Slutrapport lärande utvärdering av projekt

Transkript

1 Slutrapport lärande utvärdering av projekt Veronica Gunnarsson Eva Sennemark Contextio Ethnographic AB

2 Sammanfattning Projektet ÖckeröNavet ägs av Öckerö kommun och genomförs med stöd från Europeiska socialfonden (programområde 2, ökat arbetskraftsutbud). Samverkansparter är försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Projektet samarbetar även med arbetsgivare i närområdet, intresseorganisationer som samlar företag i närområdet samt ideella organisationer. Målgruppen för projektet är invånare i Öckerö kommun som uppbär försörjnings-/aktivitetsstöd, har sjuk- eller aktivitetsersättning eller daglig verksamhet enligt LSS. Projektperioden löper från den 1 augusti 2011 till den 30 juni Projektets övergripande syfte att underlätta för målgrupperna att komma närmare arbetslivet, främja samverkan mellan sysselsättningsåtgärder och näringsliv för att skapa nya arbetsmöjligheter samt att främja samverkan mellan alla berörda aktörer så att ingen person som ingår i projektets målgrupp ska hamna mellan olika myndigheter. Contextio Ethnographic AB fick i augusti 2013 i uppdrag av Öckerö kommun att genomföra en lärande utvärdering av projektet. Utvärderingen visar att en majoritet av deltagarna, från alla målgrupper, gått från någon form av stöd till egen försörjning eller meningsfull sysselsättning. ÖckeröNavet är uppskattat av deltagarna och framförallt lyfter deltagarna fram den betydelse livscoacherna och handledarna spelat in för deras välmående och förbättrade livssituation. Projektpersonalen har även utökat sitt kontaktnät med arbetsgivare/arbetsplatser som tar emot praktikanter och över hälften av deltagarna i projektet har varit ute på praktik. Projektorganisationen har inte fungerat optimalt utan projektet har drivits och genomförts av den operativa personalen med avsaknad av en fungerande styrgrupp. Styrgruppen ombildades och fick en nystart årsskiftet 2013/2014 och en kraftansträngning har gjorts för att försäkra sig om att projektets idéer och metod skall kunna implementeras i ordinarie verksamhet. Ett implementeringsarbete har påbörjats under ledning av en nybildad arbetsmarknadsenhet. Utvärderarnas reflektioner Projektet uppvisar en god måluppfyllelse och intervjuer med projektpersonal och styrgrupp visar att det finns goda förutsättningar för en lyckad implementering av projektet. ÖckeröNavet har lyckats där många projekt misslyckas med att arbeta med flera olika målgrupper samtidigt. En förklaring till detta, förutom personalens engagemang och kunskap, är den lokala förankringen och kommunens storlek. Många metoder riktar sig till verksamheter som bedrivs i en storstadsmiljö och där förutsättningarna ser annorlunda ut än de som råder på en mindre ort såsom Öckerö. Europeiska socialfonden, programområde 2, ger stöd till projekt som bidrar till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som i dag står långt från arbetsmarknaden. Syftet är att de som medverkar i ett av deras projekt ökar sina möjligheter att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Resultaten från ÖckeröNavet visar att projektet uppfyllt detta mål. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND UTVÄRDERINGSUPPDRAGET TEORETISK UTGÅNGSPUNKT RAPPORTENS DISPOSITION PROJEKT ÖCKERÖNAVET BESKRIVNING AV PROJEKTET HORISONTELLA KRITERIER RESULTAT KVANTITATIVA RESULTAT KVALITATIVA RESULTAT SAMMANFATTNING, SLUTSATSER OCH DISKUSSION SLUTSATSER KRING MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR IMPLEMENTERING NÅGRA REFLEKTIONER INFÖR FRAMTIDEN REFERENSER Bilaga 1. Verksamhetslogik Bilaga 2. Projektaktiviteter Bilaga 3. Projektstatistik Bilaga 4. Jämställdhetsplan på projektnivå 3

4 1. Bakgrund Projektet ÖckeröNavet ägs av Öckerö kommun och genomförs med stöd från Europeiska socialfonden (programområde 2, ökat arbetskraftsutbud). Samverkansparter är försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Projektet samarbetar även med arbetsgivare i närområdet, intresseorganisationer som samlar företag i närområdet samt ideella organisationer. Målgruppen för projektet är invånare i Öckerö kommun som uppbär försörjnings-/aktivitetsstöd, har sjuk- eller aktivitetsersättning eller daglig verksamhet enligt LSS. Projektperioden löper från den 1 augusti 2011 till den 30 juni Enligt projektansökan är projektets övergripande syfte att underlätta för målgrupperna att komma närmare arbetslivet, främja samverkan mellan sysselsättningsåtgärder och näringsliv för att skapa nya arbetsmöjligheter samt att främja samverkan mellan alla berörda aktörer så att ingen person som ingår i projektets målgrupp ska hamna mellan olika myndigheter. Contextio Ethnographic fick i augusti 2013 i uppdrag av Öckerö kommun att genomföra en lärande utvärdering av projektet. Föreliggande rapport är den slutgiltiga och har föregåtts av ett PM. Rapporten fokuserar på måluppfyllelse och implementering Utvärderingsuppdraget För att en lärande utvärdering skall kunna genomföras skall utvärderarna följa projektet under hela processen för att därigenom bidra till lärande och ökad måluppfyllelse. Utvärderarna skall även kontinuerligt granska projektet. Lärandet sker genom att utvärderarna så långt som möjligt medverkar vid möten, samlar in och sammanställer data samt återkopplar erfarenheter, lärdomar och synpunkter från personer som är involverade i projektet. Den granskande insatsen kulminerar inför slututvärderingen där projektets måluppfyllelse bedöms och diskuteras. Contextio kom in i projektet efter att två år förflutit och då ett år av projekttiden återstod. På grund av att projektet inte hade en fungerande styrgrupp vid den tidpunkt utvärderarna kom in i projektet har det inte gått att följa verksamheten via möten. Resultaten har således inte hamnat på en strategisk nivå i styrgruppen utan stannat hos projektgruppen/personalen. Som ett led i lärandet genomfördes en mindre sammanställning i form av ett PM som hade fokus på projektprocessen och förutsättningar för implementering av projektet (Kulin & Sennemark 2013). PM:et baserades på intervjuer med fem deltagare, en coach/projektledare samt två representanter för styrgruppen. PM:et visar att deltagarna var mycket nöjda med ÖckeröNavet, att måluppfyllelsen var god men att det behövdes aktiva insatser för att en implementering i kommunens ordinarie verksamhet skulle kunna äga rum efter projektslut Slututvärderingen Den slutliga utvärderingen har framförallt fokus på måluppfyllelse och möjligheter till implementering. Utvärderingen besvarar följande frågor: 1. Hur har projektprocessen fungerat? 2. I vilken mån har projekt ÖckeröNavet uppnått sina målsättningar? 3. Vilka delar kan implementeras i ordinarie arbete inom kommunen? 4. Vilka lärdomar kan dras inför det fortsatta arbetet? 4

