverige, sänts så mycket rörlig bild som nu. Det är slutsatsen som professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet dragit när han kartlagt den svenska TV-marknadens utveckling något han gjort i över tio år. I en nyligen sammanställd rapport som JMG vid Göteborgs Universitet gjort åt Myndigheten för radio och TV, Svenskt medieutbud 2012, har trender i de svenska TV-kanalernas programutbud analyserats. Dels har en titt gjorts på året som gick, dels har utvecklingen för respektive kanal granskats sedan undersökningen inleddes under 90-talet. Och med ett perspektiv som sträcker sig över ett decennium bakåt, syns vissa förändringar i kanalernas tablåer. Vad gäller Sveriges Television har de en fortsatt ganska jämn fördelning av informationsinriktade program och mer underhållningsbetonade. En skillnad är dock att utbudet ökat kraftigt och att public service i dag sänder i princip dygnet runt. Och det beror på att digitaliseringen innebär minskade elkostnader jämfört med att sända analogt, säger Kent Asp, professor vid JMG, Göteborgs Universitet och författare av rapporten, till TV-Nyheterna. JMG och Kent Asp har sammanställt den här undersökningen i en rapport varje år sedan 1998 och kan på så vis utläsa såväl individuella som generella trender, på lång sikt och år för år. En sak som dock gör rapporten för 2012 speciell är debatten om sammanslagningen mellan SVT och UR där SVT:s vd Eva Hamilton gjorde ett utspel om att SVT vill ta över UR, vilket UR:s vd Erik Fichtelius direkt avvisade, säger Kent Asp och fortsätter: Tidigare var ju Kunskapskanalen ett samarbete 50/50 mellan UR och SVT, men nu gör SVT en tydlig satsning på att öka sitt informations inriktade utbud. SVT2 har under 2012, men särskilt nu under 2013, ökat sin sändningstid kraftigt. Det liknar något av en seaspam just nu av folkbildning på public service. En enorm satsning med direktsändningar görs, exempelvis från partikongresser och liknande. Visst har Kunskapskanalen bidragit till denna ökning, men under 2012 är det i första hand SVT2 som under dagtid sänder den här typen av program. Medan SVT ändå fortsätt hålla balansen mellan information och underhållning, syns en annan utveckling hos de reklamfinansierade kanalerna. De kommersiella kanalerna

13 13 har i stället trendmässigt minskat sitt informationsinriktade utbud, och anledningen är nog främst ekonomisk. Det är för dyrt för dem i förhållande till antalet tittare det lockar. Information i TV4, TV3 och Kanal 5 drar Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, har sedan 1998 kartlagt hur innehållet i de största tv-kanalerna ser ut och förändras över tid. Nytt för i år är att även radio och beställ-tv ingår. sannolikt inte tillräckligt med publik för att det ska vara lönsamt för dem, säger Kent Asp. TV4 har ändrat programprofil Främst är det TV4, menar han, som ändrat sin programprofil de senaste tio åren. SVT:s huvudkanaler kan fortsatt kallas för breda public servicekanaler. Där låg även TV4 i början av 90-talet, men i dag har de inte ett lika brett utbud längre. TV4 har gått från att vara mer likt SVT till att mer och mer likna kanaler som Kanal 5 och TV3, även om de fortfarande skiljer sig påtagligt från dem, säger Kent Asp. Närmare bestämt tre fjärdedelar av TV4:s programutbud utgörs av underhållning, fiktion och förströelse enligt rapporten. Andelen är dessutom ännu större på prime time. Det begränsade och fortsatt minskade informationsinriktade utbudet i TV4 består i dag till större delen av morgon-tv och nyhetsprogram. Underhållningsprogram på prime time ökar En annan generell trend JMG sett i sina årliga undersökningar är att mängden svenska underhållningsprogram ökat på prime time. Program som för några år sedan främst