5 Utvärderarna har utgått från de målsättningar som finns beskrivna i projektansökan och den verksamhetslogik som utvärderarna tillsammans med styrgruppen utvecklat (se bilaga 1). Syftet med en verksamhetslogik är att öka förståelsen för vad projektet vill åstadkomma och på vilket sätt. En verksamhetslogik är en schematisk beskrivning av projektets resurser, tänkta aktiviteter och förväntade effekter på kort och lång sikt. Under workshopen bröts övergripande målsättningar ned till mindre och konkreta delar, vilket visar hur projektledningen uppfattat förutsättningarna för satsningen och den problembild som projektet jobbar med. Därmed blir det också tydligt vad utvärderingen bör mäta för att undersöka projektets måluppfyllelse. I verksamhetslogiken har målsättningarna brutits ned för respektive målgrupp (deltagare, projektgrupp, samverkansparter, arbetsgivare) och förväntade resultat på kort och lång sikt har preciserats Datainsamling inför slututvärderingen Inför slututvärderingen tillhandahöll projektledaren utvärderarna med kontaktuppgifter till deltagare som avslutat projektet under 2013, arbetsgivare som tagit emot minst en praktikant sedan projektet startade 2011 samt till styrgruppens nuvarande medlemmar. En fokusgrupp genomfördes med deltagare som fortfarande var aktuella i projektet och en intervju på plats genomfördes med en deltagare på Hyrcykeln. Ytterligare elva deltagare, fem avslutade och sex pågående, intervjuades över telefon. Totalt nåddes 16 deltagare, varav tio kvinnor och sex män. Två av de intervjuade var eller hade varit på Hyrcykeln. Tre deltagare hade fått arbete eller börjat studera men åter blivit arbetslösa och därav åter skrivits in på ÖckeröNavet. Två av deltagarna hade tillfälligt avbrutit sitt deltagande på grund av psykisk ohälsa. Fem kom till projektet via försäkringskassan, sex via arbetsförmedlingen och sex via socialförvaltningen. En fokusgrupp med coacher och projektledare genomfördes samt en intervju med projektpersonal på Hyrcykeln, totalt fem personer. Av de fyra coacherna arbetade en 30 %, en 50 % och en tredje 80 %. En av coacherna arbetade även som projektledare och arbetade heltid. Personalen på Hyrcykeln arbetade heltid. Sju telefonintervjuer har genomförts med arbetsgivare som tagit emot en eller två deltagare från ÖckeröNavet. Tre av de fem medlemmarna i styrgruppen har nåtts för telefonintervju - representant från försäkringskassan, tillförordnad socialchef samt kommunchefen övriga har inte svarat eller avböjt. Utvärderarna har också tagit del av projektstatistik och dokumentation som projektledaren själv har utformat och publicerat Analys av data Fokusgrupper och intervjuer spelades in på band och skrevs ut i sammanfattad form. Telefonintervjuerna skrevs in direkt i datorn. En tematisk analys utifrån frågeställningarna har genomförts där också citat har plockats ut för att illustrera de teman som framkommit av analysen. Mindre justeringar från talspråk till skriftspråk har gjorts utan att förändra innebörden i det sagda. Projektdokumentation och statistik har studerats och vägts in i resultatet och bedömningen av måluppfyllelsen. 1.2 Teoretisk utgångspunkt Svensson, Brulin et al. (2013) har forskat kring hållbarhet i projekt- och programresultat inom EU:s fonder. Forskarna ser framförallt tre mekanismer som viktiga för att skapa hållbarhet på sikt (se bild nedan). 5

6 SAMSPELANDE MEKANISMER FÖR HÅLLBARHET AKTIVT PROJEKT- ÄGARSKAP HÅLLBART UTVECKLINGSARBETE SAMVERKAN UTVECKLINGSINRIKTAT LÄRANDE Med ett aktivt ägarskap menar forskarna att de ansvariga ser till att förutsättningar för ett projekt skapas i form av resurser, styrning och uppmärksamhet. I ägarskapet ingår att skapa en effektiv och transparent projektorganisation där projektägare-styrgrupp och projektledare utgör en balanserad kedja för att därigenom skapa förutsättningar för strategisk påverkan, spridning av resultat och hållbarhet på sikt (Brulin & Svensson 2011). Avsaknaden av ett aktivt ägarskap är enligt Svensson et al. (2013) den vanligaste förklaringen till brist på hållbarhet i ett utvecklingsarbete. Den andra mekanismen, samverkan, innebär att de berörda parterna samverkar strategiskt för att lösa komplexa problem i styrgrupp och på annat sätt för utveckling och en gemensam kunskapsbildning. Den tredje mekanismen, ett utvecklingsinriktat lärande, innebär att ett lärande som fokuserar på utveckling, förändring och innovation kommer till stånd. Hållbarheten i ett utvecklingsarbete kan studeras som ett samspel mellan de tre ovan beskrivna mekanismerna där samspelet kan variera beroende på målsättningar, typ av projekt och förutsättningar. Det är också viktigt att projekt bygger vidare på tidigare gjorda erfarenheter och därmed blir pärlbandsprojekt som hakar i varandra och driver utvecklingen vidare (Svensson et al 2013). 1.3 Rapportens disposition I kapitel 2 ges en kort beskrivning av projekt ÖckeröNavet. I kapitel 3 redovisas resultatet från den aktuella datainsamlingen och i kapitel 4 ges en sammanfattning med slutsatser kring måluppfyllelse och en diskussion kring resultat och framtida implementering. 6