bestod av svenska versioner av utländska dokusåpor har nu blivit så kallad verklighetsunderhållning och blandprogram, där information och ren underhållning blandas. Exempel på dessa är SVT:s Mästarnas mästare, TV4:s Sveriges Mästerkock och TV3:s Kändishoppet. I reklamkanalerna, som exempelvis Kanal 5, har vi sett en ökning i andelen svenska underhållningsprogram. Det kostar visserligen kanalerna mer än att köpa in så kallat bulkmaterial, men det är trots kostnaderna ändå ofta lönsamt, säger Kent Asp. Genom att på bästa sändningstid sända svensk så kallad verklighetsunderhållning, anses man också vara en riktig kanal, menar han. Som Kanal 5 till exempel, de har tidigare sänt mest utländskt material, men i och med att de börjat visa egenproducerade svenska program motiverar detta att de kan betraktas mer som en riktigt kanal. Under det decennium som gått, finns dock ett exempel där en total helomvändning i programutbudet gjorts. En kanal som helt ändrat profil under åren är TV8 som gått från att vara helt och hållet en information s- inriktad kanal med nyhetssändningar från Bloombergs och FOX News, till ett helt underhållningsinriktat programutbud, säger Kent Asp. Nya områden Nytt för årets rapport är också att Kent Asp och JMG utökat undersökningen till att även omfatta radiokanaler och TV-kanalernas play-tjänster, om än fortfarande i begränsad utsträckning. Det är ju ett väldigt omfattande material som finns att tillgå på webben i dag, så vad vi gjort är att vi begränsat det till att jämföra det ordinarie utbudet med det material som läggs ut under den specifika veckan som det sändes i traditionell TV. Som på SVT Play exempelvis ligger dessa under senaste programmen. Jämförelse görs därigenom mellan vad respektive huvudkanal väljer att lägga ut, gratis åtkommet, på webben. Och det är ganska representativt på webben. Vad gäller reklamkanalerna så är svenska program kanske något mer representerat i webbutbudet, säger Kent Asp. Denna del av undersökningen är dock för i år något av en pilot, och av förklarliga skäl är åtkomsten begränsad menar han, även om förhoppningar finns att framöver kunna undersöka webb-tv-utbudet närmre. Rättighetsfrågorna gör att jämförelsen mellan play-tjänsterna och huvudkanalerna haltar, så jämförelsen har gjorts utifrån den förutsättningen, avslutar Kent Asp. Skicka ett mejl till info@tv-nyheterna.se om du vill ta del av rapporten.

14 Programprofiler sammanfattning SVT TV4 TV3 Kanal 5 TV6 Trender i TV-utbudet 2002 till 2012 SVT erbjuder en blandning av nyheter och underhållning, med ett stort utbud faktaprogram. I TV4 dominerar förströelse och nöjesprogram, men nyhetsprogram intar även en betydande plats på bästa sändningstid. Verklighetsunderhållning, långfilm, TVserier och morgon-tv är tongivande inslag i TV4:s programprofil. TV3 är helt inriktad på underhållning och förströelse. På bästa sändningstid dominerar verklighetsunderhållning, långfilm och TV-serier. Kanal 5 är helt inriktad på underhållning och förströelse, i första hand TV-serier. På prime time dominerar sit-coms, verklighetsunderhållning och TV-serier. TV6 är helt inriktad på underhållning och förströelse, till stor del TV-serier och sit-coms. Utbudet på bästa sändningstid består mest av TV-serier och långfilm. 