7 2. Projekt ÖckeröNavet I detta kapitel ges en beskrivning av projekt ÖckeröNavet, vilka syften och målsättningar som satts upp, vilka målgrupper projektet riktar sig till, hur projektorganisation ser ut samt vilka aktiviteter som genomförts inom projektverksamheten Beskrivning av projektet Projektets syfte, målsättningar och målgrupp Det övergripande målet för projektet är att ge målgruppen arbete/sysselsättning och delaktighet i samhällslivet. Genom att satsa på aktiviteter och företagsidéer som ligger i linje med kommunens satsningar om främjad besöksnäring vill projektet även öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Projektets mål är att: Alla deltagare i projektet har kommit närmare arbetslivet och har en meningsfull sysselsättning, samt har fått en starkare självkänsla. En ny verksamhet har etablerats och erbjuder målgrupperna praktik och arbetsträning. Öckerö kommun, arbetsförmedlingen och försäkringskassan har utvecklat en bättre samverkan och arbetar mot gemensamma mål. Nya arbetstillfällen för målgrupperna har skapats och minst ett socialt företag har startats. Arbetsgivare inom kommun och näringsliv ser projektet som en bas för rekrytering och antalet arbetsgivare som tar emot praktikanter har ökat till det dubbla sedan projektstart. För en komplett redovisning av projektmålen se verksamhetslogiken (bilaga 1). Projektdeltagare är invånare i Öckerö kommun som är: Arbetslösa och som uppburit försörjningsstöd/aktivitetsstöd 1 under minst ett år, eller arbetslösa som uppbär försörjningsstöd/aktivitetsstöd och är under 25 år. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning 2 som saknar sysselsättning, och där det finns ett uttalat önskemål/behov av sysselsättning i mer arbetsliknande former. Personer som har daglig verksamhet enligt LSS där behov och önskemål finns om mer arbetsplatsinriktad verksamhet. Unga som befinner sig i övergången mellan arbete och studier och som hör till någon av ovanstående grupper. Aktiviteter som genomförs gentemot deltagare är arbetsträning, coaching, jobbsökning och praktik. Gemensamt för aktiviteterna är att deltagarna ska utföra ett arbete som någon annan har nytta av samtidigt som de själva är medvetna om nyttan med det som utförs. Ett exempel på en sådan aktivitet är Hyrcykeln. På Hyrcykeln renoverar deltagare tillsammans med personal gamla cyklar som sedan hyrs ut. Coaching bedrivs enskilt och i grupp. Syftet är att stötta deltagare att få en fungerande 1 Aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen fattar beslut om aktivitetsstöd men Försäkringskassan administrerar och betalar ut ersättningen. Aktivitetsstöd ges till personer som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen under en period då de deltar i en insats som Arbetsförmedlingen godkänt. 2 Aktivitetsersättning utbetalas till personer i åldern år som har en funktionsnedsättning, sjukdom eller psykisk ohälsa. Personer i åldern år som har rätt till stöd och service enligt LSS-lagen har även rätt till aktivitetsersättning. Ersättningen utgår under 1, 2 eller 3 år. Sjukersättning utbetalas till personer som fyllt 30 och har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Sjukersättningen ges på obegränsad tid men kan omprövas, vilket oftast sker på initiativ av den som uppbär ersättningen. Sjukersättning kallades tidigare förtidspension. 7

8 vardag och formulera konkreta planer och önskemål om den egna framtiden vad gäller t ex studier, arbete eller praktik. En del av coachingen går ut på att upplysa deltagare om hur myndigheternas regelsystem fungerar och vilka möjligheter olika myndighetsbeslut öppnar eller stänger. På så sätt försöker coacherna stötta deltagare att bli mer delaktiga i beslut som rör den egna ersättningen och rätten till insatser. Vid några tillfällen har projektet arrangerat handledarträffar för arbetsgivare som tar emot praktikanter i syfte att ge handledarna möjlighet att utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om vad det kan innebära att vara handledare samt för att öka intresset för att ta emot praktikanter(se bilaga 2 för en översiktlig beskrivning av aktiviteterna). Projektets lokaler kallas Gallerian och ligger i ett industriområde på Hönö pinan. Här bedrivs sedan tidigare en daglig verksamhet inom LSS, coaching för arbetssökande personer med försörjningsstöd, samt ett samarbete mellan Öckerö kommun och Samhall Projektorganisation Projektets styrgrupp består av representanter för arbetsförmedlingen och försäkringskassan samt socialförvaltningen, personal- och arbetsmarknadsenheten och Barn och utbildningsförvaltningen i Öckerö kommun. Under projekttiden delegerade representanten för projektägaren, kommunchefen i Öckerö kommun, ansvaret för projektet till socialförvaltningen. Under projektets gång har styrgruppens medlemmar bytts ut och har varit mer eller mindre osynlig för den operativa personalen. Under hösten 2013 introducerades nya styrgruppsrepresentanter för arbetsförmedlingen, personal- och arbetsmarknadsenheten samt den nytillträdda tillförordnade socialchefen. Den enda styrgruppsmedlem som varit konstant sedan projektstart är representanten för försäkringskassan. Fram till den 1 april 2014 har chefen för socialförvaltningen delegerats ansvar för projektet. Sedan den 1 april ingår projektet i den nybildade arbetsmarknadsenheten (AME) på Öckerö, med personalchefen som ansvarig för projektet. I praktiken har dock chefen för socialförvaltningen arbetat vidare med projektet för att överlämna ansvaret till personalchefen för AME hösten Projektledarskapet har varit delat under hela projekttiden, mellan en jobbcoach (med ansvar för det operativa arbetet) och en enhetschef vid socialförvaltningen (med ansvar för budget och personal). Under ansökningsförfarandet var det en enhetschef vid socialförvaltningen som övertog det delade projektledarskapet men slutade sin tjänst i juni Den andra projektledaren, med det operativa ansvaret, tog då över ansvaret för hela projektledarskapet. Projektets operativa personal (projektgruppen) består sedan september 2013 av en biträdande projektledare/jobbcoach (100 procent), en arbetskonsulent/ jobbcoach (80 procent), två handledare för aktiviteten Hyrcykeln (100 procent vardera), två jobbcoacher (50 respektive 30 procent), samt en ekonom (15 procent) som sköter projektets ekonomiska redovisning Horisontella kriterier Enligt Europeiska socialfonden ska alla projekt som beviljas medel praktisera jämställdhetsintegrering samt tillgänglighet. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt deltar i beslutfattande 3. Då projektet haft stor personalomsättning i styrgruppen samt att den inte varit så 3 Europeiska Socialfonden (2007) Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt. 8

9 aktiv så har frågor kring jämställdhet inte diskuterats närmare. Enligt intervjuer med styrgruppsrepresentanter och projektgruppen beror detta även på att styrgruppen under de två och ett halvt åren saknade en representant för projektägaren som tagit på sig rollen att planera och leda styrgruppsmötena. I Socialfondens riktlinjer (ESF 2009) för tillgänglighet står att fyra olika tillgänglighetsaspekter bör beaktas. Dessa är fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet (bemötande, medvetenhet om diskriminering), kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet. Projektet handlar till stora delar om tillgänglighet vilket regelbundet diskuteras i projektgruppen. Projektet vill skapa förutsättningar för deltagare att få tillgång till samhälle, arbete och möjlighet att styra över sitt liv. Projektpersonalen har utvidgat betydelsen av begreppet tillgänglighet och menar att det även handlar om att hjälpa individen att få tillgång till sina egna styrkor och genom att se dessa och lära sig använda dem hitta vad de kan bidra med i samhället. Detta menar de vänder på den vedartagna betydelsen som handlar om att individen ska få tillgång till samhället. Vad gäller övriga aspekter av tillgänglighet så är lokalerna tillgänglighetsanpassade och det finns beredskap för att möta olika behov av tillgänglighet. 9