14 Kanal Omfattning och ursprung Programprofil Information och underhållning SVT1 och SVT2 TV4 TV3 Kanal 5 TV6 Det sammanlagda programutbudet i SVT1 och SVT2 har ökat mycket kraftigt de tre senaste åren. Andelen svenska program minskar trendmässigt men räknat i programtimmar är det dock ingen minskning, eftersom utbudet i sin helhet har ökat så kraftigt. TV4:s programutbud har under perioden successivt ökat och sänder under senare år i princip dygnet runt. Andelen svenska program varierar över tid, men har ökat under de tre senaste åren, särskilt på bästa sändningstid. TV3:s programutbud har varit förhållandevis stabilt under perioden 2002 till De senaste åren har dock andelen svenska program ökat, särskilt på prime time. Amerikanska program dominerar annars fortsatt kraftigt. Kanal 5:s programutbud har ökat över tid och under 2011 sände de i princip dygnet runt. Andelen svenska program har ökat kraftigt de två senaste åren, särskilt på bästa sändningstid. Amerikanska program dominerar dock fortfarande i totalutbudet. Utbudet i TV6 har varit av ungefär samma omfattning under de sju åren kanalen funnits. Amerikanska program dominerar kraftigt och andelen svenska program minskat över tid. Det samlade utbudet i SVT1 och SVT2 uppvisar över hela tioårsperioden en mycket stabil programprofil både på bästa sändningstid och i totalutbudet. Det går inte att spåra några enhetliga trender i TV4:s programprofil. De förändringar som ägt rum har i första hand gällt utbudet på prime time. I TV3 har andelen dokusåpor och annan verklighets underhållning trendmässigt ökat över tid och stod under 2012 för över 40 procent av utbudet. Källa: Svenskt medieutbud 2012, en rapport sammanställd på uppdrag av Myndigheten för radio och TV I Kanal 5 har andelen dokusåpor och annan verklighetsunderhållning långsiktigt ökat. Långfilmer och barnprogram har däremot trendmässigt minskat. Utbudet domineras av TV-serier och sit-coms. Både utbudet av sit-coms och TV-serier har därtill ökat över tid. Under hela perioden 2002 till 2012 har SVT:s samlade utbud bestått av ungefär lika stor del information som underhållning. Detta gäller även på prime time. I TV4:s programutbud minskade informationsutbudet Utbudet av faktaprogram har minskat kraftigt, särskilt på bästa sändningstid. Andelen informationsinriktat programutbud i TV3 är mycket begränsat och minskar över tid. Det gäller även utbudet på bästa sändningstid. Andelen informationsutbud i Kanal 5 är begränsat och har trendmässigt minskat. Utbudet är helt inriktat på fiktion och underhållning

15 PERSONNYHETERNA 15 Tung kvartett bildar nytt mediebolag tillsammans Fyra tunga namn i medie- och TV-branschen har gått samman för att bilda ett nytt mediebolag tillsammans. Stina Honkamaa, Malte Andreasson, Jan Zachrisson och Oscar Höglund vill erbjuda medier och rättighetshavare ett nytt sätt att distribuera TV på, och grundade därför i april bolaget United Screens AB tillsammans med Bonnier Growth Media. Stina Honkamaa har lett den svenska verksamheten i Google och YouTube de senaste fem åren och dessförinnan var hon vd för mediebyrån Carat. Malte Andreasson har arbetat på TV4 de senaste 14 åren, där han senast var planeringsdirektör för TV4-Gruppens 43 TV-kanaler. Jan Zachrisson har haft många ledande befattningar på TV4 och var en av grundarna av produktionsbolaget Jarowski/Zodiak Television, numer Zodiak Media. Oscar Höglund har varit i högsta ledningen för Zodiak Television där han var ansvarig för nya medier. Idag är han vd för Epidemic Sound. De fyra grundarna äger 20 procent vardera i United Screens AB, och Bonnier Growth Media resterande 20. United Screens kommer till TV-Dagen den 21 maj för att berätta mer om planerna för bolaget! Anmäl dig på! Åsa Tillberg slutligen godkänd som ny vd för Nyhetsbolaget Efter ett extrainsatt styrelsemöte där personalrepresentanterna, journalisterna och tjänstemännen ansåg att utnämningen av Åsa Tillberg som ny vd för Nyhetsbolaget gått för fort, godkändes hon i början av mars slutligen för posten. Åsa Tillberg hade tidigare tjänsten som redaktionschef på Dagens Nyheter, och tillträdde den 15 april sin nya tjänst som vd på Nyhetsbolaget. Hon efterträdde då Göran Ellung, som