10 3. Resultat I detta kapitel redovisas resultat utifrån deltagarnas, projektgruppens/personalens, arbetsgivarnas och samverkansparternas (styrgruppen) perspektiv. Kapitlet inleds med en redogörelse över projektets kvantitativa resultat i form av projektstatistik Kvantitativa resultat Under projektperioden 4 har totalt 119 deltagare skrivits in i projektet (varav tolv deltagare skrivits in vid två tillfällen). Av dessa är 53 kvinnor och 66 män 5. Könsfördelningen bland deltagarna uppgår därmed till 55 procent män och 45 procent kvinnor. En majoritet av deltagarna har remitterats från socialtjänsten (se tabell 1). Tabell 1. Fördelning av deltagare utifrån remitterande instans och kön Remitterande myndighet Kvinnor Män Totalt Andel procent Arbetsförmedlingen % Socialtjänsten % Försäkringskassan % Totalt % Fram till den 11 juni 2014 hade totalt 77 deltagare gjort praktik. Som tabellen nedan visar, har fler manliga deltagare procentuellt sett gjort praktik jämfört med kvinnliga deltagare. Tabell 2. Deltagare som gjort praktik, fördelade utifrån kön Har gjort praktik Andel procent Kvinnor % Män % Totalt % I början av juni 2014 hade sammanlagt 88 deltagare avslutat sin medverkan i projektet. Av dessa hade 40 procent fått en anställning och 17 procent gått vidare till studier (tabell 3). Sammanlagt har således över hälften av deltagarna gått vidare till en sysselsättning som ger lön eller studiemedel. Tabell 3. Vad deltagare gått vidare till, fördelat utifrån kön Kvinnor Män Totalt Andel procent Arbete % Studier % Avslutade pga medicinska orsaker eller andra skäl % Insatsen klar % Flyttat % Totalt % Totalt har 50 deltagare gått från att uppbära försörjningsstöd till en egen inkomst (lön eller studiemedel) genom sitt deltagande i projektet. Sammanlagt har alltså 57 procent av ÖckeröNavets avslutade deltagare fått egen inkomst (tabell 4). 4 Den statistik som redovisas i detta avsnitt avser perioden 1 augusti 2011 till 18 juni Av de tolv som varit deltagare vid två omgångar är sex kvinnor och sex män. 10

11 Tabell 4. Antal deltagare som fått en inkomst, fördelat enligt tidigare ersättning och kön Kvinnor Män Totalt Andel procent Från försörjningsstöd till lön % till studiemedel % Från aktivitetsstöd till lön % till studiemedel % Från aktivitetsersättning till lön % till studiemedel % Totalt % Ett av projektets delmål är att deltagarna skall få ett ökat inflytande i beslutsprocessen kring sitt eget stöd och service. Ett sätt att mäta detta är att se hur många deltagare som under projektet fått hjälp och vägledning för att byta myndighet. Totalt har 20 deltagare blivit inskrivna hos en ny myndighet under sin tid i projektet (se tabell 5). Tabell 5. Antal deltagare som skrivits in vid en annan myndighet Antal deltagare Från arbetsförmedlingen till försäkringskassan 1 till socialförvaltningen 3 Från försäkringskassan till arbetsförmedlingen 2 till socialförvaltningen 2 Från socialförvaltningen till arbetsförmedlingen 9 till försäkringskassan 3 Totalt 20 För mer projektstatistik se bilaga Kvalitativa resultat I följande kapitel redovisas resultatet från intervjuer och fokusgrupper med deltagare (såväl pågående som avslutade), arbetsgivare, projektpersonal och styrgrupp. När det är relevant ges en jämförelse med resultatet från PM:et Deltagarnas perspektiv Av de 17 deltagarna som intervjuades inför slututvärderingen hade fem avslutat sitt deltagande vid intervjutillfället medan tolv fortfarande var aktiva i projektet. Tiden i projektet varierade från en vecka till cirka två år. Deltagarnas upplevelse av ÖckeröNavet Intervjuerna visar, precis som vid PM:et, att de flesta deltagare är positiva till ÖckeröNavet och upplever att deltagandet har påverkat deras egen situation till det bättre. Flera nämner att deras självförtroende ökat i och med att de blivit sedda, detta framförallt av projektpersonalen. Någon nämner även betydelsen av att träffa andra deltagare och bli varse andras svårigheter, styrkor och livsöden. Det är olika människor och olika funktionshinder här och jag ser att en del har svårare än vad jag har. De har problem med olika saker, men vi får aldrig veta vad det är om de inte talar om själva vad det är. Man får lära sig att tycka om alla människor här. Alla 11

12 människor har ett värde, det har jag fått lära mig här. Det är inte vad du gör som bestämmer hur värdefull du är även om det är så samhället ser på det ofta. Flera av deltagarna betonar att det varit viktigt för dem att projektet funnits på Öckerö och att de inte behövt åka in till Göteborg för att få coaching och andra aktiviteter. En deltagare upplevde dock just denna lokala närhet som isolerande då hen hade sitt sociala umgänge inne i Göteborg. De deltagare som hade erfarenhet av andra insatser och projekt menade att ÖckeröNavet gjort större skillnad än de som de tidigare varit med i. Det är betydligt bättre på Navet än vad det var inne i stan. De har hjälpt mig mycket med att få praktik och det jag velat ha hjälp med. Det är skönt att ha något att göra och inte bara sitta hemma. De har ju verkligen hjälpt mig där. Det får ju mig att må bättre också. Alla utom en deltagare är mycket nöjda med sina coacher och övrig personal på ÖckeröNavet. De menar bland annat att personalen bidragit till att de kunnat identifiera vad de vill och kan göra med sitt liv. De har fått hjälp att hitta sina egna styrkor på egen hand. En av de intervjuade hade önskat sig mer coaching och den som var missnöjd menar att hen inte fick någon coaching alls. Efter jag börjat prata med XX, det känner jag att hen har verkligen hjälpt mig att jag fått prata ut väldigt mycket. Att man höjer sin självkänsla liksom. Det är positivt faktiskt. Flera av deltagarna anser att en av framgångsfaktorerna är att personalen lyckas arbeta med deltagarna individuellt och får dem att hitta sina egna styrkor, i sin egen takt och utan den stress som ofta är ute i arbetslivet. En annan positiv effekt som ÖckeröNavet ger deltagarna är att de bryter deras sociala isolering. Det som är bra är att det är ingen stress här. Det är en form av terapi för mig. Att man har något att göra och känner sig lite nyttig. Att man gör någonting i alla fall. Inte bara sitter hemma. Vilka aktiviteter och hur frekvent deltagarna varit i Navets lokaler eller varit i kontakt med någon coach varierar från sporadiskt till fyra dagar i veckan. Aktiviteter som deltagarna varit med i är, förutom regelbunden coaching, olika jobbsökaraktiviteter såsom skriva cv och personligt brev samt Hyrcykeln. Deltagare som fortfarande är aktiva i projektet vid intervjutillfället nämner även jobbverkstaden. Detta beskrivs som en aktivitet där flera deltagare träffas vid ett och samma tillfälle men arbetar individuellt med att söka jobb, ringa till arbetsgivare, får olika föreläsningar och träffar sina coacher. De flesta är nöjda med projektets aktiviteter. Några önskar dock ett större utbud av aktiviteter och ett fåtal har svårt att se att aktiviteterna förändrat deras möjligheter till att få arbete. Ett önskemål som lyfts fram är att aktiviteter som jobbverkstaden skulle vara oftare än en gång i veckan. Ytterligare ett är att det skulle finnas fler aktiviteter att välja mellan, exempelvis studiebesök på olika arbetsplatser. Ytterligare ett önskemål som framkommer är att coacherna skulle kunna vara mer pådrivande och ställa krav på deltagarna Arbetsgivarnas perspektiv Totalt sju arbetsgivare intervjuades från olika arbetsområden från såväl privat, ideell som kommunal verksamhet. De hade tagit emot mellan en och två praktikanter från ÖckeröNavet, totalt nio praktikanter 6. Av dessa har fem gått vidare till annat arbete efter praktiken, varav en fått arbete på 6 Av de intervjuade deltagarna inför slututvärderingen hade nio varit ute på praktik och en majoritet av dessa var nöjda med den. 12