varit verkställande direktör sedan starten vid årsskiftet 2010/2011. Beslutet fattades på ett styrelsemöte den 5:e mars där valet av Åsa Tillberg enligt TV4 var ett enhälligt sådant. Robert Olsson ersätter Jan Axelsson som ny programdirektör på SVT Robert Olsson, i dag allmän-tvchef på SVT i Göteborg, blir Sveriges Televisions nya programdirektör för nyheter och samhälle. Robert Olsson efterträder därmed Jan Axelsson som under våren har en dubbel tjänst som både programdirektör och chef för SVT:s programsekretariat. Nyheter och granskande journalistik är kärnan i SVT:s programverksamhet och jag kan inte tänka mig en bättre efterträdare till Jan Axelsson

16 16 än Robert Olsson. Robert är en nyhetsmänniska i alla dess bästa bemärkelser. Han har en egen lång erfarenhet av att vara ansvarig utgivare, vilket ställer ständigt krav på gott omdöme. Robert är också en entusiasmerande utvecklare och en skicklig debattör, säger Eva Hamilton, vd för Sveriges Television, i ett meddelande som gick ut internt på SVT. Robert Olsson kom till SVT som redaktionschef för Västnytt 2002, och arbetade innan dess på TV4. Han kommer att tillträda sin nya tjänst på SVT den 1 september i år. Comoyo-chefen Kristin Skogen Lund in i Ericssons styrelse Kristin Skogen Lund, som under delar av förra året ledde Telenors satsningar på digitala tjänster, där Comoyo är en av de viktigaste komponenterna, är en av tre nya personer som föreslås för Ericssons styrelse. Detta sedan Nancy McKinstry, Anders Nyrén och Michelangelo Volpi avböjde omval vid årets bolagsstämma den 9 april. Vid sidan av Kristin Skogen Lund, som i dag är generaldirektör för Næringslivets Hovedorganisation, har även Nora Denzel, styrelseproffs med lång erfarenhet från bolag som IBM och HP, och Pär Östberg, vice vd för Industrivärden, nominerats till Ericssons styrelse. Leif Johansson föreslås fortsätta som styrelseordförande för Ericsson. Lotta Lindborg slutar som marknadschef på TV4 TV4-gruppens marknadschef Lotta Lindborg har sagt upp sig och kommer inom kort att lämna företaget. Sedan sex år tillbaka har hon arbetat som marknadschef på TV4, och tidigare har Lotta Lindborg bland annat även arbetat för Kanal 5 och MTV. Anledningen att hon nu lämnar TV4 är enligt henne själv att hon vill gå över till kundsidan. Till slut får processen ett slut, oavsett vad det handlar om i livet, och då kommer svaret till en och beslutet fattas. Thats it, skriver hon på TV4:s intranät. Lotta Lindborg gör sin sista dag på TV4 i slutet av april. Anna Glanmark ny marknadschef på Disney Nordic Anna Glanmark blir ny marknadsdirektör för Disney Nordic. Hennes huvudsakliga uppgift kommer främst bli att arbeta med Disneys stora satsning på den nordiska annonsmarknaden. I november i fjol började Disney sända reklam på Disney Channel, vilket var ett steg i företagets försök att stärka sitt nordiska reklamerbjudande. Under 2013 kommer Disney att bygga vidare på detta genom lanseringen av varumärket Disneymedia+. Disneymedia+ är ett nytt affärsområde som omfattar två områden, dels reklam i bolagets kanaler, dels ett strategiskt partnersamarbete. I rollen som ny marknadschef för Disney Nordic blir en av Anna Glanmarks huvuduppgifter att bygga vidare på samarbetet med lokala företagspartners. Min roll kommer att handla om att fortsätta att säkra vårt eget starka varumärke, att stötta det löpande arbetet med våra fantastiska produkter samt att stötta lanseringen av vår nya affärsenhet med försäljning av reklam och strategiska företagssamarbeten, Disneymedia+. Det ska bli väldigt kul, säger Anna Glanmark i ett pressmeddelande. Anna Glanmark ersätter Veronica Lindholm som går vidare till livsmedelskoncernen Mondelez International där hon blir Finlandschef.

17 17 Jarno Ilme ny direktör för finska spektrumförvaltning Finlands telekomregulator Kommunikationsverket har utsett Jarno Ilme till ny chef för dess spektrumdivision. Jarno Ilme var tidigare chef för enheten Emissions Trade Unit vid Energimarknadsverket. På Kommunikationsverkets spektrumhanteringsdivision kommer han nu att ansvara för planering, kontroll och övervakning av användningen av radiofrekvenser, och internationellt samarbete i samband med frekvensplanering. Divisionen ansvarar också för att säkerställa bedömningar av överensstämmelse av radio- och teleterminalutrustning, marknadsövervakning och frågor som rör radiostörningar och undersökningar för användare radiosändare. Som direktör för spektrumshanteringen har även Jarno Ilme tagit plats som ledamot i Kommunikationsverkets ledningsgrupp. Jarno Ilme tillträdde sin tjänst den 8 april. Stenbeck lämnar MTG:s styrelse och Madsen Lindemann tar plats hos CTC Media CTC Media och MTG-koncernen tillkännagav den 4 april förändringar i bolagens respektive styrelser. Bland annat föreslogs att Jørgen Madsen Lindemann, vd och koncernchef MTG, ska ta plats i CTC Medias styrelserum och Christina Stenbeck meddelade att hon avböjt omval till MTG:s styrelse för att i stället koncentrera sig på Kinnevik. CTC Media meddelade den 4 april att dess styrelse föreslår att under årsstämman 2013 utse MTG:s vd och koncernchef Jørgen Madsen Lindemann som en av de nya ledamöterna i styrelsen. MTG:s finanschef Mathias Hermansson, som för närvarande är medlem i CTC Medias styrelse, ställer inte upp för omval. Därtill meddelas att Lorenzo Grabau har utsetts till ledamot och medordförande i CTC Medias styrelse från och med avslutandet av 2013 års bolagsstämma den 30 april Lorenzo Grabau är för närvarande en medlem av MTG:s styrelse och ersätter därmed Hans-Holger Albrecht som avgår från CTC Media, från och med samma datum. MTG föreslår inför sin kommande årsstämma omval av David Chance, Mia Brunell Livfors, Blake Chandlee, Simon Duffy, Lorenzo Grabau och Alexander Izosimov som icke-verkställande styrelseledamöter samt val av Michelle Guthrie som en ny icke-verkställande styrelsedirektör. Valberedningen föreslår även omval av David Chance som ordförande i styrelsen. Cristina Stenbeck och Michael Lynton har dock avböjt omval som icke-verkställande styrelseledamöter. Personligen har jag beslutat att inte ställa upp för omval till MTG-styrelsen. Jag kommer att fokusera mina ansträngningar på min roll som ordförande i Kinnevik och vidareutveckling och utvidgning av Kinneviks kärninnehav och nya satsningar på tillväxt. Kinnevik är MTG:s största aktieägare och är väl representerad i styrelsen för MTG, säger Cristina Stenbeck i en kommentar. Valberedningen består av Cristina Stenbeck, Investment AB Kinnevik, Thomas Ehlin, Nordea Fonder Investment, Johan Ståhl, Lannebo Fonder, och Björn Lind, AMF Försäkring och Fonder, som tillsammans representerar mer än 55 procent av rösterna i MTG. Cristina Stenbeck valdes in i styrelsen som en icke-verkställande direktör 2003 och är i dag ordförande i MTG:s valberedning.