13 den arbetsplats hen praktiserade på. En av praktikanterna har ännu inte avslutat sin praktik. Tre praktikanter har avbrutit av medicinska skäl. Alla arbetsgivare utom en beskriver att de fått kontakt med ÖckeröNavet via någon av coacherna som sökt upp dem. Samtliga intervjuade arbetsgivare menar att det är bra att en verksamhet som Navet finns och att det behövs en sådan lokalt förankrad verksamhet. De menar dock att de inte vänder sig till ÖckeröNavet när de söker ny personal och ser därmed inte ÖckeröNavet som en bas för rekrytering. Det behövs verkligen en verksamhet som Navet där man bryr sig om dem som inte kommit rätt och inte hittat sin plats. Det är alltid trevligt när de kommer här utifrån. Och det är ju nära och bra om det skulle vara någonting. De flesta arbetsgivare har haft regelbunden kontakt och avstämningsmöten med coacherna medan praktikanterna varit hos dem. Av de sju intervjuade arbetsgivarna har fyra varit på minst en handledarträff på ÖckeröNavet. De är alla positiva till dessa träffar och menar att det är lärorikt att höra andra arbetsgivares erfarenheter, inte minst för att få nya insikter och idéer kring hur man kan arbeta med praktikanter. Samtliga intervjuade arbetsgivare betonar vikten av att se till varje praktikants förmågor för att utifrån det anpassa handledning och arbetsuppgifter. Arbetsgivarna på de större arbetsplatserna med många anställda menar att framgången beror på vem som var handledare för praktikanten och dennes lämplighet. Jag hade en praktikant för många år sen som sa att han ville börja tolv. Ja, ja, tänkte jag. Du får väl komma tolv då. Jag tänkte att han är nog väldigt slö. Så det gjorde han, men så märkte han att det blev roligare när man hållit på ett tag så han började komma tidigare och tidigare. Efter två tre veckor så kom han samtidigt med oss på morgonen. Men jag hade inte sagt till en att han behövde komma så tidigt, men han tyckte det var roligt. Så en ska inte jaga på dem så mycket för det är ofta att de har andra problem. Det enda förslag på förbättring som framkommer är att coacherna skulle visa intresse och återkoppla även efter att praktikanten slutat på ÖckeröNavet. Detta för att se hur det går för praktikanten i de fall denne fått arbete på den arbetsplats hen praktiserade Projektgruppens/personalens perspektiv Medlemmarna i coachingsteamet har olika erfarenheter och kunskaper. De kommer delvis från olika yrkesområden där en är familjerådgivare och terapeut, en har erfarenheter från psykiatrin och en är socionom i botten. Dessa egenskaper kommer alla deltagare till gagn vid behov där de gemensamt i teamet hjälps åt med deltagarna. Lärdomar framgångsfaktorer och utmaningar En central del av den metod som coacherna använder sig av är att de utgår från deltagarnas livssituation och där deras roll blir att fungera som livscoacher. Livscoachingen övergår sedan i arbetscoaching. Projektet har stärkt coachernas erfarenheter sedan tidigare om att detta tillvägagångssätt är nödvändigt, för om livet inte fungerar så kommer inte heller arbetslivet att göra det. 13

14 En lärdom, som är en av de aspekter som får arbetsmetoden att skilja sig från gängse metoder, är att det fungerar bra att blanda flera olika målgrupper. Projektpersonalen menar att det finns väldigt få referenser till andra projekt där man lyckats med att blanda målgrupper, men att detta projekt visat att det går och dessutom blivit en del av projektets framgång. En personal menar att de genom att blanda målgrupperna lyckats sudda ut gränserna mellan de hinder som individerna ofta upplever. Det är framförallt det att vi lyckas arbeta i samma hus med så många olika verksamheter och så många olika människor med så många olika funktionshinder som ändå fungerar tillsammans. Alltså människor med psykosociala problem fungerar ihop med folk som har Downs syndrom. Det borde inte gå, men det gör det faktiskt. Mig veterligen är det hyggligt unikt att detta fungerar. Hyrcykeln Ytterligare en lärdom som coacherna tagit till sig under projektets gång är att det måste få ta tid för vissa och att de allra flesta deltagare kan få en bättre vardag om de bara ges tillräckligt med utrymme och tid. En viktig del av arbetsmetoden är att coacherna inte arbetar efter färdiga handlingsplaner utan låter den individuelle deltagaren själv komma fram till vad hen vill och orkar med att göra. Detta, menar de, upplevs av en del deltagare med en viss skepsis till en början och ger bäst resultat på dem som har lång väg att gå och är i projektet en längre tid. Samtidigt kan detta stressa vissa deltagare, och inte minst föräldrar till deltagare. En annan framgångsfaktor som projektpersonalen identifierar är jobbverkstaden och LIFT 7. Det positiva med dessa aktiviteter är att deltagarna kan känna sig lediga efter att de varit där. Detta att känna sig ledig är av stor vikt för att få deltagarna att må bättre och komma vidare med sitt liv, menar de. Det största hindret under projektets gång har varit att coacherna saknat en aktiv styrgrupp och arbetsledning. Coacherna upplever att de långa tider känt sig motarbetade och att de haft känslan att kommunen velat se till negativa resultat istället för att lyfta fram det positiva. Detta har dock ändrats i och med bildandet av arbetsmarknadsenheten och den nya ledningen inom Öckerö kommun och socialförvaltningen. Samtidigt menar coacherna att bristen på ledning haft en positiv effekt i det att de som team blivit mer sammansvetsade och fått vara tydliga med projektidéen inför ledningen och styrgruppen, utåt gentemot allmänheten, deltagarnas nätverk och andra verksamheter inom kommunen samt gentemot samverkanparterna arbetsförmedlingen och försäkringskassan. De har tvingats klara sig på en begränsad budget, lösa problem själva och fundera över vilka styrkor deras arbetsmetod har. Ytterligare ett hinder som projektpersonalen lyfter är att budgeten varit snål, både gällande projektekonom och att få tillgång till projektpengar för aktiviteter. Mycket tid har också åtgått till deltagarnas redovisning vilket tagit tid från projektpersonalens ordinarie arbete och av vissa deltagare upplevts som jobbigt. En svårighet som projektpersonalen upplevt under projektets gång är det motstånd de uppfattat funnits kring startandet av ett socialt företag. De intervjuade upplever att det finns fördomar kring vad ett socialt företag är och att tidigare kommunledning därför inte tagit åt sig idén. Några av projektpersonalen menar att kommunen är rädda för socialt företagande och att detta beror på 7 LIFT är en gruppcoaching som projektet använde sig av tidigare. I denna aktivitet arbetade coacherna med gruppen som en grupp och med gruppdynamik. 14