18 HÄNT SEDAN SIST 18 MTG om sin rapport för Q1 2013: Vi siktar på nollresultat i år MTG släppte den 18 april sin rapport för första kvartalet av 2013 och säger sig själva vara nöjda med de stabila siffror de uppnått. I Norden är det främst på betal-tv-sidan som den positiva trenden syns, trots att Q1 vanligtvis är en trög period. Viasats webb-tv-tjänst Viaplay har i Sverige och i grannländerna till stor del bidragit till de positiva resultaten inom betal-tv, menar Jørgen Madsen Lindemann, vd och koncernchef MTG. På betal-tv-sidan har onlinetjänsten Viaplay fortsatt sin snabba expansion i Norden och uppnått rekordmånga dagliga tittare, likso m genomgående höga betyg av kunderna. Intäkterna för den nordiska betal-tv-verksamheten är på uppgång som förväntat och återspeglas främst i konsolideringen av TV3 Sport-kanalerna i Danmark, säger han. Koncernen förväntar sig också fortsatt starka resultat från sina tillväxtmarknader inom betal-tvverksamheten under resten av året, för att uppnå ett nollresultat vid slutet av Förhoppningen är sedan en stigande lönsamhet Mer specifikt förväntar sig MTG att de nordiska betal-tv-företagen ska öka sina intäkter i fasta valutakurser under 2013, och rapportera ett rörelseresultat, ebitda-marginal, på 10 till 12 procent för helåret Marginalen förväntas sedan öka ytterligare under Samtidigt har koncernen för avsikt att fortsätta växa, även vad gäller innehåll, trots svåra tider inom annons och reklam. Våra skandinaviska publiksiffror har nu stabiliserats eller förbättrats och vi kommer att fortsätta att dra nytta av penetrationsvinster och tillägg av nya kanaler, säger Jørgen Madsen Lindemann Regeringen: TV-bolagens rättighetslicenser ska gälla även on demand Propositionen för den nya avtalslicensen som hela TV-branschen väntat på har lagts upp på regeringens hemsida. I den föreslås att avtalslicensen för TV-företag inte bara ska gälla utsändning av verk, utan i framtiden även gälla överföring till allmänheten. Det innebär att till exempel ett musikinslag nu nödvändigtvis inte behöver klippas ut ur ett program som överförs via en on demand-tjänst. Utsändningar av TV-program utgör i dag bara en del av TVföretagens verksamhet. Teknikutvecklingen har gjort det möjligt att tillhanda hålla program efter den ordinarie sändningstiden. Det finns också en stor efterfrågan hos allmänheten på att programmen finns tillgängliga på det sättet. Denna situation täcks inte av nuvarande bestämmelser. Företagen kan alltså träffa avtal med avtalslicensverkan för användning av verk i de program de sänder ut, men inte för att göra samma program tillgängliga t.ex. via företagets hemsida. Det leder till att företagen i dag ofta avstår från att tillgängliggöra material på detta sätt. Det finns alltså behov av att avtalslicensen anpassas för att förenkla rättighetsklareringen för vissa ytterligare typer av förfoganden, skriver regeringen i sin proposition. Tillhandahållande av TV-program på begäran utgör numera en självklar del av TV-företagens verksamhet. Allmänhetens efterfrågan på att ta del av programinnehåll via t.ex. internet kan också antas öka ytterligare framöver. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att företagen ges rimliga möjligheter att möta denna efterfrågan. Regeringen anser därför att avtalslicensen för TV-företag bör utvidgas så att avtal med avtalslicensverkan kan träffas också i fråga om material som görs tillgängligt på begäran. Ett verk som ingår i ett TV-program, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verken från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, ska ingå i avtalslicensen, menar regeringen. De rättigheter som tillkommer utövande konstnärer och framställare av bildoch ljudupptagningar ska dock fortsatt omfattas av bestämmelsen. Avtalslicensen ska gälla offentliggjorda verk, till förmån för samtliga radio- och TV-företag, och kravet på tillstånd från regering tas därmed bort. Dock kan avtalslicensen sluta gälla om upphovsmannen meddelar förbud mot utsändningen eller överföringen. Med enklare reglering kan fler ta del av kulturen tror regeringen I sin proposition vill regeringen även se en enklare generell reglering som gör att upphovsrättsligt material kan spridas enklare och till fler. Enligt nuvarande lagstiftning finns möjlighet att träffa avtal med avtalslicensverkan för att fritt få utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk. Nu vill regeringen utvidga dessa möjligheter. I den utredning som gjorts är bedömningen att de företag och organisationer som använt skyddade verk i sin verksamhet, gjort det på ett rättssäkert sätt och respekterat upphovsmännens intressen. Därför bör möjligheterna utvidgas och kraven lättare kunna uppfyllas, för att