15 okunskap. Samtidigt påpekas att det också handlar om att projektet varit dåliga på att informera om vad ett socialt företag är och hur det fungerar. Projektpersonalen ser en utmaning i att nyansera bilden av projektet och deras målgrupper. De har alla mött på föreställningar om att det endast bedrivs daglig verksamhet för funktionshindrade i deras lokaler. Detta tror personalen kan försvåra rekryteringen av individer som tillhör någon av de andra målgrupperna. En annan svårighet med att få hit folk är ju att vi vet inte vad Gallerian har för rykte. För det hör man ibland att där är ju funktionshindrade. Jag är ju inte funktionshindrad, vad ska jag göra där? Men sen finns det även dem som hört vad vi gör och som ringer hit och frågar om de får vara med. Tankar om implementering Projektpersonalen menar att Hyrcykeln har god potential att fortsätta oavsett vad som händer med övrig verksamhet. Hyrcykeln är väletablerad och välkänd på Öckerö vilket delvis är en följd av att de hyrt ut cyklarna till flera kommunala verksamheter och på så sätt gjort Hyrcykeln synlig i samhället året om. Nu har man kommit så långt att nu finns den nedlagd i myllan här på öarna. Man pratar om Hyrcykeln som en verksamhet som finns och som man vill använda sig av. Vi har märkt en jättestor ökning under våren. Begreppet Hyrcykeln har en positiv klang här ute. Det har man lyckats implementera bland människor här. Handledare Hyrcykeln Hyrcykeln anses av projektpersonalen vara den verksamhet som ligger närmast tillhands att använda som grund vid ett eventuellt startande av ett socialt företag. Coacherna hoppas även på att Öckerö kommun ska gå med i ett samordningsförbund Styrgruppens perspektiv Lärdomar framgångsfaktorer och utmaningar Projektets styrka är dess metod menar de intervjuade styrgruppsmedlemmarna. I metoden ligger ett helhetsperspektiv där såväl delar av daglig verksamhet, som sysselsättning och jobb/livscoaching är samlade under ett och samma tak. I metoden finns även samverkan med såväl arbetsförmedlingen, socialtjänsten och försäkringskassan. Men framförallt fokuserar metoden på individen där coacherna låter den individuella deltagaren sätta agendan och i egen takt hitta sin väg till en bättre vardag. En framgångsfaktor och effekt av ÖckeröNavet är den betydelse projektet spelat för deltagarna i att stärka personer som haft försörjningsstöd, varit arbetslösa eller sjukskrivna att få tillbaka sitt självförtroende, bryta isolering och skapa en bättre vardag. Vinsterna med projektet är inte alltid synliga, menar representanten för försäkringskassan, och lyfter fram anhöriga som ett exempel. Hen menar att det har visat sig att projektet framförallt är betydelsefullt för målgruppen unga personer som beviljas aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa. En framgångsfaktor som betonas av alla styrgruppens representanter är personalens engagemang, kunskap och att det är rätt personer på rätt plats. Att personalstyrkan dessutom varit konstant och ingen slutat från projektet bidrar också till dess framgång. Det faktum att personalen är väletablerad på Öckerö med en tydlig lokal förankring är också en bidragande orsak till projektets framgång, menar de intervjuade. 15

16 För försäkringskassan har projektet fyllt ett tomrum då det tidigare var svårt att hitta lokala insatser för dess målgrupp (personer som beviljats aktivitetsersättning). Det här fyllde ett hål för oss på Öckerö. Har du ett hinder av något slag så vill du inte gärna lämna ön och då vill det till att det finns. Det fyller en lucka för dem som bor där och har svårt att ta sig långt bort. Det fyller en funktion att det finns i närområdet. Styrgrupen, representant för försäkringskassan Representanter från styrguppen tror att de största lärdomarna som dragits från ledningsnivå är vikten av att ha en fast representation i styrgruppen för att information och kunskap inte skall förloras på vägen. Ytterligare en lärdom som både styrgruppens representanter och den operativa personalen drar är att det faktiskt går att få ett projekt att lyckas trots att det saknas styrning. En förklaring till detta, utöver den operativa personalens engagemang, kan vara att rekryteringen av deltagare hela tiden fungerat och att projektets budget kunnat hållas, menar representanterna för styrgruppen. Det jag tycker varit intressant är ju att projektet har ju gått väldigt bra. Jag är lite häpen över det och har fått mig att fundera över vad det är som avgör. /.../ I och med att det fungerade med inflöde av deltagare och projektbudget så har inte det varit en akilleshäl, för ordinarie verksamhet så är ju pengarna alltid ett stopp. Så i och med att projektet kom igång i tid, deltagarna strömmade till och budgeten inte varit några problem så har det funkat och de har jobbat på. Och varit väldigt lyhörda för deltagarnas behov och kunnat jobba med individfokus. Styrgruppen, representant för försäkringskassan En av representanterna för styrgruppen påtalar att de har sluppit oroa sig för deltagarantalet då det flutit på redan från början. Tankar om implementering Sedan årsskiftet 2013 har arbetet med implementering av projektet i ordinarie verksamhet börjat ta fart. Ett led i detta är bildandet av en arbetsmarknadsenhet i Öckerö kommun, menar representanterna för styrgruppen. Enligt biträdande socialchef kommer ÖckeröNavet att fortsätta sin verksamhet under arbetsmarknadsenheten och då som ordinarie verksamhet, i samma lokal och med samma personal som i projektet. För att försäkra sig om ett kontinuerligt flöde av deltagare i projektet ses rutinerna för vilka som kan nyttja ÖckeröNavet och dess insatser över. Målet är att alla som söker försörjningsstöd i Öckerö kommun och står till arbetsmarknadens förfogande skall skrivas in på ÖckeröNavet. Ytterligare en faktor som kan komma att hjälpa projektet i implementeringsfasen är att Öckerö kommun påbörjat arbetet med att välja vilket samordningsförbund de ska ansluta sig till. Ett av de få mål som inte ännu införlivats under projekttiden är startandet av ett socialt företag. Öckerö kommuns ambition är dock att det skall bildas ett socialt företag när den nya chefen för arbetsmarknadsenheten tillsatts och haft möjlighet att sätta sig in i arbetet, preliminärt till hösten Åsikterna om huruvida detta är ett realistiskt mål går dock isär. Representanten för försäkringskassan menar att det krävs mycket goda förkunskaper och ett gediget förarbete för att ro iland ett socialt företag. Förutom att det krävs personer med erfarenhet och kunskap kring att driva en ekonomisk förening måste även kommunen vara seriös i sitt satsande och veta vad de ger sig in i. Hen menar att 16

17 Öckerö kommun måste köpa tjänster av företaget samtidigt som de inte får starta konkurrenade verksamheter såsom daglig verksamhet eller liknande som kan tänkas tangera det sociala företagets kundkrets. De intervjuade representanterna för styrgruppen är eniga om att ett första steg i processen att skapa ett socialt företag är att enas om en gemensam bild av vad det sociala företagandet skall innefatta och vad det är. 17

18 4. Sammanfattning, slutsatser och diskussion Detta kapitel ger en sammanfattning av projektets resultat utifrån frågeställningarna för utvärderingen och projektets måluppfyllelse. Kapitlet inleds med en sammanfattning av projektet och följs av ett avsnitt där projektets måluppfyllese och horisontella kriterier diskuteras och bedöms. I det avslutande avsnittet förs en diskussion kring implementeringen av projektet utifrån forsking kring hållbarhet samt lärdomar som kan dras av projektet Sammanfattning av resultat Utifrån frågeställningarna för utvärderingen kan resultatet sammanfattas enligt följande: Projektet uppvisar goda resultat där en majoritet av deltagarna, från alla målgrupper, gått från någon form av stöd till egen försörjning eller meningsfull sysselsättning. Projektet bedriver en verksamhet som har visat sig fylla en viktig funktion för målgrupperna i Öckerö kommun, i synnerhet för målgruppen unga personer med aktivitetsersättning utan rätt till daglig verksamhet via LSS. Hundranitton personer har varit inskrivna i projektet. Åttioåtta deltagare har avslutat sin medverkan i projektet och 57 procent av dessa har fått en egen försörjning genom lön eller studiemedel. Projektet är uppskattat av deltagarna och framförallt lyfter deltagarna fram den betydelse livscoacherna och handledarna spelat in för deras välmående och förbättrade livssituation. Projektpersonalen har utökat sitt kontaktnät med arbetsgivare/arbetsplatser som tar emot praktikanter och av de 119 deltagare som fram till början av juni 2014 skrivits in i projektet hade 77 varit ute på praktik (65 procent). Projektorganisationen har inte fungerat optimalt utan projektet har drivits och genomförts av den operativa personalen med avsaknad av en fungerande styrgrupp. Styrgruppen ombildades och fick en nystart årsskiftet 2013/2014 och en kraftansträngning har gjorts för att försäkra sig om att projektets idéer och metod skall kunna implementeras i ordinarie verksamhet. Ett implementeringsarbete har påbörjats under ledning av en nybildad arbetsmarknadsenhet. Utvärderingen pekar på en rad framgångsfaktorer och utmaningar/hinder under projekttiden vilka påverkat projektets resultat. Dessa faktorer ligger på olika nivåer och illustreras i bilden nedan. Utifrån gjorda erfarenheter i projektet kan också lärdomar dras inför framtiden. Framgångsfaktorer Hinder och utmaningar Projektnivå: - Arbetsmetoden - Individfokus - Engagemang hos projektpersonalen - Flexibilitet hos projektpersonalen - Placering närheten till målgrupperna geografiskt - Lokal igenkänning stort kontaktnät och kunskap om närmiljön hos personal och arbetsgivare Strukturell nivå: - Ombildad styrgrupp med vilja och förståelse för vad som behövs för en hållbar implementering - Bildandet av en arbetsmarknadsenhet 18 Projektrelaterade: - Avsaknad av kommunikation mellan styrgrupp och projektgrupp - Svårigheter att få veta projektbudgeten - Osynlig styrgrupp och ledning för projektet - Bristande stöd för projektet från projektägaren - Svårigheter att starta ett socialt företag - Förutfattade meningar kring målgrupperna Strukturell nivå: - Stor personalomsättning inom Öckerö kommun och projektets styrgrupp - Olika bilder om och vad ett socialt företag är

19 Lärdomar inför framtiden - Vikten av att ha en fungerande och fast styrgrupp - Vinsten för individen med verksamhet där myndigheter samverkar - Vikten av att ha verksamheter geografiskt nära - Att det går att arbeta med flera olika målgrupper samtidigt och med gott resultat - Att projektpersonalens engagemang, lokal förankring och närhet går före projektstyrning 4.2. Slutsatser kring måluppfyllelse Nedan gör utvärderarna en bedömning av projektets målsättningar utifrån utvärderingens resultat. Resultatet diskuteras vidare efter tabellen i avsnitt 4.3. Deltagare Målsättning Måluppfyllelse Kommentarer Samtliga deltagare har kommit närmare arbetsmarknaden och har en meningsfull sysselsättning Delvis uppfyllt Detta är en utopisk målsättning. Av de avslutade har 57 % fått en inkomst, några har flyttat, varit i behov av % av deltagarna som har försörjningsstöd har egen försörjning 50 % av deltagarna med sjuk/aktivitetsersättning har påbörjat regelbunden aktivitet i mer arbetsliknande former 90 % av deltagare med LSSbeslut har fått en meningsfull sysselsättning som syftar till att de närmar sig den reguljära Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt hälsoinsats eller annat. Av de 48 avslutade deltagare som uppbar försörjningsstöd har 27 fått egen försörjning, 56 %. Av de 28 avslutade deltagare som uppbar aktivitetsersättning har 20 fått egen försörjning, 71 %. Av de tolv avslutade deltagare med LSS-beslut har elva varit ute i praktik, 92 %. arbetsmarknaden Stärkt självkänsla Förmodligen uppfyllt Enligt intervjuad projektpersonal, styrgrupp och majoriteten av deltagare är detta uppnått. Ökat inflytande i beslutsprocessen för deltagare med rätt till stöd och service Uppfyllt Resultaten kring stärkt självkänsla och ökat inflytande i beslutsprocessen baseras på insamlat intervjumaterial och således på hur deltagare, styrgruppsrepresentanter och projektpersonal upplever måluppfyllelsen. 19

20 I projektansökan fastlås att självkänslan skulle ha mätts genom en självskattningsskala i uppföljningssamtal. Detta har inte genomförts då projektpersonalen inte hittat lämplig skala. Utvärderarna är medveten om svårigheterna med att hitta lämpliga självskattningsskalor som fungerar på flera olika målgrupper. Intervjuerna visar dock att deltagarnas självkänsla har stärkts, främst för dem som tillhör målgruppen unga personer med aktivitetsersättning utan rätt till daglig verksamhet via LSS. Alla tre representanter för styrgruppen samt projektpersonalen ser tydligt hur deltagarna fått ett ökat inflytande i beslutsprocessen. De ser det som ett av projektets huvudmål, att få deltagarna att själv kunna ta tag i sin situation om de skulle hamna i en liknande situation igen efter avslut från projektet. Projektpersonalen ser även att några deltagare bytt myndighet under tiden i projektet, att de exempelvis gått från aktivitetsstöd till försörjningsstöd, som en indikation på att deltagarna fått en ökad medvetenhet och inflytande kring vilken typ av stöd och service de har rätt till. Deltagarna har blivit medvetna om processen som kringgår besluten som fattas kring deras försörjning. Projekt Målsättning Måluppfyllelse Kommentarer Arbeten har skapats genom entreprenörskap och socialt företagande Delvis uppfyllt Verksamheter som Hyrcykeln, Transport & Kurir samt Interiör visar på att projektet arbetar genom vad de kallar Minst ett socialt företag har startats Inte uppfyllt entreprenörsanda Arbetet med att starta ett socialt företag är under planering. Ett av projektmålen var att starta ett socialt företag. Syftet med målet är att personer som har svårt att få anställning på den reguljära arbetsmarkanden genom ett socialt företag skall ges möjlighet till sysselsättning och inkomst av eget utfört arbete. Aktiviteten Hyrcykeln är den aktivitet som ligger närmast att utvecklas och ligga till grund för ett framtida socialt företag. Detta då verksamheten redan blivit en både social och ekonomisk framgång där cykeluthyrningen under sommarhalvåret är populärt bland turister i kommunen. Enligt projektledaren drivs projektet i en entreprenörsanda vilket innebär att de aktiviteter som erbjuds vid arbetsträning ska vara till nytta för andra människor, och i bästa fall kunna utgöra en tjänst i ett eventuellt framtida socialt företag. Ett exempel på en sådan aktivitet är även det Hyrcykeln. Denna målsättning bedöms således av utvärderarna vara uppfyllt. Samverkan Målsättning Måluppfyllelse Kommentarer Aktörerna arbetar mot gemensamma mål Inte uppfyllt På projektnivå arbetar de mot samma mål men inte på Förbättrad samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa Inte uppfyllt strukturell nivå. Under projektets gång har styrgruppen ombildats och samverkan har förbättrats. 20

21 En målsättning med projektet var att förbättra samverkan såväl mellan projektgrupp och styrgrupp som mellan kommun, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Utvärderingen visar att det varit stora problem med projektägarskapet och att projektgruppen fått styra och ta ansvar för projektet mer eller mindre på egen hand under större delen av projektet. Sedan ett halvår tillbaka har styrgruppen påbörjat arbetet med att återta ansvaret. Den nybildade styrgruppen träffas regelbundet och har, enligt representanterna för styrgruppen, även en kontaktyta mellan mötena. Enligt tidigare PM menade försäkringskassans och arbetsförmedlingens representanter att deras samarbete fungerat bra hela tiden, men att det brustit i förhållande till projektägaren. Utvärderarnas bedömning är att målsättningarna inte uppfyllts under projekttiden men att de mot slutet förändrats mot en högre måluppfyllelse. Arbetsgivare Målsättning Måluppfyllelse Kommentarer Antal arbestgivare som tar emot praktikanter har ökat med 50 % Uppfyllt Från början var det 20 arbetsplatser och mot projektets slut Arbetsgivare inom kommun och näringsliv ser projektet som bas för rekrytering Inte uppfyllt Vid enstaka tillfällen har arbetsgivare vänt sig till ÖckeröNavet för rekrytering av personal, men det har inte skett systematiskt. Ett av projektmålen anger att kommun och näringsliv ska se projektet som en bas för rekrytering, samt att antalet arbetsgivare som tar emot praktikanter ska öka med 50 procent. Innan projektet startade samarbetade projektledaren och en av arbetscoacherna med arbetsgivare som tog emot praktikanter, inom ramen för en daglig verksamhet och coachingverksamhet med arbetssökande från socialtjänsten. Antalet arbetsgivare som tog emot praktikanter var cirka 20. Under arbetet med ÖckeröNavet har projektpersonalen arbetat med att utöka detta kontaktnät av arbetsgivare. I början av juni 2014 hade projektet haft praktikanter på 62 olika arbetsplatser. Antalet arbetsplatser som tar emot praktikanter har därmed ökat med 210 procent. Det insamlade materialet, såväl via intervjuer med arbetsgivare som med coacherna i projektet, visar att ÖckeröNavet än så länge inte ses som en bas för rekrytering av ny personal. Målet som sattes upp syftar till att projektet ska ses som ett alternativ för både företag och kommun när de söker personal. Förhoppningen är att projektet i framtiden även skall fungera som rekryteringsfirma dit arbetsgivare kan vända sig för att med coachernas hjälp hitta de personer som innehar rätt utbildning och förmågor som arbetsgivaren efterfrågar Slutsatser kring horisontella kriterier Utvärderarna bedömer att projektet har tagit hänsyn till fysisk och tillgänglig verksamhet. Projektets lokaler är tillgänglighetsanpassade och projektet praktiserar ett bemötande och en arbetsmiljö fri från diskriminering. Personalen arbetar även aktivt med att deltagarna skall få tillgång till sina egna resurser och därmed öka tillgängligheten till samhället. 8 Samma arbetsgivare kan ha flera arbetsplatser, som exempelvis Öckerö kommun. Det innebär att samma arbetsgivare kan ha flera praktikanter på olika arbetsplatser eller flera på samma ställe vid olika tidpunkter. 21